Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Film i undervisningen

Modeller och tips för att arbete med film i undervisningen, både för att samtala och göra egna filmer. Några modiga kollegor delar även med sig om av hur de resonerar vid bedömning av multimodala texter. Bilden kommer från Fanzingos skolverksamhet.

fanzingo


Filmkunnighet och styrdokument

Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet. ”De färdigheter som ingår i filmkunnighet är många och kan med fördel delas in i fyra grupper: att förstå vad som berättas, att förstå hur något berättas, att inta kritiska perspektiv och att ha kännedom om filmens kontext. Kategoriseringen underlättar för att tydliggöra vad man ska fokusera på och när. ” Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet. Annikas text innehåller många förslag på lektionsupplägg och övningar.

MIK Skolverket


Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocks gymnasium berättar varför hon använder sig av film i undervisningen i svenska. Undervisningen i ämnet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3


Övningar i filmkunskap

Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare:

  1. Filmintroduktions övning , tips för dig som pedagog men också förslag på hur du kan förbereda eleverna inför filmen.
  2. Upplevelsesamtal – direkt efter filmen
  3. Filmens språk – dramaturgi
  4. Filmens språk – Mise-en-scène ( visuella effekter)
  5. Filmens språk – Bildkomposition
  6. Filmens språk – klippning och montage
  7. Filmens språk – ljud
  8. Kortfilmsvisning i klassrummet
  9. Studera filmens karaktärer
  10. Studera filmens berättarperspektiv
  11. Normkritisk filmpedagogik

, så funkar det, Svenska filminstitutet


Bedömning av multimodala texter

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Filmpedagogerna Elin Jönsson och Elisabet Jonsved tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 och ger förslag på hur du kan arbeta med film i klassrummet, alltifrån att se och samtala till bedömning av elevernas eget filmskapande. I blogginlägget finns många konkreta tips, modeller, övningsuppgifter och filmtips.

kyrkogård10


Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium berättar hur hon resonerar inför bedömning, ”Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar: Läs hela blogginlägget om bedömning på Kulan 

anna.bergqvist@stockholm.se_


Kurser i filmpedagogik

Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Film och mediepedagoger

Vill du ha förstärkning av en professionell film- och mediepedagog har jag gjort en utbudssida där de presenteras.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Teater i undervisningen

Modeller för att samtala om teater och dramatik, skriva dramatik och sätta upp en scen eller pjäs.

Rävholmen 106

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

Dramaturgen Anna Berg delar med sig av en modell hon tagit fram, med inspiration från många andra. I modellen betonar hon hur viktigt det är att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera,  utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning. Här kan du läsa mer. 

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen. Här kan du läsa hennes sex inlägg.

 

P1020207 (1024x683)


Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h


Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492


Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

Elisabeth Croneberg, författare och dramatiker delar med sig av konkreta tips för att skriva dramatik, vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi kan tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

Tuvalisa Rangström, Skriva texter för opera och teater. På bilden är Tuvalisa på Globala gymnasiet och berättar hur hon arbetar som dramaturg.

IMG_6477 BESKUREN


Kulturaktörer, dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

Många av stadens kulturaktörer arbetar gärna med teaterprojekt i skolan. På den här sidan har jag en utbudssida med aktörer för skolan.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m

Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Så här planerar Stockholms skolor att arbeta med Skapande skola läsåret 2020-21

I det här inlägget kan du läsa utdrag från Stockholms skolors ansökningar för att arbeta med Skapande skola. I ansökan berättar skolorna om vilken/vilka konstformer de vill arbeta med och hur de vill fördjupa sig i konstformen.  Arbetet med att bestämma upplägg, välja vilken eller vilka kulturaktörer de vill arbeta med sker i de allra flesta fall i början av höstterminen då skolorna vet hur stort bidrag de får. Med inlägget vill Kulan ge kulturaktörer en uppfattning om hur de kan tänka när de berättar om vad de erbjuder. Vi hoppas också att inlägget kan hjälpa skolor som ännu inte bestämt kulturform och kulturprojekt. Inlägget utgår från Kulturrådets konstformer.

Cirkus

De skolor som valt cirkus skriver framförallt om behovet av att få in mer rörelse i klassrummet och skolgården. Det är tydligt att Stockholms skolors projekt, Spring i benen och aktuell hjärnforskning som visar vikten av fysisk aktivitet påverkat val av konstform. Det gäller så klart också de skolor som valt att arbeta med dans. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom cirkus för Skapande skola. 

Bilden är från Clowner utan gränser  (Cirkus Skratt som besöker Gärdeskolan)

pyramid

    • Genom cirkuskonst undersöker eleverna kommunikation bortom det talade språket. Detta ingår i ett läs- och skrivprojekt som löper över flera årskurser.
    • Kroppskontroll, ödmjukhet, ansvar, hänsyn och samarbete.
    • Gestaltar vikten av samarbete, tillit och rätten av att få vara sig själva.
    • Eleverna ska få utmana sin kreativitet

Dans

Precis som med cirkus är det många skolor som väljer dans för att få in rörelse i alla ämnen och varje dag, att arbeta med hjärna och rörelse. Dansen väljs även för att visa på olika sätt att uttrycka sig, kroppsspråk men också olika dansstilar. Dans används också som ett medel för att arbeta med värdegrundsarbete, för att se och uppleva varandra på ett nytt sätt. Flera skolor planerar också att sätta upp egna dansföreställningar. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom dans för Skapande skola 

Bilden är från en workshop i fysisk teater som Alexandra Ljungkvist Sjölin höll i en skola i Uganda.

ziggehouse övning

  • Västafrikansk dans. Eleverna ska upptäcka olika sinnen pröva och utforska och gestalta olika intryck, stämningar och känslor.
  • Föreställning och dansworkshop där eleverna får uttrycka sig med kroppen. Detta motsvarar vår skolas policy att arbeta med hjärna rörelse, att rörelse inkluderas i alla lektioner och alla ämnen.
  • Eleverna ska ha möjlighet att kunna utrycka sig genom dans.
  • Normer utmanas genom de konstnärliga uttrycksformer som Skapande Skola-projekten ger möjlighet till.
  • Eleverna får möjlighet att se varandra på nya sätt och nya situationer. Skapa och uppleva tillsammans.
  • Dansen som uttrycksform för språket och värdegrundsarbete.
  • Skapande dans där dansen används som uttrycksform och som utgår från ett tema och/eller elevtexter. Eleverna kommer själva jobba med att koreografera sina rörelser, gestalta egna musikaliska idéer och tankar, främja utveckling av elevernas kreativitet.
  • Dans och musik är internationella språk som förstås över hela världen. Alla kan delta utifrån egna förutsättningar. Ingenting är”fel”, man tolkar och uttrycker sig på sitt eget sätt. Genom undervisning och genom att se hur professionella utövare gör utvecklar var och en över tid sin uttrycksförmåga.

Film

Genomgående för de flesta skolor som vill arbeta med film är de vill att eleverna ska lära sig en grundläggande teknik och modell för att hantera kameran/iPaden och skriva manus och redigera. Men också för att använda filmens språk för att kommunicera och dokumetera viktiga samhälls- och värdegrundsfrågor. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med film och Skapande skola.  

Bilden är från workshop med filmpedagogen Elin Jönsson.   

bildmanus panorering_tiltKLAR

  • Projektet kommer gå ut på att sammansvetsa två skolor till en. Få en gemensam värdegrund, eleverna i grundskolan ska använda film som redskap för att redovisa kunskaper, tankar och åsikter.
  • Lära vad bild och film kan uttrycka. Hur man kan få fram budskap på andra sätt än genom ord.
  • Arbete med film som verktyg reflektera och problematisera temat ”bygga relationer”.
  • Eleverna får inspiration från olika filmer och därefter skapa egna filmer med eget berättande. Även detta projekt går i linje med vår språkpolicy.
  • Kroppen som uttrycksmedel, samarbete, skriva manus, skådespela, agera, reagera och väcka kreativiteten hos varandra.
  • Utifrån vårt tema ska vi fördjupa oss i att skapa egna filmer och bilder med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika filmer.
  • Ett projekt där man i grupper arbetar 3-4 st och skapar en dansfilm i Imovie. Något att vara stolt över. Gruppstärkande.
  • Skriva manus, fördjupa sig i rörlig bild, se filmklassiker, hantera filmprogram, agera, tala teatraliskt och med stöd i andningen.

Foto

I ansökningarna läggs framförallt tyngdpunkt på de visuella möjligheter som foto innebär, några skolor vill också använda foto för att utveckla elevernas medvetenhet om bildens makt. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom foto för Skapande skola

Bilden är från en workshop med fotografen Anna Ledin Wirén. 

foto2

  • Eleverna gör ett fotoprojekt med förankring i närmiljön. Vissa bilder används senare till att skapa en ljudmässigt bättre och vackrare inomhusmiljö i skolan.
  • Fotografi för att förmedla budskap och känslor med hjälp av foto i olika klasser. Utställningar och fotografier som kan användas i klasser för att utveckla andra områden inom skapande skola t ex skrivande
  • Skolan arbetar sedan ett år tillbaka fokuserat med fotografi från i olika åldrar. Dokumentär fotografi och illustration.
  • Att producera eget digitalt bildskapande samt bildanalys kopplat till dagens värderingar och uttryck.

Konst, bild och form

Skolorna vill låta eleverna experimentera med olika tekniker och pröva olika uttrycksformer. Några teman som föreslås är: tema jämlikhet, utsatthet och miljö, modernismen, antiken, kvinnor i konsten, framtiden är vår, tonåringens identitet. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola.
Foto, Daniela Hedman, med kroppen som verktyg. 

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

  • Olika tekniker för att uttrycka tonåringars tankar om livet.
  • Hitta fler möjligheter till att utrycka sig, genom olika workshops i konst och hantverk, gynnar alla elever.
  • Genom att ta del av antikens konstformer och ideal kunna tillverka symboler och mönster i bild och textil.
  • Genom bild låta eleverna gestalta under rubriken ”framtiden är vår”
  • Bild- och skulpturskapande med olika tekniker
  • Inspireras av konstnärer och pröva nya uttrycksformer, få förståelse för bildtolkning.
  • Elever använder konst, bild för att berätta och komplettera skrivutveckling.
  • Konstworkshop där eleverna får möjlighet att experimentera med olika material och skapa rörelseobjekt.
  • Under temat ”Kvinnor i konsten” får eleverna dels söka kunskap om kvinnliga konstnärer och få en historisk överblick, samt skapa egna konstverk
  • Fördjupat arbete med bildämnet, modernismen. Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor som ovan nämnda.
  • Eleverna ges möjlighet till att skapa i berättande form genom till exempel serieteckning.
  • Tema jämlikhet, utsatthet och miljö alternativt elevernas egna förslag

Berättande, skrivande

Att tillsammans författare arbeta med att utvidga läsande och eget berättande. Utveckla fantasi och ge tillgång till flera språk och uttrycksformer. Teman som förekommer är: Alfred Nobel, Barnkonventionen, historia, Mina drömmars stad, min närmiljö. 

Här hittar du aktörer och aktiviteter inom skrivande och berättande för Skapande skola i Stockholm

cane1

  • Möte med författare som inspiration till ett fortsatt och utvidgat läsande och eget berättande.
  • Utveckla fantasin och tankar om ens identitet och känslor kopplat till litteratur. Utveckla skrivandet.
  • Eleverna får via berättande, drama och skrivande uppleva vad som kan hända när man går in genom magins blåskimrande portal. Med spännande musik får de leta inre bilder och låta fantasin flyga fritt.
  • Via boken Mina drömmars stad skapar och målar eleverna bilder tillsammans med kulturaktörer
  • Författarbesök, inspirera till ett mer berättande och ”utbroderat” skrivande, med fokus på att andra ska läsa den.
  • Sagoberättare i åk 4, eleverna får arbeta med eget skapande tillsammans med och utifrån berättande i syfte att utveckla sitt språk.
  • Vi vill arbeta med berättarprojekt för att stärka elevers kreativa sida, ge tillgång till flera språk och uttrycksformer samt i samklang med läroplan utveckla deras muntliga berättande.
  • Genom skrivande och berättande hitta sin röst och kunna visualisera de texter de skapat.
  • Att skriva berättelser med grund i historien. Inventering av skrönor och äventyr i grannskapet. Intervjuer med äldre generationer.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen skriva dikter.
  • Serieskapande med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier och i berättelser. Lära sig olika teckningstekniker.
  • I tema om Alfred Nobel skapa berättelser med utgångspunkt i foton/bilder. Eleverna tränas i berättande utvecklar ett språk och sin självkänsla.

Musik

De flesta skolor vill uppmuntra eleverna att skriva egna texter och skapa egen musik, gärna med målet att spela för en stor publik i den egna aulan eller  i lokal utanför skolan. Musiken används också som ett redskap för att lära eleverna att lyssna på varandra och bygga en gemenskap klassen. Teman är främst att lära känna musik från andra kulturer och regioner. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom musik för Skapande skola

På bilden ser du Pia Pohjakallio som håller workshops i flamenco.

_DSC6735

  • Arbeta med körmusik
  • Musik är gruppfrämjande. Genom musiken får eleven en förståelse att alla inte kan stå i centrum utan alla måste samarbeta och jobba tillsammans för att det ska bli bra. Alla har sin roll och de måste vara lyhörda gentemot sina klasskompisar för att allt ska fungera.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor.
  • Eleverna åk 1-9 ges möjlighet att levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild och berättelse som redskap.
  • Eleverna använder sina egenhändigt skrivna texter och inspireras av musiker för att sedan skapa egen musik.
  • Skapa egen musik. Lyssna och bli inspirerad av olika musikgenre i sitt musikskapande.
  • Ge eleverna utrymme för att uttrycka sig i genom texter och musiken och ge dem förutsättningar för att kunna uppträda på musikfestival som hålls i Skärholmen .

Slöjd, hantverk och design

Hantverket kopplas ofta till att få förståelse för hur det var att leva i andra tidsepoker eller hantverk från andra kulturer. Klimattemat märks tydligt att många vill arbeta medåteranvändning. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom slöjd, hantverk och design för Skapande skola

Bilden är från en workshop med Johanna Törnqvist som erbjuder recyclingprojekt på Kulan.

skräp

  • Recyclingprojekt inom textil kring skapandeprocesser.
  • Eleverna fördjupar sig i konstnärligt skapande och hantverk i olika tidsepoker, dvs de får känna på hur barn hade det förr i tiden.
  • Fördjupning inom design med hållbarhet i fokus.
  • Ämnesöverskridande temaarbeten med hands-on workshops, t ex ett gemensamt stort konstverk av glas- och keramikskärvor.
  • Eleverna ska arbeta med återvunnet material och förädla det på ett kreativt sätt. Eleverna utvecklar sin förmåga att beskriva en arbetsprocess, från idé till genomförande, från material till produkt.

Teater och drama

Teaterformen används av många skolor som en individ- och gruppstärkande metod. Att arbeta med teater kan göra det enklare för elever att gestalta åsikter och tankar. Många vill låta eleverna skriva och framföra egna pjäser. Teater är den konstform där flest berättat vilket tema de vill arbeta med: identitet, värdegrund, klasskillnader, judendom, HBTQ perspektiv, demokrati och solidaritet, diskrimineringsgrunderna, medmänsklighet, empati och vänskap. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom teater och drama för Skapande skola.

Bilden kommer från språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning på Kulturhuset Stadsteatern Stockholm i samarbete med Stockholms utbildningsförvaltning.

???????????????????????????????

  • Utifrån att drama inte finns som ett ämne så är det oerhört givande att få professionella aktörer som ger eleverna möjlighet att lära sig mer om drama/teater.
  • Att med språket som medel och pennan som vapen få ge uttryck för hur det är att vara tonåring idag.
  • Elever över klassgränser arbetar med värdegrunden och gestaltar för varandra.
  • Med hjälp av dramaövningar kommer eleverna kunna uttrycka sina känslor.
  • Att lära sig danser och sånger från den judiska traditionen för att förstå den i en historisk och global kontext.
  • Vi ser att ett samarbete med teater/drama aktör ger våra elever möjlighet att arbeta med eget skapande samtidigt som vi arbetar med skolans värdegrund.
  • Skriva en egen teater eller kortare pjäser.
  • Ta upp värdegrund- och identitetsfrågor på annat sätt.
  • Använda teater för att gestalta åsikter och tankar.
  • Ge eleverna mod, kunskap och trygghet. Drama ger eleverna möjlighet att kliva in i en annans skor och se nya sidor av sig själv och andra.
  • Bli säkrare på muntlig framställning, lära känna sig själv och andra genom att gestalta roller.
  • Få möjlighet att erfara gestaltning ur ett dramaperspektiv och där eleverna får prova på gestaltning i dramaform på något sätt.
  • Gestaltning av olika sätt. Träna på att sätta sig in i andras känslor och tankar.
  • Arbeta med teater ur HBTQ-perspektiv.
  • Genom teater påvisa alla människors olikheter och lika värde. Att alla är unika och var och en av oss har rätt att få vara den man är.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt för att ta sig an svåra frågor.
  • Vi kommer att anlita och gå på teater som tar upp viktiga frågor som vi sedan kan diskutera kring samtidigt som det ska stimulera till att även eleverna vågar stå på scen i våra egna framträdanden. Vi ser det som en bra metod att motverka kränkningar. Detta kommer att ske i olika åldrar med olika teman.
  • Eleverna ser teater som de sedan kommer att gestalta med lera/måla/collage.
  • Utifrån vårt tema ska vi jobba med gestaltande, drama, med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Eleverna får prova på drama, planera/skriva egna teaterstycken, spela upp för varandra samt gå och se en teaterföreställning.
  • Fokus ligger på grupp – och individstärkande fördjupning genom kritiskt tänkande och reflekterande genom att uppleva teater/drama och bearbeta det upplevad i workshops.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika gestaltningar och/eller rollspel.
  • Med gestaltande övningar och reflektioner vrider och vänder vi på begrepp som medmänsklighet, empati och vänskap. Vilket klimat vill vi ha i gruppen och i världen.
  • Gestaltning av känslouttryck kopplat till språkutvecklande arbetssätt.
  • Undersöka värderingar och föreställningar kopplade till diskrimineringsgrunderna.

Lycka till med alla kulturprojekt! Vi vet av erfarenhet vad roligt och behövligt Skapande skola är.

Elisabeth Söder


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

En lärares resedagbok från Uganda, andra inlägget

I det första inlägget besöker Alexandra Ljungkvist Sjölin skolan, Sky Is The Limit School.  Det här inlägget handlar om ett starkt berörande  besök på aktivitetscentret Zigge House som drivs genom SponsorLight. 

Besöket på Ziggehouse

Vår resa i Uganda fortsätter, vi reser ännu längre väster ut och närmar oss de dimhöljda bergen som avgränsar Uganda till Kongo. Här vaknar vi på Bethel house som är ett mysigt litet pastellfärgat guesthouse med en innegård som pryds av de vackraste mangoträden jag sett. Vi befinner oss i Kasese där aktivitetscentret Zigge House är beläget och som vi senare ska besöka.  Efter frukost och samtal i trädgården kör vi till den lokala marknaden för att köpa frukost till barnen på Zigge House.

Bethelhouse

Naturen är vackert grön och luften är klar. När vi kommer fram och hoppar ur bilen slås jag av en otrolig utsikt. Det är inte svårt att förstå varför Moa Ulander och Simon Lhuhandia valt just denna plats för att bygga framtidstro hos de barnen som besöker aktivitetscentret varje helg och lovdag året runt. Zigge House var från start ett litet privat initiativ som vuxit sig stort.  Det är 54 barn där, alla har av olika omständigheter svårt att få försörjning hemma. Hit kommer de på lördagar och söndagar för ett mål mat och delta i olika pedagogiska aktiviteter. Aktivitetscentret Zigge House sponsrar även dessa unga och deras familjer med skolavgifter och skolluncher under skolterminerna.

alex 60

Initiativtagare Moa Ulander och Simon Lhuhandia. Ziggy House är ett privat initiativ som vuxit sig stort och drivs av frivilliga sponsorer genom Sponsor Light.

Ziggehouse

Teaterworkshop

Just här fick jag möjlighet att hålla i en teaterworkshop med alla på Zigge House. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde återberätta exakt hur det var den här dagen på Zigge House, hur stämningen i rummet vibrerade och energin studsade långt ut över bergstopparna. Hur mitt hjärta på riktigt växte och jag kände att livet fick meningsfullhet. Jag kommer aldrig kunna återge denna kärlek vid första ögonkast, hur vacker denna stund var, men jag visste direkt att jag måste återvända. Närvaron, glädjen och barnens fokus när vi gjorde övningarna var otrolig. Jag insåg på riktigt där och då hur mycket jag har att lära från dem.

ziggehouse övning

ziggehouse ring

alex 61

alex 63

Lusten att lära är stor och sen vi lämnade centret har det hänt mycket nytt. Simon och Moa arbetar hårt för att få hela familjer involverade i verksamheten för att främja hållbarhet i projekten. Författarbesök, syverkstad och utvecklingsmöten har arrangerats. Här blir det tydligt hur bistånd kan användas på ett klokt och meningsfullt sätt. Just nu planeras och förbereds en stor julfest för barnen och deras familjer.

Moa och Simon tar gärna emot idéer, inspiration, praktiskt hjälp samt ekonomiska bidrag till skolavgifter och andra projekt. Om du vill bidra med något kan du kontakta dem genom deras facebookgrupp Sponsorlight. Där kan du även följa deras arbete och vad som händer med bidrag de får.

alex 65

alex 66

SponsorLight

Sponsor Light är ett projekt som syftar till att hjälpa barn i byarna Nyakasojo och Kibenge i Kasese, Uganda att gå i skolan och få skollunch varje dag. Det ligger i bergen utanför Kasese och livsvillkoren är svåra. Familjerna lever på småskaligt jordbruk, de odlar vad de skall äta och eventuellt litet överskott säljs på marknaden. Problem blir det med allt som inte är existensminimum. Mediciner om någon blir sjuk, skola, myggnät, lek och social träning för barnen.

Vi jobbar med små men pålitliga insatser som kan vara start på en positiv utveckling av och för människorna i byn. Det är ett totalt transparent projekt där varje krona blir till shilling och går direkt till barnen. All tid som läggs ned på detta projekt är obetald och styrt av ett uppriktigt engagemang. Vi försöker skapa jobbmöjligheter i projektet och har tre ungdomar som coacher för de andra barnen, en kokerska och en vakt/vaktmästare anställda på deltid med lön varje månad. Uppdateringar sker hela tiden med fotodokumentation och berättelser från främst Simon och Moa som regelbundet besöker barnen och deras skolor. Texten är hämtad från SponsorLight.

new_footballs-1024x683

Julklappstips

300 kronor räcker till lunch och terminsavgifter för ett barn.

sponsor_light_visual-id

sponsor 2

Alexandra Ljungkvist Sjölin


Alexandra är lärare i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium, teater- och dramalärare och verksamhetsledare för teatergruppen Verket.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

Teknik som gör oss mer närvarande i kulturupplevelser

Digital teknologi tar upp mer och mer av vår vakna tid. Ofta är den utformad för att  dra till sig vår uppmärksamhet vilket gör att vi är mindre närvarande med  våra sinnen. Men den kan också användas för att åstadkomma det motsatta. Välkommen till en kulturträff  med Mediotekets Robotek och Lundahl & Seitl´s deltagande konst.

Program

Kvällen är indelad i upplevelser, föredrag och prova på, allt med den gemensamma nämnaren, hur teknik kan vara en ingång till konst:
lundahl

Lundahl & Seitl – Deltagande Konst

Upplev konstverket Symphony of a Missing Room som finns bokningsbar som Kulan aktivitet. 

Genom att följa röstinstruktioner i hörlurar, och stundtals överge er syn, blir ni omväxlande ledsagare för varandra i en koreografi av rörelse och beröring. I kombination med hyperrealistiska tre-dimensionellt ljud i hörlurar framkallar ni tillsammans en omvälvande virtuell resa som ifrågasätter verkligheten självt.  

Eftersom enskilda deltagare i konstverken ser, hör och känner en värld som utspelar sig endast för dem ifrågasätter projektet när representationer, system och teknik står mellan dem och världen: När talar, hör, berör och känner vi själva tekniken och inte vad den representerar? Det ägnar särskild uppmärksamhet åt människors anslutningar till och inflytande över sitt eget användande av teknik och hur den förändrar relationen till den egna kroppen, sinnena, andra människor och omgivningar. 

Men konstverket är ingen kritik till teknik. Istället är det en uppmaning att teknik är så bra eller dålig som vi gör den.  

Mellan 16.00 – 20.00 parallellt med det övriga programmet finns även möjlighet att uppleva Lundahl & Seitl´s VR installation The Memor som arbetats fram under det gångna året som en del av den större utställningen Eternal Return.

OBS. För anmälan till The Memor: Skriv ner önskad tid tillsammans med din anmälan till det övriga programmet.

  

Roboteket

Linda Spolen och Jacob Ödin Fagerlund från Mediotekets Robotek visar projektet Scan the World. Ett projekt där museer världen över 3d-scannar  fantastiska skulpturer och byggnader och gör dem tillgängliga för dig och mig.  De visar hur du gör om du vill skriva ut ditt eget minikonstverk.

scan
Roboteket har också en station för dig som inte är bekant med Google Art Project. Där kan du virtuellt surfa runt i tusentals museisalar och zooma in på detaljnivå på en del utvalda konstverk.

googleartproject

Upplev VR-versionen av Claire Parsons hyllade dansföreställning Marmelad som har spelats i stora delar av världen. För att nå barn som inte kan ta sig till kulturscener har Film Stockholm, i samarbete med DIS/Dans i Stockholms stad och län och Stockholms stads kulturförvaltning, filmat dansföreställningen med VR/360-teknik.

marmelad

Om Roboteket

Medioteket har utvecklat ett koncept med undervisningsmaterial och kompetensutveckling kopplat till programmering. Pedagoger i staden är välkomna till Labbet på Roboteket. Här kan du experimentera, klämma och känna. Ta del av material, tankar och idéer kring hur du kan arbeta med digitala verktyg i undervisningen och i fritidsverksamheten. Detta kan ske både genom samverkan med Mediotekets IT-pedagoger samt genom erfarenhetsutbyte med andra deltagare. Det blir en blandning av kompetensutveckling, nätverkande, erfarenhetsutbyte och en möjlighet att prova på.

En gång i månaden har de ett öppet labb, där du själv kan experimentera under handledning av IT-pedagoger. De har aktiviteter både på förmiddagen och eftermiddagen för att se till att personal från både fritidshem och skola ska ha möjlighet att komma. Hör av er om ni är många i arbetslaget som vill komma så kan de boka in er för ett eget tillfälle. Passande material finns alltid på plats. Några exempel på arbetsområden är micro:bit, 3D-skrivare, robotar, wearables, Makey Makey vinylskärare, VR, Minecraft och Scratch.

robot

Om Lundahl & Seitl

Konstnärsduon Lundahl & Seitl har nischat sig i konstvärlden någonstans mellan performance, ljudkonst och installationer.  Ofta i en skärningspunkt mellan teknik och det väldigt taktila mänskliga där alla sinnen aktiveras. Inte minst ljudet har varit viktigt. Och en berättarröst som följer besökarna genom verket. I de senaste projekten har de tagit klivet in i VR tekniken.

Lundahl & Seitl har arbetat med barn och ungdomar i olika projekt och märkt att deras konst genom att förkroppsliga information som annars skulle verka svårt att få grepp om kan ge en klarhet till det som inte går att läsa sig till och ingen bild ge en överblick utav: platser långt bort eller historiska tider, filosofiska och konceptuella resonemang, astronomi eller fysikens värld.  Ofta i en skärningspunkt mellan teknik och det väldigt taktila mänskliga där alla sinnen aktiveras. Inte minst ljudet har varit viktigt. Och en berättarröst som följer besökarna genom verket.

lund2


Kontakt och anmälan

Målgrupp: pedagoger i Stockholms kommunala och fristående skolor

Tid: 13 februari. Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00

Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen

Pris: Utan kostnad, ingår i Kulans verksamhet

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=128041

Vi har begränsat antalet som kan delta i eventet till 35, det är först till kvarn. Vi kommer att ha en reservlista som ni kan anteckna er på när det är fullbokat.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

Multimodala uttrycksformer och bedömning

Inlägget bygger på en presentation om multimodala uttrycksformer och bedömning som Mediotekets filmpedagoger, Elisabet Jonsved och Elin Jönsson höll på Pedagogiskt café.

multi

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Elin och Elisabets presentation tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 men upplägget passar alla lärare som är intresserade av att jobba med multimodala uttrycksformer.

Bilder, filmer och innehåll i inlägget är från Elins och Elisabets presentation. Jag som återberättar kvällen har gjort ett urval från den digra presentationen. Jag rekommenderar varmt Elisabets och Elins filmkurser på Medioteket. På bilden ser du Elin arbeta filmskapande tillsammans med en grupp elever från Blackebergs gymnasium.

/Elisabeth Söder

IMG_4906_2

Elisabeth och Elin inledde kvällen med att tipsa om Annika Wiks artikel Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet i Skolverkets Lärportal. Artikelförfattaren jämförde undervisning i film med hur vi lär barn att läsa och skriva. Då ser vi till att bokstav läggs till bokstav tills läskoden knäcks. Vi barnen att läsa och skriva steg för steg. Men när det gäller rörliga bilder verkar vi tro att eleverna redan kan allt mycket bättre än vi bara för att de använder mycket av sin tid till att se film på nätet. Men det innebär inte att eleverna har kritisk kompetens kring bildspråk. Därför är det viktigt att de i skolan också får en kompetens i att träna på filmens språk. Artikeln har många konkreta förslag på hur vi kan förbereda oss och arbeta i klassrummet med filmkunnighet, alltifrån att se och samtala till att göra film.

bildmanusexempel

Olika uttrycksformer och mötet mellan olika uttrycksformer

Vad är viktigast, det vi ser eller hör?

Filmen Did you put suger in my coffe? Yeas i did visar på ett roligt och pedagogiskt sätt hur musiken tvingar på oss en tolkning. Samma filmscen men med två olika musikspår pålagda. Hur påverkar det tolkningen av bilden?

Filmen har fått många välförtjänt positiva kommentarer på Youtube som Scorpios  ”Great video, made me wonder if we were ”programmed” to perceive specific music as the carrier of the specific emotion, or would someone who never saw any other movie would react and have same emotion as those that are used to this ”style”.

Typsnitt

Om vi läser KYRKOGÅRD, ett ord, vad ger det för associationer? Väljer vi ett annat typsnitt läser vi bilden annorlunda. Med det här typsnittet associerar många av oss till Dracula.kyrkogård

Om vi istället publicerar en bild på en kyrkogård får vi mer information. Vi kan räkna antalet gravstenar vi ser, berätta vilket material kyrkan är byggd av. Vi kan kanske placera kyrkogården geografiskt och gissa på ett ungefär när kyrkan byggdes.

kyrkogård290

När två modaliteter kombineras kan de förstärka och förvränga varandras egenskaper. I mötet mellan de olika uttrycksformerna uppstår nya betydelser. Som här när vi lägger till, Welcome to Marlboro Country på bilden från kyrkogården. Text kan vara bärande, bilden kan förstärka men samma text med andra bilder och en annan uttrycksform kan bli något helt annat. Därför är det intressant att låta eleverna plocka isär och titta på en modalitet i taget.

Övning i att låta två modaliteter krocka

Be eleverna att skriva en kort text med en tydlig känsla, exempelvis rofylld, skräck eller en neutral text, kanske en instruktionstext. Be dem därefter att med hjälp av trailerfunktionen i iMovie få mottagaren att ändra uppfattning om texten. Med iMovies trailerfunktion kan de välja tempo, musik, ljudeffekter, grafik och typsnitt. Berättelsen paketeras i den form de väljer, exempelvis  exempelvis : bollywood, romantik, skräck, superhjältar och sagoland. Vad är starkast, textinnehåll eller bild och ljud?

kyrkogård3m

Innan eleverna göra film

Det finns kunskap i bildspråket och den måste eleverna vara förtrogna med innan vi ber dem att göra en film. Det är viktigt att eleverna förstår filmens språk, vilka val som professionella filmarbetare gör.

kyrkogård6

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med
översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Det kan beskrivas som adjektiven i filmen.

Filmens grammatik

kyrkogård 3

kyrkogård5

Tips på inspirationsfilmer

Låt eleverna titta på några kortfilmer och leta efter olika bildutsnitt och därefter samtala om filmarens val. När är det är bra att använda  översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild? Olika perspektiv, vad får det för effekt att fotografera en person med grodperspektiv eller fågelperspektiv? Hur rör sig kameran ? Filmen nedan är hämtad från webbsidan International Youth Media Summit.
Ingen av filmerna är längre än 3 minuter. De flesta är utan dialog. Gemensam nämnare är ett budskap som de unga filmarna vill sprida vidare, det kan vara mot diskriminering, våld och sexism för att nämna några.

När eleverna gör film

Det finns betydelsebärande element i bildspråket som eleverna behöver vara förtrogna med för att ha en kritisk förmåga när de möter bildspråkliga budskap eller själva ska formulera sådana. Den här listan är bra att använda när elever ska analysera och prata om film. Om eleverna själva ska göra film bör de bara öva på några punkterna från listan i taget. Film är ett komplext berättarspråk och uppgifterna får inte vara oöverstigliga. Du som lärare måste vara tydlig med vad du ber eleverna om. Vad som är viktigt i just den här uppgiften.

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter ser vi samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. De olika bildutsnitten och vinklarna kan liknas vid adjektiven som broderar ut en text.

kyrkogård9

Uppgift och bedöming

För att kunna bedöma multimodala uttrycksformer behöver vi organisera vår undervisning så att det finns en transparens i vilka kunskaper och arbetssätt som ligger till grund för bedömningen och vara tydliga med vad vi bortser i från.

  • Vilka modaliteter (uttrycksformer) ska eleverna arbeta med?
  • Relevanta ord och begrepp inom respektive modalitet
  • Tema/budskap (Innehåll)
  • Teknik
  • Praktiskt tillvägagångssätt

kyrkogård10

film, vad jag bortser ifrån

Ung i STHLM, ett filmprojekt för elever på gymnasiet

Elin och Elisabet har ansvarat för filmprojektet Ung i STHLM. Ett språk- och integrationsprojekt som vände sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid fick möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetade Elin och Elisabet med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig. Här kan du följa upplägget med konkreta lektionsupplägg   Filmprojektet avslutades med att elevernas kortfilmer visades på biografen Grand. På bilden ser du Elin och Elisabet tillsammans med läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin som medverkade som dramalärare i Ung i STHLM.

minskat 1IMG_5469

Fler lärarröster om att bedöma arbeten i film

Här kan du följa Elisabet Jonsved och Elin Jönsson

Elisabet och Elin har skrivit flera läromedel för Medierådet, Bild är ett språk, Visuell gemenskap, Visuella mönster , Bilders makt och Konsten att övertyga. De driver också bildpodden.

film medierpdet


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Hitta kulturaktiviteter och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

I det här inlägget hittar du aktörer och aktiviteter uppdelade på konstform.
Huvudman för Skapande skola i Stockholm hänvisar våra skolor att första hand välja aktiviteter som finns på denna sida.

Haxpress1

Kommunala skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns upptagen under konstformerna på den här sidan ska kontakta Elisabeth Söder innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulturrådets konstformer med förslag på aktiviteter

Alla aktörer som nämns i inlägget är Stockholmsbaserade men de flesta åker också på turné i övriga landet. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor. Bilden kommer från Pygméteaterns föreställning En häxas dagbok.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du allt för att arbeta med teater i kulturprojekt eller Skapande skola

På Kulan finns många aktörer inom teater för allt från förskola till gymnasium. Du hittar många olika uttryckssätt som exempelvis: dockteater, skuggspel, drama, pantomim/fysisk teater och opera.

   IMG_9443 alex blogg2


I inlägget har jag valt ut aktörer som erbjuder workshops och kurser för Skapande skola. Kontakta respektive aktör om du blir intresserad. Även om de enbart berättar om fasta kulturpaket är de flexibla och kan anpassa upplägget så att det passar din skola. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan, där berättar jag om Stockholms strategi för att bedöma vad som är Skapande skola. Här kan du läsa utförligare om bidraget. 


Dockteater

Arabiska teatern, DockteaterworkshopDeltagaren gör sin egen docka och skapar ett manus. Dagen avslutas med att alla spelar upp sina sagor. Dockteaterworkshopen kan göras i olika längd, från 3 timmar till 5 dagar. Arabiska teatern ger eleverna möjlighet att vara kreativa och ger dem instrument, metoder och möjligheter att uttrycka sina tankar, känslor, erfarenheter och idéer på sitt eget språk, utifrån deras egna behov och vilja. De använder sig av olika metoder som skuggspel, maskteater och skådespeleri. Workshopen är på arabiska och svenska.

teater1


Marionetteatern Kulturhuset Skärholmen. Utöver dockteaterföreställningar erbjuder Marionetteatern även dramatiserade dockvisningar och workshops i både dockspel och docktillverkning. De erbjuder bland annat ett paket med en aktuell föreställning, dockvisning och skuggspelsverkstad. I ett blogginlägg berättar skolbibliotekarien My Froster hur Lillholmsskolan fördjupade dockteaterföreställningen Alice i underlandet.
 
teater 2 

Teater Barbara, är inte en renodlad dockteater men deras konstnärliga uttryck är en sammansmältning av klassisk teater, mim, dockteater och musik. Att förena teaterns olika medel och uttryck är inget självändamål, utan ett redskap att lustfyllt och underhållande stärka en berättelse och föra den framåt. De vill göra teater för alla sinnen, för ögon, öron, hjärta, mage, intellekt och skrattmuskler.
Teater Barbara erbjuder ett skapande skola-paket där klassrumsföreställningen VETA BÄST (10-13 år) kombineras med en teaterworkshop med inriktning på dockspel. Eleverna får först se föreställningen. Efteråt leder skådespelarna en workshop där eleverna får prova på att hantera dockor och framföra enklare scener för varandra. Några utgångspunkter är: hur fungerar dockans röst och blick? Hur gör man när dockor ska prata med varandra och hur blir en docka levande? Mer info på deras hemsida
Bilden är från deras föreställning VETA BÄST – Hur kan du vara så säker? För mer information, kontakta Teater Barbaras producent Erika Häll, erika@barbara.nu 
veta bäst 5c4715d8977d2

Skuggspel

Pygméteatern har både föreställningar och arrangerar workshops i dockteater och skuggspel. Pygméteatern  berättar om hemskheter och underbarheter och om svårigheten att växa som människa. Ibland poetiskt, ibland drastiskt, men alltid med värme och oftast med humor. Formspråket är en kombination av rena skådespelarroller, dockor, skuggor, masker och musik.  marionettskapande


Mim och fysisk teater

Pantomimteatern gör workshops ihop med föreställningar eller fristående ex i skapande skola-projekt. Mimen talar inte till örat – den talar till hjärtat, till känslan. De spelar gärna för elever med funktionsvariationer och alla som inte talar svenska, ungdomar och vuxna. I Pantomimteaterns  Skapande skola projekt arbetar de med mim och kroppsspråk, clown, cirkus och mask.  I paketen ryms temabaserade dramaworkshops, skrivarverkstäder, framtagande av elevföreställningar, grunderna i skådespeleri och dans, mm.


Rörelsebaserad teater

Teater Tre, en mimbaserad visuell teater där rörelse, text och musik blandas. Alla föreställningar har pedagogmaterial som du som pedagog kan använda före och/eller efter föreställningen. Teater Tre  kan skräddarsy workshops med dramapedagog och/eller aktörer. 

teater11b


Teater De Vill erbjuder färdiga Skapande skola-paket med workshops och tillhörande föreställningar eller skräddarsyr efter din skolas behov. I deras paket ryms arbete utifrån tema, skrivarverkstäder, framtagande av elevföreställningar, grunderna i skådespeleri och dans, mm. Syftet med Skapande skola-projektet är att teatern ska få möjlighet att ta plats i elevernas pedagogiska arbete och inspirera till ett eget skapande, kritiskt tänkande och reflekterande. Fokus ligger på det grupp – och individstärkande. Likaså vill vi förmedla upplevelsen av att det är deltagaren som är källan för kreativiteten och att det är hens erfarenheter som står i centrum. De har sedan flera år löpande samarbeten med kommuner, stadsdelar och skolor.

7_Skapande_skola_2-e1546466284350


Teater Pero kopplar en konstnärlig scenkonstupplevelse till elevernas egen person och verklighet. Teatern samarbetar alltid med auktoriserade dramapedagoger som genom övningar låter eleverna utforska sina egna uttryck. Workshopen syftar till att eleverna ska få tillgång till sina egna kreativa uttryck och få en djupare förståelse för såväl temat i föreställningen som de konstnärliga val som Teater Pero har gjort i produktionen. Föreställningarna baseras på berättande, mim, musik och rörelse. De erbjuder föreställningar för alla åldrar och spelar både på egen scen på Sveavägen i Stockholm samt på turné i staden. Dramapedagogerna kan komma till klassen samma dag de sett föreställningen eller några dagar senare. Till alla föreställningar finns lärarhandledningar med exempel på handfasta, konkreta tips på hur ni enkelt fortsätter att utveckla kreativiteten i klassrummet.

teater10b


Teater för unga vuxna

Unga Klara, Skapande skola-projekt är ett av våra sätt att arbeta nära pedagoger, skolklasser och förskolegrupper under en längre tid. Gemensamma dramaövningar och workshops kring föreställningarnas tematik utformas efter era behov. Bilden från föreställningen Girls will make you blush, fotograf Märta Thisner.

unga-klara_4e7ff403-d3d4-45a5-8447-495f35f7c04c_gwmyb_pressfoto+märta+thisner+3


Dramapedagogik

Med kreativa ingångsnycklar får eleverna inspirera sin idérikedom och lekfullhet. Deras berättande och gestaltande får en skjuts framåt. Vi testar olika teaterlekar, improvisationer, dramaövningar och gestaltande med både röst och kropp. Utan prestation och med leken och fantasin som nycklar skapar vi bland annat minipjäser i grupp som får inspiration från till exempel musik, ljud och rekvisita eller utifrån ett tema/ämne som klassen jobbar med på skolan/förkolan. Eleverna kommer känna sig glädjefyllda, stärkta, kreativa och modiga. Här blir alla sedda och lyssnade på och klassen får samarbeta och möta varandra i en annan kontext.

Läs mer om Hello Creatives workshops på Kulan

dae1bb701ed7eb58a2ae3c13636b518b hello creative


Teater och skrivarworkshop

Turteatern erbjuder skrivarworkshops med dramatikern Manda Stenström  i anslutning till föreställningen Nosferatu som vänder sig till barn 4-7 år.Medverkande i workshopen är också den musiker och skådespelare som spelar i föreställningen. Barnen får tillsammans med Manda Stenströms hjälp skriva eller rita brev till döden, precis som Nosferatu gör i föreställningen. Manda ger också tips på
vad som är bra att tänka på när en skriver brev. En behöver såklart inte skriva brev till döden, en kanske vill skicka Nosferatu istället. Hen får ju aldrig några svar…Efter att alla har skrivit klart sina brev delas barnen in i mindre grupper av Manda och får möjlighet att läsa upp sina brev för varandra. Workshopen avslutas med att alla får posta sina brev i Nosferatus brevlåda.

Turteatern vill med denna workshop främja skrivarlusten och analyseringsförmågan av elevernas visuella upplevelser, samt att barnen får öva på att skriva/rita brev. Vi önskar också att genom workshopen låta barnen fördjupa sig i teaterupplevelsen och sin fantasi. Vi vill
också att barnen ska få möjlighet att diskutera sina upplevelser med varandra, och med skådespelarna från föreställningen.

teater15


Teaterproduktion

Mittiprickteatern, att arbeta konstnärligt pedagogiskt ute i skolorna har alltid varit en del av Mittiprickteaterns profil. Förutom deras föreställningar erbjuder de lärarmaterial, workshops kring deras föreställningar och inspirationsträffar för lärare. De arbetar även med uppsökande verksamhet på skolor och skräddarsyr kulturprogram utifrån skolans intressen och teman. Det kan innebära skriv- och teaterprojekt av olika slag som resulterar i teateruppsättningar av och med eleverna. Detta kan pågå under en termin eller under en vecka.

Mittiprickteatern kan göra föreställningar från färdiga pjäser eller  arbeta utifrån elevernas texter. Exempel på teaterarbeten de gjort i skolor:

  • Romeo and Juliet, under en termin arbetade de med två högstadieklasser som spelade pjäsen på engelska.
  •  Skrivarworkshop och repetitioner. Två terminer med samtliga högstadieelever i skrivarverkstäder sedan en uppsättning med de teaterintresserade eleverna utifrån texterna. Jordbromalmsskolan.
  • Två månaders improvisationer kring säkerhet på nätet som avslutades med en kabaret. Två högstadieklasser. Jordbromalmsskolan. De kan skräddarsy ett program som passar er skola och era elever. Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

Dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

  • Centrum för Dramatik, teater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik
  • Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex

Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.


Inspiration, råd och teaterövningar för dig som vill får tips på modeller för att samtala om teater och arbeta med teater och dramatik i undervisningen. ???????????????????????????????


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du dansare och rådgivare inom dans för kulturprojekt och Skapande skola

På Kulan finns många dansare och koreografer. Det här inlägget vänder sig till dig som vill arbeta med kultur och Skapande skolaprojekt, alltifrån förskola till gymnasium. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Bilden är från föreställningen Sadunära från Zebradans. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344


Danspedagog och dansare

ZebraDans har dansföreställningar för barn med olika uttryck, innehåll och åldrar. Zebradans danspedagogen My Gren kommer gärna med en dansverkstad till förskolan/skolan efter att barnen varit på ZebraDans och sett en föreställning. ”Ur ett lekfullt perspektiv dansar vi på allvar. Tillsammans minns vi föreställningen vi sett och får möjlighet att göra själva. Element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen..”Det går också att enbart boka en dansworkshop med My. my 1


 Streetdans

Bach in the Street, med musikern Semmy Stahlhammer och streeetdansaren Maele Sabuni erbjuder föreställningen Bach in the Street, klassisk musik och streetdans är huvudgenrer i föreställningen med hip-hop beats och referenser till olika musikgenrer. Föreställningen  kan kopplas ihop med workshops i musik och dans. Föreställningens tema: Vem är du? Var kommer du ifrån? Vart ska du? Genom en mix av klassisk musik och streetdance delas en berättelse om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och om hur olika kulturer kan få en människa att växa. Innehållet i föreställningen bygger på skolans värdegrund och för skolor som även vill arbeta med kreativt skrivande samarbetar Bach in the Street med författaren Anita Santesson. Det är också möjligt  att enbart boka Maele Sabuni för workshops i streetdans.


Flamenco

Pia Pohjakallio, dansare och koreograf,  LP Flamenco . Tillsammans med musiker och dansare skolade i flamencotradition och utanför den, får du möta ett direkt, kommunicerande, berörande uttryck fylld av liv, rytmer, sväng och rörelse. Utöver musik- och dansprogrammet ger de en introduktion till flamenco som konstform, eleverna får prova på flamencorytmik under ledning av artisterna och elever som läser spanska får sångtexter skickade till sig innan workshopen.
Kontakt: Pia Pohjakallio, +46(0)70 753 2939 info@piadelnorte.com

_DSC6735


Vouge

Sofia Södergård, dansare och koreograf, workshop i vogue och stereotypa rörelsemönster. Vogue är en dansstil vilken känns igen från Madonnas musikvideo Vogue, men utvecklades långt innan dess och har sina rötter i New Yorks Gayrörelse. Dansen har fått sitt namn och stil från att man härmade hur modeller poserade i olika mode magasin för att sedan göra poserna i takt med musik. I Vogue leker en med stereotyper inom yrken, klass och kön. I workshopen utforskar vi hur maskulint och feminint kodade rörelser sitter i våra kropp och uttryck   och plockar fram vår inre diva eller divo. Sofias soloförestställning SLICK har turnerat i Sverige och ska vidare i höst med Riksteatern. Sofia spelar just nu TårpilsWalter i Tolvskillingsoperan på Folkoperan. Sofia medverkade på Kolla Kultur 2019 och höll en workshop med oss lärare. Se utdrag från workshopen här

Pris för workshop varierar beroende på längd och upplägg. Hösten 2020 kommer hon att turnera med sin föreställning SLICK i Sverige och har tid för några uppdrag i skolor. Kontakt med Sofia:  s.sodergard@gmail.com

SLICK-6921-foto Andreas Nilsson-web


Communitydans

Avartdans med dansprojektet ”Lonely Riders” för årskurs  1-9 och särskola. Möt professionella danskonstnärer och gör en föreställning!

Prova på att arbeta med dans och rörelse, så kommer ni att få möjlighet att sätta ihop en dansföreställning tillsammans med danskonstnärerna. eltagarna kan även vara med och påverka kostym och scenbild.

Det här projektet handlar om danskonst, delaktighet och social hållbarhet. Projektet är utformat i communitydansanda och ska fungera som verktyg för social och mänsklig utveckling, men också som utveckling av dansen och rörelse som konstform och scenisk uttryck.

Ett communitydansprojekt* kan se ut på många olika sätt, men det finns några gemensamma ramar:
· Danskonstnären fungerar som guide eller inspiratör
· Deltagarna får möjlighet att göra konstnärliga val
· Vägen är lika viktig som målet
· Dansen är både ett verktyg och ett konstnärligt uttryck
· Vi använder demokratiska metoder

Vi har dansmöten/verkstäder med en grupp elever 3-10 gånger. Varje verkstad är 1-2 timmar. Vi avslutar med att visa en eller flera dansföreställningar för övriga skolan, där både elevgruppen och de professionella dansarna är med. Vi kan arbeta gärna med elever i halvklass, ca 15 pers/grupp. Vi kan ha 2 grupper parallellt om det finns lokaler. Projektet har stor erfarenhet av att möta nyanlända barn och ungdomar och arbetar gärna i grupper med blandade svenska och nyanlända elever om möjligt.

Pris och information

Priser utan subventioner: 4.400 kr/ws och grupp enl Danscentrums avtal. 3.500 vid bokning  3 eller fler. Minst 2 danspedagoger/grupp. Krävs lokal med tomt och rent golv, min 10×8 meter. Kostnader för föreställning diskuteras utifrån förutsättningar. Krävs lokal som ovan sa plats för publik. Medverkande danskonstnärer: Kerstin Abrahamsson, Catharina Allvin, Måns Erlandson, Lotta Gahrton, Conny Jansson, Peter Lagergren. Kontakt/info: info@avartdans.se  tel. 073-6005417  www.avartdans.se

Fotograf, Håkan Schüler

IMG_1975, Avart dans mindre


Dansworkshop, oftast kopplat till föreställning

JELNEK, Dansverkstad, en del av föreställningsupplevelsen. Läs mer om JELNEK och deras föreställningar på Kulan. Föreställningen Bakverk (målgrupp 3-8 år) av danskompaniet JELNEK avslutas alltid med att barnen bjuds upp på scen i en dansverkstad där de själva får jäsa, vispa och vara deg. Detta är ett kreativt möte där barnen får chans att skapa egna rörelser till föreställningsmusiken, baka egna bakverk med sina kroppar och möta dansarna på nära håll. JELNEKs verksamhet grundar sig i idén om att förena konst och pedagogik för att fördjupa den konstnärliga upplevelsen. Läs mer om JELNEKs Skapande skola-verksamhet 

Bakverk AdobeRGB-1 b


Christina Tingskog, Under Konstruktion – dansverkstad. Lekfull o nyfiken verkstad som bygger på material från föreställningen. En eller flera verkstäder som uppföljning och vidareutveckling av normkreativa dansföreställningen Under Konstruktion. Tillsammans med eleverna provar o leker vi med material från föreställningen. Vi provar annorlunda och nya sätt att förhålla oss till rörelser och vardagliga ting. Vi jämför vanliga sätt att göra någonting på med ovanliga, och funderar över skillnader och likheter. Skapande skola projektet består av föreställningen UNDER Konstruktion och valfritt antal verkstäder. För grundskola och grundsärskola. Här finns fler skapande skola projekt  

Dans9


Dansgruppen Utmana erbjuder Framsteg, jämställdhetsarbete genom dansworkshops. En danspedagog från UTMANA kommer ut till er förskola eller skola och håller i dansworkshops med genusperspektiv. Workshopsen bygger på lekfulla dans-, rörelse- och avslappningsövningar varvat med samtal om kroppen. I dansworkshops får deltagarna utveckla sin kroppskännedom, tilltro till kroppen och kroppsliga kommunikation. Deltagarna får prova på att ge och ta plats, leda och följa och lära sig att kommunicera med kroppen. Övningarna är inspirerade av barndans, dansimprovisation, dansterapi, rytmik, beröring och avslappning.

Under dansworkshopsen utvecklar deltagarna fysiska, emotionella och sociala förmågor såsom rörelsevokabulär, kontakt med sina känslor och förmåga att läsa av varandra.dans5


Ingrid Olterman dans, Utifrån ett gemensamt tema ger de dansverkstäder där klassen får arbeta med dansglädje, koordination, samarbete och tillit, samt skapa rörelser och danssekvenser. Teman utformas tillsammans med skolan. Projektet avslutas med föreställningar där medverkande elever och lärare bjuds in och får ta del av varandras framföranden av det valda temat/teman.

De träffar varje klass för dansverkstad minst 2 tillfällen + repetition och föreställning. Under verkstaden ”dansar vi på olika sätt, på samma sätt och på sitt eget sätt. Dansen blir tillgänglig för Alla!” Hela tiden finns temat närvarande som en röd tråd i dansen och i arbetet mot en föreställning. Skolan kan själva välja inom vilka eller vilket ämnesområde som de vill att dansens tema ska vara. Ett övergripande tema kan täcka flera ämnesområden.

dans 7


Jo Dance Company, i anslutning till föreställningen LIKES FOR LIFE som är en dansföreställning inspirerad av mellanstadieelevernas värld av sociala medier erbjuder de en dansworkshop på 30 minuter som kan förlängas om skolorna önskar.

Efter föreställningen har eleverna möjlighet att ställa frågor till dansarna. Sen börjar workshopen. Eleverna får berätta för oss vad som händer på deras appar och sociala medier. Vi läser upp vad eleverna har sagt och plockar rörelser från dem. De får vara med och skapa dansen tillsammans med dansarna. Det är ett fantastiskt sätt att knyta ihop ämnet och få eleverna engagerade.

Kort inslag från deras workshop i ett SVT reportage 

Dans12


Kollektiv kompaniet KolKo Ink är en plattform för danskonst och pedagogik. Workshop:De utvecklingsfaser som barnet genomgår i de lägre skolåren har stor påverkan på deras identitetsskapande. Barnet blir medvetet om andras prestationer, idealiserar och jämför sig med andra, vill vara en del i gruppen och leva upp till normen.

Genom övningar som på ett lustfyllt sätt stärker kroppskännedom, trygghet i den egna kroppen samt kroppens grov-och finmotorik kan eleverna via dansens kreativitet finna verktyg för att uttrycka och gestalta känslor och tankar.

dans7


WithinArt,  Möt dansen, prova på den moderna och nutida dansen, guidade av dansare och pedagog. Dansa tillsammans och var och en (solo, duett, trio). Dansa på eget sätt och på vårt gemensamma sätt. De moment som eleverna får prova är: improvisation, komposition, koreografi och några teknikövningar. Dans utifrån var och ens förutsättningar. Alla kan vara med.

Upplägg: Introduktionsmöte med skolan, önskemål, förutsättningar, tittar på lokalen och sammanställer schema.Workshops med pedagog/dansare Amanda Norlander.

dans8


Skapa egna koreografier

Ellinor Ljungkvist är verksam som koreograf, dansare och danslärare. Tillsamman med Ellinor får eleverna prova olika tekniker inom nutida dans och modern dans genom en 90 min lång dansklass. Klassen innehåller övningar som är baserade på olika grundläggande principer inom dans som balans, koordination, styrka, dynamik och rytmik. Klassen är upplagt så att vi går igenom olika koreograferade rörelseövningar som på slutet faller samman till en längre och mer avancerad danskoreografi.

Efter dansklassen skapar eleverna egna koreografier. Fokus ligger på elevens egna förmåga att vara kreativ när det gäller Koreograferandet av dansrörelser.  Med hjälp av olika idéförslag som verktyg för komposition och skapande får eleven chansen att prova att sätta ihop en serie av rörelser som hen kan lära vidare och framföra ihop med andra. Processens gång är mycket konkret och eleven får jobba både självständigt och i minder grupper.

She puts her claws in you


Helene Pettersson, Danslådan, ett dansprojekt som avser att erbjuda de allra yngsta på förskolor en möjlighet att ta del av en professionell dansupplevelse i sin förskolemiljö. Med nyfikenhet som utgångspunkt kommer barn i åldrarna 1-2 år få upptäcka dans och rörelse utifrån sitt perspektiv med hjälp av sina sinnen. En föreställning som bygger på att väcka nyfikenhet. Under 10 minuter introduceras barnen för danslådan och dess möjligheter. Vad rymmer den? Hur låter den? Vad kan den göra? det är något de får upptäcka och sedan utforska i efterföljande workshops. Med hjälp av specialskriven text och musik läggs stor vikt vid upplevelsen genom våra sinnen: syn, hörsel och känsel.

Dans10


Avart dans&rörelse, Havet stormar, Ur leken växer dansen. Dansen styrs av rörelse och dans, musik, ljud, ramsor och sång. Dansprojekt för förskolan, lågstadiet, särskolan

Projektet utgår från temat lekar.  Hur kan dans integreras i leken? Hur leker vi fram dans och rörelse ur fantasibilder. Det här projektet passar även bra för förskole-, lågstadie-, och särskoleelever som är nyanlända i Sverige att tillsammans med sina svenska vänner i klassen leka fram dans och rörelse.

Medverkande barngrupper får ett antal verkstäder med två dansare och en musiker och som avslutning ser de dans- och musikföreställningen ’Havet Stormar’ som delvis baseras på saker vi gjort under verkstäderna med barnen.

Vid ett fördjupar Skapande Skola-projekt, inleds projektet med studiebesök på förskola/skola, där danskonstnärer/musiker är med och tar del av barns olika lekar som är aktuella just nu. Vi kommer då att studera om det har integrerats lekar som uppenbart är från andra kulturer, om det finns nyanlända barn på skolan/förskolan. Efter det följer en fortbildning för samtliga deltagande barns lärare/pedagoger, så att projektet blir ordentligt förankrat samt att pedagogerna kan fortsätta att arbeta med detta dansupplägg efter att vårt residens är avslutat.

Bakgrund och syfte- ett integrerande arbete

I ett samarbetsprojekt med Värmdö Kommun och Kulturförvaltningen Region Sthlm, har Avartdans mött förskolor på Värmdö under 2019. Det gjordes då en pilot för att presentera hur ett projekt med dans baserat på lekar och relationer kan se ut. Utifrån kända och okända lekar från olika kulturer och utifrån deltagande i barns lekar, fick vi inspiration till att skapa ett leklandskap som styrs av rörelse och dans, musik, ljud, ramsor och sång.

Priser utan subventioner samt information

Grundpriset är 4.400 kr/verkstad med rabatt  3.500 kr/verkstad när vi gör 3 verkstäder per dag. 1 timme per verkstad. Stort möbelfritt golv, ej sten/betong. Grundpriset är 12.500 kr för föreställning, 2 föreställningar/dag tot 19.500. Det finns mängdrabatter, subventioner och andra överenskommelser som kan göras utifrån projektets omfattning, så kontakta oss alltid för anpassning till just era förutsättningar och önskemål. Referenser: Lotta Österholm, förskolechef Värmdö tel. 070-1680486, Agneta Jörlander, kultursekreterare Värmdö kommun tel. 070-6748833. Kontakt/info: info@avartdans.se  tel. 073-6005417  www.avartdans.se

Fotograf, Håkan Schüler

bild verkstad H.S, Avart mindre


Rådgivare inom dans och cirkus

DIS, Dans i Stockholms stad och län  har flera danskonsulenterna som kan  hjälpa dig med:

  • Rådgivning när du vill köpa en dansföreställning eller ett dansprojekt.
  • Arrangera eller medverka vid seminarier, konferenser, studiedagar, fortbildning.
  • Dansresidens, om din skola vill satsa lite mer på dansen och hysa en koreograf under en längre tid kan vi hjälpa dig med ett så kallat dansresidens. Koreografen kan på olika sätt involvera elever i arbetet, till exempel som referenspublik, i dansverkstäder eller som medverkande i föreställningen.
  • Skapande skola, många danskonstnärer är mycket vana att arbeta i större projekt med elever. De hjälper dig att hitta rätt danskonstnär om du vill göra ett dansprojekt inom Skapande skola.

På sidan Skapande skola har DIS samlat aktuella workshops uppdelade på F-3, 4-6  och 7-9 och gymnasiet.

DIS har publicerat 10 goda råd inför planering av Skapande skolprojekt

cirkus 24


Dansprojekt i skola

  • Mer rörelse i skolan ger resultat, Genom satsningen Spring i benen kan skolorna inspirera varandra till pulshöjande aktiviteter som bidrar till att eleverna mår bättre och orkar koncentrera sig. På Långbrodalsskolan i Älvsjö har rörelse blivit en naturlig del av /
  • Skarpnäcks skola har arbetat med samma kulturaktörer, fast i olika årskurser och teman. Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Arbetet är ett led i skolans arbete med att integrera kultur i undervisningen men också för att skapa en vi-känsla på skolan utifrån skolans vision, hjärna, hjärta och hälsa. Ann-Charlotte Hedegärd lärare och ansvarig för Skapande skola berättar om
  • arbetet i ett blogginlägg på Kulan.

dans11


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n