Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Hitta kulturaktiviteter och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

I det här inlägget hittar du aktörer och aktiviteter uppdelade på konstform.
Huvudman för Skapande skola i Stockholm hänvisar våra skolor att första hand välja aktiviteter som finns på denna sida.

Haxpress1

Kommunala skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns upptagen under konstformerna på den här sidan ska kontakta Elisabeth Söder innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulturrådets konstformer med förslag på aktiviteter

Alla aktörer som nämns i inlägget är Stockholmsbaserade men de flesta åker också på turné i övriga landet. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor. Bilden kommer från Pygméteaterns föreställning En häxas dagbok.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du konstnärer, hantverkare, designers till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom slöjd, hantverk, design, konst och bild. Det finns även inspiration och tips på hur du kan arbeta med konst i undervisningen. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg


Konstdepartementet är en digital plattform där du kan boka konstaktiviteter inom samtidskonst, fotografi, illustration och konsthantverk. Bilden med två händer är Med kroppen som redskap med konstnären Daniela Hedman, rörelseobjekten är från en workshop med konsthantverkaren Harriet Aurell. Du kan läsa mer om dem på Konstdepartementets plattform.

Några av projekten är utvalda av Kulan och därigenom subventionerade. I princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och antal projekt som har Kulanpremie. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna Kulanpremie, som erbjuds höstterminen 2019.

IMG_0820


Konsthall C i Hökarängen har  kontakt med många konstnärer i Stockholm och kan tipsa vidare . Erik Annerborn är verksamhetsledare på Konsthall C nås på erik@konsthallc.se. Bilden är från utställningen, The View / Glance gaze glaze av Carl August Sandgren.

konsthall c 800


Inuti, en verksamhet med konstnärligt begåvade personer med intellektuella funktionsnedsättningar samt personer inom autismspektrumet t ex Aspergers syndrom. Inuti bedriver daglig verksamhet i ateljéform med en renodlad konstnärlig inriktning inom deras tre ateljéer. Inuti  kommer gärna ut och håller workshops med klasser inom det uttryckssätt som klassen valt, exempelvis skulptur, teckning, textil, screentryck, metall, mosaik, papermaché, dataprint, foto, akvarell, kol, akryl. När Inuti besöker skolan är det en grupp som kommer och de har med några  yrkesverksamma konstnärer som handledare. Här kan du se exempel på hur de arbetat med ungdomar på Diselverkstaden

Vill du beställa en workshop med dem så är Anneli Aaltonen Krantz konstnärlig ledare och kan hjälpa dig hitta en bra workshop. Anneli har telefon 070 936 08 37 och epost anneli@inuti.se

Herr och fru Kran, betongskulpturer av Magnus Östling.

inuti3800


Konst och performance

Zirkus Loko-Motiv är en konst- och performancegrupp. Arbetet i skolor bygger på samspel. Genom åren har de skapat allt från gigantiska eld-föreställningar till intim poetisk dockteater. Gruppen består av ett 30-tal konstnärer från olika genrer och kulturer. inspiration hämtas bland annat från Bunuel, Chaplin och den Catalanska gruppen La Fura Dels Baus. Här kommer några av de projekt de kan göra med klassen eller skolan:

  • Lusthuset – (inomhus/utomhus) Ett Monumentalt Måleri. Vi spänner upp ramar med genomskinlig plast i form av ett lusthus eller en vägg som barnen får måla i/på med professionellt konstnärsmaterial. Kan även kopplas till föreställningen LÅDDAN som då fungerar som inspiration till att själva måla. Tillsammans. Att inspirera varandra, visa hänsyn, ha mod att måla stort med starka färger. Tydliga ramar.
  • Skojbygge – (Utomhus)Tillsammans med barn och vuxna bygger vi en stor lek-koja/ stuga i form av ett o-djur eller djur.. Mäta, Spika, Såga, Klättra!
  • Mosaikworkshop  – Skapa ett gemensamt mosaikkonstverk av uttjänt porslin och andra föremål som barnen tar med sig hemifrån.
  • Lusten till lera och gips  – arbeta m lera och gips. Avtryck, reliefer.
  • Nätverkande – Tillsammans spinner vi ett stort spindelnät av tejp. Klibbigt, krypa, klättra och framförallt ett lustfyllt samarbete.

Kaos-Koja-Ib


Hantverk

Johanna Törnqvist, Project Precious Trash. Johanna arbetar med slöjd, mode och återbruk. Hon utgår från återbrukat textilt material och förpackningsmaterial i plast och använder i sitt arbete skräp från sin egen, sin familjs och sina vänners dagliga konsumtion. Genom att blanda traditionellt hantverk med oväntade material förädlar hon skräpet och vill med sitt arbete väcka frågor om konsumtion och hållbarhet. Johanna Törnqvist är utbildad i mode och textil på Studio Berçot i Paris och har lång erfarenhet av att undervisa, hålla kurser och workshops för både barn och unga. Genom att blanda traditionellt hantverk med oväntade material förädlar hon skräpet och vill med sitt arbete väcka frågor om konsumtion och hållbarhet.

johanna


Illustratörer och serieskapare

Det finns många illustratörer och serieskapare som gärna besöker klassen för att visa hur de arbetar, under rubriken, Illustrationcentrum  Serier i skolan finns många verksamma serieskapare som du kan boka.  Du hittar fler serietecknare och illustratörer på inlägget på Kulan med serier.  Bilden med ansikten är från Lisa Medin, en serietecknare du kan boka på Kulanserier


Konstateljeér

Moderna museet, Nationalmuseum, Waldemarsudde och ArkDes är exempel på museer som har konstverkstäder med kulturpedagoger som kan involveras i kulturprojekt på skolorna.

På Nationalmuseum finns 6 000 högupplösta bilder för fri nedladdning på Wikimedia Commons. De kan användas fritt till alla ändamål som att göra ett collage, trycka motivet på en T-shirt. Bilderna är också zoombara i museets egen webbdatabas men utan nedladdningsfunktion.

Bilden är från Nationalmuseums ateljé för barn och unga.

Ateljée I_Nationalmuseum


Lärare som arbetar med bild

Sten Canewall, bildlärare på Lillholmsskolan har byggt upp en bra resurs, Bildakademin. På sidan finns tips på övningar, elevarbeten och från otaliga kulturprojekt som Sten och eleverna har haft tillsammans med exempelvis Nationalmuseum,  Kliv in i konsten, Bilden med trädet är från ett trädprojekt tillsammans med Nationalparkernas hus i Tyresta. Stens kulturprojekt är ofta ämnesövergripande med bild, svenska, historia och samhällskunskap. I det här blogginlägget berättar Sten om varför det är så viktigt för eleverna att visa sin konst utanför klassrummet sten


Artiklar om konst i skolan

Konst i skolan, varför då? Dramaturgen Anna Berg presenterar en modell för att samtala om konst. I inlägget visar hon hur modellen kan tillämpas på bildkonst.


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du filmare och filmpedagoger till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom film. Längre ned i inlägget får du också tips på övningar du kan göra själv med eleverna.

Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget. Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop av en filmpedagog eller annan person som innebär att filmupplevelsen leder till ett skapandeprojekt för eleverna. 

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1


Filmcentrum, erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med praktiskt filmskapande.

Att träna sin perception och sitt kritiska tänkande i förhållande till andras konstverk må vara en både krävande och givande form av skapande. Analytiska färdigheter, kännedom om berättartekniska grepp och den meningsskapande processen, tolkning är central för visuell läskunnighet – men deras Skapande skola-paket betonar mer än så det grundläggande egna konstnärliga skapandet. Eget skapande ingår alltid. Film ingår alltid. Erfarna filmarbetare ingår alltid.

Filmerna som görs är mellan 1 och 5 minuter. Det kan vara fiktiva eller dokumentära berättelser. De rekommenderar filmpraktiker som använder animation eller reportage med berättarröst. I utställningsrum online får inga barn som kan identifieras synas i bild. Teknik finns på skolan eller hyrs förmånligt. Erfarna och kompetenta filmare som pedagoger.

Filmcentrum lägger till ett kreativt utställningsrum som lanseras nästa år, med ett växande filmgalleri av Skapande skola-arbeten av unga – för framtiden.

Läs mer i deras kurskatalog här
Kontakt: Nina Rahm, nina@filmcentrum.se  0707674450

film


Animation

    •  Fanzingo,  Animation. De erbjuder en animationskurs på totalt 2 dagar. Första dagen får eleverna komma på en filmidé, rita bildmanus och sedan tillverka karaktärer och bakgrunder. Om ni önskar jobba med ett specifikt tema så går det bra att baka in i workshopen, tex “Vänskap”. Andra dagen animerar eleverna sina filmer med en iPad och stop motion-teknik. Eleverna lägger även till en berättarröst/dialog, musik och andra ljudeffekter. Filmen Humlan Hilma och nyckelpigan Ninni är ett bra exempel på vad eleverna hinner med under Fanzingos animationskurs.

  • Erik Hedman, Tivoli, animationsverkstad och modellbygge. Varje besök tar en halv dag. Det är önskvärt med ett särskilt projektrum. Besök 1: Vi lär eleverna grunden i animation och i mindre grupper får de göra en kort film. Besök 2: Grupperna bygger kulisser och figurer till tivolit av återvinningsmaterial. (Heldag) Besök 3: Tillsammans filmar vi och ljudlägger tivolifilmerna. Mellan besöken ska klassen arbeta självständigt.

tivoli2015mindre

  • Den Pedagogiska designbyrån, Animation på iPadEleverna skriver manus och animerar sedan sina berättelser med stop motion-teknik i iPads. Det går fint att arbeta ämnesintegrerat, men annars har vi olika knep för att få igång kreativiteten och manusarbetet. Filmerna blir någon minut långa och görs helt av eleverna men med lite hjälp från oss.

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4


Filmreportage

Fanzingo , Filmreportage Eleverna får lära sig göra egna reportagefilmer; från manus till färdigklippt reportage. Eleverna lär sig eget journalistiskt grävande, undersöka frågor, samla in fakta med hjälp av filmen som verktyg. Ett filmprojekt som enkelt kan integreras i olika skolämnen. Fanzingo står för all teknik men kan efter önskemål även göra projektet med skolans teknik.


Filmskapande

  • Fanzingo , Filmrally-Korta filmscener produceras på ett snabbt, roligt och lärorikt sätt! Eleverna lär sig filmskapandets grunder och att skapa film tillsammans. Allt med hjälp av en iPad och enklare klipprogram. Filmerna har premiär samma dag! Varje klass får delta i ett ”filmrally” med Fanzingo, antingen under en halvdag eller en heldag beroende på er bokning. Fanzingo börjar passet med en inspirerande introduktion i filmskapande och filmberättandes grunder. Det gör vi främst via olika korta filmer, filmklipp och övningar. Sedan delas klassen in i 4 -6 grupper för att skapa en kortare film. Eleverna får på så sätt arbeta praktiskt och kreativt och applicera sina nya filmkunskaper i filmskapandet. Gruppen drar en lapp ur en låda. På varje lapp står en känsla, tex.: överraskad, besviken, rädd, nervös, överlycklig mm. Den känslan ska gruppernas filmer landa i. De ritar ett bildmanus, filmar, klipper i iMovie- allt i en och samma padda.

screesn


Film för scen, scenografi

  •  Create Motion,  Film för scenHur kan film ingå som en del av en föreställning? Utifrån föreställningens innehåll och sceniska behov väljs vilka tekniker som ska användas. Filmerna visas som en backdrop bakom scenen och blir en del av den sceniska gestaltningen. De kan t. ex. användas för att föra berättelsen vidare, länka scener till varandra, ge tillbaka blickar, eller gestalta skeenden som är svåra att göra på scen, exempelvis slagsmål med monster, flygscener et c. Tekniker som animation, greenscreen, compositing och livetagningar. De arbetar med Istopmotion och Adobe Premiere Elements. Vid behov kan även en kurs i Qlab ges som är ett professionellt program som används för att köra film, musik och ljud under föreställningen.

Dansfilm

    • Dansfilm. Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. De använder olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö. Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i processen. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och nära vuxna. Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg från Create Motion har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare på Skarpnäcks skola och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.
    • SKARP6-633x356

Kortfilm

Stockholm filmfestival junior: med mobila filmverkstäder erbjuds elever att skapa egna filmer tillsammans med erfarna filmpedagoger! Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 1-3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.   filmfestival


Webbkurs i att göra film

  • Medioteket höll i en filmkurs, Ung i SHLM där elever från några gymnasieskolor gjorda kortfilmer med final på biografen Grand. Varje lektion dokumenterades och du får konkreta tips på hur du kan arbeta med film i klassen . Tolv lektionsplaneringar färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints.
  • Filmrikets digitala filmskola, lär dig skapa film och rörlig bild. Det finns instruktionsfilmer, övningar och texter om filmskapande. Du kan filtrera på ett ämne eller välja den övning som passar din pedagogiska verksamhet bäst.
  • Voodoo filmskola har samlat artiklar som lär dig göra film från manuskrivande till filmvisning.

Black1b


Film i undervisningen

  • Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet, både i att samtala om film och skapa film. Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet.
  • Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium, resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna WHitlocks gymnasium. Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?   
  • Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare.
  • Läraren Susanna Strömberg berättar hur hon arbetar med film i klassrummet.
  • Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama. Senast vecka 47 finns det blogginlägg till alla kulturformer.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Checklista inför planering av Skapande skola

Kulturrådet har justerat sitt bidrag Skapande Skola inför läsåret 2019-2020. Det är ännu mer fokus på elevernas kreativitet och  skapande. Bilden är från Christina Tingskogs projekt Livslinjer där elever och dansare tillsammans arbetar fram en föreställning.

Livslinjer-Dunkers-ihakningar7-fotoTingskog

Om alla fyra påståenden stämmer får skolan använda Skapande skola-bidrag till aktiviteten

checklistaskärmklipp

Stämmer något av följande får skolan inte använda Skapande Skola-bidrag för aktiviteten

A. Besök och visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och liknande kulturinstitutioner. Undantag från detta är om besöket/visningen är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell yrkesverksam kulturaktör.

B. Uppleva scenkonst, dans, teater, cirkus etc. med samtal i anslutning till eller efter föreställningen. Undantag från detta är om  föreställning är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell kulturaktör.

C. Arbeta med teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering och liknande ämnen.

Varför får vi inte använda bidrag från Skapande skola till dessa aktiviteter?

Att uppleva scenkonst, se film etc. ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnen och kostnaden kan tas från skolans ordinarie verksamhet. I Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för alla som arbetar med barn och unga står det ”Alla barn och ungdomar oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna.”

Att arbeta med teknik, programmering, historia och liknande är skolämnen, inte konstområden. Läs mer om vad bidraget får användas till:  Skapande skola på Kulturrådets sida.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

Kulturrådets ordlista för centrala begrepp inom Skapande skola

  • Konstområde: arkitektur, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur och berättande, serier, digitalt
    skapande, musik, musikdramatik, slöjd/hantverk/design, teater och samtida cirkus
  • Professionell yrkesverksam kulturaktör: kulturaktören har antingen har en högre konstnärlig
    utbildning inom sitt konstområde, exempelvis från konst- och musikhögskolor eller är yrkesverksam
    inom konstområdet och har så varit under flera år.
  • Treårsprincipen: Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck
    ges vi bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade
    treårsprincipen. Efter en paus (på minst tre år) kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör.

I ett tidigare publicerat blogginlägg på Kulan kan du läsa mer. Inlägget uppdateras kontinuerligt allt eftersom Kulan får ny information från
Kulturrådet och kulturaktörer. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets sida

Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och därför hittar skolorna garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt. Utbudet av aktörer presenteras på Kulanwebben eller Kulanbloggen.

Tips för att hitta kulturaktörer och kulturaktiviteter

På Kulan finns 8 texter som utgår från Kulturrådets kulturformer:

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både skola och kulturaktör

Pengar för renodlade kulturupplevelser

Pengar för att besöka museum, se film, uppleva scenkonst har skolan gjort långt innan Skapande skola kom. Pengarna för det finns i elevpengen. Skapande skola bidraget ska komplettera det arbete med kultur som skolan redan gör. Målet är att eleverna ska få möta kulturaktörer, få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och eget skapande.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Bildkonstnärer till skolan i höst!

Konstnärscentrum Öst berättar om den nya plattformen Konstdepartementet , där du enkelt hittar och bokar projekt som du tror passar dina elever. Några av projekten är utvalda av Kulan och därigenom subventionerade. I princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och antal projekt som har Kulanpremie. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna Kulanpremie, som erbjuds höstterminen 2019. Slå till idag, vettja!

Läs mer om de utvalda projekten i inlägget och missa inte att se alla övriga projekt som finns på Konstdepartementets sida

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg


TIDEN Ulrika Sparre

En nattvakt går omkring i staden medan invånarna sover. På exakt klockslag varje hel timme ringer hon i sin klocka och mässar samtidigt ett malande och betryggande: ”Allt är bra, allt är bra” ut över bygden. Denna sedvänja från gamla dagar är utgångspunkt i det performanceverk som konstnären Ulrika Sparre introducerade bland barn och unga i Broby att vidareutveckla inom ramen för ett skoluppdrag 2018.

tidenVISNING

Nu i höst är Ulrika Sparre återigen aktuell med en helt ny workshop framtagen för skolor och förskolor. Även i höstens workshops handlar det om tid, men på ett litet annorlunda sätt. Timglaset och den rinnande sanden står i fokus. Projektet har därför kort och gott fått rubriken TIDEN. Hur vi uppfattar den och hur den fysiskt manifesterar sig. Den här gången välkomnar konstnären eleverna till sin ateljé i Solna. Workshopen vänder sig till de minsta, förskolan och lågstadiet. Att Sparre öppnar sin ateljé betyder att barnen, genom att själva delta i en konstnärlig process, får tillgång till den innersta av samtidskonstens spelplatser – en konstnärens ateljé och vardag.
Sparres workshop är bara en av de tio skoluppdrag om valts ut för att denna höst erbjudas Stockholms skolor till ett starkt subventionerat pris tack vare en premie från Kulan. Läs mer på Konstdepartementet 


FRAMTIDEN ÄR DIN ATT BERÄTTA! Niklas Wallenborg

De andra nio projekten går till så att konstnären istället kommer till skolan vid ett tillfälle (dubbellektion) för att arbeta tillsammans med dina elever. Kanske vill du boka in konstnären Niklas Wallenborg? Tillsammans med honom skapar eleverna en gemensam sci-fi-berättelse om platsen som är deras.

Niklas_Wallenborg_Framtiden_är_vår_att_berätta

I workshopen som heter FRAMTIDEN ÄR DIN ATT BERÄTTA! klipper och klistrar eleverna nya universum och alternativa verkligheter. Material och metod anpassas efter åldersgrupp eftersom projektet riktar sig till alla grundskolans årskurser, från förskolan till nian. Niklas besök knyter an till ämnena samhällskunskap, svenska, engelska, bild och historia. Läs mer på Konstdepartementet 


STREET ART MÖTER LAND Maria Johansson

Eller kanske vill du hellre att dina elever ska få möta konstnären Maria Johansson och tillsammans med henne hitta på små hyss i gränslandet mellan urbana miljöer och naturen?

Maria_Johanssoon_Street_art_möter_land_art

Genom metoden ”finn fem fel” introducerar Maria ett sätt att ta sig an platsen man har omkring sig i sin vardag och lever på med konstnärens blick. Vad kan läggas till i ett kapprum, runt den stora stenen vid busshållplatsen, på räcket till trapphuset? Vad kan överdrivas, hur kan vi förskjuta betydelser och med små, små medel rucka på invanda sätt att se och tänka i vår livsmiljö? Läs mer på Konstdepartementet


ROBOTICS  Harriet Aurell

Kanske blir du nyfiken på vad konstnären Harriet Aurell kan hjälpa eleverna att skapa med robotics? Hur känns det att se sin skapelse röra sig, som en varelse med eget liv?
Läs mer på Konstdepartementet

IMG_0820

Harriet bygger rörelseobjekt som rör sig, lyser och låter. Eleverna lär sig grunddragen i mekanik på ett lustfyllt sätt:

  • Rörelse, går att skapa på många sätt: Kugghjul,  hävstång, kammar med tryck, kan få saker att röra sig uppåt och nedåt, ex. strömbytare eller excentrisk placering, när man sätter fast något utanför centrum, bra för alla ting som du vill få att röra sig.
  • Ljus, det är bra att kunna parallell och seriekoppla. Veta vad det finns för komponenter för att få fram effekter, kunna tolka ett kretsschema.
  • Elektronik är svårt eftersom vi inte ser elektriciteten röra sig genom kretsen, vi ser bara effekten. I skolan är det bra att veta att det inte är farligt att laborera med elektricitet så länge det är batteriström.

Du kan läsa mer om Harriet och hennes tanker om genusneutral teknik i ett tidigare blogginlägg för Pedagogiskt café.


Projekt som erbjuds med Kulanpremie

Ja, detta var bara fyra exempel på projekt som erbjuds med Kulanpremien denna höst. I princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och de antal projekt vi har att fördela. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna premie, som erbjuds HT 2019. Slå till idag, vettja!

Konstnärscentrum underlättar arbetet för skolan

Efter att ha pratat med många skolor och lärare har vi förstått att man gärna vill kunna ge sina elever workshops med konstnärer i visuell media. Många unga spenderar idag stor del av sin vakna tid med digitaliserat bildmaterial. Att tolka bild och förankra och fördjupa sin förståelse för konstnärliga processer genom att själv få göra – tillsammans med en professionell konstnär –  är en stor erfarenhet som öppnar nya världar för många elever. Bara detta att få träffa en konstnär och få inblick i hur en konstnärlig process kan gå till kan ge den där första impulsen till att själv vilja arbeta i ett konstnärligt yrke i framtiden. För andra kan skapandet ge nya ingångar till kunskapsvägar man kanske inte visste fanns, via sinnen och associationsbanor man inte trott kunde användas så produktivt och för att förstå sitt eget varande i världen.
Men… so little time i en lärares pressade schema för att hinna sätta sig in i projekten och få till bokningar som kan verka krångliga och omständliga. Och so little money i skolornas ansträngda ekonomi. Det har vi tagit fasta på och försökt göra allt vi kan för att underlätta. Dels garanterar vi de utvalda konstnärernas professionalitet, dels har vi skapat väldigt enkla former för bokning.

Konstdepartementet

Vi har tagit fram en plattform, Konstdepartementet där du som arbetar inom skolan enkelt hittar och bokar det projekt du tror skulle passa dina elever. Konstdepartementet ordnar med avtal och fakturering. Allt ni i skolan ska behöva göra för att få en livs levande konstnär till skolan – kanske redan denna eller nästa vecka! – är att trycka på några knappar. Det har med andra ord aldrig varit enklare! … Eller billigare! Tack vare premien från Stockholms stad.

Kulanpremie till besök av konstnär i skolan

Premien riktar sig till alla Stockholms skolor, vare sig du arbetar inom kommunal eller fristående skola. Och som sagt: till alla årskurser. Kika gärna in på konstdepartementet.se och klicka i ”kulanpremien” i filterfunktionen så kan du se presentationen av våra konstnärer och deras projekt. Av de 10 skoluppdrag som valdes ut för premien är 6 st för högstadiet. På hela Konstdepartementet är det 23 skoluppdrag av totalt 33 som är anpassade för högstadiet. Du kan filtrera utifrån årskurs, typ av aktivitet, skolämne, konstform, region och premie för att se antal  projekt som är aktuella för dig och dina elever.

Du kommer upptäcka en bred palett av konstnärliga praktiker i olika medium, men också se hur många skolämnen som visuell konst och samtidskonst faktiskt kan vara relevanta för. Ge dina elever en riktig konst-kick i höstrusket! Om du har några frågor eller synpunkter är du varmt välkommen att mejla till: asa@kcost.se, eller ringa mig på telefonnummer: 0709-74 41 43.

KONST ÅT ALLA! NÄR? NU! NÄR? NU! NÄR, NÄR, NÄR?NU, NU, NU!

… önskar och hoppas Åsa Elieson, kommunikatör för konstnärer i skolan på Konstnärscentrum Öst

#Konst i skolan #Estetiska lärprocesser #Kulanpremie #Ämnesövergripande undervisning #Kulan – Kultur för dig i förskolan och skolan

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Vad, hur och varför ska konsten ska ha plats i skolan?

Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober  

I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan

lärandemodell

Jättesvår artikel blev jättelätt efter Kolla Kultur

Efter Kolla kultur fick jag det här brevet från en av våra deltagare: ”Hösten 2018 började jag läsa kursen Introduktion till drama med didaktisk inriktning. I kurslitteraturen ingick en artikel av Lars Lindström, Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study.  Om artikeln av Lindström, sa jag till Peter, lärare och kursansvarig, ”artikeln är inte lätt”, jättesvår artikel, svarade han. Där började mitt arbete med artikeln. Learning about art, Learning with art, Learning in art och Learning through art.

Den blev mycket lättare att förstå när jag fick se och höra Anna Berg ett år senare på Kolla Kultur. Anna  använde artikeln och hade den som grund för sin föreläsning. Allt blev solklart och förståeligt. Alla mina tankar om estetiskt lärande och didaktik i skolan som artikeln handlar om fick respons. Det var verkligen genialiskt. Tänk om jag hade missat ett sådant tillfälle att skaffa kunskap och vidga min bildning! Med vänliga hälsningar Luba Otter

Så var så god, en film med Anna från Kolla Kultur där hon resonerar om hur och varför konsten ska ha en plats i skolan.

Lärarkommentarer på Annas föreläsning

I utvärderingen av Kolla Kultur är det flera som kommenterat Annas föreläsning och berättat hur de ska ta den vidare. ”Jag tyckte föreläsningen om att tala om kultur var givande. Jag kommer att använda upplägget när jag talar om kultur med mina elever”. ”Jag fick nya tankar på hur man kan skilja på rena estetiska lärprocesser och rena didaktiskt pedagogiska lärprocesser efter besök av Skapande skola event.”

Artikel i Pedagog Stockholm om Annas föreläsning

Det är lätt att hamna i fällan att ställa frågan – Förstod du? till varandra och kanske sina elever efter att ha varit med om en kulturupplevelse. Vissa elever vill veta om ”det blir prov på det här?” och Annas råd är då att uppmana alla att strunta i att ta anteckningar. Det är mycket mer givande att efteråt ställa frågorna – Vad kom du ihåg från föreställningen? Hur reagerade du, och varför? Att tolka en kulturupplevelse är att förstå, på sitt sätt. Beskriv, tolka och reflektera” textförfattare Monica Eriksson. Läs hela artikeln

En minutsfilm från Kolla Kultur

Läsårets sista Kolla Kultur

Tisdagen den 29 oktober ( vecka 44) erbjuder vi lärare, bibliotekarier, skolledare i Stockholms kommunala och fristående skolor en kompetensutvecklingsdag för att visa hur skolan kan integrera kultur i undervisningen för att utveckla undervisningsformer och så klart för den rena  kulturupplevelsen

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Lillholmsskolan arbetar med Alice i underlandet

Skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan såg Marionetteaterns föreställning Alice och förstod direkt att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna. Alla elever i förskoleklass, årskurs 1 och 2, har fått höra ”Alice i underlandet” i skolbiblioteket eller i klassrummet.

my1001

Sedan fick de se den  magiska föreställningen om Alice på Marionetteatern. ” I denna specialskrivna version för dockteater av Margareta Sörenson växer en historia fram för vår tids barn. En brokig, rolig och tankfull berättelse om att bli stor. När den gåtfulla sagan görs på Marionetteatern blir det en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.”

Alicemy3

Efter teaterbesöket har eleverna fått bearbeta pjäsen i ord och bild. Bilden är från skolbibliotekets utställning av elevernas teckningar av från föreställningen. De närmare 100 teckningarna kommer även att visas på Skärholmens bibliotek under våren.

my60

 

my40

my50

Eleverna i årskurs 2 fick även två workshops på Marionetteatern: ”Möta dockorna” och ”Skuggspel”.

my10

my30

Vill du också arbeta med Alice i underlandet med din klass?

I ett tidigare inlägg tipsar om jag om filmer och lärarguider för alla åldrar.

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Nationalmuseum, en resurs i alla skolans ämnen

Nationalmuseum i undervisningen, rapport från Kulanträff på Nationalmuseet för pedagoger som arbetar på högstadiet och gymnasiet.

bigOriginal

Nationalmuseets skolprogram

Det är ett stort intresse att besöka det nyrenoverade museet eftersom det varit stängt under 5 år. Museiepedagogerna har därför valt att vara sparsamma med att lägga upp skolprogram och teman. Just nu är alla så nyfikna på huset att det enda skolprogrammet som finns heter Nyfiken på Nationalmuseet . Upplägget har olika ingångar beroende på elevernas ålder. Med guide kostar det 1000 kronor per klass. Gör du guidningen själv är det bra att ladda ned den kostnadsfria appen för en guidad tur innan besöket alternativt be eleverna att ta med hörlurar och ladda ned appen. Jag skriver om appen längre ned i inlägget. På Nationalmuseums webb finns lärarhandledingar till följande teman:

Nationalmuseums fria bilder

6 000 högupplösta bilder finns för fri nedladdning på Wikimedia Commons. De kan användas fritt till alla ändamål som att göra ett collage, trycka motivet på en T-shirt. Bilderna är också zoombara i museets egen webbdatabas men utan nedladdningsfunktion.

NM_interior_71minskad

Pilotprogrammet Transformation

I vår erbjuder Nationalmuseet och Stockholms stadsteater några lyckliga gymnasieklasser att vara med i pilotprojektet Transformation. Lärdomar och erfarenheter från pilotprojektet ska sedan tas till vara i skolprogrammen om Kropp och identitet.

Grh2145

Transformationer bygger på att eleverna interagerar med skådespelare och museipedagoger. De kallar metoden imitationspedagogik. I upplägget får eleverna vara med om fyra nedslag i historien där de med hjälp av professionell handledning sminkas och blir klädda som det motsvarar rollgestalt och tidsepok. De fyra stoppen är 1700-tal, 1600-tal, sent 1800 tal och sist, nationalromantiken.

Skådespelarna Ann Petrén och Robert Fux samt Margareta Gynning och Alexander Kateb, konstpedagoger vid Nationalmuseum interagerar med eleverna. Utgångspunkten är fyra verk ur Nationalmuseums samlingar och fokus ligger på kroppsideal, hierarkier och porträttposer.

nat.äldre zlatan

Appen välkommen till Nationalmuseet

Appen Välkommen till Nationalmuseet är gratis att ladda ned.  Den innehåll audioguider med berättelser om konst, detaljerade fakta och information om museet, samlingarna och utställningarna. Klickar du på ögat längst ned så kan du följa tidslinjen. Har du yngre barn kanske de föredrar att följa Nassim Al Fakir som gör olika nedslag i historien , en tavla eller föremål per århundrade.  

app nationalmuseum

Guidad visning

I inlägget gör jag några nedslag från en diger och inspirerande visning som omöjligt kan få plats i bloggens format. I visningen fick vi en genomgång av alla epoker men här begränsar jag antalet epoker och konstföremål som vår guide Alexander Kateb pratade om.

Alexander är konstpedagog på museet. Så intressant att lyssna på att jag glömde leta rätt på en stol att sitta på vilket jag annars alltid släpar med mig på visningar. Eftersom jag inte är konsthistoriker varnar jag i förväg för att inlägget är baserat på anteckningar från vår guide men att Alexandre därefter inte har korrekturläst texten. Så med det sagt hoppas jag ge inspiration att besöka museet med klassen och använda er av det digra skolmaterial som erbjuds på webb och i app. Bäst är så klart en guidad visning.

gustav vasa

Något som genomsyrade alla stopp med vår guide var källkritik. Alexander satte konstverken i ett historiskt perspektiv och fick oss att reflektera över val av motiv och ställa frågorna: Vad skildras inte? Vilka saknas på tavlan? Vad vill makten med att visa upp dessa tavlor?  Koppling mellan då och nutid. På tavlan ser du Gustav Vasa tala till dalkarlarna i Mora

Nationalmuseets trapphall

IMG_0763

Visningen börjar i den magnifika trapphallen där framförallt maktens tavlor hänger. Gustav Vasa manifesterade och legitimerade sin makt som andra kungligheter i världen genom att samla på konst. Tavlor och konstföremål som numera finns på Nationalmuseum. Tavlor som skulle fostra sin befolkning genom att visa den tidens hjältar och viktiga krigarkungar som Gustav Vasa och Gustaf den 11 Adolf.

Skulpturerna har alla klassicistiska drag. I trapphallen hänger manliga motiv gjorda av manliga konstnärer. Så frågan från Alexander ” vilka är exkluderade?” är lätt att besvara.

I trapphallen ser vi  Carl Larsson tavla Midvinterbot. En av Carl Larsson mest omdiskuterade verk från 1896.

nat äldre gustav vasa

Motivet är fornhistoriskt och visar hur en kung offras för att blidka gudarna. Carl Larssons tavla väckte debatt. Många ansåg att motivet i Midvintebot hade ett tydligt rasistiskt inslag.

Tiden då den målades präglades av ett rasbiologiskt tänkande i Sverige. I det akademiska livet fanns det forskare som mätte skallben och försökte bevisa att det fanns en nordisk ras. Bland konstnärerna var bland annat Carl Larsson och Anders Zorn intresserade av rasbiologi och ansåg att den nordiska rasen stod över andra raser. Vår guide, Alexander frågade ”Vad säger tavlan  om tiden?”

Målningen debatterades ända upp på regeringsnivå och det bestämdes att den inte fick hänga i Nationalmuseum. En av de tongivande konstnärerna i kritiken mot målningen var konstnären Richard Berg. Richard Berg utnämndes 1915 till överintendent till Nationalmuseum. Först 1992 kom tavlan till Nationalmuseum, utlånad av en japansk samlare och 1997 kunde Nationalmuseum köpa tavlan genom donationer. 

CHR0951_5fd0f3f09e4f44e1c07bc3dc9f5339c1 (1)två

En tavla som fått mer undanskymd plats i museet

En tavla, Karl XII:s likfärd, målad av Gustaf Cederström har efter Nationalmuseets renovering fått en mer undanskymd plats och vår guide pratar om den som vår tids fake news. Vi vet numera att kungen förmodligen sköts av sina egna och att återtåget inte var så magnifikt som det skildras av Cederström. 

likfärd70

Franska revolutionen och upplysningstiden

Här pratar Alexander om tavlan Drottning Marie Antoinette. Marie Antoinette är klädd i en klänning med turkiska influenser. Enligt vår guide så blev det efter revolutionen en backlash för starka kvinnor och citatet som felaktigt har tillskrivits Marie Antoinette, att folket kunde väl äta bakelser när de klagade över att de var så fattiga att de inte hade råd med bröd fick stor spridning. Det fanns en stor oro bland makten över vad som skulle hända när upplysningens texter sipprade ned till folket. Det blev viktigt att hitta en syndabock, Marie Antoinette.

nat äldre marie anton

Känsla istället för upplysningstidens betoning av förnuft

Klassicismen dominerade fortfarande men i stark konkurrens av romantiskt måleri och idyllisering av landsbygden. När det inte längre var politiskt korrekt att hylla konungar växte det fram en historieromantik. Betoningen av känslan vände sig mot revolutionens kult av förnuftet. Tavlorna ska väcka längtan, åskådaren ska se bortom horisonten. 

Ett exempel på romantiskt landskapsmåleri är Älvalek, målad av August Malmström. Motiv ur folktron, älvor ansågs vara naturväsen med främst onda krafter som kunde orsaka sjukdomar.

älvalek

Nationalromantik

I den nationalromantiska epoken är det nordiska, natur och landsbygd viktigt. Midsommardansen av Anders Zorn har fått många av oss att tro att midsommar är en del av vår svenska historia. Men det var Zorn som såg till att resa en majstång på gårdstunet inspirerad midsommarstänger i Tyskland. Prästerna i Mora motsatte sig stångresning och dans eftersom det ansågs ogudaktigt. Men tavlan fick många efterföljare och stor spridning och har därefter satt sin prägel på svenskt midsommarfirande.

midsommar

Naturens dramatik

I nationalromantiken skulle landet framstå som en storartad nation. I den här tavlan av Marcus Larsson, Vattenfall i Småland är det inte många smålänningar som känner igen sig. Genom målningen vill konstnären skapa en bild av smålänningen som bemästrar landskapets kraftfulla natur.

Marcus_Larson_-_Waterfall_in_Småland_-_Google_Art_Project2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenfall_i_Sm%C3%A5land

 

Kvinnliga målare

Konstnären Suzanne Roslin är kanske mest känd för de flesta av oss som Damen med slöjan, här avporträtterad av sin man Alexander Roslin. Men på den tiden var Suzanne mer känd målare än sin man, Alexander Roslin. Det var Suzanne som introducerade Alexander i Paris konstkretsar vilket så småningom ledde till att han fick många uppdrag som porträttmålare. Suzanne var invald i den franska konstakdemin och ställde ut på salongen i Paris.

nat äldre slöja

På tavlan nedanför syns Suzanne Roslin med make och en beställare av porträtt. Tavlan kan ses som dåtidens marknadsföring Suzanne sitter med pastellkritor och mannen med sina oljepalett. De visar vad de kan, att det går att köpa tavlor av dem. Vid den här tiden fanns det många kvinnliga konstnärer och välbeställda kvinnorna anordnade salonger och läste de nya filosoferna.

nat. äldre marknadsf

Sekelskiftet och det lila rummet

Nu börjar industrialismen sätta sitt avtryck på konsten och vad som går att åstadkomma. Konsthantverk går att massproducera och konstnären får en helt ny färgpalett att experimentera med. Först nu går det exempelvis att producera lila färgpigment.

nat äldre llila

Nu kommer världsutställningarna. Vad ska vårt land berätta? Det handlade mycket om att skildra det vemodiga landskapet, skymning, röda stugor  och björkdungar.

beskow

Jämlikhet?

I slutet av 1800 talet växte suffragettrörelsen sig stark i Europa. Medelklassen tar plats och kvinnorna börjar kunna röra sig friare i städerna. 1870 fanns det fler kvinnliga dramatiker än män i Sverige.  Deras pjäser spelades för fulla hus på Dramaten och liknande teatrar. Det finns också många yrkesverksamma kvinnliga konstnärer som livnärde sig på sin konst. Som konstnärerna vi ser på bilden nedan. Det är nu viktigt för de kvinnliga konstnärerna att porträttera varandra när de utövar sitt arbete för det är inget som de manliga konstnärerna valde att avbilda. Bertha Wegman porträtterar konstnären Jeanna Bauck. Jeanna har sina yrkesattribut vid sin sidan, penslar och palett.

nat äldre kv mål

Skulpturgården

Guidningen avslutades i Skulpturgården. En samling skulpturer från olika konststilar som  idealism till realism. 1800talet var ett mansdominerat samhäller vilket avspeglas i rummet. Det finns endast en kvinna som är avbildad, författaren Fredrika Bremer. De flesta statyerna är gjorda i Carraramarmor men Fredrika Bremer fick nöja sig med att bli avbildad i gips.

Skulpturgården_-Foto-Anna-Danielsson-Nationalmuseum_64a1f3fb14518c489d0d01779fad1bb9

Inför nyöppningen av Nationalmuseum beslöt man att det var dags att Fredrika också fick en marmorbyst i Carraramarmor.  Det blev dessutom utgångspunkt för ett pedagogiskt projekt om genus, porträttkonst och skulptörens arbetsprocess. Filmen skildrar hur Fredrika Bremer-bysten huggs i marmor i Carrara.

Visningen avslutades sinnligt och taktilt, något som annars är förbjudet i museet.

nat äldra 2

nat carrera
Fredrika Bremer blir omklappad och vederbörligen beundrad. Jag har i ett tidigare inlägg berättat om en Kulanträff på Nationalmuseet för lärare som arbetar med yngre barn.

Nationalmuseums renovering

Vill du veta mer om Nationalmuseums renovering? Vad ligger bakom valet av färg i de olika rummen?Vilka överväganden i renoveringen ställdes museet inför? SVT har gjort en film om renoveringen som finns kvar på SVT play fram till den 10 april 2019.

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder