Visar alla blogginlägg med kategorin:
Drama

Hur görs bebisar?

Jag blev verkligen glatt överraskad, när jag såg föreställningen Hur görs bebisar? av Teater Mo. Jag trodde att det skulle handla om samlaget och äggets vandring fram till livmodern. Men inte då!

Teater Mo har inkluderat alla barn i sin berättelse. I föreställningen förekommer inte orden man, kvinna; mamma eller pappa, vilket är ett mycket medvetet val. Hur de löste det i föreställningen, berättar Ivan Monthan om i sitt blogginlägg. Ivan är regissör och musiker i föreställningen. I blogginlägget finns också deras innehållsrika lärarhandledning med en massa förslag på hur du kan arbeta vidare med ämnet.

Mo4 00638e638625c2d8d4fc311a66e675bd

Ivan Monthan: Hur kan vi inkludera alla barn?

Det var frågan vi på Teater MO ställde oss när vi skulle göra en föreställning om hur bebisar blir till. Hur en ny människa kommer till världen har berättats på många olika vis genom tiderna. Allt från att storken kommer med det nyfödda barnet, till 70-talets ingående fysiska beskrivningar. Men i en tid där det finns så många olika sätt att skaffa barn och vi öppet erkänner många olika familjekonstellationer, hur kan vi berätta detta på ett sätt som inkluderar alla barn?

Svaret hittade vi i boken ”Hur görs bebisar?” av Cory Silverberg, – han visar på att frågan hur bebisar blir till har två svar. Ett som handlar om varje barns unika sätt att komma till världen och ett annat som berättar om det som är gemensamt för oss alla.

Vad behövs för att det ska bli en bebis?

mo större andra ggrSkärmklipp

Det här var något som vi gick igång på, det handlar inte om att beskriva exakt HUR man gör en bebis. För att inkludera alla barn berättar man vad som BEHÖVS för att en bebis skall bli till.

Enkelt uttryckt ett ägg + en spermie + en livmoder = bebis! Genom att göra detta frångår man den gamla formeln; man + kvinna + samlag = du och öppnar upp för alla typer av barn och familjer!

Men hur förmedlar man detta från scenen, hur omvandlar man en färgsprakande bilderbok utan en tydlig historia till en scenisk upplevelse för barn?

mo 2äggspermierlivmödrar

Vi bestämde oss för att utgå från tre ord; lekfullhet, värme och interaktion.

Genom att vi lät bokens starka färger och naivistiska formspråk (kommatecken) flytta in på scenen i scenografin och kostymen (kommatecken) skapade vi ett varmt och inbjudande rum, ett rum fyllt av möjligheter. Och det är där vi möts, vi och vår publik, i möjligheternas rum.

Tillsammans ger vi oss ut på en upptäcktsresa, vi lär oss vad man behöver för att en bebis skall bli till, vi lär oss vart och hur den växer och vi lär oss hur den kan komma ut.

Vi fyller också föreställningen med nyskriven musik och interaktion med publiken.

mo hur görs bebisar01

Just detta att, starta en dialog mellan scen och salong, ett utrymme för aktivt medskapande är något som ligger oss mycket varmt om hjärtat.

För det är där magin uppstår. I utrymmet mellan oss på scen och vår publik, det är där, ur vår gemensamma upplevelse som föreställningen växer och tar form.

Vi vet också att det ofta finns ett stort behov både hos elever och pedagoger att få diskutera och arbeta med de frågor och tankar som en föreställning väcker.

Därför har vi i samarbete med Rfsu tagit fram ett pedagogiskt material som kan laddas ned gratis och användas både innan och efter föreställningen. Där kan man hitta frågor och aktiviteter runt till exempel, familj, reproduktion och kropp, alla med tydlig koppling till Lgr 11 och Lpfö 98.

Så för att sammanfatta;  alla barn har en unik historia om hur de blev till, som kopplar dem till deras familj och kultur. Men vi delar alla också en gemensam historia. Det är genom att berätta den som vi kan inkludera alla barn.

Här kan du se föreställningen

Hur görs bebisar?, En icke-normativ pjäs för förskolan och förskoleklass om hur barn blir till. Gästspelar vecka 13 i Stockholm på Teater Pero, Bagarmossen Folkets Hus och Birkagården. Föreställningen har Kulanpremie när den bokas via Kulan. Mer aktiviteter av Teater MO

Kontakt med Kulan

Följ oss gärna på Kulans facebook
Elisabeth Söder
10155406_301412560009659_1397385610_n

Barn från förskolan Wollmar berättar om föreställningen Kurt och Kio

Efter det att barn i förskolan sett föreställningen Kurt och Kio på Teater Tre lät deras lärare dem berätta om teaterupplevelsen med penna och krita. I blogginlägget får du ta del av vad barnen tog med sig från föreställningen. Du som ser föreställningen med barn får som bonus säkert uppleva påhittiga lösningar på kojbyggen i förskolan.

KurtoKio8MINDRE

Kurt och Kio har tråkigt. Inte ens de utstuderade spottlekarna är roliga.

kurt 7

Kio tror att en koja kanske kan lösa problemet. Men var ska de hitta den? I jakten på den perfekta kojan ger de sig ut på ett oväntat äventyr i vardagsrummet. Scenrummet innehåller föremål som kommer väl till pass i kojbyggnadet. Så här berättar Karin Helander i SVD den 6 mars om föreställningen ”Lampor kan förvandlas till träd, några städgrejer, ett par pallar och skynken. Leken vandrar uppsluppet genom kortlivade sandkojor med havsutsikt, bilkoja med bilradiomusik, trappkoja, smarrig kioskkoja och danskoja”

KurtoKio_Press2MINDRE

kurt6

Kurt och Kio

Kurt och Kio är en föreställning om vänskap och lek. Med finurlighet och ett visst mått envishet lyckas de tillsammans skapa en egen magisk värld. Teater Tres Kurt och Kio är baserad på Lisen Adbåges bok Kurt och Kio vill ha koja, och är en föreställning fylld av rörelse, humor, påhittighet och fantasi.  Föreställningen har Kulanpremie

rio mindre

KurtoKio_Press1MINDRE

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Först rörelse och skatt, sedan undervisning

När jag tar emot en ny klass eller när klassrumsklimatet är pest, då har jag ingen bättre strategi än att lägga all undervisning åt sidan och arbeta med samarbetsövningar under några lektioner. För mig har det varit en väl investerad tid med klassen. De övningar jag tipsar om i det här inlägget bygger på rörelse, samspel och skratt.

Stefansson 3
Lena Stefansson skriver i sin bok, Rörelsen först ” En grupp som inte känner varandra eller som inte har arbetat ihop på länge behöver få sina första skratt tillsammans. Även de som redan känner varandra behöver tvätta vardagen ur sina kroppar för att det nya ska kunna skapas. Genom lek kan idéer födas. I leken öppnar sig medarbetarna för varandra. Ur leken kan samarbete uppstå som gruppen kan ha med sig i senare, svårare, faser av arbetet.” Boken innehåller konkreta övningar och tips, både för dig som vill arbeta med klassrumsklimat och för dig som vill arbeta med dramatik i klassen. Bilden är från Östra Reals gymnasium. En medieklass har dramalektion med läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

Lekar med fokus på rörelse och aktivt deltagande från alla där ingen slås ut befrämjar gruppklimatet och bryter ner hierarkier i gruppen.  Jag minns mitt första år som lärare när jag spelade innebandy på fritiden med ett gäng kollegor, bland annat en äldre kollega som var lektor i latin och grekiska. Under skoltid var han alltid korrekt klädd i kostym och fluga och jag vågade aldrig närma mig denna imposante herre. Men i spelet då vi gav järnet och tacklade varandra upptäckte vi varandra och vi blev bästa vänner.

SKARP1

Många har lättare att sitta still och fokusera på övningarna när de varit fysiskt aktiva och rört på sig. Genom samarbetsövningar får eleverna träna sig i att samarbeta och ha tillit till varandra. De har roligt och kommer garanterat att upptäcka nya sidor hos varandra. Bilden är från en workshop som gruppen Utmana har med elever. Gruppen Utmana finns på Kulan.

utmana-workshop-ht-2014-11 2b

Rörelsebank

De två övningar jag berättar om kräver att stolar och bord flyttas undan om du inte är så lyckligt lottad att du kan låna dans-  idrottssalen eller vara på skolgården.

Uppvärmningsövning
Ställ stolarna i en rad, längst bak och längst fram i klassrummet och dela upp klassen i två grupper. Ta bort några stolar från bakre och främre delen av klassrummet och be eleverna ställa sig på stolarna. Några kommer därigenom att få dela stol med en klasskamrat. Sedan är instruktionen att de ska flytta sina stolar till andra sidan av klassrummet. De får inte nudda golvet. Den grupp som först har med alla i gruppen och stolarna till andra sidan av rummet har vunnit. Kan vara bra att förvarna kollegor i närliggande klassrum, det låter mycket av förflyttningen och alla skratt.

Vitsen med övningen förutom att eleverna får skratta och röra sig är att det blir tydligt med vikten av kommunikation. Den grupp där de snabbaste drar iväg utan att tänka igenom hur alla kamrater ska kunna nå andra sidan med en stol förlorar alltid.
stol på rad2 

Vi är en del av en grupp

I den här övningen ska eleverna gå planlöst runt i rummet till musik och försöker hitta samma tempo.  Instruktionen till eleverna är att de ska känna av när de ska stanna och när de ska gå vidare. Redan efter några stopp blir det uppenbart att gruppen känner av den osynliga ”signalen” för stanna och gå utan att titta på varandra. Ingen ska leda. En utomstående ska kunna se det som en gemensam impuls. Övningen kan utvecklas genom att:

  • Variera tempot: Långsamt, snabbare, mycket långsamt, springer lätt, springer snabbare osv.Hela gruppen söker samma tempo. Fokus på att hitta gemensam start/stopp.
  • Röra sig genom att krypa, rulla, snurra osv. Fortfarande med start/stopp.
  • En person i taget stoppar och står stilla medan de andra rör sig. Skulle det hända att det blir fler än en person som står stilla så går det bra, flera kan stå still medan övriga gruppen rör sig. Snabba byten. Skulle det hända att fler än en person rör sig medan de andra är stilla, så går det  bra. I filmen ser du teaterlärare Alexandra Ljungkvist Sjölin leda övningen med en Spri och samhällsvetarklass  från Blackbergs gymnasium.

 

Tips för att arbeta vidare

stefansson12

  • Lena Stefensons bok Rörelsen först – om regi för rörelsebaserad scenkonst.
  • På webbsidan Dramapedagogik hittar du dramapedagoger.
  • I blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit finns några övningar , både som film och med text.
  • Pantomimteatern anordnar samarbetsövningar  och kan skräddarsy övningar för dina behov bland annat teambuilding och kommunikation. Pantomimteatern finns på Kulan.
  • Gruppen Utmana, ” sätter normer i rörelse” När vi tar med kroppen in i förändringsarbetet börjar vi inte bara tänka nytt utan också agera annorlunda. Utmana finns på Kulan
  • Scouterna har en aktivitetsbank med förslag på övningar, indelade på ålder, syfte och den tid du har till ditt förfogande.
10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

 

Dockteater för alla årskurser

I Sverige förknippas dockteater med något som spelas för yngre barn. Men i många länder är det ett konstuttryck som vänder sig till alla åldrar, som exempelvis i Ryssland. Bilden med musiker i en båt är Turandot och spelas på Moskvas dockteater. En föreställningen som vänder sig till 16 år och uppåt. I Stockholm har vi Marionetteatern som med vissa föreställningar riktar sig till en vuxenpublik. IVSH0554 Jag besökte Moskva med en högstadieklass under Gorbatjof tid. Vår värdklass erbjöd fantastiska kulturbesök varje dag och en kväll fick vi veta att vi skulle se dockteater. Jag blev tämligen orolig och tänkte på alla stökiga och utåtagerande killar jag hade med mig. Hur skulle de reagera?

IVN_7118 https://puppet.ru/en/repertuar/staryy_senor_i_

Dockorna i föreställningen var stora. Varje docka fördes med tre dockförare. Jag var orolig för att  ungdomarna skulle tycka att det var barnsligt med dockor och att det skulle vara svårt att hänga med i handlingen eftersom språket var ryska. Men jag slappande av i pausen, klassens mest utåtagerande elev förklarade hela handlingen för mig och när föreställningen var slut sa han ” Lisa, det här var bättre än Rambo!” Sedan dess har jag tänkt mycket på att dockteater har ett universellt språk som förenar.  Ett språk som går direkt via hjärtat utan att filtreras genom hjärnan. Om du besöker Moskva, missa inte att se en föreställning. Här kan du läsa om teaterns repertoar på engelska . I Stockholm kan vi också erbjuda dockteater i världsklass. Läs mer om Kulans utbud av dockteater och skuggspel:  

Aktörer på Kulan som arbetar med dockteater

Teater Barbara

Teater Barbara är inte en renodlad dockteater men deras konstnärliga uttryck är en sammansmältning av klassisk teater, mim, dockteater och musik. Att förena teaterns olika medel och uttryck är inget självändamål, utan ett redskap att lustfyllt och underhållande stärka en berättelse och föra den framåt. De vill göra teater för alla sinnen, för ögon, öron, hjärta, mage, intellekt och skrattmuskler. Bilden är från deras föreställning VETA BÄST – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap, för mellanstadiet. Teater Barbara finns på Kulan och har Kulanpremie. Mer aktiviteter av Teater Barbara veta bäst 5c4715d8977d2

Pygméteatern

Pygméteatern har både föreställningar och arrangerar workshops i dockteater och skuggspel. De berättar om hemskheter och underbarheter och om svårigheten att växa som människa. Ibland poetiskt, ibland drastiskt, men alltid med värme och oftast med humor. Formspråket är en kombination av rena skådespelarroller, dockor, skuggor, masker och musik. Pygméteatern finns på Kulan och går att boka med Kulanpremie.  56f2a207b83e25a4717b187e474ab36c

 Dockteater Tittut

Dockteater Tittuts signum är att ge berättelsen ett tydligt fokus och presentera en sak i taget, rent, tydligt och långsamt. Teaterbesöket börjar redan med hur barnen tas emot i foajén. Deras repertoar erbjuder en bredd som spänner över hela fältet från nyskriven, experimentell och konstnärligt undersökande teater till mer traditionella berättarmetoder.  Teater som berättar om livet och om hur det är att vara människa, en liten människa. Varje föreställning är en konstnärlig utmaning där de eftersträvar förnyelse och utveckling, oavsett om det handlar om form, innehåll, metod eller tilltal. Deras teknik är en blandning av dockspel, skådespel, skuggspel och objektteater. Dockteater Tittut finns på Kulan och deras föreställningar har Kulanpremie. Bilden är från deras föreställning Vill ha hund.

5c3f120c8c657  

Arabiska teatern

Dockteater på arabiska med Mustafa Aldarwish som framför två roliga berättelser som handlar om äventyr, lek och vänskap. Mustafa är utbildad skådespelare från Syrien och har arbetat med dockteater i två år i Libanon då han spelade för syriska flyktingar för FN:s flyktingorgan UNHCR.Föreställningen går att kombinera med föreställningen Al Hakawati Mustafa, som kan spelas efter Dockteatern. Föreställningen finns på Kulan arabiska

Pantominteatern

Pantomimteaterns föreställningar utgår från kroppens eget språk och kännetecknas av värme, humor och respekt för sin publik.  I samverkan med ljus, ljud, mask, dockor och inte minst musik gestaltas en berättelse med många bottnar, ofta med utgångspunkt i kända teman.  Den visuella formen passar såväl barn som vuxna samt de som saknar ett utvecklat verbalt språk. I den kommande föreställningen Blanca & Bianca, ett trottoardrama förekommer en docka/spårhund byggd av Sara Kander med Hans Nyberg och Li Molnár Kronlid som huvudsakliga hundförarna. Pantominteatern finns på Kulan och föreställningarna har Kulanpremie. Bilden är från Pantomimteaterns föreställning Herthas atélje.

Pantomim dockteater47250809e4f695399a2088b4748733b6 Pantomimteatern/ B Wanselius

Marionetteatern

Marionetteatern har i mer än femtio år bjudit på kvalificerad bildteater för stora och små. Idag är Marionetteatern en del av Kulturhuset Stadsteatern och spelar under sommarhalvåret i Parkteaterns regi. Turnerar även nationellt och internationellt. Under 2019 och våren 2020 renoveras deras scen i Kulturhuset Stadsteatern. Under denna tid hittar du dem i Kulturhuset Skärholmen samt på turné. Marionetteatern finns på Kulan men eftersom den är hör till Kulturhuset Stadsteatern och redan är subventionerad av staden har den inte Kulanpremie.

Marionettteaterblogg b6ad6bab289cc9c157e7d2670818150f Petra Hellberg

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Du som är lärare, hör av dig till Kulan om du arbetar med dockteater i klassen

10155406_301412560009659_1397385610_n Vi vill gärna sprida goda exempel och råd, både på vad en ska tänka på och hur man inte ska göra men framförallt hur det blev och vad eleverna tyckte om uppgiften.

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Pedagogiska vinster med dockteater

I Stockholm har vi många teatrar och museer som arbetar med dockteater och erbjuder workshops i att tillverka och göra egna små föreställningar. I inlägget berättar jag om de pedagogiska vinsterna och tips på hur du och eleverna kan skapa eran egen dockteater.  

kasper_montage2 Pärm och titelsida ur Kasper-Teater, Stockholm 1866.

Det är bra att arbeta med dockteater i skolan

Läraren Lennart Wiechel  har två ord som han anser kännetecknar dockteater, medskapande och inlevelse.  ”Dockan är ett befriande instrument för både spelaren och åskådaren, ett instrument för skapande kommunikation”. I Tidskrift för scenkonst säger han att dockan kan vara ett uttryck för barnets självbild men också uttrycka något som barnet skulle vilja vara men kanske inte vågar.  Barnet kan på ett omedvetet plan berätta om  sina djupaste tankar, problem och konflikter. ”Dockorna blir ett medel varigenom barnen kan uttrycka sina egna känslor och stämningar. De behöver inte engagera hela sitt yttre i rollen såsom i den vanliga teatern”. Och det viktigaste argumentet, gör det med kroppen, så fastnar det i knoppen.

kvd1 https://puppet.ru/en/repertuar

Mirella Forsberg Ahlcrona har disputerat på Handdockors kommunikativa potential i förskolan. Mirella skriver bland annat ”Samspelet ger barnen möjlighet uttrycka sina erfarenheter, förklara abstrakta saker men också att reflektera över andras tankar och känslor”, att barnen samspelar om dockan.

gulvr1 Gullviers resa, https://puppet.ru/en/repertuar

Olika typer av dockteater

Det finns fyra olika kategorier av dockor, marionetteater, där dockans styrs med trådar, stavdockor som styrs med pinnar underifrån, handdockor och skuggspel/skuggteater. De flesta dockteatrar är inte specialiserade utan väljer tekniker och dockor utifrån handling och den karaktär som dockan ska gestalta.
 

IVSH6725b

Skuggspelsteater

Här visas dockorna bakom en genomskinlig skärm som belyses bakifrån. Dockföraren säger replikerna. Så här skriver Pygméteatern på sin webb ”Skuggspelets speciella förutsättning, där man står helt dold bakom en skärm, gör att vanligtvis blyga, tystlåtna eller språksvaga barn blommar upp och för första gången kan yttra sig offentligt i klassrummet. En annan positiv aspekt är den ”magiska” effekten. Man behöver ingen särskild konstnärlig talang, de enklaste former ger häpnadsväckande effekter på skuggspelsduken! Detta gör att alla får känna tillfredsställelsen av att ha skapat något av värde.” bild-3-508x381

Stavdockor

Stavdockor och hand och fingerdockor rör man nedifrån med hjälp av en stång eller en hand som täcks av dockans kläder.

Dansmuseet_stavteater_kina_press40 Dansmuseet, stavdocksteater från Kina 1900. Foto: Torsten Jurel

Utställning av dockteater

Dansmuseet

Dansmuseet erbjuder visningar för alla stadier på temat en Värld i rörelse . Masker, kostymer, dockor, konst och film. Visningen kan kombineras med dansworkshop i hiphop eller västafrikansk dans mot en extra kostnad. Dansmuseet har också en av världens främsta samlingar av kompletta afrikanska masker, det vill säga med tillhörande dräkt.

Marionetteatern

I Marionettteaterns pedagogiska föreställning Möt dockorna  visas handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter  från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten

Göra dockor och dockteater

Pygméteaterns workshops

Pygméteatern erbjuder både föreställningar och workshops i skuggspel. I workshopen får eleverna en kort introduktion i skuggspelets tekniker och sedan får de hitta på sin egen historia. Därefter är det dags att skapa sina figurer. Figurerna görs i papp och färgat silkespapper. Efter repetitioner med handledaren som regissör, avslutas dagen med uppspel; alla grupper spelar upp sina pjäser för varandra. Pygméteatern finns på Kulan och har Kulanpremie. Kulan har skrivit ett blogginlägg från kulturombudsträff på teatern med mallar och tips på vad du ska tänka på.

Kulan_WSbild

Marionetteaterns workshops

I ett tidigare inlägg på Kulan om Alice i Underlandet tipsade jag om Marionettteatern som spelar och erbjuder workshops i dockteater och skuggspel workshops i skuggspel. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen! marionett 790

Färdig föreställning

marionettskapande

Teater Tittut bjuder på mallar

teaterns webbsida hittar du enkla mallar för dig som vill göra skuggspelsdockor, du får scrolla ned en bit på sidan. Här kommer du direkt till en av deras  dockteatermall . Filmtrailern är från föreställningen Busiga händer och finns på Kulan med Kulanpremie.

Scenkonstmuseets workshop

Skapa i Scenkonstmuseets ateljé. Museet erbjuder bygge av teaterdockor, skuggspelsfigurer och instrument. Nivån anpassas efter guppens ålder. Dockverkstad Omöjliga, fantastiska, fantasifulla och overkliga – teaterdockor kan göra nästan vad som helst. De dukar upp med allt i materialväg ni kan tänkas behöva och sedan är det bara att låta fantasin flöda fritt. (Passar från årskurs 1 till å.k. 6.) Skuggspelsbygge Är det ett skräckinjagande monster som tornar upp sig på väggen eller en gullig kanin? Du bestämmer! Museet dukar upp med mallar och material. (Passar från 5 år till gymnasiet.)

4eacabc4c6e40eed3914fc1901063cc3

Tips på nätet

Förskoleburken har mallar för att göra dockteater, handdockor och fingerdockor.  Tydliga bilder och bra instruktion. Dockteaterverkstaden har mallar för handdockor, skuggspel, marionetter och stavdockor

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Hör av dig till Kulan om du arbetar med dockteater i klassen

10155406_301412560009659_1397385610_n Vi vill gärna sprida goda exempel och råd, både på vad en ska tänka på och hur en inte ska göra men framförallt hur det blev och vad eleverna tyckte om uppgiften.

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information Prenumenera på Kulans veckobrev 

Elisabeth Söder

Skapande skola

Statsbidraget Skapande skola ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. I det här inlägget lyfter jag framförallt fram nyheter i Skapande skola bidraget.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07
Arbetar du på en kommunal skola i Stockholm har deadline för att söka Skapande skola bidrag redan varit. Men misströsta inte! Skolledningen i de flesta kommunala skolor har redan ansökt om Skapande skola bidrag. För övriga skolor och kommuner hänvisar jag till Kulturrådets sida om Skapande skola.

Syfte med Skapande skola

Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

Trailern är från danskollektivet Johanssons Pelargoner och Dans och föreställningen/workshopen heter Koreografin. När vi rör på oss förändras vi. Danskollektivet finns på Kulan och har Kulanpremie för sina föreställningar. De har Kulanpremie för sina föreställningar och workshops.

Behöver jag ange vilka aktörer jag ska arbeta med i ansökan?

I ansökan för Skapande skola behöver du inte ange vilken kulturaktör du ska arbeta med under läsåret 2019-2020 ( gäller för kommunala skolor i Stockholm) . Det är givetvis önskvärt men vi vet att det kan hända mycket under sommaren både med klasser och lärare. Skriv vilka konstformer ni vill använda er och hur de ska kopplas till kurs- och läroplan. När höstterminen ska starta är det lättare att börja detaljplanera. Men det är viktigt att du uppger vilka professionella kulturaktörer du arbetat med när pengarna ska redovisas vårterminen 2020. Bilden med dockor är från en av Teater Tittuts föreställningar. Tittut finns på Kulan med ett stort utbud av föreställningar.

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skolabidraget

Hans och greta Dockteaterföreställningen En Häxas dagbok, Pygméteatern

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt på skolan som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt behöver ha en koppling till Kulturrådets konstområden, det är: dans, musik, teater, nycirkus, litteratur, visuell konst, arkitektur, design, konsthantverk, film, media, hemslöjd samt arkiv- och museiverksamhet. På bilder ser du Clowner utan gränser som arbetar med nyanlända elever i Gärdesskolan.

pyramid

Vilka aktörer får du arvodera med Skapande skola medel?

I Stockholm är det populärt att exempelvis besöka Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från kulturpengen som finns inbakad i skolpengen. Kulturrådet anser att dessa och liknande besök ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnena. Däremot kan skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en pedagog som är kompetent inom några av Kulturrådets konstområden. Det ska vara interaktivt för eleverna, eget skapande eller skapande process. Då får både elever och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Museipedagogen måste uppfylla kraven på att vara en professionell kulturaktör. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Ateljée I_Nationalmuseum

Vad gäller för att få godkännas som Skapande skolapaket?

Många teatrar erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola. Syftet med Skapande skola är att ”barn och unga ska få möta olika konst- och kulturuttryck, i fördjupande samarbete med professionella kulturaktörer med fokus på det konstnärliga uttrycket och den kreativa processen” . På bilden ser du Sadunära,  en dansgrupp som både ger föreställningar och håller i workshops. Många kulturombud har sett föreställningen eftersom vi hade med dem på en kulturombudsträff på tema rörelse. Gruppen har Kulanpremie.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344

Skapande skolapaket på Kulan

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att göra: dockteater, skuggspel,  hantverk, film, dramaövningar. Arbeta med pantomim, dans, jonglera, akrobatik och illustration. Författar- och dramaturgworkshops och mycket mer. Vi på Kulan får ofta frågan om skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär också att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta kulturaktörer

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Kontakta gärna rådgivare inom dans, film, teater, cirkus och teater. Går du utanför Kulan är det bra att begära in aktörens CV innan skolan anlitar dem. Läs mer om professionalism på Kulturrådets sida. Danskompaniet på bilden är Juck.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Viktigt att skolan prioriterar

Det är glädjande många skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda skolan inte får lika mycket per elev som för några år sedan. När ni får bidraget kan ni därför prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot. En mindre del av bidraget kan då användas till en installation eller aktivitet på skolgården/aulan som kommer alla till gagn exempelvis en nycirkusföreställning eller orkester. På Kulan hittar du flera nycirkusar och orkestrar som kan underhålla en hel skolgård. På bilden är det Cirkus le Fou som stimulerar till rörelse. DIS, dans i Stockholms stad och län kan ge fler tips på nycirkus och dans inför många elever.

fou2

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen. Läs mer om treårsprincipen på Kulturrådets sida. På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Eleverna ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att eleverna inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och skola vet att det är i skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck.  En  möjlighet är att låta eleverna välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att  ha synpunkter . Läs mer om vad som menas med elevinflytande på Kulturrådets sida.

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Har du tips på hur du arbetar med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n    

Tema källkritik och medier

På UR, Skolverket och IIS (Internetstiftelsen i undervisningen) finns många definitioner på källkritik och hur vi kan arbeta med media och källkritik i skolan.  Som en ingång eller fördjupning av arbetet finns det filmer, teater, interaktiv teater och musik på temat som jag presenterar i det här inlägget.

 

Demokrati, makt och medier, Vi & Dom

Vilken bild förmedlar medierna av de andra, de som inte inkluderas i samhällets normer? Hur påverkas vi av dessa bilder? Filmen Vi  & Dom  visas på Zita/ Folkets Bio. På nätet sprids propaganda av repressiva regimer och fejknyheter av lobbyister, samtidigt som en ny form av ”medborgarjournalistik” har uppstått. Hur påverkas demokratin? Biografen Zitas filmpedagoger erbjuder filmföreläsningar där filmexempel som belyser ämnet varvas med diskussion. Samtal om publicistiskt ansvar, källkritik och yttrandefrihet.

9eb21e75db12f148332570e868036fb0


Konspiration!

Det är valår och samhällsdebatten är starkt polariserad. Två journalister bestämmer sig för att skapa en ny konspirationsteori och skickar ut den i världen genom digitala kanaler. Vi får följa bygget steg för steg och när de ska visa sin avslöjande dokumentär på TV4 har de helt tappat kontrollen över sin skapelse. Journalisternas fejkade konspirationsteori har börjat användas av helt andra krafter än de kunde ana.

Konspiration! är en föreställning av Musikteater Unna om byggandet av en konspirationsteori. Läs mer om Musikteater Unna och föreställningen Konspiration på Kulan 

  1. Musikteatern Unnas. Konspiraton.

 


Sant, falskt och lite däremellan

Sant, falskt och lite däremellan är en humoristisk och allvarsam klassrumsrevy av Cirkus Tigerbrand.  Ibland kan sanningen visa sig vara falsk och lögnen visa sig vara sann – allt beroende på vilket perspektiv man har. När börjar en historia glida över till fantasi och när blir det till lögn? Vilket perspektiv väljer du som lyssnar? Vad är fakta och vad är friserat hittepå?
En klassrumsföreställning där publiken får vara med i interaktiva inslag med tankar och förslag till vad som kan vara sant eller falskt.Människan är det enda djur som ljuger. Vi ljuger tre till åtta gånger om dagen. Avslöjar lögnen gör vi bara sex gånger av tio. Inte mycket bättre än om vi singlat slant alltså…Enligt forskningen så behövs lögnen i det sociala samspelet. Vi börjar ljuga redan i tvåårsåldern, men det är först i sexårsåldern medvetenheten om vad som är på låtsas och vad som är på riktigt anses fullt utvecklad.

I en värld av alternativa fakta och där många redan i lågstadiet är aktiva på sociala medier- där rykten flyger snabbare än tanken – så är kunskap om sanning och lögn nödvändigt.  När man just börjat skolan öppnas världen. Man möter nya människor, nya idéer. Men det är fortfarande svårt att orientera sig mellan sanning och lögn.

f831f359b3c7ecc12ab799dbc90b33a0


Skärisbiografen: Truman show

Truman Burbank bor i Seahaven, en idyllisk småstad där husen är vackra och grannarna hälsar godmorgon med ett ständigt leende på läpparna. Han har ett hyfsat jobb på ett försäkringsbolag, är gift och lever ett vanligt liv. Att hans fru ofta beskriver livsmedel och köksredskap som om hon var med i en reklamfilm reflekterar han inte ens över. Det lilla livet är gott och Truman accepterar världen som den är. Vad Truman Burbank inte har förstått är att hela hans liv är en direktsänd såpa 24 timmar om dygnet som visas runt hela världen!

Tv-producenten Christof engagerade Truman som bäbis. Seahaven är egentligen världens största TV-studio. Alla människor som Truman möter, inklusive hans egen fru, är skådespelare. Hennes och andra människors ovanligt detaljerade beskrivningar av prylar och maträtter är bara produktplacering. När Truman upptäcker detta faller hans värld i spillror, hur ska han bära sig åt för att få ett eget liv? Han tvingas ifrågasätta hela verkligheten, vad är egentligen sanning?

Truman Show är en satir som inte lämnar någon oberörd med sitt direkta tilltal och målande narrativ. Mediernas inflytande och världshärskaren som dikterar vad som är sant eller falskt står i centrum. Alla måste spela med, annars blir de utkastade eftersom de hotar den rådande strukturen som TV-serien kräver.

Den här filmen är en del av filmprogrammet för skolor. Biljetter finns tillgängliga för skolklasser och kostar 20 kr/st. Rekommenderas för årskurs 8-9 och gymnasiet. Trumanshow visas på Skärisbiografen i Kulturhuset Skärholmen

2fa481444b524479eceaa0c954318800


VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?

Veta bäst – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning av Teater Barbara om kunskap, för mellanstadiet.

Vi möter klasskamraterna Nene och Jojo som tjafsar om det mesta. Nene är självsäker och utåtriktad medan Jojo är försiktig och reflekterande.
Skolans bibliotekarie Minerva kommer till klassrummet med sina favoritböcker för att prata om kunskapens historia. När hon öppnar ”Den stora boken om kunskap” för att ta fram Platons urgamla kunskapsformel uppstår plötsligt en reva i tid och rum och in ramlar två gubbar som visar sig vara Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Exalterade över att ha landat mitt i ett lärosäte för unga medborgare upptäcker de båda snart att världen har förändrats och att deras syn på kunskap inte längre är en självklar sanning. Dråpliga situationer uppstår när de fem karaktärerna från 3 olika tidsåldrar ska försöka förstå sig på varandra och världen.
Rollerna gestaltas av två skådespelare och tre dockor i skala 1:1.Till VETA BÄST finns ett gediget pedagogiskt material för fortsatt arbete.
_DSC9809a större
Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM. Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n

Kan teater inspirera till diskussioner om kunskap i skolan?

Teater Barbara har länge funderat på att göra en föreställning om det som främst är skolans specialområde – kunskap. Vi har frågat oss: skulle vi som kommer från teaterns värld, ytterligare kunna inspirera elever till att reflektera över fenomenet kunskap? Kan vi komma till ett klassrum och med en teaterpjäs stimulera till en fördjupad diskussion om hur olika sorters kunskap samverkar; hur vi kan förhålla oss till sanning, till begrepp och till språket?

veta bäst

Affisch Veta bast NEW liten (002)Det första fröet till VETA BÄST såddes precis efter att det senaste presidentvalet i USA hade ägt rum och då Storbritannien stod inför folkomröstningen om att lämna EU. Det var mycket som förändrades runt om i världen och snabbt fylldes internet av nyheter, påståenden och citat som inte alls stämde överens med verkligheten. Tvärsäkerheten och förvirringen växte. Polariseringen ökade.

Vår första idé var att göra en klassrumsföreställning om källkritik, men vi landade tillslut i att det skulle vara en större utmaning att gå ett steg djupare och försöka skapa en föreställning om det som krävs för att vi faktiskt ska kunna vara källkritiska, nämligen kunskap.

Tillgången till information har ju förändrats drastiskt de senaste åren. Vi får nyheter direkt i våra telefoner, dygnet runt. Vi har snabb tillgång till medier från hela världen som granskar med olika perspektiv och lyfter från olika vinklar och vi kan snabbt googla oss till fakta. Men är det givet att ökad tillgång till information leder till att vi ökar vår kunskap? Vi översköljs ju samtidigt av falska nyheter, konspirationsteorier och rent tyckande. Hur ska vi kunna skilja på vad som är sant och inte?

Ur ett konstnärligt perspektiv och med filosofisk en infallsvinkel vill vi med VETA BÄST bidra till att öka medvetenheten om vad som är kunskap – och vad som inte är kunskap. Utöver en lektionstimmes underhållande teater hoppas vi kunna inspirera och uppmuntra till reflektion kring vad som skiljer det som är sant från det som är osant och hur vi förhåller oss till det. Föreställningen öppnar också upp för allmänmänskliga frågeställningar om vänskap och om hur vi beter oss mot varandra när vi inser att vi har fel eller inte vet.

veta bäst två

Vetenskapsteater

VETA BÄST är ytterligare en i raden av Teater Barbaras föreställningar med inriktning mot vetenskap. År 2009 gjorde vi Frossa – en brännhet klimatfars och 2013 hade vi premiär på Åsiktsmaskinen – vem styr dina åsikter? I researcharbetet inför VETA BÄST har vi haft seminarier med bland annat Emma Frans, forskare och vetenskapsskribent som skrivit boken Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams. Vi har också samtalat med Arne Jarrick, professor i historia och författare till Det finns inga häxor. En bok om kunskap. Vi har även låtit oss inspireras av filosofiprofessorn Åsa Wikforss bok Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender.

Filmtrailer från Veta bäst

Fördjupningsmaterial

Till föreställningen finns ett omfattande pedagogiskt material som är till för att stärka elevernas upplevelser av föreställningen och ge tips på hur lärare och elever skulle kunna arbeta vidare med de frågeställningar som föreställningen har väckt. I materialets inledning skriver vi att ingens upplevelse av en teaterföreställning är mer rätt än någon annans. Alla har rätt till sin upplevelse och åsikt. De äldre vet inte mer eller bättre än de yngre. Vi behöver inte vara överens. Men när olika åsikter och upplevelser får mötas fördjupas och utvecklas allas kunskaper. Avsikten med en teaterföreställning är inte att ge färdiga svar utan att väcka nya frågor. I efterarbetet kan vi få syn på elevernas egna åsikter och perspektiv.

Arrangörs och pedagogträff

Den 23 januari bjuder Teater Barbara tillsammans med Teater De Vill in pedagoger till en mingelkväll. Kvällen innan Stjärnkalaset – Stockholms största utbudsdag för barn och unga, smygstartar vi på Teater Barbara och Teater De Vill genom att bjuda in er till en mingelkväll på vår gemensamma scen.

Under trevliga omständigheter visar vi smakprov av vårens premiärer och ni får träffa regissörerna för ett samtal efteråt. Onsdag 23 januari kl 17:30 Adress: Pipersgatan 4

Ungefärliga hålltider: 17:30 Insläpp och mingel -vi bjuder på något att dricka och tilltugg 17:45 Smakprov ur Hej Hyper (år F-3) och samtal med regissören 18:15 Plats för frågor 18:30 Smakprov ur VETA BÄST (10-13 år) och samtal med regissören 19:00 plats för frågor 19:30 Slut! Kostnadsfritt, men begränsat antal platser! OSA senast 21 januari till info@barbara.nu

Spelperiod

VETA BÄST spelas under 2 veckor på vår scen för att sedan åka ut på en rikstäckande turné. Biljetter kan beställas via Kulan. Föreställningen kan också beställas till er skola. För information om föreställningen och datum, se Kulan:

Om föreställningen: Vi möter klasskamraterna Nene och Jojo som tjafsar om det mesta. Nene är självsäker och utåtriktad medan Jojo är försiktig och reflekterande. Skolans bibliotekarie Minerva kommer till klassrummet med sina favoritböcker för att prata om kunskapens historia. När hon öppnar ”Den stora boken om kunskap” för att ta fram Platons urgamla kunskapsformel uppstår plötsligt en reva i tid och rum och in ramlar två gubbar som visar sig vara Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Exalterade över att ha landat mitt i ett lärosäte för unga medborgare upptäcker de båda snart att världen har förändrats och att deras syn på kunskap inte längre är en självklar sanning. Dråpliga situationer uppstår när de fem karaktärerna från 3 olika tidsåldrar ska försöka förstå sig på varandra och världen. Rollerna gestaltas av två skådespelare och tre dockor i skala 1:1.

Förskoleklass ser Molièreklassiker och visar tummen upp

I Unga Dramatens nya serie Unga klassiker tolkas teaterns tyngsta klassiker för de yngsta. Först ut är Den lille girige om att vilja ha, men tvingas dela. Alla elever i förskoleklassen på Estniska skolan gav tummen upp efter att ha sett  föreställningen.

den_lille_girige_189

Elevernas kommentarer:

De bråkade med leksaker. Mamma var jättearg på dem.

Pojken fick inte alla saker. Han fick bara en sak.

De ville inte dela med.

Fast jag inte förstår nån svenska, fattade jag nästan allt!

De bråkade, alla ville ha samma sak. Jag tyckte mest om det stället som handlade om daggmask. Både ville ha den.

den_lille_girige_248

En ville ha en traktor, den andra ville också ha en traktor. Mamma sa att de måste dela med. Sen tog dem de och sprang och telefonen ramlade.

De tog lite saker från varandra. En grät. Men inte på riktigt – det såg jag!

De hade leksaker. Så köpte de. Tjejen ville ha också traktorer. De gedde den för att dela med den.

Jag tyckte om hur de bråkade. Jag försökte att lära mig svenska.

Jag tyckte om det med telefonen, det var jätteroligt! Jag skrattade när pojken tog alla saker i affären.

den_lille_girige_531De bråkade. När mamma hade ringt klart, tog hennes barn telefonen och kompisen.  De kastade ned telefonen. Bråk om masken var också bra.

Jag tyckte om när det ringde i telefonen och barnen tog telefonen.

Jag tyckte om allt!

De hade jättemånga leksaker. De fick ju inte bråka om en sak!

Vi gick över vägen för att komma till teater.

den_lille_girige_497

Så här tyckte lärarna:

Det var en kort, men jättebra pjäs. Idén bakom den var jättebra, passande för denna åldersgruppen.

/Janika Soovere-Sjöquist, lärare på Estniska skolan

Teatersamtal med årskurs två

I tidigare inlägg har jag tipsat om bra modeller för att samtala med klasser om scenkonst. I det här inlägget berättar Caroline Berntsson om hur hon arbetade med Unga Dramatens föreställning Kras. I inlägget får vi också ta del av vad eleverna tyckte var viktigast i föreställningen. Eleverna går i årskurs 2 i Årstaskolan.

kras-f18

” Kras är en sinnlig föreställning som nästan ordlöst utforskar gränserna mellan rädsla och nyfikenhet, risk och möjlighet, glas och kras. I en trapets ovanför ett hav av kristallglas är känslan av att vilja flyga större än rädslan för att falla…” Regissör är Tilde Björfors, grundare av Cirkus Cirkör.

Efter föreställningen fick alla elever känna på glaset som skådespelaren gick på i föreställningen. De fick också veta hur skådespelaren/cirkusartisten går på glas för att det inte ska göra ont och vikten av att använda svenskt glas som inte splittras. Glasupplevelsen avspeglar sig i många av barnens  teckningar

Carolines upplägg inför teaterbesöket

Frågeställningar inför teaterbesöket: Vad betyder mod? Vad betyder mod för dig? Kan man vara modig på olika sätt? Vad innebär det att vara modig? Varför blir vi rädda? Hör mod och rädsla ihop?

Efter teaterbesöket: Vi pratade om föreställningen som barnen tyckte väldigt mycket om. Vi tog upp frågor och funderingar. Många tankar och kloka funderingar kom fram. Efter samtalet fick eleverna rita med vaxkritor och skriva några meningar om sina tankar om föreställningen.

Elevernas bilder och tankar från föreställningen

Gå på glas är läskigt

 

arsta19EFDB182-5E86-4377-A2A6-FBB649BA45DD

dsc_3890

Spela på glas är intressant

 

arsta4

dsc_3074

Tittut är fortfarande roligt i årskurs två

arsta8 arsta9

Det är modigt att hoppa ned från garderober

arsta10

dsc_3799

Det är roligt att gunga

arsta3

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n