Visar alla blogginlägg med kategorin:
Biologi

Klimathjältar med teaterns hjälp

Skall vi prata med våra yngsta om hoten mot vår miljö och i så fall, hur? I det här blogginlägget resonerar dramatikern Elina Mattsson som skrivit Klimathjältarna om hur hon tillsammans med skådespelare och provpublik bollat perspektiv och informationsnivå för en ung publik. /Elisabeth 

För några år sedan fick jag idén att göra en barnpjäs om klimatfrågan. Jag skrev en pjäs och satte igång produktionen och nu så är det dags. Föreställningen handlar om Sullet som berättar för kompisarna på förskolan att hon ska bli Klimathjälte. Det är bara det att Sullet inte har någon förebild och inte vet riktigt vad en Klimathjälte gör. Så därför ger hon sig ut på en resa för att ta reda på det. Jag visste tidigt att jag ville skriva pjäsen som ett äventyr. Likt de äventyrssagor som jag hade på kassettband när jag var liten och kunde lyssna på om och om igen. Men hur ska en skriva om klimatfrågan för en tilltänkt publik på 5-8 åringar? Vad vet de och vad kan de förstå?

Jag valde att skapa olika karaktärer som kan berätta för Sullet om hur klimatförändringarna påverkar dem. Publiken får vara med när hon träffar två träd i Amazonas som är rädda för skövlarna, ett istäcke som börjat svettas och smälta och snart inte kommer kunna spela stråltennis med solen och en sjö som blivit försurad och folkskygg av föroreningar och nedskräpning.

Min egen klimatresa

Min egen ”klimatresa” började med att jag såg Stefan Jarls film Underkastelsen. En dokumentär där han undersöker hur många farliga ämnen vi människor får i oss via mat och från vår närmiljö och som sen lagras i vår kropp och som på sikt kan skapa oväntade och farliga cocktaileffekter. Det är inte konstigt att så många drabbas av cancer! Jag började direkt ställa om och köpa ekologisk mat. De där ämnena vill jag inte ha i min kropp. Senare vidgades mitt synfält och jag började tänka på vad min konventionella, besprutade, mat hade orsakat där den odlats. Det är galet vad vi gör med vår jord! Och hur kan det vara billigare att göra skada på miljön än att odla på ett sätt som marken och vi människor tål? Det är det inte, för vi har precis börjat få räkningarna för all förgiftad mark, alla resurser utnyttjade till bristningsgränsen. Nu börjar Jorden säga ifrån. Så vi måste agera!

Vi är nu mitt uppe i repetitionerna av pjäsen och jag har fått en massa tankar och feedback från mina smarta skådespelarkollegor och bearbetat om delar av manuset. Eftersom att frågan är så stor och komplex så blir det ett ständigt bollande av perspektiv, informationsnivå och hur pass förklarade vi ska bli. Min tanke är att det ska finnas fler lager i föreställningen. Att barnen gör sina kopplingar och personer med mer livserfarenhet och andra referenser kan göra andra kopplingar. Däremot så har jag när jag själv arbetat i barngrupp på förskolor slagits av hur smarta slutsatser barn kan dra. Det ska bli så spännande att möta publiken med den här föreställningen! Jag är säker på att de kommer att uppleva och upptäcka saker som jag varit helt omedveten om.

Barn har bra idéer! Men hur mycket ansvar ska vi lägga på barnens axlar? En del verkar lämna sitt hopp till framtidens ingenjörer att dämpa effekterna av vårt ohållbara levnadssätt. Det är inte hållbart och jag tror att vi måste börja i det lilla, samtidigt som vi är medvetna om de stora frågorna och sambanden. Förhoppningen med föreställningen är att den ska ge barnen grundläggande kunskap om olika platser i världen där miljön hotas på ett eller annat sätt. Samt några praktiska kunskaper om vad en Klimathjälte kan göra. Men tanken är också att klimatfunderingarna ska fortsätta efter teaterbesöket. Att barnen, med hjälp av sina pedagoger, ska komma på egna sätt att ta hand om naturen och miljön på.

Jag tänker att en Klimathjälte är någon, som Sullet, som står upp för Jorden. Som blir naturens talesperson och säger det som vi innerst inne vet: att vi måste ta hand om Jorden tillsammans.

Jag skrev en pjäs och satte igång produktionen och nu så är det dags: ett gästspel på Teater Tre med premiär lördag 3 december. Efter det blir det föreställningar för förskola och skola 6-8 december.

Elina Mattsson
Producent, manusförfattare och skådespelare i föreställningen Jakten på Klimathjältarna
Läs mer om föreställningen Klimathjältarna på Teater Tre  Du kan också följa klimathjältarna på facebook

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kulturens väg in i klassrummen

folkoperanwebb

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade samma status som vilket annat läromedel. På kulturombudsträffen berättade Lisa hur hon arbetar för att sätta in kultur i ett lärandekontext.

Monica Eriksson berättar om kvällen och Lisas föreläsningen i blogginlägget.
/Elisabeth

Kulturombudsträff på Folkoperan

folkoperanfoaje

Skolverksamhet

Det har börjat bli sådär höstgrått ute. Kvällarna börjar mörkna allt tidigare och motståndet mot att gå ut ökar. Det tar emot att, istället för att ta tåget direkt hem från jobbet, ta tunnelbanan till Mariatorget och från uppgången gå i blåsten genom parken. Jag förbannar valet av alldeles för tunn jacka. Jag längtar efter en soffa, en kopp te, en filt och ett doftljus. Varför gör jag det här?

Väl inne på Folkoperan möts jag av ett sorl. Det är ett femtiotal lärare och kulturombud från Stockholms skolor som samlats i foajen. Jonas Palerius, producent på Folkoperan, tar till orda och berättar om Folkoperans skolverksamhet. Han berättar att de kan utföra operaattacker. Under en lektion dyker de upp i klassrummet. Helt oförberett för eleverna. Under devisen ”Gör din unga röst hörd – använd magstödet” uppmanas eleverna att träna sina röster. Genom att sjunga opera. Efter denna upplevelse, får eleverna se en föreställning på Folkoperan. Där kan de i sin tur studera aktörerna, se hur de gör sina röster hörda. Och vad de säger. Med magstöd, ljud, ljus, kostymer, peruker och rekvisita.

Ordet ”Operaattack” får mig att haja till. Det är ett sådant lysande ord att använda i dagar som dessa, tycker jag. Attack andas krig, våld och hetsiga presidentkandidatdebatter. Clowner härjar på gatorna och får oss att längta efter att Batman ska komma och rädda oss. Världen tycks vara upp- och nedvänd. Som en konstig, skrämmande serievärld fylld av märkliga karaktärer.

En operaattack, kan kanske vara något som världen behöver just nu? Särskilt en attack som är uppfyllt av det budskap som Philip Glass opera, Satyagraha, vill få fram. Satyagraha, sanningens väg, berättar om den unge Mahatma Gandhis tid i Sydafrika. En tid som skulle bli början på det vi kallar civilt motstånd och att göra sin röst hörd, med fredliga metoder. Den operan ska alla kulturombud från Stockholms skolor få uppleva ikväll. Men först får vi lyssna till Lisa Eklövs inspirerande föreläsning om hur hon använder konst- och kulturupplevelser i sin undervisning.

Folkoperanlisa

Kulturombud, lärare och numera även rektor, Lisa Eklöv

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade för henne precis samma status som vilket annat läromedel som helst. Lisa citerade ur läroplanen, Gy 11, att det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Att eleverna ska kunna hämta stimulans ur kulturella upplevelser och att eleverna har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Lisa citerade även Ellen Key: ”Bildning är det man har kvar när man glömt allt man lärt sig”, och berättade att en elev hon haft uttryckt sig på följande sätt efter att ha tagit del av några teaterpjäser: ”Jag minns inget av någon av pjäserna vi såg, men den där med rullstolen sitter kvar här inne i bröstet”. Trots motståndet från eleven, och konstaterandet att han inte mindes, eller hade lärt sig något av teaterpjäserna. Så fanns något kvar. Inom honom.

För visst är det så att elever och andra lärare kan känna motstånd till att använda sig av kulturinslag i undervisningen. Eleverna kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
Varför måste vi gå på teater”?
”Ska vi inte ha någon uppgift- det blir så flummigt annars?”
”Ska jag anteckna under pjäsen, för att vara förberedd inför provet?


Andra lärare kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
”Hur ska jag hinna få in det i en redan pressad kursplan?”,
 ”För krångligt att styra om schemat”,
”Jag är ingen kulturtyp, gillar inte teater och sånt”
 ”Jag vet inte vad som är bra, eller hur jag ska följa upp
det, än mindre använda i bedömning…?”

Ja visst är det så, kommenterade Lisa kring det motstånd som kan komma från elever och andra lärare. Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det?

”Man kan inte leda någon dit man själv inte vill gå”.

En elev i årskurs 2 på gymnasiet som Lisa undervisat, berättade, efter att ha deltagit i kulturupplevelser med klassen:

Innan jag gick på Författarna så hade jag aldrig tänkt tanken på att gå på en teater självmant men nu så skulle jag nog kunna gå på en pjäs på min fritid förutsatt att den handlar om något som jag är väldigt intresserad av. Resten av besöken var bara flummiga enligt mig och det ledde till att jag inte var lika fokuserad så jag har inte så mycket att säga om dem. Det rörde mig inte alltför djupt med det öppnade definitivt mina ögon för kultur vilket jag aldrig riktigt varit i kontakt med.”

En elev i årskurs 1 på gymnasiet konstaterade:

Till en början förstod jag inte varför vi gick och såg dessa teatrar. Men efter alla händelser som pågått i Kärrtorp under hösten och vintern så har jag börjat förstå. Jag kan se att behovet av att se och höra om dessa pjäser är viktiga för att förstå att ideologier som t ex nazismen bygger på falska grunder och hur dessa kan påverka människor som inte kan tänka kritiskt och våga ifrågasätta”.

Lisa gav flera exempel på vilka slags reflekterande frågeställningar som eleverna fått arbeta med som uppföljning och examination efter att ha studerat kulturläromedlet.

  • Vad har filosofen Platon, konstnären Hilma af Klint och filmen the Matrix gemensamt? Förklara med filosofisk terminologi.
  • Vilken/vilka punkt(er) i centralt innehåll för kursen Nk1 berörs i denna pjäs? Motivera!
  • Vågen, Vårt förakt för svaghet, Dr. Glas, A Clockwork Orange – Vilken passar minst in? Motivera!

Efter Lisas föreläsning gick vi sedan in i Cirkus Cirkörs- Folkoperans, Philip Glass opera, Satyagraha, Mahatma Gandhis värld. Några av de texter, citat som projiceras på väggen under föreställningen hittar du längst ned i blogginlägget.

gungbräda

När jag steg ut i höstmörkret igen efter föreställningen var jag uppfylld av musik, visdomsord, balansakter på brinnande linor och jättegarnnystan. Jag hade fått förnyad energi. Jag kände glädje. Och jag kunde svara på frågan. ”Varför gör jag det här?”

Hur skulle du som lärare vilja använda operan Satyagraha i din undervisning?

Berätta för oss i Kulan. Vi och dina lärarkollegor vill veta.  Gör din röst hörd! Med eller utan magstöd men fredligt. Tack.

På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

För Kulan /Monica Eriksson

Citat och text i Satyagraha

Akt 1

Scen 1 Kuru Field

s 1 – 16

Jag ser dem samlade här
inför striden.
Sålunda talar Arjuna till Krishna
som placerar sin vagn mellan arméerna.
Arjuna sade:
Hela mitt vara är besegrat
av försvagande medlidande
Vilket är det rätta,
undrar jag förvirrad.

s 23

Krishna sade:
Se till att likställa
njutning och plåga,
vinst och förlust,
seger och nederlag.

Scen 2 Tolstoy Farm

s 42

Vis är den som har uteslutit
begär och syfte från sina handlingar,
och som har låtit sitt arbete
uppgå i kunskapens eld.

s 46 – 53

Teori och praktik
är två skilda ting
säger de enfaldiga.
Men utför det ena
och skörda samtidigt frukten
av det andra.
Gör ditt arbete
ty handling är bättre än icke-handling,

Scen 3 The Vow

s 74 – 79

Den som avstår från en handling
för att den är svår
eller medför fysisk smärta,
avstår av egennytta och
skördar aldrig någon frukt
genom detta offer.
Men om en handling görs
för att den måste göras,
och överger all tanke på frukterna,
skall detta ses som gott och sant.

 

s 84 – 87

Liv av föda, föda av regn,
regn av offer, offer av handling.
Den som på jorden
inte håller hjulet i rörelse
lever för njutningar, meningslöst.

Akt 2

Scen 1 Confrontation

s 128 – 148

”Uppfyll mitt begär!”
”Döda fienden!”
”Ge mig makt!”
”Gör mig lycklig!”

s 149 – 153

Så tänker de,
dessa förlorade själar
Besatta av ouppnåeliga begär,
fyllda av hyckleri, arrogans och stolthet
får de världen att gå under.

Scen 2 Indian Opinion 

s 174

De mindre kloka handlar
med en bindning till handlingen,
medan de kloka handlar
utan bindningar
och gör de handlingar som måste göras.
Så uppnår människan det högsta.

s 208

Om jag inte utförde mina handlingar
kommer dessa världar att gå under.

Scen 3 Protest

 s 216 – 217 

Krishna sade:
Människan skall inte hata någon,
vara fri från tankar om ”jag” och ”mitt”,
oberörd av njutning eller plåga.
Lyckliga de som kämpar
och befinner sig i en sådan strid.

Akt 3

 Newcastle March

s 267 – 268
Den vise som nöjer sig
med kunskap och insikt,
som står stadig och behärskad,
för vilken lera, sten och guld
är ett och samma
skall kallas upplyst och närvarande.

 

s 277

Eld, ljus, dag, månen blir allt större,
Jag har många födslar bakom mig,
Jag är ofödd och mitt jag
är oföränderligt,
men trots att jag är herre över allt levande
styr jag min egen natur
och skapar mig själv.

s 315

Närhelst orättvisan reser sig,
då framträder jag.
För att skydda det goda,
för att lägga grunden för rättvisa,
uppstår jag i varje tid.

Scener

Akt I Tolstoj 

Kuru – Rättvisans fält
Ett stort slag förestår. Guden Krishna samtalar med prins Arunja (eller är det Gandhi).

 

Tolstoj-farmen – Sydafrika (1910)
Gandhi organiserar motståndet mot Sydafrikas rasistiska förtryck av de indiska immigranterna.En kooperativ arbetsgemenskap upprättas.

Svärandet av eden (1906)

Samtliga indier i Sydafrika ska registrera sig, alltid medföra uppehållstillstånd och lämna fingeravtryck. Det beslutas att göra motstånd mot lagförslaget – intill döden.

 

Akt II Tagore

Konfrontation och räddning (1896)

Gandhi har utomlands rapporterat om de indiska immigranternas situation i Sydafrika. När han återvänder förföljs han av en uppretad folkmassa. Polischefens hustru ingriper och sluter upp vid hans sida.

Indian Opinion (1906)

Proteströrelsens egen tidning Indian Opinion blir ett viktigt internationellt vapen i kampen för rättvisa och spridandet av Satyagraha – Fasthållandet-vid-sanningen.

Protest (1908)

Gandhis anhängare provocerar fram arresteringar och fyller fängelserna. Om inte regeringen drar tillbaka lagen, kommer de att samla in alla indiska pass och bränna dem. Regeringen vägrar. Gandhi håller ett bönemöte innan samtliga pass läggs på bålet.

 

Akt III – King

 Newcastle-marschen (1913)

Gandhi samlar femtusen arbetare vid gruvorna i Newcastle. De ska marschera de fyra milen till Transvaals gräns. Antingen kommer de att arresteras vid passkontrollen, och skapa ett administrativt kaos. Eller så tillåts de fortsätta till Tolstoj-farmen och kan där utöka strejken. I bägge fallen kommer regeringen att pressas att dra tillbaka de rasistiska lagarna – allt enligt de regler som föreskrivs av Satyagraha.

Kulturombud, dansa på borden!

kia4 Clarisa och Kia från Cirkulationsbiblioteket

Ställ dig på bordet och sjung”,  Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Citatet gäller skolbibliotekarien men stämmer i hög grad också in på kulturombud. Vilka kanaler har du för att nå ut och få in synpunkter från kollegor och elever?  Citatet är från en föreläsning med Edward Jensinger, rektor och områdeschef i Malmö. Som kulturombud förväntas du vara insatt i Stockholms kulturutbud och ge tips, både för kulturupplevelser och för större ämnesövergripande projekt med kreativa inslag. I det här blogginlägget berättar jag om stöd för ditt uppdrag. Hör gärna av dig och berätta om hur du arbetar med ditt uppdrag.

Stöd i ditt uppdrag som kulturombud

Nationella styrdokument

Kultur har fått mer tyngd i våra kurs- och ämnesplaner. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av vad som står om estetiskt lärande under respektive ämne. Lisa Eklöv har också skrivit flera inlägg för Kulan  exempelvis inlägget Utveckla variationerna av undervisningsformer ”i  läroplanen för gymnasieskolan uttrycks följande: det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”.

Stadens styrdokument för kultur

I Stockholm är Kultur i ögonhöjd det barn- och ungdomskulturprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Alla barn och unga som växer upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande. Styrdokumentet finns att ladda ned för förskola, grundskola och gymnasium. Handboken är varvad med styrdokument och konkreta tips. I häftet får du information om Skapande skola, lyckade kulturmöten, kulturprojekt, litteraturtips, bedömning och ”läsameratips”. Omslag huvudfolderOmslag Grundskolan Omslag Gymnasiet Omslag förskolanFörskola Grundskola Gymnasium Kulturombudsuppdraget Det finns inget krav på att varje skola skall skriva en kulturplan men det är ett sätt att synliggöra uppdraget som kulturombud. Det ger också överblick så att skolan snabbt kan kontrollera att alla klasser fått sina två obligatoriska kulturupplevelser per läsår. I Stockholm har alla skolor ansökt om Skapande skola bidrag och i verksamhetsplanen för att få bidraget finns redan ett embryo till kulturplan. Så här arbetar några av våra kulturombud med sitt uppdrag. Lars Håkan Larsson, på Höglandsskolan har i flera blogginlägg för Kulan berättat om hur han för och efterarbetar kulturprojekt. I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Lisa Eklöv berättar om sitt kulturuppdrag under ett läsår  

Estetik, kultur och skapande i undervisningen

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Satsningen Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan” Skolverket Som stöd i vårt arbete med  har Skolverket tagit fram häften, fritt nedladdningsbara: webb_skapandeskola_del2-6 skapandeskola3-1webb_skapandeskola_del1-6 Med fokus på språk, lärande och identitet

Med fokus på digitala verktyg, lärande och kommunikation

Med fokus på upplevelser, känslor och stämningar

Med fokus på demokrati, normer och värden. 

Pengar till kultur

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda ”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts för kultur varierar mellan skolor. I ett tidigare blogginlägg på Kulan berättar jag om kulturpeng och skolpeng. Varför vi skall använda pengar från ämnet till kultur skriver Lisa Ekdahl från Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan. För att ge kultursatsningar extra tyngd kan det vara bra att bygga vidare på redan existerande  projekt som exempel subventionerade författarbesök i klassummet genom  Läsning pågår och Skapande skola. Då blir ett + ett mer än två .

Boka föreställningar på Kulan

Som kulturombud behöver du inte vara ansvarig för att boka föreställningar Alla som vill och  har skaffat en bokningskod hos KulturDirekt support@kulturdirekt.se kan boka föreställningar. För att få Kulanpremien som är 50 kronor i rabatt per föreställning och elev är det viktigt att du bokar  via Kulanpremien på Kulanwebben.

Omvärldsbevakning

Genom Kulans kulturkort har du i hos de flesta kulturaktörer möjlighet att besöka utställningar, föreställningar utan att betala om syftet är att undersöka om aktiviteten passar din skola. Men ring gärna innan så de vet att du kommer. Det är kulturaktören själv som bestämmer vad som ingår i kortet. Ta hjälp av Kulans kulturrådgivare som har överblick och är väl förtrogna med aktuella uppsättningar. Vi har dans-, cirkus och filmkonsulenter. Dessutom finns Teatercentrum, Författarcentrum, Centrum för dramatik, Länsmusiken, Konstnärscentrum Öst. Kulans veckobrev , Kulan på facebook  och Kulans  blogg. Lärarkvällar, nästan alla kulturaktörer anordnar egna lärarkvällar, vi skriver om dem i Kulans veckobrev men utbudet är gigantiskt. Vill du inte missa din favorit är det säkrast att gilla deras facebooksida. Utöver detta så går många aktörer samman och ordnar lärarkvällar. Vi har skola+ Museum=Sant som alternerar på olika museer och ligger i januari. Närmare 50 av Stockholms museer och kulturinstitutioner samlas och lärare kan träffa utställare, mingla och  lyssna till föredrag . Stjärnkalaset, chans att ära känna teatrarna, vilka scener de spelar på och vilken omfattande verksamhet de genomför samt som en liten ”belöning” också bli bjudna på hela föreställningar. Allt detta under en och samma eftermiddag och kväll. Skolbiodagen, oftast heldagsseminarium som avlutas med visning av hel film på kvällen.  På  Mediotekets SLI sida  finns omvärldsbevakning in om filmområdet. Likaså på Filmdagar FilmcentrumDansmässa som anordnas av DIS , Dans i Stockholms län och stad.

Nätverka med andra kulturombud

Varje termin anordnar vi kulturombudsträffar och Mötesplats Kultur skola där du också träffar kulturaktörer En film från kulturombudsträffen på Zebradans med målgrupp F-3 och danstema.  När det är möjligt filmar vi träffarna för att underlätta för kulturombudet att sprida inspirationen vidare till skolan.   En film från Danscentrum med Cirkustema Film från Mötesplats på Kulturfyren Film från Mötesplats med tema Skapande skola . Hoppas att du tycker att du har skolans bästa uppdrag som kulturombud !

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Här finns pengarna till skolans kulturuppdrag

Alla elever i stadens förskolor och skolor ska få minst två professionella kulturupplevelse per läsår. Kultur och eget skapande är en integrerad del i lärandet. Citat från  från Kultur i ögonhöjd för grundskola och gymnasium. Antalet kulturupplevelser bestämdes i utbildningsnämnden 2016.

1418359_orig

Hur får jag pengar till kulturupplevelser och skapande?

Kulturpeng och skolpeng

Det råder viss förvirring om kulturpengen. Tidigare var den öronmärkt i skolornas budget, men sedan länge ingår den i Stockholms skolors skolpeng. Hur mycket kultur det blir per elev bestäms av rektor och är en prioriteringsfråga som varierar från skola till skola. Men det har skett en tydlig förändring i synen på kultur. De flesta av stadens skolor har en medveten satsning för att integrera kultur i skolans alla ämnen och sätter in kulturupplevelsen i ett lärandekontext. Elevernas kulturupplevelser och skapande finns också med i skolornas verksamhetsplan.

I läroplanen framgår tydligt att besök på museer och kulturupplevelser ingår i skolans uppdrag, finns att läsa i  Övergripande mål och riktlinjer. Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. kapitel 2.6 i Skolan och omvärlden. Skolan ska även ansvara att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Det återkommer även i vissa kursplaner, exempelvis historia där hemortens historia finns med i det centrala innehållet. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av estetiska perspektiv i Lgr 11 .

Varför vi skall använda pengar från vår ämnesbudget till kultur skriver Lisa Eklöv , fd.lärare på Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan.

Rabatt på stadens scener

562806_10151126539816826_1237805332_n

På Kulan har vi en mängd utvalda kvalitetssäkrade  föreställningar inom teater, dans, musik, cirkus och berättande som ger  50 kronor i rabatt per elev,  Kulanpremien. Kulanpremien kan utnyttjas hur många gånger som helst per elev. För att få Kulanpremien  måste ni boka kulturaktiviteter på webbplatsen Kulan . Antalet kulturaktiviteter som går att boka med Kulanpremie varierar, gå till Kulans sök och bokasida och klicka på Kulanpremie i högerspalten.

På Kulan hittar du även Kulturhuset Stadsteatern Stockholm, Skärholmen och Vällingby, Dramaten, Kungliga operan. Aktörer som inte har Kulanpremie eftersom de redan är subventionerade av stat och stad. På Dramaten kostar ingen biljett över 100 kronor om du är under 26 år (vissa undantag kan förekomma).  En timme före föreställning rabatterar Dramaten  kvarvarande biljetter med halva priset. På Stadsteaterns scener för barn och unga kostar biljetter sällan mer än 50 kronor per elev, samma pris gäller för Unga Dramaten. På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

Subventionerade författarbesök

khemiri 2

Staden erbjuder stadens skolor subventionerade författarbesök i årskurserna 5, 8 och gymnasiet genom Läsning pågår. Ett klassrumsbesök som kostar över 3000 kronor kostar cirka 800 kr när det går via Läsning pågår. På Författarcentrum Öst kan du läsa mer om projektet och deltagande författare. Kommunala grundskolor och gymnasieskolor som har avtal med Cirkulationsbiblioteket får dessutom låna böcker i gruppuppsättning av författaren inför besöket.

Skolbio och film på nätet

publik a

De flesta skolor i Stockholm har avtal med Medioteket vilket innebär att du kan visa hur mycket film som helst utan att det kostar extra. Strömmande film innebär också att elever och pedagoger kan se utanför skolnätet. Medioteket arrangerar skolbio för skolklasser på biografer runtom i Stockholm och visar aktuella och angelägna filmer handplockade för elever i olika åldrar,subventionerade föreställningar till kraftigt reducerade priser.

Under Stockholms filmfestival Junior filmfestivalvecka visas film från hela världen för grundskolor och gymnasier med fri entré. Boka in den 3 -8 april 2017

Tillfälliga erbjudanden från stadens scener

header h

Ibland har Kulan möjlighet att via facebook erbjuda extra rabatterade föreställningar inför genrep, när teatern behöver provpublik eller i riktade kampanjer. Det  innebär att du får pengar över för att ta del av fler föreställningar med eleverna.

De gånger jag tagit med mina elever på öppna repetitioner eller när de fått vara provpublik har oftast blivit enormt uppskattat av eleverna. Det är spännande att få vara med och ibland även delaktiga i processen bakom en föreställning. Det är också det säkraste sättet att få elever att vilja följa med på en kulturupplevelse. Har de fått vara med i början av en repetitionsperiod och se en scens tillblivelse väcker det nyfikenhet av att se hur det färdiga resultatet blir. Allra bäst har det varit när mina elever också fått tycka till och regissör och skådespelare spelat efter elevernas anvisningar. Så intressant att se vilken betydelse små förändringar i tonläge, plats på scenen etc. kan ha.

Skapande skola

P1020207 (1024x683)

Inför läsåret 2016-17 har alla kommunala grundskolor i Stockholm ansökt om bidrag från Skapande skola . Syftet med statsbidraget är att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolan, med utgångspunkt i skolans läroplan. Bidraget till Skapande skola är ett komplement till bidragsmottagarens befintliga kulturverksamhet.
Målen för Skapande skola för Stockholm stads kommunala skolor:

  • Alla elever ska få del av insatser som har till syfte att främja utvecklingen av estetiska lärprocesser.
  • Kultur och estetik ska vara en integrerad del i lärandet.
  • Alla elever ska få professionella konst- och kulturupplevelser.
  • Alla elever får möjligheter till eget kreativt skapande inom så många uttrycksformer som möjligt.

Eftersom alla kommunala skolor i Stockholm har ansökt om bidrag blir det inte så mycket per elev trots att Stockholms utbildningsförvaltning fått  11 miljoner kronor av Statens Kulturråd att fördela enligt stadens handlingsplan för Skapande skola och Statens Kulturråds riktlinjer. Kulturrådet rekommenderar varmt att skolan skall se till  helheten under året. Även om skolan ansökt om bidrag för alla skolans elever behöver inte alla årskurser få lika mycket. Hellre att skolan bestämmer sig för att satsa på några rejäla kulturprojekt , exempelvis i årskurs 5 och 8. Ett projekt som sätter avtryck både i klassen och i skolan. Övriga årskurser kan få del av bidraget genom en kulturaktivitet som inbegriper alla, exempelvis en scenkonsthappening på skolgården.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Hur pratar vi med barn och unga om miljön?

blaonA3mane2 3

Hur kan vi uppmana till handling och fria tankar? Teater Tres föreställning Den blå ön vill ge hoppet tillbaka, men räds inte allvaret.

Jakob Stefanson är skådespelaren och manusförfattaren bakom Den blå ön, som riktar sig till barn mellan 9 och 12 år. Tanken att göra en monolog om klimatet har funnits med honom länge. Jakob berättar att han som barn besökte en utställning om klimathotet som påverkade honom starkt och inte lämnat honom sedan dess. Han har också på nära håll sett förändringarna i havet, under sina många somrar i skärgården. ”Jag har länge vetat att jag ville göra en monolog om miljön, om klimatet. Det kommer ur en frustration över att så lite har hänt på området, trots att så mycket har sagts under så lång tid. Det finns ju något i att vilja ställa vuxenvärlden till svars för detta. Vartefter jag hållit på med det här har jag upptäckt att det inte är så nattsvart som vi ibland tror. Det finns också ljusglimtar och trots allt en tro på människans förmåga att styra om.”

För att förstå vad skolorna har för behov och hur de förhåller sig till läroplanen har Teater Tre fört en tät dialog med lärare, bland andra Saila Vakoniemi i Haninge. ”Barnen har miljö i läroplanen sen innan, men det är såklart viktigt att väcka deras engagemang och lust” säger Saila och understryker att barn mellan 9 och 12 är vetgiriga och blir inspirerade. ”De vill ju rädda världen i den här åldern”. Dessutom har 6:a från Akebyskolan och 5:a från Ålstensskolan varit referensklass och deltagit i skapandeprocessen. Genom att involvera referensgrupper tidigt i processen får föreställning växa fram i dialog med publiken. Inte minst är samarbetet med skolan en förutsättning för att föreställningens pedagogiska delar ska bli begripliga och relevanta.

blå ön 20

Övningar i klassrummet  lade grund för pjäsens perspektivval

Regissören/ manusförfattaren och skådespelarna ville få reda på om målgruppen tror att de kan påverka miljön i det lilla och de stora. Dessa möten var under skrivprocessen och inspirerat av dessa övningar med eleverna utformades manus och delar av dialogen är direkt inspirerad av dessa samtal! Genom värderingsövningen ”stå på linje” eller barometern fick eleverna värdera sin möjlighet att påverka miljön. Värderingsövningar: En metod med utifrån John Steinbergs – Aktiva värderingar. Där formulerade frågeställningar öppnar upp för elevens egna tankar och ställningstaganden. I övningarna tar eleverna fysiskt ställning och därigenom skapas insikter och möjligheter att värdera och ventilera sina åsikter och tankar. Exempel: att man får ställa sig på en linje där nummer 1 och 6 markerar ytterlighetsuppfattningarna.

Workshops i samband med föreställningen

Teater Tre erbjuder en workshop kopplad till Den blå ön, som överför föreställningens innehåll till pedagogiska övningar och praktiska exempel. Workshopen syftar till att fördjupa den gemensamma upplevelsen och sätta den i ett faktasammanhang. Genom samtal, värderingsövningar och gestaltning öppna upp för hoppfullhet och kreativitet. Teater Tres dramapedagog Lena Yxner betonar att det rör sig om estetiska läroprocesser, som både är ett förhållningssätt och en metod. Enligt skolutvecklare Ulla Wiklund är estetiska läroprocesser ”ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet.” (Ur När kulturen knackar på skolans dörr, 2009). Lena Yxner ser detta som ett nödvändigt led i elevernas lärande. ”Upplevelsen av föreställningen, dess berättelse och fakta fördjupas genom att eleverna själva får gestalta sina känslor, reflektioner och erfarenheter. På så sätt blir det tydligare vad de har varit med om och lärt sig.” Lärarmaterialet kommer att innehålla en hel del fakta, länkar till annat material och artiklar, värderingsövningar, kreativitet- och improvisationsövningar. Materialet kommer också att innehålla övningsexempel på enklare experiment som visar på sätt att omvandla energi, mikrokretslopp etc.  Teater Tre är inte klara med fördjupningsmaterialet än, tills dess har du glädje av Naturskyddsföreningens sida

Jakob Stefansson och regissören Robert Pukitis vill ge hoppet tillbaka till barnen. Samtidigt understryker de att det är viktigt att inte blunda för allvaret i situationen. Jakob illustrerar det metaforiskt: ”Det man behöver är två insiktsbägare. Det är superallvarligt, det är den ena. Den andra är att det finns hopp, det går att ändra, det finns tid. Det går inte att bara ha den ena bägaren. För det är inte bara mörkt, vi kan inte bara hamna i uppgivenheten. Hoppet är det viktigaste. Att barn kan få känna hoppfullhet och optimism på djupet.” Arbetet med föreställningen är just nu i full gång inför premiären den 24 januari. Teater Tre skapar en hoppfull föreställning om miljö, ansvar och mänsklig förmåga.

Teater Tre´s föreställning Den blå ön går att boka med Kulanpremie.

Det finns många kulturaktiviteter på Kulan med miljötema

    blå 13   blå 15   blå 11


Söker du i Kulans utbudssida får du upp 36 förslag på kulturaktiviteter. Du kan exempelvis läsa om :

  • Att skapa återvinningskonst i mosaik, Remakebolaget lär era elever miljö och hållbar utveckling genom att skapa med återvunnet material.
  • Den som har flest saker när den dör vinner, Tage Granit leder en workshop om konsumtion, hållbarhet och lycka
  • Göra världen bättre – workshop med Teater Barbara, delta i klimatworkshop där du själv får uppfinna klimatsmarta lösningar. Kan beställas fristående eller kopplas till vår föreställning Frossa.  Med relevant fakta, humor och bitsk satir speglar Frossa olika förhållningssätt till de pågående klimatförändringarna.
  • Hållbar utveckling – reportage om miljö och klimat. Filmcentrum erbjuder ett filmarbete där eleverna får fördjupa sig i aktuella miljö- och klimatfrågor.
  • Miljö- och snuskvandring,  Hör om hur staden har hanterat viktiga miljöfrågor från medeltiden fram till nu. Stadsvandring med Stadsmuseet.
  • Skräp – en återvunnen dansföreställning, Waste collective. Skräp är en absurd resa där begreppet skräp vrids och vänds ur alla vinklar.
  • Dansföreställningen Tango på en soptipp, I en tid då vi skaffar oss mer och mer prylar, samtidigt som sopbergen växer, vill Avart belysa vårt förhållande till existentiella och skapade behov.

Kulan i social medier

Missa inte att gilla Kulan på Facebook och twitter där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

kulan_avatar

Barbiedocka istället för en pistol – en psykologisk betraktelse

barbara 3

Teatern gestaltar livet och vad det innebär att vara människa. Psykologi är ett ämne som ligger nära konstformen teater. I en föreställning möter vi rollfigurer med olika psykologiska och fysiska särdrag, sinnelag och energier. Rollfigurer som har tagits fram genom noggrann research av mänskliga karaktärer. Vad är det som driver en karaktär? Vad har den för bakgrund, egenskaper och temperament? Hur kommunicerar den? Vad fungerar väl och vad fungerar mindre bra?

Vi som arbetar med teater som konstform, ser dagligen dess potential även som kommunikativt verktyg. Den mångfacetterade teaterföreställningen lämpar sig väl som utgångspunkt för att diskutera små och stora frågor och bjuder in till ämnesöverskridande möten. Den blir i kombination med utarbetade lärarmaterial eller workshops, ett effektivt pedagogiskt verktyg, som kan väcka tankar och förmedla kunskap på ett känslomässigt plan.

Inbjudan till Barbie-Nils seminarium – Psykologer går på teater!
Torsdag den 3 dec kl 18.30, gästas  Teater Barbara  av Psykologer går på teater. De analyserar barnföreställning Barbie-Nils och Pistolproblemet ur ett psykologiskt perspektiv. Psykologerna är dessutom författare,  Jenny Jägerfeld och Calle Brunell. Föreställningen Barbie-Nils och Pistolproblemet, för 4-7 år, belyser frågor om identitet och genus, mod och barns rätt, men också svårigheten i att vara förälder. Publiken inbjuds att delta i diskussionen och även regissörer och skådespelare med.

barbara5

Föreställningen Barbie -Nils och pistolproblemet
Som litet barn och ännu omedveten om de begränsningar och outtalade normer som finns i ett samhälle blir man ändå tidigt ”utsatt” utför genustänkande, utan att själv kunna sätta ordet på det. T.ex att rosa färg är förknippat med flickor och blå färg med pojkar, men varför?
Pojken Nils 5 år och ska få välja vad han vill i leksaksaffären. – ”Wow, vad jag vill”?!
Han väljer en Barbiedocka i rosa balklänning. En docka är dock inte riktigt vad pappan hade tänkt sig, och han försöker med alla medel få honom att välja en pistol istället. – ”Men du Nils! Om du har en pistol måste folk göra som du vill!”, säger pappa och Nils får en idé…

Barn känner igen känslan av förväntan och magi på födelsedagen, men också känslan av att få konstiga reaktioner från vuxna och en förälder som sviker fast den egentligen menar väl. På slutet försonas pappan och Nils och pappan ber om ursäkt. Men Nils har blivit lite mer luttrad och fått en glimt av den värld han kommer att möta mer i framtiden

Program för seminariet Barbie Nils:
18.30 Insläpp och mingel
19.00 Föreställningen Barbie-Nils och Pistolproblemet
19.30 Paus med kaffe och kaka
19.40 Samtal med efterföljande frågestund
20.30 Avslut

Samtalsledare:
Jenny Jägerfeld, leg. psykolog, författare och frilansskribent. Jenny debuterade 2006 med romanen “Hål i huvudet”. 2010 gav hon ut sin andra roman “Här ligger jag och blöder” som fick Augustpriset i kategorin barn- och ungdomslitteratur. 2013 kom hennes tredje roman “Jag är ju så jävla easy going” ut. Tillsammans med Jonas Mosskin driver hon samtalskoncepten Psykologer läser böcker, Psykologer tittar på film och psykologer går på teater.

Calle Brunell, leg. psykolog och författare, Calle har tidigare arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nu jobbar han med mäns sexuella hälsa på Stockholms Mansmottagning och undervisar i normkritik. Calle debuterade år 2011 med romanen Brev från en bruten horisont.

Anmälan till seminariet Barbie -Nils
Kostnadsfritt för lärare, men förbokning krävs, senast ons den 2 dec, till info@barbara.nu
Mer info: www.barbara.nu/psykologer-gar-pa-teater/

Bokning av föreställningen Barbie Nils
Blir du intresserad av att boka föreställningen Barbie- Nils och pistolproblemet så har den Kulanpremie.

Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar

Naturvetenskap och teater – en lustfylld kombination!

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen? Teatergruppen Kung och drottning  spelar sedan en tid tillbaka föreställningen Känslolaboratoriet för årskurs 3 till 6 runt om i Sveriges skolor. Det är en föreställning om naturvetenskap och känslor som syftar till att väcka lusten till de naturvetenskapliga ämnena bland barnen.

kun 2

Vetenskapsfestival med teater

Våren 2016 är föreställningen inbjuden att spela på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som just detta år firar 20-års jubileum! Med det som utgångspunkt ville producent Isabelle von Saenger undersöka vad kombinationen Naturvetenskap och Teater kan innebära för lärare och elever.

Madeleine Koncilja, ansvarig för skolprogrammet på Vetenskapsfestivalen berättar mer;
Festivalen syftar bl.a. till att barn och skolungdomar ska bli sugna på att veta mer kring populärvetenskap och forskning. Särskilt viktigt är det att så ett frö till att utveckla ett undersökande och ifrågasättande sätt att tänka. Varje år deltar mellan 20 till 25 000 elever i de ca 100 programpunkter skolprogrammet erbjuder. Vetenskapsfestivalen i stort engagerar ca 70 000 besökare årligen.

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen?
Det är värdefullt att kunna göra ett lite svårt och abstrakt ämne mer gripbart genom att visualisera det med hjälp av bild, rörelse, ljud och ljus. Det är också känt att man minns något bättre om det hela framförs i ett kreativt och oväntat sammanhang, i en form som kanske skiljer sig från den vardagliga klassrumssituationen.

Vad hoppas du att Känslolaboratoriet ska bidra med till festivalen?
Förutom att manuset är kul och intressant är det värdefullt med den genomtänkta lärarhandledningen som lärarna och klasserna kan jobba med både innan och efter föreställningen. Ett plus är såklart också att det finns ”kändisar” i er ensemble! Kan ju vara kul för barnen. Känslolaboratoriet kommer bli en fin pusselbit i vårt varierade och breda utbud av elevaktiviteter! (Skådespelaren Kari Hamfors Wernolf spelar bl.a. med i det populära barnprogrammet Biss och Kajs)

Ja, hur tänker då författaren till ovan nämnda lärarhandledning när det gäller just barn och naturvetenskap? Vi frågade honom!

Beppe Singer från Hjärnkontoret har skrivit lärarhandledningen

Hej Beppe Singer, du är ju inte bara kemilärare utan även uppskattad föreläsare, författare och programledare för bl.a. Hjärnkontoret. Dessutom har du skrivit lärarhandledningen till föreställningen Känslolaboratoriet. Hur ser du på barns relation till naturvetenskap?

Omotiverat försiktig. De naturvetenskapliga ämnena har av tradition skrämt bort många barn. På grund av att ämnena upplevs som svåra och ibland elitistiska och exkluderande. Men nu för tiden börjar relationen till det se annorlunda ut. Mycket tack vare de många populärvetenskapliga initiativen som finns därute i olika former, alltifrån roliga TV-program, bra och genomtänkta teaterpjäser och mitt arbetsmaterial för skolan.
Vilken roll tror du att teatern kan ha i detta?

En väldigt viktig huvudrollsinnehavare i alla former utav lärande är enligt min mening dramaturgin. Konsten att på ett lustfyllt och spännande sätt förmedla kunskap är ingen lätt uppgift där många pedagoger nu vänder sig till nya format så som TV-program och teateruppsättningar för att helt enkelt få hjälp med att berätta en riktigt bra och fängslande historia för eleverna. Detta grepp har i dagens samhälle blivit alltmer viktigt då pedagogernas roll har förändrats från att vara informatörer till att bli inspiratörer.

Vetenskapsfestivalen pågår mellan den 11-22 april 2016 i Göteborg, men föreställningen Känslolaboratoriet finns att beställa till skolor under hela våren och hösten 2016. Inom Stockholm stad utgår dessutom möjligheten till s.k. Kulanpremier, dvs. ett ekonomiskt stöd på 50 kr per elev.

Är du NO-lärare eller kulturombud på din skola?
Hör av dig till teatergruppen Kung och Drottning

Missa inte Kulan på facebook och twitter . Tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
/Elisabeth
kulan_avatar

Att använda kulturupplevelser i undervisningen; varför och hur

image9-457x686

Nyttan

Kulturen må ha ett egenvärde, men i min yrkesroll som pedagog är den ett instrument – ett medel för att förverkliga läroplan och kursmål. Allt vi gör i skolan sker med ”nyttans” förtecken och kultur är ofta ett effektivt sätt att öka meningen och angelägenheten i lärandet. Vi kallar det dock sällan nytta utan givande, lärorikt, utvecklande, danande, stärkande… Politiker räknar kanske på den samhällsekonomiska nyttan, medan vi som lärare ser till kunskapsmässig och demokratisk utveckling som får elever att växa som människor. Under växandets gång repeterar, utvecklar och examinerar vi och fullgör så även uppgiften att bedöma elevers kunskapsutveckling.

Relevansen

Allt inom skolan ska ha ett tydligt syfte och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mitt sätt att arbeta med kulturupplevelser kombinerar olika fält inom didaktisk forskning men bör i första hand ses som ett försök att systematiskt göra erfarenheten mer beprövad.

”Varför ska vi på teater?” – Elevens enkla fråga är lika naturlig som befogad, men kan ändå kännas nedslående om den har en negativ ton. Förutom styrdokumenten som mer eller mindre visionärt reglerar vad vi skall ägna oss åt måste vi vara realistiska och få eleverna med oss. Det kan vara tröttsamt att alltid motivera allt för elever men i grunden är det nog en sund önskan om sammanhang, att förstå vad olika aktiviteter syftar till. Det är så mycket som pockar på uppmärksamhet och elever vill ha hjälp att navigera. Varför ägna tid åt det man inte upplever som givande?

Meningen

Ett snabbt och ”effektivt” svar på ”varför ska vi på teater?” är: ”det kommer på provet”. Eleven nöjer sig ofta med det då prov är en naturaliserad komponent inom skolan. (Med prov avses här även andra slags examinationer.) Med en mer ifrågasättande elev kanske jag som svar diskuterar bildning och holistisk kunskapssyn med koppling till personlig utveckling. Men oavsett kort eller långt svar är det nödvändigt att visa det meningsfulla för kursen och/eller för livet.

Lärarens arbete handlar mycket om att visa elever sådant de inte skulle ha funnit på egen hand och erbjuda kopplingar mellan deras egen värld och andra världar. För att kunna visa dem måste vi få dem med oss (om de inte råkar vara plikttrogna eller specialintresserade). Ytterligt sällan är det fråga om faktisk frivillighet. Vi vet sällan något om den inre drivkraften, men anar att det är en mix av olika faktorer där huvudfrågan är: kommer det att ge utdelning på något plan? Elever uteblir om det känns socialt/personligt/betygsmässigt/tidsmässigt ovärt. Läraren har inte utrymme (tid/ork) för något som inte ger utdelning i kursen, eller har ett annat mervärde för klassen.

©marguerite_se_X-föreställning_7-457x686

Lärandet

Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i (skolans) lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser. För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer.

Fokuset

Skolans myndighetsutövning att bedöma elevers kunskap formar vad som värdesätts: mest fokus hamnar på sådant som bedöms. Endast det viktigaste tas med på provet – sålunda även kulturupplevelsen! Man måste inte ha prov på allt, men om vi gör olika inslag med kvalitet men sedan låter provet utgå från läroboken signalerar vi att det till syvende och sist är läroboken som räknas, och ”det andra är lite trevliga kringaktivteter”. (Just scenkonst ges ofta rollen att berika lite när väl det viktiga är avklarat.)

Kanske bottnar lärares textbundenhet i en osäkerhet huruvida en teaterpjäs verkligen ingår i ett vetenskapligt paradigm? Likaså finns ofta en osäkerhet kring hur elevers personliga upplevelser ska ligga till grund för rättssäker och likvärdig betygsättning. Men utöver den rent personliga upplevelsen finns generella kvaliteter som kan göras till lärande och ingå i bedömning. Dock bör vi samtidigt värna den personliga upplevelsen och låta den vara prestationsfri. Att vi senare återkommer till den och låter den utgöra stoff vid sidan av annat material förtar inte dess värde.

©marguerite_se_X-föreställning_4-457x686

Bedömandet

När eleven själv utövar kultur och skapar finns en process och en produkt att bedöma. När eleven inte själv producerar, utan konsumerar, är kultur mer att betrakta som ett ”vanligt” läromedel, om än lite mer tolkningsbart och intressant!

Jag försöker göra bearbetning och bedömning i flera steg för att det ska hinna bli reflektionstid emellan och mer av process där varje elev ges möjligheter att formulera sina tankar flera gånger innan det eventuellt är dags för slutlig examination.

Förberedelsen

Efter praktisk information börjar en pedagogisk förberedelse där syftet med exempelvis en pjäs förklaras i grova drag och eleverna får ta ställning till om de vill komma ”blanka” eller ha förförståelse, samt motivera detta val. Recensioner och liknande erbjuds dem som vill läsa på. Eventuellt går vi igenom bakgrundsfakta och särskilda begrepp som kan berika upplevelsen.

När jag själv sett pjäsen märker jag om jag främst ska fokusera på fakta och storyn i den, på tolkningar och känslor eller om vi ska dryfta den ur mer metakognitivt perspektiv.

Bearbetningen

Som direkt uppföljning använder jag gärna något digitalt verktyg (ex. mentometer, voto, socrative) för att individuellt och anonymt ta ställning till olika aspekter av pjäsen och samtidigt få koll på hela klassens uppfattning. Det är spännande att se vad resten av klassen tycker, och fler vågar uttrycka sig i vidare samtal om de redan sett att deras uppfattning finns hos fler i klassen.

(Ofta finns bra lärarhandledning från kulturaktörerna, men sällan är den tidsmässigt anpassad för helklass med en lärare, eller knyter an till det stoff som vi just bearbetar, eller ger bedömningsunderlag.)

När var och en så väckt minnet av pjäsen till liv gör jag gärna några värderingsövningar (4-hörn, barometer) om olika aspekter av pjäsen för att tvingas tänka efter och formulera det man tänker, samt se bredden i uppfattningar.

Vidare fortsätter bearbetningen gärna gruppvis där eleverna resonerar om några frågor eller utför några uppgifter kopplade till pjäsen och för anteckningar som lämnas in. Genom att lyssna på gruppsamtalen och läsa anteckningarna hör och ser jag olika nivåer i hur elever formulerar, analyserar, associerar, jämför med annat vi arbetat med, samt upptäcker nya frågor. Att exempelvis kunna använda ämnestermer istället för vardagsspråk i sin tolkning visar på begreppsförtrogenhet. Ofta i gruppsamtalet märker elever att de sett mycket olika saker under föreställningen och när de formulerar tillsammans kommer de in på komplexa och nyanserade resonemang. När de anger varför de uppfattat något på ett visst sätt är de automatiskt inne på välgrundade resonemang.

Sammanfattning i helklass är därefter givande för att se att samtalen kanske utvecklats mycket olika i olika grupper och att det ofta finns så många skikt i en pjäs. Varje grupp får redovisa sin uppgift eller någon fråga och lyssnande grupper får komplettera med sina tankar.

Sammantaget handlar det muntliga resonerandet om att träna tolkning, analys och kommunikation. Det finns inget facit utan individen/gruppen måste tänka självständigt. Det är omöjligt att avlyssna alla gruppsamtal och anteckningarna är sällan utförliga och inte heller på individnivå, varför jag inte kallar detta examination. Det är mer att betrakta som den informella bedömning som ständigt sker i sokratiska och deliberativa samtal. Givetvis kan man formalisera även det muntliga, men det kräver i allmänhet seminarieform och därmed mer tidsåtgång.

©marguerite_se_X-föreställning_9-457x305

Bilder i blogginlägget

Bilderna kommer från Unga Klaras föreställning X  En föreställning som Lisa sett med elever som läser naturkunskap.

Nästa blogginlägg av Lisa Eklöv kommer att handla om examinering 

Lisa är förstelärare i naturkunskap och filosofi på Kärrtorps gymnasium, Vi har en film med Lisa från Mötesplats Kultur – Skola där Lisa pratade om kulturupplevelser,  mätbarhet och scenkonst. Lisa höll ett bejublat inlägg med många konkreta upplägg på hur vi kan förverkliga kulturombudsuppdraget och Kultur i ögonhöjd. Filmen är lite över 10 minuter. Se den!  Filmen är rolig, klargörande, stärkande och fylld med konkreta tips.

Efter Mötesplats Kultur -Skola skrev Lisa också blogginlägget IKT-K som i kultur    där finns bland annat hennes PP från kvällen.   IKT, vad är det? Jo enligt Lisa ”IT  finns ju redan på gymnasiet så K måste väl syfta på kultur? ”Varför ? ”Jo, för att IKT, där Kultur är centralt, är en grundbult för att skolan ska få elever att växa.”

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter : tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

KONST + ALLA ÄMNEN = SANT !!!!

KOM OCH MÖT BILDKONSTNÄRER SOM ARBETAR MED KONST INOM SKOLAN!

Måndag 17 november är du välkommen att ta del av många spännande projekt. Vi träffas på Konstskolan BASIS, Folkungagatan 147, på Söder, kl 17 – 20.Vi bjuder på konst, samtal, inspiration , mackor, kaffe, vin och snacks. VÄLKOMMEN!

 

kc bild

Äntligen, KUL1415 i skolan

aserie1

Hur upplever eleverna sitt Stockholm?

Låt eleverna berätta om sitt Stockholm! Använd film, bilder, berättelser eller skapa en föreställning. Allt på elevernas eget språk. Och dela berättelserna med världen på KUL1415.se!

Uppdraget att berätta om Mitt Stockholm kan ske på många sätt beroende på årskurs, ämne och pågående skolprojekt. Texter kan skrivas som: krönikor, brev, prosa (deckare, fantasy…), faktatexter, insändare, labbrapporter, debattartiklar, reportage, dikt, filmmanus, serier, guideböcker, sångtexter… Utgå från Stockholm eller låt klassen dela med sig av den egna staden inuti staden. Blir infallsvinkeln det historiska, nutida eller framtida Stockholm?

Mitt Stockholm kan också ta fasta på något av följande underteman:

  • Envishet och mod, kan handla om: människor från Stockholms historia, litteratur eller människor i ens omgivning.
  • Långt borta och nära, kan handla om: kärlek, närhet, ömhet, längtan, vänskap, avståndstagande, saknad, fiendskap och försoning.
  • Gränser, kan handla om: kulturella, psykologiska, historiska, rumsliga och sociala barriärer, men också om brobyggande och gränsöverskridanden.

Vi hoppas få in texter på alla de språk som talas i Stockholms skolor, närmare 100 stycken. Men eftersom vi är måna om att få ta del av alla skildringar som tillsammans ger en bild av Stockholm vädjar vi till alla att även skriva texten på svenska eller engelska.

 Texten på webben och publicerad i en bok

På KUL1415.se/skola skapar vi en plattform för att arbeta med kultur i skolan. Här finns inspiration, tips och lärarguider, och möjlighet för eleverna att dela med sig av det material de arbetar fram. Tanken är att portalen KUL1415.se/skola ska ha ett konstant flöde av målningar, bilder, texter, filmer och annat som eleverna arbetar med.

De som vill kan helt utan kostnad trycka en bok från det material de skapat. Så här går det till.

Lyskraft

Behöver ditt kulturprojekt extra lyskraft?  Behöver klassen mer inspiration eller ny kunskap? Berätta om ditt projekt och vad din klass vill ha hjälp med. Du kan inte söka pengar men vi kan  hjälpa till praktiskt  med exempelvis  ljud och ljus, kostym. Eller erbjuda inspirerande besök av en författare, skådespelare eller liknande.

Facebookgruppen KUL1415 i skolan

KUL1415 i skolan, en plats för att diskutera, inspireras och tipsa varandra om kultur i skolan. Lägg upp dina ideer för hur du och eleverna tar er an temat så att andra kan inspireras, ställ frågor, vi är många som kan svara. När vi funderar på vilka grupper/klasser som behöver extra lyskraft tittar vi på det ni publicerat på facebookgruppen KUL1415 i skolan.

Gestaltning av temat

Alla vill väl göra en bok? Men på webben har ni också möjlighet att uttrycka temat med film, bild och ljud.  Kanske teater, skulpturer, spel, stadsplaner, film, spoken world, debatter, guidade turer, eller konstutställning. Mycket av det som läggs upp på webben vill vi även visa i finalen  i mitten av maj. Där bygger vi upp scener för att låta elevernas texter nå ut över rampen, och gallerier allt beroende på vad eleverna berättar och gestaltar om.

Vilka får vara med i KUL1415?

Alla klasser i Stockholms kommun, både kommunala och fristående skolor från F-9 och gymnasiet är välkomna.  Alla klasser som vill får vara med. Det innebär att en klass kan vara med och göra en bok i flera olika ämnen.

 

Tidsramar

Det går att lämna in texter för boktryck fram till vecka 11. Att vi valt det datumet hänger ihop med att vi vill vara säkra på att hinna leverera alla böcker till skolan till mitten av maj. Vi vill också kunna använda texterna när vi planerar finalen i Kungsträdgården.

Här anmäler du dig till KUL1415

Anmäl din klass till KUL1415 i skolan och låta eleverna berätta om sitt Stockholm. Du kommer att få ett bekräftelsemail med instruktioner. Kontakta Elisabeth Söder vid eventuella frågor.

När ni är färdiga och vill beställa tryckning av boken

När ni har valt ut de texter och illustrationer ni vill ha med går ni till Skapa en bok på webbplatsen. Elever och lärare formger boken, omslag och inlaga med utgångspunkt från enkla mallar i PowerPoint på webbplatsen. På sidan finns tips och instruktionsfilmer för hur ni går tillväga.

Final för KUL1415 skola

Vi har bokat Kungsträdgården i mitten av maj. Håll veckan fri. Vi återkommer snarast med mer information ,  dagarna kommer att vara fyllda med elevernas bild av Sitt Stockholm gestaltat av elever eller av kulturaktörer. Till vår hjälp för att skapa en magisk stämmning i Kungsträdgården har vi produktionsbolaget Amusement.

 

kulan_avatar

 

 

 

Göm inte KULAN,  där bokar du  kulturaktörer och kulturupplevelser, på skolan och ute i staden. Läs om kulturkonsulenter, nätverk, kulturkort, mötesplatser och Kulanpremien. Gilla Kulan facebook för att få tips på tillfälliga kampanjer och omvärdsbevakning inom kultur och estetiskt lärande.

 

koffert med saker

Vi ses på Kulan och KUL1415/skola

Elisabeth