Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Film i undervisningen

Modeller och tips för att arbete med film i undervisningen, både för att samtala och göra egna filmer. Några modiga kollegor delar även med sig om av hur de resonerar vid bedömning av multimodala texter. Bilden kommer från Fanzingos skolverksamhet.

fanzingo


Filmkunnighet och styrdokument

Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet. ”De färdigheter som ingår i filmkunnighet är många och kan med fördel delas in i fyra grupper: att förstå vad som berättas, att förstå hur något berättas, att inta kritiska perspektiv och att ha kännedom om filmens kontext. Kategoriseringen underlättar för att tydliggöra vad man ska fokusera på och när. ” Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet. Annikas text innehåller många förslag på lektionsupplägg och övningar.

MIK Skolverket


Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocks gymnasium berättar varför hon använder sig av film i undervisningen i svenska. Undervisningen i ämnet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3


Övningar i filmkunskap

Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare:

  1. Filmintroduktions övning , tips för dig som pedagog men också förslag på hur du kan förbereda eleverna inför filmen.
  2. Upplevelsesamtal – direkt efter filmen
  3. Filmens språk – dramaturgi
  4. Filmens språk – Mise-en-scène ( visuella effekter)
  5. Filmens språk – Bildkomposition
  6. Filmens språk – klippning och montage
  7. Filmens språk – ljud
  8. Kortfilmsvisning i klassrummet
  9. Studera filmens karaktärer
  10. Studera filmens berättarperspektiv
  11. Normkritisk filmpedagogik

, så funkar det, Svenska filminstitutet


Bedömning av multimodala texter

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Filmpedagogerna Elin Jönsson och Elisabet Jonsved tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 och ger förslag på hur du kan arbeta med film i klassrummet, alltifrån att se och samtala till bedömning av elevernas eget filmskapande. I blogginlägget finns många konkreta tips, modeller, övningsuppgifter och filmtips.

kyrkogård10


Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium berättar hur hon resonerar inför bedömning, ”Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar: Läs hela blogginlägget om bedömning på Kulan 

anna.bergqvist@stockholm.se_


Kurser i filmpedagogik

Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Film och mediepedagoger

Vill du ha förstärkning av en professionell film- och mediepedagog har jag gjort en utbudssida där de presenteras.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Så här planerar Stockholms skolor att arbeta med Skapande skola läsåret 2020-21

I det här inlägget kan du läsa utdrag från Stockholms skolors ansökningar för att arbeta med Skapande skola. I ansökan berättar skolorna om vilken/vilka konstformer de vill arbeta med och hur de vill fördjupa sig i konstformen.  Arbetet med att bestämma upplägg, välja vilken eller vilka kulturaktörer de vill arbeta med sker i de allra flesta fall i början av höstterminen då skolorna vet hur stort bidrag de får. Med inlägget vill Kulan ge kulturaktörer en uppfattning om hur de kan tänka när de berättar om vad de erbjuder. Vi hoppas också att inlägget kan hjälpa skolor som ännu inte bestämt kulturform och kulturprojekt. Inlägget utgår från Kulturrådets konstformer.

Cirkus

De skolor som valt cirkus skriver framförallt om behovet av att få in mer rörelse i klassrummet och skolgården. Det är tydligt att Stockholms skolors projekt, Spring i benen och aktuell hjärnforskning som visar vikten av fysisk aktivitet påverkat val av konstform. Det gäller så klart också de skolor som valt att arbeta med dans. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom cirkus för Skapande skola. 

Bilden är från Clowner utan gränser  (Cirkus Skratt som besöker Gärdeskolan)

pyramid

    • Genom cirkuskonst undersöker eleverna kommunikation bortom det talade språket. Detta ingår i ett läs- och skrivprojekt som löper över flera årskurser.
    • Kroppskontroll, ödmjukhet, ansvar, hänsyn och samarbete.
    • Gestaltar vikten av samarbete, tillit och rätten av att få vara sig själva.
    • Eleverna ska få utmana sin kreativitet

Dans

Precis som med cirkus är det många skolor som väljer dans för att få in rörelse i alla ämnen och varje dag, att arbeta med hjärna och rörelse. Dansen väljs även för att visa på olika sätt att uttrycka sig, kroppsspråk men också olika dansstilar. Dans används också som ett medel för att arbeta med värdegrundsarbete, för att se och uppleva varandra på ett nytt sätt. Flera skolor planerar också att sätta upp egna dansföreställningar. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom dans för Skapande skola 

Bilden är från en workshop i fysisk teater som Alexandra Ljungkvist Sjölin höll i en skola i Uganda.

ziggehouse övning

  • Västafrikansk dans. Eleverna ska upptäcka olika sinnen pröva och utforska och gestalta olika intryck, stämningar och känslor.
  • Föreställning och dansworkshop där eleverna får uttrycka sig med kroppen. Detta motsvarar vår skolas policy att arbeta med hjärna rörelse, att rörelse inkluderas i alla lektioner och alla ämnen.
  • Eleverna ska ha möjlighet att kunna utrycka sig genom dans.
  • Normer utmanas genom de konstnärliga uttrycksformer som Skapande Skola-projekten ger möjlighet till.
  • Eleverna får möjlighet att se varandra på nya sätt och nya situationer. Skapa och uppleva tillsammans.
  • Dansen som uttrycksform för språket och värdegrundsarbete.
  • Skapande dans där dansen används som uttrycksform och som utgår från ett tema och/eller elevtexter. Eleverna kommer själva jobba med att koreografera sina rörelser, gestalta egna musikaliska idéer och tankar, främja utveckling av elevernas kreativitet.
  • Dans och musik är internationella språk som förstås över hela världen. Alla kan delta utifrån egna förutsättningar. Ingenting är”fel”, man tolkar och uttrycker sig på sitt eget sätt. Genom undervisning och genom att se hur professionella utövare gör utvecklar var och en över tid sin uttrycksförmåga.

Film

Genomgående för de flesta skolor som vill arbeta med film är de vill att eleverna ska lära sig en grundläggande teknik och modell för att hantera kameran/iPaden och skriva manus och redigera. Men också för att använda filmens språk för att kommunicera och dokumetera viktiga samhälls- och värdegrundsfrågor. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med film och Skapande skola.  

Bilden är från workshop med filmpedagogen Elin Jönsson.   

bildmanus panorering_tiltKLAR

  • Projektet kommer gå ut på att sammansvetsa två skolor till en. Få en gemensam värdegrund, eleverna i grundskolan ska använda film som redskap för att redovisa kunskaper, tankar och åsikter.
  • Lära vad bild och film kan uttrycka. Hur man kan få fram budskap på andra sätt än genom ord.
  • Arbete med film som verktyg reflektera och problematisera temat ”bygga relationer”.
  • Eleverna får inspiration från olika filmer och därefter skapa egna filmer med eget berättande. Även detta projekt går i linje med vår språkpolicy.
  • Kroppen som uttrycksmedel, samarbete, skriva manus, skådespela, agera, reagera och väcka kreativiteten hos varandra.
  • Utifrån vårt tema ska vi fördjupa oss i att skapa egna filmer och bilder med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika filmer.
  • Ett projekt där man i grupper arbetar 3-4 st och skapar en dansfilm i Imovie. Något att vara stolt över. Gruppstärkande.
  • Skriva manus, fördjupa sig i rörlig bild, se filmklassiker, hantera filmprogram, agera, tala teatraliskt och med stöd i andningen.

Foto

I ansökningarna läggs framförallt tyngdpunkt på de visuella möjligheter som foto innebär, några skolor vill också använda foto för att utveckla elevernas medvetenhet om bildens makt. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom foto för Skapande skola

Bilden är från en workshop med fotografen Anna Ledin Wirén. 

foto2

  • Eleverna gör ett fotoprojekt med förankring i närmiljön. Vissa bilder används senare till att skapa en ljudmässigt bättre och vackrare inomhusmiljö i skolan.
  • Fotografi för att förmedla budskap och känslor med hjälp av foto i olika klasser. Utställningar och fotografier som kan användas i klasser för att utveckla andra områden inom skapande skola t ex skrivande
  • Skolan arbetar sedan ett år tillbaka fokuserat med fotografi från i olika åldrar. Dokumentär fotografi och illustration.
  • Att producera eget digitalt bildskapande samt bildanalys kopplat till dagens värderingar och uttryck.

Konst, bild och form

Skolorna vill låta eleverna experimentera med olika tekniker och pröva olika uttrycksformer. Några teman som föreslås är: tema jämlikhet, utsatthet och miljö, modernismen, antiken, kvinnor i konsten, framtiden är vår, tonåringens identitet. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola.
Foto, Daniela Hedman, med kroppen som verktyg. 

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

  • Olika tekniker för att uttrycka tonåringars tankar om livet.
  • Hitta fler möjligheter till att utrycka sig, genom olika workshops i konst och hantverk, gynnar alla elever.
  • Genom att ta del av antikens konstformer och ideal kunna tillverka symboler och mönster i bild och textil.
  • Genom bild låta eleverna gestalta under rubriken ”framtiden är vår”
  • Bild- och skulpturskapande med olika tekniker
  • Inspireras av konstnärer och pröva nya uttrycksformer, få förståelse för bildtolkning.
  • Elever använder konst, bild för att berätta och komplettera skrivutveckling.
  • Konstworkshop där eleverna får möjlighet att experimentera med olika material och skapa rörelseobjekt.
  • Under temat ”Kvinnor i konsten” får eleverna dels söka kunskap om kvinnliga konstnärer och få en historisk överblick, samt skapa egna konstverk
  • Fördjupat arbete med bildämnet, modernismen. Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor som ovan nämnda.
  • Eleverna ges möjlighet till att skapa i berättande form genom till exempel serieteckning.
  • Tema jämlikhet, utsatthet och miljö alternativt elevernas egna förslag

Berättande, skrivande

Att tillsammans författare arbeta med att utvidga läsande och eget berättande. Utveckla fantasi och ge tillgång till flera språk och uttrycksformer. Teman som förekommer är: Alfred Nobel, Barnkonventionen, historia, Mina drömmars stad, min närmiljö. 

Här hittar du aktörer och aktiviteter inom skrivande och berättande för Skapande skola i Stockholm

cane1

  • Möte med författare som inspiration till ett fortsatt och utvidgat läsande och eget berättande.
  • Utveckla fantasin och tankar om ens identitet och känslor kopplat till litteratur. Utveckla skrivandet.
  • Eleverna får via berättande, drama och skrivande uppleva vad som kan hända när man går in genom magins blåskimrande portal. Med spännande musik får de leta inre bilder och låta fantasin flyga fritt.
  • Via boken Mina drömmars stad skapar och målar eleverna bilder tillsammans med kulturaktörer
  • Författarbesök, inspirera till ett mer berättande och ”utbroderat” skrivande, med fokus på att andra ska läsa den.
  • Sagoberättare i åk 4, eleverna får arbeta med eget skapande tillsammans med och utifrån berättande i syfte att utveckla sitt språk.
  • Vi vill arbeta med berättarprojekt för att stärka elevers kreativa sida, ge tillgång till flera språk och uttrycksformer samt i samklang med läroplan utveckla deras muntliga berättande.
  • Genom skrivande och berättande hitta sin röst och kunna visualisera de texter de skapat.
  • Att skriva berättelser med grund i historien. Inventering av skrönor och äventyr i grannskapet. Intervjuer med äldre generationer.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen skriva dikter.
  • Serieskapande med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier och i berättelser. Lära sig olika teckningstekniker.
  • I tema om Alfred Nobel skapa berättelser med utgångspunkt i foton/bilder. Eleverna tränas i berättande utvecklar ett språk och sin självkänsla.

Musik

De flesta skolor vill uppmuntra eleverna att skriva egna texter och skapa egen musik, gärna med målet att spela för en stor publik i den egna aulan eller  i lokal utanför skolan. Musiken används också som ett redskap för att lära eleverna att lyssna på varandra och bygga en gemenskap klassen. Teman är främst att lära känna musik från andra kulturer och regioner. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom musik för Skapande skola

På bilden ser du Pia Pohjakallio som håller workshops i flamenco.

_DSC6735

  • Arbeta med körmusik
  • Musik är gruppfrämjande. Genom musiken får eleven en förståelse att alla inte kan stå i centrum utan alla måste samarbeta och jobba tillsammans för att det ska bli bra. Alla har sin roll och de måste vara lyhörda gentemot sina klasskompisar för att allt ska fungera.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor.
  • Eleverna åk 1-9 ges möjlighet att levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild och berättelse som redskap.
  • Eleverna använder sina egenhändigt skrivna texter och inspireras av musiker för att sedan skapa egen musik.
  • Skapa egen musik. Lyssna och bli inspirerad av olika musikgenre i sitt musikskapande.
  • Ge eleverna utrymme för att uttrycka sig i genom texter och musiken och ge dem förutsättningar för att kunna uppträda på musikfestival som hålls i Skärholmen .

Slöjd, hantverk och design

Hantverket kopplas ofta till att få förståelse för hur det var att leva i andra tidsepoker eller hantverk från andra kulturer. Klimattemat märks tydligt att många vill arbeta medåteranvändning. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom slöjd, hantverk och design för Skapande skola

Bilden är från en workshop med Johanna Törnqvist som erbjuder recyclingprojekt på Kulan.

skräp

  • Recyclingprojekt inom textil kring skapandeprocesser.
  • Eleverna fördjupar sig i konstnärligt skapande och hantverk i olika tidsepoker, dvs de får känna på hur barn hade det förr i tiden.
  • Fördjupning inom design med hållbarhet i fokus.
  • Ämnesöverskridande temaarbeten med hands-on workshops, t ex ett gemensamt stort konstverk av glas- och keramikskärvor.
  • Eleverna ska arbeta med återvunnet material och förädla det på ett kreativt sätt. Eleverna utvecklar sin förmåga att beskriva en arbetsprocess, från idé till genomförande, från material till produkt.

Teater och drama

Teaterformen används av många skolor som en individ- och gruppstärkande metod. Att arbeta med teater kan göra det enklare för elever att gestalta åsikter och tankar. Många vill låta eleverna skriva och framföra egna pjäser. Teater är den konstform där flest berättat vilket tema de vill arbeta med: identitet, värdegrund, klasskillnader, judendom, HBTQ perspektiv, demokrati och solidaritet, diskrimineringsgrunderna, medmänsklighet, empati och vänskap. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom teater och drama för Skapande skola.

Bilden kommer från språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning på Kulturhuset Stadsteatern Stockholm i samarbete med Stockholms utbildningsförvaltning.

???????????????????????????????

  • Utifrån att drama inte finns som ett ämne så är det oerhört givande att få professionella aktörer som ger eleverna möjlighet att lära sig mer om drama/teater.
  • Att med språket som medel och pennan som vapen få ge uttryck för hur det är att vara tonåring idag.
  • Elever över klassgränser arbetar med värdegrunden och gestaltar för varandra.
  • Med hjälp av dramaövningar kommer eleverna kunna uttrycka sina känslor.
  • Att lära sig danser och sånger från den judiska traditionen för att förstå den i en historisk och global kontext.
  • Vi ser att ett samarbete med teater/drama aktör ger våra elever möjlighet att arbeta med eget skapande samtidigt som vi arbetar med skolans värdegrund.
  • Skriva en egen teater eller kortare pjäser.
  • Ta upp värdegrund- och identitetsfrågor på annat sätt.
  • Använda teater för att gestalta åsikter och tankar.
  • Ge eleverna mod, kunskap och trygghet. Drama ger eleverna möjlighet att kliva in i en annans skor och se nya sidor av sig själv och andra.
  • Bli säkrare på muntlig framställning, lära känna sig själv och andra genom att gestalta roller.
  • Få möjlighet att erfara gestaltning ur ett dramaperspektiv och där eleverna får prova på gestaltning i dramaform på något sätt.
  • Gestaltning av olika sätt. Träna på att sätta sig in i andras känslor och tankar.
  • Arbeta med teater ur HBTQ-perspektiv.
  • Genom teater påvisa alla människors olikheter och lika värde. Att alla är unika och var och en av oss har rätt att få vara den man är.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt för att ta sig an svåra frågor.
  • Vi kommer att anlita och gå på teater som tar upp viktiga frågor som vi sedan kan diskutera kring samtidigt som det ska stimulera till att även eleverna vågar stå på scen i våra egna framträdanden. Vi ser det som en bra metod att motverka kränkningar. Detta kommer att ske i olika åldrar med olika teman.
  • Eleverna ser teater som de sedan kommer att gestalta med lera/måla/collage.
  • Utifrån vårt tema ska vi jobba med gestaltande, drama, med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Eleverna får prova på drama, planera/skriva egna teaterstycken, spela upp för varandra samt gå och se en teaterföreställning.
  • Fokus ligger på grupp – och individstärkande fördjupning genom kritiskt tänkande och reflekterande genom att uppleva teater/drama och bearbeta det upplevad i workshops.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika gestaltningar och/eller rollspel.
  • Med gestaltande övningar och reflektioner vrider och vänder vi på begrepp som medmänsklighet, empati och vänskap. Vilket klimat vill vi ha i gruppen och i världen.
  • Gestaltning av känslouttryck kopplat till språkutvecklande arbetssätt.
  • Undersöka värderingar och föreställningar kopplade till diskrimineringsgrunderna.

Lycka till med alla kulturprojekt! Vi vet av erfarenhet vad roligt och behövligt Skapande skola är.

Elisabeth Söder


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

Hitta kulturaktiviteter och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

I det här inlägget hittar du aktörer och aktiviteter uppdelade på konstform.
Huvudman för Skapande skola i Stockholm hänvisar våra skolor att första hand välja aktiviteter som finns på denna sida.

Haxpress1

Kommunala skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns upptagen under konstformerna på den här sidan ska kontakta Elisabeth Söder innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulturrådets konstformer med förslag på aktiviteter

Alla aktörer som nämns i inlägget är Stockholmsbaserade men de flesta åker också på turné i övriga landet. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor. Bilden kommer från Pygméteaterns föreställning En häxas dagbok.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du konstnärer, hantverkare, designers till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom slöjd, hantverk, design, konst och bild. Det finns även inspiration och tips på hur du kan arbeta med konst i undervisningen. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg


Konstdepartementet är en digital plattform där du kan boka konstaktiviteter inom samtidskonst, fotografi, illustration och konsthantverk. Bilden med två händer är Med kroppen som redskap med konstnären Daniela Hedman, rörelseobjekten är från en workshop med konsthantverkaren Harriet Aurell. Du kan läsa mer om dem på Konstdepartementets plattform.

Några av projekten är utvalda av Kulan och därigenom subventionerade. I princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och antal projekt som har Kulanpremie. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna Kulanpremie, som erbjuds höstterminen 2019.

IMG_0820


Konsthall C i Hökarängen har  kontakt med många konstnärer i Stockholm och kan tipsa vidare . Erik Annerborn är verksamhetsledare på Konsthall C nås på erik@konsthallc.se. Bilden är från utställningen, The View / Glance gaze glaze av Carl August Sandgren.

konsthall c 800


Inuti, en verksamhet med konstnärligt begåvade personer med intellektuella funktionsnedsättningar samt personer inom autismspektrumet t ex Aspergers syndrom. Inuti bedriver daglig verksamhet i ateljéform med en renodlad konstnärlig inriktning inom deras tre ateljéer. Inuti  kommer gärna ut och håller workshops med klasser inom det uttryckssätt som klassen valt, exempelvis skulptur, teckning, textil, screentryck, metall, mosaik, papermaché, dataprint, foto, akvarell, kol, akryl. När Inuti besöker skolan är det en grupp som kommer och de har med några  yrkesverksamma konstnärer som handledare. Här kan du se exempel på hur de arbetat med ungdomar på Diselverkstaden

Vill du beställa en workshop med dem så är Anneli Aaltonen Krantz konstnärlig ledare och kan hjälpa dig hitta en bra workshop. Anneli har telefon 070 936 08 37 och epost anneli@inuti.se

Herr och fru Kran, betongskulpturer av Magnus Östling.

inuti3800


Konsthantverkarna

Konsthantverkarna har en webbsida där de samlat Skapande skolaprojekt. Många inspirerande upplägg men tyvärr för oss i Stockholm är flera av hantverkarna som presenteras bonde  i andra delar av landet.


Konst och performance

Zirkus Loko-Motiv är en konst- och performancegrupp. Arbetet i skolor bygger på samspel. Genom åren har de skapat allt från gigantiska eld-föreställningar till intim poetisk dockteater. Gruppen består av ett 30-tal konstnärer från olika genrer och kulturer. inspiration hämtas bland annat från Bunuel, Chaplin och den Catalanska gruppen La Fura Dels Baus. Här kommer några av de projekt de kan göra med klassen eller skolan:

  • Lusthuset – (inomhus/utomhus) Ett Monumentalt Måleri. Vi spänner upp ramar med genomskinlig plast i form av ett lusthus eller en vägg som barnen får måla i/på med professionellt konstnärsmaterial. Kan även kopplas till föreställningen LÅDDAN som då fungerar som inspiration till att själva måla. Tillsammans. Att inspirera varandra, visa hänsyn, ha mod att måla stort med starka färger. Tydliga ramar.
  • Skojbygge – (Utomhus)Tillsammans med barn och vuxna bygger vi en stor lek-koja/ stuga i form av ett o-djur eller djur.. Mäta, Spika, Såga, Klättra!
  • Mosaikworkshop  – Skapa ett gemensamt mosaikkonstverk av uttjänt porslin och andra föremål som barnen tar med sig hemifrån.
  • Lusten till lera och gips  – arbeta m lera och gips. Avtryck, reliefer.
  • Nätverkande – Tillsammans spinner vi ett stort spindelnät av tejp. Klibbigt, krypa, klättra och framförallt ett lustfyllt samarbete.

Kaos-Koja-Ib


Hantverk

Johanna Törnqvist, Project Precious Trash. Johanna arbetar med slöjd, mode och återbruk. Hon utgår från återbrukat textilt material och förpackningsmaterial i plast och använder i sitt arbete skräp från sin egen, sin familjs och sina vänners dagliga konsumtion. Genom att blanda traditionellt hantverk med oväntade material förädlar hon skräpet och vill med sitt arbete väcka frågor om konsumtion och hållbarhet. Johanna Törnqvist är utbildad i mode och textil på Studio Berçot i Paris och har lång erfarenhet av att undervisa, hålla kurser och workshops för både barn och unga. Genom att blanda traditionellt hantverk med oväntade material förädlar hon skräpet och vill med sitt arbete väcka frågor om konsumtion och hållbarhet.

johanna


Illustratörer och serieskapare

Det finns många illustratörer och serieskapare som gärna besöker klassen för att visa hur de arbetar, under rubriken, Illustrationcentrum  Serier i skolan finns många verksamma serieskapare som du kan boka.  Du hittar fler serietecknare och illustratörer på inlägget på Kulan med serier.  Bilden med ansikten är från Lisa Medin, en serietecknare du kan boka på Kulanserier


Konstateljeér

Moderna museet, Nationalmuseum, Waldemarsudde och ArkDes är exempel på museer som har konstverkstäder med kulturpedagoger som kan involveras i kulturprojekt på skolorna.

På Nationalmuseum finns 6 000 högupplösta bilder för fri nedladdning på Wikimedia Commons. De kan användas fritt till alla ändamål som att göra ett collage, trycka motivet på en T-shirt. Bilderna är också zoombara i museets egen webbdatabas men utan nedladdningsfunktion.

Bilden är från Nationalmuseums ateljé för barn och unga.

Ateljée I_Nationalmuseum


Lärare som arbetar med bild

Sten Canewall, bildlärare på Lillholmsskolan har byggt upp en bra resurs, Bildakademin. På sidan finns tips på övningar, elevarbeten och från otaliga kulturprojekt som Sten och eleverna har haft tillsammans med exempelvis Nationalmuseum,  Kliv in i konsten, Bilden med trädet är från ett trädprojekt tillsammans med Nationalparkernas hus i Tyresta. Stens kulturprojekt är ofta ämnesövergripande med bild, svenska, historia och samhällskunskap. I det här blogginlägget berättar Sten om varför det är så viktigt för eleverna att visa sin konst utanför klassrummet sten


Artiklar om konst i skolan

Konst i skolan, varför då? Dramaturgen Anna Berg presenterar en modell för att samtala om konst. I inlägget visar hon hur modellen kan tillämpas på bildkonst.


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du filmare och filmpedagoger till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom film. Längre ned i inlägget får du också tips på övningar du kan göra själv med eleverna.

Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget. Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop av en filmpedagog eller annan person som innebär att filmupplevelsen leder till ett skapandeprojekt för eleverna. 

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1


Filmcentrum, erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med praktiskt filmskapande.

Att träna sin perception och sitt kritiska tänkande i förhållande till andras konstverk må vara en både krävande och givande form av skapande. Analytiska färdigheter, kännedom om berättartekniska grepp och den meningsskapande processen, tolkning är central för visuell läskunnighet – men deras Skapande skola-paket betonar mer än så det grundläggande egna konstnärliga skapandet. Eget skapande ingår alltid. Film ingår alltid. Erfarna filmarbetare ingår alltid.

Filmerna som görs är mellan 1 och 5 minuter. Det kan vara fiktiva eller dokumentära berättelser. De rekommenderar filmpraktiker som använder animation eller reportage med berättarröst. I utställningsrum online får inga barn som kan identifieras synas i bild. Teknik finns på skolan eller hyrs förmånligt. Erfarna och kompetenta filmare som pedagoger.

Filmcentrum lägger till ett kreativt utställningsrum som lanseras nästa år, med ett växande filmgalleri av Skapande skola-arbeten av unga – för framtiden.

Läs mer i deras kurskatalog här
Kontakt: Nina Rahm, nina@filmcentrum.se  0707674450

film


Animation

    •  Fanzingo,  Animation. De erbjuder en animationskurs på totalt 2 dagar. Första dagen får eleverna komma på en filmidé, rita bildmanus och sedan tillverka karaktärer och bakgrunder. Om ni önskar jobba med ett specifikt tema så går det bra att baka in i workshopen, tex “Vänskap”. Andra dagen animerar eleverna sina filmer med en iPad och stop motion-teknik. Eleverna lägger även till en berättarröst/dialog, musik och andra ljudeffekter. Filmen Humlan Hilma och nyckelpigan Ninni är ett bra exempel på vad eleverna hinner med under Fanzingos animationskurs.

  • Erik Hedman, Tivoli, animationsverkstad och modellbygge. Varje besök tar en halv dag. Det är önskvärt med ett särskilt projektrum. Besök 1: Vi lär eleverna grunden i animation och i mindre grupper får de göra en kort film. Besök 2: Grupperna bygger kulisser och figurer till tivolit av återvinningsmaterial. (Heldag) Besök 3: Tillsammans filmar vi och ljudlägger tivolifilmerna. Mellan besöken ska klassen arbeta självständigt.

tivoli2015mindre

  • Den Pedagogiska designbyrån, Animation på iPadEleverna skriver manus och animerar sedan sina berättelser med stop motion-teknik i iPads. Det går fint att arbeta ämnesintegrerat, men annars har vi olika knep för att få igång kreativiteten och manusarbetet. Filmerna blir någon minut långa och görs helt av eleverna men med lite hjälp från oss.

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4


Filmreportage

Fanzingo , Filmreportage Eleverna får lära sig göra egna reportagefilmer; från manus till färdigklippt reportage. Eleverna lär sig eget journalistiskt grävande, undersöka frågor, samla in fakta med hjälp av filmen som verktyg. Ett filmprojekt som enkelt kan integreras i olika skolämnen. Fanzingo står för all teknik men kan efter önskemål även göra projektet med skolans teknik.


Filmskapande

  • Fanzingo , Filmrally-Korta filmscener produceras på ett snabbt, roligt och lärorikt sätt! Eleverna lär sig filmskapandets grunder och att skapa film tillsammans. Allt med hjälp av en iPad och enklare klipprogram. Filmerna har premiär samma dag! Varje klass får delta i ett ”filmrally” med Fanzingo, antingen under en halvdag eller en heldag beroende på er bokning. Fanzingo börjar passet med en inspirerande introduktion i filmskapande och filmberättandes grunder. Det gör vi främst via olika korta filmer, filmklipp och övningar. Sedan delas klassen in i 4 -6 grupper för att skapa en kortare film. Eleverna får på så sätt arbeta praktiskt och kreativt och applicera sina nya filmkunskaper i filmskapandet. Gruppen drar en lapp ur en låda. På varje lapp står en känsla, tex.: överraskad, besviken, rädd, nervös, överlycklig mm. Den känslan ska gruppernas filmer landa i. De ritar ett bildmanus, filmar, klipper i iMovie- allt i en och samma padda.

screesn


Film för scen, scenografi

  •  Create Motion,  Film för scenHur kan film ingå som en del av en föreställning? Utifrån föreställningens innehåll och sceniska behov väljs vilka tekniker som ska användas. Filmerna visas som en backdrop bakom scenen och blir en del av den sceniska gestaltningen. De kan t. ex. användas för att föra berättelsen vidare, länka scener till varandra, ge tillbaka blickar, eller gestalta skeenden som är svåra att göra på scen, exempelvis slagsmål med monster, flygscener et c. Tekniker som animation, greenscreen, compositing och livetagningar. De arbetar med Istopmotion och Adobe Premiere Elements. Vid behov kan även en kurs i Qlab ges som är ett professionellt program som används för att köra film, musik och ljud under föreställningen.

Dansfilm

    • Dansfilm. Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. De använder olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö. Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i processen. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och nära vuxna. Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg från Create Motion har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare på Skarpnäcks skola och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.
    • SKARP6-633x356

Kortfilm

Stockholm filmfestival junior: med mobila filmverkstäder erbjuds elever att skapa egna filmer tillsammans med erfarna filmpedagoger! Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 1-3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.   filmfestival


Webbkurs i att göra film

  • Medioteket höll i en filmkurs, Ung i SHLM där elever från några gymnasieskolor gjorda kortfilmer med final på biografen Grand. Varje lektion dokumenterades och du får konkreta tips på hur du kan arbeta med film i klassen . Tolv lektionsplaneringar färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints.
  • Filmrikets digitala filmskola, lär dig skapa film och rörlig bild. Det finns instruktionsfilmer, övningar och texter om filmskapande. Du kan filtrera på ett ämne eller välja den övning som passar din pedagogiska verksamhet bäst.
  • Voodoo filmskola har samlat artiklar som lär dig göra film från manuskrivande till filmvisning.

Black1b


Film i undervisningen

  • Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet, både i att samtala om film och skapa film. Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet.
  • Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium, resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna WHitlocks gymnasium. Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?   
  • Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare.
  • Läraren Susanna Strömberg berättar hur hon arbetar med film i klassrummet.
  • Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama. Senast vecka 47 finns det blogginlägg till alla kulturformer.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Checklista inför planering av Skapande skola

Kulturrådet har justerat sitt bidrag Skapande Skola inför läsåret 2019-2020. Det är ännu mer fokus på elevernas kreativitet och  skapande. Bilden är från Christina Tingskogs projekt Livslinjer där elever och dansare tillsammans arbetar fram en föreställning.

Livslinjer-Dunkers-ihakningar7-fotoTingskog

Om alla fyra påståenden stämmer får skolan använda Skapande skola-bidrag till aktiviteten

checklistaskärmklipp

Stämmer något av följande får skolan inte använda Skapande Skola-bidrag för aktiviteten

A. Besök och visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och liknande kulturinstitutioner. Undantag från detta är om besöket/visningen är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell yrkesverksam kulturaktör.

B. Uppleva scenkonst, dans, teater, cirkus etc. med samtal i anslutning till eller efter föreställningen. Undantag från detta är om  föreställning är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell kulturaktör.

C. Arbeta med teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering och liknande ämnen.

Varför får vi inte använda bidrag från Skapande skola till dessa aktiviteter?

Att uppleva scenkonst, se film etc. ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnen och kostnaden kan tas från skolans ordinarie verksamhet. I Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för alla som arbetar med barn och unga står det ”Alla barn och ungdomar oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna.”

Att arbeta med teknik, programmering, historia och liknande är skolämnen, inte konstområden. Läs mer om vad bidraget får användas till:  Skapande skola på Kulturrådets sida.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

Kulturrådets ordlista för centrala begrepp inom Skapande skola

  • Konstområde: arkitektur, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur och berättande, serier, digitalt
    skapande, musik, musikdramatik, slöjd/hantverk/design, teater och samtida cirkus
  • Professionell yrkesverksam kulturaktör: kulturaktören har antingen har en högre konstnärlig
    utbildning inom sitt konstområde, exempelvis från konst- och musikhögskolor eller är yrkesverksam
    inom konstområdet och har så varit under flera år.
  • Treårsprincipen: Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck
    ges vi bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade
    treårsprincipen. Efter en paus (på minst tre år) kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör.

I ett tidigare publicerat blogginlägg på Kulan kan du läsa mer. Inlägget uppdateras kontinuerligt allt eftersom Kulan får ny information från
Kulturrådet och kulturaktörer. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets sida

Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och därför hittar skolorna garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt. Utbudet av aktörer presenteras på Kulanwebben eller Kulanbloggen.

Tips för att hitta kulturaktörer och kulturaktiviteter

På Kulan finns 8 texter som utgår från Kulturrådets kulturformer:

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både skola och kulturaktör

Pengar för renodlade kulturupplevelser

Pengar för att besöka museum, se film, uppleva scenkonst har skolan gjort långt innan Skapande skola kom. Pengarna för det finns i elevpengen. Skapande skola bidraget ska komplettera det arbete med kultur som skolan redan gör. Målet är att eleverna ska få möta kulturaktörer, få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och eget skapande.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Bildkonstnärer till skolan i höst!

Konstnärscentrum Öst berättar om den nya plattformen Konstdepartementet , där du enkelt hittar och bokar projekt som du tror passar dina elever. Några av projekten är utvalda av Kulan och därigenom subventionerade. I princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och antal projekt som har Kulanpremie. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna Kulanpremie, som erbjuds höstterminen 2019. Slå till idag, vettja!

Läs mer om de utvalda projekten i inlägget och missa inte att se alla övriga projekt som finns på Konstdepartementets sida

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg


TIDEN Ulrika Sparre

En nattvakt går omkring i staden medan invånarna sover. På exakt klockslag varje hel timme ringer hon i sin klocka och mässar samtidigt ett malande och betryggande: ”Allt är bra, allt är bra” ut över bygden. Denna sedvänja från gamla dagar är utgångspunkt i det performanceverk som konstnären Ulrika Sparre introducerade bland barn och unga i Broby att vidareutveckla inom ramen för ett skoluppdrag 2018.

tidenVISNING

Nu i höst är Ulrika Sparre återigen aktuell med en helt ny workshop framtagen för skolor och förskolor. Även i höstens workshops handlar det om tid, men på ett litet annorlunda sätt. Timglaset och den rinnande sanden står i fokus. Projektet har därför kort och gott fått rubriken TIDEN. Hur vi uppfattar den och hur den fysiskt manifesterar sig. Den här gången välkomnar konstnären eleverna till sin ateljé i Solna. Workshopen vänder sig till de minsta, förskolan och lågstadiet. Att Sparre öppnar sin ateljé betyder att barnen, genom att själva delta i en konstnärlig process, får tillgång till den innersta av samtidskonstens spelplatser – en konstnärens ateljé och vardag.
Sparres workshop är bara en av de tio skoluppdrag om valts ut för att denna höst erbjudas Stockholms skolor till ett starkt subventionerat pris tack vare en premie från Kulan. Läs mer på Konstdepartementet 


FRAMTIDEN ÄR DIN ATT BERÄTTA! Niklas Wallenborg

De andra nio projekten går till så att konstnären istället kommer till skolan vid ett tillfälle (dubbellektion) för att arbeta tillsammans med dina elever. Kanske vill du boka in konstnären Niklas Wallenborg? Tillsammans med honom skapar eleverna en gemensam sci-fi-berättelse om platsen som är deras.

Niklas_Wallenborg_Framtiden_är_vår_att_berätta

I workshopen som heter FRAMTIDEN ÄR DIN ATT BERÄTTA! klipper och klistrar eleverna nya universum och alternativa verkligheter. Material och metod anpassas efter åldersgrupp eftersom projektet riktar sig till alla grundskolans årskurser, från förskolan till nian. Niklas besök knyter an till ämnena samhällskunskap, svenska, engelska, bild och historia. Läs mer på Konstdepartementet 


STREET ART MÖTER LAND Maria Johansson

Eller kanske vill du hellre att dina elever ska få möta konstnären Maria Johansson och tillsammans med henne hitta på små hyss i gränslandet mellan urbana miljöer och naturen?

Maria_Johanssoon_Street_art_möter_land_art

Genom metoden ”finn fem fel” introducerar Maria ett sätt att ta sig an platsen man har omkring sig i sin vardag och lever på med konstnärens blick. Vad kan läggas till i ett kapprum, runt den stora stenen vid busshållplatsen, på räcket till trapphuset? Vad kan överdrivas, hur kan vi förskjuta betydelser och med små, små medel rucka på invanda sätt att se och tänka i vår livsmiljö? Läs mer på Konstdepartementet


ROBOTICS  Harriet Aurell

Kanske blir du nyfiken på vad konstnären Harriet Aurell kan hjälpa eleverna att skapa med robotics? Hur känns det att se sin skapelse röra sig, som en varelse med eget liv?
Läs mer på Konstdepartementet

IMG_0820

Harriet bygger rörelseobjekt som rör sig, lyser och låter. Eleverna lär sig grunddragen i mekanik på ett lustfyllt sätt:

  • Rörelse, går att skapa på många sätt: Kugghjul,  hävstång, kammar med tryck, kan få saker att röra sig uppåt och nedåt, ex. strömbytare eller excentrisk placering, när man sätter fast något utanför centrum, bra för alla ting som du vill få att röra sig.
  • Ljus, det är bra att kunna parallell och seriekoppla. Veta vad det finns för komponenter för att få fram effekter, kunna tolka ett kretsschema.
  • Elektronik är svårt eftersom vi inte ser elektriciteten röra sig genom kretsen, vi ser bara effekten. I skolan är det bra att veta att det inte är farligt att laborera med elektricitet så länge det är batteriström.

Du kan läsa mer om Harriet och hennes tanker om genusneutral teknik i ett tidigare blogginlägg för Pedagogiskt café.


Projekt som erbjuds med Kulanpremie

Ja, detta var bara fyra exempel på projekt som erbjuds med Kulanpremien denna höst. I princip betalar skolan bara bokningsavgift och material. Men allt underbart har sina begränsningar. I det här fallet är begränsningen tiden och de antal projekt vi har att fördela. Så det gäller att vara på hugget och boka fort för att få denna premie, som erbjuds HT 2019. Slå till idag, vettja!

Konstnärscentrum underlättar arbetet för skolan

Efter att ha pratat med många skolor och lärare har vi förstått att man gärna vill kunna ge sina elever workshops med konstnärer i visuell media. Många unga spenderar idag stor del av sin vakna tid med digitaliserat bildmaterial. Att tolka bild och förankra och fördjupa sin förståelse för konstnärliga processer genom att själv få göra – tillsammans med en professionell konstnär –  är en stor erfarenhet som öppnar nya världar för många elever. Bara detta att få träffa en konstnär och få inblick i hur en konstnärlig process kan gå till kan ge den där första impulsen till att själv vilja arbeta i ett konstnärligt yrke i framtiden. För andra kan skapandet ge nya ingångar till kunskapsvägar man kanske inte visste fanns, via sinnen och associationsbanor man inte trott kunde användas så produktivt och för att förstå sitt eget varande i världen.
Men… so little time i en lärares pressade schema för att hinna sätta sig in i projekten och få till bokningar som kan verka krångliga och omständliga. Och so little money i skolornas ansträngda ekonomi. Det har vi tagit fasta på och försökt göra allt vi kan för att underlätta. Dels garanterar vi de utvalda konstnärernas professionalitet, dels har vi skapat väldigt enkla former för bokning.

Konstdepartementet

Vi har tagit fram en plattform, Konstdepartementet där du som arbetar inom skolan enkelt hittar och bokar det projekt du tror skulle passa dina elever. Konstdepartementet ordnar med avtal och fakturering. Allt ni i skolan ska behöva göra för att få en livs levande konstnär till skolan – kanske redan denna eller nästa vecka! – är att trycka på några knappar. Det har med andra ord aldrig varit enklare! … Eller billigare! Tack vare premien från Stockholms stad.

Kulanpremie till besök av konstnär i skolan

Premien riktar sig till alla Stockholms skolor, vare sig du arbetar inom kommunal eller fristående skola. Och som sagt: till alla årskurser. Kika gärna in på konstdepartementet.se och klicka i ”kulanpremien” i filterfunktionen så kan du se presentationen av våra konstnärer och deras projekt. Av de 10 skoluppdrag som valdes ut för premien är 6 st för högstadiet. På hela Konstdepartementet är det 23 skoluppdrag av totalt 33 som är anpassade för högstadiet. Du kan filtrera utifrån årskurs, typ av aktivitet, skolämne, konstform, region och premie för att se antal  projekt som är aktuella för dig och dina elever.

Du kommer upptäcka en bred palett av konstnärliga praktiker i olika medium, men också se hur många skolämnen som visuell konst och samtidskonst faktiskt kan vara relevanta för. Ge dina elever en riktig konst-kick i höstrusket! Om du har några frågor eller synpunkter är du varmt välkommen att mejla till: asa@kcost.se, eller ringa mig på telefonnummer: 0709-74 41 43.

KONST ÅT ALLA! NÄR? NU! NÄR? NU! NÄR, NÄR, NÄR?NU, NU, NU!

… önskar och hoppas Åsa Elieson, kommunikatör för konstnärer i skolan på Konstnärscentrum Öst

#Konst i skolan #Estetiska lärprocesser #Kulanpremie #Ämnesövergripande undervisning #Kulan – Kultur för dig i förskolan och skolan

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Vad, hur och varför ska konsten ska ha plats i skolan?

Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober  

I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan

lärandemodell

Jättesvår artikel blev jättelätt efter Kolla Kultur

Efter Kolla kultur fick jag det här brevet från en av våra deltagare: ”Hösten 2018 började jag läsa kursen Introduktion till drama med didaktisk inriktning. I kurslitteraturen ingick en artikel av Lars Lindström, Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study.  Om artikeln av Lindström, sa jag till Peter, lärare och kursansvarig, ”artikeln är inte lätt”, jättesvår artikel, svarade han. Där började mitt arbete med artikeln. Learning about art, Learning with art, Learning in art och Learning through art.

Den blev mycket lättare att förstå när jag fick se och höra Anna Berg ett år senare på Kolla Kultur. Anna  använde artikeln och hade den som grund för sin föreläsning. Allt blev solklart och förståeligt. Alla mina tankar om estetiskt lärande och didaktik i skolan som artikeln handlar om fick respons. Det var verkligen genialiskt. Tänk om jag hade missat ett sådant tillfälle att skaffa kunskap och vidga min bildning! Med vänliga hälsningar Luba Otter

Så var så god, en film med Anna från Kolla Kultur där hon resonerar om hur och varför konsten ska ha en plats i skolan.

Lärarkommentarer på Annas föreläsning

I utvärderingen av Kolla Kultur är det flera som kommenterat Annas föreläsning och berättat hur de ska ta den vidare. ”Jag tyckte föreläsningen om att tala om kultur var givande. Jag kommer att använda upplägget när jag talar om kultur med mina elever”. ”Jag fick nya tankar på hur man kan skilja på rena estetiska lärprocesser och rena didaktiskt pedagogiska lärprocesser efter besök av Skapande skola event.”

Artikel i Pedagog Stockholm om Annas föreläsning

Det är lätt att hamna i fällan att ställa frågan – Förstod du? till varandra och kanske sina elever efter att ha varit med om en kulturupplevelse. Vissa elever vill veta om ”det blir prov på det här?” och Annas råd är då att uppmana alla att strunta i att ta anteckningar. Det är mycket mer givande att efteråt ställa frågorna – Vad kom du ihåg från föreställningen? Hur reagerade du, och varför? Att tolka en kulturupplevelse är att förstå, på sitt sätt. Beskriv, tolka och reflektera” textförfattare Monica Eriksson. Läs hela artikeln

En minutsfilm från Kolla Kultur

Läsårets sista Kolla Kultur

Tisdagen den 29 oktober ( vecka 44) erbjuder vi lärare, bibliotekarier, skolledare i Stockholms kommunala och fristående skolor en kompetensutvecklingsdag för att visa hur skolan kan integrera kultur i undervisningen för att utveckla undervisningsformer och så klart för den rena  kulturupplevelsen

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n