Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Hur jag bedömer multimodala arbeten

Enligt forskaren Anna-Lena Godhe är vi lärare osäkra på hur vi skall bedöma andra uttryckssätt än talad och skriven text. I avhandlingen Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry skriver Anna-Lena ”Bedömning hamnade i fokus när jag var ute och samlade in material till studien eftersom eleverna började fråga om hur de multimodala texterna skulle bedömas och hur de relaterade till den kurs de gick i svenska.

feedback-3240007_1920

I det här inlägget kan du läsa hur Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska.  Katarina Lycken Rüter, också lärare i svenska har i ett tidigare inlägg för Kulan skrivit om modalitetens betydelse.

bildmanusexempel

 

Hur bedömer jag multimodala texter?

Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar:

  • Film för att öka elevernas lust att lära
  • Film som examination av filmkunskap
  • Filmen som presentationsmodell för litterär analys

Jag utgår ifrån hur jag använder den elevproducerade filmen som redovisningsmaterial utifrån tre olika grundprinciper, där grunderna för bedömning kanske kan komma att skilja sig åt beroende på vilket huvudsyftet med filmproduktionen är. Jag försöker i texten att på vart och ett av exemplen ge ett autentiskt exempel från min egen undervisning och kommentera hur jag tänkte vid utformandet av uppgiften och varför jag valde att gå till väga på det sätt som jag gjorde. Efter de tre exemplen lyfter jag några generella tankar kring bedömning av film i, främst, svenskämnet.

IMG_5314 Blackan

Film för att öka elevernas lust att lära

Jag kan inte nog understryka hur viktig jag tycker att lusten är för elevernas inlärning. Att vilja lära sig är ofta detsamma som att faktiskt göra det. Film är ett utmärkt medel, anser jag, för att öka elevernas lust att lära. Många elever gillar helt enkelt att arbeta med film i klassrummet. Mitt andra bedömningsexempel är således av filmer vars mål egentligen är att öka elevernas lust för att lära sig något annat. Huvudsyftet här är alltså inte filmproduktionen i sig, utan något annat. Filmen blir det medel som används för att få eleverna att nå ett annat mål.

IMG_5296, blackan

Ett exempel här är mina elevers deltagande i UNG i Stockholm. Huvudsyftet i det projektet är ju integration: att elever från de nationella programmen (min klass är en årskurs 2 på samhällsprogrammet som deltar inom ramen för svenska 2) ska samarbeta under en längre tid med en klass från språkintroduktion. Eftersom huvudsyftet här är något annat än att undervisa eleverna i det filmiska språket, så kommer ju också bedömningen av de färdiga filmerna att bli lite annorlunda än i det första exemplet, men trots det måste jag ha tydliga exempel på vad som ska bedömas och hur. Det är viktigt både för mitt bedömningsarbete och för att eleverna ska kunna genomföra projektet på bästa sätt.

UNG i Stockholm har tydliga kriterier som inför projektet delades ut och gicks igenom med klassen. Dessa handlar dels om loggboksskrivande, dels om vad som ska finnas med i den färdiga filmen. Kriterierna tydliggör alltså förväntningarna som finns på arbetet. På det sättet liknar det min bedömning i det första exemplet. Dock har jag brottats lite med tankar om att filmen kan bli sämre (eller bättre?) på grund av faktorer utanför min kontroll, till exempel gruppsammansättning och språkförbistringar. Min lösning på detta problem har varit att lyfta blicken lite från projektbeskrivningen och också involverat svenska 2 i arbetet. Jag har alltså valt att komplettera filmarbetet med vanligt textarbete och mycket samtal, för att eleverna aldrig ska förlora kopplingen till svenska. Återigen tror jag alltså att tydlighet på vad som bedöms är A och O för ett lyckat arbete – för elever såväl som för mig som lärare och bedömare.

IMG_5312 Blackan

Film som examination för ”filmkunskap”

Mitt första exempel gäller den för en filmkunskapslärare kanske mest  självklara formen av filmredovisning, det vill säga den där den elevproducerade filmen används som examinationsform när något filmiskt, t ex dramaturgimodellen eller filmens språk, studerats. Jag brukar låta eleverna, som ett moment i t ex svenska, studera hur filmer är uppbyggda, hur den traditionella berättarstrukturen ser ut, samt vilka karaktärer som oftast finns med i västerländskt berättande. Kanske har man i klassrummet läst texter om detta, lyssnat på lärarens presentation, tittat på några filmexempel och sedan mynnar arbetet ut i produktionen av en egen, någon minut lång, film där de inlärda färdigheterna konkret ska visas.  Enligt min erfarenhet är detta inte bara en rimlig arbetsmodell för filmarbete , det är också  den tydligaste för bedömning, kanske pga av att lärare och elev oftast här är väldigt överens om vad som ska bedömas och  hur detta konkret ska gå till. Kort sagt finns det en samsyn mellan elevernas förväntningar och lärarens arbete.

Det är dock, anser jag, av yttersta vikt att ändå sätta dessa förväntningar på pränt och att ge eleverna, i god tid innan arbetet börjar, tydliga skriftliga instruktioner på vad de förväntas göra, vad de inte förväntas göra (jag brukar t ex vara tydlig med att eleverna inte ska skådespela eller ha dialog med i sina filmer, då detta är svårt att få bra och därigenom svårt att bedöma på ett objektivt sätt) och på vad bedömningen kommer att fokuseras. Jag brukar välja ut ett antal färdigheter som jag vill att eleverna ska visa att de behärskar (t ex etablerande anslag, vändpunkter, planteringar och avtoning) – de behöver, och ska inte, visa allt de lärt sig i denna enda film. Bättre för en vettig bedömning är att istället komplettera filmen med någon annan presentationsform om behov finns att kontrollera alla delar i det filmiska språket. Att ge eleverna dessa tydliga instruktioner gör filmen mer lättbedömd, det smalnar av det jag ska titta på och det gör det tydligare för eleverna hur de ska göra filmen bra. De kan fokusera på att finslipa detaljerna istället för att försöka visa allt.

Om filmen, vilket förstås kan ses som en självklarhet, görs som ett grupparbete brukar jag komplettera filmarbetet med en arbetslogg för att fånga in elever som arbetat bra i det tysta, men också för att kunna följa det arbete som eleverna gör när de tänker och planerar och som annars inte kommer mig som lärare till del. En arbetslogg är också ovärderlig att ha om det för någon elevgrupp, trots hårt arbete och rätt tänkande, av olika anledningar inte blir en bra slutprodukt eller ingen slutprodukt alls. Med en bra arbetslogg brukar arbetet ändå kunna användas som bedömningsunderlag.

IMG_5315 Blackan

Filmen som presentationsmodell för litterär analys

I svenska 3 ingår litterär analys som ett kunskapskrav och ett centralt innehåll. En sådan kan förstås med fördel skrivas på traditionellt sätt och jag propagerar ingalunda för att hoppa över en sådan. Däremot tycker jag att en skriven litteraturanalys med fördel kan kompletteras med en multimodal sådan. Min uppfattning är att eleverna, med rätt stöttning, har lättare att sätta multimodala ”ord” på sin analys än de kanske har att skriva den som traditionell text. En filmad ”analys” ger alltså fler elever möjligheter att visa sin allra bästa analytiska förmåga!

I år lät jag mina svenska 3-elever sätta tänderna i Majakovskijs ”Ett moln i byxor”. Det är en svår dikt på många sätt: svår att läsa och för en artonåring idag svår att analysera och förstå. Jag valde att låta eleverna arbeta med den i grupp och gemensamt välja ut strofer ur dikten som de analyserade, tolkade och konkretiserade genom att visualisera dem på film. Resultatet blev fantastiskt!  På intet sätt blev det heller svårbedömt. Jag hade sett eleverna arbeta i klassrummet och följt deras tankar och deras analys. Jag hade hjälpt dem att bena ut svåra textpartier. Jag hade hört dem diskutera texten och använda litteraturvetenskapliga begrepp. Vi hade parallellt med arbetet läst om modernismen och skrivit ett traditionellt prov och en litterär essä, så kunskapsmässigt var eleverna så förberedda som de kunde vara.

De fick inför det praktiska momentet mycket tydliga instruktioner på vad som skulle bedömas i filmerna. Här kunde det ju inte bli tal om att bedöma filmerna på samma traditionella sätt som i mitt första exempel, eftersom en modernistisk dikt ju saknar all logik och all ”dramaturgi”. Istället var jag tydlig med att jag i dessa filmer skulle titta på det analytiska, på det modernistiska språket och på vad de förstått och kunde tillämpa av modernismen som litterär epok. Min bedömning av deras filmer kom här alltså att i mycket likna den bedömning jag skulle ha gjort av traditionella skriftliga prov på samma tema. Eleverna fick även här skriftliga instruktioner och grund för bedömning. Då instruktionerna var tydliga med vilka färdigheter som faktiskt skulle bedömas i projektet, så hade eleverna också jobbat hårt med att visa just dessa färdigheter, varför filmskapandet som lärandesituation också blev mycket lyckat.

Eftersom filmarbetet i detta fall var ett grupparbete, kompletterades arbetet även här med en individuell arbetslogg.

 IMG_5307 Blackan

Sammanfattande tankar

Allt som jag kan bedöma i traditionella skrivna eller talade texter, kan jag förstås också bedöma i en multimodal text, till exempel en film. Film är en texttyp bland andra, och inte alltid ett självändamål. Att arbeta med elevfilm ger dock eleverna ofta känsla av variation och bidrar, enligt min erfarenhet, till en lustfylld lärandeprocess för många av dem.

Syftet med själva uppgiften måste få vara avgörande för hur en elevfilm bedöms och på vilka grunder bedömningen görs. Jag tror dock att grundtankarna måste vara desamma. Jag tror på tydliga instruktioner för hur arbetet ska gå till och vad som ska bedömas.

 

Jag tror att det är viktigt att vid bedömning av elevfilm ha lyhördhet för det som är bra. Låt lusten flöda och tillåt dig att blunda för missar som kanske bara är resultatet av elevernas kreativa glädje. Med tydliga bedömningsinstruktioner brukar det gå lätt att hitta det eleverna har lärt och förstått, även om det annars drunknat i ett kreativt ”potpurri”.

Loggbok är ofta bra för att följa arbetets gång, tydliggöra tankar och garantera ett bedömningsunderlag även om slutprodukten saknas. En arbetslogg brukar också dämpa eventuellt missnöje med en haltande grupprocess, eftersom elever kan skriva av sig och lyfta sina egna tankar och sin egen insats.

Skriftliga instruktioner om uppgiftens syfte är en självklarhet, men konkretisera – och minska gärna ned – vad som faktiskt ska visas upp denna gång. Det underlättar såväl elevernas arbete som din egen bedömning. Eleverna behöver inte alltid visa allting! Att skriftligt konkretisera vad som är underlag för bedömning denna gång brukar också hjälpa mig att bedöma slutresultatet på ett rättvist sätt – och med att hålla mig till kunskapskraven vid bedömning.

Slutligen: friskt vågat är hälften vunnet. Vi är ålagda att arbeta med multimodala texter och då dagens verklighets textvärld är multimodal, måste också skolans textvärld vara det. Det bästa med ett sådant arbetssätt är, tycker jag, att det är också är ett roligt och stimulerande sätt att låta eleverna lära. När de har roligt lär de, och när de lär har jag roligt! Mer film åt folket!

IMG_4911

Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium

Finns det konst som inte är lämplig i skolor och offentliga miljöer?

I förra blogginlägget berättade jag om Anna Bergs föreläsning på Unga Dramaten, Konst i skolan. Detta inlägg är inspirerat av Annas föreläsning och bränsle för att skriva ytterligare ett blogginlägg fick jag från en artikel jag läste i helgens DN, SD kritiska mot konst i tunnelbanan. Konsten de syftar på är serietecknaren Liv Strömqvists The Night Garden  som går att se i Slussens tunnelbana.

SkärmklippSD

I facebookinlägget som publicerats på SD facebooksida Stockholms läns landsting förordrar de konst som tilltalar allmänheten i offentliga miljöer. De har lämnat in en motion som går ut på att lyfta det lokalhistoriska arvet. I facebookinlägget ger de exempel på vad de menar med det lokalhistoriska arvet: Målningen Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjön av Johan Sevenbom.

08f11d63-c63a-406b-99e9-060650793718

I förra inlägget berättade jag om målningen Övermålningen i en skola. En målning som också väckt debatt och som politiker ville måla över med argumentet att det väckte anstöt att eleverna såg en kvinnas vagina.

Skall politiker bestämma vad som är konst?

Konst anses vara så viktig att den finansieras av gemensamma medel. De skattefinansierade verksamheternas roll är att säkerhetsställa konst av god konstnärlig kvalitet. För att uppnå de kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
  • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
  • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
  • särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur

Än så länge har säkert de flesta den uppfattningen att kulturpolitikens roll inte är att påverka konstens innehåll och uttryck. Håller du med? Visst är det en intressant diskussion att ta upp med eleverna?

Hur ser partiernas kulturprogram ut? Har alla en handlingsplan?

Vänsterpartiets kulturprogram

Miljöpartiets kulturprogram

Sverigedemokraternas kulturprogram

Socialdemokraternas kulturprogram

Liberalerna

Moderaterna

KDS

FI

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook10155406_301412560009659_1397385610_n

Konst i skolan, varför då?

På ett seminarium med Unga Dramaten presenterade dramaturgen Anna Berg en modell för att samtala om konst. En modell som fungerar lika bra för att samtala om dans, teater och musik . I det här inlägget visar jag hur modellen kan tillämpas på bildkonst.

Vad är konst?

Enligt Wikipedia är ”konst ett begrepp som omfattar en rad olika företeelser och som definierats mycket olika vid olika tidpunkter och platser”. Tycker alla i klassen att graffiti är konst? På  bilden ser du verket  Flicka angripen av en bankomat av Banksy .

800px-Banksy_Girl_ATM_crop

När Anna är ute i klassrummen för att prata om kulturupplevelser visar hon Sömmerskan av Christina Krogh och använder den klassiska bildanalysmodellen i samtalet med eleverna. En viktig utgångspunkt för samtalet är att eleverna skall utgå från sig själva, att de förstår att:

  • Konst hävdar ingen sanning
  • Konst ligger i betraktarens öga
  • Konst hjälper dig att se dig själv

sömmerskan 2

Upplägg för konstsamtal

Beskriv
Så sakligt som möjligt: stil, teknik, ,material, antal, färg, storlek, placering, position, riktningar, likheter, skillnader, rytm, intervaller och mönster

Tolka
Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention

Reflektera
Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter

Övermålningen av konstnären Carolina Falkholt

Efter att ha samtalat om Christian Kroghs realistiska målning kan det vara intressant att tillämpa modellen för konstsamtal på den 12 kvadratmeter stora väggmålningen Övermålningen av Carolina Falkholt som beställdes till högstadieskolan Alpha i Nyköping. Målningens titel anspelar på övermålning. I graffitivärden är det accepterat att måla över graffiti om den som gör det kan göra något bättre. Därför täckte Carolina först betongväggen med nedsättande könsord om kvinnor som är vanligt förekommande i skolkorridoren för att sedan övertäcka orden med den i folkmun omtalade målningen, Vaginan.

Konstverket väckte debatt och kommunens konstansvarige bad konstnären måla över verket. Carolina vägrade och menade att det sänder ut signaler om att ”Har du en vagina ska du skämmas och inte prata om det”.  Det resulterade i att verket doldes bakom en vägg och bara speciellt inbjudna fick se Övermålningen. Men slutet gott, rektor Harke Steenbergen kämpade för att få tillåtelse att ta bort väggen och numera diskuterar lärare i skolan värdegrundsfrågor med konstverket som utgångspunkt.

Harke Elin

Konstens metoder

Genom att arbeta med estetiska lärprocesser får eleverna kunskap:

  • OM konst.
  • I konst
  • MED konst
  • GENOM konst

Modellen kommer från Lars Lindström, professor i pedagogik på Karlstad universitet.  Likande tankar finns bakom Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för barn- och ungdomskultur ”För, med och av barn och unga”. Alla barn och unga oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor ska få uppleva kultur, få uttrycka sig genom att skapa och vara delaktiga.

anna1

Övergripande läroplansmål

När vi tolkar konst tillsammans uppfyller vi många av läroplansmålen:

konst

Elisabeth Söder

Gränslöst skapande, andra workshopen

Efter första workshopens lyckade invigning så pratade vi mycket om vad vi kunde förbättra inför kommande gånger. Förberedandet inför andra workshopen gick också bra då vi började bli mer rutinerade men det fanns ändå en massa att göra! Med enormt mycket hjälp av våra funktionärer så var vi därför mer än redo när andra workshopen sattes igång. Det var helt underbart att få träffa de bekanta deltagarna som vi hade lärt känna från föregående workshop, men även alla nya! Vi välkomnade alla tillbaka och berättade om dagens upplägg och informerade även lite mer om kommande utställning.

Vernissage för gränslöst skapande

På Kulturhuset på fredag den 23 februari mellan kl. 18-20 i Foajé 3. Där kommer alla deltagare att kunna ställa ut sin konst, uppträda sin musik eller framföra sina skrifter!

foaje_3-8043

Dagens gästföreläsare

Sedan introducerade vi dagens gästföreläsare Anneli Bäckman, kurator på Botkyrka konsthall och Paulina Granat, konstnär och illustratör. När workshoparna sedan satte igång så var alla mer bekanta med miljön och allt hade ett fantastiskt bra flyt. 27709916_564680940548907_4468030858614217663_o

Skrivarworkshop

flagga

På skrivarworkshopen  hade vi fyllt rummet med vimplar istället för ballonger och på dem hade vi hängde en massa fängslande skrivarövningar. Många svarade på de tillsammans och hängde sedan upp deras svar på inspirationstavlorna som vi placerat i alla workshopar.

Konstworkshop

akvarell

Anneli och Paulina visade hur ”Artist’s books” dvs. vackra konstverk i form av en bok kunde bli till. Samtidigt så fortsatte många på sina konstverk som de hade påbörjat från första workshopen.

akvarell2

Musikworkshop

I musikdelen så satte sig flera i en cirkel där alla spelade på sina gitarrer samtidigt som man lärde sig av varandra. Flera spelade sina låtar på keyboards och andra testade på bas och ukulele! Under workshoparnas gång uttryckte många sitt intresse av att ställa ut sin konst och framföra Poetry slam eller sjunga och spela på Kulturhuset! Workshoparna avslutades sedan och vi hoppas på att få träffa alla kommande vecka!

gitarr3

gitarr

Kommande workshopar och utställning på Kulturhuset

Nu när vi endast har tre av workshoparna kvar så ska vi göra allt vi kan för att alla ska fortsätta känna sig som hemma och få möjligheten att uttrycka sig kreativt. Det är en massa spännande händelser med intressanta föreläsare som kommer att ske på nästkommande workshopar, och tillsammans med den efterlängtade utställningen på Kulturhuset den 23 februari är det mycket att se fram emot! Vi skulle därför vilja tacka alla som har deltagit och hjälpt till på de två första workshoparna!

gäng

Hoppas att vi ses snart igen! Hannah Green, elev på Södra Latins gymnasium

Gränslöst skapande, möte mellan språkintroduktions elever och elever på nationella program

Jag heter Montadar Saleh och går tredje året på naturlinjen på Kungsholmens gymnasium. Tillsammans med tre andra gymnasieelever har jag skapat den ideella föreningen Gränslöst skapande, som har som syfte att skapa en mötesplats mellan språkintroduktionselever och elever från de nationella programmen. Hannah Wikforss-Green & Sofia Xu har tidigare bloggat och berättat om projektet på Kulan innan workshoparna startade och vi är nu efter mycket längtan, i full rullning med de två första workshoparna genomförda!

skolgard_svensktskolfoto

Inför första workshopen

Vi har haft en massa arbete att göra inför första workshopen så toppen på isberget har verkligen varit arbetet under självaste workshoparna. Samtidigt som vi planerade upplägget på workshoparna fick det oss att inse att dagen vi har väntat på kom allt närmre och närmre. Dagen innan workshopen var väldigt intensiv med mycket förberedelse inför kommande dag. Men allt har självklart varit ett nöje, speciellt när första workshopen sattes igång med över 100 deltagare på plats!

ballonger

Första workhopen

När första workshopen startade och deltagarna samlades i den stora salen så var det otroligt spännande. I konstworkshopen stod allt konstmaterial redo, i skrivandeworkshopen så fanns det drygt hundra, färgglada upplåsta ballonger fyllda med intervjufrågor som deltagarna kunde använda för att göra reportage om varandra och i musikworkshopen stod alla instrument redo för att spelas på och självklart stod allt mumsigt fika ute vid entrén!

När hela salen var fylld och vi välkomnade alla till Gränslöst skapandes första workshop så var stämningen i rummet glädjefull. Vi började med att tacka alla för att de var där med oss och berättade om hur mycket deras deltagande betyder för oss. Sedan informerade vi om allt de behövde veta och introducerade våra gästföreläsare för första workshopen. Elsa från Kompis Sverige och konstnärerna Alex Rodallec och Nabil Dorbane från Botkyrka konsthall besökte oss och presenterade deras intressanta arbete.

nabil

Sedan påminde vi alla om var de kunde hitta alla workshops och vi kunde också se att alla var så taggade på att börja skapa! Sedan gick alla till de workshopar de tyckte mest om, och då började skapandeprocessen direkt vilket var så härligt att se.

27503388_561394407544227_5369213769976775188_o

Lära känna övningar

Folk tog initiativ och lärde känna varandra samtidigt som de målade, reportagen gav roliga svar på frågor som ”Vart skulle du åka om du hade en tidsmaskin” eller ”Pasta eller potatis? Varför?”.

samtalar

Skapande workshops

I musikworkshopen så instruerade våra funktionärer hur man bl.a. spelar en Bob Marley låt med bara fyra ackord på en Ukulele. De olika workshoparna gick verkligen galant! Därför var det lite tråkigt när dagen kom till sitt slut men vi blev lättade då vi visste att vi skulle få nöjet att få träffa alla om en vecka och ha minst lika kul igen då!

målar

gitarr

27629039_564681617215506_7684391812183609232_o

Hälsningar från Montadar Saleh , tredje året på naturlinjen på Kungsholmens gymnasium

Könsnormer i bildspråket

Rapport från Kulans och Skolbio Stockholms gemensamma lärarkväll på Klarabiografen. Vi visade filmen Silvana och i anslutning till den ett samtal med en av filmens regissörer Olivia Kastebring och filmproducenten Anna Weitzi. Kvällen inleddes med Medierådets lärar- och elevguide, Könsnormer i bildspråket som Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visade. Alla bilder i inlägget kommer från Elisabets presentation och finns i lärar- och elevmaterialet. Nästa blogginlägg från kvällen kommer att handla om filmen Silvana med efterföljande samtal .

IMG_4696

Visuella mönster, könsnormer i bildspråket

Statens medieråds lärar- och lektionsupplägg är en bra ingång för att prata om normer kring manligt och kvinnligt. Lektionshandledningarna har ett generöst upplägg med bilder fritt att använda i klassrummet. Många elever tycker att en bild inte är så mycket att orda om när vi lärare uppmärksammar dem på en stereotyp bild. Då kan det vara intressant att visa flera bilder för att se om eleverna tycker att de kan skönja ett mönster. Be dem beskriva bilderna rätt upp och ned utan att värdera.

Finns det traditionellt kvinnliga och manliga poser?

Är kvinnan  eller mannen subjekt eller objekt på bilderna? Kameravinkel, fågel eller grodperspektiv? Bjuder de in eller tittar de bort? Är det någon som blir tittad på eller tittar på? Är det vanligt mönster att kvinnor håller om sin kropp och att män gärna visas i klassisk tänkarställning eller upptagen med någon aktivitet?

IMG_4699

Är bilderna annorlunda i TT:s bildarkiv?

Nu har vi sett några klassiska reklamposer men hur kan det se ut när politiker porträtteras? En fotograf som inte är så kunnig inom genus och könsstereotypa mönster faller lätt i fällan kring manliga och kvinnliga poseringar. Männen har männen bestämda tänkarpositioner, bortvända eller fångade i aktivitet? Tänk också på bakgrunden, alla män har en kall färg och en stram bakgrund. Kvinnorna tittar rätt in i kameran och ler. Många har blad och blommor som bakgrund. Är det en slump eller är det ett mönster vi ser? Är det svårt att lyckas som kvinnlig politiker om vi skulle agera som de manliga politikerna gör?

IMG_4703 IMG_4702

Är de här egenskaperna kopplade till kön?

IMG_4714

IMG_4712

Så här skulle det kunna se ut?

Vad hittar vi för bildspråk i genren spel? Vad kan vi avläsa utifrån kroppsposition, blick, ansiktsuttryck, kläder och färger? Anna Nilsson är en illustratör som tröttnade på att kvinnliga spelkaraktärer är så stereotypa. Hon bestämde sig för att ge ett  antal kända spelkaraktärer en makeover genom att förändra deras kläder och ge dem kroppspositioner som inte framhäver deras sexuella attribut.

IMG_4707
Eller de här spelkaraktärerna som Anna Nilsson skapat för att få in egenskaper som hon saknar i spelvärlden. Från vänster till höger Mrs Yamamoto, Shedevil och Eileen

IMG_4709
Ann Nilsson har också lekt med klassiska kvinnliga poser och kläder på manliga kroppar. Som Elisabet och Elin skriver i lärarhandledningen Könsnormer i bildspråket sid.5 ” ofta är det först när bildtraditioner bryts som de blir tydliga. Brott mot den ”manliga blicken” går att hitta t.ex. i den norska ungdomsserien SKAM där flera scener visar killar som blir objektifierade genom hur kameran avbildar dem. Hur ofta har ni sett killar bli avbildade på det här sättet?

IMG_4708

Hur kan vi arbeta för att de visuella normerna skall bli mer inkluderande?

Normer har inte alltid sett ut så här. De går att bryta. Vi får vässa blicken, göra genusspaning och anmäla till Allmänna reklamationsombudsmannen.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Tips på filmer och böcker på temat

Böcker och filmer för högstadiet och gymnasiet som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg. Om att inte vilja eller kunna motsvara andras förväntningar och om hur vi ser på varandra.

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook

Belysa stereotypier och samtala om normer

I ett tidigare inlägg, tipsade jag om kunskapsbanken, Bilders makt. En webbsida med närmare 90 artiklar med teman som exempelvis : 1900 -talets myter om judarna som skyldiga till allt ont eller Bilder av asiater som en hotfull massa och utan individuella särdrag. Viktiga teman som var och en fungerar som en ingång för att belysa stereotypier och samtala om rasism.   

Hur ser stereotypa bilder ut 2018?

Den här annonsen hängde på bästa reklamplats vid Hötorget för en månad sedan. En svart fotbollsspelare och ordet predator, rovdjur på svenska. Jag tycker att det är en otroligt obetänksam annons år 2018. Hade jag reagerat på samma sätt om fotbollsspelaren haft ett stereotypt svenskt utseende? Nej inte på samma sätt, eftersom jag är matad med många liknande bilder på svarta och att den får mig att tänka på  västerlänningars behov av att avhumanisera svarta för att upprätthålla apartheid och slaveri .

Viktigt att vi tillsammans med eleverna analyserar bilder utifrån ursprung, historia och funktion. Bilder makt skriver på sidan Stereotypen av ”svarta” som primitiva vildar ” De koloniserade folken framställdes som ”vildar” som måste kuvas och ledas av Europa och väst. Samtidigt utgjorde det ”primitiva” en lockelse som gick att kommersialisera och förvandla till underhållning”.

adidas

 

Tips på pedagogiskt material för vidare fördjupning att ämnet

  • Genusfotografen Tomas Gunnarsson med handboken  Bilder som förändrar världen . Fritt tillgänglig att ladda ned eller att beställa utan kostnad förutom portokostnad på 40 kronor.

  • Elin Jönsson och Elisabet Jonsved pedagogiska material med lärarhandledning och elevuppgifter, Propaganda och bilders makt på Statens medieråd

medieråd

  • Samma författare, Elisabet Jonsved och Elin Jönson har också gjort lärarmaterial och förslag till lektioner till Könsnormer i bildspråket, också den publicerad på Statens medieråd. Där hittar du exempelvis den här filmen, Like a girl.  

teked

  •    Normkritisk pedagogik, lärarmaterial med förslag på hur du kan arbeta med normer. Ansvarig för sidan: Aisha Lundgren Aslla, pedagogisk handledare och utbildare i förskolans och skolans demokratiuppdrag, likabehandling och normkritisk pedagogik

normkritisk analys

/Elisabeth Söder

Bilder som påverkar vår världsbild

På webbsidan Bilders makt finns över 90 artiklar med bilder och texter om stereotypier fritt tillgängligt att använda.  Syftet med sidan är att göra oss uppmärksamma på bildelement som förstärker en rasistisk bild av ”de andra”. Många av de bilder vi matas med är så starka i våra bakhuvuden att vi inte kan särskilja bilderna från verkligheten. Genom att vi får veta mer om bildernas ursprung, historia och funktion blir vi förhoppningsvis mer uppmärksamma på vad som är stereotypa bilder och texter.

Vad är en stereotyp bild?

Webbsidan Bilders makt har en film på tre minuter som ger en kort bakgrund och definition om stereotypier, om bilder som demoniserar och förlöjligar.

 

film stere

Men även bilder som inte uppenbart framställer människor som ondskefulla och dumma kan förmedla en stereotyp bild . Vad ser du för bild framför dig när du tänker på en same? Många av oss ser koltklädda människor framför en kåta eller samer som fångar renar med lasso. Varför ser vi det när de flesta samer bor i Stockholm och att det är få samer som är renägare (Tavlan är målad av Jon Bauer).  Den stereotypa bilden av samer som vi delar med många visar på vikten att få ta del av många olika bilder och texter.

Kanske har bilden av samen som ett nomadfolk gjort det lättare för majoritetssamhället att genomföra sin politik gentemot samerna? På webbsidan finns flera artiklar om stereotypier av samer, bland annat denna om bilden som förmedlas i barnlitteraturen  och Den stereotypa bilden av samer som primitiva och exotiska vildar

Bauer_GETMJÖLKNING_Jukkasjärvilappar_WEBB (1)

När vi väljer bilder eller när vi illustrerar en text så finns det oändligt många  sätt vi kan skildra varandra på utan att förstärka en stereotyp uppfattning. Numera är de flesta av oss ganska medvetna om att undvika att illustrera en kvinna vid spisen och mannen vid grillen men finns det andra fallgropar vi ofta ramlar ner i?

oändligt många sätt

På Bilders makt hittar du en effektfull film på tre minuter med personer som håller i en stereotyp bild och säger, ”det här är inte jag, det är inte okey”

asada

 

En av personerna bakom webbsidan Johanna Rubin Dranger filmades på en föreläsning på Mänskliga rättighets dagarna när hon visar hur toalettsymboler, hakkors, berusade gorillor, Mona-Lisa och rasstereotypa bilder hänger ihop.

 

Bilders Makt är en fritt tillgänglig kunskapsbank med bilder, film och förklarande texter om stereotypa bilder. Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS, med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.

Inspiration till detta inlägg kommer från Mötesplats Barnkultur där Moa Matthis och Johanna Rubin Dranger visade Bilder makt. Stort tack, Länsmusiken i Stockholm, Dans i Stockholms stad och län och Centrum för barnkulturforskning som arrangerar Mötesplats Barnkultur.

/Elisabeth   

Filmpedagogisk termin med Skolbio Stockholm

Under vårterminen erbjuder Skolbio Stockholm ett nytt filmpedagogiskt flerstegsprogram som vänder sig till lärare och pedagoger i årskurs 4 – gymnasiet.

cloudboy_still_06 Cloudboy
  1. Filmworkshop med Ipad för lärare: Vi går igenom filmskapandets grunder och provar att göra enkla kortfilmer med Ipad som verktyg. Anmäl dig och en kollega till den kostnadsfria grundkursen Filmworkshop med Ipad på Medioteket den 8/2 klockan 14.00-17.30. Läs mer om kursinnehåll och anmäl dig på stockholm.se/anmalan
  2. Skolbiobesök med elever: Ta med en klass för att se någon av skolbiofilmerna:
    Det här är vår värld för årskurs 4–6
    Cloudboy för årskurs 4–7
    The Square för årskurs 9–vux.

the_square_02_00104762 The Square
  1. Filmsamtal och workshop på skolan med en klass: Planera in en schemabrytande dag. En av Mediotekets filmpedagoger kommer till skolan och håller i filmsamtal med klassen. Eleverna gör sedan tillsammans egna filmer utifrån skolbiofilmen vi sett och samtalat om.
  2. Filmfestival på biograf: Terminen avslutas med en filmfestival för alla deltagande klasser och skolor den 4/6 kl. 9.00-12.00 på biograf Grand. Eleverna får då visa upp sina filmer för varandra.

Pris: Skolbiobesöket kostar 40 kronor per bokad plats. En kostnad som går att använda skapande skola-medel till. Övrigt är kostnadsfritt.
Läs mer om filmerna och boka en visning.

För att ta del av programmet behöver du och en kollega anmäla er till kursen den 8/2 Anmäl dig och din kollega här
Antal platser är begränsade, anmälan är bindande.

För mer information: Elisabet Jonsved  Telefon: 08–508 32 815 E-post: elisabet.jonsved@stockholm.se

Inbjudan, filmvisning med samtal

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Välkommen till kväll med tema normer och normkritik. Vi visar Guldbaggevinnaren, Silvana – väck mig när ni vaknat. ”På några få år har rapparen och aktivisten Silvana Imam blivit en tongivande person på den svenska hiphopscenen, och en förebild för unga människor i marginalen. Men det är en roll som har kostat på.

I dokumentären Silvana – väck mig när ni vaknat har tre kvinnliga regissörer fångat hennes uppgång, kollaps och återkomst – och ljuva små ögonblick från den spirande romansen med popstjärnan Beatrice Eli. Filmen ger ingångar till samtal om representation, mediebilder och vad som händer när både de som är framför och bakom kameran är kvinnor.” citat från Svenska filminstitutets filmhandledning.

Silvana erbjuds som skolbio under våren, läs mer om våren skolbio här

garfell

Producenterna Stina Gardell och Anna Weitz följer upp Silvana med ett samtal. Stina har i en artikel i Svd svarat på frågan om det krävs mycket mod för att göra dokumentärfilm ”– Det är inte vi som gör dokumentärer som är modiga utan dom som är med! Vilket extremt mod att våga visa sina dåliga sidor, sina rädda sidor, sina övergivna sidor. Det är så modigt att våga visa sig svag och jag tror att det är det som förändrar världen.”

normbild
Filmpedagogen Elisabet Jonsved har varit med och arbetat fram materialet Visuella mönster – om könsnormer i bildspråket till Statens Medieråd som presenteras under kvällen. ”Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.”

10155406_301412560009659_1397385610_n

Under tiden vi serverar matigt tilltugg har du möjlighet att hämta ditt kulturkort och prata med oss från Kulan och med Carina Häll, skolbioansvarig.

Information och anmälan

Målgrupp: Kulturombud, lärare och skolbliotekarier årskurs 7–gymnasiet
Datum:  12 februari klockan 17.00–20.00. Lätt förtäring serveras från klockan 16.30
Plats:  Klarabiografen i Kulturhuset.

Anmäl dig här