Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Lillholmsskolan arbetar med Alice i underlandet

Skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan såg Marionetteaterns föreställning Alice och förstod direkt att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna. Alla elever i förskoleklass, årskurs 1 och 2, har fått höra ”Alice i underlandet” i skolbiblioteket eller i klassrummet.

my1001

Sedan fick de se den  magiska föreställningen om Alice på Marionetteatern. ” I denna specialskrivna version för dockteater av Margareta Sörenson växer en historia fram för vår tids barn. En brokig, rolig och tankfull berättelse om att bli stor. När den gåtfulla sagan görs på Marionetteatern blir det en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.”

Alicemy3

Efter teaterbesöket har eleverna fått bearbeta pjäsen i ord och bild. Bilden är från skolbibliotekets utställning av elevernas teckningar av från föreställningen. De närmare 100 teckningarna kommer även att visas på Skärholmens bibliotek under våren.

my60

 

my40

my50

Eleverna i årskurs 2 fick även två workshops på Marionetteatern: ”Möta dockorna” och ”Skuggspel”.

my10

my30

Vill du också arbeta med Alice i underlandet med din klass?

I ett tidigare inlägg tipsar om jag om filmer och lärarguider för alla åldrar.

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Hur görs bebisar?

Jag blev verkligen glatt överraskad, när jag såg föreställningen Hur görs bebisar? av Teater Mo. Jag trodde att det skulle handla om samlaget och äggets vandring fram till livmodern. Men inte då!

Teater Mo har inkluderat alla barn i sin berättelse. I föreställningen förekommer inte orden man, kvinna; mamma eller pappa, vilket är ett mycket medvetet val. Hur de löste det i föreställningen, berättar Ivan Monthan om i sitt blogginlägg. Ivan är regissör och musiker i föreställningen. I blogginlägget finns också deras innehållsrika lärarhandledning med en massa förslag på hur du kan arbeta vidare med ämnet.

Mo4 00638e638625c2d8d4fc311a66e675bd

Ivan Monthan: Hur kan vi inkludera alla barn?

Det var frågan vi på Teater MO ställde oss när vi skulle göra en föreställning om hur bebisar blir till. Hur en ny människa kommer till världen har berättats på många olika vis genom tiderna. Allt från att storken kommer med det nyfödda barnet, till 70-talets ingående fysiska beskrivningar. Men i en tid där det finns så många olika sätt att skaffa barn och vi öppet erkänner många olika familjekonstellationer, hur kan vi berätta detta på ett sätt som inkluderar alla barn?

Svaret hittade vi i boken ”Hur görs bebisar?” av Cory Silverberg, – han visar på att frågan hur bebisar blir till har två svar. Ett som handlar om varje barns unika sätt att komma till världen och ett annat som berättar om det som är gemensamt för oss alla.

Vad behövs för att det ska bli en bebis?

mo större andra ggrSkärmklipp

Det här var något som vi gick igång på, det handlar inte om att beskriva exakt HUR man gör en bebis. För att inkludera alla barn berättar man vad som BEHÖVS för att en bebis skall bli till.

Enkelt uttryckt ett ägg + en spermie + en livmoder = bebis! Genom att göra detta frångår man den gamla formeln; man + kvinna + samlag = du och öppnar upp för alla typer av barn och familjer!

Men hur förmedlar man detta från scenen, hur omvandlar man en färgsprakande bilderbok utan en tydlig historia till en scenisk upplevelse för barn?

mo 2äggspermierlivmödrar

Vi bestämde oss för att utgå från tre ord; lekfullhet, värme och interaktion.

Genom att vi lät bokens starka färger och naivistiska formspråk (kommatecken) flytta in på scenen i scenografin och kostymen (kommatecken) skapade vi ett varmt och inbjudande rum, ett rum fyllt av möjligheter. Och det är där vi möts, vi och vår publik, i möjligheternas rum.

Tillsammans ger vi oss ut på en upptäcktsresa, vi lär oss vad man behöver för att en bebis skall bli till, vi lär oss vart och hur den växer och vi lär oss hur den kan komma ut.

Vi fyller också föreställningen med nyskriven musik och interaktion med publiken.

mo hur görs bebisar01

Just detta att, starta en dialog mellan scen och salong, ett utrymme för aktivt medskapande är något som ligger oss mycket varmt om hjärtat.

För det är där magin uppstår. I utrymmet mellan oss på scen och vår publik, det är där, ur vår gemensamma upplevelse som föreställningen växer och tar form.

Vi vet också att det ofta finns ett stort behov både hos elever och pedagoger att få diskutera och arbeta med de frågor och tankar som en föreställning väcker.

Därför har vi i samarbete med Rfsu tagit fram ett pedagogiskt material som kan laddas ned gratis och användas både innan och efter föreställningen. Där kan man hitta frågor och aktiviteter runt till exempel, familj, reproduktion och kropp, alla med tydlig koppling till Lgr 11 och Lpfö 98.

Så för att sammanfatta;  alla barn har en unik historia om hur de blev till, som kopplar dem till deras familj och kultur. Men vi delar alla också en gemensam historia. Det är genom att berätta den som vi kan inkludera alla barn.

Här kan du se föreställningen

Hur görs bebisar?, En icke-normativ pjäs för förskolan och förskoleklass om hur barn blir till. Gästspelar vecka 13 i Stockholm på Teater Pero, Bagarmossen Folkets Hus och Birkagården. Föreställningen har Kulanpremie när den bokas via Kulan. Mer aktiviteter av Teater MO

Kontakt med Kulan

Följ oss gärna på Kulans facebook
Elisabeth Söder
10155406_301412560009659_1397385610_n

Barn från förskolan Wollmar berättar om föreställningen Kurt och Kio

Efter det att barn i förskolan sett föreställningen Kurt och Kio på Teater Tre lät deras lärare dem berätta om teaterupplevelsen med penna och krita. I blogginlägget får du ta del av vad barnen tog med sig från föreställningen. Du som ser föreställningen med barn får som bonus säkert uppleva påhittiga lösningar på kojbyggen i förskolan.

KurtoKio8MINDRE

Kurt och Kio har tråkigt. Inte ens de utstuderade spottlekarna är roliga.

kurt 7

Kio tror att en koja kanske kan lösa problemet. Men var ska de hitta den? I jakten på den perfekta kojan ger de sig ut på ett oväntat äventyr i vardagsrummet. Scenrummet innehåller föremål som kommer väl till pass i kojbyggnadet. Så här berättar Karin Helander i SVD den 6 mars om föreställningen ”Lampor kan förvandlas till träd, några städgrejer, ett par pallar och skynken. Leken vandrar uppsluppet genom kortlivade sandkojor med havsutsikt, bilkoja med bilradiomusik, trappkoja, smarrig kioskkoja och danskoja”

KurtoKio_Press2MINDRE

kurt6

Kurt och Kio

Kurt och Kio är en föreställning om vänskap och lek. Med finurlighet och ett visst mått envishet lyckas de tillsammans skapa en egen magisk värld. Teater Tres Kurt och Kio är baserad på Lisen Adbåges bok Kurt och Kio vill ha koja, och är en föreställning fylld av rörelse, humor, påhittighet och fantasi.  Föreställningen har Kulanpremie

rio mindre

KurtoKio_Press1MINDRE

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Har den pedofila blicken blivit en norm?

Rapport från Zebradagen, en inspirations- och fortbildningsdag för pedagoger inom skola och förskola. Jag funderade länge på rubriken för detta inlägg. Rubriken känns inte heltäckande eller rättvisande för den tankeväckande eftermiddagen som jag upplevde. Programmet handlade om hur synen på nakenhet och hur vi kan beröra barns kroppar har förändrats. En omtumlande dag som inte gav några svar men öppnade för ett fortsatt samtal bland kollegor. I inlägget förmedlar jag min upplevelse av Zebradagen 2019. 

Stopp_Min_Kropp.1080

Anna Sparrman, professor vid Linköpings universitet pratade om relationen mellan seende, bild och nakenhet från barnkulturen och konstsfären. Anna menar att ”vuxenvärlden idag tittar på och granskar både bilder av barn, barn, sig själva och varandra med en pedofil blick. Med det menar jag att den pedofila blicken har blivit en norm. En norm som vuxna idag organiserar barns vardag utifrån.” Anna Sparrman, Children, sexuality and visual Culture

Barn och vuxna är väl förtrogna med den viktiga kampanjen Stopp min kropp. Men har vår förändrade syn på barns kroppar och  respekten för deras integritet också inneburit att personal, framför allt manlig personal på förskolan inte törs ta upp ett barn i famnen och trösta? Det är ju inte något kampanjen Stopp min kropp vill åstadkomma.

Anna tog exempel från andra länder där det finns skyltar vid ingången till lekparken om att bara vuxna som eskorteras av barn får vistas i parken. Hon tog också upp en skola i England där det var noga reglerat hur och vilka som fick ta i ett barn. Om ett barn ramlade och slog sig skulle lärare inte plåstra om barnet utan invänta hjälp från skolsyster. I Sverige är vi inte där än men visst har vi också fått den pedofila blicken? För 50 år sedan badade barn nakna, idag är det inte ovanligt att se baddräkter på bebisar. Vid sekelskiftet och några decennier framåt stod nakenhet för något hälsosamt. Men skulle Carl Larsson målat sin dotter naken 2019?

NAKENHET1

 

 Dansföreställningen OBS! Superviktigt

Vi tittar på Minna Krooks föreställning OBS! Superviktigt för barn från 4 år. En föreställning som på ett mycket finstämt sätt kretsar kring Stopp, min kropp. Föreställningen kan bokas med Kulanpremie.
I föreställningen ställs frågor som; Var på en hund kan man klappa? Var på en kompis kan man klappa?  Kan man säga nej när någon vill hälsa på?

 

Efter föreställningen pratar dansarna Minna Krook , Jonathan Sikell och Emelie Wahlman om hur de tänkte med föreställningen. Minna ville ta sig an de stora frågorna i livet utan att för den skulle bli för ”högfärdig” och filosofisk. Fantisera, vad kan livet bli? Våga lita på att barn klarar det. Att de också funderar på vad som är viktigt med livet.

Föreställningen handlar också om gränser, att känna efter vad som känns bra och när jag ska säga nej.

Dansverkstad med My

Zebradans erbjuder dansverkstad till alla sina föreställningar. Danspedagogen My Gren kommer ut till förskolan/skolan efter att barnen sett en föreställning. Tillsammans med My får de möjlighet att återuppleva föreställningen, element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen: dansworkshopen har Kulanpremie 

zebra10

Vi fick prova på hur en dansworkshop kan vara efter det att barn har sett Bokstavsbyrån och OBS Superviktigt.

Göra bokstäver med kroppen
Första övningen var från Bokstavsbyrån, vi fick röra oss fritt till klezmermusik och när musiken stannade skulle vi vara en bokstav. Sedan fortsatte vi med att gestalta fler bokstäver. På bilden ser du My sittande i mitten av bokstäverna.

zebra1

Statyövning
Därefter närmade vi oss temat för dagen, kroppar och närhet. Vi arbetade två och två. En fick börja med att bygga en staty av den andre. Hela tiden testa. Känns det här bra? När vi var nöjda skulle vi knäppa som med en kamera och ta en bild av formen. På bilden ser du en av deltagarna, clownprofessorn Nalle Laanela arbeta. När paren var nöjda med sina statyer fick statyerna liv och vi dansade runt till musik, hela tiden i den form vi hade fått.

zebra2

Maskinövning
Sista övningen med My var en ”maskinövning”. My ställde sig i ringen och började agera som en maskin med något enahanda och upprepande rörelse. Därefter kallade My på förstärkning och nästa som kom in gjorde en rörelse som hängde ihop med den ursprungliga maskinens rörelse. Så höll vi på tills alla var involverade som viktiga kuggar i maskineriet. Det var en rolig övning som jag gärna skulle göra i en klass när de känns okoncentrerade och trötta. Den som gick in kunde välja att bara fortsätta på någon redan pågående rörelse eller att introducera ett nytt förlopp. Det var upp till deltagarna att bestämma när de gick in. Ledaren för övningen ser till att det är ett snabbt tempo för att minska risken att någon stannar upp och försöker klura fram någon riktigt rolig rörelse. Som de flesta samarbetsövningar är det viktigt med tempo. Att göra det som faller en in och inte börja klura ut något konstnärligt eller roligt. Jag har en film från övningen som jag inte vill sprida på nätet men om du vill se den för att själv kunna göra övningen med klassen kan du höra av dig till mig.

Bonsack_machine wikipedia/commons/c/ce/Bonsack_machine.png

Åsa Fagerlund, danskonsulent

Zebradagen arrangeras av Zebradans och Dans i Stockholms stad och län, DIS. En av danskonsulenterna, Åsa Fagerlund avslutade dagen genom att visa filmer från tre omdiskuterade dansföreställningar. Föreställningar med vuxna och barn som dansade tillsammans.

Filmen du kan se här, Boris Charmatz, Musée de la danse “enfant”. Hur upplever du den?


Det är en fransk föreställning, skulle föreställningen kunnat gjorts i Sverige? Hur tänker vi kring vuxna som tar på barn? Hur vet vi om barnen i föreställningen kunnat säga ifrån? Vad känner de medverkande barnen? Är det fantastiskt för dem att få medverka på en scen med professionella dansare, att få uppleva en konstnärlig process? Hur upplever barn i publiken föreställningen? Är det vi vuxna som har en pedofil blick ?

I andra akten är rollerna ombytta och det är barnen som hanterar de vuxna. Om du känner att du har den pedofila blicken när du ser föreställningen, innebär rollbytet att du omvärderar första akten?
Eller har det ingen betydelse på grund av de vuxnas ålder och profession?

En intervju med Boris Charmatz om den kontroversiella föreställningen

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning

Kulturombudsträff med dans, musik och skrivövningar på tema identitet.

stallet11

I inlägget berättar jag om:

  • Skrivövningar på temat identitet vi fick göra med författaren Anita Santesson. Skrivövningar som utgår från dynamisk pedagogik.
  • Musik och dans som en ingång till att prata om temat.
  • Workshop med artisterna i Bach in the Street.

stallet13

Bakgrund till föreställningen Bach in the Street

Producenten Anita Santesson kände dansaren Maele Sabuni och violinisten Semmy Stalhammar och kom att tänka på att dessa  artister borde göra en föreställning som bygger på deras gemensamma erfarenheter och olikheter. De är bägge andra generationens invandrare. Deras föräldrar har flytt krig och förintelse och tvingats hitta sin plats i Sverige. Båda växte upp med ett annat modersmål än svenska: jiddisch, swahili och bantuspråk.

Båda har blivit bland de främsta i vårt land inom sina respektive konstnärliga områden. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare. Semmy Stahlhammer var under många år konsertmästare i hovkapellet är solist och specialist på Bachs musik och förvaltar ett arv av klezmermusik.

stallet21

Trots skillnad i ålder, kultur och konstnärligt uttryck eller kanske just därför sa det klick redan vid första mötet och snart därefter var akten Bach in the Street klar. En föreställning som bygger på frågorna: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Dans och musik på tema identitet

Efter föreställningen berättade Maele och Semmy kort om sina föräldrar och sin bakgrund. Något som de också gör när de är ute på skolorna med sin föreställning. De pratar om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och hur olika kulturer kan få en människa att växa. Erfarenheter som ledde fram till föreställningen Bach in the Street.

Artisterna bakgrund

9789100113230Semmy har skrivit en bok om sin fars historia, Kodnamn Frisör som. Vi får inblickar i hur antisemitismen och nazismen stegvis förändrar småstadslivet i Krasnik och därefter faderns liv som fånge i arbetsläger, den lyckade flykten och livet som partisan för att slutligen vid krigslutet komma till Sverige.

Maeles fars bakgrund finns i artikeln;  Mkyabela Sabuni flykting från Kongo. Där finns också bakgrundsinformation om Kongo. Artikeln blir en bra utgångspunkt för att diskutera kolonialism, politiskt förtryck, rasism och fördomar.

Skrivarworkshop på tema Identitet

Anita lät oss pröva tre snabba övningar för att introducera temat, identitet och de tre meningarna som var en röd tråd genom hela kvällen: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Baklängesnamn

I den första övningen fick vi skriva vårt namn bakåfram och därefter för oss själva associera kring varje bokstav i namnet. Inte längre än några minuter. Därefter satt vi i grupper och berättade om en valfri bokstav i namnet. Jag som har ett relativt långt namn tyckte att det var ganska svårt att skriva namnet bakifrån och tänker att det är en bra metod för att minska prestationskrav på associationsövningen.

stallet16

Forma ett minne med lera

På bordet ligger lera i olika färger, Panduro dough soft. Vi ska använda leran för att forma en inre bild, något som vi associerar med oss själva. Syftet med att arbeta med lera är att vi sänka prestationströskeln. Det är inget lätt material som vi kan göra något fint av. När vi koncentrerat knådar leran kan tankarna flöda fritt och det blir sedan ett bra underlag för samtalet i gruppen.

stallet3

Båtresan, fylla i ordövning

Anita läser en berättelse och vi ska när hon gör uppehåll fylla i ett ord. Uppehållet är inte långt, vi ska inte  hinna tänka utan bara fylla i det vi först kommer att tänka på: Du ska resa över havet, vilka får plats på båten …………………..? Vilka tar du med dig……………………….? Varje kväll när det är middag är det några som sitter vid kaptenens bord, vilka är det ……………………..? Vem är kaptenen ……………………..? Vad är båtens köl gjord av …………………..? Kölen är det första som båtbyggare börjar med. Båten har också ett ankare. Vad är det för ankare …………………….? Vad är det gjort av……………? Båten måste lossas från förtöjningen. Vad har den för rep………………………….? Vad bromsar färden…………..? Vart är båten på väg………………………..? Dessa frågor bygger föreställningen liksom de är refrängen i beatet. De rymmer många saker och har flera bottnar. Fundera och försök svara.  Titta på anteckningarna och välj ut något som du kan dela med dig av till de andra vid bordet.

båtChurch-Goers_in_a_Boat_(Carl_Wilhelmson)_-_Nationalmuseum_-_18800 Kyrkfolk, Carl Wilhelmson, Nationalmuseum



Dynamisk pedagogik

Dynamisk pedagogik utgår från att när vi arbetar koncentrerat med skapande kommer vi lättare i kontakt med vårt inre bagage, en förutsättning för utveckling av fantasi och inlevelseförmåga.

Övningarna att tänka baklänges, arbeta med lera och fylleriövningen är tre exempel på hur den metodiken kan tillämpas. Fokus är alltid på berättelsen, lera och de andra övningarna är bara en teknik för att öppna vårt eget flöde. 

När vi sedan delar med oss till gruppen och är det lätt att sätta ord på våra associationer. Anita kallade övningarna dörröppnare. Genom att också lyssna på andras berättelser är det lättare att relatera till sig själv och vidga sitt perspektiv. Viktiga villkor för övningarna är att ge tid så att alla hinner prata klart. Att alltid ge en utväg, deltagarna kan välja på att hitta på eller berätta något personligt. De som lyssnar  kommenterar inte under berättelsen. 

stallet2

Dansworkshop

Ja visst går det att dansa streetdance till Bach Partita no1 b-minor tempo di bourrée, med danslärare som Maele Sabuni och musikern Semmy Stahlhammar. Här kan du se slutet på vår dansworkshop.

Medverkande under kvällen

  • Anita Santesson är författare, regissör och lärare. 2014 fick hon Barnens romanpris för sin och Ralf Novak Rosengrens bok om resandeflickan Rosita. Hon gjorde även TV-serien Aarons nya land om Sveriges judiska historia 2016. Anita är utbildad inom dynamisk pedagogik och har under många år även arbetat som lärare i kreativt skrivande.
  • Maele ”Reeflex” Sabuni är dansare, koreograf och lärare på Balettakademien. Han är en av våra främsta battle-dansare och har uppträtt runt om i världen. Han är flerfaldigt prisbelönt.

maele_sabuni_Balettakademien

    • Semmy Stahlhammer är förste konsertmästare på Kungliga Operan, lärare på musikhögskolan och grundare av Stahlhammer Klezmer Classic Trio. Han har spelat över hela världen och vunnit många priser bland annat i J.S. Bach International Violin Competition, Washington DC.

stallet30

Koppling till kursplan

Kvällens inslag med dans och musik passar självklart bra i ämnet musik och idrott och hälsa. Med artisternas personliga berättelser och Anitas skrivövningar blir det också en ingång till historia och samhällskunskap.  I syftet för historia står det ” Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.” I samhällskunskap, ”reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar”.

Boka på Kulan

Bach in the Street finns på Kulan och har Kulanpremie. De kan erbjuda skolan ett paket med föreställning, föreläsning och workshops. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare och går också att boka enskilt för workshops i streetdance.

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Nationalmuseum, en resurs i alla skolans ämnen

Nationalmuseum i undervisningen, rapport från Kulanträff på Nationalmuseet för pedagoger som arbetar på högstadiet och gymnasiet.

bigOriginal

Nationalmuseets skolprogram

Det är ett stort intresse att besöka det nyrenoverade museet eftersom det varit stängt under 5 år. Museiepedagogerna har därför valt att vara sparsamma med att lägga upp skolprogram och teman. Just nu är alla så nyfikna på huset att det enda skolprogrammet som finns heter Nyfiken på Nationalmuseet . Upplägget har olika ingångar beroende på elevernas ålder. Med guide kostar det 1000 kronor per klass. Gör du guidningen själv är det bra att ladda ned den kostnadsfria appen för en guidad tur innan besöket alternativt be eleverna att ta med hörlurar och ladda ned appen. Jag skriver om appen längre ned i inlägget. På Nationalmuseums webb finns lärarhandledingar till följande teman:

Nationalmuseums fria bilder

6 000 högupplösta bilder finns för fri nedladdning på Wikimedia Commons. De kan användas fritt till alla ändamål som att göra ett collage, trycka motivet på en T-shirt. Bilderna är också zoombara i museets egen webbdatabas men utan nedladdningsfunktion.

NM_interior_71minskad

Pilotprogrammet Transformation

I vår erbjuder Nationalmuseet och Stockholms stadsteater några lyckliga gymnasieklasser att vara med i pilotprojektet Transformation. Lärdomar och erfarenheter från pilotprojektet ska sedan tas till vara i skolprogrammen om Kropp och identitet.

Grh2145

Transformationer bygger på att eleverna interagerar med skådespelare och museipedagoger. De kallar metoden imitationspedagogik. I upplägget får eleverna vara med om fyra nedslag i historien där de med hjälp av professionell handledning sminkas och blir klädda som det motsvarar rollgestalt och tidsepok. De fyra stoppen är 1700-tal, 1600-tal, sent 1800 tal och sist, nationalromantiken.

Skådespelarna Ann Petrén och Robert Fux samt Margareta Gynning och Alexander Kateb, konstpedagoger vid Nationalmuseum interagerar med eleverna. Utgångspunkten är fyra verk ur Nationalmuseums samlingar och fokus ligger på kroppsideal, hierarkier och porträttposer.

nat.äldre zlatan

Appen välkommen till Nationalmuseet

Appen Välkommen till Nationalmuseet är gratis att ladda ned.  Den innehåll audioguider med berättelser om konst, detaljerade fakta och information om museet, samlingarna och utställningarna. Klickar du på ögat längst ned så kan du följa tidslinjen. Har du yngre barn kanske de föredrar att följa Nassim Al Fakir som gör olika nedslag i historien , en tavla eller föremål per århundrade.  

app nationalmuseum

Guidad visning

I inlägget gör jag några nedslag från en diger och inspirerande visning som omöjligt kan få plats i bloggens format. I visningen fick vi en genomgång av alla epoker men här begränsar jag antalet epoker och konstföremål som vår guide Alexander Kateb pratade om.

Alexander är konstpedagog på museet. Så intressant att lyssna på att jag glömde leta rätt på en stol att sitta på vilket jag annars alltid släpar med mig på visningar. Eftersom jag inte är konsthistoriker varnar jag i förväg för att inlägget är baserat på anteckningar från vår guide men att Alexandre därefter inte har korrekturläst texten. Så med det sagt hoppas jag ge inspiration att besöka museet med klassen och använda er av det digra skolmaterial som erbjuds på webb och i app. Bäst är så klart en guidad visning.

gustav vasa

Något som genomsyrade alla stopp med vår guide var källkritik. Alexander satte konstverken i ett historiskt perspektiv och fick oss att reflektera över val av motiv och ställa frågorna: Vad skildras inte? Vilka saknas på tavlan? Vad vill makten med att visa upp dessa tavlor?  Koppling mellan då och nutid. På tavlan ser du Gustav Vasa tala till dalkarlarna i Mora

Nationalmuseets trapphall

IMG_0763

Visningen börjar i den magnifika trapphallen där framförallt maktens tavlor hänger. Gustav Vasa manifesterade och legitimerade sin makt som andra kungligheter i världen genom att samla på konst. Tavlor och konstföremål som numera finns på Nationalmuseum. Tavlor som skulle fostra sin befolkning genom att visa den tidens hjältar och viktiga krigarkungar som Gustav Vasa och Gustaf den 11 Adolf.

Skulpturerna har alla klassicistiska drag. I trapphallen hänger manliga motiv gjorda av manliga konstnärer. Så frågan från Alexander ” vilka är exkluderade?” är lätt att besvara.

I trapphallen ser vi  Carl Larsson tavla Midvinterbot. En av Carl Larsson mest omdiskuterade verk från 1896.

nat äldre gustav vasa

Motivet är fornhistoriskt och visar hur en kung offras för att blidka gudarna. Carl Larssons tavla väckte debatt. Många ansåg att motivet i Midvintebot hade ett tydligt rasistiskt inslag.

Tiden då den målades präglades av ett rasbiologiskt tänkande i Sverige. I det akademiska livet fanns det forskare som mätte skallben och försökte bevisa att det fanns en nordisk ras. Bland konstnärerna var bland annat Carl Larsson och Anders Zorn intresserade av rasbiologi och ansåg att den nordiska rasen stod över andra raser. Vår guide, Alexander frågade ”Vad säger tavlan  om tiden?”

Målningen debatterades ända upp på regeringsnivå och det bestämdes att den inte fick hänga i Nationalmuseum. En av de tongivande konstnärerna i kritiken mot målningen var konstnären Richard Berg. Richard Berg utnämndes 1915 till överintendent till Nationalmuseum. Först 1992 kom tavlan till Nationalmuseum, utlånad av en japansk samlare och 1997 kunde Nationalmuseum köpa tavlan genom donationer. 

CHR0951_5fd0f3f09e4f44e1c07bc3dc9f5339c1 (1)två

En tavla som fått mer undanskymd plats i museet

En tavla, Karl XII:s likfärd, målad av Gustaf Cederström har efter Nationalmuseets renovering fått en mer undanskymd plats och vår guide pratar om den som vår tids fake news. Vi vet numera att kungen förmodligen sköts av sina egna och att återtåget inte var så magnifikt som det skildras av Cederström. 

likfärd70

Franska revolutionen och upplysningstiden

Här pratar Alexander om tavlan Drottning Marie Antoinette. Marie Antoinette är klädd i en klänning med turkiska influenser. Enligt vår guide så blev det efter revolutionen en backlash för starka kvinnor och citatet som felaktigt har tillskrivits Marie Antoinette, att folket kunde väl äta bakelser när de klagade över att de var så fattiga att de inte hade råd med bröd fick stor spridning. Det fanns en stor oro bland makten över vad som skulle hända när upplysningens texter sipprade ned till folket. Det blev viktigt att hitta en syndabock, Marie Antoinette.

nat äldre marie anton

Känsla istället för upplysningstidens betoning av förnuft

Klassicismen dominerade fortfarande men i stark konkurrens av romantiskt måleri och idyllisering av landsbygden. När det inte längre var politiskt korrekt att hylla konungar växte det fram en historieromantik. Betoningen av känslan vände sig mot revolutionens kult av förnuftet. Tavlorna ska väcka längtan, åskådaren ska se bortom horisonten. 

Ett exempel på romantiskt landskapsmåleri är Älvalek, målad av August Malmström. Motiv ur folktron, älvor ansågs vara naturväsen med främst onda krafter som kunde orsaka sjukdomar.

älvalek

Nationalromantik

I den nationalromantiska epoken är det nordiska, natur och landsbygd viktigt. Midsommardansen av Anders Zorn har fått många av oss att tro att midsommar är en del av vår svenska historia. Men det var Zorn som såg till att resa en majstång på gårdstunet inspirerad midsommarstänger i Tyskland. Prästerna i Mora motsatte sig stångresning och dans eftersom det ansågs ogudaktigt. Men tavlan fick många efterföljare och stor spridning och har därefter satt sin prägel på svenskt midsommarfirande.

midsommar

Naturens dramatik

I nationalromantiken skulle landet framstå som en storartad nation. I den här tavlan av Marcus Larsson, Vattenfall i Småland är det inte många smålänningar som känner igen sig. Genom målningen vill konstnären skapa en bild av smålänningen som bemästrar landskapets kraftfulla natur.

Marcus_Larson_-_Waterfall_in_Småland_-_Google_Art_Project2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenfall_i_Sm%C3%A5land

 

Kvinnliga målare

Konstnären Suzanne Roslin är kanske mest känd för de flesta av oss som Damen med slöjan, här avporträtterad av sin man Alexander Roslin. Men på den tiden var Suzanne mer känd målare än sin man, Alexander Roslin. Det var Suzanne som introducerade Alexander i Paris konstkretsar vilket så småningom ledde till att han fick många uppdrag som porträttmålare. Suzanne var invald i den franska konstakdemin och ställde ut på salongen i Paris.

nat äldre slöja

På tavlan nedanför syns Suzanne Roslin med make och en beställare av porträtt. Tavlan kan ses som dåtidens marknadsföring Suzanne sitter med pastellkritor och mannen med sina oljepalett. De visar vad de kan, att det går att köpa tavlor av dem. Vid den här tiden fanns det många kvinnliga konstnärer och välbeställda kvinnorna anordnade salonger och läste de nya filosoferna.

nat. äldre marknadsf

Sekelskiftet och det lila rummet

Nu börjar industrialismen sätta sitt avtryck på konsten och vad som går att åstadkomma. Konsthantverk går att massproducera och konstnären får en helt ny färgpalett att experimentera med. Först nu går det exempelvis att producera lila färgpigment.

nat äldre llila

Nu kommer världsutställningarna. Vad ska vårt land berätta? Det handlade mycket om att skildra det vemodiga landskapet, skymning, röda stugor  och björkdungar.

beskow

Jämlikhet?

I slutet av 1800 talet växte suffragettrörelsen sig stark i Europa. Medelklassen tar plats och kvinnorna börjar kunna röra sig friare i städerna. 1870 fanns det fler kvinnliga dramatiker än män i Sverige.  Deras pjäser spelades för fulla hus på Dramaten och liknande teatrar. Det finns också många yrkesverksamma kvinnliga konstnärer som livnärde sig på sin konst. Som konstnärerna vi ser på bilden nedan. Det är nu viktigt för de kvinnliga konstnärerna att porträttera varandra när de utövar sitt arbete för det är inget som de manliga konstnärerna valde att avbilda. Bertha Wegman porträtterar konstnären Jeanna Bauck. Jeanna har sina yrkesattribut vid sin sidan, penslar och palett.

nat äldre kv mål

Skulpturgården

Guidningen avslutades i Skulpturgården. En samling skulpturer från olika konststilar som  idealism till realism. 1800talet var ett mansdominerat samhäller vilket avspeglas i rummet. Det finns endast en kvinna som är avbildad, författaren Fredrika Bremer. De flesta statyerna är gjorda i Carraramarmor men Fredrika Bremer fick nöja sig med att bli avbildad i gips.

Skulpturgården_-Foto-Anna-Danielsson-Nationalmuseum_64a1f3fb14518c489d0d01779fad1bb9

Inför nyöppningen av Nationalmuseum beslöt man att det var dags att Fredrika också fick en marmorbyst i Carraramarmor.  Det blev dessutom utgångspunkt för ett pedagogiskt projekt om genus, porträttkonst och skulptörens arbetsprocess. Filmen skildrar hur Fredrika Bremer-bysten huggs i marmor i Carrara.

Visningen avslutades sinnligt och taktilt, något som annars är förbjudet i museet.

nat äldra 2

nat carrera
Fredrika Bremer blir omklappad och vederbörligen beundrad. Jag har i ett tidigare inlägg berättat om en Kulanträff på Nationalmuseet för lärare som arbetar med yngre barn.

Nationalmuseums renovering

Vill du veta mer om Nationalmuseums renovering? Vad ligger bakom valet av färg i de olika rummen?Vilka överväganden i renoveringen ställdes museet inför? SVT har gjort en film om renoveringen som finns kvar på SVT play fram till den 10 april 2019.

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Dockteater för alla årskurser

I Sverige förknippas dockteater med något som spelas för yngre barn. Men i många länder är det ett konstuttryck som vänder sig till alla åldrar, som exempelvis i Ryssland. Bilden med musiker i en båt är Turandot och spelas på Moskvas dockteater. En föreställningen som vänder sig till 16 år och uppåt. I Stockholm har vi Marionetteatern som med vissa föreställningar riktar sig till en vuxenpublik. IVSH0554 Jag besökte Moskva med en högstadieklass under Gorbatjof tid. Vår värdklass erbjöd fantastiska kulturbesök varje dag och en kväll fick vi veta att vi skulle se dockteater. Jag blev tämligen orolig och tänkte på alla stökiga och utåtagerande killar jag hade med mig. Hur skulle de reagera?

IVN_7118 https://puppet.ru/en/repertuar/staryy_senor_i_

Dockorna i föreställningen var stora. Varje docka fördes med tre dockförare. Jag var orolig för att  ungdomarna skulle tycka att det var barnsligt med dockor och att det skulle vara svårt att hänga med i handlingen eftersom språket var ryska. Men jag slappande av i pausen, klassens mest utåtagerande elev förklarade hela handlingen för mig och när föreställningen var slut sa han ” Lisa, det här var bättre än Rambo!” Sedan dess har jag tänkt mycket på att dockteater har ett universellt språk som förenar.  Ett språk som går direkt via hjärtat utan att filtreras genom hjärnan. Om du besöker Moskva, missa inte att se en föreställning. Här kan du läsa om teaterns repertoar på engelska . I Stockholm kan vi också erbjuda dockteater i världsklass. Läs mer om Kulans utbud av dockteater och skuggspel:  

Aktörer på Kulan som arbetar med dockteater

Teater Barbara

Teater Barbara är inte en renodlad dockteater men deras konstnärliga uttryck är en sammansmältning av klassisk teater, mim, dockteater och musik. Att förena teaterns olika medel och uttryck är inget självändamål, utan ett redskap att lustfyllt och underhållande stärka en berättelse och föra den framåt. De vill göra teater för alla sinnen, för ögon, öron, hjärta, mage, intellekt och skrattmuskler. Bilden är från deras föreställning VETA BÄST – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap, för mellanstadiet. Teater Barbara finns på Kulan och har Kulanpremie. Mer aktiviteter av Teater Barbara veta bäst 5c4715d8977d2

Pygméteatern

Pygméteatern har både föreställningar och arrangerar workshops i dockteater och skuggspel. De berättar om hemskheter och underbarheter och om svårigheten att växa som människa. Ibland poetiskt, ibland drastiskt, men alltid med värme och oftast med humor. Formspråket är en kombination av rena skådespelarroller, dockor, skuggor, masker och musik. Pygméteatern finns på Kulan och går att boka med Kulanpremie.  56f2a207b83e25a4717b187e474ab36c

 Dockteater Tittut

Dockteater Tittuts signum är att ge berättelsen ett tydligt fokus och presentera en sak i taget, rent, tydligt och långsamt. Teaterbesöket börjar redan med hur barnen tas emot i foajén. Deras repertoar erbjuder en bredd som spänner över hela fältet från nyskriven, experimentell och konstnärligt undersökande teater till mer traditionella berättarmetoder.  Teater som berättar om livet och om hur det är att vara människa, en liten människa. Varje föreställning är en konstnärlig utmaning där de eftersträvar förnyelse och utveckling, oavsett om det handlar om form, innehåll, metod eller tilltal. Deras teknik är en blandning av dockspel, skådespel, skuggspel och objektteater. Dockteater Tittut finns på Kulan och deras föreställningar har Kulanpremie. Bilden är från deras föreställning Vill ha hund.

5c3f120c8c657  

Arabiska teatern

Dockteater på arabiska med Mustafa Aldarwish som framför två roliga berättelser som handlar om äventyr, lek och vänskap. Mustafa är utbildad skådespelare från Syrien och har arbetat med dockteater i två år i Libanon då han spelade för syriska flyktingar för FN:s flyktingorgan UNHCR.Föreställningen går att kombinera med föreställningen Al Hakawati Mustafa, som kan spelas efter Dockteatern. Föreställningen finns på Kulan arabiska

Pantominteatern

Pantomimteaterns föreställningar utgår från kroppens eget språk och kännetecknas av värme, humor och respekt för sin publik.  I samverkan med ljus, ljud, mask, dockor och inte minst musik gestaltas en berättelse med många bottnar, ofta med utgångspunkt i kända teman.  Den visuella formen passar såväl barn som vuxna samt de som saknar ett utvecklat verbalt språk. I den kommande föreställningen Blanca & Bianca, ett trottoardrama förekommer en docka/spårhund byggd av Sara Kander med Hans Nyberg och Li Molnár Kronlid som huvudsakliga hundförarna. Pantominteatern finns på Kulan och föreställningarna har Kulanpremie. Bilden är från Pantomimteaterns föreställning Herthas atélje.

Pantomim dockteater47250809e4f695399a2088b4748733b6 Pantomimteatern/ B Wanselius

Marionetteatern

Marionetteatern har i mer än femtio år bjudit på kvalificerad bildteater för stora och små. Idag är Marionetteatern en del av Kulturhuset Stadsteatern och spelar under sommarhalvåret i Parkteaterns regi. Turnerar även nationellt och internationellt. Under 2019 och våren 2020 renoveras deras scen i Kulturhuset Stadsteatern. Under denna tid hittar du dem i Kulturhuset Skärholmen samt på turné. Marionetteatern finns på Kulan men eftersom den är hör till Kulturhuset Stadsteatern och redan är subventionerad av staden har den inte Kulanpremie.

Marionettteaterblogg b6ad6bab289cc9c157e7d2670818150f Petra Hellberg

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Du som är lärare, hör av dig till Kulan om du arbetar med dockteater i klassen

10155406_301412560009659_1397385610_n Vi vill gärna sprida goda exempel och råd, både på vad en ska tänka på och hur man inte ska göra men framförallt hur det blev och vad eleverna tyckte om uppgiften.

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Pedagogiska vinster med dockteater

I Stockholm har vi många teatrar och museer som arbetar med dockteater och erbjuder workshops i att tillverka och göra egna små föreställningar. I inlägget berättar jag om de pedagogiska vinsterna och tips på hur du och eleverna kan skapa eran egen dockteater.  

kasper_montage2 Pärm och titelsida ur Kasper-Teater, Stockholm 1866.

Det är bra att arbeta med dockteater i skolan

Läraren Lennart Wiechel  har två ord som han anser kännetecknar dockteater, medskapande och inlevelse.  ”Dockan är ett befriande instrument för både spelaren och åskådaren, ett instrument för skapande kommunikation”. I Tidskrift för scenkonst säger han att dockan kan vara ett uttryck för barnets självbild men också uttrycka något som barnet skulle vilja vara men kanske inte vågar.  Barnet kan på ett omedvetet plan berätta om  sina djupaste tankar, problem och konflikter. ”Dockorna blir ett medel varigenom barnen kan uttrycka sina egna känslor och stämningar. De behöver inte engagera hela sitt yttre i rollen såsom i den vanliga teatern”. Och det viktigaste argumentet, gör det med kroppen, så fastnar det i knoppen.

kvd1 https://puppet.ru/en/repertuar

Mirella Forsberg Ahlcrona har disputerat på Handdockors kommunikativa potential i förskolan. Mirella skriver bland annat ”Samspelet ger barnen möjlighet uttrycka sina erfarenheter, förklara abstrakta saker men också att reflektera över andras tankar och känslor”, att barnen samspelar om dockan.

gulvr1 Gullviers resa, https://puppet.ru/en/repertuar

Olika typer av dockteater

Det finns fyra olika kategorier av dockor, marionetteater, där dockans styrs med trådar, stavdockor som styrs med pinnar underifrån, handdockor och skuggspel/skuggteater. De flesta dockteatrar är inte specialiserade utan väljer tekniker och dockor utifrån handling och den karaktär som dockan ska gestalta.
 

IVSH6725b

Skuggspelsteater

Här visas dockorna bakom en genomskinlig skärm som belyses bakifrån. Dockföraren säger replikerna. Så här skriver Pygméteatern på sin webb ”Skuggspelets speciella förutsättning, där man står helt dold bakom en skärm, gör att vanligtvis blyga, tystlåtna eller språksvaga barn blommar upp och för första gången kan yttra sig offentligt i klassrummet. En annan positiv aspekt är den ”magiska” effekten. Man behöver ingen särskild konstnärlig talang, de enklaste former ger häpnadsväckande effekter på skuggspelsduken! Detta gör att alla får känna tillfredsställelsen av att ha skapat något av värde.” bild-3-508x381

Stavdockor

Stavdockor och hand och fingerdockor rör man nedifrån med hjälp av en stång eller en hand som täcks av dockans kläder.

Dansmuseet_stavteater_kina_press40 Dansmuseet, stavdocksteater från Kina 1900. Foto: Torsten Jurel

Utställning av dockteater

Dansmuseet

Dansmuseet erbjuder visningar för alla stadier på temat en Värld i rörelse . Masker, kostymer, dockor, konst och film. Visningen kan kombineras med dansworkshop i hiphop eller västafrikansk dans mot en extra kostnad. Dansmuseet har också en av världens främsta samlingar av kompletta afrikanska masker, det vill säga med tillhörande dräkt.

Marionetteatern

I Marionettteaterns pedagogiska föreställning Möt dockorna  visas handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter  från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten

Göra dockor och dockteater

Pygméteaterns workshops

Pygméteatern erbjuder både föreställningar och workshops i skuggspel. I workshopen får eleverna en kort introduktion i skuggspelets tekniker och sedan får de hitta på sin egen historia. Därefter är det dags att skapa sina figurer. Figurerna görs i papp och färgat silkespapper. Efter repetitioner med handledaren som regissör, avslutas dagen med uppspel; alla grupper spelar upp sina pjäser för varandra. Pygméteatern finns på Kulan och har Kulanpremie. Kulan har skrivit ett blogginlägg från kulturombudsträff på teatern med mallar och tips på vad du ska tänka på.

Kulan_WSbild

Marionetteaterns workshops

I ett tidigare inlägg på Kulan om Alice i Underlandet tipsade jag om Marionettteatern som spelar och erbjuder workshops i dockteater och skuggspel workshops i skuggspel. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen! marionett 790

Färdig föreställning

marionettskapande

Teater Tittut bjuder på mallar

teaterns webbsida hittar du enkla mallar för dig som vill göra skuggspelsdockor, du får scrolla ned en bit på sidan. Här kommer du direkt till en av deras  dockteatermall . Filmtrailern är från föreställningen Busiga händer och finns på Kulan med Kulanpremie.

Scenkonstmuseets workshop

Skapa i Scenkonstmuseets ateljé. Museet erbjuder bygge av teaterdockor, skuggspelsfigurer och instrument. Nivån anpassas efter guppens ålder. Dockverkstad Omöjliga, fantastiska, fantasifulla och overkliga – teaterdockor kan göra nästan vad som helst. De dukar upp med allt i materialväg ni kan tänkas behöva och sedan är det bara att låta fantasin flöda fritt. (Passar från årskurs 1 till å.k. 6.) Skuggspelsbygge Är det ett skräckinjagande monster som tornar upp sig på väggen eller en gullig kanin? Du bestämmer! Museet dukar upp med mallar och material. (Passar från 5 år till gymnasiet.)

4eacabc4c6e40eed3914fc1901063cc3

Tips på nätet

Förskoleburken har mallar för att göra dockteater, handdockor och fingerdockor.  Tydliga bilder och bra instruktion. Dockteaterverkstaden har mallar för handdockor, skuggspel, marionetter och stavdockor

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Hör av dig till Kulan om du arbetar med dockteater i klassen

10155406_301412560009659_1397385610_n Vi vill gärna sprida goda exempel och råd, både på vad en ska tänka på och hur en inte ska göra men framförallt hur det blev och vad eleverna tyckte om uppgiften.

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information Prenumenera på Kulans veckobrev 

Elisabeth Söder

Alice i underlandet för alla åldrar och ämnen

Tips på hur du kan arbeta med Alice i Underlandet i svenska, psykologi och filosofi. Tips på lärarguider, föreställningar, workshops och filmer.

alice-1-webbformat-2048x1280

Ända sedan jag läste Alice i Underlandet första gången har jag varit tagen av boken och letat efter olika utgåvor. Alice i Underlandet väcker frågor om filosofiska spörsmål, om tid, identitet och kärlek. Den har ett underbart fantasiväckande språk med klurigheter och ordvitsar. Min förstfödda döptes till Alice eftersom jag tyckte det var ett under att bli gravid och få barn. Därför blev jag extra glad när jag fick ett brev från skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan som berättade att några klasser skulle arbeta med Alice i Underlandet. My hade sett  Marionetteaterns föreställning Alice, med manus av Margareta Sörenson efter originalberättelse av Lewis Carrol. My förstod att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna.

1627671836990d6313f4e8b24114f00a

Årskurs 1, 2 och förskoleklass nappade på att arbeta mer fördjupat med Alice och även använda Marionetteaterns Skapande skola paket. Inför ett Skapande skola projektet i åk 2 liksom inför föreställningar för åk F och årskurs 1 håller My boksamtal om boken Alice i Underlandet. My hoppas också att föreställningen kommer bearbetas på olika sätt efter besöken. Kanske blir det en utställning av elevernas bilder i skolbiblioteket. Förutom att My är skolbibliotekarie är hon också kulturombud och ansvarig för Skapande skola på Lillholmsskolan.

En läsning utifrån olika perspektiv

I Bokcirkeln talar Eva Beckman och Johar Bendjelloul om boken och granskar den utifrån olika perspektiv.
Tre avsnitt där de läser boken med olika glasögon. De talar bland annat om:
En politisk tolkning, om faktaresistens, filterbubblor och klimatångest som en koppling till dagens samhälle.
En Freudiansk och psykoerotisk läsning, om pubertetens kaos när kroppen krymper och växer. Alla freudianska symboler, vad står hjärtedrottningens röda färg och kålmaskens längd för?  Roligt att låta elever frossa i överspända tolkningar. Eller varför inte ett samtal om syne på barns nakenhet och vänskap mellan barn och äldre män nu och då.  
alice b232c3b7-2bda-44a4-85f1-79abf42cd386 Den verkliga Alice, dekanens dotter Alice Lidell. Alice utklädd till the beggar maid. Bilden togs 1858 av läraren och författaren Lewis Carrol.
 

Alice som dockteater på Marionetteatern

Sagan om Alice som faller ner i ett kaninhål har många gånger tolkats som teater, dans och film i stora och påkostade uppsättningar. I Marionetteaterns version i regi av Helena Nilsson, är formatet litet, men fantasin stor. I deras specialskrivna version för dockteater växer en historia fram för vår tids barn. En rolig och tankfull berättelse om att bli stor. Det är en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.

Alice

Alice in underlandet som bok

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna Alice i Underlandet i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket. Mediotekets bibliotekarie Sebastian Stålnacke har bloggat om Alice i underlandet på Cirkbloggen ”Alice i underlandet är en våldsam, galen och skrämmande historia i många stycken. Den ger ingen tröst. Den är amoralisk, den vill inte uppfostra, och i detta är Alice nästan ensam bland alla barnböcker.” Rekommenderar också Christina Björks bok Alice i verkligheten som berättar om den verkliga Alice och hennes systrar och författaren själv, Lewis Carrol synonym för Charles Dodgson. Boken är rikt illustrerad med fotografier. Läs mer om författaren, Lewis Carrol och den wictorianska tidsepoken som gällde när boken skrevs.

IMG_7058

Lärarguider till boken Alice i Underlandet

Författaren och psykologen Jenny Jägerfeldt har gjort en lärarguide till Alice i Underlandet i Alla tiders klassiker wikin. Lärarguiden tar bland annat upp:

  •  Viktiga teman och symboler:  Att gå från barn till vuxen, Livet en gåta, världen i Underlandet är inte rationell eller logisk, döden ett underliggande hot, galenskap och sunt förnuft.
  •  Kända citat: – Vem är du, frågade Kålmasken.Jag… jag vet det knappt själv, inte just nu … i morse när jag steg upp visste jag i varje fall vem jag var, men jag tror att jag måste ha förvandlats flera gånger sen dess. (s 64,i samtal med Kålmasken)
    Kan du vara snäll och tala om vilken väg jag ska gå härifrån?Det beror på vart du vill komma, sa katten.Det spelar inte så stor roll vart… sa AliceDå spelar det inte så stor roll vilket håll du går, sa katten.… bara jag kommer nånstans, förklarade Alice.Jamen, det gör du säkert, sa katten. Om du bara går tillräckligt långt. (I samtal med Solkatten, s 88)

Boken finns på många skolor i gruppuppsättning från Kulturrådets satsning Alla tiders klassiker och går att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek.

Alice i underlandet på bild

Se Alice i Underlandet, som 24 gamla, vackra bilder för Laterna magica, en slags projektor från 1600-talet med vilken man genom att låte en ljusstråle belysa en målad glasskiva kunde projicera bilden på en vägg. Här hittar du gamla illustrationer till Alice i underlandet

alicelanterns_1

   alicelanterns_4

Alice i underlandet på film

Kommunala skolor i Stockholm kan se filmen Alice i Underlandet i regi av Nick Willing. Filmen bygger på Lewis Carrolls klassiska saga från slutet av 1800-talet. Alice följer efter en vit kanin ner i en håla och hamnar i Underlandet, en värld full av märkliga upplevelser, äventyr och magiska varelser. Där möter hon bland andra Triddeldi och Triddeldum, går på ett förvirrat teparty hos Hattmakaren och träffar den omtalade Hjärter Dam. I Underlandet är det mesta bakvänt. Ingenting är som man förväntar sig.

Medioteket har också Alice i Underlandet av Tim Burtonen djupdykning ner i drömmarnas rike. En film som har något att berätta om frigörelse från yttre krav och konventioner samt om fantasins kraft. Till filmen finns Svenska filminstitutets filmhandledning till Alice i Underlandet av Tim Burton

alice-in-wonderland-tim-burton

Tidiga filmer på Alice i Underlandet


En av de första filmerna som producerats i England är Alice i underlandet från 1903. Den ursprungliga filmen är 12 minuter och efter en ömsint renovering kan vi ta del av 8 minuter film.

En kärleksfull parodi på Alice i underlandet, filmen heter Alice i sifferlandet och handlar om en elev som inte förstår vitsen med matematik. Genom att följa kaninen ned i hålet tar hon del av ” the mysterious and mathemagical world of Numberland, There she has encounters with some very strange creatures and experiences a life-threatening interaction with the notorious Queen of Hearts, the Numberland monarch that the creatures there nick-name the Queen of Hard because of how difficult she makes even the most simple problems” All musik kommer från 1951 Alice in Wonderland Original Motion Picture Soundtrack Copyright Walt Disney Records. Filmen gjordes som ett skolprojekt av Escondido Charter High School.

Personlig film, bild, ljud och text illustration till Alice i underlandet, kanske en inspiration till en annorlunda bokredovisning? Filmen gjordes 2009.

Marionetteatern/Skärholmens Skapande skolapaket

 Ett upplägg på tre tillfällen, Möt dockorna, Teaterverkstad och se valfri föreställning för årskurs F-6. Eleverna ges möjlighet att utveckla sin berättarförmåga i kombination med visuella uttryck. Förutom att lära sig om dockteater och olika sorters speldockor, övar sig eleverna bland annat i samarbete, att omsätta idéer till handling och att känna tillit till sin egen förmåga.

 

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten
Möt dockorna,  bland annat dockor från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

I den dramatiserade dockvisningen Möt Dockorna! visar handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter upp sig och sina konster. Föreställningen är en utmärkt introduktion till dockteaterns magiska värld! Passar alla åldrar.

 

skuggspel

Teaterverkstad – Skapa skuggor, i Kina har skuggspelsteatern flera tusen år gamla rötter, vilket gör den till en av de allra äldsta formerna för berättande. Marionetteatern erbjuder klasser att under en halv skoldag besöka teatern för att utforska alla de möjligheter som skuggspelsteatern har att erbjuda. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen!

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information

10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola

Statsbidraget Skapande skola ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. I det här inlägget lyfter jag framförallt fram nyheter i Skapande skola bidraget.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07
Arbetar du på en kommunal skola i Stockholm har deadline för att söka Skapande skola bidrag redan varit. Men misströsta inte! Skolledningen i de flesta kommunala skolor har redan ansökt om Skapande skola bidrag. För övriga skolor och kommuner hänvisar jag till Kulturrådets sida om Skapande skola.

Syfte med Skapande skola

Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

Trailern är från danskollektivet Johanssons Pelargoner och Dans och föreställningen/workshopen heter Koreografin. När vi rör på oss förändras vi. Danskollektivet finns på Kulan och har Kulanpremie för sina föreställningar. De har Kulanpremie för sina föreställningar och workshops.

Behöver jag ange vilka aktörer jag ska arbeta med i ansökan?

I ansökan för Skapande skola behöver du inte ange vilken kulturaktör du ska arbeta med under läsåret 2019-2020 ( gäller för kommunala skolor i Stockholm) . Det är givetvis önskvärt men vi vet att det kan hända mycket under sommaren både med klasser och lärare. Skriv vilka konstformer ni vill använda er och hur de ska kopplas till kurs- och läroplan. När höstterminen ska starta är det lättare att börja detaljplanera. Men det är viktigt att du uppger vilka professionella kulturaktörer du arbetat med när pengarna ska redovisas vårterminen 2020. Bilden med dockor är från en av Teater Tittuts föreställningar. Tittut finns på Kulan med ett stort utbud av föreställningar.

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skolabidraget

Hans och greta Dockteaterföreställningen En Häxas dagbok, Pygméteatern

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt på skolan som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt behöver ha en koppling till Kulturrådets konstområden, det är: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

 På bilder ser du Clowner utan gränser som arbetar med nyanlända elever i Gärdesskolan.

pyramid

Vilka aktörer får du arvodera med Skapande skola medel?

I Stockholm är det populärt att exempelvis besöka Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från skolans budget där pengar finns för skolans ordinarie kulturverksamhet.

Kulturrådet anser att dessa och liknande besök ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnena. Däremot kan skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturpedagog som är kompetent inom några av Kulturrådets konstområden. Det ska vara interaktivt för eleverna, eget skapande eller skapande process. Då får både elever och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Museipedagogen måste uppfylla kraven på att vara en professionell kulturaktör. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Museer i Stockholm med koppling till Kulturrådets konstområden

Dessa museer kan du bekosta entré med medel från Skapande skola om det kombineras med workshop av en kulturpedagog eller kulturaktör:
ArkDes, Artipelag, Bonniers konsthall, Carl Elds ateljemuseum, Dansmuseet, Drottningholms slottsteater, Edsviks konsthall, Fotografiska museet, Millesgården, Liljevalchs, Marabouparken, Millesgården, Moderna museet, Nationalmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Scenkonstmuseet, Sven Harrys konstmuseum , Strindbergs museum och Thielska galleriet.

Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet/interaktivitet. Workshopen är en av flera metoder. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet.

 

 

Ateljée I_Nationalmuseum

Skolbio

Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop eller filmsamtal av en filmpedagog eller annan person med konstnärlig koppling till innehållet. I Stockholm har följande aktörer anställda filmpedagoger: Zita, Folkets bio , Mediotekets skolbio

skolbio30

Godkända Skapande skolapaket?

Syftet med Skapande skola är att ”barn och unga ska få möta olika konst- och kulturuttryck, i fördjupande samarbete med professionella kulturaktörer med fokus på det konstnärliga uttrycket och den kreativa processen” Många teatrar erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola.

På bilden ser du Sadunära,  en dansgrupp som både ger föreställningar och håller i workshops. Många kulturombud har sett föreställningen eftersom vi hade med dem på en kulturombudsträff på tema rörelse. Gruppen har Kulanpremie.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344

Skapande skolapaket på Kulan

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att göra: dockteater, skuggspel,  hantverk, film, dramaövningar. Arbeta med pantomim, dans, jonglera, akrobatik och illustration. Författar- och dramaturgworkshops och mycket mer. Vi på Kulan får ofta frågan om skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär också att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta kulturaktörer

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Kontakta gärna rådgivare inom dans, film, teater, cirkus och teater. Går du utanför Kulan är det bra att begära in aktörens CV innan skolan anlitar dem. Läs mer om professionalism på Kulturrådets sida. Danskompaniet på bilden är Juck.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Viktigt att skolan prioriterar

Det är glädjande många skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda skolan inte får lika mycket per elev som för några år sedan. När ni får bidraget kan ni därför prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot. En mindre del av bidraget kan då användas till en installation eller aktivitet på skolgården/aulan som kommer alla till gagn exempelvis en nycirkusföreställning eller orkester. På Kulan hittar du flera nycirkusar och orkestrar som kan underhålla en hel skolgård. På bilden är det Cirkus le Fou som stimulerar till rörelse. DIS, dans i Stockholms stad och län kan ge fler tips på nycirkus och dans inför många elever.

fou2

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen. Läs mer om treårsprincipen på Kulturrådets sida. På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Eleverna ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att eleverna inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och skola vet att det är i skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck.  En  möjlighet är att låta eleverna välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att  ha synpunkter . Läs mer om vad som menas med elevinflytande på Kulturrådets sida.

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Har du tips på hur du arbetar med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n