Visar alla blogginlägg med kategorin:
Drama

Se film, prata om film och skapa film

Tips på aktörer som visar skolbio och erbjuder workshops i att göra film.

Alla elever i Stockholms skolor har möjlighet att se subventionerad skolbio. Under hösten 2018 har vi också en skolbiokampanj med några utvalda filmer som klasser kan se utan kostnad för skolan. Alla  skolbioföreställningar har filmhandledning med förslag på uppgifter och ingångar för samtal.

caroline_eriksson_004_beskuren Att i skolan få uttrycka sig med film är viktigt. Det ökar förmågan att läsa filmens språk. Elever tycker att det är roligt att göra film. Att filma och redigera med iPad är enkelt vilket innebär att eleverna kan fokusera på filmens innehåll och språk.

Vill du ha fortbildning i att arbeta med film erbjuder Medioteket kurser utan kostnad för lärare i Stockholms stad.

Workshops i filmskapande för elever

  • Porträttfilmer med greenscreen

green 1 583aec0be05d7ef57bcd58674431c347 Tillsammans med filmaren Helene Berg får eleverna utforska hur de kan använda greenscreen teknik för att filmisk gestalta en text. Eleverna arbetar fram ett text och bildmaterial under lektionstid. Filmworkshop med greenscreen därefter byts den gröna bakgrunden ut mot den målade bilden. Eleverna målar, filmar, redigerar och ljudlägger sina filmer. Syftet med projektet är att erbjuda olika verktyg för lärande och att väcka lust till ett eget skapande. Den digitala tekniken blir ett hjälpmedel för att kombinera olika typer av uttrycksformer på ett lekfullt och inspirerande sätt.


  • Dans och film

greeen2 a678de56a453c6d00711678fa63b44bb

Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg (Create motion) får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. Eleverna får testa olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning, och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö.Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i projektet. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och föräldrar.

Projektet genomförs i form av olika workshops. Beroende på antal klasser och elever skräddarsyr de ett projekt utifrån budget och skolans önskemål. Genom att skapa egna dansfilmer stärks elevernas förmåga att samarbeta och att hitta ett kreativt rörelse- språk. Här kan elever upptäcka en skaparlust med sina egna rörelser vilket stärker identiteten, självkänslan och lusten att röra sig.


  • Digital Biografi- en filmberättelse

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1

Digital Biografi av Cyntia Botello vill ge unga plats och utrymme att berätta på ett mer konstnärligt sätt och hitta sin egen estetik och våga experimentera.
Deltagarnas berättelser och personliga erfarenheter samlas in på deras egna villkor och tas tillvara. Vi alla har en bakgrund och livshistoria som är intressant att berätta. Syftet är att synliggöra, ta tillvara och levandegöra unga nyanländas bakgrund, erfarenheter, livsvillkor i dag och deras bild av hur framtiden kan utvecklas för dem.
I projektet gör eleverna korta filmer där de kan forma sina egna berättelser: ta utgångspunkt i vem de är, var de kommer i från, deras familj, erfarenheter de har, intressen, drömmar, kanske beskriva sin resa till Sverige, hur man har det i dag i ett nytt land, tankar om framtiden eller annat relaterad till deras liv.

Tanken med Digital Biografi är att skapa möten mellan nyanlända unga ungdomar födda och uppvuxna i Sverige. De får i projektet bekanta sig med att skriva ett manus och göra en film genom foto, redigering och produktion som konstnärlig uttrycksform. Digital Biografi är utformat så att alla kan vara med, både de som inte är bekanta med digitala resurser och/eller filmande till de som är mer erfarna. När filmerna är klara visas filmerna för varandra internt i gruppen.


  • Animation på iPad

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4

Den Pedagogiska Designbyrån lär eleverna att animera och redigera på iPad!
De kommer ut till er och gör filmer av berättelserna tillsammans med eleverna. Den Pedagogiska Designbyrån arbetar med iPads och erbjuder klasser att arbeta med greenscreen, cut-out, lera eller pixilation. De har all teknisk utrustning som behövs, och arbetar alltid två stycken mediepedagoger tillsammans. Eleverna arbetar under handledning, allt från att skapa karaktärer till att animera och redigera i iMovie.
I slutet av dagen ordnas en filmvisning.

  • Digitalt Berättande

green 10 993015c65caeaf2fa28da2afc47f12d7
En av de metoder Unga berättar använder är digitalt berättande. Det är en kort film, helst bara 1 minut lång. Den som skapar en digital berättelse börjar med att skriva ner sin historia och ofta finns det ett specifikt tema man jobbar utifrån. Berättelsen skall vara ur ett jag-perspektiv och den som gör berättelsen spelar in sin röst. Sedan gör man bildmanus och bestämmer vilken typ av bilder som ska vara med i filmern. Det kan vara teckningar, fotografier, animationer eller filmklipp. Eleven sätter ihop bilderna med röstinspelningen.
När berättelsen är klar avslutas workshopen med en gemensam visning och efterföljande diskussion om filmernas olika innehåll.

    • Gör film i skolan

green 6 44c2bcfb83e2dae624bb22ca7193ed3b Ge eleverna nya perspektiv och låt dem kliva in i rollen som regissörer, filmfotografer och skådespelare för en skoldag – närsomhelst på året! Med Stockholms filmfestival Juniors Mobila filmverkstad erbjuds  alla grundskolor och gymnasier i Stockholms län att skapa egna filmer tillsammans med deras  erfarna filmpedagoger. Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.


  • Filmcentrum

filmcentrum

Hos FilmCentrum kan du beställa film för visningar i klassrum, anlita professionella filmpedagoger och boka hela projektpaket för Skapande skola. De erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med Filmanalys, MIK (Medie- och informationskunnighet) och praktiskt filmskapande.

Från vårterminen 2018 erbjuder FilmCentrum Skapande skola-arbeten kopplade till de Globala målen. Skapande skola-arbete kring film är en utmärkt metod för att förena obligatorisk hållbarhetsundervisning med prioriterad MIK/medie- och informationskunnighet.


Kompetensutveckling för lärare

      • Språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM har tolv lektionsplaneringar, färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints.
    • detaljplanering

avatar (1)

      • Mediotekets kurser i filmpedagogik

Black6b

Medioteket  ger kurser i filmpedagogik, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna.

Filma med iPad,  en kurs för dig som vill ha lite skjuts på vägen för att komma igång och filma med iPad tillsammans med dina elever. Du får lära dig grunderna i hur du berättar med en kamera. Filmpedagogen går igenom hur du skriver filmmanus, ritar bildmanus och filmar för att slutligen redigera materialet till en färdig film med förtext, eftertext, ljud och musik. Genom att själv göra en enkel kortfilm lär du dig grunderna i det filmiska språket.

Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.

Skolbio

green 8Medioteket_SkolbioStockholm_HT18_Miraklet-pa-berget

Medioteket arrangerar filmvisningar för elever på biografer runtom i Stockholm. Från och med vårterminen 2018 kostar ett skolbiobesök 25 kronor per plats tack vara den nya Skolbiopremien. Filmerna ”Amatörer”, ”Jimmie”, ”Just Charlie” och ”Lady Bird” ingår i en kampanj för högstadiet, gymnasiet samt fritids- och ungdomsgårdar. Erbjudandet gäller skolor i Stockholms kommun.  Skolbio har för närvarande visningar på följande biografer: Tellus, Victoria, Sture, Bio Rio, Filmstaden Vällingby, Grand, Reflexen, Zita, Filmstaden Kista och Årsta Folkets hus.


Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Ett språk- och inkluderingsprojekt

Eugenia Hådén, lärare i SVA i förberedelseklass på Gärdesskolan berättar hur hon och Mia Asplund, lärare i drama arbetat med språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM

eugenia 2b

Under höstterminen 2018 träffas 28 nyanlända och etablerade elever (svenskfödda elever eller elever som bott i Sverige en längre tid) på Gärdesskolan en gång i veckan tillsammans med två lärare i drama samt svenska som andraspråk. Gruppen har förutom våra lektioner även träffar med teaterlärare Alexandra Ljungkvist Sjölin från Ung i STHLM. Alexandra har försett oss med övningar vi kan göra med klassen när hon inte är med på lektionen.

eugenia1 b c

Syftet med projektet är att mötas samt utveckla språket på ett aktivt och kreativt sätt. Idag stod Ung i STHLM:s tema  kontakt på schemat.

Vi använde oss av ”Think, pair, share!” Think, pair, share är en bra metod för att få eleverna att prata och våga diskutera. På svenska kallar vi den EPA (enskild, par, alla). Vi började med att dela in eleverna i blandade grupper. Sen skrev vi gemensamt upp ordet ”kontakt” på tavlan på allas modersmål.

Sen fick eleverna starta med, enskild skrivning på en post-it lapp (steg 1). De skulle skriva ner precis vad de tänker kring frågorna ”Vad betyder kontakt och möten, vad betyder trygghet just för dig?

Nästa steg är att eleverna tillsammans, i par eller i grupp läser upp vad de skrivit och fortsätter diskutera (steg 2):
Kan du beskriva trygga/otrygga möten?

  • Finns det trygga/otrygga platser?
  • Trygga/otrygga personer?
  • Kan du ge exempel på trygga/otrygga situationer?

noter 2

Till sist sammanfattade grupperna sina tankar och idéer inför helklass (steg 3).

Så här tyckte eleverna:

  • Roligt att få nya kontakter och vänner
  • Kontakt skapar trygghet
  • Bra att vi fick använda valfritt språk
  • Det var bra att jag fick använda mobilen och förbereda mig genom att slå upp ord
  • Jag gillade att ta del av olika kulturer, vi kom varandra närmare, men en nackdel var att vi fick sitta stilla så mycket. Jag älskar drama och fysisk aktivitet!

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Vi ser nu fram emot fortsättningen på projektet och hur vi kan arbeta vidare med några av dagens formuleringar. Vidare kommer vi att med hjälp av dansare Emelie Enlund från dansgrupen JUCK gestalta temat Kontakt till scenframställningen den 26 november på Intiman. På bilderna ser du dansgruppen Juck och Alexandra från Ung i STHLM  som inspekterar Intimans scen.

IMG_5707

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Läsinlärning med hjälp av scenkonst

Tips på fyra teater-, dans- och musikföreställningar som bygger på lusten att arbeta med bokstäver och ord: Bokstavsbyrån, Dansa en bok, Ett ord är ett ord och Atchoo Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar.

Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar. Teater om bokstavsaffär där du kan handla långa och korta ord, ord som rimmar, snälla och arga ord och ord som lyser som solen. Hur blir en krumelur en bokstav? Sammansatta ord får eget liv och plötsligt dansas orden till en härlig låt! Disco…och kula…disco…och svans…disco och DANS blir discodans! Publiken är med och ljudar och hjälper till med olika ord. Sång om bokstäver och ord på ett lustfyllt och medryckande sätt.  Föreställningarna är subventionerade av staden och har Kulanpremie.


Dansföreställningen Bokstavsbyrån från Zebradans

bokstavsbyrånfd557deff952d9c00085008912c0eb64 fotograf Magnus Thelin

Inger och Sanna har mycket att göra! Telefonen ringer stup i kvarten och olika läs- och skrivuppgifter ska lösas. Åt vilket håll skrivs ett brev? Hur blir en krumelur en bokstav? Sammansatta ord får eget liv och plötsligt dansas orden till en härlig låt! Disco…och kula…disco…och svans…disco och DANS blir discodans!

Publiken är med och ljudar och hjälper till med olika ord. Efter föreställningen ingår en dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Bokstavsbyrån utgår från läroplanen. Föreställningen kompletterar den ordinarie läs- och skrivundervisningen, via estetiska läroprocesser och levande scenkonst. I ett lekfullt sammanhang och med hjälp av danskonsten tar de fasta på fantasi, lek och rörelse för att arbeta med barns språkutveckling.

Boka med Kulanpremie,
Du kan lägga till att danspedagogen My Gren kommer med en dansverkstad till förskolan/skolan efter att barnen varit på ZebraDans och sett en föreställning. Ur ett lekfullt perspektiv dansar vi på allvar. Tillsammans minns vi föreställningen vi sett och får möjlighet att göra själva. Element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen. Upplägg, datum och tider sker i samråd med ZebraDans danspedagog My och förskolan/skolan.

Dansa en bok med SFM Performance

dansa en bok 7f45466380dceab5bf604df797521667 Dansa en bok är en metod som på ett annorlunda sätt gör läsinlärningen lustfylld. Genom att dansa det vi läst får barnen uppleva boken i kroppen! Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar. Med Dansa en bok kan vi presentera ett kreativt och spännande arbetssätt som stimulerar till läsning. Genom att dansa det vi läst får barnet möta litteratur på ett annorlunda sätt. Metoden utgår från barnets egen fantasi och unika rörelsespråk. Detta kombineras med special skriven musik av Peter Lagergren.

De erbjuder en workshop där en danspedagog kommer ut till er verksamhet och dansar en valfri bok med barnen. Som lärare är du varmt välkommen att delta för att inspireras till att själv använda metoden Dansa en bok. Den kräver ingen tidigare danserfarenhet och är lätt att använda. Det du lär med kroppen fastnar i knoppen! SFM Performance och Dansa en bok består av projektledare Sophia Färlin-Månsson och danspedagogen Matilda Johansson. Båda utbildade på Dans & Cirkushögskolan i Stockholm

Läs mer och boka. Aktiviteten har Kulanpremie. Handledning till Dansa en bok


Ett ord är ett ord på Teater Pero

Vad ska man göra när batteriet laddar ur och skärmen slocknar!? Man kan väl inte bara sitta och göra ingenting!

I den här berättelsen dröjer det inte länge förrän fantasin sätter fart och man vill leka…leka affär! Plötsligt bubblar kreativiteten igång och allt blir möjligt. Här öppnas en ordaffär i vilken det säljs allehanda ord; långa och korta ord, ord som rimmar, snälla och arga ord och ord som lyser som solen. Föreställningen frossar i språk och inspirerar till fortsatta lekar med orden och dess betydelse.

Den kan med fördel användas som en del i ett större läslustprojekt. Lärarhandledning och skräddarsydd workshop kommer att erbjudas de förskolor och skolor som arbetar med Skapande förskola/-skola. Kontakta oss för mer information. Föreställningen har Kulanpremie. Det finns lärarhandledning till föreställningen


Atcho med Orkesterpop

Atchooo bygger på musiken till Bolibompas succè Stava med skägg och vann Grammis för bästa svenska barnskiva 2011, musik Mija Folkesson, text David Shutrick.
David och Mija sjunger och pratar om bokstäver och ord på ett lustfyllt och medryckande sätt. David tar också upp hur svårt han själv haft det med bokstäver pga sin dyslexi. Föreställningen tar också upp enkla och livsviktiga ämnen som att känna sig utanför, att jämföra sig och inte tycka att man duger eller passar in. Räkna med en tänkvärd och rolig föreställning där barnen inbjuds att delta i form av rörelse, samtal, bus och framförallt mycket sång.
Sångerna till föreställningen går att lyssna på via deras  hemsida. Det ger alla barn en ingång i handlingen, härlig allsång och språkträning.
Uppsökande pris 10 000 kr, lokalen begränsar antalet barn. Orkesterpop spelar även utomhus och kan då spela för ett obegränsat antal barn. Aktiviteten har Kulanpremie

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

Hjärnan i klassrummet, teater och föreläsning

Flera teatrar för barn och unga arrangerar lärarträffar inför nya föreställningar. Förutom att du får se hela eller delar av aktuell produktion bjuds du på en fördjupning av innehållet som gör att du kan förbereda och efterarbeta föreställningen i klassrummet. Fördjupningen tar fasta på teateruttrycket eller innehållet och kan vara allt ifrån en workshop i rörelse, göra skuggspelsdockor till en föreläsning från någon forskare som teatern har inspirerats av när de arbetat med sin föreställning. En teater som ofta bjuder in forskare eller författare till sina lärarträffar är Teater Pero.

Lärarträffen jag ska berätta om i det här inlägget handlade om hjärnan i klassrummet. Vad krävs för att omvandla information till kunskap? Hur kan vi bäst skapa förutsättningar för att detta ska ske? Vi fick en föreläsning av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och se föreställningen Vad vet man? En evidensbaserad pjäs om den forskning som är sann just nu. Eftersom alla teatrar vet att lärare kommer direkt från skolan bjuds det alltid på lätt förtäring i pausen.

Skallen stående

 Hjärnan i klassrummet

Skådespelarna Pernilla Göst, Peter Åström och regissören Peter Engkvist har intresserat sig extra mycket för den senaste hjärnforskningen. De tyckte att det saknades en pjäs som på ett lättfattligt sätt kunde inspirera lärare och elever att fundera på hur vi lär oss bäst. Genom att vi lär oss hur vår hjärna funkar kan vi träna oss i att bättre utnyttja vår egen kapacitet och överlista hjärnan när den lägger krokben för oss.

Under ett år hämtade skådespelarna och regissören inspiration från följande personer: James Doty, Emma Frans, Anders Ericsson, Ayako Sakakibara, Torkel Klingberg, Albert Einstein, John O Keefe, May-Britt Moser, Edvard Moser, Ludwig van Beethoven, Carl Wieman, Carol Dweck, Don Airely, Daniel Siegel, Oliver Sachs, Paul Gilbert, Brené Brown, Ron Evas, V.S Ramachandran m.fl. Resultatet blev klassrumsföreställningen Vad vet man? på Teater Pero.

Föreställningen har Kulanpremie när du går via Kulan. Du som bokar föreställningen har också möjlighet att arbeta vidare med klassen i en workshop som teaterns dramapedagog leder. På Teaterns webbplats finns en lärarhandledning med tips på övningar för att träna arbetsminnet och studieteknik.

Vill du som lärare se föreställningen i sin helhet innan du bokar? Ta kontakt med Teater Peros producent Karin Westholm, karin@pero.se  på telefon  08-458 94 10 så skickar hon en länk till en film som visar hela föreställningen.

Vad vet man?

Sissela Nutley föreläser om hjärnan och lärandet

Sissela började med att visa en bild på våra 100 miljarder nervceller som bygger upp våra hjärnor. När vi föds är de flesta hjärnceller separerade från varandra på grund av brist på stimulans. Men som du ser på bilden nedan blir det en snabb förändring när barnet blir äldre och redan vid sex år görs en miljon nya kopplingar per sekund och det blir allt mer komplexa nätverk. Hur komplexa nätverken blir hänger samman med att och hur hur vi stimulerar hjärnan. Får vi möjlighet att använda alla sinnen och blir vi utmanade att pröva på och tänka nytt, desto fler kopplingar.

sisslea nervceller

Hur omvandlar vi information till kunskap?

Sissela ägnade en stor del av föreläsningen till att prata om arbetsminnet, lärandets flaskhals innan information flyttas över till långtidsminnet.  Arbetsminnet kan beskrivas som en liten hall där informationen hanteras. I arbetsminnet regleras medveten uppmärksamhet och framkoppling ut långtidsminnet. Framkopplingen från långtidsminnet underlättas om det är information där vi har förkunskaper så att den kan krokas fast på en gren där vi redan byggt en trädkrona. Arbetsminnet hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången och har en avgörande betydelse för förmågan att lösa mer komplexa tankeuppgifter. Ingen av oss har plats för många enheter information i arbetsminnets hall. Vi klarar inte att minnas ett tiosiffrigt telefonnummer om vi inte systematiserar numret .

Arbetsminnets kapacitet har stor betydelse för hur våra elever klarar skolan. Redan vid tre år ålder kan forskare förutspå vilka som kommer att hoppa av gymnasiet. I årskurs två kan skillnaden vara 8 år mellan de som har det lägsta arbetsminnet. Sissela gav ett exempel på hur många elever i klass som vanligtvis kan hänga med i en lång muntlig instruktion:

I denna centrala del regleras medveten uppmärksamhet och framplockning ur långtidsminnet.

1. Då tar vi upp matteboken
2. …slår upp den på sidan 153 ….                                 här försvinner tre elever
3. …och för dem som blev klara med avsnitt 4 ..      här försvinner 5 elever
4. …kan ni hoppa över avsnitt 5 …                               här försvinner 5 elever
5. …och börja på avsnitt 6 …                                         här försvinner 5 elever
6. .. som börjar högst upp på sidan 155.                     här försvinner 3 elever
7. …Gör gärna 5 uppgifter …
8. … och räck upp handen när ni är klara

I exemplet har alltså 3 elever tappat bort sig redan innan uppgiften börjat.

sissela2

Hur kan det se ut när en elev har lågt arbetsminne?

Påbörjar uppgiften men byter spår eller gör något helt annat
Distraherad, stör i klassrummet
Knäckt läskoden men problem med läsförståelse
Förstår matteuppgiften men får ofta fel summa
Sen med att släppa fingerräkning
Tar inte anteckningar
Klagar när det ska göras uppgifter som kräver koncentration
Stör i klassrummet
Svårt att hänga med i långa instruktioner

Vi kan underlätta för arbetsminnet

Sissela 6

Viktiga faktorer för inlärning

I skolan kan vi arbeta med :
Elevers förväntningar på deras egen prestation är en av de viktigaste faktorerna för inlärning
Bygg upplevelser, det vi upplevt är mycket bättre än passiv inlärning, uttrycket learning by doing är ingen slump
Öva på framkoppling av inlärt material
För långvarigt lärande, utspridd repetition av material på mer än 30 dagar
Bra konstruktiv återkoppling
Belysa nya koncept och problem från olika vinklar
Motivation och emotionell koppling till materialet
Ju fler sinnen desto mer minnen
Använda tekniska verktyg som fasciliterar lärande
Lära ut och öva på strategier
Bygga vidare på förförståelse och elevens erfarenhet
Rörelse och fysisk aktivitet både i klassrummet och på skolgården. I klassrummet kan 5 minuters jonglering göra underverk
Skratt
Upplevelser som berör
Ha en strategi för mobiltelefoner i klassrummet.

I hemmet:
Sömn, även vakenvila, mindfulness
Begränsa tid med sociala media, digital teknik och TV
Fysisk aktivitet, tre gånger i veckan minst 20 minuter
Sociala relationer, skratt, meningsfullhet och närhet
Vid råplugg hinner hippocampus inte med, den har inte fått tillräckligt med sömn och repetition.
Mat är bränsle för hjärnan. Är det en slump att mat som ser ut som en hjärna är särskilt bra som exempelvis valnötter och broccoli?

hjärnan

Vad har hänt i samhället som kan påverka inlärningen?

Sissela avslutade sin föreläsning med att prata om de farhågor hon som forskare såg med överanvändning av smartphonen. Elever kollar mobilen 150 ggr per dag i snitt. Det är det första de tittar på när de vaknar och det sista det gör innan de somnar. Några har också telefonen vid kudden vilket innebär att hjärnan registrerar varje klick från telefonen. Vi vet att det påverkar möjligheten att komma ned i den djupa drömsömnen som är viktig för god psykisk hälsa.

Mätningar visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga från år 2002. Det finns forskning som visar på ett samband mellan ohälsa och överanvändande av mobiler, detta oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass, kön och ålder. Men det är givetvis en hönan och ägget-samband. Personer som överutnyttjar sin telefon har inte lika mycket tid åt att röra sig, umgås och sova. Faktorer som påverkar hälsan.

Något som kan upplevas som positivt är att sexdebuten sker senare än för 20 år sedan men det kan också vara en indikation på att vi umgås på ett annat sätt med färre fysiska mötesplatser. Vi träffas digitalt. Vi har också krav på oss att motsvara idealbilder som sprids i sociala medier vilket gör oss osäkra och inte så benägna att inleda relationer

Aldrig tidigare har vi haft så mycket lättillgänglig och riktad underhållning som Netflix, Youtube och instagram. Vi blir i mycket större omfattning underhållna istället för att själva vara aktiva.  Det kräver en stark impulskontroll för elever att efter skolan sätta sig med arbetsuppgifter istället för att med ett enkelt tryck klicka fram underhållning. I klassrummet har forskning visat att närvaron av mobiltelefoner påverkar eleven. Det dras kognitiva resurser bara genom att låta bli att titta på telefonen.

Allt detta kommer det att finnas spår av i hjärnan, hjärnan svarar på sin miljö, den kommer att ändras. Hur ska vi skolan arbeta för att ta upp kampen?

Sissela0

Kom i kontakt med Sissela Nutley

Undertecknad rekommenderar varmt Sissela som föreläsare. Sissela är forskningschef på Pearson Assessment och brinner för att sprida kunskap om hjärnan och psykisk ohälsa. Du når henne på sisselanutley@gmail.com

Tips på forskningsrapporter:

  •  https://www.mrc-cbu.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2013/01/WM-classroomguide.
    pdf
  • Mindset interventions in Academic Settings (Miller, Rudman, Högman & Gustavsson, 2016).
  •  The Far-Reaching Effects of Believing People Can Change: Implicit Theories of Personality Shape Stress, Health, and Achievement During Adolescence (Yeager
    et al 2014. )

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Att skriva en berättelse

Tuvalisa Rangström föreläser för gymnasieelever om att skriva texter för opera och teater. I inlägget sammanfattar jag hennes metod. 

IMG_6477 BESKUREN

Tuvalisa Rangström har tidigare arbetat som skådespelare men insåg efter många år i yrket att hon framframförallt är intresserad av själva textbygget: Att få skapa en värld och befolka den – att få fundera över vad personerna i ”hennes värld” tänker och hur de lever. Så nu arbetar Tuvalisa mest med att skriva texter och manus. Hon är bland annat med i Drottningholms slottsteaters konstnärliga råd i egenskap av dramaturg och librettist.

En metod för kreativt skrivande

”Jag börjar nästan alltid med att googla.” Om jag skulle få i uppgift att skriva något om gränser skulle jag googla gränser för att få inspiration (Några elever i klassen arbetar med gränser). Då får jag bland annat upp landsgränser, gränsvärldar inom musik, personliga gränser, gränser för vad människor får göra. Sedan associerar jag kring alla sökningar som kommer upp och skriver ned det i en liten bok. Mycket som känns oväsentligt kan hjälpa mig att komma vidare längre fram i processen.

Nästa steg är att googla bilder på gränser. För varje uppdrag organiserar Tuvalisa en mapp på Pinterest med bilder. En del bilder skriver hon ut och har på skrivbordet. En bild på en tennisplan som kommer upp kan kännas ovidkommande, eller kan det vara intressant att utgå från de vita strecken i arbetet med gränser? Vems spelplan, på vilken sida om strecket befinner sig personerna?

h489309_10

Sedan är det dags att stryka under i texterna. Hon sorterar textfragment, och när anteckningsboken är fylld är det bara att plocka ut lappar fyllda med koncentrerad text som den på bilden.

Voilá: En två timmars opera!IMG_6481HALVERAD

IMG_6479 HALVERAD

Personbeskrivning

För varje karaktär i berättelsen har Tuvalisa hon ett ark där hon berättar om personen. Det underlättar när hon ska skriva repliker, då går hon till anteckningarna och får en känsla för vad personen skulle säga.

Författaren Magnus Ljunggren har i ett äldre Kulaninlägg tipsat om två övningar vi kan göra för att hjälpa eleverna med personbeskrivning i en berättelse:
Tips 1, Börja med att dela ut tidningar och sax.  Elevernas uppgift är att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams? Vill eleverna fortsätta med uppgiften kan de sitta var och en, därefter två och två och skriva dagbok som de tänker att deras karaktär skriver.

Tips 2, Gör en berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      


Precis som i böcker behöver teatern en dramaturgisk uppbyggnad med scener som bygger upp föreställningen innan konflikten tornar upp sig. Här återknöt Tuvalisa till tennisbanan och berättade att när hon googlade på gränser och fick upp tennisbana läste hon också att tennisbollens kärna är fylld med luft eller kväve. Hon tog upp det som en ovidkommande detalj som kunde vara intressant att inleda en scen med.

tennis-ball-1162640_960_720

Tuvalisa besökte en gymnasieklass som är med i språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Klassen som Tuvalisa mötte har tidigare sett Drottningholms slottsteaters uppsättning Syskonen i Mantua.

Tuvalisa gick runt och pratade med grupperna som arbetade med skriva manus på temat kontakt.  De arbetar med Magnus Florins libretto till Syskonen i Mantua, Örat och tonerna når längre än vi anarEleverna är indelade i grupper och varje grupp har fått en mening att utgå från i sin gestaltning ; Det finns gränser, Andra broar och torg där du kan röra vid mig utan sorg, Jag är en kropp med fötterna på jorden, En dans utan vila, som aldrig tar slut, Nu finns jag som ett eko av ett eko och Det finns gränser. Den 26 november visar eleverna delar av arbetsprocessen på Intimans scen. Du är välkommen att se hur ”Det finns gränser” och andra meningar från librettot kan gestaltas på en scen.

örat45

örat 3 beskuren75

Tidigare inlägg om kreativt skrivande

Kulan har haft flera dramaturger och författare som hållit workshops i kreativt skrivande för lärare: Vi lär oss skriva dramatik med Elisabeth Cronoberg. Författarskola ett och två med Magnus Ljungmark. Mats Wahl har en bra sida för gymnasiet, Så här fungerar dramatik 

Lita på publiken

Tuvalisa avslutade med säga att vi ska lita på publiken och inte skriva allt för övertydligt, det som inte står i texten kan vara minst lika viktigt och förmedla en fråga och känsla som publiken tar med sig hem.

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Kolla Kultur är inspiration, lärande, görande, omvärldsbevakning och mingel

Från scenen i Hörsalen

Några av de föreläsningar vi hörde i Kulturhuset har Pedagog Stockholm skrivit om. Du kan också se filmer från föreläsningar och scenuppträdanden;

Viktigt med workshops och omvärldsbevakning

I våra två foajeer pågick under de rejält tilltagna pauserna underhållning och workshops. I foajeerna kunde vi välja bland följande workshops: göra skuggspel, digitala vykort med greenscreen, trycka med block enligt gammal metod, uppleva kultur med vr-glasögon, självporträtt med hjälp av digitala verktyg och iPad i kombination med måleri.

Aktuella produktioner och omvärldsbevakning 

Många kulturombud, lärare, rektorer och kultursekreterare besöker Kolla Kultur för att få en överblick av allt som pågår för barn och unga. Det är bra att kunna samtala direkt med kulturaktören istället för att kommunicera via webben. Följande aktörer fanns med och hade utställningsbord:

DIS och DANSISTAN, Konstnärscentrum Öst, Teatercentrum, Musikcentrum Öst, Länsmusiken i Stockholm, Stockholms stadsbibliotek, Centrum för dramatik, Författarcentrum, Claire Parsons, Dockteatern Tittut, Pantomimteatern, Mittiprickteatern, Haga Duo, Lotta Gahrton,Teater Barbara, Teater De Vill, Kompanigiraff, Orkesterpop, ZebraDans, Dotterbolaget, Fabula storytelling, HDN studios, Cirkus Tigerbrand, Uusi Teatteri, Minna Krook Dans, aliEn Dance Company,Ung utan pung och Arabiska Teatern.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Vi på Kulan längtar redan till nästa Kolla Kultur
Elisabeth Söder för Kulan och Kolla Kultur

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Workshop i kreativt skrivande för lärare och skolbibliotekarier

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi pedagoger kan hjälpa dem  att  lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog.

company

Därför erbjuder Kulan en workshop med manusförfattaren Elisabeth Croneborg. Under kvällen berättar Elisabeth om övningar för igångsättning av kreativitet och  hur dramaturger för film tänker. Du får du tips på lekfulla och handfasta skrivövningar som går tillämpa i klassrummet, övningar som gynnar berättande och förhindrar skrivkramp.

Om Elisabeth Croneborg

Elisabeth Croneborg är manusförfattare och dramaturg och har lång erfarenhet av både scen- och filmprojekt med unga och undervisar i skrivande. Elisabeth har arbetat för tv-serier som till exempel Rederiet och Kvarteret Skatan. Elisabeth har bland annat undervisat  studenter på Stockholms Filmskola och  dramatikutbildningen på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola.

Anmälan och kontakt

Här anmäler du dig
Tid: 8 oktober, vi serverar lätt förtäring mellan 17.00-17.30. Workshopen pågår mellan17.30-19.30
Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan, workshop bekostas av Centrum för dramatik
Ansvarig för workshop: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se

Tips inför arbetet att arbeta med dramatik

Ordbok för dramatik, Centrum för dramatik

Så fungerar dramatik , Mats Wahl

Kreativt skrivande Michaela Forseén

Drama underlättar språkinlärning, Jordi Almeida, lärare på Stuurebyskolan

Välkommen till inspirations- och utbudsdagen Kolla Kultur på Kulturhuset Stadsteatern

nalle


Dagens konferencier Robert Fux leder oss genom ett fullspäckat program med utdrag ur aktuella scenkonstproduktioner, presentationer av konst- och kulturprojekt från förskola och skola och spännande föredragshållare.
I foajéerna finns stadens kulturaktörer på plats och bjuder in till medskapande och dialog genom till exempel rundabordssamtal, livekonst och olika former av workshops och prova på-aktiviteter.

Praktisk information

Plats: Kulturhuset Stadsteatern, Hörsalen, Foajé 3 och galleri Celcing
Pris: Kolla Kultur arrangeras av Kulan. Evenemanget är kostnadsfritt för dig som tillhör någon av nedanstående målgrupper:
kulturombud, skolledare, pedagoger i stadens skolor och förskolor , skolledare.

Här anmäler du dig

Datum: 20 september 2018
Tid: 13.00-20.00
Kolla Kultur är ett heldagsevenemang. Programmet är delvis målgruppsanpassat med fokus på kultur för de yngre barnen under första delen och de äldre barnen under andra delen. För att få ut mesta möjliga av Kolla Kultur rekommenderar vi starkt att du anmäler dig till heldagsprogrammet. Lätt förtäring och fika serveras under dagen.
• Akt 1 kl. 13.00-15.30. Scen- och foajéprogram för i första hand förskola och F-1
• Akt 2 kl. 15.30-17.30. Scenprogram för förskola och skola upp till årskurs 6
• Akt 3 kl. 17.30-20.00. Scen- och foajéprogram för i första hand årskurs 2-6
 
 
 

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype