Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Kulturen ställer inte in, de ställer om

Nu arbetar alla pedagoger för fullt med att planera och lägga upp lektioner på nätet. Detsamma gäller kulturlivet. De letar i arkiv efter inspelade föreställningar och spelar in nya, ibland får vi till och med se premiärer digitalt. I höst kommer vi ha en uppdämd lust att uppleva, musik, teater, cirkus och dans live eller hur? I inlägget finns dans- och teaterföreställningar för barn och unga som du kan se på nätet. Sidan kommer att uppdateras vart efter jag får in tips. Just nu finns föreställningar från: Dramaten, Dansens hus, Kungliga Operan, Oktoberteatern i Södertälje, Unga Klara, Kulturhuset Stadsteatern  Teater Moment och den tyska teatern Die Schaubühne. Hör gärna av med fler tips!


Dansens hus

  • På Dansens Hus får du möta koreografer och dansare som varit på Dansens hus eller som kommer framöver . Här hittar du samtal med material om föreställningar, tips om deras vänners bästa play-innehåll och annat dansrelaterat som du kan förströ dig med i väntan på ”the real thing”. Några av deras tips är:
    Alexander Ekmans Eskapist från Kungliga Operan finns på SVT play. 36 dansare, spektakulära överraskningar, fest och humor. Mitt i flödet av vackra melodier och fantasifulla kostymer kliver en livsnjutare fram: Eskapisten.
  • JUCK på SVT playSvensk danskortfilm från 2018. JUCK slog igenom med en viral video där de tänjde på gränserna för hur den kvinnliga kroppen får uttrycka sig och ta plats. I en film som pendlar mellan dokumentär, dans och fiktion ställs frågan: vad är femininitet? 

Unga Klara

  • Föreställningen Girls will make you blush. Målgrupp 13 år och uppåt
  • Swedish history X , urpremiär: 7 mars 2015 på Unga Klara. Målgrupp 15 år och uppåt
    Regi: Farnaz Arbabi, Texter: Dimen Abdulla*, Erik Uddenberg, Farnaz Arbabi, Molly Uddenberg m fl.
  • Vit svit; premiär: 2 oktober 2015, målgrupp 15 år och uppåt 
    Av: Athena Farrokhzad, Regi: Farnaz Arbabi
  • För att jag säger det, Urpremiär: 30 april 2019 Unga Klara On Tour. Målgrupp Målgrupp 3-5 år-
    / Ungdomens Hus, Rinkeby

  • Alltet, Premiär: 5 mars 2016, Alltet, Ann-Sofie Bárány,Regi: Gustav Deinoff. Målgrupp 2 år och uppåt

Läs mer om Ungas Klaras föreställningar och Unga klara på demand  


Kungliga operan

Operan på play, nu kan du exempelvis uppleva La Traviata

2_1_latraviata


Dramaten

Dramaten play innehåller ett bibliotek av tidigare inspelade Dramatenföreställningar, konserter och andra evenemang som exempelvis Performance Lecture. Föreställningar som är intressant för högstadiet och gymnasiet är exempelvis: Selma Lagerlövs Bortbytingen, Mobergs Utvandrarna, Strindbergs Spöksonaten, Dostojevskijs Idioten och Strömquist Tänker på dig. Innehållet, som är kostnadsfritt, kommer att fyllas på löpande och finnas kvar även när teatern öppnar för publik igen.

Adramaten


Kulturhuset Stadsteatern

Kulturhuset Stadsteatern Play, inslagen är både repriser på sådant som varit, samt nyproducerat material – allt i en salig blandning. De uppdaterar sidan löpande med nytt materia. Den 29 mars presenterar de sin första digitala premiär någonsin! Soppteatern har lagt upp Den sista kabareén med Anders T Olsson, Sara Janfeldt och Fredrik Meyer. Föreställningen är en samproduktion med Dramaten.

Författarsamtal, Jamaica Kincaid

Serotonin den 29 mars kl.19.00. Av: Michel Houellebecq, regi: Linus Tunström, i rollen: Sven Ahlström, dramatisering: Lucas Svensson.


Teater Moment

Gymnasiets och högskolans elever studerar på distans. Teater Moment slår in på samma linje och spelar teater på distans. Fredag den 27 och lördag den 28 mars kl 19 samt söndag den 29 mars kl 16 sänder vi vår föreställning Inspektionen 2020 live på vår Facebooksida. Därefter lägger vi upp en klippt version av pjäsen att titta på när man vill.

a90242774_4218349081524154_2705825793002438656_o


Oktoberteatern  Play

Oktoberteaterns sida Play kommer att uppdateras kontinuerligt, först ut är Fem myror är fler än fyra elefanter.

28900716-usVK0


Hemmakultur

Här tipsar vi om kultur du kan uppleva från ditt hem. När corona-pandemin slog till mot Sverige ställdes väldigt många kulturevenemang in direkt. Det är ett extremt hårt slag mot många kulturskapare, vars inkomster hänger på att de uppträder och har besökare. Samtidigt började allt fler kulturevenemang flytta ut på nätet. Vårt mål är att göra det lättare att hitta kultur som du kan se från ditt hem, och hoppas att så många som möjligt samtidigt vill stödja kulturskaparna genom att skänka ett valfritt belopp direkt till dem, i de fall där de öppnar upp för det.

Bakom sajten står Kult PR, en kommunikations- och PR-byrå verksam primärt inom kultursektorn sedan


Die Schaubühne

En folkefiende, Hedda Gabler, Peer Gynt av Ibsen, Föreställningar av Shakespeare som Hamlet och Richard den 111, Tre systrar av Tjechov, Moderna av Brecht, Woyzeck av Buchner och många fler kan du se på Die Schaubühneysket. Föreställningarna spelas på tyska. Men du kan välja att få undertexter på engelska eller franska. Här kan du se ett kalendarium och program  

ahamlet


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Cirkus med konstnärlig upplevelse, briljant teknik och angeläget ämne

Ska du arbeta med könsnormer, stereotyper, sätta gränser, relationer ? Vill du att dina elever/barn ska få en stark konstupplevelse? Den 20 mars finns en möjlighet att se PACE med Below Zero på Teater Påfågeln. Ett unikt tillfälle eftersom Below Zero som så många av våra cirkusartister har världen som arbetsfält.

5d9c6db4ce6ac

”PACE är en duett med hand i hand akrobaterna Axel och Sara. Föreställningen berör idéen om relationer om hur tid och rörelse påverkar artisternas relation och hur relationen i sin tur påverkar tiden och rörelsen av föreställningen.

Att förstå PACE är att förstå vårt mänskliga arv, det är en historia om två människor likväl en historia om samhället, om jämställdhet, var samhället är på väg och vad vi önskar att samhället som helhet kan vara.
Med musik som sträcker sig över olika genrer skapar PACE ett oförutsägbart ljudrum som gör föreställningen än mer levande då elektriska beats blandas med skandinavisk folkmusik.

Det är en personlig föreställning där artisterna ger ett ärligt framträdande fyllt med känslor, originella rörelser och den högsta nivån av modern cirkus.”

Information om PACE med Below Zero

Plats: Teater Påfågeln, St Eriksplan
Datum: 29 mars, 16.00
Målgrupp: 14 år och uppåt samt yngre barn i målsmans sällskap
Pris: Vuxna: 200 kr, studenter samt barn och unga upp till 18 år: 100 kr
För biljettbokning kontakta oss på: info@belowzerocompany.com
se eventet på facebook:

Föreställningen PACE kan också komma till er förutsatt att ni har en lokal med hög takhöjd. Läs mer på Kulan

16.11.19_MERGE_WEB (11 of 33)

Skapande skola med rörelse

Sara Runsten och Axel Ahl har lång erfarenhet av att ge workshops i allt möjligt och till alla möjliga målgrupper.

De workshops vi erbjuder är:

Tillit och samarbete: För alla åldrar. Fysiska övningar i tillit och samarbete. Kan hållas till väldigt grundläggande övningar men också utvecklas in i parakrobatikövningar.

Parakrobatik och partnering: För alla åldrar och allra bäst för teater- och danselever eller danspedagoger som vill fortbilda sig i hur de kan ta in mer parövningar i sina lektioner. Kan innehålla endast tekniska övningar men även gå in på kreativt skapande.

Fysisk teater: För barn 6-10 år. Grundövningar i fysisk teater och mimövningar blandat med dans och akrobatik.

Cirkusgrunder – akrobatik, jonglering, trapets, parakrobatik mm: För alla åldrar. Från grundnivå till avancerat enligt önskemål.

Pedagogiska fortbildningFör cirkuspedagoger, förskolepedagoger, fritidspedagoger, chefer m. fl. Övningar i de grundläggande motoriska färdigheterna, de olika inlärningssätten, tips på hur en kan väva in mer fysiska övningar i vardagen för elever på skolor.

16.11.19_MERGE_WEB (5 of 33)


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

En alternativ metod till läs- och skrivundervisning

På Zebradagen fick vi metoder och inspiration till att använda estetiska lärprocesser och levande scenkonst. I blogginlägget delar jag med mig från föreläsningar och workshops: läsutvecklaren och språkforskaren Carina Fast, koreografen och lågstadieläraren Magdalena Eriksson och danspedagogen My Gren. Eftermiddagen inleddes med dansföreställningen Bokstavsbyrån. I Bokstavsbyrån är publiken med och ljudar när ord bildas och brev ska skrivas. Sammansatta ord får eget liv och kroppar blir till bokstäver. Efter föreställningen ingår en kort dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Med utgångspunkt från läroplanen tar Bokstavsbyrån fasta på fantasi, lek och rörelse för att på ett lustfyllt sätt arbeta med barns språkutveckling. Föreställningen har Kulanpremie

Från idé till föreställning

Magdalena Eriksson, tidigare dansare och koreograf men numera lågstadielärare berättar hur hon kombinerat sina yrkesområden. Som dansare hade hon ett stort intresse för barns läs- och skrivutveckling något som gjorde att hon till slut sökte in på lärarhögskolan. Examensarbetet delades upp i två delar, rapporten, Bokstavsbyrån: en alternativ, kompletterande metod till läs och skrivutveckling, via estetiska lärprocesser och levande scenkonst och dansföreställningen Bokstavsbyrån.

Rapporten riktar sig till lärare i förskoleklass och årkurs ett. Rapporten handlar om en alternativ metod för att arbeta med läs- och skrivutveckling och för att exemplifiera metoden utarbetade Magdalena dansföreställningen Bokstavsbyrån med två tillhörande workshops. I rapporten och föreställningen får du tips på att arbeta med: alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav, fonemträning, ljud i början, mitten och slutet av ordet, läs och skrivriktning och sammansatta ord.
IMG_8513 (002)

I föreläsningen visade Magdalena bilder på hur hon och en danskollega testade att gestalta bokstäverna. Skulle det vara versaler eller gemener? I föreställningen är det viktigt att bokstäverna gestaltas med exakt precision. Hur ser den optimala gestaltningen ut? Magdalena berättade att den svåraste bokstaven att gestalta var S, det är lätt att förstå.
zebradag2 Ser du att det är ett Ö längst ned i högra hörnet? Det är Magdalenas son som kommit på ett sätt att gestalta bokstaven Ö. Kudden placerade han på ryggen så att betraktaren förstår att fokusera på händer och huvud. zebradag1 I sitt abstract skriver Magda att skolan har som uppdrag att ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt språk i mötet med levande scenkonst och erbjuda olika vägar för att nå målen. ”På alla dessa punkter anser jag att skolmiljön kan vara lite väl fattig. Av den anledningen brinner jag, som gammal yrkesdansare, för att få bjuda på mer konst i undervisningen.” Alla pedagoger vet att ju fler erfarenheter vi har av det vi är med om, ju lättare har vi att tolka och minnas upplevelserna. Med examensrapporten vill Magdalena ge lärare redskap för att låta eleverna använda alla sinnen i lärandet.

Dansverkstad

Zebradans pedagog, My Gren leder håller i en speed-short version av en dansworkshop som går att boka in anslutning till föreställningen, Bokstavsbyrån.  Vi fick pröva  några av alla övningar som My gör med barnen. Vi började med att sitta i ett fint O på golvet. Alla får i tur och ordning bygga första bokstaven i sitt förnamn med kroppen. Hela gruppen härmar och ljudar. Sen får vi till musik tillsammans med alla andra dansa vår bokstav över golvet. Den här filmen inleds med ett skrivmaskinsljud och att My ropar ”Kom alla mina bokstäver” och sedan kan du i filmen ser hur vi går över till att illustrera våra bokstäver, bokstaven Ä och djuret som börjar på den bokstaven.

Jag har sedan jag var liten och gick på min första julgransplundring älskat att leka musiklekar där en ska slänga sig ned på en stol när musiken slutar. I Mys dansverkstad skulle vi bygga en bokstav när musiken tystnade. Den härliga musiken vi dansade till är Romanijada.


I den sista övningen ställde vi oss i en ring och byggde hela alfabetet. Vi valde själva hur vi byggde vår bokstav, som en handbokstav, en helkroppsbokstav eller en rörlig. Det viktigaste var att vi ljudade. My Gren arbetar med alla Zebradans förställningar och går att boka på Kulan. 

Carina Fast, att lära sig läsa och skriva med alla sinnen

Vårt lässträd, Var växer det? När växer det? Rötter, stam och krona påverkas och utvecklas hela livet. Läs mer om läs- och skrivutveckling på Skolverkets Läsportalen

IMG_8580 (002)

Carina Fast går djupare in i det multimodala synsättet och vad det betyder för det praktiska arbetet vid barns läs- och skrivinlärning. I sin forskning följde Carina flera förskoleklasser. Carina deltog också aktivt för att stimulera språkintresset och väcka fantasin hos barnen. I en förskola hade hon med sig en nalle som hon satte på sandlådekanten när barnen inte såg. När barnen upptäckte nallen berättade en flicka att det var Nalle Puh. IMG_8599 (002) Carina :  Nalle Puh, hur har han kommit hit?
D: Jag vet, det kanske är något barn och nån mamma som kom hit på natten och lämnade honom.
H: att barn tappade bort honom
D: han kommer från Sjumilaskogen Carina: Kommer han från Sjumilaskogen?
Tystnad Carina: (vänder sig till Nalle Puh) vad tycker du om att äta? Barnen skrattar när Carina vänder sig till Nalle Puh och ställer en fråga C: Honung!
Carina: Honung tycker han nog om. Tror ni han är rädd för nått?
D: han är rädd för att honungen ska ta slut Carina ( vänd till Nalle Puh) Är du det?
H: Han är rädd för att spöken kommer.
L: att lejon kommer D: det finns inte spöken på riktigt Carina ( alla vill hålla i honom. De håller väldigt ömt och försiktigt)

D: ( skriker) Nicole, Nicole! Kom och titta. Vi har hittat Nalle Puh. Han kommer från Sjumilaskogen. ………..….
D: Varje gång när du går ut kan du lägga Nalle Puh i fickan för om du ser hans mamma så kan du ge honom till henne.
Och så var barnen inne i leken och skapade nya historier om Nalle Puh och hans liv.

Den alfabetiska koden

Ett sätt att knäcka den alfabetiska koden är att jobba med ABC böcker. Carina tipsade om Hans Alfredsson ABC-verser som hon brukar läsa för barnen som ”Apan sitter i en gran, tror kotten är banan” ”Biter du din vän i tummen är du allt en riktig dum en” Undulatbiff är rätt gott men det är förbaskat smått”. Alfredssons ABC-bok går ej att få tag på men ett bra alternativ är Carin Wirsén och Stina Wirséns ABC-bok, Ahmed Anka som handlar om var olika djur bor. Ofta finns det ledtrådar i bilderna som ett exempelvis ett kaninöra under en sten. För att kunna läsa och skriva måste barn kunna lyssna, som i ramsor och ABC verser. Kunna höra vad som kommer först och tänka ut vad som kommer sen. Den fonologiska cirkeln.

Sånger rytm och ramsor

Viktiga ingredienser för språkutvecklingen, också för att visa att det är tillåtet att skoja med språket.  ”Tänk om en näsa kunde läsa” och vänta in hur barnen fortsätter att hitta på. ” En sko, två sko, tresko”, ”Fyra myror och en stack”, ”Fyra bagare, en smet”.

Muntligt berättande

Att fånga barns lyssnande är magiskt, Carina berättade om olika knep för att få barnens uppmärksamhet som att sätta på sig en berättarhatt, plocka fram en berättarsten eller berättarmatta. Kanske att inleda med en ramsa, ”Det var på den tiden då den bengaliska tigern ….. Det var på den tiden då det rann choklad i alla floder…Lika viktigt som att ha en inledande ramsa är att ha ett tydligt och gärna återkommande avslut.

Ordlösa böcker

Carina tipsade om ordlösa (Silen books), böcker där barnen är med och skapar bilderna. På ön Lampedusa startade en bibliotekarie en insamling för att få tag på ordlösa böcker efter att de första strömmarna av flyktingar kommit iland på Lampedusa. Genom att alla oavsett språk kan läsa böckerna så överbryggs kulturella och språkliga hinder.

Besöken på förskolan innefattar alltid högläsning av en bok. Här ser du en av de största favoriterna bland barnen, Le Petit Chaperon Rouge av Warja Lavater, alltså Rödluvan på svenska. Carina berättade att första gången hon visade boken väckte den inte någon större entusiasm men vid andra besöket mötte barnen Carina ute på gården och frågade om hon skulle läsa Le Petit Chaperon igen. Vågar ni lyssna sa Carina. Hur kommer det sig att barnen blev så engagerade i prickboken utan en enda illustration på  rödluvan och vargen?  Barnen kunde säga saker som ” han ser inte rädd ut!” Hur kan prickar bli människor och djur? ”Ju mer ett barn sett, hört  och upplevt, ju mer det vet och tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement de besitter i sina erfarenheter, desto produktivare blir barnens fantasi” Ur Vygoskij, Fantasi och kreativitet i barndomen

IMG_8585 (002) Bokens innehållsförteckning

IMG_8592 (002)

Satsningen på ordlösa böcker har också spridits till Sverige och andra europeiska länder. Toura Hägnesten har skrivit om ordlösa böcker på Pedagog Stockholm. Mediotekets skolbiblioteksgrupp arbetar med en satsning där fritidshemspersonal och skolbibliotekarier har ordlösa böcker som fokus. Skolbibliotekarien My Froster på Ekholmsskolan kan berätta mer om hur hon tagit sig an satsningen.

Litteraturtips

På nätet kan du läsa utdrag av Läslust i hemmet av Carina Fast där du får en utförlig genomgång av Att lära sig läsa och skriva med alla sinnen IMG_8584

Tack för en lärorik, inspirerande och lustfylld Zebradag!

Zebradagen anordnas varje år av ZebraDans, Region Stockholm Dans Cirkus och Länsmusiken i Stockholm IMG_8509 (002)

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Vad har konstnärliga upplevelser för plats i skolan idag?

Är det lika viktigt att ge våra elever en ingång till scenkonst, teater, dans och musik som litteratur? Bilden är från Ingrid Oltermans förställning Hur känns friktion?

hur känns friktion, Ingrid Olterman

Det finns få lärare som inte arbetar med litteratur. Men hur ser vi på teater, dans och musik? Kulturformer som många elever inte kommer i kontakt med i hemmet.

I ett inlägg på Facebook skrev en lärare ”Herregud så jobbigt med pretentiösa människor som står och vrålar om lidande på scen (Dramatens senaste uppsättning av Peer Gynt)  ”inlägget fick många igenkännande kommentarer som ”På något sätt är det lite fult att inte älska teater, i synnerhet som svensklärare.” ” Är det något som jag älskar med att bli äldre är det att man mer och mer skiter i förväntningar och andras tyckande.  ……..jag tänker göra sådant jag gillar, inte sådant som folk tycker att jag borde gilla. Nu kan jag stå för att jag tycker att det är sjukt tråkigt att sitta i tre timmar och se på långsamma, tunga föreställningar. Tacka vet jag musikal, bio och Netflix.”

Varför ska vi se och uppleva konst i skolan?

Så här skriver dramaturgen Anna Berg i Teatersalongens artikel, I upplevelsens tjänst ”Konstens unika värde är att den erbjuder sin mottagare självspegling. Vad vi än tycker om en föreställning, vad den än får oss att känna, tänka, undra, så är den en reflektionsyta som våra egna tolkningar och värderingar studsar emot. Om vi får syn på dem kan vi förstå något om oss själva. Konsten ställer sig så att säga i upplevelsens tjänst, påstår eller undrar något, för att vi ska få upptäcka våra egna reaktioner. Konsten är rituell: något yttre som hjälper oss att få syn på något inre.

Med den hållningen kan konst aldrig ersättas av fotboll eller pannkakor, bara vara en kul paus i den vanliga undervisningen. Inte heller går det att ersätta den konstnärliga upplevelsen med ett reportage eller en föreläsning som vill ha åhöraren på sin sida. Konsten är subjektiv, den hävdar ingen sanning. Den vill hjälpa oss att undersöka vår egen sanning. Var och en av oss. ”

Du som varit med på Kulans Kolla Kultur vet att hon är en trogen gäst på våra tillställningar. I Teatersalongen skriver hon om Konstens unika värde . Anna för ett resonemang om konst i skolan ”Om vi skulle motivera scenkonst i skolan med andra argument än som bärare av fakta, underhållning eller ren kulturhistoria – vad är det då? Vad är grejen med konst? ” 

82883903_10158214773672650_2209858242564063232_n

Vad är grejen med konst?

Filmad föreläsning av Anna Bergs föreläsning på Kolla Kultur

Våga lita på det omätbara

Att våga lita på kulturen och att de upplevelser som kultur ger eleverna kan bidra till deras lärande. Det är Rikard Perssons, rektor på Bergsskolans uppmaning i Pedagog Malmö . Vi i skolan riskerar att bli alldeles för instrumentella med nivåer, kriterier och mätbarhet. Vi måste våga lita på det omätbara för att hjälpa eleverna framåt, säger han. 

En viktig framgångsfaktor bakom eleverna lärande på Bergaskolan har varit kulturbesöken menar Rikard, ”Kultur är så nära skolan, men ändå så långt borta. Skolan tenderar att bli knastertorr. Till exempel när vi läser en text så glömmer vi ibland upplevelsen av texten och fastnar i formalia som brödtext, inledning och så vidare. Jag menar att det är upplevelsen vi vill åt och genom att ta hit en tredje part så är det lättare att nå den.”

Rikard-Persson-Rektor-Bergaskolan-1460x820

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Digitalt musikskapande och poddar i undervisningen

Inbjudan till en kväll med musik, poddar och kreativitet i fokus. Kvällen består av två gemensamma föreläsningar och tre valbara workshops. Digitalt musikskapande ger eleverna en möjlighet att uttrycka sig och visa sina kunskaper, oavsett ämne. Kombinera tal, drama, ljudeffekter och/ eller musikskapande. 

musik6

Elev- och lärarröster om digitalt musikskapande

Tidskriften Lära 2020 har en artikel om digitalt musikskapande, Fullt fokus.

Adam Barkijevic i årskurs 8 på Hammarbyskolan södra säger så här ” Det är roligt men ändå utmanande hela tiden. Här får jag skapa musik utan exakta instruktioner och använda de instrument jag vill. Det blir alltid ett eget verk och jag känner mig väldigt glad när jag skapar något. När man väl lärt sig programmet är det rena dopaminkicken”. ”

De är enormt koncentrerade konstaterar Hanna Eriksson (lärare på Hammarbyskolan södra) och säger att hon vid varje lektion i digitalt musikskapande förundras över denna tystnad i klassrummet. Jag ser ofta hur eleverna liksom blir uppslukade av sina uppgifter. Visserligen pratar de med varandra, men de är alltid oerhört fokuserade och lågmälda. ” ” Den stora fördelen med att skapa musik med hjälp av digital teknik, är att det passar de flesta elever. Man kan hela tiden nivåanpassa undervisningen och eleverna får uppleva att det verkligen blir något av det.”

Kvällen program

Skapa musik och podcasts med Soundtrap

Under sin föreläsning visar Nardos Woldeyesus och Pontus Wiklund från Soundtrap (en del av Spotify) hur elever kan använda verktyget för att skapa musik och podcasts i olika ämnen. På den valbara workshoppen får du bekanta dig med Soundtraps onlinestudio. Programmet finns tillgängligt i Stockholms stad men din skola behöver en egen licens.

Soundtrap-logo

Prova på att arbeta med ScoreCloud och Garageband

Gymnasieläraren Joakim Blomgren berättar om sina tankar, idéer och metoder kring musikpedagogik med hjälp av digitala verktyg och ger en inblick i några av de projekt han medverkat i. Joakim pratar särskilt om den skaparlust och de konstnärliga uttryck han mött bland eleverna i sitt arbete på grund- och gymnasiesärskolan. På Joakims workshop får du pröva program som ScoreCloud och GarageBand för att kunna skapa musik tillsammans med elever med kognitiva funktionsvariationer.

3833349434

Skapa och programmera musik

Under kvällen har vi även Per Nylén på plats för en workshop. Han är verksam både som lärare på Sjöstadsskolan och med att hålla kurser på Medioteket i Digitalt musikskapande. Läs och inspireras gärna i senaste numret av LÄRA!

Per ser arbetet med elever och digitalt musikskapande som en game changer på många sätt, och jobbar mycket med det i elevhälsofrämjande syfte, vilket är både kul och framgångsrikt!
Väljer ni Pers workshop får ni en introduktion till hur ni kan komma igång med att skapa och programmera musik redan imorgon, utan tidigare förkunskaper.

3241288670

Praktisk information

Tid: 19 februari klockan 17.00–20.00. I pausen blir det mat och tid för trevliga samtal med kollegor som också är intresserade av musik och digitalt skapande.
Pris: utan kostnad, bekostas av Medioteket
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
För vem: pedagogisk personal i förskoleklass–gymnasiet. Eftersom denna kväll inte arrangeras av Kulan utan av  Medioteket så gäller inbjudan tyvärr bara personal i Stockholms kommunala skolor

Här anmäler du dig


Arbeta med musik i Skapande skola projekt

Vill du arbeta med musikskapande? På Kulans blogg hittar du många musikaktörer som gärna samarbetar med skolan. Har din skola arbetat med ett större musikprojekt eller planerar ni att arbeta med musik i Skapande skola? Hör av er till elisabeth.soder@edu.stockholm.se och berätta så att Kulan kan sprida goda exempel.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Film i undervisningen

Modeller och tips för att arbete med film i undervisningen, både för att samtala och göra egna filmer. Några modiga kollegor delar även med sig om av hur de resonerar vid bedömning av multimodala texter. Bilden kommer från Fanzingos skolverksamhet.

fanzingo


Filmkunnighet och styrdokument

Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet. ”De färdigheter som ingår i filmkunnighet är många och kan med fördel delas in i fyra grupper: att förstå vad som berättas, att förstå hur något berättas, att inta kritiska perspektiv och att ha kännedom om filmens kontext. Kategoriseringen underlättar för att tydliggöra vad man ska fokusera på och när. ” Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet. Annikas text innehåller många förslag på lektionsupplägg och övningar.

MIK Skolverket


Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocks gymnasium berättar varför hon använder sig av film i undervisningen i svenska. Undervisningen i ämnet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3


Övningar i filmkunskap

Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare:

  1. Filmintroduktions övning , tips för dig som pedagog men också förslag på hur du kan förbereda eleverna inför filmen.
  2. Upplevelsesamtal – direkt efter filmen
  3. Filmens språk – dramaturgi
  4. Filmens språk – Mise-en-scène ( visuella effekter)
  5. Filmens språk – Bildkomposition
  6. Filmens språk – klippning och montage
  7. Filmens språk – ljud
  8. Kortfilmsvisning i klassrummet
  9. Studera filmens karaktärer
  10. Studera filmens berättarperspektiv
  11. Normkritisk filmpedagogik

, så funkar det, Svenska filminstitutet


Bedömning av multimodala texter

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Filmpedagogerna Elin Jönsson och Elisabet Jonsved tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 och ger förslag på hur du kan arbeta med film i klassrummet, alltifrån att se och samtala till bedömning av elevernas eget filmskapande. I blogginlägget finns många konkreta tips, modeller, övningsuppgifter och filmtips.

kyrkogård10


Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium berättar hur hon resonerar inför bedömning, ”Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar: Läs hela blogginlägget om bedömning på Kulan 

anna.bergqvist@stockholm.se_


Kurser i filmpedagogik

Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Film och mediepedagoger

Vill du ha förstärkning av en professionell film- och mediepedagog har jag gjort en utbudssida där de presenteras.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Teater i undervisningen

Modeller för att samtala om teater och dramatik, skriva dramatik och sätta upp en scen eller pjäs.

Rävholmen 106

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

Dramaturgen Anna Berg delar med sig av en modell hon tagit fram, med inspiration från många andra. I modellen betonar hon hur viktigt det är att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera,  utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning. Här kan du läsa mer. 

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen. Här kan du läsa hennes sex inlägg.

 

P1020207 (1024x683)


Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h


Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492


Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

Elisabeth Croneberg, författare och dramatiker delar med sig av konkreta tips för att skriva dramatik, vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi kan tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

Tuvalisa Rangström, Skriva texter för opera och teater. På bilden är Tuvalisa på Globala gymnasiet och berättar hur hon arbetar som dramaturg.

IMG_6477 BESKUREN


Kulturaktörer, dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

Många av stadens kulturaktörer arbetar gärna med teaterprojekt i skolan. På den här sidan har jag en utbudssida med aktörer för skolan.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m

Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Så här planerar Stockholms skolor att arbeta med Skapande skola läsåret 2020-21

I det här inlägget kan du läsa utdrag från Stockholms skolors ansökningar för att arbeta med Skapande skola. I ansökan berättar skolorna om vilken/vilka konstformer de vill arbeta med och hur de vill fördjupa sig i konstformen.  Arbetet med att bestämma upplägg, välja vilken eller vilka kulturaktörer de vill arbeta med sker i de allra flesta fall i början av höstterminen då skolorna vet hur stort bidrag de får. Med inlägget vill Kulan ge kulturaktörer en uppfattning om hur de kan tänka när de berättar om vad de erbjuder. Vi hoppas också att inlägget kan hjälpa skolor som ännu inte bestämt kulturform och kulturprojekt. Inlägget utgår från Kulturrådets konstformer.

Cirkus

De skolor som valt cirkus skriver framförallt om behovet av att få in mer rörelse i klassrummet och skolgården. Det är tydligt att Stockholms skolors projekt, Spring i benen och aktuell hjärnforskning som visar vikten av fysisk aktivitet påverkat val av konstform. Det gäller så klart också de skolor som valt att arbeta med dans. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom cirkus för Skapande skola. 

Bilden är från Clowner utan gränser  (Cirkus Skratt som besöker Gärdeskolan)

pyramid

    • Genom cirkuskonst undersöker eleverna kommunikation bortom det talade språket. Detta ingår i ett läs- och skrivprojekt som löper över flera årskurser.
    • Kroppskontroll, ödmjukhet, ansvar, hänsyn och samarbete.
    • Gestaltar vikten av samarbete, tillit och rätten av att få vara sig själva.
    • Eleverna ska få utmana sin kreativitet

Dans

Precis som med cirkus är det många skolor som väljer dans för att få in rörelse i alla ämnen och varje dag, att arbeta med hjärna och rörelse. Dansen väljs även för att visa på olika sätt att uttrycka sig, kroppsspråk men också olika dansstilar. Dans används också som ett medel för att arbeta med värdegrundsarbete, för att se och uppleva varandra på ett nytt sätt. Flera skolor planerar också att sätta upp egna dansföreställningar. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom dans för Skapande skola 

Bilden är från en workshop i fysisk teater som Alexandra Ljungkvist Sjölin höll i en skola i Uganda.

ziggehouse övning

  • Västafrikansk dans. Eleverna ska upptäcka olika sinnen pröva och utforska och gestalta olika intryck, stämningar och känslor.
  • Föreställning och dansworkshop där eleverna får uttrycka sig med kroppen. Detta motsvarar vår skolas policy att arbeta med hjärna rörelse, att rörelse inkluderas i alla lektioner och alla ämnen.
  • Eleverna ska ha möjlighet att kunna utrycka sig genom dans.
  • Normer utmanas genom de konstnärliga uttrycksformer som Skapande Skola-projekten ger möjlighet till.
  • Eleverna får möjlighet att se varandra på nya sätt och nya situationer. Skapa och uppleva tillsammans.
  • Dansen som uttrycksform för språket och värdegrundsarbete.
  • Skapande dans där dansen används som uttrycksform och som utgår från ett tema och/eller elevtexter. Eleverna kommer själva jobba med att koreografera sina rörelser, gestalta egna musikaliska idéer och tankar, främja utveckling av elevernas kreativitet.
  • Dans och musik är internationella språk som förstås över hela världen. Alla kan delta utifrån egna förutsättningar. Ingenting är”fel”, man tolkar och uttrycker sig på sitt eget sätt. Genom undervisning och genom att se hur professionella utövare gör utvecklar var och en över tid sin uttrycksförmåga.

Film

Genomgående för de flesta skolor som vill arbeta med film är de vill att eleverna ska lära sig en grundläggande teknik och modell för att hantera kameran/iPaden och skriva manus och redigera. Men också för att använda filmens språk för att kommunicera och dokumetera viktiga samhälls- och värdegrundsfrågor. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med film och Skapande skola.  

Bilden är från workshop med filmpedagogen Elin Jönsson.   

bildmanus panorering_tiltKLAR

  • Projektet kommer gå ut på att sammansvetsa två skolor till en. Få en gemensam värdegrund, eleverna i grundskolan ska använda film som redskap för att redovisa kunskaper, tankar och åsikter.
  • Lära vad bild och film kan uttrycka. Hur man kan få fram budskap på andra sätt än genom ord.
  • Arbete med film som verktyg reflektera och problematisera temat ”bygga relationer”.
  • Eleverna får inspiration från olika filmer och därefter skapa egna filmer med eget berättande. Även detta projekt går i linje med vår språkpolicy.
  • Kroppen som uttrycksmedel, samarbete, skriva manus, skådespela, agera, reagera och väcka kreativiteten hos varandra.
  • Utifrån vårt tema ska vi fördjupa oss i att skapa egna filmer och bilder med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika filmer.
  • Ett projekt där man i grupper arbetar 3-4 st och skapar en dansfilm i Imovie. Något att vara stolt över. Gruppstärkande.
  • Skriva manus, fördjupa sig i rörlig bild, se filmklassiker, hantera filmprogram, agera, tala teatraliskt och med stöd i andningen.

Foto

I ansökningarna läggs framförallt tyngdpunkt på de visuella möjligheter som foto innebär, några skolor vill också använda foto för att utveckla elevernas medvetenhet om bildens makt. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom foto för Skapande skola

Bilden är från en workshop med fotografen Anna Ledin Wirén. 

foto2

  • Eleverna gör ett fotoprojekt med förankring i närmiljön. Vissa bilder används senare till att skapa en ljudmässigt bättre och vackrare inomhusmiljö i skolan.
  • Fotografi för att förmedla budskap och känslor med hjälp av foto i olika klasser. Utställningar och fotografier som kan användas i klasser för att utveckla andra områden inom skapande skola t ex skrivande
  • Skolan arbetar sedan ett år tillbaka fokuserat med fotografi från i olika åldrar. Dokumentär fotografi och illustration.
  • Att producera eget digitalt bildskapande samt bildanalys kopplat till dagens värderingar och uttryck.

Konst, bild och form

Skolorna vill låta eleverna experimentera med olika tekniker och pröva olika uttrycksformer. Några teman som föreslås är: tema jämlikhet, utsatthet och miljö, modernismen, antiken, kvinnor i konsten, framtiden är vår, tonåringens identitet. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola.
Foto, Daniela Hedman, med kroppen som verktyg. 

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

  • Olika tekniker för att uttrycka tonåringars tankar om livet.
  • Hitta fler möjligheter till att utrycka sig, genom olika workshops i konst och hantverk, gynnar alla elever.
  • Genom att ta del av antikens konstformer och ideal kunna tillverka symboler och mönster i bild och textil.
  • Genom bild låta eleverna gestalta under rubriken ”framtiden är vår”
  • Bild- och skulpturskapande med olika tekniker
  • Inspireras av konstnärer och pröva nya uttrycksformer, få förståelse för bildtolkning.
  • Elever använder konst, bild för att berätta och komplettera skrivutveckling.
  • Konstworkshop där eleverna får möjlighet att experimentera med olika material och skapa rörelseobjekt.
  • Under temat ”Kvinnor i konsten” får eleverna dels söka kunskap om kvinnliga konstnärer och få en historisk överblick, samt skapa egna konstverk
  • Fördjupat arbete med bildämnet, modernismen. Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor som ovan nämnda.
  • Eleverna ges möjlighet till att skapa i berättande form genom till exempel serieteckning.
  • Tema jämlikhet, utsatthet och miljö alternativt elevernas egna förslag

Berättande, skrivande

Att tillsammans författare arbeta med att utvidga läsande och eget berättande. Utveckla fantasi och ge tillgång till flera språk och uttrycksformer. Teman som förekommer är: Alfred Nobel, Barnkonventionen, historia, Mina drömmars stad, min närmiljö. 

Här hittar du aktörer och aktiviteter inom skrivande och berättande för Skapande skola i Stockholm

cane1

  • Möte med författare som inspiration till ett fortsatt och utvidgat läsande och eget berättande.
  • Utveckla fantasin och tankar om ens identitet och känslor kopplat till litteratur. Utveckla skrivandet.
  • Eleverna får via berättande, drama och skrivande uppleva vad som kan hända när man går in genom magins blåskimrande portal. Med spännande musik får de leta inre bilder och låta fantasin flyga fritt.
  • Via boken Mina drömmars stad skapar och målar eleverna bilder tillsammans med kulturaktörer
  • Författarbesök, inspirera till ett mer berättande och ”utbroderat” skrivande, med fokus på att andra ska läsa den.
  • Sagoberättare i åk 4, eleverna får arbeta med eget skapande tillsammans med och utifrån berättande i syfte att utveckla sitt språk.
  • Vi vill arbeta med berättarprojekt för att stärka elevers kreativa sida, ge tillgång till flera språk och uttrycksformer samt i samklang med läroplan utveckla deras muntliga berättande.
  • Genom skrivande och berättande hitta sin röst och kunna visualisera de texter de skapat.
  • Att skriva berättelser med grund i historien. Inventering av skrönor och äventyr i grannskapet. Intervjuer med äldre generationer.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen skriva dikter.
  • Serieskapande med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier och i berättelser. Lära sig olika teckningstekniker.
  • I tema om Alfred Nobel skapa berättelser med utgångspunkt i foton/bilder. Eleverna tränas i berättande utvecklar ett språk och sin självkänsla.

Musik

De flesta skolor vill uppmuntra eleverna att skriva egna texter och skapa egen musik, gärna med målet att spela för en stor publik i den egna aulan eller  i lokal utanför skolan. Musiken används också som ett redskap för att lära eleverna att lyssna på varandra och bygga en gemenskap klassen. Teman är främst att lära känna musik från andra kulturer och regioner. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom musik för Skapande skola

På bilden ser du Pia Pohjakallio som håller workshops i flamenco.

_DSC6735

  • Arbeta med körmusik
  • Musik är gruppfrämjande. Genom musiken får eleven en förståelse att alla inte kan stå i centrum utan alla måste samarbeta och jobba tillsammans för att det ska bli bra. Alla har sin roll och de måste vara lyhörda gentemot sina klasskompisar för att allt ska fungera.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor.
  • Eleverna åk 1-9 ges möjlighet att levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild och berättelse som redskap.
  • Eleverna använder sina egenhändigt skrivna texter och inspireras av musiker för att sedan skapa egen musik.
  • Skapa egen musik. Lyssna och bli inspirerad av olika musikgenre i sitt musikskapande.
  • Ge eleverna utrymme för att uttrycka sig i genom texter och musiken och ge dem förutsättningar för att kunna uppträda på musikfestival som hålls i Skärholmen .

Slöjd, hantverk och design

Hantverket kopplas ofta till att få förståelse för hur det var att leva i andra tidsepoker eller hantverk från andra kulturer. Klimattemat märks tydligt att många vill arbeta medåteranvändning. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom slöjd, hantverk och design för Skapande skola

Bilden är från en workshop med Johanna Törnqvist som erbjuder recyclingprojekt på Kulan.

skräp

  • Recyclingprojekt inom textil kring skapandeprocesser.
  • Eleverna fördjupar sig i konstnärligt skapande och hantverk i olika tidsepoker, dvs de får känna på hur barn hade det förr i tiden.
  • Fördjupning inom design med hållbarhet i fokus.
  • Ämnesöverskridande temaarbeten med hands-on workshops, t ex ett gemensamt stort konstverk av glas- och keramikskärvor.
  • Eleverna ska arbeta med återvunnet material och förädla det på ett kreativt sätt. Eleverna utvecklar sin förmåga att beskriva en arbetsprocess, från idé till genomförande, från material till produkt.

Teater och drama

Teaterformen används av många skolor som en individ- och gruppstärkande metod. Att arbeta med teater kan göra det enklare för elever att gestalta åsikter och tankar. Många vill låta eleverna skriva och framföra egna pjäser. Teater är den konstform där flest berättat vilket tema de vill arbeta med: identitet, värdegrund, klasskillnader, judendom, HBTQ perspektiv, demokrati och solidaritet, diskrimineringsgrunderna, medmänsklighet, empati och vänskap. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom teater och drama för Skapande skola.

Bilden kommer från språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning på Kulturhuset Stadsteatern Stockholm i samarbete med Stockholms utbildningsförvaltning.

???????????????????????????????

  • Utifrån att drama inte finns som ett ämne så är det oerhört givande att få professionella aktörer som ger eleverna möjlighet att lära sig mer om drama/teater.
  • Att med språket som medel och pennan som vapen få ge uttryck för hur det är att vara tonåring idag.
  • Elever över klassgränser arbetar med värdegrunden och gestaltar för varandra.
  • Med hjälp av dramaövningar kommer eleverna kunna uttrycka sina känslor.
  • Att lära sig danser och sånger från den judiska traditionen för att förstå den i en historisk och global kontext.
  • Vi ser att ett samarbete med teater/drama aktör ger våra elever möjlighet att arbeta med eget skapande samtidigt som vi arbetar med skolans värdegrund.
  • Skriva en egen teater eller kortare pjäser.
  • Ta upp värdegrund- och identitetsfrågor på annat sätt.
  • Använda teater för att gestalta åsikter och tankar.
  • Ge eleverna mod, kunskap och trygghet. Drama ger eleverna möjlighet att kliva in i en annans skor och se nya sidor av sig själv och andra.
  • Bli säkrare på muntlig framställning, lära känna sig själv och andra genom att gestalta roller.
  • Få möjlighet att erfara gestaltning ur ett dramaperspektiv och där eleverna får prova på gestaltning i dramaform på något sätt.
  • Gestaltning av olika sätt. Träna på att sätta sig in i andras känslor och tankar.
  • Arbeta med teater ur HBTQ-perspektiv.
  • Genom teater påvisa alla människors olikheter och lika värde. Att alla är unika och var och en av oss har rätt att få vara den man är.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt för att ta sig an svåra frågor.
  • Vi kommer att anlita och gå på teater som tar upp viktiga frågor som vi sedan kan diskutera kring samtidigt som det ska stimulera till att även eleverna vågar stå på scen i våra egna framträdanden. Vi ser det som en bra metod att motverka kränkningar. Detta kommer att ske i olika åldrar med olika teman.
  • Eleverna ser teater som de sedan kommer att gestalta med lera/måla/collage.
  • Utifrån vårt tema ska vi jobba med gestaltande, drama, med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Eleverna får prova på drama, planera/skriva egna teaterstycken, spela upp för varandra samt gå och se en teaterföreställning.
  • Fokus ligger på grupp – och individstärkande fördjupning genom kritiskt tänkande och reflekterande genom att uppleva teater/drama och bearbeta det upplevad i workshops.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika gestaltningar och/eller rollspel.
  • Med gestaltande övningar och reflektioner vrider och vänder vi på begrepp som medmänsklighet, empati och vänskap. Vilket klimat vill vi ha i gruppen och i världen.
  • Gestaltning av känslouttryck kopplat till språkutvecklande arbetssätt.
  • Undersöka värderingar och föreställningar kopplade till diskrimineringsgrunderna.

Lycka till med alla kulturprojekt! Vi vet av erfarenhet vad roligt och behövligt Skapande skola är.

Elisabeth Söder


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

En lärares resedagbok från Uganda, andra inlägget

I det första inlägget besöker Alexandra Ljungkvist Sjölin skolan, Sky Is The Limit School.  Det här inlägget handlar om ett starkt berörande  besök på aktivitetscentret Zigge House som drivs genom SponsorLight. 

Besöket på Ziggehouse

Vår resa i Uganda fortsätter, vi reser ännu längre väster ut och närmar oss de dimhöljda bergen som avgränsar Uganda till Kongo. Här vaknar vi på Bethel house som är ett mysigt litet pastellfärgat guesthouse med en innegård som pryds av de vackraste mangoträden jag sett. Vi befinner oss i Kasese där aktivitetscentret Zigge House är beläget och som vi senare ska besöka.  Efter frukost och samtal i trädgården kör vi till den lokala marknaden för att köpa frukost till barnen på Zigge House.

Bethelhouse

Naturen är vackert grön och luften är klar. När vi kommer fram och hoppar ur bilen slås jag av en otrolig utsikt. Det är inte svårt att förstå varför Moa Ulander och Simon Lhuhandia valt just denna plats för att bygga framtidstro hos de barnen som besöker aktivitetscentret varje helg och lovdag året runt. Zigge House var från start ett litet privat initiativ som vuxit sig stort.  Det är 54 barn där, alla har av olika omständigheter svårt att få försörjning hemma. Hit kommer de på lördagar och söndagar för ett mål mat och delta i olika pedagogiska aktiviteter. Aktivitetscentret Zigge House sponsrar även dessa unga och deras familjer med skolavgifter och skolluncher under skolterminerna.

alex 60

Initiativtagare Moa Ulander och Simon Lhuhandia. Ziggy House är ett privat initiativ som vuxit sig stort och drivs av frivilliga sponsorer genom Sponsor Light.

Ziggehouse

Teaterworkshop

Just här fick jag möjlighet att hålla i en teaterworkshop med alla på Zigge House. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde återberätta exakt hur det var den här dagen på Zigge House, hur stämningen i rummet vibrerade och energin studsade långt ut över bergstopparna. Hur mitt hjärta på riktigt växte och jag kände att livet fick meningsfullhet. Jag kommer aldrig kunna återge denna kärlek vid första ögonkast, hur vacker denna stund var, men jag visste direkt att jag måste återvända. Närvaron, glädjen och barnens fokus när vi gjorde övningarna var otrolig. Jag insåg på riktigt där och då hur mycket jag har att lära från dem.

ziggehouse övning

ziggehouse ring

alex 61

alex 63

Lusten att lära är stor och sen vi lämnade centret har det hänt mycket nytt. Simon och Moa arbetar hårt för att få hela familjer involverade i verksamheten för att främja hållbarhet i projekten. Författarbesök, syverkstad och utvecklingsmöten har arrangerats. Här blir det tydligt hur bistånd kan användas på ett klokt och meningsfullt sätt. Just nu planeras och förbereds en stor julfest för barnen och deras familjer.

Moa och Simon tar gärna emot idéer, inspiration, praktiskt hjälp samt ekonomiska bidrag till skolavgifter och andra projekt. Om du vill bidra med något kan du kontakta dem genom deras facebookgrupp Sponsorlight. Där kan du även följa deras arbete och vad som händer med bidrag de får.

alex 65

alex 66

SponsorLight

Sponsor Light är ett projekt som syftar till att hjälpa barn i byarna Nyakasojo och Kibenge i Kasese, Uganda att gå i skolan och få skollunch varje dag. Det ligger i bergen utanför Kasese och livsvillkoren är svåra. Familjerna lever på småskaligt jordbruk, de odlar vad de skall äta och eventuellt litet överskott säljs på marknaden. Problem blir det med allt som inte är existensminimum. Mediciner om någon blir sjuk, skola, myggnät, lek och social träning för barnen.

Vi jobbar med små men pålitliga insatser som kan vara start på en positiv utveckling av och för människorna i byn. Det är ett totalt transparent projekt där varje krona blir till shilling och går direkt till barnen. All tid som läggs ned på detta projekt är obetald och styrt av ett uppriktigt engagemang. Vi försöker skapa jobbmöjligheter i projektet och har tre ungdomar som coacher för de andra barnen, en kokerska och en vakt/vaktmästare anställda på deltid med lön varje månad. Uppdateringar sker hela tiden med fotodokumentation och berättelser från främst Simon och Moa som regelbundet besöker barnen och deras skolor. Texten är hämtad från SponsorLight.

new_footballs-1024x683

Julklappstips

300 kronor räcker till lunch och terminsavgifter för ett barn.

sponsor_light_visual-id

sponsor 2

Alexandra Ljungkvist Sjölin


Alexandra är lärare i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium, teater- och dramalärare och verksamhetsledare för teatergruppen Verket.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

Kulturombudsträff, teknik som gör oss mer närvarande i kulturupplevelser

Digital teknologi tar upp mer och mer av vår vakna tid. Ofta är den utformad för att  dra till sig vår uppmärksamhet vilket gör att vi är mindre närvarande med  våra sinnen. Men den kan också användas för att åstadkomma det motsatta. Välkommen till en kulturträff  med Mediotekets Robotek och Lundahl & Seitl´s deltagande konst.

Program

Kvällen är indelad i upplevelser, föredrag och prova på, allt med den gemensamma nämnaren, hur teknik kan vara en ingång till konst:
lundahl

Lundahl & Seitl – Deltagande Konst

Upplev konstverket Symphony of a Missing Room som finns bokningsbar som Kulan aktivitet. Genom att följa röstinstruktioner i hörlurar, och stundtals överge er syn, blir ni omväxlande ledsagare för varandra i en koreografi av rörelse och beröring. I kombination med hyperrealistiska tre-dimensionellt ljud i hörlurar framkallar ni tillsammans en omvälvande virtuell resa som ifrågasätter verkligheten självt.

Symphony är verkligen fascinerande;  en värld som både skapas och upplevs isolerad i varje enskild deltagares sinne. Fast det är ju egentligen hur vi alltid upplever världen, fast vi bara inte är medvetna om det.  Genom att skapa en simulation av en värld i mötet mellan teknologi och människans föreställningsförmåga får eleverna reflektera över sitt eget förhållningssätt till och inflytande över, sitt användande av teknik – och hur det förändrar relationen till den egna kroppen, sinnena, andra människor och omgivningar. Genom att verket bygger på inlyssnande mellan deltagarna inspirerar verket till tillit och förståelsen av andra perspektiv än det egna.

Men konstverket är ingen kritik till teknik. Istället är det en uppmaning att teknik är så bra eller dålig som vi gör den.

Lundahl & Seitl har arbetat med barn och ungdomar i olika projekt och märkt att deras konst genom att förkroppsliga information som annars skulle verka svårt att få grepp om kan ge en klarhet till det som inte går att läsa sig till och ingen bild ge en överblick utav: platser långt bort eller historiska tider, filosofiska och konceptuella resonemang, astronomi eller fysikens värld.

Mellan 16.00 – 20.00 parallellt med det övriga programmet finns även möjlighet att uppleva Lundahl & Seitl´s VR installation The Memor som arbetats fram under det gångna året som en del av den större utställningen Eternal Return. OBS. För anmälan till The Memor: Skriv ner önskad tid tillsammans med din anmälan till det övriga programmet.

  

Roboteket

Linda Spolen och Jacob Ödin Fagerlund från Mediotekets Robotek visar projektet Scan the World. Ett projekt där museer världen över 3d-scannar  fantastiska skulpturer och byggnader och gör dem tillgängliga för dig och mig.  De visar hur du gör om du vill skriva ut ditt eget minikonstverk.

scan
Roboteket har också en station för dig som inte är bekant med Google Art Project. Där kan du virtuellt surfa runt i tusentals museisalar och zooma in på detaljnivå på en del utvalda konstverk.

googleartproject

Upplev VR-versionen av Claire Parsons hyllade dansföreställning Marmelad som har spelats i stora delar av världen. För att nå barn som inte kan ta sig till kulturscener har Film Stockholm, i samarbete med DIS/Dans i Stockholms stad och län och Stockholms stads kulturförvaltning, filmat dansföreställningen med VR/360-teknik.

marmelad

Om Roboteket

Medioteket har utvecklat ett koncept med undervisningsmaterial och kompetensutveckling kopplat till programmering. Pedagoger i staden är välkomna till Labbet på Roboteket. Här kan du experimentera, klämma och känna. Ta del av material, tankar och idéer kring hur du kan arbeta med digitala verktyg i undervisningen och i fritidsverksamheten. Detta kan ske både genom samverkan med Mediotekets IT-pedagoger samt genom erfarenhetsutbyte med andra deltagare. Det blir en blandning av kompetensutveckling, nätverkande, erfarenhetsutbyte och en möjlighet att prova på.

En gång i månaden har de ett öppet labb, där du själv kan experimentera under handledning av IT-pedagoger. De har aktiviteter både på förmiddagen och eftermiddagen för att se till att personal från både fritidshem och skola ska ha möjlighet att komma. Hör av er om ni är många i arbetslaget som vill komma så kan de boka in er för ett eget tillfälle. Passande material finns alltid på plats. Några exempel på arbetsområden är micro:bit, 3D-skrivare, robotar, wearables, Makey Makey vinylskärare, VR, Minecraft och Scratch.

robot

Om Lundahl & Seitl

Konstnärsduon Lundahl & Seitl har nischat sig i konstvärlden någonstans mellan performance, ljudkonst och installationer.  Ofta i en skärningspunkt mellan teknik och det väldigt taktila mänskliga där alla sinnen aktiveras. Inte minst ljudet har varit viktigt. Och en berättarröst som följer besökarna genom verket. I de senaste projekten har de tagit klivet in i VR tekniken.

Lundahl & Seitl har arbetat med barn och ungdomar i olika projekt och märkt att deras konst genom att förkroppsliga information som annars skulle verka svårt att få grepp om kan ge en klarhet till det som inte går att läsa sig till och ingen bild ge en överblick utav: platser långt bort eller historiska tider, filosofiska och konceptuella resonemang, astronomi eller fysikens värld.  Ofta i en skärningspunkt mellan teknik och det väldigt taktila mänskliga där alla sinnen aktiveras. Inte minst ljudet har varit viktigt. Och en berättarröst som följer besökarna genom verket.

lund2


Kontakt och anmälan

Målgrupp: pedagoger i Stockholms kommunala och fristående skolor

Tid: 13 februari. Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00

Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen

Pris: Utan kostnad, ingår i Kulans verksamhet

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=128041

I din anmälan skriv ned om du vill uppleva VR installationen The Memor . Välj en tid mellan 16.00 – 20.00. 

Vi har begränsat antalet som kan delta i eventet till 35, det är först till kvarn. Vi kommer att ha en reservlista som ni kan anteckna er på när det är fullbokat.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev