Visar alla blogginlägg med kategorin:
Dans

En alternativ metod till läs- och skrivundervisning

På Zebradagen fick vi metoder och inspiration till att använda estetiska lärprocesser och levande scenkonst. I blogginlägget delar jag med mig från föreläsningar och workshops: läsutvecklaren och språkforskaren Carina Fast, koreografen och lågstadieläraren Magdalena Eriksson och danspedagogen My Gren. Eftermiddagen inleddes med dansföreställningen Bokstavsbyrån. I Bokstavsbyrån är publiken med och ljudar när ord bildas och brev ska skrivas. Sammansatta ord får eget liv och kroppar blir till bokstäver. Efter föreställningen ingår en kort dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Med utgångspunkt från läroplanen tar Bokstavsbyrån fasta på fantasi, lek och rörelse för att på ett lustfyllt sätt arbeta med barns språkutveckling. Föreställningen har Kulanpremie

Från idé till föreställning

Magdalena Eriksson, tidigare dansare och koreograf men numera lågstadielärare berättar hur hon kombinerat sina yrkesområden. Som dansare hade hon ett stort intresse för barns läs- och skrivutveckling något som gjorde att hon till slut sökte in på lärarhögskolan. Examensarbetet delades upp i två delar, rapporten, Bokstavsbyrån: en alternativ, kompletterande metod till läs och skrivutveckling, via estetiska lärprocesser och levande scenkonst och dansföreställningen Bokstavsbyrån.

Rapporten riktar sig till lärare i förskoleklass och årkurs ett. Rapporten handlar om en alternativ metod för att arbeta med läs- och skrivutveckling och för att exemplifiera metoden utarbetade Magdalena dansföreställningen Bokstavsbyrån med två tillhörande workshops. I rapporten och föreställningen får du tips på att arbeta med: alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav, fonemträning, ljud i början, mitten och slutet av ordet, läs och skrivriktning och sammansatta ord.
IMG_8513 (002)

I föreläsningen visade Magdalena bilder på hur hon och en danskollega testade att gestalta bokstäverna. Skulle det vara versaler eller gemener? I föreställningen är det viktigt att bokstäverna gestaltas med exakt precision. Hur ser den optimala gestaltningen ut? Magdalena berättade att den svåraste bokstaven att gestalta var S, det är lätt att förstå.
zebradag2 Ser du att det är ett Ö längst ned i högra hörnet? Det är Magdalenas son som kommit på ett sätt att gestalta bokstaven Ö. Kudden placerade han på ryggen så att betraktaren förstår att fokusera på händer och huvud. zebradag1 I sitt abstract skriver Magda att skolan har som uppdrag att ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt språk i mötet med levande scenkonst och erbjuda olika vägar för att nå målen. ”På alla dessa punkter anser jag att skolmiljön kan vara lite väl fattig. Av den anledningen brinner jag, som gammal yrkesdansare, för att få bjuda på mer konst i undervisningen.” Alla pedagoger vet att ju fler erfarenheter vi har av det vi är med om, ju lättare har vi att tolka och minnas upplevelserna. Med examensrapporten vill Magdalena ge lärare redskap för att låta eleverna använda alla sinnen i lärandet.

Dansverkstad

Zebradans pedagog, My Gren leder håller i en speed-short version av en dansworkshop som går att boka in anslutning till föreställningen, Bokstavsbyrån.  Vi fick pröva  några av alla övningar som My gör med barnen. Vi började med att sitta i ett fint O på golvet. Alla får i tur och ordning bygga första bokstaven i sitt förnamn med kroppen. Hela gruppen härmar och ljudar. Sen får vi till musik tillsammans med alla andra dansa vår bokstav över golvet. Den här filmen inleds med ett skrivmaskinsljud och att My ropar ”Kom alla mina bokstäver” och sedan kan du i filmen ser hur vi går över till att illustrera våra bokstäver, bokstaven Ä och djuret som börjar på den bokstaven.

Jag har sedan jag var liten och gick på min första julgransplundring älskat att leka musiklekar där en ska slänga sig ned på en stol när musiken slutar. I Mys dansverkstad skulle vi bygga en bokstav när musiken tystnade. Den härliga musiken vi dansade till är Romanijada.


I den sista övningen ställde vi oss i en ring och byggde hela alfabetet. Vi valde själva hur vi byggde vår bokstav, som en handbokstav, en helkroppsbokstav eller en rörlig. Det viktigaste var att vi ljudade. My Gren arbetar med alla Zebradans förställningar och går att boka på Kulan. 

Carina Fast, att lära sig läsa och skriva med alla sinnen

Vårt lässträd, Var växer det? När växer det? Rötter, stam och krona påverkas och utvecklas hela livet. Läs mer om läs- och skrivutveckling på Skolverkets Läsportalen

IMG_8580 (002)

Carina Fast går djupare in i det multimodala synsättet och vad det betyder för det praktiska arbetet vid barns läs- och skrivinlärning. I sin forskning följde Carina flera förskoleklasser. Carina deltog också aktivt för att stimulera språkintresset och väcka fantasin hos barnen. I en förskola hade hon med sig en nalle som hon satte på sandlådekanten när barnen inte såg. När barnen upptäckte nallen berättade en flicka att det var Nalle Puh. IMG_8599 (002) Carina :  Nalle Puh, hur har han kommit hit?
D: Jag vet, det kanske är något barn och nån mamma som kom hit på natten och lämnade honom.
H: att barn tappade bort honom
D: han kommer från Sjumilaskogen Carina: Kommer han från Sjumilaskogen?
Tystnad Carina: (vänder sig till Nalle Puh) vad tycker du om att äta? Barnen skrattar när Carina vänder sig till Nalle Puh och ställer en fråga C: Honung!
Carina: Honung tycker han nog om. Tror ni han är rädd för nått?
D: han är rädd för att honungen ska ta slut Carina ( vänd till Nalle Puh) Är du det?
H: Han är rädd för att spöken kommer.
L: att lejon kommer D: det finns inte spöken på riktigt Carina ( alla vill hålla i honom. De håller väldigt ömt och försiktigt)

D: ( skriker) Nicole, Nicole! Kom och titta. Vi har hittat Nalle Puh. Han kommer från Sjumilaskogen. ………..….
D: Varje gång när du går ut kan du lägga Nalle Puh i fickan för om du ser hans mamma så kan du ge honom till henne.
Och så var barnen inne i leken och skapade nya historier om Nalle Puh och hans liv.

Den alfabetiska koden

Ett sätt att knäcka den alfabetiska koden är att jobba med ABC böcker. Carina tipsade om Hans Alfredsson ABC-verser som hon brukar läsa för barnen som ”Apan sitter i en gran, tror kotten är banan” ”Biter du din vän i tummen är du allt en riktig dum en” Undulatbiff är rätt gott men det är förbaskat smått”. Alfredssons ABC-bok går ej att få tag på men ett bra alternativ är Carin Wirsén och Stina Wirséns ABC-bok, Ahmed Anka som handlar om var olika djur bor. Ofta finns det ledtrådar i bilderna som ett exempelvis ett kaninöra under en sten. För att kunna läsa och skriva måste barn kunna lyssna, som i ramsor och ABC verser. Kunna höra vad som kommer först och tänka ut vad som kommer sen. Den fonologiska cirkeln.

Sånger rytm och ramsor

Viktiga ingredienser för språkutvecklingen, också för att visa att det är tillåtet att skoja med språket.  ”Tänk om en näsa kunde läsa” och vänta in hur barnen fortsätter att hitta på. ” En sko, två sko, tresko”, ”Fyra myror och en stack”, ”Fyra bagare, en smet”.

Muntligt berättande

Att fånga barns lyssnande är magiskt, Carina berättade om olika knep för att få barnens uppmärksamhet som att sätta på sig en berättarhatt, plocka fram en berättarsten eller berättarmatta. Kanske att inleda med en ramsa, ”Det var på den tiden då den bengaliska tigern ….. Det var på den tiden då det rann choklad i alla floder…Lika viktigt som att ha en inledande ramsa är att ha ett tydligt och gärna återkommande avslut.

Ordlösa böcker

Carina tipsade om ordlösa (Silen books), böcker där barnen är med och skapar bilderna. På ön Lampedusa startade en bibliotekarie en insamling för att få tag på ordlösa böcker efter att de första strömmarna av flyktingar kommit iland på Lampedusa. Genom att alla oavsett språk kan läsa böckerna så överbryggs kulturella och språkliga hinder.

Besöken på förskolan innefattar alltid högläsning av en bok. Här ser du en av de största favoriterna bland barnen, Le Petit Chaperon Rouge av Warja Lavater, alltså Rödluvan på svenska. Carina berättade att första gången hon visade boken väckte den inte någon större entusiasm men vid andra besöket mötte barnen Carina ute på gården och frågade om hon skulle läsa Le Petit Chaperon igen. Vågar ni lyssna sa Carina. Hur kommer det sig att barnen blev så engagerade i prickboken utan en enda illustration på  rödluvan och vargen?  Barnen kunde säga saker som ” han ser inte rädd ut!” Hur kan prickar bli människor och djur? ”Ju mer ett barn sett, hört  och upplevt, ju mer det vet och tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement de besitter i sina erfarenheter, desto produktivare blir barnens fantasi” Ur Vygoskij, Fantasi och kreativitet i barndomen

IMG_8585 (002) Bokens innehållsförteckning

IMG_8592 (002)

Satsningen på ordlösa böcker har också spridits till Sverige och andra europeiska länder. Toura Hägnesten har skrivit om ordlösa böcker på Pedagog Stockholm. Mediotekets skolbiblioteksgrupp arbetar med en satsning där fritidshemspersonal och skolbibliotekarier har ordlösa böcker som fokus. Skolbibliotekarien My Froster på Ekholmsskolan kan berätta mer om hur hon tagit sig an satsningen.

Litteraturtips

På nätet kan du läsa utdrag av Läslust i hemmet av Carina Fast där du får en utförlig genomgång av Att lära sig läsa och skriva med alla sinnen IMG_8584

Tack för en lärorik, inspirerande och lustfylld Zebradag!

Zebradagen anordnas varje år av ZebraDans, Region Stockholm Dans Cirkus och Länsmusiken i Stockholm IMG_8509 (002)

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Så här planerar Stockholms skolor att arbeta med Skapande skola läsåret 2020-21

I det här inlägget kan du läsa utdrag från Stockholms skolors ansökningar för att arbeta med Skapande skola. I ansökan berättar skolorna om vilken/vilka konstformer de vill arbeta med och hur de vill fördjupa sig i konstformen.  Arbetet med att bestämma upplägg, välja vilken eller vilka kulturaktörer de vill arbeta med sker i de allra flesta fall i början av höstterminen då skolorna vet hur stort bidrag de får. Med inlägget vill Kulan ge kulturaktörer en uppfattning om hur de kan tänka när de berättar om vad de erbjuder. Vi hoppas också att inlägget kan hjälpa skolor som ännu inte bestämt kulturform och kulturprojekt. Inlägget utgår från Kulturrådets konstformer.

Cirkus

De skolor som valt cirkus skriver framförallt om behovet av att få in mer rörelse i klassrummet och skolgården. Det är tydligt att Stockholms skolors projekt, Spring i benen och aktuell hjärnforskning som visar vikten av fysisk aktivitet påverkat val av konstform. Det gäller så klart också de skolor som valt att arbeta med dans. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom cirkus för Skapande skola. 

Bilden är från Clowner utan gränser  (Cirkus Skratt som besöker Gärdeskolan)

pyramid

    • Genom cirkuskonst undersöker eleverna kommunikation bortom det talade språket. Detta ingår i ett läs- och skrivprojekt som löper över flera årskurser.
    • Kroppskontroll, ödmjukhet, ansvar, hänsyn och samarbete.
    • Gestaltar vikten av samarbete, tillit och rätten av att få vara sig själva.
    • Eleverna ska få utmana sin kreativitet

Dans

Precis som med cirkus är det många skolor som väljer dans för att få in rörelse i alla ämnen och varje dag, att arbeta med hjärna och rörelse. Dansen väljs även för att visa på olika sätt att uttrycka sig, kroppsspråk men också olika dansstilar. Dans används också som ett medel för att arbeta med värdegrundsarbete, för att se och uppleva varandra på ett nytt sätt. Flera skolor planerar också att sätta upp egna dansföreställningar. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom dans för Skapande skola 

Bilden är från en workshop i fysisk teater som Alexandra Ljungkvist Sjölin höll i en skola i Uganda.

ziggehouse övning

  • Västafrikansk dans. Eleverna ska upptäcka olika sinnen pröva och utforska och gestalta olika intryck, stämningar och känslor.
  • Föreställning och dansworkshop där eleverna får uttrycka sig med kroppen. Detta motsvarar vår skolas policy att arbeta med hjärna rörelse, att rörelse inkluderas i alla lektioner och alla ämnen.
  • Eleverna ska ha möjlighet att kunna utrycka sig genom dans.
  • Normer utmanas genom de konstnärliga uttrycksformer som Skapande Skola-projekten ger möjlighet till.
  • Eleverna får möjlighet att se varandra på nya sätt och nya situationer. Skapa och uppleva tillsammans.
  • Dansen som uttrycksform för språket och värdegrundsarbete.
  • Skapande dans där dansen används som uttrycksform och som utgår från ett tema och/eller elevtexter. Eleverna kommer själva jobba med att koreografera sina rörelser, gestalta egna musikaliska idéer och tankar, främja utveckling av elevernas kreativitet.
  • Dans och musik är internationella språk som förstås över hela världen. Alla kan delta utifrån egna förutsättningar. Ingenting är”fel”, man tolkar och uttrycker sig på sitt eget sätt. Genom undervisning och genom att se hur professionella utövare gör utvecklar var och en över tid sin uttrycksförmåga.

Film

Genomgående för de flesta skolor som vill arbeta med film är de vill att eleverna ska lära sig en grundläggande teknik och modell för att hantera kameran/iPaden och skriva manus och redigera. Men också för att använda filmens språk för att kommunicera och dokumetera viktiga samhälls- och värdegrundsfrågor. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med film och Skapande skola.  

Bilden är från workshop med filmpedagogen Elin Jönsson.   

bildmanus panorering_tiltKLAR

  • Projektet kommer gå ut på att sammansvetsa två skolor till en. Få en gemensam värdegrund, eleverna i grundskolan ska använda film som redskap för att redovisa kunskaper, tankar och åsikter.
  • Lära vad bild och film kan uttrycka. Hur man kan få fram budskap på andra sätt än genom ord.
  • Arbete med film som verktyg reflektera och problematisera temat ”bygga relationer”.
  • Eleverna får inspiration från olika filmer och därefter skapa egna filmer med eget berättande. Även detta projekt går i linje med vår språkpolicy.
  • Kroppen som uttrycksmedel, samarbete, skriva manus, skådespela, agera, reagera och väcka kreativiteten hos varandra.
  • Utifrån vårt tema ska vi fördjupa oss i att skapa egna filmer och bilder med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika filmer.
  • Ett projekt där man i grupper arbetar 3-4 st och skapar en dansfilm i Imovie. Något att vara stolt över. Gruppstärkande.
  • Skriva manus, fördjupa sig i rörlig bild, se filmklassiker, hantera filmprogram, agera, tala teatraliskt och med stöd i andningen.

Foto

I ansökningarna läggs framförallt tyngdpunkt på de visuella möjligheter som foto innebär, några skolor vill också använda foto för att utveckla elevernas medvetenhet om bildens makt. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom foto för Skapande skola

Bilden är från en workshop med fotografen Anna Ledin Wirén. 

foto2

  • Eleverna gör ett fotoprojekt med förankring i närmiljön. Vissa bilder används senare till att skapa en ljudmässigt bättre och vackrare inomhusmiljö i skolan.
  • Fotografi för att förmedla budskap och känslor med hjälp av foto i olika klasser. Utställningar och fotografier som kan användas i klasser för att utveckla andra områden inom skapande skola t ex skrivande
  • Skolan arbetar sedan ett år tillbaka fokuserat med fotografi från i olika åldrar. Dokumentär fotografi och illustration.
  • Att producera eget digitalt bildskapande samt bildanalys kopplat till dagens värderingar och uttryck.

Konst, bild och form

Skolorna vill låta eleverna experimentera med olika tekniker och pröva olika uttrycksformer. Några teman som föreslås är: tema jämlikhet, utsatthet och miljö, modernismen, antiken, kvinnor i konsten, framtiden är vår, tonåringens identitet. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola.
Foto, Daniela Hedman, med kroppen som verktyg. 

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

  • Olika tekniker för att uttrycka tonåringars tankar om livet.
  • Hitta fler möjligheter till att utrycka sig, genom olika workshops i konst och hantverk, gynnar alla elever.
  • Genom att ta del av antikens konstformer och ideal kunna tillverka symboler och mönster i bild och textil.
  • Genom bild låta eleverna gestalta under rubriken ”framtiden är vår”
  • Bild- och skulpturskapande med olika tekniker
  • Inspireras av konstnärer och pröva nya uttrycksformer, få förståelse för bildtolkning.
  • Elever använder konst, bild för att berätta och komplettera skrivutveckling.
  • Konstworkshop där eleverna får möjlighet att experimentera med olika material och skapa rörelseobjekt.
  • Under temat ”Kvinnor i konsten” får eleverna dels söka kunskap om kvinnliga konstnärer och få en historisk överblick, samt skapa egna konstverk
  • Fördjupat arbete med bildämnet, modernismen. Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor som ovan nämnda.
  • Eleverna ges möjlighet till att skapa i berättande form genom till exempel serieteckning.
  • Tema jämlikhet, utsatthet och miljö alternativt elevernas egna förslag

Berättande, skrivande

Att tillsammans författare arbeta med att utvidga läsande och eget berättande. Utveckla fantasi och ge tillgång till flera språk och uttrycksformer. Teman som förekommer är: Alfred Nobel, Barnkonventionen, historia, Mina drömmars stad, min närmiljö. 

Här hittar du aktörer och aktiviteter inom skrivande och berättande för Skapande skola i Stockholm

cane1

  • Möte med författare som inspiration till ett fortsatt och utvidgat läsande och eget berättande.
  • Utveckla fantasin och tankar om ens identitet och känslor kopplat till litteratur. Utveckla skrivandet.
  • Eleverna får via berättande, drama och skrivande uppleva vad som kan hända när man går in genom magins blåskimrande portal. Med spännande musik får de leta inre bilder och låta fantasin flyga fritt.
  • Via boken Mina drömmars stad skapar och målar eleverna bilder tillsammans med kulturaktörer
  • Författarbesök, inspirera till ett mer berättande och ”utbroderat” skrivande, med fokus på att andra ska läsa den.
  • Sagoberättare i åk 4, eleverna får arbeta med eget skapande tillsammans med och utifrån berättande i syfte att utveckla sitt språk.
  • Vi vill arbeta med berättarprojekt för att stärka elevers kreativa sida, ge tillgång till flera språk och uttrycksformer samt i samklang med läroplan utveckla deras muntliga berättande.
  • Genom skrivande och berättande hitta sin röst och kunna visualisera de texter de skapat.
  • Att skriva berättelser med grund i historien. Inventering av skrönor och äventyr i grannskapet. Intervjuer med äldre generationer.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen skriva dikter.
  • Serieskapande med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier och i berättelser. Lära sig olika teckningstekniker.
  • I tema om Alfred Nobel skapa berättelser med utgångspunkt i foton/bilder. Eleverna tränas i berättande utvecklar ett språk och sin självkänsla.

Musik

De flesta skolor vill uppmuntra eleverna att skriva egna texter och skapa egen musik, gärna med målet att spela för en stor publik i den egna aulan eller  i lokal utanför skolan. Musiken används också som ett redskap för att lära eleverna att lyssna på varandra och bygga en gemenskap klassen. Teman är främst att lära känna musik från andra kulturer och regioner. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom musik för Skapande skola

På bilden ser du Pia Pohjakallio som håller workshops i flamenco.

_DSC6735

  • Arbeta med körmusik
  • Musik är gruppfrämjande. Genom musiken får eleven en förståelse att alla inte kan stå i centrum utan alla måste samarbeta och jobba tillsammans för att det ska bli bra. Alla har sin roll och de måste vara lyhörda gentemot sina klasskompisar för att allt ska fungera.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor.
  • Eleverna åk 1-9 ges möjlighet att levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild och berättelse som redskap.
  • Eleverna använder sina egenhändigt skrivna texter och inspireras av musiker för att sedan skapa egen musik.
  • Skapa egen musik. Lyssna och bli inspirerad av olika musikgenre i sitt musikskapande.
  • Ge eleverna utrymme för att uttrycka sig i genom texter och musiken och ge dem förutsättningar för att kunna uppträda på musikfestival som hålls i Skärholmen .

Slöjd, hantverk och design

Hantverket kopplas ofta till att få förståelse för hur det var att leva i andra tidsepoker eller hantverk från andra kulturer. Klimattemat märks tydligt att många vill arbeta medåteranvändning. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom slöjd, hantverk och design för Skapande skola

Bilden är från en workshop med Johanna Törnqvist som erbjuder recyclingprojekt på Kulan.

skräp

  • Recyclingprojekt inom textil kring skapandeprocesser.
  • Eleverna fördjupar sig i konstnärligt skapande och hantverk i olika tidsepoker, dvs de får känna på hur barn hade det förr i tiden.
  • Fördjupning inom design med hållbarhet i fokus.
  • Ämnesöverskridande temaarbeten med hands-on workshops, t ex ett gemensamt stort konstverk av glas- och keramikskärvor.
  • Eleverna ska arbeta med återvunnet material och förädla det på ett kreativt sätt. Eleverna utvecklar sin förmåga att beskriva en arbetsprocess, från idé till genomförande, från material till produkt.

Teater och drama

Teaterformen används av många skolor som en individ- och gruppstärkande metod. Att arbeta med teater kan göra det enklare för elever att gestalta åsikter och tankar. Många vill låta eleverna skriva och framföra egna pjäser. Teater är den konstform där flest berättat vilket tema de vill arbeta med: identitet, värdegrund, klasskillnader, judendom, HBTQ perspektiv, demokrati och solidaritet, diskrimineringsgrunderna, medmänsklighet, empati och vänskap. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom teater och drama för Skapande skola.

Bilden kommer från språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning på Kulturhuset Stadsteatern Stockholm i samarbete med Stockholms utbildningsförvaltning.

???????????????????????????????

  • Utifrån att drama inte finns som ett ämne så är det oerhört givande att få professionella aktörer som ger eleverna möjlighet att lära sig mer om drama/teater.
  • Att med språket som medel och pennan som vapen få ge uttryck för hur det är att vara tonåring idag.
  • Elever över klassgränser arbetar med värdegrunden och gestaltar för varandra.
  • Med hjälp av dramaövningar kommer eleverna kunna uttrycka sina känslor.
  • Att lära sig danser och sånger från den judiska traditionen för att förstå den i en historisk och global kontext.
  • Vi ser att ett samarbete med teater/drama aktör ger våra elever möjlighet att arbeta med eget skapande samtidigt som vi arbetar med skolans värdegrund.
  • Skriva en egen teater eller kortare pjäser.
  • Ta upp värdegrund- och identitetsfrågor på annat sätt.
  • Använda teater för att gestalta åsikter och tankar.
  • Ge eleverna mod, kunskap och trygghet. Drama ger eleverna möjlighet att kliva in i en annans skor och se nya sidor av sig själv och andra.
  • Bli säkrare på muntlig framställning, lära känna sig själv och andra genom att gestalta roller.
  • Få möjlighet att erfara gestaltning ur ett dramaperspektiv och där eleverna får prova på gestaltning i dramaform på något sätt.
  • Gestaltning av olika sätt. Träna på att sätta sig in i andras känslor och tankar.
  • Arbeta med teater ur HBTQ-perspektiv.
  • Genom teater påvisa alla människors olikheter och lika värde. Att alla är unika och var och en av oss har rätt att få vara den man är.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt för att ta sig an svåra frågor.
  • Vi kommer att anlita och gå på teater som tar upp viktiga frågor som vi sedan kan diskutera kring samtidigt som det ska stimulera till att även eleverna vågar stå på scen i våra egna framträdanden. Vi ser det som en bra metod att motverka kränkningar. Detta kommer att ske i olika åldrar med olika teman.
  • Eleverna ser teater som de sedan kommer att gestalta med lera/måla/collage.
  • Utifrån vårt tema ska vi jobba med gestaltande, drama, med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Eleverna får prova på drama, planera/skriva egna teaterstycken, spela upp för varandra samt gå och se en teaterföreställning.
  • Fokus ligger på grupp – och individstärkande fördjupning genom kritiskt tänkande och reflekterande genom att uppleva teater/drama och bearbeta det upplevad i workshops.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika gestaltningar och/eller rollspel.
  • Med gestaltande övningar och reflektioner vrider och vänder vi på begrepp som medmänsklighet, empati och vänskap. Vilket klimat vill vi ha i gruppen och i världen.
  • Gestaltning av känslouttryck kopplat till språkutvecklande arbetssätt.
  • Undersöka värderingar och föreställningar kopplade till diskrimineringsgrunderna.

Lycka till med alla kulturprojekt! Vi vet av erfarenhet vad roligt och behövligt Skapande skola är.

Elisabeth Söder


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

Hitta kulturaktiviteter och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

I det här inlägget hittar du aktörer och aktiviteter uppdelade på konstform.
Huvudman för Skapande skola i Stockholm hänvisar våra skolor att första hand välja aktiviteter som finns på denna sida.

Haxpress1

Kommunala skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns upptagen under konstformerna på den här sidan ska kontakta Elisabeth Söder innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulturrådets konstformer med förslag på aktiviteter

Alla aktörer som nämns i inlägget är Stockholmsbaserade men de flesta åker också på turné i övriga landet. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor. Bilden kommer från Pygméteaterns föreställning En häxas dagbok.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du dansare och rådgivare inom dans för kulturprojekt och Skapande skola

På Kulan finns många dansare och koreografer. Det här inlägget vänder sig till dig som vill arbeta med kultur och Skapande skolaprojekt, alltifrån förskola till gymnasium. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Bilden är från föreställningen Sadunära från Zebradans. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344


Danspedagog och dansare

ZebraDans har dansföreställningar för barn med olika uttryck, innehåll och åldrar. Zebradans danspedagogen My Gren kommer gärna med en dansverkstad till förskolan/skolan efter att barnen varit på ZebraDans och sett en föreställning. ”Ur ett lekfullt perspektiv dansar vi på allvar. Tillsammans minns vi föreställningen vi sett och får möjlighet att göra själva. Element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen..”Det går också att enbart boka en dansworkshop med My. my 1


 Streetdans

Bach in the Street, med musikern Semmy Stahlhammer och streeetdansaren Maele Sabuni erbjuder föreställningen Bach in the Street, klassisk musik och streetdans är huvudgenrer i föreställningen med hip-hop beats och referenser till olika musikgenrer. Föreställningen  kan kopplas ihop med workshops i musik och dans. Föreställningens tema: Vem är du? Var kommer du ifrån? Vart ska du? Genom en mix av klassisk musik och streetdance delas en berättelse om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och om hur olika kulturer kan få en människa att växa. Innehållet i föreställningen bygger på skolans värdegrund och för skolor som även vill arbeta med kreativt skrivande samarbetar Bach in the Street med författaren Anita Santesson. Det är också möjligt  att enbart boka Maele Sabuni för workshops i streetdans.


Flamenco

Pia Pohjakallio, dansare och koreograf,  LP Flamenco . Tillsammans med musiker och dansare skolade i flamencotradition och utanför den, får du möta ett direkt, kommunicerande, berörande uttryck fylld av liv, rytmer, sväng och rörelse. Utöver musik- och dansprogrammet ger de en introduktion till flamenco som konstform, eleverna får prova på flamencorytmik under ledning av artisterna och elever som läser spanska får sångtexter skickade till sig innan workshopen.
Kontakt: Pia Pohjakallio, +46(0)70 753 2939 info@piadelnorte.com

_DSC6735


Vouge

Sofia Södergård, dansare och koreograf, workshop i vogue och stereotypa rörelsemönster. Vogue är en dansstil vilken känns igen från Madonnas musikvideo Vogue, men utvecklades långt innan dess och har sina rötter i New Yorks Gayrörelse. Dansen har fått sitt namn och stil från att man härmade hur modeller poserade i olika mode magasin för att sedan göra poserna i takt med musik. I Vogue leker en med stereotyper inom yrken, klass och kön. I workshopen utforskar vi hur maskulint och feminint kodade rörelser sitter i våra kropp och uttryck   och plockar fram vår inre diva eller divo. Sofias soloförestställning SLICK har turnerat i Sverige och ska vidare i höst med Riksteatern. Sofia spelar just nu TårpilsWalter i Tolvskillingsoperan på Folkoperan. Sofia medverkade på Kolla Kultur 2019 och höll en workshop med oss lärare. Se utdrag från workshopen här

Pris för workshop varierar beroende på längd och upplägg. Hösten 2020 kommer hon att turnera med sin föreställning SLICK i Sverige och har tid för några uppdrag i skolor. Kontakt med Sofia:  s.sodergard@gmail.com

SLICK-6921-foto Andreas Nilsson-web


Communitydans

Avartdans med dansprojektet ”Lonely Riders” för årskurs  1-9 och särskola. Möt professionella danskonstnärer och gör en föreställning!

Prova på att arbeta med dans och rörelse, så kommer ni att få möjlighet att sätta ihop en dansföreställning tillsammans med danskonstnärerna. eltagarna kan även vara med och påverka kostym och scenbild.

Det här projektet handlar om danskonst, delaktighet och social hållbarhet. Projektet är utformat i communitydansanda och ska fungera som verktyg för social och mänsklig utveckling, men också som utveckling av dansen och rörelse som konstform och scenisk uttryck.

Ett communitydansprojekt* kan se ut på många olika sätt, men det finns några gemensamma ramar:
· Danskonstnären fungerar som guide eller inspiratör
· Deltagarna får möjlighet att göra konstnärliga val
· Vägen är lika viktig som målet
· Dansen är både ett verktyg och ett konstnärligt uttryck
· Vi använder demokratiska metoder

Vi har dansmöten/verkstäder med en grupp elever 3-10 gånger. Varje verkstad är 1-2 timmar. Vi avslutar med att visa en eller flera dansföreställningar för övriga skolan, där både elevgruppen och de professionella dansarna är med. Vi kan arbeta gärna med elever i halvklass, ca 15 pers/grupp. Vi kan ha 2 grupper parallellt om det finns lokaler. Projektet har stor erfarenhet av att möta nyanlända barn och ungdomar och arbetar gärna i grupper med blandade svenska och nyanlända elever om möjligt.

Pris och information

Priser utan subventioner: 4.400 kr/ws och grupp enl Danscentrums avtal. 3.500 vid bokning  3 eller fler. Minst 2 danspedagoger/grupp. Krävs lokal med tomt och rent golv, min 10×8 meter. Kostnader för föreställning diskuteras utifrån förutsättningar. Krävs lokal som ovan sa plats för publik. Medverkande danskonstnärer: Kerstin Abrahamsson, Catharina Allvin, Måns Erlandson, Lotta Gahrton, Conny Jansson, Peter Lagergren. Kontakt/info: info@avartdans.se  tel. 073-6005417  www.avartdans.se

Fotograf, Håkan Schüler

IMG_1975, Avart dans mindre


Dansworkshop, oftast kopplat till föreställning

JELNEK, Dansverkstad, en del av föreställningsupplevelsen. Läs mer om JELNEK och deras föreställningar på Kulan. Föreställningen Bakverk (målgrupp 3-8 år) av danskompaniet JELNEK avslutas alltid med att barnen bjuds upp på scen i en dansverkstad där de själva får jäsa, vispa och vara deg. Detta är ett kreativt möte där barnen får chans att skapa egna rörelser till föreställningsmusiken, baka egna bakverk med sina kroppar och möta dansarna på nära håll. JELNEKs verksamhet grundar sig i idén om att förena konst och pedagogik för att fördjupa den konstnärliga upplevelsen. Läs mer om JELNEKs Skapande skola-verksamhet 

Bakverk AdobeRGB-1 b


Christina Tingskog, Under Konstruktion – dansverkstad. Lekfull o nyfiken verkstad som bygger på material från föreställningen. En eller flera verkstäder som uppföljning och vidareutveckling av normkreativa dansföreställningen Under Konstruktion. Tillsammans med eleverna provar o leker vi med material från föreställningen. Vi provar annorlunda och nya sätt att förhålla oss till rörelser och vardagliga ting. Vi jämför vanliga sätt att göra någonting på med ovanliga, och funderar över skillnader och likheter. Skapande skola projektet består av föreställningen UNDER Konstruktion och valfritt antal verkstäder. För grundskola och grundsärskola. Här finns fler skapande skola projekt  

Dans9


Dansgruppen Utmana erbjuder Framsteg, jämställdhetsarbete genom dansworkshops. En danspedagog från UTMANA kommer ut till er förskola eller skola och håller i dansworkshops med genusperspektiv. Workshopsen bygger på lekfulla dans-, rörelse- och avslappningsövningar varvat med samtal om kroppen. I dansworkshops får deltagarna utveckla sin kroppskännedom, tilltro till kroppen och kroppsliga kommunikation. Deltagarna får prova på att ge och ta plats, leda och följa och lära sig att kommunicera med kroppen. Övningarna är inspirerade av barndans, dansimprovisation, dansterapi, rytmik, beröring och avslappning.

Under dansworkshopsen utvecklar deltagarna fysiska, emotionella och sociala förmågor såsom rörelsevokabulär, kontakt med sina känslor och förmåga att läsa av varandra.dans5


Ingrid Olterman dans, Utifrån ett gemensamt tema ger de dansverkstäder där klassen får arbeta med dansglädje, koordination, samarbete och tillit, samt skapa rörelser och danssekvenser. Teman utformas tillsammans med skolan. Projektet avslutas med föreställningar där medverkande elever och lärare bjuds in och får ta del av varandras framföranden av det valda temat/teman.

De träffar varje klass för dansverkstad minst 2 tillfällen + repetition och föreställning. Under verkstaden ”dansar vi på olika sätt, på samma sätt och på sitt eget sätt. Dansen blir tillgänglig för Alla!” Hela tiden finns temat närvarande som en röd tråd i dansen och i arbetet mot en föreställning. Skolan kan själva välja inom vilka eller vilket ämnesområde som de vill att dansens tema ska vara. Ett övergripande tema kan täcka flera ämnesområden.

dans 7


Jo Dance Company, i anslutning till föreställningen LIKES FOR LIFE som är en dansföreställning inspirerad av mellanstadieelevernas värld av sociala medier erbjuder de en dansworkshop på 30 minuter som kan förlängas om skolorna önskar.

Efter föreställningen har eleverna möjlighet att ställa frågor till dansarna. Sen börjar workshopen. Eleverna får berätta för oss vad som händer på deras appar och sociala medier. Vi läser upp vad eleverna har sagt och plockar rörelser från dem. De får vara med och skapa dansen tillsammans med dansarna. Det är ett fantastiskt sätt att knyta ihop ämnet och få eleverna engagerade.

Kort inslag från deras workshop i ett SVT reportage 

Dans12


Kollektiv kompaniet KolKo Ink är en plattform för danskonst och pedagogik. De erbjuder bland annat sitt projekt Rörliga Rader. Ett  koncept där en saga förkroppsligas genom dans och rörelse.  Berättelsen ges tredimensionellt liv när dansarna leker med bokens känslor och språk och tillför ytterligare perspektiv till det lästa ordet. Danssagan följs av kreativt utforskande där barnen tillsammans med dansarna reflekterar och utforskar bokens innehåll, i samtal och i rörelse. Det röda trädet är en berättelse om en inre känslovärld fylld av djup men också om att känna hopp, även när det är som svårt.
Kontakt

dans7


WithinArt,  Möt dansen, prova på den moderna och nutida dansen, guidade av dansare och pedagog. Dansa tillsammans och var och en (solo, duett, trio). Dansa på eget sätt och på vårt gemensamma sätt. De moment som eleverna får prova är: improvisation, komposition, koreografi och några teknikövningar. Dans utifrån var och ens förutsättningar. Alla kan vara med.

Upplägg: Introduktionsmöte med skolan, önskemål, förutsättningar, tittar på lokalen och sammanställer schema.Workshops med pedagog/dansare Amanda Norlander.

dans8


Skapa egna koreografier

Ellinor Ljungkvist är verksam som koreograf, dansare och danslärare. Tillsamman med Ellinor får eleverna prova olika tekniker inom nutida dans och modern dans genom en 90 min lång dansklass. Klassen innehåller övningar som är baserade på olika grundläggande principer inom dans som balans, koordination, styrka, dynamik och rytmik. Klassen är upplagt så att vi går igenom olika koreograferade rörelseövningar som på slutet faller samman till en längre och mer avancerad danskoreografi.

Efter dansklassen skapar eleverna egna koreografier. Fokus ligger på elevens egna förmåga att vara kreativ när det gäller Koreograferandet av dansrörelser.  Med hjälp av olika idéförslag som verktyg för komposition och skapande får eleven chansen att prova att sätta ihop en serie av rörelser som hen kan lära vidare och framföra ihop med andra. Processens gång är mycket konkret och eleven får jobba både självständigt och i minder grupper.

She puts her claws in you


Helene Pettersson, Danslådan, ett dansprojekt som avser att erbjuda de allra yngsta på förskolor en möjlighet att ta del av en professionell dansupplevelse i sin förskolemiljö. Med nyfikenhet som utgångspunkt kommer barn i åldrarna 1-2 år få upptäcka dans och rörelse utifrån sitt perspektiv med hjälp av sina sinnen. En föreställning som bygger på att väcka nyfikenhet. Under 10 minuter introduceras barnen för danslådan och dess möjligheter. Vad rymmer den? Hur låter den? Vad kan den göra? det är något de får upptäcka och sedan utforska i efterföljande workshops. Med hjälp av specialskriven text och musik läggs stor vikt vid upplevelsen genom våra sinnen: syn, hörsel och känsel.

Dans10


Avart dans&rörelse, Havet stormar, Ur leken växer dansen. Dansen styrs av rörelse och dans, musik, ljud, ramsor och sång. Dansprojekt för förskolan, lågstadiet, särskolan

Projektet utgår från temat lekar.  Hur kan dans integreras i leken? Hur leker vi fram dans och rörelse ur fantasibilder. Det här projektet passar även bra för förskole-, lågstadie-, och särskoleelever som är nyanlända i Sverige att tillsammans med sina svenska vänner i klassen leka fram dans och rörelse.

Medverkande barngrupper får ett antal verkstäder med två dansare och en musiker och som avslutning ser de dans- och musikföreställningen ’Havet Stormar’ som delvis baseras på saker vi gjort under verkstäderna med barnen.

Vid ett fördjupar Skapande Skola-projekt, inleds projektet med studiebesök på förskola/skola, där danskonstnärer/musiker är med och tar del av barns olika lekar som är aktuella just nu. Vi kommer då att studera om det har integrerats lekar som uppenbart är från andra kulturer, om det finns nyanlända barn på skolan/förskolan. Efter det följer en fortbildning för samtliga deltagande barns lärare/pedagoger, så att projektet blir ordentligt förankrat samt att pedagogerna kan fortsätta att arbeta med detta dansupplägg efter att vårt residens är avslutat.

Bakgrund och syfte- ett integrerande arbete

I ett samarbetsprojekt med Värmdö Kommun och Kulturförvaltningen Region Sthlm, har Avartdans mött förskolor på Värmdö under 2019. Det gjordes då en pilot för att presentera hur ett projekt med dans baserat på lekar och relationer kan se ut. Utifrån kända och okända lekar från olika kulturer och utifrån deltagande i barns lekar, fick vi inspiration till att skapa ett leklandskap som styrs av rörelse och dans, musik, ljud, ramsor och sång.

Priser utan subventioner samt information

Grundpriset är 4.400 kr/verkstad med rabatt  3.500 kr/verkstad när vi gör 3 verkstäder per dag. 1 timme per verkstad. Stort möbelfritt golv, ej sten/betong. Grundpriset är 12.500 kr för föreställning, 2 föreställningar/dag tot 19.500. Det finns mängdrabatter, subventioner och andra överenskommelser som kan göras utifrån projektets omfattning, så kontakta oss alltid för anpassning till just era förutsättningar och önskemål. Referenser: Lotta Österholm, förskolechef Värmdö tel. 070-1680486, Agneta Jörlander, kultursekreterare Värmdö kommun tel. 070-6748833. Kontakt/info: info@avartdans.se  tel. 073-6005417  www.avartdans.se

Fotograf, Håkan Schüler

bild verkstad H.S, Avart mindre


Rådgivare inom dans och cirkus

DIS, Dans i Stockholms stad och län  har flera danskonsulenterna som kan  hjälpa dig med:

  • Rådgivning när du vill köpa en dansföreställning eller ett dansprojekt.
  • Arrangera eller medverka vid seminarier, konferenser, studiedagar, fortbildning.
  • Dansresidens, om din skola vill satsa lite mer på dansen och hysa en koreograf under en längre tid kan vi hjälpa dig med ett så kallat dansresidens. Koreografen kan på olika sätt involvera elever i arbetet, till exempel som referenspublik, i dansverkstäder eller som medverkande i föreställningen.
  • Skapande skola, många danskonstnärer är mycket vana att arbeta i större projekt med elever. De hjälper dig att hitta rätt danskonstnär om du vill göra ett dansprojekt inom Skapande skola.

På sidan Skapande skola har DIS samlat aktuella workshops uppdelade på F-3, 4-6  och 7-9 och gymnasiet.

DIS har publicerat 10 goda råd inför planering av Skapande skolprojekt

cirkus 24


Dansprojekt i skola

  • Mer rörelse i skolan ger resultat, Genom satsningen Spring i benen kan skolorna inspirera varandra till pulshöjande aktiviteter som bidrar till att eleverna mår bättre och orkar koncentrera sig. På Långbrodalsskolan i Älvsjö har rörelse blivit en naturlig del av /
  • Skarpnäcks skola har arbetat med samma kulturaktörer, fast i olika årskurser och teman. Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Arbetet är ett led i skolans arbete med att integrera kultur i undervisningen men också för att skapa en vi-känsla på skolan utifrån skolans vision, hjärna, hjärta och hälsa. Ann-Charlotte Hedegärd lärare och ansvarig för Skapande skola berättar om
  • arbetet i ett blogginlägg på Kulan.

dans11


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Checklista inför planering av Skapande skola

Kulturrådet har justerat sitt bidrag Skapande Skola inför läsåret 2019-2020. Det är ännu mer fokus på elevernas kreativitet och  skapande. Bilden är från Christina Tingskogs projekt Livslinjer där elever och dansare tillsammans arbetar fram en föreställning.

Livslinjer-Dunkers-ihakningar7-fotoTingskog

Om alla fyra påståenden stämmer får skolan använda Skapande skola-bidrag till aktiviteten

checklistaskärmklipp

Stämmer något av följande får skolan inte använda Skapande Skola-bidrag för aktiviteten

A. Besök och visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och liknande kulturinstitutioner. Undantag från detta är om besöket/visningen är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell yrkesverksam kulturaktör.

B. Uppleva scenkonst, dans, teater, cirkus etc. med samtal i anslutning till eller efter föreställningen. Undantag från detta är om  föreställning är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell kulturaktör.

C. Arbeta med teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering och liknande ämnen.

Varför får vi inte använda bidrag från Skapande skola till dessa aktiviteter?

Att uppleva scenkonst, se film etc. ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnen och kostnaden kan tas från skolans ordinarie verksamhet. I Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för alla som arbetar med barn och unga står det ”Alla barn och ungdomar oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna.”

Att arbeta med teknik, programmering, historia och liknande är skolämnen, inte konstområden. Läs mer om vad bidraget får användas till:  Skapande skola på Kulturrådets sida.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

Kulturrådets ordlista för centrala begrepp inom Skapande skola

  • Konstområde: arkitektur, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur och berättande, serier, digitalt
    skapande, musik, musikdramatik, slöjd/hantverk/design, teater och samtida cirkus
  • Professionell yrkesverksam kulturaktör: kulturaktören har antingen har en högre konstnärlig
    utbildning inom sitt konstområde, exempelvis från konst- och musikhögskolor eller är yrkesverksam
    inom konstområdet och har så varit under flera år.
  • Treårsprincipen: Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck
    ges vi bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade
    treårsprincipen. Efter en paus (på minst tre år) kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör.

I ett tidigare publicerat blogginlägg på Kulan kan du läsa mer. Inlägget uppdateras kontinuerligt allt eftersom Kulan får ny information från
Kulturrådet och kulturaktörer. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets sida

Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och därför hittar skolorna garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt. Utbudet av aktörer presenteras på Kulanwebben eller Kulanbloggen.

Tips för att hitta kulturaktörer och kulturaktiviteter

På Kulan finns 8 texter som utgår från Kulturrådets kulturformer:

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både skola och kulturaktör

Pengar för renodlade kulturupplevelser

Pengar för att besöka museum, se film, uppleva scenkonst har skolan gjort långt innan Skapande skola kom. Pengarna för det finns i elevpengen. Skapande skola bidraget ska komplettera det arbete med kultur som skolan redan gör. Målet är att eleverna ska få möta kulturaktörer, få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och eget skapande.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Den var konstig!

Den var väldigt konstig, dålig, jag fattade ingenting …. Är det kommentarer du fått i klassrummet efter att ni varit på en utställning eller tagit del av scenkonst som inte hör till elevernas vanliga kulturkonsumtion? Är det tongivande elever som avfärdar upplevelsen är det lätt hänt att samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde gett flera perspektiv och tankar.

I det här inlägget får du tips på en samtalsmodell som dramaturgen Anna Berg tillämpar när hon pratar med elever på Backateatern i Göteborg.

prata-scenkonst

Anna betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad när hon ställde upp som föreläsare för Kulans  höstens inspirationsdagar Kolla Kultur.

I inlägget kan du välja på två filmer från Annas föreläsningar på Kolla Kultur. Den 27 augusti vände vi oss främst till årskurs F-3 och den 28 augusti för årskurs 3-6. Läsårets sista Kolla Kultur är den 29 oktober och då vänder vi oss till dig som arbetar på högstadiet och gymnasiet. Läs om det fantastiska programmet. Dagen är utan kostnad för lärare, bibliotekarier och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.

Kolla Kultur 27 augusti, kultursamtal

I inlägget ser du Annas föreläsning, vill du hellre läsa om hur Anna gör kan du läsa om modellen i ett tidigare publicerat inlägg för Kulan.

Kolla Kultur den 28 augusti, kulturmodell och samtalsmodell

Om du bara är intresserad av samtalsmodellen för att prata om kulturupplevelser kan du spola fram 13 minuter i filmen. I början av filmen pratar om kulturmodellen som Lars Lindström, professor i pedagogik har tagit fram. Den visar olika slags läranden: Lärande OM konst, I konst, MED konst och GENOM konst. Modellen visar att lärandet kan ses som en tratt eller som en trampolin. Tratten är det som vi lär oss OM konst och MED konst. Trampolinen är det som vi lär oss genom att själva skapa, I konst, och det vi lär oss om oss själva som människor, det som handlar om normer, samarbete och demokrati, med hjälp av att reflektera GENOM konst.

Vill du hellre läsa om hur Anna gör finns ett inlägg med Annas modell i ett tidigare inlägg på Kulan 

Varmt välkomna till Kolla Kultur

Föreläsning och goda exempel

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska berättar hur skolan integrerar kulturupplevelser i skolämnen
Dramaturgen Anna Berg föreläser om en modell för att samtala om kulturbesök. Modellen går att tillämpa på alla upplevelser

Workshops

Prova dansen vouge som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön med dansaren Sofia Södergård
Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare
Dansa ringdans/klezmer med orkestern Yiddish revolution.

Kulturupplevelse
Yiddish revolution och Belfast girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historiska och religionskunskap.

Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet

Dagen är utan kostnad för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i Stockholms fristående skolor. Kulan bjuder på goda exempel, kulturupplevelser, föreläsningar och workshops. Lunch äter vi på närliggande indisk restaurang, förfriskningar serveras under dagen.

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Vad, hur och varför ska konsten ska ha plats i skolan?

Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober  

I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan

lärandemodell

Jättesvår artikel blev jättelätt efter Kolla Kultur

Efter Kolla kultur fick jag det här brevet från en av våra deltagare: ”Hösten 2018 började jag läsa kursen Introduktion till drama med didaktisk inriktning. I kurslitteraturen ingick en artikel av Lars Lindström, Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study.  Om artikeln av Lindström, sa jag till Peter, lärare och kursansvarig, ”artikeln är inte lätt”, jättesvår artikel, svarade han. Där började mitt arbete med artikeln. Learning about art, Learning with art, Learning in art och Learning through art.

Den blev mycket lättare att förstå när jag fick se och höra Anna Berg ett år senare på Kolla Kultur. Anna  använde artikeln och hade den som grund för sin föreläsning. Allt blev solklart och förståeligt. Alla mina tankar om estetiskt lärande och didaktik i skolan som artikeln handlar om fick respons. Det var verkligen genialiskt. Tänk om jag hade missat ett sådant tillfälle att skaffa kunskap och vidga min bildning! Med vänliga hälsningar Luba Otter

Så var så god, en film med Anna från Kolla Kultur där hon resonerar om hur och varför konsten ska ha en plats i skolan.

Lärarkommentarer på Annas föreläsning

I utvärderingen av Kolla Kultur är det flera som kommenterat Annas föreläsning och berättat hur de ska ta den vidare. ”Jag tyckte föreläsningen om att tala om kultur var givande. Jag kommer att använda upplägget när jag talar om kultur med mina elever”. ”Jag fick nya tankar på hur man kan skilja på rena estetiska lärprocesser och rena didaktiskt pedagogiska lärprocesser efter besök av Skapande skola event.”

Artikel i Pedagog Stockholm om Annas föreläsning

Det är lätt att hamna i fällan att ställa frågan – Förstod du? till varandra och kanske sina elever efter att ha varit med om en kulturupplevelse. Vissa elever vill veta om ”det blir prov på det här?” och Annas råd är då att uppmana alla att strunta i att ta anteckningar. Det är mycket mer givande att efteråt ställa frågorna – Vad kom du ihåg från föreställningen? Hur reagerade du, och varför? Att tolka en kulturupplevelse är att förstå, på sitt sätt. Beskriv, tolka och reflektera” textförfattare Monica Eriksson. Läs hela artikeln

En minutsfilm från Kolla Kultur

Läsårets sista Kolla Kultur

Tisdagen den 29 oktober ( vecka 44) erbjuder vi lärare, bibliotekarier, skolledare i Stockholms kommunala och fristående skolor en kompetensutvecklingsdag för att visa hur skolan kan integrera kultur i undervisningen för att utveckla undervisningsformer och så klart för den rena  kulturupplevelsen

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulturombudsträff, kompetensutvecklingsdag, Kolla Kultur

Kolla Kultur tar i höst fasta på hur lärare kan integrera kultur i skolans ämnen. Vi har högstadiet och gymnasiet som målgrupp men intresserade från andra årskurser är varmt välkomna. Ta gärna med ditt lärarlag. 

Dagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.  Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen. Vi har valt tisdag vecka 44 för att pedagoger en dag per läsår ska kunna få fortbildning om kultur i undervisningen på dagtid. Bilden visar en av våra medverkande, dansaren och koreografen Sofia Södergård.

SLICK-7025foto Andreas Nilsson-web (002)

Föreläsning och goda exempel

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen på högstadiet.
  • När du och klassen tagit del av scenkonst, hur undviker du att hamna i fällan att en dominant elev avfärdar kulturupplevelsen med att det bara var skräp, tråkig och så vidare? Dramaturgen Anna Berg berättar om en modell för att samtala om kulturupplever som garanterat får med alla elever i klassen.

Workshops

  • Prova dansen vogue som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön. Sofia Södergård hjälper oss att plocka fram vår egen inre diva eller divo.
  • Dansa till klezmermusik
  • Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare.

Kulturupplevelser

    • Yiddish revolution och Belfast Girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historia och religionskunskap. Yiddish revolution kan vi bjuda på tack vare ett samarbete med Länsmusiken i Stockholm.
    •  Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet.

Presentation av programpunkter

Rektor och lärare från Filosofiska

”Den underbara rektorn från Filosofiska var en riktig ögonöppnare!” citat från en utvärdering av Lisas föreläsning på Kolla Kultur i augusti.

Lisa Eklöv och lärare från Filosofiska berättar hur skolan får med högstadieelever på kulturupplevelser och hur den sedan lever vidare i undervisningen. Bilden är från Snubbar som lättar sitt hjärta på Stockholms stadsteater, Skärholmen. En av de föreställningar högstadieelever elever på Filosofiska har sett och sedan arbetat vidare med i klassrummet. Fotograf Markus Gårder.
1280@40

Mini-workshop i vogue och stereotypa rörelsemönster

Vogue är en dansstil vilken känns igen från Madonnas musikvideo Vogue, men utvecklades långt innan dess och har sina rötter i New Yorks Gayrörelse. Dansen har fått sitt namn och stil från att man härmade hur modeller poserade i olika mode magasin för att sedan göra poserna i takt med musik. I Vogue leker en med stereotyper inom yrken, klass och kön. Dansen vogue är en viktig del i föreställningen  Sant enligt vem? i förmiddagens förställning

I workshopen utforskar vi tillsammans hur maskulint och feminint kodade rörelser sitter i våra kropp och uttryck. Vi över på grunderna inom Vogue dans, runway och plockar fram vår inre diva eller divo.

Filmen är från Sofias soloföreställning SLICK. Där scenen ges till drag king alter egot och världsartisten Qarl Qunt. I SLICK  får publiken följa med på hans fjärde världsturné både på och bakom scenen. Med intresse för makt och sexualitet bjuder han på en crossoverföreställning som landar mitt emellan kabaré och performance. Genom dansstilarna voguing och waacking levereras butch realness som utmanar det stereotypt maskulina och feminina. Slick har turnerat i Sverige och ska vidare i landet med Riksteatern hösten 2020.

Sofia Södergård är frilansande dansare, skådespelare och koreograf. Sofia spelar just nu TårpilsWalter i Tolvskillingsoperan på Folkoperan.

Yiddish revolution

En inspirationskonsert med sånger på jiddisch och svenska med bildprojektioner som rullar i bakgrunden. Med musikens hjälp berättas historien om Förintelsen med medmänsklighet och värme samt allas lika värde i fokus. Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye presenterar en blandning av sånger på jiddisch och svenska. Traditionella melodier,visor hämtade från getton och nyskrivet material, bl a en sång med ny svensk text av Emil Jensen, utgör byggstenarna i programmet.

Konserten skapar dialog och eftertanke kring förintelsen och med musiken som redskap ökar den ungdomars kunskap kring ämnet. Alla i publiken får material till för- och efterarbete i klassrummen. Yiddish revolution spelar även klezmer musik och bjuder också upp till ringdans. Med tanke på att många lärare numera vittnar om stora problem med antisemitism på sin skola hoppas vi på Kulan att denna programpunkt kan ses som en del i ett möjligt för moteld.

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

prata-scenkonst

Anna Berg betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad att Anna kan komma upp från Göteborg så att du får höra henne på Kolla Kultur. Jag har skrivit flera blogginlägg om kultursamtal och Anna Bergs tankar i Kulanbloggen.

Föreställningen Sant enligt vem?

Ett gripande och fysiskt drama om en ung person som vill göra slut med sin lilla värld för att upptäcka det som ännu är okänt, vilket sätter både vänskap och familjerelationer på spel. Föreställningen är ca 45 minuter lång och passar en publik från tonåringar och uppåt. Föreställningen har Kulanpremie och därigenom subventionerad.Banner_Sant_enligt_vem_Teater_Tre

Belfast Girls

Ett stycke bortglömd europeisk historia i en viktig och gripande pjäs om flyktingskap, identitet och kraften i att våga drömma. Föreställningen finns på Kulan.

5d6ac11b17e0e

Ett land härjat av svält och fattigdom. Fem unga kvinnor som alla offrat något av sig själva för att överleva. Ett skepp – en möjlighet – ett nytt land byggt av solsken och drömmar. Men ute på det mörka, vilda havet smyger lika mörka hemligheter fram – vilka har de varit, vilka kan de bli? Och när den största lögnen av alla hotar att sluka själva hoppet om ett nytt liv, sluter de då samman eller griper de efter vapen?

BELFAST GIRLS (av Jaki McCarrick) slungar oss tillbaka till 1800-talet och ett stycke europeisk historia som aldrig tidigare berättats på scen. Mitt under industrialiseringen och nya sjudande idéer om modern demokrati och kvinnors rättigheter, drabbas Irland av en enorm svältkatastrof som lämnar landet i spillror. Sarah, Judith, Hannah, Ellen och Molly tillhör de som erbjuds möjligheten att kliva på ett skepp som ska ta dem till Australien, då en brittisk koloni. De hoppas kunna fly fattigdomen och skapa sig ett nytt liv, men de bär alla på hemligheter som hotar inte bara de sköra vänskapsband som växer fram mellan dem, utan även hoppet om en ljusare framtid.

Berättelsen om de så kallade ”orphan girls” som av brittiska myndigheter plockades från de irländska fattighusen och skickades till kolonierna är sann. Cirka 4000 flickor och unga kvinnor tros ha gjort den långa resan till havs, som en del av vad som kallades The Earl Grey Scheme. Det är på tiden att dessa kvinnor – samhällets övergivna och slagna men med tänder och klor kämpande – får berätta sin historia.

Information och anmälan

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40. Lunch och förfriskningar serveras under dagen.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n