Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Värderas en gestaltande eller tillämpande redovisning på samma sätt som ett traditionellt prov?

Har vi blivit ängsligare med det nya betygssystemet ? I ett tidigare blogginlägg  skriver  Tora Enkvist (elev på Globala gy.)   ” I svenskan har vi någon gång fått spela in små filmer, många positiva exempel finns i fler ämnen. Men dessa uppgifter räknas sällan som ”på riktigt”. 

 Så här säger Skolverket ” Vi får ibland frågor från elever där eleven berättar att hon eller han fått betyget A på alla prov förutom ett där eleven endast visat kunskaper för betyget E. Eleven säger då att det här har lett till att eleven ska få betyget D i terminsbetyg. Inget prov, inte ens ett nationellt prov, kan ensamt utgöra betygsunderlaget. Det är viktigt att eleven får flera chanser att visa vad han eller hon kan. Vid betygssättningen ska läraren utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Det betyder att eleven får visa sina kunskaper på olika sätt och inte bara genom skriftliga prov. Om eleven bara får en chans att visa sina kunskaper inom en del av kunskapskraven kan underlaget påverkas av slumpmässiga faktorer, som elevens dagsform, och därför inte ge en rättvisande bild av vad eleven kan. På vilka olika sätt kan eleverna visa sina kunskaper? Hur kan du arbeta för att eleverna ska få förutsättningar att visa vad de verkligen kan?”
Elisabeth

Strindberg på svenska som andraspråk och arabiska

”Det har med ens identitet att göra. Tänk att kunna säga: ”Ja, visst, Strindberg, honom läste vi om på lektionerna i modersmål i nian” när man kommer till gymnasiet. Det vore jättebra, tycker jag. Citat från en längre intervju för IT i skolan med  modersmålsläraren Fatimeh Ali,  Hjulsta grundskola. Fatimeh  använde webbplatsen Ett halvt ark papper för att arbeta med Strindberg.

Lärarna Tuva -Stina Linden och Elin Christensen och elever från Lillholmsskolan lade ned mycket tid på att läsa och  förstå Strindbergs novell. Vad betyder ord och uttryck som salskakelugnens kappa, tuberkelfri mjölk? (Ordförklaringar och illustrationer till Ett halvt ark papper finns på Stockholmskällan).  De funderade också på vilka av dagens ord som lever kvar efter hundra år? 

Två flickor Samira och Raha med somaliska som första språk har skrivit texter om utmaningen med att ta sig an novellen på webbplatsen, de finns också med i filmen från Final Strindbergsåret på Kulturhuset. Samira är född i Sverige och Raha kom till Sverige för två år sedan. Här berättar Samira om Utmaningen Ett halvt ark papper

 

Istället för att göra  en egen telefonlista ( som i Ett halvt ark papper )  fick eleverna rita sin livskurva. Därefter välja ut  två år och skriva en novell. 67 elever i årskurs 8 har arbetat med detta. Här kan du ta del av Abdukars  novell, Mina värsta år.

Fler arbeten från Lillholmsskolan finns på webbplatsen . Medioteket har också en utställning med arbetet bakom elevernas noveller. Ur Sv:2 syftesdel tog  lärarna avstamp i: ”I undervisningen skall eleven få möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar i världen” och ”Genom undervisningen  i svenska som andraspråk skall elever ges möujlighet att utveckla sina kunskaper om det svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och hur det utvecklats samt om hur språkbruket varierar beroende på sociala sammanhang och medier.”

 

 

 

Språka

I  kursplanen för svenskämnet står det, ”eleverna skall stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer”.

Så här kan det se ut, ett axplock från elever och lärare som arbetat med Strindberg och novellen Ett halvt ark papper:

 

Musik: Elever från Södra Latins gymnasium tog hjälp av Stockholms saxofonkvartett när de  läste novellen. (tonsatt av Lise-Lotte Norelius) . Musik blev det också med elever från Östra reals gymnasium när de arbetade med datorprogrammet audacity för att tolka novellen på sitt sätt. Elever från Bagarmossens skola årskurs 9 har skrivit och tonsatt novellen Full inkorg. 

Bild och film: Två klasser från årskurs 9 i  Gärdesskola har bidragit med:, stillbildsfilm, radioteater,  skräcklista och  bildberättelser. Många av bidragen har använt bilder från Stockholmskällan som exempelvis: Ett halvt ark papper baklänges .  Vi får också ta del av en pinfärsk radiointervju med August Strindberg. Eftersom det var adventstid gjorde elever från Östra reals gymnasium en filmkalender,  för övrigt deras bidrag i tävlingen Webbstjärnan. Många skolor gestaltade novellen i olja och acryl bland andra elever i årskurs 7  Bagarmossens skola.

Text: Elever från Bagarmossens skola årskurs 9 har skrivit och tonsatt novellen Full inkorg. Tre klasser från Kungsholmens grundskola arbetade med att skriva noveller, en novell dramatiserades och framfördes på Kulturhuset. Här berättar lärarna om upplägget . Många klasser arbetade med poesi, six world stories och  parafraser, bland andra klass 9 i Matteusskolan.  Rågsvedsskolan inspirerades också att skriva parafraser. De gav också en djupare beskrivning av författaren bakom Ett halvt ark papper. Många klasser hade inspirerats av metoden att göra en återblick av sitt/ett liv, bland annat klass 9 från Södermalmsskolan  och Vinstagårdssskolan årskurs 8, Inkorg

Mer inspiration och lärargudier
På sida Dela på webbplatsen Ett halvt ark papper finns mycket att hämta även för dig som inte skall arbetat med novellen och Strindberg. Bland annat på sidan ”För lärare” där Katarina Lycken från Östra Reals gymnasium skrivit förslag för svenskämnets alla moment.

 

 

 

 

Uppsats efter uppsats skall skrivas

I styrdokument på nationell- och kommunal nivå betonas att elever skall likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande.

Hur värderar vi olika uttryckssätt? Om eleverna får välja fritt bland olika  redovisningssätt; film, teater, dans, salsskrivning eller uppsats? Hur kan man då resonera vid bedömning? Hör gärna av er till oss.

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet som i sitt förra blogginlägg klagade på att staten missat gymnasierna när de delar ut bidraget  Skapande skola  fortsätter här med en önskan om fler valmöjligheter och fler kreativa examinationer:

” Uppsats efter uppsats ska skrivas. Fokus ligger på korrekta källhänvisningar, vetenskapligt språk och objektivitet. Av vilken anledning? Förklaringen blir uteslutande att vi ska förberedas för vidare studier, någonting som vi elever allt som oftast känner oss färdiga med efter ett par, tre formella uppsatser. Finns det någon annan förklaring så har denna undanhållits från oss elever.

Att underbetalda och överbelastade lärare inte har orken att planera nya och kreativa uppgifter eller examinationer är ingenting konstigt. Kanske är det här problemet ligger. Men om lärare tipsar och samarbetar borde det gå att finna de där nya, kreativa uppgifterna. Detta för att stimulera oss skoltrötta sistaårselever som i princip har skrivit samma uppsats om och om igen under hela vår skolgång. Skoltröttheten är ett genomgående problem på gymnasiet. Att de skoltrötta eleverna då blir satta på sin sjuttionde salsskrivning med Harvardsystem och argumentationsmodeller minskar nog inte direkt risken för dåligt engagemang eller avhopp.

Exempel? Min senaste uppsats i kursen Psykologi A var det meningen att jag skulle skriva på det gamla, vanliga sättet. Jag skrev den istället som ett teatermanus där en psykoanalytiker, en kognitivist och en behaviorist fick hålla en hätsk debatt i någon form av amerikansk talkshow. I samma kurs har vi fått gestalta försvarsmekanismer i små sketcher. I svenskan har vi någon gång fått spela in små filmer, många positiva exempel finns i fler ämnen. Men dessa uppgifter räknas sällan som ”på riktigt”. Den faktiska slutexaminationen är fortfarande den där salsskrivningen med Harvardsystem och argumentationsmodeller som vi redan gjort sextionio gånger. Vilket är syftet? I en examination är poängen att vi ska visa upp våra kunskaper. Det finns roligare sätt att göra detta på!

Vi vet att alla lär sig olika, och skolväsendet arbetar aktivt med att tillgodose alla sorters lärostilar. Men på vägen har de flesta glömt bort att alla även har olika lätt för att formulera sina kunskaper genom olika uttrycksmedel. Många elever trivs säkert bra med sina vetenskapligt strikta salsskrivningar. Men för oss andra, som lider av provångest, koncentrationssvårigheter eller helt enkelt har svårt för att uttrycka oss i skriven text, skulle resultaten bli mycket bättre om vi fick möjligheten att rappa uppsatsen istället.”

bild  Scenarmen repeterar, Globala gymnasiet

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet, läs mer av Tora på bloggen: