Visar alla blogginlägg med kategorin:
Dans

Den var konstig!

Den var väldigt konstig, dålig, jag fattade ingenting …. Är det kommentarer du fått i klassrummet efter att ni varit på en utställning eller tagit del av scenkonst som inte hör till elevernas vanliga kulturkonsumtion? Är det tongivande elever som avfärdar upplevelsen är det lätt hänt att samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde gett flera perspektiv och tankar.

I det här inlägget får du tips på en samtalsmodell som dramaturgen Anna Berg tillämpar när hon pratar med elever på Backateatern i Göteborg.

prata-scenkonst

Anna betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad när hon ställde upp som föreläsare för Kulans  höstens inspirationsdagar Kolla Kultur.

I inlägget kan du välja på två filmer från Annas föreläsningar på Kolla Kultur. Den 27 augusti vände vi oss främst till årskurs F-3 och den 28 augusti för årskurs 3-6. Läsårets sista Kolla Kultur är den 29 oktober och då vänder vi oss till dig som arbetar på högstadiet och gymnasiet. Läs om det fantastiska programmet. Dagen är utan kostnad för lärare, bibliotekarier och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.

Kolla Kultur 27 augusti, kultursamtal

I inlägget ser du Annas föreläsning, vill du hellre läsa om hur Anna gör kan du läsa om modellen i ett tidigare publicerat inlägg för Kulan.

Kolla Kultur den 28 augusti, kulturmodell och samtalsmodell

Om du bara är intresserad av samtalsmodellen för att prata om kulturupplevelser kan du spola fram 13 minuter i filmen. I början av filmen pratar om kulturmodellen som Lars Lindström, professor i pedagogik har tagit fram. Den visar olika slags läranden: Lärande OM konst, I konst, MED konst och GENOM konst. Modellen visar att lärandet kan ses som en tratt eller som en trampolin. Tratten är det som vi lär oss OM konst och MED konst. Trampolinen är det som vi lär oss genom att själva skapa, I konst, och det vi lär oss om oss själva som människor, det som handlar om normer, samarbete och demokrati, med hjälp av att reflektera GENOM konst.

Vill du hellre läsa om hur Anna gör finns ett inlägg med Annas modell i ett tidigare inlägg på Kulan 

Varmt välkomna till Kolla Kultur

Föreläsning och goda exempel

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska berättar hur skolan integrerar kulturupplevelser i skolämnen
Dramaturgen Anna Berg föreläser om en modell för att samtala om kulturbesök. Modellen går att tillämpa på alla upplevelser

Workshops

Prova dansen vouge som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön med dansaren Sofia Södergård
Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare
Dansa ringdans/klezmer med orkestern Yiddish revolution.

Kulturupplevelse
Yiddish revolution och Belfast girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historiska och religionskunskap.

Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet

Dagen är utan kostnad för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i Stockholms fristående skolor. Kulan bjuder på goda exempel, kulturupplevelser, föreläsningar och workshops. Lunch äter vi på närliggande indisk restaurang, förfriskningar serveras under dagen.

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Vad, hur och varför ska konsten ska ha plats i skolan?

Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober  

I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan

lärandemodell

Jättesvår artikel blev jättelätt efter Kolla Kultur

Efter Kolla kultur fick jag det här brevet från en av våra deltagare: ”Hösten 2018 började jag läsa kursen Introduktion till drama med didaktisk inriktning. I kurslitteraturen ingick en artikel av Lars Lindström, Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study.  Om artikeln av Lindström, sa jag till Peter, lärare och kursansvarig, ”artikeln är inte lätt”, jättesvår artikel, svarade han. Där började mitt arbete med artikeln. Learning about art, Learning with art, Learning in art och Learning through art.

Den blev mycket lättare att förstå när jag fick se och höra Anna Berg ett år senare på Kolla Kultur. Anna  använde artikeln och hade den som grund för sin föreläsning. Allt blev solklart och förståeligt. Alla mina tankar om estetiskt lärande och didaktik i skolan som artikeln handlar om fick respons. Det var verkligen genialiskt. Tänk om jag hade missat ett sådant tillfälle att skaffa kunskap och vidga min bildning! Med vänliga hälsningar Luba Otter

Så var så god, en film med Anna från Kolla Kultur där hon resonerar om hur och varför konsten ska ha en plats i skolan.

Lärarkommentarer på Annas föreläsning

I utvärderingen av Kolla Kultur är det flera som kommenterat Annas föreläsning och berättat hur de ska ta den vidare. ”Jag tyckte föreläsningen om att tala om kultur var givande. Jag kommer att använda upplägget när jag talar om kultur med mina elever”. ”Jag fick nya tankar på hur man kan skilja på rena estetiska lärprocesser och rena didaktiskt pedagogiska lärprocesser efter besök av Skapande skola event.”

Artikel i Pedagog Stockholm om Annas föreläsning

Det är lätt att hamna i fällan att ställa frågan – Förstod du? till varandra och kanske sina elever efter att ha varit med om en kulturupplevelse. Vissa elever vill veta om ”det blir prov på det här?” och Annas råd är då att uppmana alla att strunta i att ta anteckningar. Det är mycket mer givande att efteråt ställa frågorna – Vad kom du ihåg från föreställningen? Hur reagerade du, och varför? Att tolka en kulturupplevelse är att förstå, på sitt sätt. Beskriv, tolka och reflektera” textförfattare Monica Eriksson. Läs hela artikeln

En minutsfilm från Kolla Kultur

Läsårets sista Kolla Kultur

Tisdagen den 29 oktober ( vecka 44) erbjuder vi lärare, bibliotekarier, skolledare i Stockholms kommunala och fristående skolor en kompetensutvecklingsdag för att visa hur skolan kan integrera kultur i undervisningen för att utveckla undervisningsformer och så klart för den rena  kulturupplevelsen

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulans kompetensutvecklingsdag, Kolla Kultur

Kolla Kultur tar i höst fasta på hur lärare kan integrera kultur i skolans ämnen. Vi har högstadiet och gymnasiet som målgrupp men intresserade från andra årskurser är varmt välkomna. Ta gärna med ditt lärarlag. 

Dagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.  Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen. Vi har valt tisdag vecka 44 för att pedagoger en dag per läsår ska kunna få fortbildning om kultur i undervisningen på dagtid. Bilden visar en av våra medverkande, dansaren och koreografen Sofia Södergård.

SLICK-7025foto Andreas Nilsson-web (002)

Föreläsning och goda exempel

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen på högstadiet.
  • När du och klassen tagit del av scenkonst, hur undviker du att hamna i fällan att en dominant elev avfärdar kulturupplevelsen med att det bara var skräp, tråkig och så vidare? Dramaturgen Anna Berg berättar om en modell för att samtala om kulturupplever som garanterat får med alla elever i klassen.

Workshops

  • Prova dansen vogue som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön. Sofia Södergård hjälper oss att plocka fram vår egen inre diva eller divo.
  • Dansa till klezmermusik
  • Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare.

Kulturupplevelser

    • Yiddish revolution och Belfast Girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historia och religionskunskap. Yiddish revolution kan vi bjuda på tack vare ett samarbete med Länsmusiken i Stockholm.
    •  Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet.

Presentation av programpunkter

Rektor och lärare från Filosofiska

”Den underbara rektorn från Filosofiska var en riktig ögonöppnare!” citat från en utvärdering av Lisas föreläsning på Kolla Kultur i augusti.

Lisa Eklöv och lärare från Filosofiska berättar hur skolan får med högstadieelever på kulturupplevelser och hur den sedan lever vidare i undervisningen. Bilden är från Snubbar som lättar sitt hjärta på Stockholms stadsteater, Skärholmen. En av de föreställningar högstadieelever elever på Filosofiska har sett och sedan arbetat vidare med i klassrummet. Fotograf Markus Gårder.
1280@40

Mini-workshop i vogue och stereotypa rörelsemönster

Vogue är en dansstil vilken känns igen från Madonnas musikvideo Vogue, men utvecklades långt innan dess och har sina rötter i New Yorks Gayrörelse. Dansen har fått sitt namn och stil från att man härmade hur modeller poserade i olika mode magasin för att sedan göra poserna i takt med musik. I Vogue leker en med stereotyper inom yrken, klass och kön. Dansen vogue är en viktig del i föreställningen  Sant enligt vem? i förmiddagens förställning

I workshopen utforskar vi tillsammans hur maskulint och feminint kodade rörelser sitter i våra kropp och uttryck. Vi över på grunderna inom Vogue dans, runway och plockar fram vår inre diva eller divo.

Filmen är från Sofias soloföreställning SLICK. Där scenen ges till drag king alter egot och världsartisten Qarl Qunt. I SLICK  får publiken följa med på hans fjärde världsturné både på och bakom scenen. Med intresse för makt och sexualitet bjuder han på en crossoverföreställning som landar mitt emellan kabaré och performance. Genom dansstilarna voguing och waacking levereras butch realness som utmanar det stereotypt maskulina och feminina. Slick har turnerat i Sverige och ska vidare i landet med Riksteatern hösten 2020.

Sofia Södergård är frilansande dansare, skådespelare och koreograf. Sofia spelar just nu TårpilsWalter i Tolvskillingsoperan på Folkoperan.

Yiddish revolution

En inspirationskonsert med sånger på jiddisch och svenska med bildprojektioner som rullar i bakgrunden. Med musikens hjälp berättas historien om Förintelsen med medmänsklighet och värme samt allas lika värde i fokus. Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye presenterar en blandning av sånger på jiddisch och svenska. Traditionella melodier,visor hämtade från getton och nyskrivet material, bl a en sång med ny svensk text av Emil Jensen, utgör byggstenarna i programmet.

Konserten skapar dialog och eftertanke kring förintelsen och med musiken som redskap ökar den ungdomars kunskap kring ämnet. Alla i publiken får material till för- och efterarbete i klassrummen. Yiddish revolution spelar även klezmer musik och bjuder också upp till ringdans. Med tanke på att många lärare numera vittnar om stora problem med antisemitism på sin skola hoppas vi på Kulan att denna programpunkt kan ses som en del i ett möjligt för moteld.

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

prata-scenkonst

Anna Berg betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad att Anna kan komma upp från Göteborg så att du får höra henne på Kolla Kultur. Jag har skrivit flera blogginlägg om kultursamtal och Anna Bergs tankar i Kulanbloggen.

Föreställningen Sant enligt vem?

Ett gripande och fysiskt drama om en ung person som vill göra slut med sin lilla värld för att upptäcka det som ännu är okänt, vilket sätter både vänskap och familjerelationer på spel. Föreställningen är ca 45 minuter lång och passar en publik från tonåringar och uppåt. Föreställningen har Kulanpremie och därigenom subventionerad.Banner_Sant_enligt_vem_Teater_Tre

Belfast Girls

Ett stycke bortglömd europeisk historia i en viktig och gripande pjäs om flyktingskap, identitet och kraften i att våga drömma. Föreställningen finns på Kulan.

5d6ac11b17e0e

Ett land härjat av svält och fattigdom. Fem unga kvinnor som alla offrat något av sig själva för att överleva. Ett skepp – en möjlighet – ett nytt land byggt av solsken och drömmar. Men ute på det mörka, vilda havet smyger lika mörka hemligheter fram – vilka har de varit, vilka kan de bli? Och när den största lögnen av alla hotar att sluka själva hoppet om ett nytt liv, sluter de då samman eller griper de efter vapen?

BELFAST GIRLS (av Jaki McCarrick) slungar oss tillbaka till 1800-talet och ett stycke europeisk historia som aldrig tidigare berättats på scen. Mitt under industrialiseringen och nya sjudande idéer om modern demokrati och kvinnors rättigheter, drabbas Irland av en enorm svältkatastrof som lämnar landet i spillror. Sarah, Judith, Hannah, Ellen och Molly tillhör de som erbjuds möjligheten att kliva på ett skepp som ska ta dem till Australien, då en brittisk koloni. De hoppas kunna fly fattigdomen och skapa sig ett nytt liv, men de bär alla på hemligheter som hotar inte bara de sköra vänskapsband som växer fram mellan dem, utan även hoppet om en ljusare framtid.

Berättelsen om de så kallade ”orphan girls” som av brittiska myndigheter plockades från de irländska fattighusen och skickades till kolonierna är sann. Cirka 4000 flickor och unga kvinnor tros ha gjort den långa resan till havs, som en del av vad som kallades The Earl Grey Scheme. Det är på tiden att dessa kvinnor – samhällets övergivna och slagna men med tänder och klor kämpande – får berätta sin historia.

Information och anmälan

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40. Lunch och förfriskningar serveras under dagen.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kolla Kultur för förskoleklass och lågstadium

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för målgruppen. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

  • Teaterföreställningen Robotdiktatorn av Mittiprickteatern. En lekfull och allvarlig föreställning om beslutsfattande, medmänsklighet och svårigheten att komma överens.
  • Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen.
  • Dans och akrobatikföreställningen Tvärslöjd av Kompani Giraff. Föreställningen visar att vi kan nå oanade höjder när vi samarbetar.
  • Anna Berg, dramaturg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och på skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Ni som har  frågor om Kulans utbud och Skapande skola, passa på att fråga oss från Kulan under pauser.

Tid , plats och anmälan

Tid: Tisdag den 27 augusti, program från 12.00-17.00. Vegetarisk lunch serveras från 11.15. Vi har Kolla kultur för mellanstadiet onsdagen den 28 augusti och för högstadium och gymnasium tisdagen den 29 oktober. Alla har samma upplägg men med fokus på målgruppen vad gäller kulturupplevelser och ingångar.
Plats: Teater Pero. Svevägen 114, nära korsningen Sveavägen, Odengatan.
Pris: Utan kostnad för kulturombud, lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger, skolledare från skolor i Stockholm.
Anmälan dig här

Läs mer om dagens programpunkter

Föreställningen Robotdiktatorn

46

I en kartong, på översta hyllan, lever tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta  favoriter i ett fängelse av papp. Här får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Och den som minns och längtar blir ett hot. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om  inte bara en bestämmer?

Vad är demokrati? Hur fungerar det? Vad krävs för att det ska fungera? Och vad är alternativet? I alla möjliga sammanhang talas det om demokrati och hur viktigt det är att försvara den. Fast det är inte helt lätt för ett barn att förstå vad demokrati är. För i barnens värld är det ändå alltid en vuxen som kommer att bestämma i slutändan. Ett barn som nyfiket försöker förstå hur demokrati fungerar genom att följa nyhetsrapporter på radio och TV får inte mycket hjälp och vägledning. Det är väldigt många arga och missnöjda vuxna som klagar över beslut som tagits, över att det tar för lång tid att besluta eller rent av att demokratin inte fungerar.
Robotdiktatorn av Mittiprickteatern har Kulanpremie

Föreställningen Tvärslöjd

5c77a9608056a

Två cirkusartister bygger levande skulpturer av vanliga ting och sina egna kroppar. Med akrobatik och magi uppstår moment av balans, där nästan allt är perfekt och stilla. Dessa bräckliga ögonblick kräver koncentration, träning och lite tur. Med ett elegant rörelsespråk skapas installationer och bilder där olika typer av element måste samverka och fysiskt hålla om varandra för att inte falla isär. Föreställningen visar hur något som ser knasigt ut till en början kan hitta sin plats till slut och hur sammanflätat samarbete når oanade höjder. Den visuella formen som utgår från koreografi och objektsmanipulation passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Från 3 år och uppåt.
Föreställningen har Kulanpremie

Integrera kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti

Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.

För- och efterarbeta scenkonstupplevelser

prata-scenkonst

Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har med hjälp av Anna Berg skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  

Rörelseglädje

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som My kanske gör med oss.

Varmt välkommen till en stimulerande och lärorik fortbildningsdag. Tipsa gärna dina kollegor att följa med så blir det troligare att dagen sätter avtryck i skolan.

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kultur och minoritetskulturer

Tips och länkar för att arbeta med nationella minoriteter, främst den judiska och samiska.

judisk mino 2

Kulans inspirationskväll om judisk minoritetskultur fick en extra dimension eftersom vi förutom programmet också fick vara i judiska församlingens vackra samlingslokal och bjöds på Kosher maträtter tillagade i en kosher miljö.

Till och med entrén in till huset påminde oss om att vi var i en judisk miljö. Vi fick föga förvånande passera en rigorös säkerhetssluss för att komma in. En nyttig påminnelse om det hot den judiska minoriteten lever under i Sverige och många andra länder.

judisk 5

Mat och musik

Fay Shocron, husmor på församlingshemmet berättade om maten som serverades. Några av de rätter vi åt är vanliga på matbordet vid pesach, det som vi kallar påsk. Inom judendomen firas pesach till minne av judarnas uttåg ur Egypten.  Under pesach avstår många judar från att äta vanligt bröd för att påminnas om att kvinnorna inte hann jäsa klart brödet vid flykten. Några fick med sig deg men brödet blev stenhårt utan jäsning. Under de sju dagar påskfesten pågår äts ingen syrad eller jäst mat. Som förberedelse för påskfesten städas huset och köket rent från brödsmulor och jäst. 

judisk 7

Vi serverades NewYork inspirerad bagel, med lax och Philadelphiaost  och grönsaksoppa med kneidel. Kneidel påminner om den svenska klimpen och görs på matzemjöl och ägg  Grönsakssoppa med kneidel är vanlig under pesach. Maten vi serverades var god men tanken bakom de traditionella rätterna som äts under pesach är att de ska upplevas torftigt. De ska påminna om flykten från Egypten och de vedermödor judarna fick uthärda i öknen. Det var intressant att höra Fay berätta om matlagning med strikt koscher men för att få plats med alla programpunkter från kvällen avslutar jag med Fays knep för att kunna garantera att mjölk och kött inte nuddar varandra. Fay har två likadana uppsättningar av kastruller, bestick,  knivar, handdukar och serviser och tänker i färger, rött och blått. Allt i köket är därför märkt med rött för kött och blått för mjölk.

judisk 10

Musik under måltiden

Kizelo Mlekos orkester spelade, Max Ljung, klarinett, Frieda Mossop, violin, Mårten Wåhlström, bas, Gustav Zimmerman, trummor och LarsEmil Öjeberget på ackordion. En grupp unga musiker med en bakgrund från Södra Latins gymnasium som gemensam nämnare. Ingen av dem har judisk anknytning men trots det anlitas de ofta på judiska bröllop och bar mitzvas vilket är ett gott betyg.

Föreläsning om minoritetskultur

Anita Santesson författare  och lärare i religion och svenska ger didaktiska infallsvinklar för att arbeta med nationella minoriteter klassrummet.

På väggen bakom Anita hänger ett porträtt av Aaron Isak, grundare av den judiska församlingen i Stockholm och den första juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska läran. På SLI finns en film med historisk tillbakablick fram till dagens Sverige, Aarons nya land  i 4 delar producerad av Anita Santesson som jag varmt rekommenderar.

bigOriginal

Anita pratade inte bara om judiska minoriteter utan höll sig främst till vårt uppdrag att undervisa i nationella minoriteter. Det är alltid majoriteten som sätter villkoren för minoriteten. Vem har rätten till marken? De som kom först eller de som kom och brukade jorden? Här är det intressant att läsa om Skattefjällsmålet,  samebyar och staten tvistade om rätten till Skattefjällen. Efter en långvarig rättsprocess vann staten i Högsta domstolen 1981.

Hur undviker vi att hamna fällan vi och dom? Judarna som kom till Sverige på 1500-talet hade med sig 20 årslöner för att få tillstånd att komma till Sverige. Det var inte så självklart att de kände samhörighet med de judar som kom till Sverige på 1900 talet. Ska gruppen som kom först men numera är i minoritet får bestämma över en majoritet? Intressanta frågeställningar som garanterat engagerar elever.

kartan540_ny

Vi tittar gärna på vad som USA gjort mot sitt urfolk men vad läser vi om samerna?  Hur tillgodoser vi samernas rättigheter? Inte tillräckligt enligt EU. Anita tipsade om webbsidan Sápmi i skolan.  Där finns en bank av med  lektionsplaneringar tydligt kopplade till styrdokumentens centrala innehåll och kunskapskrav för olika ämnen och åldersgrupper. Kartan med Sápmi land har jag hämtat därifrån. Skolverket har också en bra lektionsbank, Så undervisar jag om nationella minoriteter.   

Läraren Elin Pellberg tipsar i sin blogg, Svenskläraren tipsar  om boken Aednan av Linnea Axelsson. Ett versepos om två samiska familjer, ”som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls” Elin tipsar om att boken passar bra när du undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2.

Med en annan infallsvinkel är den angelägen att ta upp i samhällskunskap.

På Stockholmskällan finns 21 artiklar om du söker på nationella minoriteter. Stockholmskällan har också ett lektionsupplägg i bloggen Hat och humanism i 1809 års medielandskap som är en bra ingång för att arbeta med antisemitism.

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan visa spelfilmen Sameblod genom SLI/Medioteket. Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig för att lämna allt och bli svensk. Filminstitutet har gjort en filmhandledning. På SLI/Medioteket finns också undervisningsfilmer  om nationella minoriteter. 

judisk 8

Dans till klezmermusik

Du som har varit på en större judisk fest vet att det ofta förekommer dans och då gärna ringdans. Ung som gammal bjuds upp i en dans med enkla grundsteg som göra att alla kan vara med. Vi fick stöd av danspedagogerna Heléne Don Lind och Lars Farago och vi dansade till Kizelo Mlekos orkester.

Visning av synagogan

De som ville fick möjlighet att besöka synagogan innan programmet började. De fick en kort visning för att få en uppfattning vad som ingår i en visning för klasser. Man följer spåret som börjar på Raoul Wallenbergs torg förbi ingången till Wahrendorffsgatan 3B och in mellan minnestavlorna och synagogan. Läs mer om visning av synagogan

judisk miniritet1

 

Nyttiga kontakter och länkar för judiska minoritetskultur

Här får du kontakt med:Klezmermusik

  Kizelo_Mleko (002)

Dans till Klezmermusik

 

donlind

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

 

Kolla Kultur för mellanstadiet

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för mellanstadiet. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

 DSC9809a-600x400

Temat för mellanstadiets Kolla kultur är: Vems verklighet?

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. 
  • Föreställningarna Veta bäst av Teater Barbara.
  • I föreställningen Livslinjer av Christina Tingskog gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande.
  • Dramaturgen Anna Berg låter oss pröva en modell för kultursamtal som garanterat får med alla elever i klassen.
  • Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Karin Westholm berättar om Teater Peros kommande föreställning Hej Sverige.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Passa gärna på att fråga Kulans personal om Skapande skola och Kulans utbud.

Fördjupa dig i programpunkterna


Teaterföreställningen Veta bäst

veta bäst 5c4715d8977d2
Skolbibliotekarien Minerva kommer till klassrummet för att prata om kunskapens historia. Där möter hon den självsäkra Nene som ifrågasätter allt och den försiktige Jojo som är noga med fakta. Plötsligt uppstår en reva i tid och rum och in ramlar Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Kan de, som trodde att solen kretsade kring jorden, hjälpa oss att förstå vad kunskap och sanning är? Tillsammans upptäcker de att det finns goda skäl att aldrig vara tvärsäker. En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap av Teater Barbara.

Teater Barbara har skrivit ett blogginlägg om föreställningen på Kulan. De har också gett ut ett gediget lärarmaterial till föreställningen . Här kan du se en filmtrailer från föreställningen:


Prata scenkonst

prata-scenkonst
Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  


Föreställningen Livslinjer  

Livslinjer-Dunkers-Hello5-fotoTingskog

I föreställningen gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande beroende på ålder, erfarenhet och kultur.



Personal från Filosofiska skolan integrerar kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti
Lisa Eklöv, rektor och lärare samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.


Hej Sverige

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

Karin Westholm från Teater Pero, läser betraktelser av barn från hela Sverige som teatern har samlat in till föreställningen Hej Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Läs mer om föreställningen på Teater Peros webbplats


Rörelseworkshops

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som kanske gör med oss.

Programinformation och anmälan

  • Tid: onsdagen den 28 augusti . Vegetarisk lunch serveras från 11.30. Programmet pågår mellan 12-17 med pauser då vi serverar förfriskningar.
  • Plats: Teater Pero , Sveavägen 114
  • Målgrupp: Lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.
  • Pris: Utan kostnad
  • Här anmäler du dig

Varmt välkommen till en lustfylld och lärande fortbildningsdag! Tipsa gärna kollegor på skolan så blir det troligare att dagen också sätter avtryck i skolan.

elin

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Har den pedofila blicken blivit en norm?

Rapport från Zebradagen, en inspirations- och fortbildningsdag för pedagoger inom skola och förskola. Jag funderade länge på rubriken för detta inlägg. Rubriken känns inte heltäckande eller rättvisande för den tankeväckande eftermiddagen som jag upplevde. Programmet handlade om hur synen på nakenhet och hur vi kan beröra barns kroppar har förändrats. En omtumlande dag som inte gav några svar men öppnade för ett fortsatt samtal bland kollegor. I inlägget förmedlar jag min upplevelse av Zebradagen 2019. 

Stopp_Min_Kropp.1080

Anna Sparrman, professor vid Linköpings universitet pratade om relationen mellan seende, bild och nakenhet från barnkulturen och konstsfären. Anna menar att ”vuxenvärlden idag tittar på och granskar både bilder av barn, barn, sig själva och varandra med en pedofil blick. Med det menar jag att den pedofila blicken har blivit en norm. En norm som vuxna idag organiserar barns vardag utifrån.” Anna Sparrman, Children, sexuality and visual Culture

Barn och vuxna är väl förtrogna med den viktiga kampanjen Stopp min kropp. Men har vår förändrade syn på barns kroppar och  respekten för deras integritet också inneburit att personal, framför allt manlig personal på förskolan inte törs ta upp ett barn i famnen och trösta? Det är ju inte något kampanjen Stopp min kropp vill åstadkomma.

Anna tog exempel från andra länder där det finns skyltar vid ingången till lekparken om att bara vuxna som eskorteras av barn får vistas i parken. Hon tog också upp en skola i England där det var noga reglerat hur och vilka som fick ta i ett barn. Om ett barn ramlade och slog sig skulle lärare inte plåstra om barnet utan invänta hjälp från skolsyster. I Sverige är vi inte där än men visst har vi också fått den pedofila blicken? För 50 år sedan badade barn nakna, idag är det inte ovanligt att se baddräkter på bebisar. Vid sekelskiftet och några decennier framåt stod nakenhet för något hälsosamt. Men skulle Carl Larsson målat sin dotter naken 2019?

NAKENHET1

 

 Dansföreställningen OBS! Superviktigt

Vi tittar på Minna Krooks föreställning OBS! Superviktigt för barn från 4 år. En föreställning som på ett mycket finstämt sätt kretsar kring Stopp, min kropp. Föreställningen kan bokas med Kulanpremie.
I föreställningen ställs frågor som; Var på en hund kan man klappa? Var på en kompis kan man klappa?  Kan man säga nej när någon vill hälsa på?

 

Efter föreställningen pratar dansarna Minna Krook , Jonathan Sikell och Emelie Wahlman om hur de tänkte med föreställningen. Minna ville ta sig an de stora frågorna i livet utan att för den skulle bli för ”högfärdig” och filosofisk. Fantisera, vad kan livet bli? Våga lita på att barn klarar det. Att de också funderar på vad som är viktigt med livet.

Föreställningen handlar också om gränser, att känna efter vad som känns bra och när jag ska säga nej.

Dansverkstad med My

Zebradans erbjuder dansverkstad till alla sina föreställningar. Danspedagogen My Gren kommer ut till förskolan/skolan efter att barnen sett en föreställning. Tillsammans med My får de möjlighet att återuppleva föreställningen, element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen: dansworkshopen har Kulanpremie 

zebra10

Vi fick prova på hur en dansworkshop kan vara efter det att barn har sett Bokstavsbyrån och OBS Superviktigt.

Göra bokstäver med kroppen
Första övningen var från Bokstavsbyrån, vi fick röra oss fritt till klezmermusik och när musiken stannade skulle vi vara en bokstav. Sedan fortsatte vi med att gestalta fler bokstäver. På bilden ser du My sittande i mitten av bokstäverna.

zebra1

Statyövning
Därefter närmade vi oss temat för dagen, kroppar och närhet. Vi arbetade två och två. En fick börja med att bygga en staty av den andre. Hela tiden testa. Känns det här bra? När vi var nöjda skulle vi knäppa som med en kamera och ta en bild av formen. På bilden ser du en av deltagarna, clownprofessorn Nalle Laanela arbeta. När paren var nöjda med sina statyer fick statyerna liv och vi dansade runt till musik, hela tiden i den form vi hade fått.

zebra2

Maskinövning
Sista övningen med My var en ”maskinövning”. My ställde sig i ringen och började agera som en maskin med något enahanda och upprepande rörelse. Därefter kallade My på förstärkning och nästa som kom in gjorde en rörelse som hängde ihop med den ursprungliga maskinens rörelse. Så höll vi på tills alla var involverade som viktiga kuggar i maskineriet. Det var en rolig övning som jag gärna skulle göra i en klass när de känns okoncentrerade och trötta. Den som gick in kunde välja att bara fortsätta på någon redan pågående rörelse eller att introducera ett nytt förlopp. Det var upp till deltagarna att bestämma när de gick in. Ledaren för övningen ser till att det är ett snabbt tempo för att minska risken att någon stannar upp och försöker klura fram någon riktigt rolig rörelse. Som de flesta samarbetsövningar är det viktigt med tempo. Att göra det som faller en in och inte börja klura ut något konstnärligt eller roligt. Jag har en film från övningen som jag inte vill sprida på nätet men om du vill se den för att själv kunna göra övningen med klassen kan du höra av dig till mig.

Bonsack_machine wikipedia/commons/c/ce/Bonsack_machine.png

Åsa Fagerlund, danskonsulent

Zebradagen arrangeras av Zebradans och Dans i Stockholms stad och län, DIS. En av danskonsulenterna, Åsa Fagerlund avslutade dagen genom att visa filmer från tre omdiskuterade dansföreställningar. Föreställningar med vuxna och barn som dansade tillsammans.

Filmen du kan se här, Boris Charmatz, Musée de la danse “enfant”. Hur upplever du den?


Det är en fransk föreställning, skulle föreställningen kunnat gjorts i Sverige? Hur tänker vi kring vuxna som tar på barn? Hur vet vi om barnen i föreställningen kunnat säga ifrån? Vad känner de medverkande barnen? Är det fantastiskt för dem att få medverka på en scen med professionella dansare, att få uppleva en konstnärlig process? Hur upplever barn i publiken föreställningen? Är det vi vuxna som har en pedofil blick ?

I andra akten är rollerna ombytta och det är barnen som hanterar de vuxna. Om du känner att du har den pedofila blicken när du ser föreställningen, innebär rollbytet att du omvärderar första akten?
Eller har det ingen betydelse på grund av de vuxnas ålder och profession?

En intervju med Boris Charmatz om den kontroversiella föreställningen

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning

Kulturombudsträff med dans, musik och skrivövningar på tema identitet.

stallet11

I inlägget berättar jag om:

  • Skrivövningar på temat identitet vi fick göra med författaren Anita Santesson. Skrivövningar som utgår från dynamisk pedagogik.
  • Musik och dans som en ingång till att prata om temat.
  • Workshop med artisterna i Bach in the Street.

stallet13

Bakgrund till föreställningen Bach in the Street

Producenten Anita Santesson kände dansaren Maele Sabuni och violinisten Semmy Stalhammar och kom att tänka på att dessa  artister borde göra en föreställning som bygger på deras gemensamma erfarenheter och olikheter. De är bägge andra generationens invandrare. Deras föräldrar har flytt krig och förintelse och tvingats hitta sin plats i Sverige. Båda växte upp med ett annat modersmål än svenska: jiddisch, swahili och bantuspråk.

Båda har blivit bland de främsta i vårt land inom sina respektive konstnärliga områden. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare. Semmy Stahlhammer var under många år konsertmästare i hovkapellet är solist och specialist på Bachs musik och förvaltar ett arv av klezmermusik.

stallet21

Trots skillnad i ålder, kultur och konstnärligt uttryck eller kanske just därför sa det klick redan vid första mötet och snart därefter var akten Bach in the Street klar. En föreställning som bygger på frågorna: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Dans och musik på tema identitet

Efter föreställningen berättade Maele och Semmy kort om sina föräldrar och sin bakgrund. Något som de också gör när de är ute på skolorna med sin föreställning. De pratar om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och hur olika kulturer kan få en människa att växa. Erfarenheter som ledde fram till föreställningen Bach in the Street.

Artisterna bakgrund

9789100113230Semmy har skrivit en bok om sin fars historia, Kodnamn Frisör som. Vi får inblickar i hur antisemitismen och nazismen stegvis förändrar småstadslivet i Krasnik och därefter faderns liv som fånge i arbetsläger, den lyckade flykten och livet som partisan för att slutligen vid krigslutet komma till Sverige.

Maeles fars bakgrund finns i artikeln;  Mkyabela Sabuni flykting från Kongo. Där finns också bakgrundsinformation om Kongo. Artikeln blir en bra utgångspunkt för att diskutera kolonialism, politiskt förtryck, rasism och fördomar.

Skrivarworkshop på tema Identitet

Anita lät oss pröva tre snabba övningar för att introducera temat, identitet och de tre meningarna som var en röd tråd genom hela kvällen: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Baklängesnamn

I den första övningen fick vi skriva vårt namn bakåfram och därefter för oss själva associera kring varje bokstav i namnet. Inte längre än några minuter. Därefter satt vi i grupper och berättade om en valfri bokstav i namnet. Jag som har ett relativt långt namn tyckte att det var ganska svårt att skriva namnet bakifrån och tänker att det är en bra metod för att minska prestationskrav på associationsövningen.

stallet16

Forma ett minne med lera

På bordet ligger lera i olika färger, Panduro dough soft. Vi ska använda leran för att forma en inre bild, något som vi associerar med oss själva. Syftet med att arbeta med lera är att vi sänka prestationströskeln. Det är inget lätt material som vi kan göra något fint av. När vi koncentrerat knådar leran kan tankarna flöda fritt och det blir sedan ett bra underlag för samtalet i gruppen.

stallet3

Båtresan, fylla i ordövning

Anita läser en berättelse och vi ska när hon gör uppehåll fylla i ett ord. Uppehållet är inte långt, vi ska inte  hinna tänka utan bara fylla i det vi först kommer att tänka på: Du ska resa över havet, vilka får plats på båten …………………..? Vilka tar du med dig……………………….? Varje kväll när det är middag är det några som sitter vid kaptenens bord, vilka är det ……………………..? Vem är kaptenen ……………………..? Vad är båtens köl gjord av …………………..? Kölen är det första som båtbyggare börjar med. Båten har också ett ankare. Vad är det för ankare …………………….? Vad är det gjort av……………? Båten måste lossas från förtöjningen. Vad har den för rep………………………….? Vad bromsar färden…………..? Vart är båten på väg………………………..? Dessa frågor bygger föreställningen liksom de är refrängen i beatet. De rymmer många saker och har flera bottnar. Fundera och försök svara.  Titta på anteckningarna och välj ut något som du kan dela med dig av till de andra vid bordet.

båtChurch-Goers_in_a_Boat_(Carl_Wilhelmson)_-_Nationalmuseum_-_18800 Kyrkfolk, Carl Wilhelmson, Nationalmuseum



Dynamisk pedagogik

Dynamisk pedagogik utgår från att när vi arbetar koncentrerat med skapande kommer vi lättare i kontakt med vårt inre bagage, en förutsättning för utveckling av fantasi och inlevelseförmåga.

Övningarna att tänka baklänges, arbeta med lera och fylleriövningen är tre exempel på hur den metodiken kan tillämpas. Fokus är alltid på berättelsen, lera och de andra övningarna är bara en teknik för att öppna vårt eget flöde. 

När vi sedan delar med oss till gruppen och är det lätt att sätta ord på våra associationer. Anita kallade övningarna dörröppnare. Genom att också lyssna på andras berättelser är det lättare att relatera till sig själv och vidga sitt perspektiv. Viktiga villkor för övningarna är att ge tid så att alla hinner prata klart. Att alltid ge en utväg, deltagarna kan välja på att hitta på eller berätta något personligt. De som lyssnar  kommenterar inte under berättelsen. 

stallet2

Dansworkshop

Ja visst går det att dansa streetdance till Bach Partita no1 b-minor tempo di bourrée, med danslärare som Maele Sabuni och musikern Semmy Stahlhammar. Här kan du se slutet på vår dansworkshop.

Medverkande under kvällen

  • Anita Santesson är författare, regissör och lärare. 2014 fick hon Barnens romanpris för sin och Ralf Novak Rosengrens bok om resandeflickan Rosita. Hon gjorde även TV-serien Aarons nya land om Sveriges judiska historia 2016. Anita är utbildad inom dynamisk pedagogik och har under många år även arbetat som lärare i kreativt skrivande.
  • Maele ”Reeflex” Sabuni är dansare, koreograf och lärare på Balettakademien. Han är en av våra främsta battle-dansare och har uppträtt runt om i världen. Han är flerfaldigt prisbelönt.

maele_sabuni_Balettakademien

    • Semmy Stahlhammer är förste konsertmästare på Kungliga Operan, lärare på musikhögskolan och grundare av Stahlhammer Klezmer Classic Trio. Han har spelat över hela världen och vunnit många priser bland annat i J.S. Bach International Violin Competition, Washington DC.

stallet30

Koppling till kursplan

Kvällens inslag med dans och musik passar självklart bra i ämnet musik och idrott och hälsa. Med artisternas personliga berättelser och Anitas skrivövningar blir det också en ingång till historia och samhällskunskap.  I syftet för historia står det ” Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.” I samhällskunskap, ”reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar”.

Boka på Kulan

Bach in the Street finns på Kulan och har Kulanpremie. De kan erbjuda skolan ett paket med föreställning, föreläsning och workshops. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare och går också att boka enskilt för workshops i streetdance.

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Skapande skola

De flesta skolor måste tänka nytt inför hur de använder bidraget läsåret 2019-2020! Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07

Skapande skola-projekt och -samarbeten ska innehålla konstnärligt skapande tillsammans med kulturaktörer verksamma inom konstområdena och som uppfyller bidragets krav på professionalitet. Fokus inom Skapande skola-projekt ska vara på de estetiska processerna och öka elevernas möjlighet till att möta konstnärliga uttryck.

  • Det innebär att en kulturpedagog/ museipedagog som är professionell inom sitt yrke men inte är utbildad inom Kulturrådets konstområden inte får arvoderas med bidrag från Skapande skola.
  • Det innebär att bidrag från Skapande skola inte får användas till separata kulturbesök om det inte innefattar ett fördjupat skapande för eleverna.

Trailern är från danskollektivet Johanssons Pelargoner och Dans och föreställningen/workshopen heter Koreografin. När vi rör på oss förändras vi. Danskollektivet finns på Kulan och har Kulanpremie för sina föreställningar och workshops .

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt ska ha en koppling till Kulturrådets konstområden, det är: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

Områden som: teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering o.s.v. är skolämnen och inte konstområden.

 På bilder ser du Clowner utan gränser som arbetar med nyanlända elever i Gärdesskolan.

pyramid

Bidrag för att betala entré till museum?

I Stockholm är det populärt att exempelvis besöka Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från skolans budget där pengar finns för skolans ordinarie kulturverksamhet. Kulturrådet anser att dessa och liknande besök ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnena.

Däremot kan skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturaktör som är verksam inom Kulturrådets konstområden. Det ska vara interaktivt för eleverna, eget skapande eller skapande process. Då får både elever och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Museipedagogen måste uppfylla kraven på att vara en professionell kulturaktör.
Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet/interaktivitet. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Ateljée I_Nationalmuseum

 

Godkända Skapande skolapaket?

Många aktörer erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola.

På bilden ser du Sadunära,  en dansgrupp som både ger föreställningar och håller i workshops på skolorna. Många kulturombud har sett föreställningen eftersom vi hade med dem på en kulturombudsträff på tema rörelse. Gruppen har Kulanpremie.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att arbeta med: dockteater, skuggspel, komposition, fotografering, musik,  film, hantverk, pantomim, dans, jonglering, drama, akrobatik , illustration, skriva och mycket mer .

Vi på Kulan får ofta frågan om skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär också att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Men kom ihåg att Skapande skola bidrag enbart får användas till ett besök om det också innebär att eleverna får fördjupa scenkonstupplevelsen genom eget skapande och uttrycka sin kreativitet. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta kulturaktörer

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Kontakta gärna rådgivare inom dans, film, teater, cirkus och teater. Går du utanför Kulan är det bra att begära in aktörens CV innan skolan anlitar dem.

Författarbesök

Vi har få författare, poeter och dramatiker på Kulan. Ordkonstnärer som gärna samarbetar med skolan och kan jobba med språket på oanade sätt, locka fram det egna individuella uttrycket och kreativiteten hos eleverna kan du bland annat hitta på Författarcentrums utbudskatalog. Ni som arbetar i Stockholm , missa inte att boka subventionerade författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår.

Vill du resonera och få förslag på författare som passar din klass rekommenderar vi att du kontaktar Fredrik Lagerqvist. Fredrik nås säkrast via e-post fredrik.lagerqvist@forfattarcentrum.se eller på telefon 08-611 58 04.

Det finns många illustratörer och serieskapare som gärna besöker klassen för att visa hur de arbetar, under rubriken, Illustrationcentrum  Serier i skolan finns många verksamma serieskapare som du kan boka.

Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Konst och konsthantverk

Konstdepartementet är en digital plattform där du som jobbar i skolan enkelt kan boka konstaktiviteter inom samtidskonst, fotografi, illustration och konsthantverk. Konsthall C i Hökarängen har  kontakt med många konstnärer i Stockholm och kan tipsa vidare . Erik Annerborn är verksamhetsledare på Konsthall C nås på erik@konsthallc.se

Film

Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop av en filmpedagog eller annan person med konstnärlig koppling till innehållet. I Stockholm har följande aktörer anställda filmpedagoger: Zita, Folkets bio , Mediotekets skolbio

Danskompaniet på bilden är Juck. Arbetar du inom Stockholms skolor och vill arbeta med en kulturaktör som inte finns på Kulan kan du också kontakta Elisabeth Söder:  elisabeth.soder@stockholm.se. 

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Musik

Söker ni efter musiker som kan hålla workshops i hip hop och spoken word rekommenderar jag att ni tar kontakt med Mia Ternström på Musikcentrum Öst. De kan all musik men många skolor efterfrågar hiphopp och det är en genre som tyvärr inte finns representerad på Kulan än. Musikcentrum Öst har också en webbsida där de samlat artister. På sidan kan du söka på genre och Skapande skola. Det är musikerna själva som valt att finnas på Musikcentrums sida för Skapande skola. Det innebär att du som beställare får vara vaksam och prata med artisten om vikten av att workshopen ska bygga på elevernas medverkan och eget skapande. Många erbjuder färdigmallade workshops och det är inte Skapande skola

Vi har också Musikaliska i Stockholm som arrangerar många konserter och därigenom har bra överblick av aktuellt musikutbud.

Dans och cirkus

Dans i Stockholms stad och län, DIS har flera dans- och cirkuskonsulenter anställda med bra omvärldsbevakning. De kan tipsa om aktörer som passar just din klass/skola. De har också en sida med tips för Skapande skola

Viktigt att prioritera

Det är glädjande många skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda skolan inte får lika stort bidrag per elev som för några år sedan. När ni får bidraget kan ni därför prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot. En mindre del av bidraget kan då användas till en installation eller aktivitet på skolgården/aulan som kommer alla till gagn exempelvis en nycirkusföreställning eller orkester. På Kulan hittar du flera nycirkusar och orkestrar som kan underhålla en hel skolgård och stimulera till rörelse och musicerande. På bilden är det Cirkus le Fou som stimulerar till rörelse. DIS, dans i Stockholms stad och län kan ge fler tips på nycirkus och dans inför många elever.

fou2

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen.Undantag från treårsregeln är om kulturaktören förnyar sitt kulturutbud eller utvidgar sitt kulturutbud genom tvärkonstnärliga samarbete.

Regeln är inte till för att styra och begränsa utan faktiskt just tvärtom, för att vi i skolan ska bli påmind om att INTE begränsa oss till en konstform och en och samma kulturaktör år ut och år in. Hela skolan vinner på att få en variation av konstuttryck till skolan. Hela skolan kan få ett annat sätt att tänka på konstnärliga processer och hur de kan användas i undervisningen om de får uppleva det genom att olika professionella kulturaktörer kommer in till skolan med sin expertis och hur det kan berika undervisningen och skapa synergieffekter på sikt.

På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Eleverna ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att eleverna inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och skola vet att det är i skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck.  En  möjlighet är att låta eleverna välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att  ha synpunkter .

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skola-bidraget

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt på skolan som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

Behöver jag ange vilka aktörer jag ska arbeta med i ansökan?

I ansökan för Skapande skola behöver du inte ange vilken kulturaktör du ska arbeta med under läsåret 2019-2020 ( gäller för kommunala skolor i Stockholm) . Det är givetvis önskvärt men vi vet att det kan hända mycket under sommaren både med klasser och lärare. Skriv vilka konstformer ni vill använda er och hur de ska kopplas till kurs- och läroplan. När höstterminen ska starta är det lättare att börja detaljplanera. Men det är viktigt att du uppger vilka professionella kulturaktörer du arbetat med när pengarna ska redovisas. Bilden med dockor är från en av Teater Tittuts föreställningar. Tittut finns på Kulan med ett stort utbud av föreställningar.

Hans och greta

Har du tips på hur du arbetar med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n