Visar alla blogginlägg med kategorin:
Drama

Ibland är det skönt att gömma sig bakom en mask

350bf1b7f56682621de0dc00549dc213
Att göra masker i papier-maché med hjälp av ballong, tidningar och tapetklister är kul och kreativt. Masken får både ett personligt avtryck och ger ett verktyg i att testa en annan karaktär. Eleven får gå fritt i sin fantasi och stärkas i att sin idé och tanke blir till ”verklighet”. För en klass skapar det ett gemensamt fokus och känsla av samarbete. De blir inspirerade av varandra och de olika momenten i att tillverka en mask ger koncentration, väcker nyfikenhet och gemenskap.
Tänka sig att han eller hon man annars kanske inte leker med på rasterna, faktiskt också hade en liknande idé om vad för slags figur man ville göra! Tillsammans ger de varandra tips, löser problem och inger möjligheter.
IMG_5692

Inspiration från Kulan

På Kulan hittar du bland andra gruppen Helloe Creative med teaterpedagogen Erica Löfgren som kan hålla workshops med lärargruppen eller med eleverna. Gruppen
finns att boka på boka via Kulan.
Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative
IMG_0127 (002)
IMG_5761

Ser du vilken musikal det är?

dagbok

tre män 1

 IMG_4560_bis

 

IMG_4587_bis

IMG_4763_bis

IMG_4718_bis

IMG_4432_bis

IMG_4605_bis

IMG_4684_bis

Ja visst finns det scener som påminner om Mamma Mia?

Jag måste bekänna att jag är svag för musikaler och därför glad att jag fick uppleva Who´s Your daddy?   En föreställning som hämtat inspiration från Mamma Mia, fritt tolkat av elever från Östra Reals gymnasium.  Deras tolkning av föreställningen heter Who´s Your daddy? Genom bildelevernas scenografi upplever du att du är på en grekisk ö och känner väl igen hotellet och tavernan. Handlingen i Who´s Your daddy? följer grundkonceptet med vissa ändringar i manus och karaktärer. Bland annat är det unga kärleksparet, som skall gifta sig, kvinnor. Klassen går naturvetenskaplig inriktning med estetisk profil uppdelade på bild och musik.

IMG_4766_bis

Eleverna går en naturvetenskaplig linje med estetisk inriktning och klassen är indelad på bild och musik. På Östra Reals gymnasium är det tradition att sistaårseleverna sätter upp en musikal. Bildläraren Barbro Lennartsson och musikläraren Marja-Liisa Piirimets Ingler driver musikalprojektet. Under läsåret arbetade lärare och elever 2, 5 timmar i veckan med musikalen och under skolans projektvecka fick de ägna sig uteslutande åt Who´s Your daddy? Klassen ämneslärare hade också lovat att inte lägga prov i slutfasen av musikalarbetet. Utöver detta arbetade elever och lärare frivilligt många kvällar och helger för att det skulle bli så bra som möjligt. Men också för att det var så kul att arbeta tillsammans med musikalen. Med tanke på att arbetet var så bra för samhörigheten mellan och inom klasserna, frågade jag om det inte hade varit bra att börja med att sätta upp en musikal redan i årskurs ett. Men det var inget som eleverna höll med om. De uppskattade progressionen i i bild och musikämnet som gav dem en bra bas för årskurs tre stora final.

IMG_4504_bis

Eleverna upplevde inte att all den tid de lagt ned på musikalen tog tid från övrigt skolarbete. Tvärtom, många berättade att de dagar de visste att de skulle få jobba med musikalen klarade de även av andra ämnen bättre. Musikalarbetet var ett välbehövligt avbrott under skoldagen då de fick använda andra förmågor. Misstag under repetitionerna var nästan efterlängtade och ledde till glada skratt.

Arbetet med musikalen började direkt vid hösterminens början. Eleverna från bild- och musikklasserna satte sig i grupper och brainstormade fram förslag på musikaler som var möjliga att göra med tanke på musik, scen, tillgång till manus, deltagande aktörer på scenen och musikalrättigheter. Till slut återstod tre musikaler som eleverna valde mellan: Lejonkungen, Alladin och Mamma Mia. Mamma Mia vann omröstningen. Under arbetet med musikalen förändrades vissa scener och karaktärer och den döptes också så småningom om till Who´s Your daddy? Eleverna från bild- och musikklasserna valde själva vilka uppgifter de ville ha i produktionen;

Arbetsuppgifter i musikalen

Spela i bandet IMG_4715_bis

Sjunga solo eller kör

IMG_4582_bis

Arbeta med smink, kostymör scenografi, koreografi och regiIMG_2884 Dansa eller koreografera

”alla lärde sig dansa sjukt bra även om vissa hade extra svåra förutsättningar på grund av höga klackar eller platåskor”

östraskol

Oavsett vilka uppgifter eleverna valde så var det var inga skarpa gränser mellan uppgifterna och alla hjälpte varandra. En bra grogrund för arbetslivet, som efterfrågar kretivitet, lyhördhet, flexibilitet, ansvarstagande och samarbetsförmåga: förmågor och färdigheter som tränas i stora kulturprojekt. Några av eleverna som uppträdde kommer vi kanske att få se på andra scener i Stockholm… En del av eleverna tänker säkert fortsätta att vara verksamma med kultur på fritiden. Men de allra flesta hade valt en estetisk inriktning för att få ett avbrott med guldkant under en tid med intensivt pluggande. Och visst är det bra att kunna sjunga och dansa, även om man ska bli tandläkare?

Film från musikalen och arbetsprocessen bakom

Här kan du se att jag inte har överdrivit när jag berättar om elevernas  uppsättning av Hwo’s Your Daddy? Journalistlinjen Jo14 följde arbetet med musikalen och dokumenterade det i en film som producerades i kursen Medieproduktion 1 som du kan se nedan. Filmen är 16 minuter lång. De flesta fotografierna  i blogginlägget är även de från Jo14. 

Tack Barbro Lennartsson och Marja-Liisa Piirimets Ingler för en fantastisk arbetsinsats!

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff på Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet-huset

Vår kväll på Scenkonstmuseet

Vi börjar med en guidad visning av huvudutställningen På scen: På Scen utforskar dans, teater och musik ur ett både konstnärligt och praktiskt perspektiv. Vad behövs för att en teaterföreställning ska fungera? Hur mycket måste en professionell musiker öva och vilka slags kroppar får egentligen visas på en scen?

Mal i frackarna?

skarsgårds frac

Stellan Skarsgårds frackar som skulle gestalta karaktärens åldrande och förfall. Från Ett Drömspel 1986 på Dramaten i regi av Ingmar Bergman. Kostym Marika Voos

Interaktivitet på museet

scenkonst 1

Visningen ger en inblick i det professionella arbetet med dans, musik och teater samt låter oss vara skapande med olika interaktiviteter. Samtidigt finns ingångar till historia, språk, kommunikation och frågor om norm och demokrati.

Kvällen avslutas på ett hemligt café på museet som bara öppnas för oss. Där äter vi och fikar och har gott om tid att resonera om kulturombudsuppdraget.

 Var när och hur?

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: 10 maj, kl 17.00-20.00.
Plats: Musik- och teatermuseet, Sibyllegatan 2
Pris: utan kostnad, bekostas av Kulan
Här anmäler du dig

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

IMG_0012

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

tunnelbana

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

  • Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
  • Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
  • En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder

Samarbetsövningar för att skapa tillit

Andra delen av blogginlägget från Pantominteaterns lärarkväll. Jag berättar och visar några av de samarbetsövningar vi hann göra under kvällen. Om Alexandras föreläsning om att undervisa nyanlända och föreställningen HOPPET – för jag dog inte kan du läsa om här.

marionettscenworkhsop

I anslutning till Pantominteaterns föreställningar erbjuds skolklasser att boka workshops i olika teatertekniker som kan anpassas till olika teman/frågeställningar. De har utvecklat ett koncept utifrån fysisk kommunikation, mim och akrobatik. Vi fick under kvällen testa några övningar som de kallade vänskapsövningar. ”Workshopen är skräddarsydd för att fungera också med nyanlända, utan att alla deltagare behärskar svenska. http://pedagogblogg.stockholm.se/kulan/2017/03/22/samarbetsovningar-for-att-skapa-tillit/.” Hämtat från Pantominteaterns webbplats.

Jag har filmat övningarna under kvällen med min iPad så tekniken är inte lika proffsig som det vi fick uppleva under kvällen. Men ni hör skratt och tipps och tricks, så välkommen att dela vår glädje.

Samarbetsövningar

Publiken bjöds upp på scenen och fick i uppgift att ställa sig med någon de inte sett förut. Uppgiften var att få ned varandra och lyckades en med det fick man en poäng. Upplägget var ett till tio vilken ingen lyckades med. Några tips vi fick från workshops ledaren var att stå med benen brett isär. När vi kände oss trygga med varandra uppmanades vi att finta som exempelvis att ta ett steg tillbaka. Workshopen leds av de skådespelare vi tidigare sett i förställningen Hoppet – för jag dog inte : Sara Runsten och Nadi Vilejka

Trygghetsövning, samarbete och ordlös kommunikation

Så här jobbar Pantomteatern med workshops

Cecilia avslutade workhopspasset med att berätta att de turnerat de turnerat med Cirkus Cirkör i Ruanda och Kenya. I Kenya hade de haft gjort vänskapsövningar med patienter döende i aids som berättade att de inte på många år fått uppleva känslan att bli omhändertagna, att någon rört vid deras kroppar. I Ruanda sa en av deltagarna att efter det här vill man ju inte slå någon. Ja ni förstår, inte ett öga torrt bland oss i publiken.

Andra workshops som Pantominteatern erbjuder

Läs mer på Pantominteatern webbplats om alla workshops och förslag till Skapande skola som erbjuds. Exempelvis Commedia dell arte  ”Tillsammans med skådespelarna får eleverna prova karaktärer med traditionella commedia dell´Arte masker. Vi improviserar kring frågeställningen: Vad är en arketyp? och improviserar kring nutida arketyper. En arketyp är en karaktär som kan igenkännas i varje by, skola och/ eller grupp, t.ex. clownen, mobbaren, den mobbade och flörtisen. Detta är en workshop där eleverna får ett litet smakprov av maskers magi och där de får chansen att pröva på att spela en annan karaktär än sitt vanliga jag. Lämplig från 9 år och uppåt. ”

workshop2_galleri

Kulan i social media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar

Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

psykbryt

Vi har tidigare i Kulan haft flera inlägg om hur drama i klassrummet kan vara förebyggande och stärka klassens gemenskap. Ett av de mest lästa är läraren Jordi Almeidas tips. Många av Stockholms teatrar spelar pjäser som handlar om elevers utsatthet i klassrummet och erbjuder ofta workshops i anslutning till föreställningen. Söker du på värdegrund i Kulan får du upp 21 förslag.  

En av dessa kulturaktörer är Teater Pero som i blogginlägget berättar om en lärarkväll med tema värdegrund. Lärare fick se föreställningen Ensamma Krigare och lyssna på  en föreläsning med Niklas Odén. En av Sveriges mest  efterfrågade föreläsare när det gäller värdegrunds och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Föreställningen Ensamma Krigare har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per biljett när du bokar via Kulan. Tack Karin Westholm för ett värdefullt blogginlägg

/Elisabeth

eec96bbbd8f0ab375f432451edac7c87

Trygghet i skolan – en kväll på Teater Pero med föreställning och föreläsning

På måndagskvällen anordnade vi på Teater Pero en inspirationsträff för lärare och kulturombud där vi fördjupade oss i temat Mobbning och Trygghet i skolan och jag tänkte i detta blogginlägg beskriva kvällen i korthet.

I samband med alla våra premiärer här på teatern har vi för vana att bjuda in er som jobbar i skolan till en exklusiv VIP-kväll där vi visar vår nya föreställning, bjuder på något gott att äta och dricka samt bjuder på en spännande föreläsning med en expert som utvecklar ämnen som berörs i pjäsen.

Ensamma krigare

Den 10 februari hade vi nypremiär på klassrumsföreställningen Ensamma Krigare som vänder sig, i huvudsak, till mellanstadiet. Föreställningen bygger på böckerna Ensam Krigare och Ensam med hajar som är skrivna av Eva Wikander. Den handlar om Johan och Peter som berättar om hur det var när de var 10 år och gick i 4:an. Båda hade det tufft på olika sätt.

Peter berättar om hur han och hans familj under denna tid lever under ständigt hot om våld från Peters pappa. Peter flyr in i sin fantasi om att en dag bli en dykare. Peters otrygghet gör honom arg. Ilskan måste ut.

Johan, i sin tur, berättar om hur han dag efter dag utsätts för kränkningar och mobbning från Peter. Även han har en fantasi att fly till när det blir svårt. Han blir Tappra Björnen, en indian, som står emot de grova kränkningarna. Tillsammans beskriver de ett händelseförlopp som eskalerar tills de båda tappar kontrollen. Vuxna i deras närhet orkar varken se eller agera när våldet trappas upp. Och hur skulle de annat kunna göra när Johan och Peter, och alla barn runtomkring, är mästare på att dölja vad som pågår?

Föreställningen spelades mycket under åren 2008-2010 och den har sedan dess legat vilande. Vi har saknat den sedan dess eftersom vi tycker att det är en så fruktansvärt bra historia och eftersom vi såg att berättelsen gjorde skillnad. Vi märkte att föreställningen gav lärarna en bra startpunkt att prata med eleverna om värdegrund. Det kan vara svårt att komma till kärnan i diskussioner om mobbning när elevernas egen verklighet är utgångspunkten eftersom någon lätt kan känna sig utpekad. Historien om Johan och Peter blir en bra och neutral plattform för fortsatta diskussioner i klassrummet. Därför tar vi nu upp föreställningen igen. Den är fortfarande lika angelägen. Tyvärr.

Ensamma krigare TEATER PERO 3

Niklas Odén om sitt skoluppdrag

Efter pausen samlades vi igen på stora scenen och lyssnade på Niklas Odén som är en av Sveriges mest erfarna, kunniga och efterfrågade föreläsare, metod- och materialutvecklare samt projekt- och handledare när det gäller värdegrunds-, förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Niklas driver hemsidan Skoluppdraget.se. På webbsidan finns PDF.er att ladda ned: Konsten att vara snäll och bli klok i skolan, Att skapa en röd tråd i det förebyggande arbetet och Konsten att kommunicera och göra suceé på föräldramöten. Niklas har i över tjugo års tid anlitats av myndigheter, organisationer och skolor. Han höll en spännande föreläsning med fokus på vad det är som skapar trygghet hos unga och hur vi vuxna kan eliminera riskfaktorerna och förstärka skyddsfaktorerna i ungas vardag.

Skolans riskfaktorer

Vi fick bl.a. lära oss att skolan är den miljö där det är vanligast att unga utsätts för brott, kränkningar, hot och våld. Dessa tendenser frodas i de fall där skolan har en passiv hållning. Det gäller att se skolan som möjligheternas arena där vi faktiskt, genom en medveten hållning och genom att låta värdegrundsarbetet genomsyra allt på skolan, kan utveckla en god miljö och få trygga elever som i förlängningen blir trygga samhällsmedborgare.

Niklas pratar om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnens omgivning. Man kan säga att dessa faktorer finns på individnivå, familjenivå, skolnivå, fritid/vänner och samhällsnivå. Det är viktigt att vara i balans här. Man kan ha riskfaktorer på några av dessa punkter men man kan balansera upp detta med att ha skyddsfaktorer på andra av dessa punkter. På så vis blir skolan väldigt viktig eftersom den kan skapa balans i tillvaron även om t.ex. en elevs familjeförhållanden är svåra.

Skolans skyddsfaktorer

Goda och tillitsfulla relationer; Trivsel, Trygghet, Att bli sedd (få uppmärksamhet och förväntningar), Att bli inkluderad och Att få lyckas (skolframgång).

Man kan arbeta med skyddsfaktorerna i skolan och komma långt genom enkla åtgärder. Till exempel kan man öka tryggheten genom att fråga eleverna var på skolan de känner sig otrygga och sedan använda denna information som ett underlag för att bygga bort otrygga platser. Det är viktigt att ställa denna fråga återkommande genom nya mätningar eftersom det snabbt kan förändras på en skola.

Det som kanske förvånar är att man i undersökningar har kunna konstatera att den allra starkaste skyddsfaktorn är; ”Att få lyckas – (skolframgång)”. När man t.ex. tittar på vad som är den största gemensamma nämnaren hos personer dömda till fängelse visar det sig att de flesta har det gemensamt att de inte gick ut nian.

Det fiffiga med oss människor är att vi njuter av att vara snälla. Det har gjorts en mängd undersökningar som alla pekar på samma sak. När vi behandlas väl och bemöts av snällhet så bemöter vi själva andra på ett bättre sätt.

De skolor som lyckas bäst med resultat i skolan är de skolor som lägger ner mycket kraft på det sociala.

Niklas ger oss några handfasta tips till oss, till exempel: Var generös och uppmärksamma goda idéer. Tänk på att bestraffningar skapar avstånd mellan lärare och elever så välj dina strider. Var ett gott föredöme för dina elever. Tänk på att vi lär oss genom härmning.

Han avslutar med att summera det hela; Kan vi få till en majoritet av alla de möten som sker dagligen på en skola så att de blir positiva möten, då har vi kommit en bra bit på vägen till en bättre skola och, i förlängningen, ett bättre samhälle.

Boka Ensamma krigare

Det var en mycket fin kväll här på teater Pero som inspirerade till spännande samtal i pauserna. Mitt intryck är att de lärare som var här denna kväll sög i sig kunskapen och informationen och att de kommer att sprida den vidare på sina skolor. Vi har redan, sedan kvällen gick av stapeln, spelat föreställningen Ensamma krigare för en del elever vars lärare var här och fått ett fint bemötande. Föreställningen spelas på Teater Pero 22, 24 mars kl. 9.30 + 10.45 och är berättigad till Kulanpremie. Vi spelar den på skolorna under mars och april och föreställningen spelas även nästa läsår. Niklas föreläser gärna på skolor och nås på hemsidan skoluppdraget.se.

Välkomna att höra av er till mig på tel. 08-458 94 10 för mer information.

Karin Westholm; producent på Teater Pero

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Självklart är det stimulerande att även få in dramalärare i klassen som komplement. På Kulans sida med rådgivare hittar du kontaktuppgifter till dramatiker och dramapedagoger. Du kan också få tips på en mängd  dramaövningar på webbsidan Dramaövningar .  I blogginlägget publicerar jag några filmer från våra dramaövningar. Tanken med att visa filmerna är att ni förutom att få övningen gestaltad även skall kunna iaktta Jordis aktiva ledarstil. Tack alla kulturombud som generöst ställde upp på att bli filmade! Har du missat första inlägget från Jordis workshop? Det finns här: Dramaövningar i klassrummet ? Del tre från Kulans blogginlägg med Jordi kommer att handla om kunskapsrelaterade dramaövningar.

Träna lyhördhet

Vi fortsätter med enkla dramaövningar för att värma upp klassen. En uppvärmningsövning som går fort är räkna till 10. Tio deltagare ställer sig i en ring och skall räkna till 10 utan att kommunicera med varandra om vem som skall börja och vem som kommer säger nästa siffra. Syftet med övningen är att arbeta med lyhördhet och känslan att vara en del i ett sammanhang. Vår grupp klarade uppgiften med bravur på andra försöket.

Skapa en tillåtande stämning i gruppen

När vi skall göra att grupparbete krävs det att vi bejakar varandra för att få upp att få fram många idéer. Då kan det vara bra att mjuka upp gruppen genom att göra ja-leken. Den tar inte många minuter från lektionen. Som en introduktion till ja-leken och följa John fick vi börja med att vända på det och säga nej till alla förslag. Trots att vi visste att det var en övning kändes det hårt att få nej på våra förslag.

Nej-leken

Ja-leken eller Följa John

Vi delade snabbt in oss i grupper om tre eller fyra med roterande ledarskap. I övningen är det viktigt att inte tänka, vi gör rörelsen tills vi får en ny impuls, byter ledare men stannar inte upp. Tempo, tempo, tempo är en nyckel för att det skall bli bra gruppdynamik. Om eleverna stannar upp och tänker blir det prestationsinriktat.

En bejakande övning som gjorde oss varma och glada. Jordi berättade att han ibland bara nämnde ja-övningen utan att göra den i klassen för att de skulle komma ihåg vikten av generositet och öppenhet mot varandra. Det är också en övning i att lita på sina impulser. Så fort vi börjar att stanna upp och tänka förlorar övningen i värde. Övningen går bra att utveckla genom att ledaren lägger till uppgifter, att de skall styra med huvudet, magen , höften exempelvis.

I övningen försvinner för en stund klassens gruppindelningar vilket också är positivt.

Kreativitetsövning med högt tempo

Blocket uppvärmningsövningar avslutade vi med en kreativitets övning som även den även den byggde på snabbt tempo.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Stockholm är världsunikt med sitt stora utbud av scenkonst för barn och unga

Bakgrunden till det här inlägget är en krönika av Johan Hilton i DN, Dramatisk förnyelse sker ofta i skuggan av de stora scenerna. Om jag säger teater för barn och unga i Stockholm, vilka teatrar tänker du på? Kanske först på Unga Dramaten och Skärholmens barn och ungdomsscen.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Men i Stockholm finns det många fler teatrar som valt att spela för barn och unga. Vi är faktiskt unika i världen med vårt stora utbud. Vi på Kulan hoppas att stadens elever får ta del av många sceniska uttryckssätt, för som Johan Hilton skriver ”Var började till exempel Mikael Persbrandt? Inte i en Beckfilm, kan jag försäkra, utan på en liten, anslagsberoende och avantgardistisk scen som Galeasen. Var har alla andra folkkära svenska filmidoler utvecklat sina uttryck? Tro inte att de bara ställde sig framför en kamera en vacker dag och blev filmstjärnor, i nittionio procent av fallen har de harvat runt i åratal på diverse småscener som kulturens räknenissar inte skulle ta i ens med tång. Samtidigt har de allra flesta berättargrepp, trender och skådespelartraditioner som vi i dag knappt ens tänker på sitt ursprung inom avantgardismen och sågs som både kontroversiella och svåra på sin tid.”

Därför ägnar jag det här blogginlägget till att puffa för de teatrar du hittar på Kulan. Teatrar med tillgång till en fast scen och som har föreställningar med Kulanpremie (50 kronor i rabatt per biljett). Vi har också många teatrar utan fast scen som du kan boka till skolan via Kulan men de förtjänar ett eget blogginlägg.

5512c2653447eaf6d45bb21c1fd4789d© Strindbergs Intima teater

Fria teatrar på Kulan

Strindbergs Intima Teater

Barnens underjordiska scen, BUS

Teater Tribulanalen

Unga Klara

Teater Barbara

Pantominteatern

Turteatern

Teater Tre

Dockteatern Tittut

Pygmeteatern

Teater Bara

Teater Pero

Teater De Vill

Boulevardteatern

Fria Teatern i Högdalen

Mittiprickteatern

Cirkus Tigerbrand

Uusi teatteri

Elisabeth Söder för barn och ungas rätt till kulturupplevelser och skapande, Kulan


Omslag GymnasietOmslag Grundskolan