Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Filmpedagogisk termin med Skolbio Stockholm

Under vårterminen erbjuder Skolbio Stockholm ett nytt filmpedagogiskt flerstegsprogram som vänder sig till lärare och pedagoger i årskurs 4 – gymnasiet.

cloudboy_still_06 Cloudboy
  1. Filmworkshop med Ipad för lärare: Vi går igenom filmskapandets grunder och provar att göra enkla kortfilmer med Ipad som verktyg. Anmäl dig och en kollega till den kostnadsfria grundkursen Filmworkshop med Ipad på Medioteket den 8/2 klockan 14.00-17.30. Läs mer om kursinnehåll och anmäl dig på stockholm.se/anmalan
  2. Skolbiobesök med elever: Ta med en klass för att se någon av skolbiofilmerna:
    Det här är vår värld för årskurs 4–6
    Cloudboy för årskurs 4–7
    The Square för årskurs 9–vux.

the_square_02_00104762 The Square
  1. Filmsamtal och workshop på skolan med en klass: Planera in en schemabrytande dag. En av Mediotekets filmpedagoger kommer till skolan och håller i filmsamtal med klassen. Eleverna gör sedan tillsammans egna filmer utifrån skolbiofilmen vi sett och samtalat om.
  2. Filmfestival på biograf: Terminen avslutas med en filmfestival för alla deltagande klasser och skolor den 4/6 kl. 9.00-12.00 på biograf Grand. Eleverna får då visa upp sina filmer för varandra.

Pris: Skolbiobesöket kostar 40 kronor per bokad plats. En kostnad som går att använda skapande skola-medel till. Övrigt är kostnadsfritt.
Läs mer om filmerna och boka en visning.

För att ta del av programmet behöver du och en kollega anmäla er till kursen den 8/2 Anmäl dig och din kollega här
Antal platser är begränsade, anmälan är bindande.

För mer information: Elisabet Jonsved  Telefon: 08–508 32 815 E-post: elisabet.jonsved@stockholm.se

Inbjudan, filmvisning med samtal

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Välkommen till kväll med tema normer och normkritik. Vi visar filmen Silvana – väck mig när ni vaknat. ”På några få år har rapparen och aktivisten Silvana Imam blivit en tongivande person på den svenska hiphopscenen, och en förebild för unga människor i marginalen. Men det är en roll som har kostat på.

I dokumentären Silvana – väck mig när ni vaknat har tre kvinnliga regissörer fångat hennes uppgång, kollaps och återkomst – och ljuva små ögonblick från den spirande romansen med popstjärnan Beatrice Eli. Filmen ger ingångar till samtal om representation, mediebilder och vad som händer när både de som är framför och bakom kameran är kvinnor.” citat från Svenska filminstitutets filmhandledning.

Silvana erbjuds som skolbio under våren, läs mer om våren skolbio här

garfell

Producenterna Stina Gardell och Anna Weitz följer upp Silvana med ett samtal. Stina har i en artikel i Svd svarat på frågan om det krävs mycket mod för att göra dokumentärfilm ”– Det är inte vi som gör dokumentärer som är modiga utan dom som är med! Vilket extremt mod att våga visa sina dåliga sidor, sina rädda sidor, sina övergivna sidor. Det är så modigt att våga visa sig svag och jag tror att det är det som förändrar världen.”

normbild
Filmpedagogen Elisabet Jonsved har varit med och arbetat fram materialet Visuella mönster – om könsnormer i bildspråket till Statens Medieråd som presenteras under kvällen. ”Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.”

10155406_301412560009659_1397385610_n

Under tiden vi serverar matigt tilltugg har du möjlighet att hämta ditt kulturkort och prata med oss från Kulan och med Carina Häll, skolbioansvarig.

Information och anmälan

Målgrupp: Kulturombud, lärare och skolbliotekarier årskurs 7–gymnasiet
Datum:  12 februari klockan 17.00–20.00. Lätt förtäring serveras från klockan 16.30
Plats:  Klarabiografen i Kulturhuset.

Anmäl dig här

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på filminspelning.
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Kreativt skrivande med gestaltning på gymnasiet

Liv Lantz, lärare i svenska på Östra Reals gymnasium har förmånen att kunna samarbeta med en bildlärare i projektet Mina drömmars stad. Det resulterade i detta upplägg:

ac431b541dfba231803c0d44bb55ddea

Per Anders Fogelströms stilfigurer

I klass Sa16c på Östra reals gymnasium startade vi bokprojektet Mina drömmars stad med att läsa Fogelströms roman Mina drömmars stad. Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav (Wikipedia, Stilfigur språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter)

Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom. Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel Stockholm skapar mer ångest än drömmar som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Sånger om Stockholm

Efter att ha arbetat med andra skildringar av Stockholm, sångtexter som Kapten Röds När solen går ned och Petters  Stockholm i mitt hjärta samt Lasse Berghagens Stockholm i mitt hjärta fick eleverna börja med sin egen skildring.

Gestalta en känsla

I svenskan arbetade vi med gestaltandet av en känsla samt stilfigurer som kan stärka denna känsla. I ämnet medieproduktion fick eleverna undervisning om fototeknik och bildanalys. Målet var ett uppslag per elev med en text och ett foto som understryker den känsla eleven vill visa med texten. I vår kommer vi att se uppsättningen ”Mina drömmars stad” på Stadsteatern tillsammans och nästa projekt för eleverna blir att hålla utredande tal om sådant som är drömlikt eller mindre drömlikt i Stockholm. Mvh Liv
Liv Lantz, gymnasielärare i svenska och religion

Exempel från elevernas bok

I blogginlägget nedan visar jag några exempel på uppslag från boken. Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

östra7

 

östra5

östra2

Östra3

Östra10

Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret.
Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

Angelägen utställning för elever som studerar miljö och klimat

Konstnärsduon Bigert och Bergström levererar en enklare ingång till komplicerade frågeställningar som rör människan, naturen och klimatproblematik med utställningen I stormens öga på Artipelag. Utställningen pågår fram till den 25 februari 2017. Titta på Bigert och Bergströms trailer så får du en uppfattning om vad du får uppleva I  stormens öga.

Ett centralt tema är naturens enorma inverkan på människors liv. Hur hanterar vi individuellt och globalt de extrema väderförhållanden som orsakas av stigande temperaturer? Anpassar vi oss? Eller förlitar vi oss på att forskarna ska påverka vädret till vårt bästa?  Och vad blir i så fall följderna? För att citera konstnärsduon Bigert och Bergström: Lägg till ett nytt problem för varje lösning.

Rescue Blanket_Bigert Bergström_Artipelag_1170x488

Med storskaliga installationer, skulpturer, filmer och geoengineering-projekt, som bland annat har resulterat i allt från att jaga bort tornados till att förhindra att isen smälter på våra glaciärer, skapar Bigert & Bergström visuella upplevelser som engagerar våra sinnen och kräver ett aktivt deltagande när vi rör oss genom utställningsrummet. Istället för klimatforskarnas ibland dystopiska domedagsprofetior visar konstnärsduon istället på hur vi kan skapa förändring och se lösningar snarare än problem.

”Detta är en högaktuell, rolig och bitvis interaktiv utställning som både kan fånga en ung publik och väcka det slumrande miljöengagemanget hos dem som blivit lite äldre.” – Bo Madestrand, recension i Dagens Nyheter 

arte

I den inledande delen av utställningen återfinns Incubator for Earthquake. Verket består av ett runt, dukat bord med porslin för sex personer, inneslutet i ett uppblåst plastskal som då och då drabbas av en simulerad jordbävning. Bordet skakar, tallrikarna klirrar.

I verket Climate Chambers ges bland annat möjligheten att uppleva två extrema klimattyper. I den ena kammaren används stark vind och i den andra hög luftfuktighet, material med en abstrakt struktur. Ju närmare mitten och stormens öga du kommer i vindtunneln och stormkammaren desto mer fångar vinden tag i håret. Inne i ångkammaren blir dimman så tät att det börjar droppa vatten från taket av kammaren och besökaren blir med det en del av verket. Climate Chambers. Foto: Jean-Baptiste Béranger, 1994

Stormkammaren_Bigert_Bergström_Artipelag_633x386 (002)

Flera av verken längre in i konsthallen visar även vädrets inverkan på viktiga historiska händelser som den franska revolutionen och invasionen av Normandie.

Tankeverkstaden Brainstorm

I tankeverkstaden Brainstorm reflekterar vi kring frågor kopplade till utställningen och det är deltagarnas idéer som styr innehållet. Tillsammans bollar vi idéer och kartlägger en bättre framtid, släpper loss kreativiteten och utvecklar lösningar för en framtid med extremt väder, liksom lösningar på andra utmaningar som vi kanske måste bemöta i samband med pågående klimatförändringar.

 Skolvisningar – I stormens öga

Vi anpassar våra visningar efter åldersgrupp och uppmuntrar till spännande samtal som berör utställningen och dess frågeställningar. En visning av I stormens öga tar ungefär 30 minuter.

Artipelags ambition är att tilltala olika grupper och ålderskategorier som ställer stora krav på skilda former av kunskapsförmedling. Vi arbetar med konstvärdar som är utbildade konstnärer och konstvetare och vi tror verkligen på den upplevelse som ett samtal mellan människor ger.

Vi har möjlighet att hålla skolvisningar för elever upp till gymnasienivå samt för högskola och universitet och kan även erbjuda visningar på engelska, tyska och persiska. För mer info om hur du bokar en skolvisning, se vår hemsida.

Appen__Bigert_ Bergström_Artipelag_570x368

Artipelags app

Vi vill att konsten ska vara till för alla. Därför har vi utformat en app både för stora och små. Här hittar du audioguider och fördjupning till konstutställningarna såväl som videoguider för barnen. Vi jobbar hårt för att driva den digitala utvecklingen för konstverksamhet och skräddarsyr innehållet och designen efter utställningarnas tema.

Appen finns att ladda ned gratis på App Store eller Google Play. Sök på Artipelag. https://artipelag.se/aktiviteter/artipelag-app/

Kostnad

Barn går alltid in gratis . Själva visning för en skolklass på max. 30 personer kostar fast 950 kr. Priset per person beror alltså på hur många som deltar i en visning. Här kan du läsa mer om skolvisningar och priser: https://artipelag.se/utstallningar/guidade-visningar/skolvisning/

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

Anmälan till Informationsträff

Anmälan senast 14 januari

Varmt välkomna!

Cecilia Rosengren, Kristina Ansaldo, Elisabeth Söder och Elisabet Jonsved

Vill du redan nu veta mer om filmprojektet?

Kontakta elisabet.jonsved@stockholm.se

 

Elever tar initiativ för att överbygga gränser och skapa nya band

I mitt förra inlägg på Kulan bloggen berättade jag om ett nystartat projekt som går ut på att genom kreativa workshops skapa en mer integrerande gymnasiegång.

GS4 (003)

Workshops och final

Fokus kommer att ligga på språkintroduktionselever, men projektet kommer även rikta sig mot ungdomar på de nationella programmen, eftersom målet är integration. Det kommer att finnas tre workshops, en som har konstinriktning, en som har musikinriktning och en som har skrivarinriktning. Workshoparna kommer ta plats en gång i veckan under sex veckor mellan januari och februari, och kommer att avslutas med en utställning på Kulturhuset där de som arbetat med konst kan ställa ut, de som arbetat med musik kan spela upp och de som skrivit kan läsa upp sina texter, men även publicera dem i en tidning vi kommer att trycka med skribenternas texter och små intervjuer med deltagarna. Workshoparna kommer att ha totalt 124 deltagare, och kommer att hållas på Södra Latins gymnasium efter skoltid. Det kommer att vara helt gratis att delta, och de som är intresserade kan börja anmäla sig i december!

Sedan mitt förra inlägg har en hel del spännande och viktiga saker skett för projektet. Först så säkerställde vi de exakta datumen och lokalerna. Den första workshopen kommer att ske onsdagen den 17e januari 2018, och sista workshopen onsdagen den 21a februari och utställningen kommer att äga rum helgen efter det sista tillfället– så det börjar närma sig!

IMG_5339 (003)

Många vill stödja ungas initiativ

Det största som har skett är nog att vi har fått till finansieringen till vår minimibudget men även tillräckligt för att ha utställningen på Kulturhuset. Jag har haft den underbara turen att gå på Södra Latin som genom utbildningsförvaltningen ska hjälpa oss att finansiera hela projektet. Vi har även blivit beviljade bidrag från Ung Media Stockholm. Vi är överlyckliga för det överväldigande stöd vi fått, finansiellt, strategiskt och emotionellt. Södra Latin är inte den enda gymnasieskolan som har engagerat sig, utan även Kungsholmens gymnasium och Globala gymnasiet. Det är fantastiskt att se hur det är så många som känner som vi i Gränslöst skapande gör vad det gäller integrationsfrågan, och att det är så många som är villiga att hjälpa till.

Vi har även börjat kontakta talare som vi hoppas kan komma och hålla inspirerande föredrag på workshoparna. Det är ingen som är säkerställd än, så vi kan inte berätta vilka vi kontaktat, men vi tror att de skulle vara mycket passande. Vi har också börjat slipa på vår PR-plan, vad det gäller grafisk profil för affischer, sociala medier och en eventuell hemsida, men även saker som vilket datum man kan börja anmäla sig.

Om någon av er har några tips på saker vi kan göra i workshoparna eller andra eventuella tankar eller frågor får ni jättegärna kontakta oss på granslostskapande@gmail.com. Vi välkomnar alla tips och tankar!

PNG bloggen (003)

Jag heter Hannah Wikforss-Green och är initiativtagare och projektledare för den ideella föreningen Gränslöst skapande. Det här är mitt andra inlägg på Kulan. Här är mitt första inlägg

Bäst av det bästa i Stockholms kulturutbud för barn och unga

Kolla Kultur är Kulans stora utbuds- och inspirationsdag. Den 9 oktober fick besökare ta del av utdrag från utvalda föreställningar, föreläsningar, goda exempel på estetiskt lärande och prova på att animera, trumma, göra skuggspel och mycket mer. I år hade vi fokus på kultur för barn i förskola och elever upp till årskurs 6. En film från Pedagog Stockholm ger en känsla av vad vi fick uppleva av dans, teater och musik från scen och i foajé på Folkoperan. Alla föreställningar går att boka via Kulan och har Kulanpremie. Medverkande artister och föreläsare har tidigare presenterats i ett blogginlägg på Kulan

Vad tar våra besökare med sig från Kolla Kultur?

Ett axplock från vår utvärdering av Kolla Kultur som var rolig läsning för oss arrangörer:

Att det finns så fina föreställningar för grundskolans elever som jobbar med kroppsspråk och därmed känslor. Även nysvenskar kan förstå uttrycket.

Att det finns ett så stort utbud som bara MÅSTE utnyttjas och tas till vara på.

Att personlig kontakt med ”kulturproducenterna” leder till skräddarsydda lösningar.

Att Kolla Kultur ge bästa möjlighet att planera kulturevent och därmed uppfylla kulturuppdrag.

Att det inte är så svårt att göra film.

Vidgat perspektiv, att kultur skall genomsyra alla ämnen.

Många tankar om hur man kan utgå från kultur i alla ämnen och arbeta ämnesövergripande.

Inspiration, glädje och många tips och idéer som jag kan ta med mig tillbaka till mina kollegor och in i våra klassrum.

Övertygelsen om att kultur är nödvändig för barn och ungdom, både att själv utöva och att få bekanta sig med kulturproffsens utbud.

Kontakterna med de olika aktörerna och härligt att få ett ansikte.

Magiken!

Viktigt med flera olika kulturuttryck.

Att det var hög kvalité.

Hur man kan arbeta på olika sätt för att förmedla kultur.

Hur viktigt det är med förberedelse och efterarbete i samband med kulturupplevelse.

Att skriva fram en kulturplan.

Mod!

Mycket större träffsäkerhet när jag väljer teaterföreställningar

Kontaktuppgifter som gör det lättare för mig som kulturutbud.

Att det sjuder av barnkultur i vår huvudstad, det handlar om att ta del av det och påminna andra kollegor om alla möjligheter som finns.

Sofia Castero

/Elisabeth Söder

Så här arbetar Stockholms skolor med Mina drömmars stad

Stockholms skolor har under Fogelströmåret erbjudits att publicera texter, bilder och filmer på webbplatsen Fogelström2017.se/skola. Men det som lockat mest har varit erbjudandet att få ge ut en bok som utan kostnad har distribuerats till skolan. Om detta har jag skrivit i tidigare blogginlägg

Du som vill läsa om hur klasserna tagit sig an uppgiften att arbeta med Mina drömmars stad hittar elevernas bidrag och lärarnas introduktion i det Digitala galleriet på webbplatsen  Vi har också en facebookgrupp. KULSTHLM  där jag och lärarna berättar hur arbetet fortskrider. I det här inlägget har jag valt ut några axplock på hur du kan arbeta med Mina drömmars stad, tips som i de flesta fall fungerar oavsett vilket tema du skall arbeta med.

IMG_0779_2

Alla behöver inte läsa hela boken för att få en känsla för Mina drömmars stad

Alla har inte läst boken Mina drömmars stad, men alla har läst utdrag, citat och tittat på bilder och filmer som Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum lagt upp på webben.

vällingby

Bilder som källa och redovisningsform

Många lärare har börjat sin introduktion av Mina drömmar stad genom att titta på utvalda bilder från förra sekelskiftet, bilder som du kan söka efter utifrån olika teman i Stockholms källan: fattigdom, barnarbete, industrialismen, arbetarrörelsen… Vid en träff i höstas tipsade Maria Avellone Neel från Stadsmuseet och redaktör Martin Nyblom om ingångar  för att arbeta med  Stockholms stadsmuseum och  Stockholmskällan i bokprojektet.

IMG_0782_2

Ett vanligt upplägg i klasserna har varit att utgå från gamla fotografier från Stockholm och sedan be eleverna ta egna bilder från samma plats  och i anslutning till det skriva analyser om vad som förändrats och vad som är sig likt.

Låta elever sitta två och två och fundera över vad bilden visar ”allt ligger i betraktarens öga”. Två elever fick samma bild, men såg de samma sak?

Barnen fick tänka att de klev in i en bild från Stockholmskällan och skulle tänka: Var är jag? Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag?

Tar foton för att illustrera texter och låtar om Stockholms Stad.

Teckna det de ser – inte det de vet” genom att göra en linje konturteckningar av Stockholmsbilder från förr.

Konstnärliga bilder som gestaltar Fogelströms humanism, i gestaltningen skall eleverna berätta om Stockholm och hur det är att vara stockholmare. Bilden skall belysa en mänsklig rättighet, göra den synlig i en specifik vardaglig scen. ”

79f3367772ad6fdb54c2a4c6c59ed4b5 3f9e690d801ec5cff62ac8b61dc0d037392cd34bf9ef1fd67dc7f04962bc985b

Facktexter och populärvetenskap

Bidrag som berättar om platsers utveckling.
När boken var utläst skrev eleverna historiska noveller i Per Anders Fogelströms anda. De arbetade mycket med att skapa trovärdiga berättelser och karaktärer och alla texter har en koppling till 1800-talets Stockholm på ett eller annat sätt.

Ingång till industraliseringen i Västeuropa. Parallellt skriver klassen texter om förra seklets Bromma. Skriver om framtiden, precis som Henning levde i början av en omvälvande tid, industraliseringen, lever vi i den digitala. Hur kommer det att påverka vårt arbete och levnadsvillkor?

Skriver debattinlägg kring nutidens Stockholms bostadsbrist, en parallell till 1860-talets Stockholms bostadsbrist.

3c0bce11-c4e3-4d28-bf54-8b023212dcf3

Kreativt skrivande och gestaltning

Eleverna har också valt en hemlig plats i Stockholm, vilken de har beskrivit för sina vänner, som sedan har fått gissa. Detta gjorde vi både skriftligt och muntligt.

Många som arbetar med nyanlända elever har tagit fasta på Hennings första upplevelse om Stockholm och låtit eleverna skriva om sina första minnen när de anlände.

Skriva om en sida i Mina drömmar stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Dagboksanteckningar ur Hennings perspektiv.

Egna låttexter om Stockholm till kända melodier.

Skriver dikter med citat från boken som inspiration.

Dramatiserar avsnitt från boken.

Gör poddar och nyhetsprogram från sekelskiftet och dagens Stockholm

Skriver skräcknoveller i Stockholmsmiljöer med illustration.

Skriver om en sida från Mina drömmars stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Funderar över vad som han ha hänt på platsen eller varför man gillar/ogillar en specifik plats i Stockholm.

Skriver noveller där de låter Fogelströms Stockholm vara platsen för ett drömlikt ”helvete” enligt Dante. Två litterära giganter i ett och samma projekt.

Tecknar en serie om Henning.

Stockholms-rap med eleverna

Spoken World dikter med rubriken Stockholm i mitt hjärta.

Beskriva sin egen drömmars stad

Bygga husmodeller av kända och okända hus i Stockholm.

gondolen 3

Så här närmar vi oss Fogelströms texter

Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav. Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom.

Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel ”Stockholm skapar mer ångest än drömmar” som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Vi har nu gjort en mindmap med olika – även andra – texttyper som de känner till, t.ex: noveller, romaner, artiklar, serier, sms, chat, annonser, lagtexter, brev, dikter, låttexter, läromedel… etc. Jag kommer i nästa skede att ge eleverna i uppdrag att skriva ”Mina drömmars stad” i olika av de textformer som finns. De som är mer säkra kommer att få möjligheten att välja. De som är mycket osäkra kommer jag att ge en befintlig textform som är enkel – t.ex. ett brev som ska skrivas till P-A Fogelström eller till någon som bestämmer i staden.

2b036ee9-3f15-4bf5-9084-3dcc52315468

Intervjuer och studiebesök

Låter eleverna intervjua äldre personer på äldreboende i Bergsund. Många av dem är födda och uppväxta här i staden, andra har kommit hit på grund av arbeten eller kärlekar. Det blir så mycket lättare att förstå en människas historia om den berättas muntligt. Förutom att eleverna fick lära sig om hur det var förr i tiden så fick de träna på att vara tålmodiga, prata högt och tydligt, vara lugna och så lärde de sig dessutom att en persons historia kunde förändras från gång till gång beroende på hur minnet fungerade den dagen. Vi upptäckte att mycket var lika. Den tekniska utvecklingen står för den största skillnaden mellan nu och då.

68c5675fbffcfcf39d1df0f6571de861 högalid
Många har också passat på att göra stadsvandringar i Fogelströms kvarter och associerat kring gatunamn i staden som signalerar om en annan tid som exempelvis Tobakspinnargatan. Elever har också fått i uppgift att ansvara för stadsvandringar, ibland i digitalform men oftast på plats på Södermalm. Många som har yngre elever har också passat på att besöka Bryggartäppan. I parken har det skapats en miljö som ska påminna om hur det såg ut på Södermalm under senare hälften av 1800-talet. fogelströmpark 1

/Elisabeth Söder Hör gärna av dig till mig om du har frågor om projektet till elisabeth.soder@stockholm.se

Kolla Kultur 2017

elin

Boka in eftermiddagen den 9 oktober. Kulan bjuder åter igen in dig som arbetar som pedagog eller kulturaktör i Stockholms stad till en dag för att mötas och inspireras till fler samarbeten. I år fokuserar vi på kultur för barn i förskola och skola upp till årskurs 6.

På Folkoperan får du ta del av ett brett program från scen och foajé, utdrag från aktuella föreställningar, intressanta föreläsningar och goda exempel på estetiskt lärande. Kolla Kultur dagen är utan kostnad för sig som arbetar i Stockholms kommun.

Anmälan

Om du arbetar som pedagog 

Om du arbetar som kulturaktör

Kulturaktörer som medverkar på Kolla Kultur

i blogginlägget presenterar vi några av de programpunkter som är klara för Kolla Kultur. Fler kan tillkomma. Alla aktörer som medverkar på Kolla Kultur går att boka via Kulan.

Kompani Tofs med Inte nudda golv

Två cirkusartister, ett rep, en Washington trapets och 150 träklossar. Leken Inte nudda golv börjar nu! Konceptet kommer från leken ‘Inte nudda golv’ där barnen ska kunna känna igen sig och eftersom vi båda hänger i luften tar vi leken till en helt ny nivå.
Läs mer

Sadunära, Zebradans

En humoristisk och interaktiv dansföreställning med jazziga toner som utforskar lusten till lek. Genom kontaktlekar med dansarna får publiken se och känna på vad kroppen kan kommunicera, helt utan ord. Till levande musik med kontrabas, sång och saxofon skapas en plats där vi vågar lita på varandra, se varandra i ögonen, härma – och rätt som det är kanske även publiken dansar!
Läs mer och boka på Kulan med Kulanpremie

Hoppet – för jag dog inte, Pantominteatern

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Barn som har flytt ensamma har en historia att berätta, en barndom som inte fick fortsätta. Nu är deras historier del av vår gemensamma framtid. Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter i en ordlös och visuell, fartfylld föreställning. Tre artister/skådespelare med sina olika sceniska inriktningar mim och akrobatik, tillsammans med en sinnrik scenbild och mycket musik, tar oss med på en resa. Läs mer och boka med Kulanpremie

Framsteg med UTMANA

Med kroppen som verktyg vill UTMANA utmana normer för att nå ett mer jämställt och jämlikt samhälle.
I projektet Framsteg omsätts jämställdhetsarbete till praktik genom dansworkshops. I dansworkshops får deltagarna utveckla sin kroppskännedom, tilltro till kroppen och kroppsliga kommunikation. Deltagarna får prova på att ge och ta plats, leda och följa och lära sig att kommunicera med kroppen. Övningarna är inspirerade av barndans, dansimprovisation, dansterapi, rytmik, beröring och avslappning. Läs mer och boka med Kulanpremie

Mitt och ditt och mitt, Teater De Vill

Med lekfullhet, lätthet och massor av humor undersöks skillnaden mellan att ge bort någonting i glädje och att ge bort något utan att egentligen ha valt det själv. Varför säger de vuxna att en inte ska säga min och mitt utan allas? Att en ska dela med sig och vara generös? När de samtidigt blir upprörda över att en gett bort sina nya spelkulor, lämnat den radiostyrda bilen ute så att andra kan låna och tagit hem legofigurerna som låg i förskolekompisens korg på hyllan. Att temat är något som berör alla understryks, inte minst, av att pjäsens roller lika gärna skulle kunna vara barn som vuxna. Läs mer och boka med Kulanpremie.

Så här kan du förbereda och efterarbeta teatersamtal

Teater Tres dramapedagog Lena Yxner håller tillsammans med Teater Tre:s konstnärliga ledare Sara Myrberg ett interaktivt samtal om hur du som pedagog kan jobba vidare med teaterupplevelsen tillsammans med dina barn/elever. Frö är en av de föreställningar som Teater Tre spelar under hösten. Läs mer om Lena Yxner och teatersamtal. Läs mer om Sara Myrberg och föreställningen Frö.

Frö-illustration-final

Tidsfördriv med Kompani Kläng

Allt är tråkigt, det finns ingenting att göra. Men vad är det  som låter? Leken verkar ha försvunnit, men dyker plötsligt upp på oväntade ställen. Så typiskt leken. Med nyskriven  livemusik och akrobatik lyfts du in i en värld där allt handlar  om att hitta leken. Fantasin bubblar, musiken hjälper till,  och överraskningarna får akrobatiken att stå på huvudet  i sökandet efter leken i lådan! Av och med det nystartade  cirkus- och musikkompaniet Kompani Kläng. Läs mer och boka med Kulanpremie

Trumma med Mikael Lönnbjerg

En rytmisk föreställning som kommer till dig. Två kompisar … Hur svagt kan en trumma låta? Mikael Lönnbjer är slagverkare och spelar på allt från traditionellt klassiskt slagverk via folkmusikens olika handtrummor till krukor och vattenkannor i egenkomponerad musik. För de yngre barnen gör Mikael  trumsagor med olika teman och frågeställningar.

Räven i den kolsvarta natten, Teater Pero

En varm och pyttelite otäck saga om att få komma in i värmen. I natten söker alla små djur skydd. För det är inte bara mörkt och kallt, det är också lite farligt där ute… Alla små djur i skogen är rädda för räven för den är ju både listig och farlig. Kaninen skyndar sig hem i mörkret och är snabb att låsa dörren om sig. Strax därpå knackar det och där kommer ankan, sen musen och allra sist lammet och alla skakar de av rädsla. De har både sett och hört räven alldeles bakom sig i skogen! Föreställningen väcker många frågor och uppmuntrar till samtal om rädsla och utanförskap, om behovet av att ta hand om varandra och om förutfattade meningar. Läs mer och boka med Kulanpremie

Affischbild liggande hög kvalitet mindre

Berättarministeriet, Dilsa Demirbag Sten

Berättarministeriet driver skrivarverkstäder i områden med hög arbetslöshet .
Läs mer om Berättarministeriet

Inspirationsföreläsning om konst, Saadia Hussain

Saadia pratar om hur vi möjliggör  kollektiv konstkraft. Läs mer om Saadia Hussain

DSC_2446 kopia

Gittansånger med Barnens jukebox

I föreställningen Gittansånger får publiken följa med på en musikalisk resa genom Gittans egen värld, bland funderingar, fantasier, tokigheter, fårskallar och gråvargar. Pija Lindenbaums böcker om Gittan hör till våra mest älskade och uppskattade nutida barnböcker.  År 2000 tilldelades Pija Lindenbaum Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok för sin Gittan och gråvargarna. I böckerna om Gittan känner vi igen både oss själva och varandra i barnen, deras familjer, dagis, vänner och medmänniskor

Busiga Händer, Dockteater Tittut

Läggdags! Släcka lampan, trycka på lampknapparna… av-på av-på… Borsta tänderna! I handfatet rinner vattnet…titta fiskarna som simmar runt…ut i ett spännande hav….Ligga ner i sängen för gonattsaga! Skuggor leker i taket…spännande figurer seglar förbi….. Godnatt. Busiga händer är en saga om att gå och lägga sig – en resa kantad av upptäckter och äventyr. Föreställningen är interaktiv vilket innebär att publiken sitter i scenografin och spelarna rör sig runt dem. Berättelsen projiceras runt ikring och bland barnen, så deras skuggor kan bli en del av föreställningen. Om barns förmåga att leva i nuet där fantasi och verklighet kolliderar! Läs mer

Busiga2

Kolla Kultur affisch

Varmt välkomna till Kulans utbudsdag på Folkoperan!

Elisabeth Söder för Kulan