Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Filmpedagogisk termin med Skolbio Stockholm

Under vårterminen erbjuder Skolbio Stockholm ett nytt filmpedagogiskt flerstegsprogram som vänder sig till lärare och pedagoger i årskurs 4 – gymnasiet.

cloudboy_still_06 Cloudboy
  1. Filmworkshop med Ipad för lärare: Vi går igenom filmskapandets grunder och provar att göra enkla kortfilmer med Ipad som verktyg. Anmäl dig och en kollega till den kostnadsfria grundkursen Filmworkshop med Ipad på Medioteket den 8/2 klockan 14.00-17.30. Läs mer om kursinnehåll och anmäl dig på stockholm.se/anmalan
  2. Skolbiobesök med elever: Ta med en klass för att se någon av skolbiofilmerna:
    Det här är vår värld för årskurs 4–6
    Cloudboy för årskurs 4–7
    The Square för årskurs 9–vux.

the_square_02_00104762 The Square
  1. Filmsamtal och workshop på skolan med en klass: Planera in en schemabrytande dag. En av Mediotekets filmpedagoger kommer till skolan och håller i filmsamtal med klassen. Eleverna gör sedan tillsammans egna filmer utifrån skolbiofilmen vi sett och samtalat om.
  2. Filmfestival på biograf: Terminen avslutas med en filmfestival för alla deltagande klasser och skolor den 4/6 kl. 9.00-12.00 på biograf Grand. Eleverna får då visa upp sina filmer för varandra.

Pris: Skolbiobesöket kostar 40 kronor per bokad plats. En kostnad som går att använda skapande skola-medel till. Övrigt är kostnadsfritt.
Läs mer om filmerna och boka en visning.

För att ta del av programmet behöver du och en kollega anmäla er till kursen den 8/2 Anmäl dig och din kollega här
Antal platser är begränsade, anmälan är bindande.

För mer information: Elisabet Jonsved  Telefon: 08–508 32 815 E-post: elisabet.jonsved@stockholm.se

Ämnesövergripande arbete om författare och böcker

När klass 2c i Björkhagens skola fick veta att Bob Dylan inte skulle komma till nobelprisutdelningen skrev de ett brev till pristagaren i litteratur 2016 och hälsade honom välkommen. Brevet fick stor spridning i svenska press men Bob Dylan lät sig inte bevekas. Brevet  i sin helhet kan du läsa här

dylan svd

Lili Kapper, lärare i klassen har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om brevet och hur de arbetade ämnesövergripande med Bob Dylan.  Eleverna fortsatte på den inslagna vägen och byggde modeller av favorithus i staden som de gärna ville visa när han kom för att hämta priset. Boken Stockholmsguide för Bob Dylan är ett resultat av arbetet med att locka Bob Dylan till Stockholm och så påpassligt en bild av vårt och Per Anders Fogelströms Stockholm. I inlägget från Lilli får du som har yngre elever tips på hur du kan arbeta ämnesövergripande med Per Anders Fogelströms stadsserie och författare i största allmänhet. Lili avslutar inlägget med 4 konkreta och roliga uppgifter du kan göra oavsett vilken författare du arbetar med.

Stockholm är en vacker stad Bob Dylan

Vi har byggt 21 platser och byggnader för dig. Några av oss har suttit länge och fått hela familjen att gilla  gips, vårt klassrum så ut som Slussen ett tag: en rörig bygg- och målarplats. Platserna vi skapat har med historia, musik, konst, vetenskap, byggkonst, trädgårdar, evenemang, natur och djur att göra.

bob8

Läraren älskar kursplaner

Du skall veta Bob Dylan att vi inte slarvat med något, precis när vi tänkte gipsa och måla och tyckte om att slippa lektioner hördes en röst som sade: I ämnet bild lär vi oss hur man arbetar med formbara material, hur man tar hand om redskap, hur vi kombinerar olika material.  Hur historiska bilder kan  hjälpa oss att förstå tiden som varit. Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också, att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier.

Vi tränade på att förvandla en text från internet till vår egen, lärt oss dessa och framföra för en klass, föräldrar och släktingar. Under skolans kulturfestival ställde vi ut våra byggen så att alla på skolan kunde se dessa. Vi övade på att bli guider och museivärdar .  Alla var imponerade!

bob7

bob4

Inte bara bild

Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också. Att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier. Att kunna skriva olika texter för hand  och digitalt. Att kunna förstå och analysera en text är målet för läsinlärningen. Att vara stolt över sina väl utförda arbeten är förutsättningen för att lyckas med sina idéer när man blir vuxen.

bob12

Fyra roliga uppgifter

Galnaste uppdraget vi jobbade med var att omvandla ett svartvitt porträtt av Fogelström till en rolig och färgglad snubbe. Han skulle säkert gillat att det växte morötter ur hans kavaj, att han hade en hatt som ser ut som en frukttårta och hans öga  ser ut som Globen och att han håller i en skylt där det står 3C äger!

Vad säger Fogelström?
En dag fick vi stora papper och en liten papperslapp. På papperslappen stod några rader som Fogelström skrivit. Vi fick läsa, klura och diskutera vad han säger, vad som finns mellanraderna och så fick vi måla i vattenfärg.

bob20

Exempel på några av de citat som eleverna fick illustrera

”Hamnen var ett mörkt valv mot ett ljust stråk. Över dem som arbetade där reste sig berget brant och svart och eländiga trätrappor klättrade mot ljuset. Magasinshus, krogar och småindustrier tryckte mot bergskanten för att ge plats för kajens myller av gods och avskräde.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmar stad, 1960: P A Fogelström

Burar med svin och höns staplades mellan kaffebalar, skinnbuntar och silltunnor. Högar av hästspillning hopades utanför det offentliga avträdet och varje natt fylldes stadens orenlighet i latrinpråmarna vid Lokattstrappan”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960: P A Fogelström

Vid bryggor och träkaj låg skutorna tätt, stuvare och sjömän trängdes (…)    Men utanför allt det mörka och trånga låg vattnet och blänkte i morgonsolen, ett ljusblått och öppet stråk mot främmande länder och äventyr.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960; P A Fogelström

Pojken snodde runt för att hinna uppfatta allt, höll nästan på att ramla av kärran när den skakade till över något av de många avrinningsdikena i gatan. Mina drömmars stad; P A Fogelström

Nu stog både Henning och Tummen utan arbete. De jagade tillsammans och tog extra påhugg där de kunde få. Tills det plötsligt yppade sig en möjlighet genom Tummens morbror, kallad Beckis. Mina drömmars stad; P A Fogelström

 kapperakvarell

 

Gissa vem
En rolig övning vi hade var att alla fick olika bilder på Per Anders Fogelström ( men vi visste inte att det var han) och så fick vi skriva vad vi trodde att personen heter, var han bor, gillar att äta och arbeta med. Vissa bilder vara svårare än andra men han blev både bonde, professor, chef på radio, fattig pensionär och trött lärare.

Haikudikter och raplåtar
När vi skrev haikudikter lät vi bli att räkna stavelser för att vi inte kan det så bra men att dikten ska vara liten och förmedla en känsla klarade vi jättebra. De som ville kunde under en lektion rappa sin text.

bob14

bob23

bob dylan1

bob26

Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

/Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

bob15

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på filminspelning.
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

Anmälan till Informationsträff

Anmälan senast 14 januari

Varmt välkomna!

Cecilia Rosengren, Kristina Ansaldo, Elisabeth Söder och Elisabet Jonsved

Vill du redan nu veta mer om filmprojektet?

Kontakta elisabet.jonsved@stockholm.se

 

Kulturupplevelser som inkluderar alla elever

Barn och unga har ibland av olika skäl, svårt att uppleva teater, musik, dans och cirkus. De är ovana, har svårt att fokusera, svårt att sitta still, rädda för mörker och mycket annat som vi vuxna ibland har svårt att förstå. Vissa barn blir stressade när det inte händer så mycket på scenen och andra vill ha det tvärtom. Ja samma situation som vi är vana med från klassrummet .

P1020041

På en av Mediotekets Pedagogisktcafé-kvällar kom Cecilia Meeuwisse, producent på Teater Pero och berättade om Funkisteater. Som lärare kan du kontakta teatern och diskutera val av pjäs med tanke på eleverna i din klass, få tillgång till en teaterhandledning med bland annat manus och bilder. Hur det kan se ut ser du längre ned i blogginlägget. Så kallade funkishandledningar finns att ladda ned från Teater Peros webbsida. Mycket av det som Teater Pero erbjuder som Funkisteater är lätt att fråga efter hos andra kulturaktörer också. Det kräver inte mycket av kuturaktören.

Teater Peros mål är att eleverna skall kunna vara med i salongen under hela föreställningen. De har köpt in bolltäcken, bollar för koncentration, hörselkåpor. Alla elever har fått läsa om föreställningen och teatern flera dagar innan besöket. Alla elever vet hur det ser ut när de kommer till teatern, vad som skall hända på scenen. Speciellt viktigt är det att informera om det förekommer höga ljud, starkt ljus och annat som kan vara skrämmande. I brevet de fått från teatern vet alla elever att de kan lämna salongen och vila en stund i övre foajén och sedan komma ned när de vill. Bara vetskapen om att de får lämna salongen gör att det är få elever som utnyttjar erbjudandet.

Kog-3IMG_4529-508x381

Teater Pero har också producerat två föreställningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som de kallar funkisföreställningar. Karin Westholm har skrivit om detta projekt i ett tidigare inlägg på Kulan   

Vi på Kulan är glada över teaterns initiativ och tänker att det som är bra för barn med neuropsykisk funktionsnedsättning är bra för alla. Vi har också ett blogginlägg om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på Pedagogiskt café bloggen där vi tipsar om hur du kan tänka i klassrummet.

Utdrag från Teater Peros handledning

Räven i den kolsvarta natten

Skärmklipp funkis

Skärmklippfunkis perso

Skärmklippfunkis väg

Skärmklipp pero 3Skärmklippfunkis toalettSkärmklipp funkis foajeSkärmklippfunkis hög foajeSkärmklippfunkis 4Skärmklipp funkis 6

Skärmklippfunkis 7

Skärmklipp funkis kanin

Skärmklippfunkis omdu ärrädd

Skärmklipp funkis teater pero

 

Elever tar initiativ för att överbygga gränser och skapa nya band

I mitt förra inlägg på Kulan bloggen berättade jag om ett nystartat projekt som går ut på att genom kreativa workshops skapa en mer integrerande gymnasiegång.

GS4 (003)

Workshops och final

Fokus kommer att ligga på språkintroduktionselever, men projektet kommer även rikta sig mot ungdomar på de nationella programmen, eftersom målet är integration. Det kommer att finnas tre workshops, en som har konstinriktning, en som har musikinriktning och en som har skrivarinriktning. Workshoparna kommer ta plats en gång i veckan under sex veckor mellan januari och februari, och kommer att avslutas med en utställning på Kulturhuset där de som arbetat med konst kan ställa ut, de som arbetat med musik kan spela upp och de som skrivit kan läsa upp sina texter, men även publicera dem i en tidning vi kommer att trycka med skribenternas texter och små intervjuer med deltagarna. Workshoparna kommer att ha totalt 124 deltagare, och kommer att hållas på Södra Latins gymnasium efter skoltid. Det kommer att vara helt gratis att delta, och de som är intresserade kan börja anmäla sig i december!

Sedan mitt förra inlägg har en hel del spännande och viktiga saker skett för projektet. Först så säkerställde vi de exakta datumen och lokalerna. Den första workshopen kommer att ske onsdagen den 17e januari 2018, och sista workshopen onsdagen den 21a februari och utställningen kommer att äga rum helgen efter det sista tillfället– så det börjar närma sig!

IMG_5339 (003)

Många vill stödja ungas initiativ

Det största som har skett är nog att vi har fått till finansieringen till vår minimibudget men även tillräckligt för att ha utställningen på Kulturhuset. Jag har haft den underbara turen att gå på Södra Latin som genom utbildningsförvaltningen ska hjälpa oss att finansiera hela projektet. Vi har även blivit beviljade bidrag från Ung Media Stockholm. Vi är överlyckliga för det överväldigande stöd vi fått, finansiellt, strategiskt och emotionellt. Södra Latin är inte den enda gymnasieskolan som har engagerat sig, utan även Kungsholmens gymnasium och Globala gymnasiet. Det är fantastiskt att se hur det är så många som känner som vi i Gränslöst skapande gör vad det gäller integrationsfrågan, och att det är så många som är villiga att hjälpa till.

Vi har även börjat kontakta talare som vi hoppas kan komma och hålla inspirerande föredrag på workshoparna. Det är ingen som är säkerställd än, så vi kan inte berätta vilka vi kontaktat, men vi tror att de skulle vara mycket passande. Vi har också börjat slipa på vår PR-plan, vad det gäller grafisk profil för affischer, sociala medier och en eventuell hemsida, men även saker som vilket datum man kan börja anmäla sig.

Om någon av er har några tips på saker vi kan göra i workshoparna eller andra eventuella tankar eller frågor får ni jättegärna kontakta oss på granslostskapande@gmail.com. Vi välkomnar alla tips och tankar!

PNG bloggen (003)

Jag heter Hannah Wikforss-Green och är initiativtagare och projektledare för den ideella föreningen Gränslöst skapande. Det här är mitt andra inlägg på Kulan. Här är mitt första inlägg

Bäst av det bästa i Stockholms kulturutbud för barn och unga

Kolla Kultur är Kulans stora utbuds- och inspirationsdag. Den 9 oktober fick besökare ta del av utdrag från utvalda föreställningar, föreläsningar, goda exempel på estetiskt lärande och prova på att animera, trumma, göra skuggspel och mycket mer. I år hade vi fokus på kultur för barn i förskola och elever upp till årskurs 6. En film från Pedagog Stockholm ger en känsla av vad vi fick uppleva av dans, teater och musik från scen och i foajé på Folkoperan. Alla föreställningar går att boka via Kulan och har Kulanpremie. Medverkande artister och föreläsare har tidigare presenterats i ett blogginlägg på Kulan

Vad tar våra besökare med sig från Kolla Kultur?

Ett axplock från vår utvärdering av Kolla Kultur som var rolig läsning för oss arrangörer:

Att det finns så fina föreställningar för grundskolans elever som jobbar med kroppsspråk och därmed känslor. Även nysvenskar kan förstå uttrycket.

Att det finns ett så stort utbud som bara MÅSTE utnyttjas och tas till vara på.

Att personlig kontakt med ”kulturproducenterna” leder till skräddarsydda lösningar.

Att Kolla Kultur ge bästa möjlighet att planera kulturevent och därmed uppfylla kulturuppdrag.

Att det inte är så svårt att göra film.

Vidgat perspektiv, att kultur skall genomsyra alla ämnen.

Många tankar om hur man kan utgå från kultur i alla ämnen och arbeta ämnesövergripande.

Inspiration, glädje och många tips och idéer som jag kan ta med mig tillbaka till mina kollegor och in i våra klassrum.

Övertygelsen om att kultur är nödvändig för barn och ungdom, både att själv utöva och att få bekanta sig med kulturproffsens utbud.

Kontakterna med de olika aktörerna och härligt att få ett ansikte.

Magiken!

Viktigt med flera olika kulturuttryck.

Att det var hög kvalité.

Hur man kan arbeta på olika sätt för att förmedla kultur.

Hur viktigt det är med förberedelse och efterarbete i samband med kulturupplevelse.

Att skriva fram en kulturplan.

Mod!

Mycket större träffsäkerhet när jag väljer teaterföreställningar

Kontaktuppgifter som gör det lättare för mig som kulturutbud.

Att det sjuder av barnkultur i vår huvudstad, det handlar om att ta del av det och påminna andra kollegor om alla möjligheter som finns.

Sofia Castero

/Elisabeth Söder

Elever skapar för att överbrygga gränser och skapa nya band

södera 4

Jag heter Hannah Wikforss-Green och går andra året på bildlinjen på Södra Latins Gymnasium. Jag är initiativtagare för Gränslöst skapande, en nystartad ideell förening på tjugo personer som genom konst, musik och skrivande vill skapa en plats för kulturintresserade ungdomar att få ett utlopp för sin kreativitet, med särskilt fokus på nyanlända elever i gymnasieåldern. Vårt mål är att skapa en integrerande miljö där man kan träffa nya vänner, nyanlända såväl som icke-nyanlända, få utöva sin passion helt gratis och såklart fika.

södra 2

Just nu håller vi på att planera inför en rad workshops som kommer ta plats sex veckor på raken i januari och februari med en musikdel, en konstdel och en skrivardel. På slutet av workshoparna kommer vi ha ett separat utställningstillfälle där de som skapat konst kan ställa ut, de som arbetat med musik kan spela upp och de som skrivit kan få läsa upp det de skapat samt få chansen att publicera sina texter i en tidning som vi kommer göra för projektet. Det hela kommer att äga rum på Södra Latin och det kommer vara 50 personer i konstdelen, 50 i skrivardelen och 24 i musikdelen.

södra 1

Experimentera med 122 andra ungdomar

På de olika workshoparna får man tillsammans med 123 andra ungdomar chansen att experimentera med olika material, instrument och skrivtekniker. Vi ska även bjuda in människor som jobbar inom dessa områden och be dem föreläsa om sin skapandeprocess. Än så länge är vi fortfarande i planeringsstadiet. Vi har nu stiftat en styrelse på fyra personer, shoutout till Monti, Sofia och Miriam– hittills har vi lyckats säkerställa lokalerna för projektet.

Vill du vara med och stödja projektet?

Men vi söker fortfarande finansiering i form av olika stipendier, vi välkomnar tips! Vi kommer eventuellt också att starta en kickstarter samt söka stöd från utbildningsförvaltningen. Utbildningsförvaltningen har redan stöttat oss på andra sätt än ekonomiska och kommer dessutom hjälpa oss att annonsera projektet.

södra 3

Skapande överbrygger gränser och skapar nya band

Jag har tänkt mycket på hur svårt det måste vara att lämna sitt land, sitt hem, sin skola, sina vänner, allt. Vi hoppas att ett gemensamt projekt runt skapandet ska kunna hjälpa den som kommer hit att hitta ett nytt sammanhang och nya vänner. Att få ett utlopp för sin kreativitet är något som vi ofta tar för givet och något som är så viktigt för att vi ska må bra. I vårt projekt hoppas vi att använda oss av kreativitetens frigörande krafter för att överbygga gränser och skapa nya band. Vi är taggade på att komma igång och är tacksamma för alla tips och allt stöd. Om ni vill följa processen för Gränslöst skapande kommer vi uppdatera här på bloggen och om någon vill nå oss kan ni göra det på granslostskapande@gmail.com .

/Hannah Green, elev på Södra Latins gymnasium

Hoppingivande föreställning och workshop i samarbete och kommunikation

Välkommen till en kväll som utmanar de förutfattade meningar som de flesta av oss har om pantomim och mim som konstform. Jag har i varje fall tyckt att mim och pantomim är långtråkigt, föråldrat och att det inte lämpar sig för att berätta en historia. Jag har förknippat mim med personer klädda i svarta kroppstrumpor och vita handskar som bär på fönster och klättrar på väggar.

Men i våras fick jag uppleva Pantomimteaterns föreställning Hoppet- För jag dog inte och blev helt betagen. Både av konstformen såväl som av det starka innehållet. Tre skådespelare och en sinnrik scenbild med mycket musik som gestaltade en berättelse om krig, flykt och det nya landet. Berättelsen bygger på insamlat material av barn och unga från Stockholms skolor. Några av de ungdomarna som varit med och berättat om sin resa  för Pantomimteatern har också gjort en film, Våra drömmar. Filmen inleds med en riktig sekvens från deras resa på flykt till Sverige. Pojkarna har filmat underifrån tåget med mobiltelefonen. En resa som tog flera dagar. 

Föreställningen är ordlös men jag tänkte inte på det förrän på slutet och då var det med känslan att den här historien hade inte gått att gestalta med ord, det hade förminskat upplevelsen.

Lärarmaterial

I anslutning till föreställningen har Pantomimteatern gjort en ett digert och omväxlande lärarmaterial för att prata om ämnet med elever. Jag har också tidigare skrivit om föreställningen och framförallt om läraren Alexandra Ljungkvist med elever som bidragit med sina erfarenheter av flykt.  Här kan du se en trailer för föreställningen:

HOPPET – för jag dog inte Trailer from Pantomimteatern on Vimeo.

Kulturombudsträff den 21 september på Teater Påfågeln

Som du förstår är jag enormt glad att Kulan i samarbete med Pantomimteatern kan erbjuda er att under en kulturombudsträff få se hela föreställningen.
web-9616
Under kvällen får du också chans att pröva på kroppsspråkets betydelse, olika sociala koder och hur vi förhåller oss gentemot varandra. Vi undersöker olika teman på ett konkret sätt, t.ex. samarbete och kommunikation i enkla workshops som Pantomimteatern håller i. Workshops som passar mycket bra att göra i klassrummet. När människor möts i ordlös verksamhet, blir språk, social status och bakgrund sekundära. Det viktiga blir leken och mötet här och nu. Det blir förståeligt varför vissa saker är okej och andra inte. Exempel på olika workshops att göra i klassrummet hämtade från Kulanbloggen.

Marinonett workshop lutning

Anmäl dig här: Anmälan

  • Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare F-åk. 9
  • Datum: 21 september 16.30-20.00. Lätt förtäring serveras från 16.30. Föreställningen börjar 17.00. Inget insläpp efter start.
  • Kostnad: Utan kostnad för pedagoger i Stockholm, evenemanget bekostas av Kulan och Pantomimteatern
  • Plats: Påfågeln, S:T Eriksgatan 84, T-bana S.t Eriksplan

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Teater för alla. På riktigt!

Barn och unga med neuropsyktatriska funktionsnedsättningar, NPF, kan ibland ha svårt att uppleva teater. Det vill Teater Pero ändra på. I höst skräddarsyr teatern några av sina föreställningar för barn med NPF. De kallar dem Funkisföreställningar.

Karin Westholm, producent på Teater Pero berättar om vad som utmärker en funkisföreställning. Vi på Kulan är glada över teaterns initiativ och tänker att det som är bra för barn med neuropsykisk funktionsnedsättning är bra för alla.
/Elisabeth

Teater Peros funkisföreställningar

pero

Vid dessa tillfällen kommer vi att anpassa mötet med vår publik efter dessa barns behov. För oss är det viktigt att barnen får samma konstnärliga upplevelse som vår övriga publik, så själva föreställningarna spelar vi precis som vanligt. Däremot anpassar vi teaterbesöket på andra sätt.

Det här innebär på intet vis att barn med diagnos inte är välkomna på våra övriga föreställningar! Tvärtom! Dessa barn är alltid välkomna men här försöker vi anpassa oss för att bättre möta upp barn som vanligtvis väljer bort scenkonst.

Det handlar mycket om att skapa trygghet för både barnen och pedagogerna. Den här tryggheten uppnås om publiken är väl förberedd på vad som ska hända under dagen. Ett teaterbesök är ju så mycket mer än själva föreställningen. Intrycken börjar ju redan på vägen till teatern, i teaterfoajén och biljettkassan o.s.v.

Biljettkassanm pero 2

Vi mailar ut ett förberedande dokument där vi med text och bild presenterar teaterns lokaler och den personal och de skådespelare de kommer att få möta. Pedagogerna kan även välja att berätta vad som kommer att hända i själva föreställningen eftersom vi skickar med ett synopsis med både texter, bilder och tydliga symboler som markerar t.ex. när det är musik och om det är några höga ljud. Vi skapar lugna, trygga platser i anslutning till scenen dit barnen kan gå undan om det är nödvändigt och vi spelar med öppna foajédörrar och lätt tända taklampor.

Vi spelar ofta våra föreställningar utomlands och på våra resor har vi vid några tillfällen spelat den här typen av specialanpassade föreställningar i andra delar av världen. I många länder är denna typ av anpassning en självklarhet och vi är väldigt glada över att ha fått chansen att spela våra föreställningar med denna inramning. Vi har slagits av att det borde finnas ett liknande koncept i Stockholm och är nu jätteglada över att kunna sjösätta funkisföreställningar här.

När vi har spelat dessa s.k. Relaxed performances eller Autism friendly performances som de har benämnts där vi har spelat i utlandet, har vi slagits av vilken kunskap och respekt barnen har mötts av. Alla inblandade i mötet, t.ex. biljettkassepersonal, tekniker, skådespelare m.m. är väl införstådda med dessa barns behov och bemöter dem därefter. Det är en tillåtande atmosfär där ingen behöver hyssjas eller tillrättavisas. Stämningen blir väldigt avspänd.

Under vårterminen har vi förberett oss så att vi alla ska kunna möta barn med samma respekt och kunskap som vi stött på utomlands. Vi har bjudit in föreläsare från föreningen Attention som berättat om vad diagnosen NPF innebär och vilka olika behov som finns hos barnen. Tillsammans har vi utformat det förberedande materialet samt sett över teaterns utrymmen och förbättrat miljön för barnen. Under våren har vi haft några föreställningar på prov där vi bjudit in några grupper för att testa oss själva och vi har fått väldigt fin respons från såväl barn som pedagoger! Efter dessa provföreställningar känner vi oss stärkta och övertygade om att detta är ett jättebra och välbehövt upplägg! Både barn och vuxna slukade föreställningarna med vidöppna sinnen.

Höstens funkisföreställningar

I höst hoppas vi möta fler barn på våra föreställningar. Vi kommer att spela föreställningen Kommissarie Gordon  (har Kulanpremie) fredagen 29 september kl. 10.00 för barn med ADHD/Tourette

28075211d6824084961c071e8b76c06b_L

Föreställningen Räven i den kolsvarta natten  ( har Kulanpremie) fredagen 27 oktober kl. 10.00 för barn med högfungerande autism.

Affischbild liggande hög kvalitet mindre

Håll utkik efter NPF-symbolen i vårt kalendarium och hör gärna av er ifall ni har några frågor.

symbolen%20för%20kognitiv%20tillgänglighet%20stor

Välkomna!

Karin Westholm, producent på Teater Pero