Visar alla blogginlägg med kategorin:
Drama

Hitta kulturaktiviteter och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

I det här inlägget hittar du aktörer och aktiviteter uppdelade på konstform.
Huvudman för Skapande skola i Stockholm hänvisar våra skolor att första hand välja aktiviteter som finns på denna sida.

Haxpress1

Kommunala skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns upptagen under konstformerna på den här sidan ska kontakta Elisabeth Söder innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulturrådets konstformer med förslag på aktiviteter

Alla aktörer som nämns i inlägget är Stockholmsbaserade men de flesta åker också på turné i övriga landet. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor. Bilden kommer från Pygméteaterns föreställning En häxas dagbok.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du allt för att arbeta med teater i kulturprojekt eller Skapande skola

På Kulan finns många aktörer inom teater för allt från förskola till gymnasium. Du hittar många olika uttryckssätt som exempelvis: dockteater, skuggspel, drama, pantomim/fysisk teater och opera.

I inlägget finns också tips från lärare och digitala resurser om hur du kan arbeta med teater.

   IMG_9443 alex blogg2


I inlägget har jag valt ut aktörer som erbjuder workshops och kurser för Skapande skola. Kontakta respektive aktör om du blir intresserad. Även om de enbart berättar om fasta kulturpaket är de flexibla och kan anpassa upplägget så att det passar din skola. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan, där berättar jag om Stockholms strategi för att bedöma vad som är Skapande skola. Här kan du läsa utförligare om bidraget. 

Dockteater

Arabiska teatern, DockteaterworkshopDeltagaren gör sin egen docka och skapar ett manus. Dagen avslutas med att alla spelar upp sina sagor. Dockteaterworkshopen kan göras i olika längd, från 3 timmar till 5 dagar. Arabiska teatern ger eleverna möjlighet att vara kreativa och ger dem instrument, metoder och möjligheter att uttrycka sina tankar, känslor, erfarenheter och idéer på sitt eget språk, utifrån deras egna behov och vilja. De använder sig av olika metoder som skuggspel, maskteater och skådespeleri. Workshopen är på arabiska och svenska.

teater1


Marionetteatern Kulturhuset Skärholmen. Utöver dockteaterföreställningar erbjuder Marionetteatern även dramatiserade dockvisningar och workshops i både dockspel och docktillverkning. De erbjuder bland annat ett paket med en aktuell föreställning, dockvisning och skuggspelsverkstad. I ett blogginlägg berättar skolbibliotekarien My Froster hur Lillholmsskolan fördjupade dockteaterföreställningen Alice i underlandet.
 
teater 2 

Teater Barbara, är inte en renodlad dockteater men deras konstnärliga uttryck är en sammansmältning av klassisk teater, mim, dockteater och musik. Att förena teaterns olika medel och uttryck är inget självändamål, utan ett redskap att lustfyllt och underhållande stärka en berättelse och föra den framåt. De vill göra teater för alla sinnen, för ögon, öron, hjärta, mage, intellekt och skrattmuskler.
Teater Barbara erbjuder ett skapande skola-paket där klassrumsföreställningen VETA BÄST (10-13 år) kombineras med en teaterworkshop med inriktning på dockspel. Eleverna får först se föreställningen. Efteråt leder skådespelarna en workshop där eleverna får prova på att hantera dockor och framföra enklare scener för varandra. Några utgångspunkter är: hur fungerar dockans röst och blick? Hur gör man när dockor ska prata med varandra och hur blir en docka levande? Mer info på deras hemsida
Bilden är från deras föreställning VETA BÄST – Hur kan du vara så säker? För mer information, kontakta Teater Barbaras producent Erika Häll, erika@barbara.nu 
veta bäst 5c4715d8977d2

Skuggspel

Pygméteatern har både föreställningar och arrangerar workshops i dockteater och skuggspel. Pygméteatern  berättar om hemskheter och underbarheter och om svårigheten att växa som människa. Ibland poetiskt, ibland drastiskt, men alltid med värme och oftast med humor. Formspråket är en kombination av rena skådespelarroller, dockor, skuggor, masker och musik.  marionettskapande


Mim och fysisk teater

Pantomimteatern gör workshops ihop med föreställningar eller fristående ex i skapande skola-projekt. Mimen talar inte till örat – den talar till hjärtat, till känslan. De spelar gärna för elever med funktionsvariationer och alla som inte talar svenska, ungdomar och vuxna. I Pantomimteaterns  Skapande skola projekt arbetar de med mim och kroppsspråk, clown, cirkus och mask.  I paketen ryms temabaserade dramaworkshops, skrivarverkstäder, framtagande av elevföreställningar, grunderna i skådespeleri och dans, mm.


Rörelsebaserad teater

Teater Tre, en mimbaserad visuell teater där rörelse, text och musik blandas. Alla föreställningar har pedagogmaterial som du som pedagog kan använda före och/eller efter föreställningen. Teater Tre  kan skräddarsy workshops med dramapedagog och/eller aktörer. 

teater11b


Teater De Vill erbjuder färdiga Skapande skola-paket med workshops och tillhörande föreställningar eller skräddarsyr efter din skolas behov. I deras paket ryms arbete utifrån tema, skrivarverkstäder, framtagande av elevföreställningar, grunderna i skådespeleri och dans, mm. Syftet med Skapande skola-projektet är att teatern ska få möjlighet att ta plats i elevernas pedagogiska arbete och inspirera till ett eget skapande, kritiskt tänkande och reflekterande. Fokus ligger på det grupp – och individstärkande. Likaså vill vi förmedla upplevelsen av att det är deltagaren som är källan för kreativiteten och att det är hens erfarenheter som står i centrum. De har sedan flera år löpande samarbeten med kommuner, stadsdelar och skolor.

7_Skapande_skola_2-e1546466284350


Teater Pero kopplar en konstnärlig scenkonstupplevelse till elevernas egen person och verklighet. Teatern samarbetar alltid med auktoriserade dramapedagoger som genom övningar låter eleverna utforska sina egna uttryck. Workshopen syftar till att eleverna ska få tillgång till sina egna kreativa uttryck och få en djupare förståelse för såväl temat i föreställningen som de konstnärliga val som Teater Pero har gjort i produktionen. Föreställningarna baseras på berättande, mim, musik och rörelse. De erbjuder föreställningar för alla åldrar och spelar både på egen scen på Sveavägen i Stockholm samt på turné i staden. Dramapedagogerna kan komma till klassen samma dag de sett föreställningen eller några dagar senare. Till alla föreställningar finns lärarhandledningar med exempel på handfasta, konkreta tips på hur ni enkelt fortsätter att utveckla kreativiteten i klassrummet.

teater10b


Teater för unga vuxna

Unga Klara, Skapande skola-projekt är ett av våra sätt att arbeta nära pedagoger, skolklasser och förskolegrupper under en längre tid. Gemensamma dramaövningar och workshops kring föreställningarnas tematik utformas efter era behov. Bilden från föreställningen Girls will make you blush, fotograf Märta Thisner.

unga-klara_4e7ff403-d3d4-45a5-8447-495f35f7c04c_gwmyb_pressfoto+märta+thisner+3


Teater och skrivarworkshop

Turteatern erbjuder skrivarworkshops med dramatikern Manda Stenström  i anslutning till föreställningen Nosferatu som vänder sig till barn 4-7 år.Medverkande i workshopen är också den musiker och skådespelare som spelar i föreställningen. Barnen får tillsammans med Manda Stenströms hjälp skriva eller rita brev till döden, precis som Nosferatu gör i föreställningen. Manda ger också tips på
vad som är bra att tänka på när en skriver brev. En behöver såklart inte skriva brev till döden, en kanske vill skicka Nosferatu istället. Hen får ju aldrig några svar…Efter att alla har skrivit klart sina brev delas barnen in i mindre grupper av Manda och får möjlighet att läsa upp sina brev för varandra. Workshopen avslutas med att alla får posta sina brev i Nosferatus brevlåda.

Turteatern vill med denna workshop främja skrivarlusten och analyseringsförmågan av elevernas visuella upplevelser, samt att barnen får öva på att skriva/rita brev. Vi önskar också att genom workshopen låta barnen fördjupa sig i teaterupplevelsen och sin fantasi. Vi vill
också att barnen ska få möjlighet att diskutera sina upplevelser med varandra, och med skådespelarna från föreställningen.

teater15


Teaterproduktion

Mittiprickteatern, att arbeta konstnärligt pedagogiskt ute i skolorna har alltid varit en del av Mittiprickteaterns profil. Förutom deras föreställningar erbjuder de lärarmaterial, workshops kring deras föreställningar och inspirationsträffar för lärare. De arbetar även med uppsökande verksamhet på skolor och skräddarsyr kulturprogram utifrån skolans intressen och teman. Det kan innebära skriv- och teaterprojekt av olika slag som resulterar i teateruppsättningar av och med eleverna. Detta kan pågå under en termin eller under en vecka.

Mittiprickteatern kan göra föreställningar från färdiga pjäser eller  arbeta utifrån elevernas texter. Exempel på teaterarbeten de gjort i skolor:

  • Romeo and Juliet, under en termin arbetade de med två högstadieklasser som spelade pjäsen på engelska.
  •  Skrivarworkshop och repetitioner. Två terminer med samtliga högstadieelever i skrivarverkstäder sedan en uppsättning med de teaterintresserade eleverna utifrån texterna. Jordbromalmsskolan.
  • Två månaders improvisationer kring säkerhet på nätet som avslutades med en kabaret. Två högstadieklasser. Jordbromalmsskolan. De kan skräddarsy ett program som passar er skola och era elever. Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen.

 

P1020207 (1024x683)

Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h

Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492

Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

IMG_6477 BESKUREN


Dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

  • Centrum för Dramatik, teater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik
  • Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Checklista inför planering av Skapande skola

Kulturrådet har justerat sitt bidrag Skapande Skola inför läsåret 2019-2020. Det är ännu mer fokus på elevernas kreativitet och  skapande. Bilden är från Christina Tingskogs projekt Livslinjer där elever och dansare tillsammans arbetar fram en föreställning.

Livslinjer-Dunkers-ihakningar7-fotoTingskog

Om alla fyra påståenden stämmer får skolan använda Skapande skola-bidrag till aktiviteten

checklistaskärmklipp

Stämmer något av följande får skolan inte använda Skapande Skola-bidrag för aktiviteten

A. Besök och visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och liknande kulturinstitutioner. Undantag från detta är om besöket/visningen är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell yrkesverksam kulturaktör.

B. Uppleva scenkonst, dans, teater, cirkus etc. med samtal i anslutning till eller efter föreställningen. Undantag från detta är om  föreställning är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell kulturaktör.

C. Arbeta med teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering och liknande ämnen.

Varför får vi inte använda bidrag från Skapande skola till dessa aktiviteter?

Att uppleva scenkonst, se film etc. ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnen och kostnaden kan tas från skolans ordinarie verksamhet. I Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för alla som arbetar med barn och unga står det ”Alla barn och ungdomar oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna.”

Att arbeta med teknik, programmering, historia och liknande är skolämnen, inte konstområden. Läs mer om vad bidraget får användas till:  Skapande skola på Kulturrådets sida.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

Kulturrådets ordlista för centrala begrepp inom Skapande skola

  • Konstområde: arkitektur, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur och berättande, serier, digitalt
    skapande, musik, musikdramatik, slöjd/hantverk/design, teater och samtida cirkus
  • Professionell yrkesverksam kulturaktör: kulturaktören har antingen har en högre konstnärlig
    utbildning inom sitt konstområde, exempelvis från konst- och musikhögskolor eller är yrkesverksam
    inom konstområdet och har så varit under flera år.
  • Treårsprincipen: Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck
    ges vi bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade
    treårsprincipen. Efter en paus (på minst tre år) kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör.

I ett tidigare publicerat blogginlägg på Kulan kan du läsa mer. Inlägget uppdateras kontinuerligt allt eftersom Kulan får ny information från
Kulturrådet och kulturaktörer. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets sida

Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och därför hittar skolorna garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt. Utbudet av aktörer presenteras på Kulanwebben eller Kulanbloggen.

Tips för att hitta kulturaktörer och kulturaktiviteter

På Kulan finns 8 texter som utgår från Kulturrådets kulturformer:

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både skola och kulturaktör

Pengar för renodlade kulturupplevelser

Pengar för att besöka museum, se film, uppleva scenkonst har skolan gjort långt innan Skapande skola kom. Pengarna för det finns i elevpengen. Skapande skola bidraget ska komplettera det arbete med kultur som skolan redan gör. Målet är att eleverna ska få möta kulturaktörer, få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och eget skapande.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Eu-medborgare och antiziganism

Vill du prata om romernas situation har Kulan tips på föreställningar, film och böcker. Kultur är oslagbart då du vill rucka på invanda normer och värderingar. Bilden är från Pantomimteaterns föreställning Blanca & Bianca.      

Blanca & Bianca”Blanca & Bianca, ett trottoardrama”

Pantominteatern

Pantomimteatern har närmat sig detta ämne i föreställningen Blanca & Bianca- ett trottoardrama. ”Detta är historien om Bianca, hon som sitter utanför var och varannan mataffär med sin färgsprakande sjal och sin pappmugg. Vi känner alla igen henne. Vi har alla åsikter om henne. Men vi vet inte vem hon är. Vi önskar bara att hon vore osynlig (att hon inte var där).

Det är också berättelsen om en flicka som heter Blanca. Som har en varm säng att sova i, mat i magen och en skola att gå till. Hon firar födelsedagar och hon åker på semester. Men hennes klasskamrater ser henne inte, lärarna ser henne inte, hennes pappa verkar inte heller se henne… det är nästan som hon vore osynlig…”

Jag har skrivit om föreställningen i ett tidigare inlägg. Jag såg föreställningen med barn och fick därefter ta del av deras teckningar. Det är alltid intressant eftersom det säger så mycket om hur eleverna uppfattar pjäsen. Föreställningen har Kulanpremie och åldersrekommendationen är från 6 år och uppåt. Som alltid med Pantomimteaterns föreställningar fungerar de för alla åldrar. Vill du gå med äldre elever kan det vara bra att kontakta teatern innan du bokar datum så kan de berätta om vilka föreställningar som bokats för äldre elever.

bianca1

Det här inlägget blev jag inspirerad att skriva efter att ha varit på Pantomimteaterns lärarkväll. Vi fick se pjäsen Blanca & Bianca och höra Hans Caldaras berätta om sitt liv som rom i Sverige.

rom3

Det var ingen ny information som kom fram men jag behöver bli påmind om hur det var två till tre generationer bort. Det är också något helt annat att höra en person som levt i den värld som jag bara läst om i Katitzi böckerna.

När Hans föddes 1948 bodde de i tält året om. De fick ansöka om att slå upp sitt tält och vanligtvis tidsbegränsade kommunen tillståndet till tre veckor därefter var det dags att byta stad. Hans fick många gånger fått höra ”ni romer har vandringen i blodet”. Från 1958 fick romer tillstånd att gå i skolan vilket var rena lyftet för Hans. På vintern slapp han det fuktiga tältet och fick sitta i en varm lektionssal och maten som serverades i skolan var varm. Men han blev också retad i skolan, klasskamraterna kommenterade att han var smutsig och luktade. Inte konstigt med tanke på att vattnet i hinkarna som stod i tältet hade en tjock hinna av is på vintermorgnarna. Hans bror som var några år äldre fick aldrig möjlighet att gå i skolan. Men det fanns goda krafter som på sin semester undervisade romer. På bilden ser du Hans med sin bror Kennet i ett temporärt klassrum i Frihamnen.

rom10

EU-medborgare

Hans menar att många romer, födda i Sverige möter samma typ av diskriminering på arbets- och bostads marknaden som sina föräldrar tidigare. Hans använder ordet antiziganism och menar den enda skillnaden är att diskrimineringen nu är mer förtäckt. Därför har han  engagerat sig i EU-medborgarnas situation här i landet och runt om i Europa.

rom1

Levande historia

Utställningen  ”Vi är romer – möt människorna bakom myten berättar om romers vardag och historia. Om 500 år av utanförskap, tältliv, aktivism, glädje, traditioner, musik, och framtidshopp.”

Stockholmskällan

Förutom dokument, artiklar och fotografier om och av romer har Stockholmskällan ett tema om Katarina Taikon. Bilden med ett romsk läger från 1958 är hämtad från temaartikeln.

romskt-lager-1980x880

”Katarina föddes 1932 i ett romskt läger utanför Örebro. Under sin uppväxt flyttade hon ständigt med sin familj och varken hon eller hennes syskon hade möjlighet att gå i skolan. Ändå blev Katarina Taikon framgångsrik författare. Hon blev också en av sin tids stora rättighetskämpar. De första fem böckerna om Katitzi utspelar sig i olika delar av Sverige men i boken Katitzi i Stockholm har familjen flyttat till ett läger i Sköndal. Alla de följande åtta böckerna om Katitzi utspelar sig i och omkring Stockholm.”

Skolbio

Till drömmarnas land erbjuds som skolbio i Stockholm. Sabina och hennes romska bröder har rest från Rumänien till det lilla svenska samhället Holmsund. Bröderna arbetar i ett garage och Sabinas plan är att också hitta ett jobb. Elin, som är uppvuxen i Holmsund, har skolavslutning och hemma väntar pappa som är smått galen. Sommarlovet ska just börja och Sabina och Elin kommer att spendera de långa, ljusa dagarna tillsammans, men somliga på orten har inte lika lätt för att uppskatta sina nya grannar. Tjejerna kommer att revoltera mot det gamla och hitta något nytt i varandra.

Filmen har Kulansubvention.  En bra nyhet är att Medioteket och Film Stockholm erbjuder en filmad handledningen till elever, med klipp och frågeställningar utifrån Till drömmarnas land.

 

Cirkulationsbiblioteket

Från Cirkulationsbiblioteket kan lärare i kommunala skolor i Stockholm låna skönlitteratur i gruppuppsättning.  Det finns förnärvarande tre titlar om romer du kan låna.

ROM7B

Ramiz resa av författarna Gunilla Lundgren och Ramiz Ramadani. Ramiz är en ung romsk pojke, för författaren Gunilla Lundgren har han berättat om sin långa väg till Sverige. Från tyskt medelklassliv, förvisning till Kosovo mitt under inbördeskriget där de fick leva gömda i morföräldrarnas hus. Läs mer i Cirkbloggen

Katitzi och swing av Katarina Taikon. Katitzi återförenas efter några år på barnhem med sin pappa och sina syskon. Trots att det är både härligt och lite läskigt att återförenas med sin familj så blir livet inte riktigt som förväntat för Katitzi. Hon får arbeta för att hjälpa familjen och kan inte gå i skolan som andra barn i Sverige läs mer i Cirkbloggen.

Det var en gång det som inte var, romska sagor återberättade av Bagir Kwiek och Monica Hirsch, illustration Jonas Rahm.
”Längst upp i bergen rinner mitt ursprung. Där mellan de förälskade bergen finns min källa med vattnet som kan bota din mor. Men jag varnar dig min son, de två bergen är mycket kära och kysser varandra hela tiden. De krossar allt som försöker komma emellan dem.” Berättelsen om de förälskade bergen är en romsk saga som ingår i en muntlig berättartradition. Den och sex andra färgstarka barnsagor återberättas i Det var en gång det som inte var.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Livsviktiga frågor och funderingar

Ett blogginlägg från Junibacken där du kan se monstermusikalen, Monstret och människorna baserad på författaren Mats Strandbergs barnboksserie Monstret Frank. Musikalen skildrar både samtiden och dåtiden, hur motsättningar skapas och hur populistiska strömningar följer efter – utan att skriva någon på näsan.” Säger regissören Mikael Kallin.

Tankeväckande, pirrigt och lite läskigt. Junibackens nyskrivna musikal Monstret och människorna tar upp livsviktiga frågor och funderingar så som; Vem är jag? Vad är jag? Om jag inte tycker om mig själv vem ska då tycka om mig? Föreställningen bygger på författaren Mats Strandberg och illustratören Sofia Falkenhems populära barnboksserie om monstret Frank. Huvudperson Frank blir på sin nio-årsdag biten av en hund. Något som förändrar hans liv på ett sätt som han aldrig hade trott. Frank börjar drömma mystiska drömmar och förvandlas till ett monster. Ett litet vitt fluffigt monster som helst bara vill bli kliad på magen. Så varför är alla så rädda för honom?

junibacken

Att iscensätta och tonsätta böckerna om Frank är utmanande, spännande och läskigt, precis lika spännande som det är att ta del av den värld som Mats och Sofia skapat kring Monstret Frank. Vi i det konstnärliga teamet slås dessutom av att ju djupare vi kommer i materialet desto fler dimensioner får det. Musikalen skildrar både samtiden och dåtiden, hur motsättningar skapas och hur populistiska strömningar följer efter – utan att skriva någon på näsan.” Säger Mikael Kallin, Junibackens konstnärlige ledare och regissör.

junibackenFrank_Alice

I föreställningen söker Frank acceptans för den han är. Något som visar sig vara svårt. Frank passar inte in i omgivningens föreställningar om hur en pojke ska vara. Även hans föräldrar bekymrar sig, Frank gillar inte sport utan vill hellre läsa. Han har nästan inga vänner och på hans födelsedagskalas gapar stolarna tomma.

Junibackens ambition är att skapa, inspirera och stimulera i Astrid Lindgrens anda. Här tas barn och kultur på allvar. Här väjer man inte för de svåra frågorna, utan vågar prata om allt det som är viktigt i livet. Precis som Astrid Lindgren i sina böcker. Mats Strandberg för Astrids berättartradition vidare, han säger:

”…Astrid har varit en stor inspiration för mina barnböcker. Framför allt beundrar jag hennes sätt att låta vemodet ta lika mycket plats som humorn och spänningen. Som barn hittade jag styrka i hennes berättelser. Hon lärde mig om att vara modig, fast man egentligen inte törs.”

Att skapa barnkultur innebär inte att man måste vara barnslig. Tvärtom, Monstret och människorna är en musikal som berör och fångar både vuxna och barn då den tar upp ämnen som är giltiga för alla åldrar. Den nyskrivna musikalen, som behandlar ryktesspridning, rädslan för det annorlunda, att vara ensam, att inte passa in, kan användas som utgångspunkt i samtal kring både värdegrund och källkritik.

junibacken MAgnolia_svartamadam_Frank

Eva Blomkvist
Pedagogisk chef
Junibacken

Monstret och människorna är subventionerad och har Kulanpremie. Du missade väl inte Mats Strandbergs sommarprat där han berättar om sina böcker, rekommenderas varmt!

/Elisabeth

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Den var konstig!

Den var väldigt konstig, dålig, jag fattade ingenting …. Är det kommentarer du fått i klassrummet efter att ni varit på en utställning eller tagit del av scenkonst som inte hör till elevernas vanliga kulturkonsumtion? Är det tongivande elever som avfärdar upplevelsen är det lätt hänt att samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde gett flera perspektiv och tankar.

I det här inlägget får du tips på en samtalsmodell som dramaturgen Anna Berg tillämpar när hon pratar med elever på Backateatern i Göteborg.

prata-scenkonst

Anna betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad när hon ställde upp som föreläsare för Kulans  höstens inspirationsdagar Kolla Kultur.

I inlägget kan du välja på två filmer från Annas föreläsningar på Kolla Kultur. Den 27 augusti vände vi oss främst till årskurs F-3 och den 28 augusti för årskurs 3-6. Läsårets sista Kolla Kultur är den 29 oktober och då vänder vi oss till dig som arbetar på högstadiet och gymnasiet. Läs om det fantastiska programmet. Dagen är utan kostnad för lärare, bibliotekarier och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.

Kolla Kultur 27 augusti, kultursamtal

I inlägget ser du Annas föreläsning, vill du hellre läsa om hur Anna gör kan du läsa om modellen i ett tidigare publicerat inlägg för Kulan.

Kolla Kultur den 28 augusti, kulturmodell och samtalsmodell

Om du bara är intresserad av samtalsmodellen för att prata om kulturupplevelser kan du spola fram 13 minuter i filmen. I början av filmen pratar om kulturmodellen som Lars Lindström, professor i pedagogik har tagit fram. Den visar olika slags läranden: Lärande OM konst, I konst, MED konst och GENOM konst. Modellen visar att lärandet kan ses som en tratt eller som en trampolin. Tratten är det som vi lär oss OM konst och MED konst. Trampolinen är det som vi lär oss genom att själva skapa, I konst, och det vi lär oss om oss själva som människor, det som handlar om normer, samarbete och demokrati, med hjälp av att reflektera GENOM konst.

Vill du hellre läsa om hur Anna gör finns ett inlägg med Annas modell i ett tidigare inlägg på Kulan 

Varmt välkomna till Kolla Kultur

Föreläsning och goda exempel

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska berättar hur skolan integrerar kulturupplevelser i skolämnen
Dramaturgen Anna Berg föreläser om en modell för att samtala om kulturbesök. Modellen går att tillämpa på alla upplevelser

Workshops

Prova dansen vouge som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön med dansaren Sofia Södergård
Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare
Dansa ringdans/klezmer med orkestern Yiddish revolution.

Kulturupplevelse
Yiddish revolution och Belfast girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historiska och religionskunskap.

Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet

Dagen är utan kostnad för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i Stockholms fristående skolor. Kulan bjuder på goda exempel, kulturupplevelser, föreläsningar och workshops. Lunch äter vi på närliggande indisk restaurang, förfriskningar serveras under dagen.

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Vad, hur och varför ska konsten ska ha plats i skolan?

Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober  

I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan

lärandemodell

Jättesvår artikel blev jättelätt efter Kolla Kultur

Efter Kolla kultur fick jag det här brevet från en av våra deltagare: ”Hösten 2018 började jag läsa kursen Introduktion till drama med didaktisk inriktning. I kurslitteraturen ingick en artikel av Lars Lindström, Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study.  Om artikeln av Lindström, sa jag till Peter, lärare och kursansvarig, ”artikeln är inte lätt”, jättesvår artikel, svarade han. Där började mitt arbete med artikeln. Learning about art, Learning with art, Learning in art och Learning through art.

Den blev mycket lättare att förstå när jag fick se och höra Anna Berg ett år senare på Kolla Kultur. Anna  använde artikeln och hade den som grund för sin föreläsning. Allt blev solklart och förståeligt. Alla mina tankar om estetiskt lärande och didaktik i skolan som artikeln handlar om fick respons. Det var verkligen genialiskt. Tänk om jag hade missat ett sådant tillfälle att skaffa kunskap och vidga min bildning! Med vänliga hälsningar Luba Otter

Så var så god, en film med Anna från Kolla Kultur där hon resonerar om hur och varför konsten ska ha en plats i skolan.

Lärarkommentarer på Annas föreläsning

I utvärderingen av Kolla Kultur är det flera som kommenterat Annas föreläsning och berättat hur de ska ta den vidare. ”Jag tyckte föreläsningen om att tala om kultur var givande. Jag kommer att använda upplägget när jag talar om kultur med mina elever”. ”Jag fick nya tankar på hur man kan skilja på rena estetiska lärprocesser och rena didaktiskt pedagogiska lärprocesser efter besök av Skapande skola event.”

Artikel i Pedagog Stockholm om Annas föreläsning

Det är lätt att hamna i fällan att ställa frågan – Förstod du? till varandra och kanske sina elever efter att ha varit med om en kulturupplevelse. Vissa elever vill veta om ”det blir prov på det här?” och Annas råd är då att uppmana alla att strunta i att ta anteckningar. Det är mycket mer givande att efteråt ställa frågorna – Vad kom du ihåg från föreställningen? Hur reagerade du, och varför? Att tolka en kulturupplevelse är att förstå, på sitt sätt. Beskriv, tolka och reflektera” textförfattare Monica Eriksson. Läs hela artikeln

En minutsfilm från Kolla Kultur

Läsårets sista Kolla Kultur

Tisdagen den 29 oktober ( vecka 44) erbjuder vi lärare, bibliotekarier, skolledare i Stockholms kommunala och fristående skolor en kompetensutvecklingsdag för att visa hur skolan kan integrera kultur i undervisningen för att utveckla undervisningsformer och så klart för den rena  kulturupplevelsen

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulans kompetensutvecklingsdag, Kolla Kultur

Kolla Kultur tar i höst fasta på hur lärare kan integrera kultur i skolans ämnen. Vi har högstadiet och gymnasiet som målgrupp men intresserade från andra årskurser är varmt välkomna. Ta gärna med ditt lärarlag. 

Dagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.  Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen. Vi har valt tisdag vecka 44 för att pedagoger en dag per läsår ska kunna få fortbildning om kultur i undervisningen på dagtid. Bilden visar en av våra medverkande, dansaren och koreografen Sofia Södergård.

SLICK-7025foto Andreas Nilsson-web (002)

Föreläsning och goda exempel

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen på högstadiet.
  • När du och klassen tagit del av scenkonst, hur undviker du att hamna i fällan att en dominant elev avfärdar kulturupplevelsen med att det bara var skräp, tråkig och så vidare? Dramaturgen Anna Berg berättar om en modell för att samtala om kulturupplever som garanterat får med alla elever i klassen.

Workshops

  • Prova dansen vogue som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön. Sofia Södergård hjälper oss att plocka fram vår egen inre diva eller divo.
  • Dansa till klezmermusik
  • Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare.

Kulturupplevelser

    • Yiddish revolution och Belfast Girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historia och religionskunskap. Yiddish revolution kan vi bjuda på tack vare ett samarbete med Länsmusiken i Stockholm.
    •  Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet.

Presentation av programpunkter

Rektor och lärare från Filosofiska

”Den underbara rektorn från Filosofiska var en riktig ögonöppnare!” citat från en utvärdering av Lisas föreläsning på Kolla Kultur i augusti.

Lisa Eklöv och lärare från Filosofiska berättar hur skolan får med högstadieelever på kulturupplevelser och hur den sedan lever vidare i undervisningen. Bilden är från Snubbar som lättar sitt hjärta på Stockholms stadsteater, Skärholmen. En av de föreställningar högstadieelever elever på Filosofiska har sett och sedan arbetat vidare med i klassrummet. Fotograf Markus Gårder.
1280@40

Mini-workshop i vogue och stereotypa rörelsemönster

Vogue är en dansstil vilken känns igen från Madonnas musikvideo Vogue, men utvecklades långt innan dess och har sina rötter i New Yorks Gayrörelse. Dansen har fått sitt namn och stil från att man härmade hur modeller poserade i olika mode magasin för att sedan göra poserna i takt med musik. I Vogue leker en med stereotyper inom yrken, klass och kön. Dansen vogue är en viktig del i föreställningen  Sant enligt vem? i förmiddagens förställning

I workshopen utforskar vi tillsammans hur maskulint och feminint kodade rörelser sitter i våra kropp och uttryck. Vi över på grunderna inom Vogue dans, runway och plockar fram vår inre diva eller divo.

Filmen är från Sofias soloföreställning SLICK. Där scenen ges till drag king alter egot och världsartisten Qarl Qunt. I SLICK  får publiken följa med på hans fjärde världsturné både på och bakom scenen. Med intresse för makt och sexualitet bjuder han på en crossoverföreställning som landar mitt emellan kabaré och performance. Genom dansstilarna voguing och waacking levereras butch realness som utmanar det stereotypt maskulina och feminina. Slick har turnerat i Sverige och ska vidare i landet med Riksteatern hösten 2020.

Sofia Södergård är frilansande dansare, skådespelare och koreograf. Sofia spelar just nu TårpilsWalter i Tolvskillingsoperan på Folkoperan.

Yiddish revolution

En inspirationskonsert med sånger på jiddisch och svenska med bildprojektioner som rullar i bakgrunden. Med musikens hjälp berättas historien om Förintelsen med medmänsklighet och värme samt allas lika värde i fokus. Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye presenterar en blandning av sånger på jiddisch och svenska. Traditionella melodier,visor hämtade från getton och nyskrivet material, bl a en sång med ny svensk text av Emil Jensen, utgör byggstenarna i programmet.

Konserten skapar dialog och eftertanke kring förintelsen och med musiken som redskap ökar den ungdomars kunskap kring ämnet. Alla i publiken får material till för- och efterarbete i klassrummen. Yiddish revolution spelar även klezmer musik och bjuder också upp till ringdans. Med tanke på att många lärare numera vittnar om stora problem med antisemitism på sin skola hoppas vi på Kulan att denna programpunkt kan ses som en del i ett möjligt för moteld.

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

prata-scenkonst

Anna Berg betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad att Anna kan komma upp från Göteborg så att du får höra henne på Kolla Kultur. Jag har skrivit flera blogginlägg om kultursamtal och Anna Bergs tankar i Kulanbloggen.

Föreställningen Sant enligt vem?

Ett gripande och fysiskt drama om en ung person som vill göra slut med sin lilla värld för att upptäcka det som ännu är okänt, vilket sätter både vänskap och familjerelationer på spel. Föreställningen är ca 45 minuter lång och passar en publik från tonåringar och uppåt. Föreställningen har Kulanpremie och därigenom subventionerad.Banner_Sant_enligt_vem_Teater_Tre

Belfast Girls

Ett stycke bortglömd europeisk historia i en viktig och gripande pjäs om flyktingskap, identitet och kraften i att våga drömma. Föreställningen finns på Kulan.

5d6ac11b17e0e

Ett land härjat av svält och fattigdom. Fem unga kvinnor som alla offrat något av sig själva för att överleva. Ett skepp – en möjlighet – ett nytt land byggt av solsken och drömmar. Men ute på det mörka, vilda havet smyger lika mörka hemligheter fram – vilka har de varit, vilka kan de bli? Och när den största lögnen av alla hotar att sluka själva hoppet om ett nytt liv, sluter de då samman eller griper de efter vapen?

BELFAST GIRLS (av Jaki McCarrick) slungar oss tillbaka till 1800-talet och ett stycke europeisk historia som aldrig tidigare berättats på scen. Mitt under industrialiseringen och nya sjudande idéer om modern demokrati och kvinnors rättigheter, drabbas Irland av en enorm svältkatastrof som lämnar landet i spillror. Sarah, Judith, Hannah, Ellen och Molly tillhör de som erbjuds möjligheten att kliva på ett skepp som ska ta dem till Australien, då en brittisk koloni. De hoppas kunna fly fattigdomen och skapa sig ett nytt liv, men de bär alla på hemligheter som hotar inte bara de sköra vänskapsband som växer fram mellan dem, utan även hoppet om en ljusare framtid.

Berättelsen om de så kallade ”orphan girls” som av brittiska myndigheter plockades från de irländska fattighusen och skickades till kolonierna är sann. Cirka 4000 flickor och unga kvinnor tros ha gjort den långa resan till havs, som en del av vad som kallades The Earl Grey Scheme. Det är på tiden att dessa kvinnor – samhällets övergivna och slagna men med tänder och klor kämpande – får berätta sin historia.

Information och anmälan

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40. Lunch och förfriskningar serveras under dagen.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Hej Sverige och dataspel

Lärarkvällar hos kulturaktörer ger så mycket mer än information om aktuell produktion. Oftast får du uppleva hela föreställningen och i anslutning till den prata med regissör och andra medverkande. På Teater Pero som det här inlägget handlar om får du alltid en föreläsning av forskare som fördjupar pjäsens innehåll. Den här kvällen fick vi se föreställningen Hej Sverige, prata med föreställningens regissör och lyssna på Björn Sjöblom, forskare i dataspel vid Stockholms universitet.

IMG_8177

Med föreställningen Hej Sverige vill Teater Pero berätta om Sverige, om hela Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Teater Pero är ständigt på turne och de senaste åren har de samlat in svar på frågor de ställt i samband med föreställningen till pjäsen Hej Sverige. ”Hur är det att vara barn? Vad leker/gör du helst efter skolan? Vad behöver man för att känna sig hemma? Vad ser du från ditt fönster? Frågor som blev en pjäs. Föreställningen visar på skillnaden mellan att bo i norra och södra Sverige, att bo på landet eller i en stor stad. På bilden ser du föreställningens scenografi. Publiken sitter på pallar runt Sverige. Foto av Karin Westholm, scenografi Annika Thore.

scenografin med publikplatser. Under arbete2

En sak som framkom i svaren är att de flesta barnen spelar eller tittar på när andra spelar dataspel. På lärarkvällen var det inga barn i publiken och vi missade därför en sceniska effekt som de flesta barn upptäcker på en gång och gärna härmar sittande på sin pall. Aktörerna använde nämligen gester från dataspelet Fortnite. Det fanns en gest för oss som inte spelar dataspel också, ingen har väl missat Flossa även om vi inte vet att det är en segerdans i Fortnight.

Föreställningen Hej Sverige går att boka med Kulanpremie för skolor i Stockholm.

Hej Sverige! 4 (002)storlek 

Björn Sjöblom, dataspelsforskare

Björn avslutade kvällen med en föreläsning om barn och ungas vardagsliv i digitala spelvärdar.
Björn menade att många av oss har inte känner till spelen deras barn lägger ned så mycket tid på. Att jämföra med våra kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

björn2

Dataspel och våld

Vi avfärdar ofta dataspel med att det är för våldsamt. Björn tog upp schack som exempel, det är också ett spel som går ut på att slå ut motspelaren. Dataspelet Fortnight som förekommer i Hej Sverige handlar som så många andra spel om att överleva längst genom att döda motståndaren och hålla sig undan medan motståndarna dödar varandra. Det gäller att leta upp vapen, fällor och förnödenheter för att överleva. Björn menar att den mediepanik som finns kring dataspel är överdriven. De som spelar får ingen kick av att döda, att leta efter och använda maskingevär är bara ett sätt att ta sig förbi hinder. Barn och unga lär sig att bli strategiska inte mordiska. Fortnight spelas av 50 % av alla pojkar i Sverige. Flickor spelar hellre Sims och Helix Jump som är strategiska relationsspel. Att så få flickor spelar Fortnight kan hänga ihop med det våldsamma innehållet men också att du kan spela i lag och då är det hårda ord mot den som är senfärdig eller tar felaktiga strategiska beslut. 

Pedagoger kan dra nytta av det stora engagemanget för dataspel 

Eleverna inte bara spelar, de pratar om spel när de träffas. Har vi kunskaper om spel kan vi göra kopplingar till vårt ämnet och bygga vidare på elevernas förkunskaper. Många unga spelar så mycket som tre timmar per dag och inte sällan ännu mer. Den som övar tre timmar per dag blir duktig och tillägnar sig ett djup. Kan vi i skolan  bygga vidare på den färdigheten och kunskapen? Eller är det mest  slöseri med tid och tar tid från läxor och sömn? Bilden är från Björns presentation.

IMG_8197 (002)

Spelkultur

Spelkultur är så mycket mer än spelandet. Att titta på när andra spelar är också ett sätt att ta del av spelkulturen på samma sätt som att vi är många som tycker att det är kul att se andra dansa. Pewdiepie, vår svenska stjärna inom detta har ofattbart många prenumeranter, var 70 människa i världen  prenumererar på hans kanal. Pewdiepie är inte bäst på att spela dataspel, det finns många bättre e-sportare. Pewdiepie har fått så många följare genom sitt artisteri.

Mycket lämpligt för lärarkvällen på Pero så hade Medierådets rapport nyss släppts, Unga och medier 2019 .

Bilder från föreställningen Hej Sverige

Fotograf, Jonas Jörneberg. Barnen i bild är godkända för publicering

Hej Sverige! 2 (002)L

Hej Sverige! 3L

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

  

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n