Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Kameran i centrum , för möten mellan människor. Del 1

Rapport från film i skolan dag på Filminstitutet. Linda Sternö från Barnfilmskolan, Akademin Valand inledde dagen med att visa filmer som kursdeltagare tagit. I ett av filmskolans projekt arbetade de tillsammans med barn på en förskola och intresserade pensionärer. Syftet med åldersblandningen var att barnen skulle lära sig av de äldres erfarenheter och pensionärerna skulle smittas av barnens attityd till digitala redskap och bli frimodigare med kameran.  De blev indelade i grupper och fick olika uppdrag. Ett var att med kameran berätta Vad gör dig lycklig? 

säng1Filmskolan frågade inte vad gruppen ville berätta utan lämnade bara över en kamera . När alla var klara med att besvara frågan Vad gör dig lycklig ? Tittade gruppen på varandras bilder . Om vi tittar tillsammans och pratar om det vi ser, kan vi ta hjälp av varandras blickar och få syn på något annat, vi får tillgång till fler perspektiv.

Bilden med sängen hade en ung pojke från Afghanistan tagit. Gruppen tyckte först att det var en torftig och kal miljö och frågade om det var från någon institution. Men pojken visade en bild på den första egna säng han haft på flera år och som han var överlycklig för. Hade pojken bara berättat att han blev lycklig av en säng utan att visa bilden så hade det inte blivit samma viktiga samtal i gruppen.

toalett 1

Bilden på toaletterna hade en av pensionärerna tagit. Toaletter gjorde henne glad. Utan offentliga och rena toaletter i stadsrummet så skulle hon inte våga lämna sin lägenhet.

Bilden från tvättstugan tycker nog många av oss signalerar tristess. Men fickan som tog bilden berättade att det var det bästa hon visste att vara i tvättstugan. Det var enda chansen för henne att rå om sin mamma utan att konkurrera med 8 småsyskon.

tvätt

Tre bilder som visar vikten av att få tillgång till flera perspektiv.

Nästa blogginlägg från Film i skolan dagen kommer också handla om Barnfilmskolan. Då får du tips på konkreta övningar att göra med eleverna.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff på Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet-huset

Vår kväll på Scenkonstmuseet

Vi börjar med en guidad visning av huvudutställningen På scen: På Scen utforskar dans, teater och musik ur ett både konstnärligt och praktiskt perspektiv. Vad behövs för att en teaterföreställning ska fungera? Hur mycket måste en professionell musiker öva och vilka slags kroppar får egentligen visas på en scen?

Mal i frackarna?

skarsgårds frac

Stellan Skarsgårds frackar som skulle gestalta karaktärens åldrande och förfall. Från Ett Drömspel 1986 på Dramaten i regi av Ingmar Bergman. Kostym Marika Voos

Interaktivitet på museet

scenkonst 1

Visningen ger en inblick i det professionella arbetet med dans, musik och teater samt låter oss vara skapande med olika interaktiviteter. Samtidigt finns ingångar till historia, språk, kommunikation och frågor om norm och demokrati.

Kvällen avslutas på ett hemligt café på museet som bara öppnas för oss. Där äter vi och fikar och har gott om tid att resonera om kulturombudsuppdraget.

 Var när och hur?

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: 10 maj, kl 17.00-20.00.
Plats: Musik- och teatermuseet, Sibyllegatan 2
Pris: utan kostnad, bekostas av Kulan
Här anmäler du dig

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Konst är till sin karaktär tvärvetenskapligt

Från min tid som lärarkandidat kommer jag fortfarande ihåg en auskultation i ämnet fysik.  Jag utbildade mig till lärare i samhällskunskap och psykologi och var måttligt förväntansfull inför att sitta av en lektion i fysik. Usch så fyrkantigt det låter. Men den fysiklektionen är fortfarande i mina tankar. Läraren skulle introducera momentet optik och hela första lektionen bestod i bilder från konstverk som läraren använde för att illustrera fenomenet ljus.

Så här i efterhand är jag också imponerad av allt besvär läraren hade gjort för att få tag på bilderna. Något som genom Creative commons licenser och digitala museér numera är lätt att få tag på. I slutet av blogginlägget tipsar jag därför om länkar till CC licensierad konst. På bilden nedan ser du Rembrandts målning, Judas Returning the Thirty Silver Pieces . Inte så oväntat att ljusets mästare  var en av de bilder som läraren visade på lektionen.

976px-Judas_Returning_the_Thirty_Silver_Pieces_-_Rembrandt
Rembrandt , Judas Returning the Thirty Silver Pieces

Vad är konst?

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande är kanske inte lika självklart i alla ämnen. Konstnären Ernst Billgren har skrivit två böcker med frågan Vad är konst? Varje bok innehåller 100 frågor. Frågor som jag tänker många elever skulle ställa om de blev ombedda att fundera på konst. Boken innehåller frågor och svar som är lätt att ha åsikter om men som också kan resultera i långa ämnesövergripande projekt. Ernst svarar med ett kort och ett långt svar till varje fråga. Svar som spänner över nästan alla skolans ämnen. Exempelvis frågan ”Varför ser vi så olika saker i samma bild? ” Frågan och svaret ingår i fysik/optik, samhällskunskap/MIK, psykologi, filosofi och så klart ämnet bild.

Jag avslutar inlägget med tips på konstmuseer som tillgängliggjort med Creative Commons licens. Bilderna i blogginlägget har jag hämtat från The art minute galleriet Förutom bilden med människor som kikar genom en häck som undertecknad tog in Sofieros park.

häcken

Varför ser vi så olika saker i samma bild?
”Kort svar: Man ser med hjärnan.”

”Långt svar: Allt vi ser är inlärt, när vi föds ser vi upp och ner, sedan lär vi oss att vända på informationen och då blir det mer praktiskt att ha marken nedåt…… Att omvandla vår tredimensionella värld till en bild i huvudet är alltid en fantasi, däremot kan vi använda oss av mer eller mindre gemensamma symboler för hur vi tror att saker ser ut. Frågar man tio personer om vilken nyans som är mest grön får man tio olika svar. När man sedan skall förklara vad man har sett händer ytterligare förvrängningar eftersom språket är ett subjektivt instrument. Så vi kan ändå inte jämföra vad vi tror att vi skulle kunnat sett.”

pollock-detail-128-800x600

Hur lär man sig saker?
”Kort svar: genom att missförstå”
”Långt svar: Man upprepar och härmar, efter ett tag så missförstår man något och det uppstår något eget som man sedan härmar och upprepar tills man missuppfattar sig själv – och vips har man lärt sig något…………….”

Magritte-pipe-800x582

Vad är konst?

”Kort svar:
Ett sätt att tänka.”

”Långt svar:
Om man förutsätter att vi tänker med språket så är konst ett sätt att tänka på saker man inte har något annat språk för.”

Hopper-Gas

Konst med fri upphovsrätt

Många konstmuseer har sidor med konstverk med fri upphovsrätt så länge du anger källa. Det är framförallt äldre konstverk.
Här får du ett axplock:
Nationalmuseet

Metropolitan

Louvren

Livrustkammaren, Hallwylska museet

Statens museum för konst i Köpenhamn

Googles digitala världsmuseum med nedslag i många konstmuseer. Du kan också besöka museerna virtuellt .

Banksy-600x600

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Skapa bra-känsla – sexualundervisning med animerad film som verktyg

”Om man ska göra det själv, alltså göra en film om det sen, så blir det både lättare och mer intressant att lyssna och prata om, man lär sig lixom direkt”, elev årskurs 7.

Oavsett ämne så gör kunskap om ämnet en tryggare. Får man kunskap blir det också lättare att veta vad man vill säga ja till, vad man vill säga nej till och vad man vill vänta med. Och får man använda sin kreativitet och skapa något av det man fått lära sig sätter sig också kunskapen på ett annat sätt. Och när ord som kanske annars används som skällsord blir till något som man klipper ut och glittersprayar för att använda i en film, händer också något väldigt positivt med både stämning och attityd i klassrummet.

Presentation av projektet Skapa bra känsla

Ämnesövergripande projekt i svenska, samhällskunskap, biologi och bild

RFSU Stockholm och Fanzingos samarbetsprojekt Skapa bra-känsla startade i en vilja i att hitta metoder för att stödja lärare att arbeta med ämnesintegrerad sexualundervisning. RFSU Stockholm har sysslat med sexualupplysning för skolelever sedan 1996 och Fanzingo har arbetat med mediepedagogiska processer sedan 2006. Tillsammans har vi tagit fram en metod som berör svenska, samhällskunskap, biologi och bild på ett tydligt sätt. Eleverna får jobba med manus, bildskapande och lära sig om kroppen, om normer kring sex och sexualitet och om vikten av ömsesidighet bland annat. Eleverna gör sedan egna filmer av det de lärt sig via animationstekniken stop-motion. Det viktigaste med filmskapandet är budskapet i filmen. Och budskapet ska bygga på vad man själv som elev tycker är viktigt att lära andra, av det man själv fått veta mera om.

”Jag tycker det var bra eftersom vi fick lära oss mycket om sex och hur man gör olika grejer och hur man har säkrare sex. Vi fick också prata mycket själva och säga våra egna åsikter”, elev årskurs 8.

Vad är normalt? Eleverna berättar

Det är viktigt med ömsesidighet tycker eleverna

Att få använda kreativa uttryck underlättar sexsnack i klassen

Skapa bra-känsla har testats och utvecklats tillsammans med 200 högstadieelever från olika skolor i Stockholm under 2016. I utvärderingarna har eleverna beskrivit att arbetet med animerad film som verktyg har underlättat för samtal om sexualitet. De beskriver också att kunskapen man fått genom sexualupplysningen förankrats genom att man fått göra egna filmer om det man lärt sig.  Att man tycker att det varit roligt och lärorikt handlar mycket om att man själv fått diskutera och bestämma vad man vill lära andra och varför. En styrka med metoden är också att eleverna lär sig mycket även runt själva filmbordet på ett mer avslappnat sätt. När klassen delats in i mindre grupper för att göra varsin film cirkulerar sexualupplysaren bland grupperna och eleverna får då chansen att fördjupa sig i vissa samtal och frågeställningar i mindre grupper.

RFSU 5

”Detta var så oerhört bra!! Eleverna växte en halvmeter under dessa dagar och gruppen stärktes. Och som en av eleverna sammanfattade det hela: ‘Vi har lärt oss att det inte måste vara pinsamt att prata om sex’ – bättre betyg kan ni inte få.” Olof Olsson Klugman, lärare i svenska 7 – 9 Engelska skolan Norr

Skapa bra-känsla funkar som ett bra komplement till skolans ordinarie sexualundervisning. Och är det något som vi fått med oss under metodutvecklingen så är det lärarens centrala roll för bra sex- och samlevnadsundervisning. Skolan är en viktig informationskälla när det kommer till sex och samlevnad, speciellt när det gäller unga killar (Ungdomsbarometern, 2014) och att få flera chanser att ta in samma kunskap möjliggör att man faktiskt får kunskapen när man behöver den. Lärare som deltagit i projektet har tyckt att det gett konkreta verktyg att ta med sig in i andra lektioner, och en del har också beskrivit det som en ”kick off” för att komma igång med sexualkunskapen. Många har också sagt att insatsen med Skapa bra-känsla gör något mer än kunskapsinhämtning. Det kreativa och skapande i projektet gör något väldigt positivt för gruppdynamiken i klassen.

Rfsu

Vill du att vi kommer och jobbar kunskapande med dina elever träffar vi dem gärna. Skapa bra-känsla och Skapande skola  kan man beställa via Kulan

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

HÄNDELSER NÄRA OSS INSPIRERAR

Några dagar innan Sara Danius ställde sig inför journalister och fotografer och kungjorde Akademiens beslut om  nobelpristagare i litteratur pratade vi i 2c på Björkhagens skola om Alfred Nobel i klassen. Lekte med begrepp glädje och applicerade det till ett glatt konstverk. En film om Nobels liv visade hur han drabbats av både framgångar men också sorg och oplanerade förödande explosioner.

Vi firar nobelpristagare med tårta

11243991_1749133795298492_2586162665458933831_n1 (3)

Vi pratade om vapen men också om fred och alla som kämpar för olika bra saker för att världen skulle bli bättre. Om Malala och Tranströmer.  Jobbade med begreppet tabell och placerade alla svenskar som fick nobelpriset hittills i de olika rutorna. Lärde oss om cirkeldiagram och matade in data med olika länder och antal pristagare och såg att många kom från USA.

  • Det är ett stort land Lili, det är därför. Blir du ledsen för att Kroatien aldrig får ett pris?
  • Sverige är litet men ändå har några.
  • Vi har skrivit böcker så vi får priset också snart!

Jag passade på och berättade för mina åttaåringar hur min tidigare klass åkte till Runmarön 2012 för att plantera en rododendron vid Tranströmers sommarställe, hur det regnade  apokalyptiskt denna dag och hur Maggan Isaksson som bor där tog  emot hela klassen för att torka kläderna, äta matsäck och  dricka te inne i hennes stuga. Jag visade bilder och alla vill dit. Och det får gärna regna för de vill träffa Maggans hundar också. Jag kunde inte lova min nuvarande klass en sådan resa men absolut att vi ska åtminstone till söder och fota oss framför huset där Tranströmer bodde fram till sin död. Han levde under mina elevers första levnadsår. Vi firade hans födelsedag. Alla läste hans verser. Sju år gamla kids läser så man känner  hur man ”går genom skogen, hasar fram på skidor i vintersolen, börjar längta vilt efter grönska”

Radion är på och vi hör att Bob Dylan tilldelas nobelpriset i litteratur. Jag formulerar tyst för mig själv uttrycket poesins synliga användbarhet.

  • Är det någon som vet vem Bob Dylan är? vaknade jag ur min innersta jubel.
  • Jag vet, svarade en flicka, min pappa lyssnar på hans musik. Han älskar Bob Dylan. Han lyssnar på LP skivor.

dylan skiva

Vem är Bob Dylan?

Jag lät bli att visa bilder på Dylan samma dag och ordnade däremot ett galleri till dagen efter. Varje elev fick en bild från olika perioder av Dylans liv och fick gissa vem det kunde vara, var personen bor, vad han jobbar med, vad brukar han beställa på restaurang. Tänk att gissningar kan vara en så rolig läsning:  ”Han heter Ragnar och jobbar på ett stall!” ”Han  heter Rolf och är fiskare”

512060-665x

Några dagar senare läste jag högt för klassen en liten tidningsnotis där det stod att Bob Dylan inte hört av sig angående Nobelpriset. Vi hade en lång diskussion kring det. Vett och etikett, förväntningar, hans ålder och mycket annat. Vad eleverna trodde att Dylan skulle göra med pengarna, hur ska vi få honom till Sverige?  Är han bara oförskämd eller kan det vara något annat? Tankarna och åsikterna regnar. Jag skriver ner barnens tankar så de kan se på activeboard hur deras tankar ser ut som skrivna ord, att det man säger spelar roll. De låter högt när jag stavar fel.

  • Vi kan skriva brev till honom! Och bjuda honom hit! På skollunch!
  • Eller så kan vi åka dit och leta.

Innan rasten markerade vi delar som vi kan ha med i ett brev.

Brev till Fredrik Virtanen som hjälpte klassen att skicka brevet till Bob Dylan
Nu läser vi Fredriks förord till den nya Dylanboken.

Dylan Virtanen

Når utanför klassrummet

När klassen kom tillbaka från lunchrasten har jag kopierat deras ord i ett brev. Ibland räcker det att skriva för sig själv, oftast för fröken och klassen men denna gång bestämmer vi oss att kontakta TT och redaktioner till de lokala tidningarna. 

Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad. Tidningarnas telegrambyrå tyckte att brevet var värt att följa upp, deras journalist och fotograf kom och åtföljdes av flera redaktioner dagarna därpå. Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad.  En stolt klass tränade på att prata med journalister och vågade resonera utifrån sina erfarenheter.

dylan media

Brevet till Bob Dylan

Här är brevet som gjorde att klassen kallades dylanbarnen och citerades både i radio och sociala media.

Stockholm, 2016, oktober
Hej Bob Dylan!

Grattis till Nobelpriset! Vår fröken har sagt till oss att du inte hört av dig. Vi tror att du är någonstans där man inte har TV, tidning eller bra signal.

Eller så vill inte du bli fotograferad! Vi tror att du blev glad av att få priset. Nu blir du kändis! Hur känns det?

Vi tror också att du kanske sitter i trädgården och undrar vad du ska göra av hela 8 miljoner. Vi har en idé. Eller kanske två: låt oss tillsammans bygga upp Haiti och Florida som nu drabbats av orkanen. Och köpa poliovacciner på UNICEF.

Vi tror att du kanske är nervös av att träffa vår kung, men oroa dig inte för det! Han är en vanlig människa! Och han ska bara ge dig en medalj.

Vår klass arbetar med Tomas Tranströmers dikter, men nu ska vi läsa och sjunga dina också. Säg till om du vill komma och träffa oss. Du får sjunga med om du inte är nervös.

Några av våra föräldrar säger att du är deras idol. De vill säkert träffa dig också. De kanske klättrar till fönstret med stege och köar hela natten för att få plats.

Vi skriver dikter också. Man liksom säger en massa ord och man kastar om dessa, sätter ihop, gör små rader och så kan man få Nobelpris. Vi kanske får det också.

När man läser dikter ska man tala långsamt och pausa och så fastnar det i hjärtat.

Vi vet att det är många som vill vara kompisar med dig nu och att du inte hinner svara på vårt brev. Men vi hoppas ändå.

Vet du att de letar efter dig? Och vill att du ska säga tack eller att du inte trodde att du kan få priset, men du kan säga precis vad du känner.

Några av oss tror att du har svårt att sitta i Stadshuset och är orolig för Nobelmiddag. För att det är trångt och mycket folk. Du kan be om ett eget rum kanske där du kan vila lite och sedan komma tillbaka.

Du kan komma till oss och äta lunch, Larry gör bästa skolmaten i hela världen. Men vår fröken brukar också tvinga folk att berätta om deras jobb när de kommer. Om du inte har något jobb kan du bara hitta på. Sedan kommer vi att fråga dig hur gammal du är. Det brukar vi fråga.

Fröken säger att litteraturpristagare brukar gå till Rinkeby och att du kanske inte hinner till oss, men vår fröken kanske kan ha fel ibland. Vad tror du?

Vi vill gratulera dig och skickar våra dikter som vi skrivit tillsammans under hösten.

Ta med dig varma kläder när du kommer till Sverige, det är lite kallt!

Om någon vill ge dig surströmming till frukost säg att du gillar köttbullar bättre. Lita på oss!

Välkommen till Sverige!

Alla vi elever i klass 2c, Björkhagens skola, Stockholm, 8 år gamla

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

Dylan priser och pseudonymer

Klassen arbetade ämnesintegrerat resten av terminen med temat Dylan: Dylanbiologi, Dylanmatte och lärt sig läsa Dylans verser. Verserna inspirerade till konstskapande. Vår nobelmorgon var en succé. Föräldrarna applåderade. Alla elever fick nobelpris. Några andra klasser besökte oss. Då fick Tuva och Hedda pris som barnboksförfattare och illustratörer och bara sedan dess har de skrivit minst tio böcker.

Teknik, miljö, fysik/ljud och konstruktion
Vi byggde instrument som fadderklassen fick pröva på, 120 elever testade

dylan instsrument

Teknik, musik i geometriska former

dylan geometri

Bob Dylans liv i en pizzakartong

dylan pizza

Kemi och fysik; Coola ner er , vi hittar Dylan!

dylan kemi

Konstverk: Bob Dylan du är hittad. Jag ser dig bakom björken!

Dylan träd

Serier om Bob Dylan

dylan serier

En proffsdansare kom och lärde oss stegen till Blowing in the Wind

Vi samlade pengar och köpte poliovacciner hos UNICEF. Bob Dylans far hade polio.

Ämnesintegrering är det mest optimala sättet i 2c på Björkhagen att hålla intresset på topp, att jobba med innehåll som läroplansmässigt tilldelas de äldre barnen, att alla i gruppen ska känna sig inkluderade, vara bra på något och lära mer av varandra. Att skapa kultur och dela med sig.

Lyrikens plats i skolan

Alla i klassen lärde sig 1-2 verser och läste dem på Nobelmorgonen

dylan poesi

Alla elever fick också välja en vers från någon låt och illustrera
Agnes valde One too many mornings

15179110_1848699485341922_3187943682353499468_n1

One too many mornings

Hundar hörs i fjärran
Dagen rinner ut
Hundarna ska tystna
Ljuset ska ta slut
Men tankarna i mitt huvud
blir bara fler och fler
Jag är allra minst en morgon
och tusen mil för sent

(översättning Mikael Wiehe)

Att göra något på riktigt och nå en publik

Att vi arbetat med Dylan var viktigt: brevet vi skrev är riktat till en riktig person, hans poesi är kända texter för väldigt många; dikter som textform är eftersatta i skolan. Om det nu är läroplanens fel eller tolkning av denna spelar ingen roll. Men det är viktigt att skolans arbete med olika textformer då och då ger lyriken större utrymme. Det är inte fel att styra mot något som uppmärksammats av hela världen – nobelpris i litteratur.

Några månader senare frågade jag elever hur hade det blivit om Bob Dylan hörde av sig samma dag som han fick veta om priset. ”Vi skulle aldrig bli kändisar!” säger en pojke.

Medias artiklar om Dylanbarnen

Läs mer om Björkhagens åttaåringar:SVD Åttaåringar skickar brev till Dylan

Stockholm direkt, Barn i Björkhagen skickar brev till Dylan, nu blir du en kändis

eller följ deras arbete dagligen på Facebook   2c Björkhagens skola Stockholm

Lili Kapper, lärare

Kulan i social media

kulan_avatar

Filmpedagogik

I boken Introduktion till filmpedagogik ger forskare och filmvetare sin bild av film i skolan. En av författarna är Maria Söderling, gymnasielärare i svenska och historia. I sitt kapitel resonerar hon om filmval och vikten av att läsa film.

Hungerspelen

I kapitlet Rum för film och lärande skriver Maria om vår skyldighet att ta hänsyn till varje enskild elevs erfarenheter och tänkande, Lgr 11. Maria menar att vi lärare måste reflektera över hur vi kommunicerar olika texttyper. Texttyper och texter som vi inte tar upp på lektionerna uppfattar elever som mindre viktiga, ”om klassen ser Hungerspelen tillsammans och får i uppgift att jämföra filmen med andra filmer och texter sitter Laura tyst, trots att hon kvällen innan spelade ett spel som handlade om att var instängd och tvingas göra allt för att ta sig ut. Karl däremot räcker mer än gärna upp handen och kopplar samman Hungerspelen med myten om Minotarus som klassen läst tillsammans för några år tidigare.”

bend2 Skruva den som Beckham

Välja film

Elever ser redan mycket film både på biograf och hemma.  När de ser filmer som de själva väljer är ett kriterium på att den är bra oftast att den är rolig, spännande eller verklig. När vi ser filmer i skolan kan vi utmana eleverna med form och innehåll för att bredda deras repertoar.  Vi kan välja filmer som inte är elevernas förstaval men som de samtidigt inte helt avvisar. Tips på filmer som uppfyller det kriteriet hittar du på Skolbio  eller via SLI. Carina Häll, skolbioansvarig på Medioteket tipsar gärna om film. Filmer hon också kan arrangera som skolbiovisning på biograf i Stockholm.  Kontakta filmgruppens support om du vill få hjälp med att hitta och välja i filmutbudet på sli.se/medioteket

Bli bättre filmläsare

Två filmer som Maria Söderling resonerar om i kapitlet är Skruva den som Beckham  och Sjätte sinnet. Med Skruva den som Beckham är det främst innehållet som Maria använder för att göra eleverna till mer medvetna filmläsare. Filmen kan användas för att visa hur vi tolkar in olika saker i det vi ser och hur det styr hur vi upplever filmen. Filmen Sjätte sinnet upplever många elever som konstig eftersom den inte följer gängse västerländsk berättardramaturgi och vi kan prata om olika berättartekniker. Maria tips på många filmsekvenser och hur vi kan använda dem i klassrummet för att göra eleverna till bättre filmläsare.

Filmpedagogik

en handfull Jag har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om en film som jag såg med gymnasieelever som definitivt definitivt inte gillade valet av film. I pausen vi hade innan vi skulle prata om filmen var eleverna upprörda över att jag tagit med dem på en sådan dålig film. Samtalet efter filmen som vi hade med en filmpedagog tog en helt annan vändning.  Filmpedagogen lyckades få eleverna att bli engagerade och prata om sekvenser i filmen. Det blev tydligt att vi hade uppfattat symbolik och händelser olika och tillsammans fyllde vi i luckor så att det blev ett stimulerande  samtal och nyfikenhet på att se om filmen. Efter passet med filmpedagogen var eleverna åter igen upprörda men nu för att inte fler elever skulle få chans att se filmen. Filmen visades bara en kort period på Zita.  Filmen som hette En handfull flugor går inte längre att se på biografer men upplevelsen att se film med tillhörande samtal med filmpedagoger rekommenderar jag varmt. Folkets bio  och Zita visar många filmer som går att boka med filmpedagog.

Verkliga och verklighetsbaserade filmer

wave-die-welle-8

I skolbiblioteket väljer elever gärna att läsa böcker baserade på en riktig historia och det gäller också när de väljer filmer. Litteraturvetaren Bo G. Jansson använder begreppet faction för gråskalan av filmer som ligger emellan fiction och icke-fiction.  Här är det viktigt att vi lärare hjälper eleverna att uppfatta skillnaden mellan icke- fiction och fiktion och samtalar om vad filmskaparen kan ha för syfte med sitt verk. Filmer som hör till faktion enligt Bo  är exempelvis A Beautiful Mind  och Die Welle  medan andra filmer endast har verklighetsbakgrund som exempelvis Titanic. Filmerna går att ser för skolor som har avtal med Medioteket SLI.

Mellan Dante och Big Brother

Mellan Dante.. Ett av de första som uppmärksammade behovet att av att in alla textvärldar var läraren och forskaren Christina Olin -Scheller som i boken Mellan Dante och Big Brother  berättade om  mötet mellan gymnasieelevers fiktionsvärldar på fritiden och den litteratur som presenteras i svenskundervisningen. Christina menar i sin avhandling att elever har svårt att relatera till texter som inte  tar avstamp från deras mediekonsumtion. Boken är slutsåld på förlaget men genom Karlstads universitet kan du hämta boken som PDF utan kostnad.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Efterlysning, klasser sökes för kulturprojekt

Det förgångna, nuet och framtiden är ett kultur- och forskarprojekt som söker elevgrupper på högstadiet eller gymnasiet som är intresserade av att arbeta med nya metoder och kultur. Det kan vara både elever som har valt estetiska ämnen eller vanliga klasser. Elevgrupperna får jobba workshop-baserat vid tre tillfällen. Övningarna bygger på idéer och metoder inom historia, samtida dans och bildkonst.

carima

Projektet utgår från forskning av historikern Theodore Zeldin som har en nydanande och kreativ syn på det förgångna och interdisciplinärt arbete. Målet är att ge stöd åt studenternas sociala och konstnärliga färdigheter och ge dem större möjlighet att skapa ett meningsfullt och produktivt liv för sig själva och sitt samhälle. I det identitetsskapande projekter lär eleverna sig konst, historia och dans i en övning. Carima Neusser och  Per Hüttner som ligger bakom projektet utgår från forskning och erfarenhet tillsammans med Lars Palm och Eva Cronqvist från Linné Universitetet.

Upplägg av projekt

Vi har en metod där eleverna  får lära sig  konst, historia och dans i en övning. Vi börjar inne i klassrummet och introducerar oss själva, metoden och det historiska tema som vi vill undersöka tillsammans. Efter detta kommer eleverna att i grupp att få gå ut i sin egen närmiljö och söka efter och undersöka historiska spår i sin vardag som de annars kanske inte skulle uppmärksamma.

Vi utgår sålunda från de metoder som vi själva använder i vårt dagliga, konstnärliga arbete för att låta eleverna lära sig om historia, konst och dans i dialog med gruppen.

Tonåren är den tid då vi skapar grunden för vår vuxna personlighet och de unga lägger sålunda stor fokus vid identitetsskapande processer. Men hur kan historien på ett inspirerande sätt ge oss stöd för att navigera på resan in i framtiden? Vi fokuserar på tre sammankopplade frågor:

  •  Hur kan varje individ hitta den inspiration och näring i historien som han/hon behöver för att bli del av att gemensamt bygga en mer dynamisk framtid?
  •  Vad kan samtida dans, konst och den teknologi vi använder lära sig av historiska idéer, erfarenheter och uttryck?
  • Hur kan vi förbättra vår kapacitet att kommunicera med andra former av uttryck än det talade/skrivna ordet? Vad finns det för historiska exempel på denna typen av kommunikation?

 carima2

Nya ideér och metoder för lärande

Morgondagens konstpublik drivs av Linköpings universitet, Vision Forum och Curatorial mutiny och är skapat för att introducera samtidskonstens arbetsmetoder i undervisning för barn och ungdomar. Vi hjälper pedagoger att utveckla nya arbetsmetoder, träffa likasinnade på andra platser i landet och hitta samarbeten mellan skolor, universitet och museer.

Det finns ett stort behov för nya idéer och metoder i lärandet. Vi arbetar för att vara del av en rörelse för att hitta lösningar på dessa svårigheter. Vi utvecklar med detta mål strategier för att fungera som en bro mellan skolor, museer och konstens utställningsplatser – så att barn och ungdomar skall få en glädjefylld undervisning och tillfälle att bli inspirerade av konst och kulturhistoria samt en bättre förståelse för sin omvärld.

Per Hüttner är konstnär och driver Vision Forum, organisationen som startade Morgondagens konstpublik. Han är bosatt i Paris och Stockholm och har visat sin konst i stort sett hela världen. Hans konst ställer metafysiska frågor och har en relation till performance. Han är mest känd för sina utställningar som förändras över tid och för foton där man kan se honom jogga på exotiska platser runt om i världen. Han har arbetat med pedagogik i olika former sedan 1997.

Carima Neusser är bosatt i Stockholm och arbetar med dans och koreografi och är en del  scenkonst kollektivet Hybrid på Tegelscenen i Hökarängen. Jag arbetar med projektet Morgondagens Konstpublik (MKP). Vi arbetar med att utforma nya idéer hur undervisning och samtidskonst/dans kan öppna nya dialoger. Metoderna vi utvecklar inbjuder till ett tematiskt och ämnesöverskridande arbetssätt och därmed också en holistisk syn på kunskap. Det gör att eleverna lär sig flera ämnen på samma gång (t.ex. historia, geografi och bild) och ger dem en mer övergripande förståelse för sin omvärld.

Vill din klass vara med?

Ta kontakt med Per Hüttner och Carima Neusser

info@mkponline.org

Morgonsamling med guldbaggegala och förintelsens minnesdag

Rektor Lisa Eklöv på Filosofiska reflekterar över förra veckans morgonsamling.

Alla elever från förskoleklass till och med årskurs 9 är med på morgonsamlingarna . Denna gång handlade det om Guldbaggegalan och Förintelsens Minnesdag.  Avståndet mellan dessa båda händelser kan verka långt, men när vi började tänka på kopplingar vecklade massor av samband ut sig och det kändes med ens helt logiskt att den glittrande galan går hand i hand med svåra och tunga ämnen.

lisa collage

Det är inte helt lätt att tala inför spannet förskoleklass-åk 9 och inför varje samling är det en utmaning att finna ämnen som känns meningsfulla för alla elever. Denna samling funkade ovanligt bra där det kändes som att var och en fick något på sin nivå. De yngsta var mest intresserade av Jättens ansikte, (Guldbaggevinnaren, Jätten 2016), de något äldre mindes hur de upplevde pjäsen Forever Alone (Unga Klara 2016) medan de äldsta som nyss läst om andra världskriget inom SO nog kände mer av allvaret i de djupare frågorna.

jatten

Priser och utmärkelser, viktigast är att få en bekräftelse

För just ett år sedan samlades också hela skolan när jag hade fått ett pris av Hédi Fried för mitt arbete med värdegrundsfrågor inom naturkunskap och filosofi på gymnasiet.  ”Fick du en pokal?”, var elevernas spontana fråga. Nej, jag fick ingen pokal, men har burit med mig en inre pokal och funderat mycket över vad ett pris innebär.

Är det betydelsefullt med priser? Ja, vare sig det gäller glamorösa guldbaggar eller utmärkelser till enskilda lärare för vardagligt arbete med värdegrundsfrågor, så är det viktigt att få erkännande och bekräftelse på att det jag gjort ingår i något större. Det är också som att när någon annan sett vad jag gjort och formulerat vad det handlar om framträder det tydligare. Samma är det nog med de flesta galor galor: i det stora flödet av allt som produceras behöver vi stanna till vid vissa verk och uppmärksamma lite extra. Vi behöver nog urskilja och särskilja och låta somligt framträda mer i relief, för att inte allt ska försvinna i flödet. Likväl finns det något obekvämt med konkurrens och tävling och uppmärksamheten är nog sällan helt rättvis. För min del har priset inneburit en bekräftelse som gett extra energi och säkerhet samt lett till nyfikna frågor.

Färre kulturupplevelser och mer tid för reflektion

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass. Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

lisa händer

Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan.

Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

lisa osynligvägg

För varje gång som vi pedagoger aktivt ger kulturen uppmärksamhet ger vi den också status. Att något återkommer i olika former gör att det inte bara fastnar bättre i medvetandet, utan också växer.

Det är inte alls säkert att ettagluttarna förstod sambandskartan där Forever alone finns med bland guldbaggar, filmer och förintelsen… men de kanske i alla fall fick en känsla av att deras teaterupplevelse platsar bland andra betydelsefulla saker? Förhoppningsvis har varje elev känt att något den upplevt är en av alla trådar som vävs samman till en större väv, såväl vars och ens personliga väv, som den väv vi väver tillsammans över tid.  Både yngre och äldre elever har vid flera tillfällen stannat upp vid sambandskartan i korridoren, pekat och pratat och följt pilarna.

Varje gång något känns splittrat och otydligt – testa om det ändå går att länka ihop!

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

Kulturdagar är lika viktigt som idrottsdagar

Kulan publicerar en efterlysning: Sofia skolas bildlärare, Anna Mautner söker efter kulturaktörer och institutioner som vill vara med och i skolans kulturdag . Vi på Kulan hjälper Anna att sprida efterlysningen och hoppas på många napp. Skolor som anordnar eller vill anordna kulturdagar, hör av er. Vi vill att ni skall synas på Kulan. /Elisabeth

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Öppet brev till kulturinstitutioner och kulturella aktörer

Vi skall ha en kulturdag på Sofia skola den 10 mars och behöver er hjälp. Som förstelärare i bild på Sofia skola arrangerar jag för tredje året i rad en kulturdag för eleverna på vårt högstadium. På samma sätt som idrottsdagar är och bör vara självklara anser vi på vår skola att en kulturdag bör vara det.
Elever bör inte bara förväntas producera kultur i de praktiska och estetiska ämnena, de måste få bli kulturkonsumenter och fostras in i en kulturell samtid också. Förra året fick vi skräddarsydda program hos Kungliga Operan, Tekniska muséets mediaverkstad, Dansmuséet, Östasiatiska muséet, Dramaten, Riksidrottsmuséet, Tensta Konsthall, Kulturhuset, Mångkulturellt centrum i Fittja med flera vilket var  uppskattat och därför fortsätter vi med att arrangera kulturdagar.

Operan visade kostymer

operan beskuren

Dansmuséet bjöd på Afrikansk dans

dansmuseet4

 Mångkulturellt centrum i Fittja lät eleverna pröva på att måla grafitti

IMG_0420 beskuren

Makode Lindes utställning på Kulturhuset

IMG_3555 beskuren och ändrad2

Släpp in elever i ateljéer, i teatrar, på muséer och i verkstäder

Sofia skola ligger i vår huvudstad med ett enormt kulturutbud som jag vill att våra elever ska få ta del av.  Visa dans, film och musikproduktion för dem och låt dem få göra masker, bygga rekvisita eller prova att agera på en scen. ”Kultur” kan låta gammalmodigt och dammigt i ungdomars öron men visionen är att det ska vara lika naturligt för svenska elever som OS, orientering och Gröna Lund.

Jag vänder mig till ER! När jag bokat aktiviteter tidigare år har jag fått kommentarer som: ”Vad Öppet brev till Kulturinstitutioner, muséer, konsthallar och privata kulturella aktörer?
”Roligt! Vi brukar undra var skolorna håller hus.” Men för oss på högstadiet är det inte så lätt att komma iväg från schemalagd undervisning så nu behöver vi er hjälp! Vi vill sy ihop ett smörgåsbord där eleverna kan välja bland olika kulturaktiviteter som helst kräver mer tid än en halv dag. Vi vill ha spridda aktiviteter och förutom input vill vi också ha en del interaktivitet inbakat i form av workshops eller verkstäder.

Utan er går det inte

Ni är experterna som nu kan vara med att skapa en oförglömlig dag för en grupp unga människor, våra framtida samarbetspartners, medborgare och kulturutövare! Så ta upp mitt brev på närmaste möte, skicka ett mejl eller ring mig på telefon och berätta om era visioner, förslag och erbjudanden, för jag vill ha er med allihop! Utan er går det inte och då blir det bara orientering och fotboll för högstadiet i år … Ser fram emot kontakt! Varma hälsningar Anna Mautner Telefon: 0706-822542 eller mail: anna.f.mautner@stockholm.se

Stockholm 20170113 Anna Mautner, Förstelärare i Bild på Sofia skola

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Teater- film- bok- och metodtips för att arbeta med ankomsten

ankomsten-hu beskuren

Från det ögonblick vi föds in i denna värld möter vi nya miljöer och situationer. Ibland kan det röra sig om vardagliga upplevelser som när vi går på träning eller en fest, ibland mer omvälvande förändringar som första dagen i skolan eller på arbetsplatsen, kanske i en ny stad eller rent av i ett nytt land. Vi hamnar i andra kulturer av olika slag som till en början kan verka obegripliga, ibland skrämmande men också fascinerande och rent av komiska. Hur sådana möten kan te sig skildras i Teateri  senaste produktion Ankomsten som bygger på Alma-belönade Shaun Tans gripande bildroman.

Blogginlägget om teaterproduktionen har Carita Jansson från Teateri skrivet. I inlägget tipsar Kulan också om hur du kan arbeta med boken och andra resurser kring Ankomsten.

Ankomsten

Efter en kylslagen båtresa kliver en man ut i en främmande stad med endast en resväska i handen och ett fotografi av sin familj i kavajfickan. I kampen för att överleva har han tvingats lämna sin fru och tioåriga dotter bakom sig. Nu befinner han sig ensam i en värld där språket är obegripligt och de sociala koderna svårtolkade. Helt plötsligt dyker en obekant och märklig men som det verkar vänligt sinnad varelse upp och vägrar lämna hans sida. Steg för steg börjar mannen bekanta sig med den nya miljön. Han hittar ett jobb och får vänner men samtidigt växer hans längtan efter sin familj och sitt hem allt starkare.

Produktionens egen resa började på två sidor av ett stort hav och föddes genom ett samarbete över två kontinenter. Vid samma tidpunkt som regissören Thaddeus Phillips av en händelse började bläddra i en bok hos en god vän i New York såg Teateris konstnärlige ledare Christian Arin samma bok i sin brors hylla i Uppsala. Ovetandes om varandra bestämde de sig för att detta var en historia som borde skildras på en scen.

Genom ödets försorg så korsade deras vägar när Arin såg Phillips kritikerhyllad uppsättning From Red Eye to Havre de Grace på off-Broadway. Han uppslukades av lekfullheten i föreställningen och förstod att detta var regissören som kunde skapa en färgsprakande, underfundig och gripande version av Tans mästerliga bildroman Ankomsten. Resultatet blev en föreställning som berättas med musik, fysiskt spel och på ett nytt språk som ingen talar men alla kan förstå.

man i rök web

 

”Elementen blir en båt, en flygande spårvagn, ett kök och mycket mer. Ibland används de för att projicera Shaun Tans bilder eller en filmsekvens. Det är lika enkelt som genialiskt, och det fungerar hela vägen.”  en fin och poetisk föreställning om människans utsatthet – för alla.” Jönköpings Posten om Ankomsten

Teateri fyller 20 år 2017 och för att fira detta kommer vi turnera med en av våra mest påkostade föreställningar någonsin. Tillsammans med ensemblen och musikern Juan Gabriel Turbay, samt dockmakarna på The Center for Puppetry Arts i Atlanta, USA och scenografen Lars Jansson har Phillips lyckats förvalta Tans förunderliga bildvärld. Vi på Teateri är stolta över att ha lockat så välrenommerade internationella konstnärer till oss i Jönköping och glada att kunna förmedla deras konstnärskap vidare ut i Sverige.  Ankomsten hade premiär på Jönköpings Teater i september och berättelsen kommer under året föra oss från Malmö till Umeå.

 Medverkande i föreställningen är Martyna Lisowska, Christian Arin, Nanny Nilsson och Sam Rigi. Ankomsten spelas på Kulturhuset/Stadsteatern Kilen, Stockholm 15-23 februari kl 19.

web-9324 (2)

Ankomsten som bok

index

Bilden kommer från författarens webbplats. Shaun Tan fick Almapriset 2011. I motiveringen står bland annat ”Shaun Tan är en virtuos visuell berättare, en vägvisare till bilderbokens nya möjligheter. Hans bildvärldar utgör ett eget kosmos där inget är självklart och allt är möjligt”. Kulturrådet lägger upp läsnycklar som guider till fördjupning av någon av alla Almapristagarnas böcker. Av Shaun Tans alla titlar valde de  Ankomsten  .

I Stockholm arbetar lärare och skolbibliotekarien på Hjulsta grundskola varje år i ett stort Almaprojekt, Världens Alma. På webbsidan får du tips och inspiration om hur du kan arbeta med Almapristagarnas böcker. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete? Så här arbetade Hjulsta grundskola med Ankomsten. Pedagogiskt café har skrivit ett längre inlägg om hur Hjulsta grundskola arbetar med Almapristagarna och världens böcker.

Ankomsten finns att låna i gruppuppsättning för lärare i Stockholms skolor på Cirkulationsbiblioteket och på You Tube finns många filmade ”bokblädderfilmer” med Ankomsten.

Ankomsten som film

En månad till kan vi se dokumentärfilmen Bortom Lampedusa, en ö i Europa där många av de barn , kvinnor och män kommer som första anhalt på sin flykt från länder i krig. På Medioteket/SLI finns många filmer på temat , både spelfilmer och dokumentärer.

Ankomsten i Stockholms skolor

I Sverige tog vi emot många nyanlända elever under 2016. På Liljeholmens gymnasium (fd. Sprintgymnasiet) iscensatte läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin scener för att bearbeta flykten och ankomsten till Sverige. Det blev så stort engagemang att de fortsatte till Unga Klara och tillsammans med teatern blev det den gripande filmen Drömmar. Du kan läsa om arbetet i Alexandra blogg på Kulan. Filmen Drömmar ser du här:

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se