Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Modalitetens betydelse

Jag bad gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter vara med på ett seminarium om multimodal bedömning för lärare som deltar i filmprojektet Ung i STHLM   Efter det att Katarina tackat ja bad jag också om en text om bedömning av multimodala texter till lärare.

IMG_4879

I brevet från Katarina tar hon upp hur lite stöd det finns för bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven i svenska på gymnasiet. Brevet är riktat till lärare som är med i filmprojektet UNG I STHLM men jag tycker att det är så viktigt resonemang att jag bad om lov att få dela med fler på Kulanbloggen. Vill du höra hur Katarina och andra resonerar  i bedömning av multimodala texter är du varmt välkommen till ett seminarium på Medioteket den 7 maj, Multimodal bedömning, så här tänker vi. Det är gratis att delta men anmälan är obligatorisk eftersom vi bjuder på filmisk förtäring.

feedback-3240007_1920

Katarina har tidigare skrivit ett inlägg om varför det är bra att arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet 

Modalitetens betydelse…

ett brev till svensklärarna som deltar i Stockholms stads filmprojekt Ung i STHLM

Jag vill inte skriva den här texten! Tanken var – och är fortfarande – att vi skulle ha ett samtal, kanske att jag skulle föreläsa lite eller hålla en längre inledning till ett samtal om bedömning av multimodala texter… inte att jag skulle leverera en skriven text. När uppdraget omvandlas till en skriven text förändras så mycket av förutsättningarna. Ord och tankar sätts i en helt annan kontext. Möjligheten att genom röst och gester tona ner, lägga in tvekan, öppna för ifrågasättanden… det blir något helt annat med bokstäver på skärm eller papper. Modaliteten har betydelse.

Just därför, just för att modalitet har betydelse, tror jag att vi gymnasielärare i svenska verkligen behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling. Ett samtal om detta, kopplat till projektet Ung i STHLM, kommer vi att ha den 7 maj. Se alltså denna text som en start på det samtalet, som de utgångspunkter jag vill bidra med i vårt gemensamma tankearbete framåt.

Min första utgångspunkt:

Vi som lärare har ett professionellt ansvar att läsa styrdokumenten med all den kunskap om världen vi besitter. I grundskolans svenskämnesbeskrivning kan texter vara “texter där ord, bild och ljud samspelar”, och där talas också dessa kombinats “dramaturgiska komponenter”, beskrivningar som betonar att mening skapas med olika modalitet. Grundskoleelever ska alltså kunna arbeta med att skapa mening i olika modaliteter. Vad säger det oss på gymnasiet?

I syftestexten för svenskämnet på gymnasiet står att vi ska ge eleverna “förutsättningar att utveckla sin förmåga i att orientera sig i, läsa sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter”. Vi som arbetar på gymnasiet behöver därmed ta ställning till vad en “textvärld” är. Innefattar den ljud, bild, rörlig bild? Mitt eget svar är ja. Det vill jag diskutera med er.

Min andra utgångspunkt
Vi har mycket lite stöd för vår bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven. Svenskkurserna på gymnasiet har snarast snävats in till att verkligen fokusera på enbart det verbala, och i första hand skriftspråkliga, meningsskapandet. Nu vet vi att det är både nödvändigt och nyttigt att ha ett starkt fokus på skrivande – men utifrån förståelsen att textvärldarna våra elever (och vi) har att förhålla oss till är multimodala med betoning på multi, kan vi inte släppa att det utöver verbalspråket finns andra modaliteter som används och behöver värderas. Elever ska kunna producera “texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation” (Sv1) – och då måste vi resonera, både med varandra och med våra elever, om vad som kännetecknar en sammanhängande, begriplig och mottagaranpassad multimodal text. Det vill jag diskutera med er.

Min tredje utgångspunkt
Det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar? Jag tror att det finns en poäng att i projekt som Ung i STHLM naturligtvis ha siktet mot en färdig produktion, men att kanske ha bedömningsfokus snarare i processen och de begreppsliga redskap som eleverna får använda där. Det vill jag diskutera med er.

Jag ville inte skriva den här texten – men nu är den här, bokstäver mot vitt. Den 7 maj ses vi, med andra förutsättningar. Jag ser fram mot det! Katarina Lycken Rüter

katarina

Modell för teatersamtal

Känner du dig osäker på hur du ska inleda efterarbetet med din klass efter en föreställning? Du är inte ensam. I en enkät av Regional Väst uppger majoriteten av de tillfrågade att det är svårt att hålla i ett samtal som inte utmynnar i åsikter som hämmar fördjupad diskussion som , ” föreställningen var bra/ dålig. Det finns modeller för att undvika att hamna i denna fälla. Anna Berg, dramaturg på Unga Dramaten berättar om sin modell Prata scenkonst i blogginlägget.

dbpm_170111_ct0077

 Föreställningsanalys

Teatersamtal är spännande att leda och att lyssna på. Känner eleven sig trygg med att upplevelsen ligger i betraktarens öga blir det garanterat många olika berättelser och reflektioner och när alla fått komma till tals har berättelsen vuxit och teaterupplevelsen fördjupats.

Metoden bygger på tre regler;

  •  Värdera inte
  • Allt kan tolkas
  • Utgå från dig själv

brattom_1504

Beskriva tecken i föreställningen

Om alla i gruppen börjar med en minnesrunda och berättar vilka tecken de upplevde kommer det med säkerhet fram många iakttagelser som tillsammans bidrar till en fördjupad upplevelse. Som lärare kan du hjälpa eleverna att komma igång genom en förberedd text med. Låt var och en tänka igenom tyst en stund och be sedan klassen försöka hitta så många svar på frågan som möjligt.

När började och slutade föreställningen, tyckte du?
Vilka var beståndsdelarna? skådespelare, musiker, dansare, rörelse, röst, ljud, ljus, mask, kostym, scenografi, rekvisita, koreografi m.m.

Olika aspekter av tid? Tidsepok, kronologi, tidshopp? Temp och rytm?

Tolka föreställningen

Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention. Varför ser rummet ut just så där? Varför rörde sig skådespelarna med det kroppsspråket/tempot?  Vad betydde färgen, musiken, scenografin?  Såg ni några tecken som hänger ihop, några som gjorde er förvirrade? Hängde skådespelarnas kläder ihop med hur de uttryckte sig…… Om inte vad fick det för konsekvenser?

dsc_3694

Reflektera

Som avslutning på teatersamtalet fria associationer och reflektioner. Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter. Med vilken känsla lämnade ni föreställningen? Om ni var regissör, scenograf, koreograf, skulle ni ha ändrat på något? Finns det någon moral, filosofisk fråga som genomsyrar föreställningen. Kan det finnas något bakomliggande syfte med att sätta upp föreställningen?  Glöm inte följdfrågorna som: hur menar du då? Kan du ge exempel?

Prata scenkonst

Här kan du hämta Anna Bergs PDF, Prata scenkonst .Bilder i inlägget är från Unga Dramatens föreställningar

prata scenkonst

/Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Finns det konst som inte är lämplig i skolor och offentliga miljöer?

I förra blogginlägget berättade jag om Anna Bergs föreläsning på Unga Dramaten, Konst i skolan. Detta inlägg är inspirerat av Annas föreläsning och bränsle för att skriva ytterligare ett blogginlägg fick jag från en artikel jag läste i helgens DN, SD kritiska mot konst i tunnelbanan. Konsten de syftar på är serietecknaren Liv Strömqvists The Night Garden  som går att se i Slussens tunnelbana.

SkärmklippSD

I facebookinlägget som publicerats på SD facebooksida Stockholms läns landsting förordrar de konst som tilltalar allmänheten i offentliga miljöer. De har lämnat in en motion som går ut på att lyfta det lokalhistoriska arvet. I facebookinlägget ger de exempel på vad de menar med det lokalhistoriska arvet: Målningen Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjön av Johan Sevenbom.

08f11d63-c63a-406b-99e9-060650793718

I förra inlägget berättade jag om målningen Övermålningen i en skola. En målning som också väckt debatt och som politiker ville måla över med argumentet att det väckte anstöt att eleverna såg en kvinnas vagina.

Skall politiker bestämma vad som är konst?

Konst anses vara så viktig att den finansieras av gemensamma medel. De skattefinansierade verksamheternas roll är att säkerhetsställa konst av god konstnärlig kvalitet. För att uppnå de kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
  • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
  • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
  • särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur

Än så länge har säkert de flesta den uppfattningen att kulturpolitikens roll inte är att påverka konstens innehåll och uttryck. Håller du med? Visst är det en intressant diskussion att ta upp med eleverna?

Hur ser partiernas kulturprogram ut? Har alla en handlingsplan?

Vänsterpartiets kulturprogram

Miljöpartiets kulturprogram

Sverigedemokraternas kulturprogram

Socialdemokraternas kulturprogram

Liberalerna

Moderaterna

KDS

FI

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook10155406_301412560009659_1397385610_n

Välkommen till ett möte mellan tidsepoker och kulturer på Drottningholms Slottsteater

Vi hoppas få till ett samarbete mellan Drottningholms Slottsteater och scenprojektet Ung i STHLM i höst. Vi vill att elever skall få uppleva vårt gemensamma kulturarv, musik med rötter i persisk-, barock-, och nutida musik. Någon klass kanske också vill delta i workshops med musiker från Drottningholms Slottsteater?

Med anledning av detta besökte jag och Alexandra Ljungkvist Sjölin teatern för att tillsammans med Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial för skolor spåna och drömma hej vilt om vad vi vill åstadkomma.

salongen
Vad det innebär konkret för Stockholms skolor återkommer vi till. Tills dess, följ med på min och Alexandras rundvandring på Drottningholmsteatern, lyssna på åskmaskinen och förundras över scenbyten som sker manuellt. Men först, du har väl anmält dig till lärarträffen den 19 april?

LÄRARTRÄFF 19 APRIL

Kvällen börjar med en guidad visning av Drottningholmsteatern. Sen bjuder teatern på en matig smörgås i vackra Déjeunersalongen. Det blir samtal med regissören Pia Forsgren och Maria Lindal, Drottningholmsteaterns musikaliska ledare. De två står bakom idé och koncept för Syskonen i Mantua, en föreställning som tar upp frågor om utanförskap och integration. Vi lyssnar på underskön musik och får veta vad teatern kan erbjuda gymnasieskolor.

Om föreställningen
Syskonen i Mantua är en nyskriven opera som bygger på en skatt av sällan spelad barockmusik. Det är den sanna berättelsen om ett ungt judiskt syskonpar som levde i Mantua för fyrahundra år sedan och utmanade föreställningen om att ingå i flera olika gemenskaper. Salamone Rossi var en nyskapande tonsättare som skrev den tidens moderna musik och Europa Rossi var en av världens första professionella operasångerskor. Tack vare sitt konstnärskap fick de möjlighet att röra sig fritt mellan det judiska ghettot och furstehovet. Men vem är man om man lever och verkar i två kulturer? Vilken gemenskap tillhör man?

Tid: torsdagen den 19 april kl 17.30–19.30
OSA 16 april till elin.west@dtm.se
Skolprogrammet för gymnasiet innehåller:
• Biljetter till en föreställning av Syskonen i Mantua 11, 13, 17 eller 20 september kl 19.30. Biljettpris gymnasieskolor 100 kr per elev.
I samband med föreställningen finns resurser som kan utnyttjas var för sig eller kombineras:
• Ett fördjupande skriftligt material
• Besök på skolan innan föreställning av personal från teatern
• Samtal med delar av ensemblen efter föreställningen gång

Följ med oss på rundvandring

På lärarträffen i april är det förhoppningsvis varmare, Alexandra är stel som en pinne som du ser. Bredvid Alexandra vår eminenta guide.

framför teatern23

Plats på scenen, Alexandra och Elisabeth. Scengolvet sluttar och vi får testa den fantastiska  akustiken och förmodligen för sista gången uppleva den vackra 1700-tals salongen från scengolvet.

på scenen2

Jag glömde att fråga vilken opera vi befinner oss i men det framgår tydligt av scenografin att vi är på havet och att vågorna sinnrikt kan ge sken av kraftig storm.

vågor1

Under och ovanför scenen finns ett maskineri som drivs genom muskelkraft. Rekvisita kan komma från taket, sidan och från golvet. Oväder kan mullra med hjälp av åskmaskinen som sitter uppe på vinden. Det är en stor trälåda fylld med sten som med ett rep vickas fram och tillbaka, stenarna låter då som åska. Tillsammans med vindmaskinen kan det bli en ordentlig storm på scenen. Upplev effekten i vår enminuters film.

imponerad24

 

Det är spännande att få undersöka vad som finns under scengolvet.

trappa280

Under en föreställning är det fullt med scenarbetare som nästan springer på varandra i de trånga utrymmena. Eftersom de är nära scenen och publiken är det viktigt att de vet vilka 1700-tals plankor de kan gå på så att inte publiken får höra oplanerad ljud.

 

knarr280

Det är tungt arbete med tunga tåtar att dra i eller driva karusellen som drar fram olika kulisser. Men teaterarbetarna har nytta av Newtons lagar i maskineriet. På bilden ser du karusellen som drivs av 4 män eller kvinnor under föreställningarna. Under scengolvet ser vi också falluckor som gör att sångarna snabbt kan försvinna ned i underjorden.

dra kuliss2

Besök i en teaterns finaste loge som kallas Primadonnelogen. Trots det vackra rummet hade de skådespelare som uppträde på teatern på 1700-talet inte det så bra. De flesta hämtades från Frankrike och var inte förberedda på kylan i Sverige och det svenska hovlivet. Flera försökte rymma men blev oftast upphittade innan de hunnit till Drottningsholmsbron och återfördes till teatern. 

tapeter80

På rundvandringen under lärarvisningen kommer du också få se några av de scenkostymer som burits av 1900 talets sångare.

kläder23

Livet på Drottningholm under Gustav III

På vår rundvandring i teatern fick vi höra talas om Hedvig Elisabeth Charlotta som 15 år gifte sig med Karl X111. ”Med sitt kvicka och livliga temperament vann hon snart allas tillgivenhet, kanske med undantag för de bägge drottningarna Sofia Magdalena och änkedrottningen Lovisa Ulrika som tyckte hon var alldeles ”för yr och orädd om etiketten”. Hos sin svåger Gustav 111 blev hon däremot genast en favorit, och det berättas att han efter deras första möte skall ha sagt; ”så väljer den, som får välja själv”.” Citat hämtat från Historiesajten .

F3_21feb_Laestadius_Larsson_Rbg0060-stl-540

Det som gjorde oss så intresserade av Hedvig Elisabeth Charlotta var att hon skrev dagbok om livet på Drottningholm och med det också gav en inblick i hur slottsteatern nyttjades på 1700-talet. Dagboksanteckningarna är öppenhjärtliga om hovlivet. Dagboksanteckningarna finns förvarade i arkiven. De har även getts ut i bokform.

2016-02-26-17_53_34-e1456506591330

”Måndagarna är det opera och därefter stor supé hos kungen, tisdagarna kur och offentlig supé. Onsdagarna är det antingen supé, åtföljd av en bal hos änkedrottningen på Fredrikshov, dit den unga drottningen och hela familjen äro inbjudna, eller också franskt spektakel hos kungen jämte stor supé för änkedrottningen; det senare inträffar dock oftare än det förra. Torsdagarna är det operaföreställning, åtföljd antingen av stor supé hos kungen eller också supé hos någon af statsfruarna för ett mindre sällskap, varvid kungen och drottningen bruka vara närvarande. Fredagarna maskeradbal, före vilken det alltid är supé hos någon statsfru.”

Vi ses på lärarvisningen

Alexandra Ljungkvist Sjölin, lärare, Elisabeth Söder, Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef, Elin West och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial . På bilden brainstormar vi om hur Stockholms skolor och Drottningsholms slottsteater kan samarbeta. Information om vad det blir kommer att gå ut till stadens kulturombud.

sammanträde25

Alexandra och Elisabeth för Ung i STHLM

Ung i STHLM

 

Benny Fredriksson, tack från Stockholms skolor

Tack vare ditt och Stockholms stadsteaters generösa initiativ att upplåta Stora scenen till Stockholms skolor för språk- och demokratiprojektet Ta scenen i besittning, eller som vi sedan valde att kalla det,  Ta rummet i besittning så fick elever uppleva detta: ???????????????????????????????

”Det är en stor grej, man kan skryta om det”, ” lärt mig samarbeta i grupp, lyssna på alla”, ”Det är en sak man kommer komma ihåg resten av livet ”, ” Det har gjort en säkrare inför andra och man har lyckats att börja och avsluta ett projekt”, ” ”Dels att jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och även lyssna på varandra vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt framtida yrkesliv, ” Självförtroendebildande”, Ett minne för livet med klasskamraterna”, Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle vilja, jag känner mig stolt”,

???????????????????????????????
”Nu känns det att jag kan stå och säga vad jag tycker och känner framför stora grupper. ”det kommer att hjälpa mig mycket för att jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan vara stolt över det jag gör. Man lär sig att tro på sig själv och sin förmåga. Jag fick i alla fall en starkare självkänsla och kommer nog aldrig att tvivla på min förmåga, jag kommer att våga uppträda även fast jag skulle göra bort mig”,

hjorthmedh-det-syns-inte-45
Jag tycker att det här hittills varit ett jättekul projekt. För två år sedan hade jag aldrig vågat stå och prata inför 30 personer, nu  har jag pratat för 700!” , ”När jag skrev mitt manus så övade jag på att skriva och på grammatik. När jag jobbade med att lära mig texten så jobbade jag med uttal och flyt i språket och när jag spelade upp det fick jag självförtroende” ”Jag tycker jag har lärt mig väldigt, väldigt mycket.
Rävholmen 129
Att man utifrån någonting så minimaliskt som en mening eller ett fåtal ord kan man utveckla en idé till något monumentalt”, Att lära sig medvetenhet om mottagaren” Insikten om att någon faktiskt ska lyssna till det jag skriver är viktigt”, ”Hela klassen har kommit mycket närmare varandra”.

???????????????????????????????  

Ett axplock av elevernas kommentarer om Stockholms stadsteater

”De fick mig att vilja gå på teater!”, ”En plats där man inte blir bedömd och fylld med kultur”, ”Om man går på en pjäs nu efter att man stått på scenen så förstår man hur det känns för dom däruppe”, ”  Det betyder väldigt mycket, jag är verkligen glad att jag har fått ta del av det här projektet”, ”Den är en kultur, ett sätt att få alla att umgås, gemenskap”, ”man kan inte beskriva det men det var en skön känsla”  ”Jag har lust och vill vara med igen”, Nu vet jag hur det känns att stå där uppe och hur viktigt det är för publiken att visa respekt”, ”Jag är stolt att jag stått på Sveriges största scen”,

Rävholmen 068

Allt, jag lärde mig att prata bra svenska. ”Det var ett kul projekt, ” Jag har blivit inspirerad till teater och skulle gärna se fler pjäser på Stockholms stadsteater”, ”En rolig plats långt ifrån regnbågen”, ”Bra upplevelse och erfarenhet”, ”mer än vad det gjorde förut”, ”Det betyder mycket mer”, ”En teater jag spelat på”.

???????????????????????????????  

Ta rummet i besittning, Skolelever tar över Stora scenen

Från artikel i SVD. ”Under det gångna läsåret har ett flertal grund- och gymnasieskolor i Stockholm bjudits in att delta i projektet Låt eleverna ta Stockholms stadsteaters scen i besittning. Som namnet antyder handlar det om att under en dag bereda plats för ungas perspektiv och stimulera till att berätta deras egna historier på en scen som annars ofta tillhör den äldre generationen. Initiativet till projektet kommer från Stockholms stadsteater i samarbete med utbildningsförvaltningen. – Vi vill hjälpa skolorna att använda teater som ett pedagogiskt verktyg och i en tid av besparingar där dramapedagoger blir alltmer sällsynta fick jag idén att öppna Stora scenen och låta elever spela egenskrivna pjäser på teman som de tyckte kändes relevanta, berättar projektledare Maria Edholm-Chami på Stadsteatern som också hoppas att initiativet leder till att teatern breddar sin publik, framför allt bland unga och de med invandrarbakgrund.

???????????????????????????????
De skolor som anmält intresse fick skriva egna manus på mellan fem och tjugo minuter och sedan repetera pjäsen för egen maskin. Stadsteatern har bistått med enklare scenljus, minimal rekvisita i form av bord och några stolar och handledning för de lärare som önskat vid ett antal seminarietillfällen. Ljud har eleverna fått fixa själva och det märks att musiken spelat en viktig roll för flera av pjäsförfattarna. Det dunkar högt och ofta av allt från Britney Spears till Latin Kings under föreställningarna som avlöser varandra under dagen.
???????????????????????????????
Salongen är full av klasskamrater och familjemedlemmar och då och då hörs rop och visslingar. Stadsteatern inbjuder till kursen ”Ta rummet i besittning, du når ut!” om metoder för estetisk lärande för lärare i årskurs 7–9 och gymnasiet. Där ingår bland annat skrivarverkstad med författaren Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstrofer och Linda Kjellgren.

IMG_0012
Workshops med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh, skådespelaren Ann Petrén och Anna Takanen, regissör och skådespelare på Unga Klara.
  Alla skolor som deltar i kursen får också möjlighet att vara med på genomläsningar av manus, öppna repetitioner och rabatterade och kostnadsfria föreställningar. Som avslutning inbjuds skolorna att sätta upp elevernas egna pjäser på Stadsteatern i slutet av vårterminen. ”

??????????????????????????????? 

Film från Stora scenen ,Ta rummet i besittning

Inte ens alla skådespelare får spela på stora scenen

Repliken kommer från en ung kille som blir intervjuad av Lilla löpsedeln efter sitt framträdande på Stora scenen  

Vill du läsa mer om Ta rummet i besittning?

Eftersom det är ett projekt som jag känner varmt för så har jag skrivit flera blogginlägg om projektet på Kulanbloggen 

Inte bara Benny Fredrikssons förtjänst

Tacket skall så klart delas med många på Stockholms stadsteater,  främst Maria Edholm Chami som redan är omnämnd i inlägget. Maria kom på den briljanta idén att Stora scenen ibland stod tom i slutet på maj. Samtidigt fanns det personal kvar att bemanna den. Maria tänkte ”varför inte upplåta den till elever från Stockholms skolor som vill ta scenen i besittning? Maria knackade på hos teaterchefen Benny Fredriksson som instämde i att det vore en bra sak att erbjuda skolor.

Maria, jag är så glad att du bjöd in Stockholms skolor till detta fantastiska projekt och att jag fick arbeta tillsammans med dig och vara ansvarig för skoldelen. Men Benny som garant för scenprojektet gick det sedan lätt att få med andra på teatern. Alla som vi mötte på teatern under arbetsprocessen mot att spela på Stora scenen till själva finalen på teatern bemötte eleverna med så stor värme och tillmötesgående.

hjorthmedh-det-syns-inte-30
Under de år som projektet pågick hann vi arbeta med flera hängivna producenter som gav allt, tänker på er Anders Frennberg, Lisen Boalt och Niklas Borefors. Skådespelare som på olika sätt stödde projektet: Gerhard Hoberstorfer och Linda Kjellgren som hade inspirerade, roliga och insiktsfulla workshops för deltagande lärare, Helena Bergström som arbetade som moderator under två finaler, skådespelare som arbetade som coacher för klasserna varav jag måste nämna Leif André som gav allt för att eleverna skulle vara trygga och trivas under arbetsprocessen och på scenen. Ni ser också Leif på en bild från Stora scenen med ”sina” elever tidigare i inlägget. cb_STADSTEATERN_LEIF_TACK_OCH_FORLAT_01
Strindbergs Intima teater som upplät era lokaler för våra helgworkshops för lärare, hos er trivdes vi!  Dåvarande undervisningsrådet Ulla Wiklund på Myndigheten för skolutveckling som under alla år stöttat språkprojektet. När datumet för final på Stora  scenen närmade sig fick vi träffa scenmästare och pröva på att nå ut till sista raden, eleverna fick god tid att prata om sin scen med ljus och ljudtekniker. Jag kan inte föreställa mig något bättre grammatikpass än att sätta ljus på sin egen text. Under själva finaldagen var det dessutom många publikvärdar, scentekniker, producenter som var involverade. För eleverna och för undertecknad var det lärorikt att bli varse alla som behövs för att att vi skall få uppleva teatermagi. En teaterbiljett är inte dyr!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och vad skulle det blivit av alla våra storslagna planer om vi inte fått alla modiga och fantastiska lärare och elever att vilja vara med?

strindbargssenilabäst
Från hela mitt hjärta, tack Benny för att du upplät Stora scenen till Stockholms skolor och fick oss att känna oss som dina VIP-gäster. Elisabeth Söder

???????????????????????????????

Första filmlektionen i Ung i STHLM

Vi kommer att berätta om alla lektionsupplägg så att du som inte är med i Ung i STHLM kan inspireras till filmarbete i din klass. Här är vår iPad vagn på väg till Östra Reals gymnasium.

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion skall arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna skall känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med en grupp som tagit för sig av våra mackor.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.

Scen, klipp och bildutsnitt

I det första passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin började med att visa två korta filmer med samma motiv och handling. En man som dricker kaffe. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Eleverna får jämföra med filmen de sett tidigare. Vad är skillnaden? Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action som en elev säger. Med den filmvisningen har vi introducerat tre facktermer, scen, klipp och bildutsnitt.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen upplever vi motivet på olika sätt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet. 

extrem närbild b Extrema närbilder där kameran befinner sig mycket nära motivet ger ofta ett dramatiskt intryck. Skräckfilmer har en förkärlek för extrema närbilder, där kanske bara huvudpersonens öga syns. En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Till exempel i en scen där en person glömmer ett par nycklar kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

Kameraposition

Vi fotar ofta från ansiktshöjd, normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden. Vad har fotografen för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre  än motivet och filmar uppåt? Det gör att motivet upplevs större. Denna typ av kameravinkel används t.ex. när en person ska upplevas hotfull, så kallat grodperspektiv. Det är ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt. När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt upplevs motivet upplevs mindre, fågelperspektiv. En person som är filmad uppifrån kan upplevs som svag och i behov av hjälp.

Objektiv kamera. Vi ser en person.​ Subjektiv kamera. Vi tittar igenom personens ögon, vi ser det personen ser som om kamera vore placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskolan

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Elin går igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4911

Därefter lägger de klippen på rad i iMovie. Övningen går ut på att:​ Praktiskt prova filma med ipad, Prova att filma korta klipp​, Prova att filma med olika bildutsnitt​, Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

De arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

IMG_4887

övning närbild

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

 

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tild och panorering och börjar fundera på sitt bildmanus.

Hej från Ung i STHLM, Elisabeth

IMG_4888

Tidigare blogginlägg

Ung i STHLM, film och scenprojekt i Stockholms skolor

Ung i STHLM

Ung i STHLM, film-och scenprojekt i Stockholms skolor

Stockholms grund- och gymnasieavdelning har gett Medioteket i uppdrag att erbjuda kommunala skolor film- och scenprojektet Ung i STHLM — ett språk-, demokrati- och integrationsprojekt.

Ung i STHLM

Med filmprojektet vill vi skapa möjlighet till naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram. Under vårterminen 2018 deltar klasser från Blackebergs-, Spånga- och Östra reals gymnasium.

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt och har då möjlighet att bjuda in tio kommunala högstadieskolor. Scenprojektet erbjuds till nyanlända elever på högstadiet som läser svenska som andra språk eller går i förberedelseklass och elever i ordinarie klasser.

Deltagande klasser får besök av film- respektive dramapedagog cirka åtta gånger. Resterande pass handleder respektive lärare själva utifrån ett färdigt upplägg.

Vårens filmprojekt avslutas högtidligt med filmvisning på biografen Grand den 28 maj med skolborgarrådet Olle Burell som invigningstalare. Scenprojektet under hösten avslutas i december 2018 med final på en av stadens större scener.

En av våra deltagande grupper i Ung STHLM

Samhällsvetarklass med medieinriktning och språkintroduktion från Östra Reals gymnasium

IMG_4969 (004) c

 

Temat är trygghet

Eleverna får reflektera kring begreppet trygghet och gestalta det i en film under våren eller i en valfri scenframställning under hösten. Vi har valt att arbeta med trygghet eftersom det är ett tema som förenar snarare än visar på olikheter. Unga ska känna sig trygga, respekterade och våga ta plats i klassrummet, skolan och staden. Projektet vilar också på värdegrundsord från Stockholms stads nya skolprogram: likvärdighet, kunskap och trygghet.

Filmprojekt pass 1: samarbetsövningar

Eftersom eleverna från de olika klasserna inte känner varandra, inte ens till namn, är den första lektionen upplagd med enkla namn- och samarbetsövningar med syfte att skapa en trygg storgrupp.

IMG_4953

Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår dramalärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

alex

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

I filmprojektet lånar Medioteket ut iPads och stativ till de skolor som inte har. Utöver det krävs samplanering av deltagande lärare eftersom  klasserna arbetar tillsammans. Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa. Det svåraste har varit att hitta lokaler med plats för två klasser. När vi har dramalektioner krävs dessutom fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!

black13bc

Namnövning

I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar. (Antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen.) I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och sedan säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i ringen repeterade namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats i ringen. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen. Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.

Titta på varandra och ta kontaktövningar

I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.

I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.

black12b

black14b

Katapultövning

Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt  tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats i rummet . Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

IMG_4923 (002)

Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.

Statyövning

Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till . En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…

IMG_4960

Bilder som visas i blogginlägget

Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.

Nästa inlägg handlar om filmprojektets upplägg.

Då får du hör Elins föreläsning som handlade om att ”Att berätta med kamera”. Eleverna blev introducerade till begreppen bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin visade hur det filmiska språket byggs upp med hjälp av klipp, kameraperspektiv och olika bildutsnitt. Därefter fick alla grupper filmen en kort sekvens och i den visa att de förstått filmteorigenomgången. Alla grupper klarade uppgiften med bravur.

IMG_4879

grand

Vill du veta mer om Ung i STHLM?

I ett tidigare blogginlägg om Ung i Sthlm har jag berättat om bakgrunden till projektet och varför vi valde tema trygghet.
Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska, har skrivit ett inlägg för oss om varför det är så bra att göra film på gymnasiet. Hon kommer också medverka i ett seminarium kring bedömning av multimodala texter.

För frågor om filmprojektet eller om du vill du vara med i nästa filmprojekt: kontakta Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, elin.s.jonsson@stockholm.se
För frågor om scenprojektet eller om du vill vara med: kontakta Elisabeth Söder, samordnare på Kulan, elisabeth.soder@stockholm.se
Mer information om projektet finns på Mediotekets webbplats, Ung i STHLM. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM

Från oss alla i Ung i STHLM
Hälsningar Elisabeth

Ung i STHLM finns på facebook, följ oss gärna där!

Hur kan vi stoppa kränkningar i skolan?

När jag tänker efter i vilka situationer jag sett elever kränka varandra ser jag framför mig alla gånger jag sett killar hålla fast tjejer mot väggen. När jag stannat och sagt till så har nästan undantagslöst alla tjejer svarat att det bara är på skoj. Jag svarar då att jag inte tycker att det är ett roligt skämt men i de fall jag inte har eleverna i någon klass har jag låtit det stanna vid det.

Nu efter #MeToo har vi alla läst om betydligt värre kränkningar i #Tystiklassen. Jag har också lärt mig ett annat förhållningssätt genom Kulans kulturombudsträff som jag skall berätta om i inlägget.

Skärmklipp

#MeToo, sätt normer i rörelse

Jag minns också många samtal med elever, både killar och tjejer som menade att det var så befriande att börja i gymnasiet och slippa alla påklistrade masker och stereotypa krav på hur killar respektive tjejer skall vara. Med det i bakhuvudet planerade jag kulturombudsträffen #MeToo, sätt normer i rörelse.

Jag var tidigt på det klara med att jag ville ha med en dramapedagog som kunde leda forumspel relaterat till temat. Vill vi öka vår beredskap och handlingsbenägenhet räcker det inte med information. Jag kontaktade Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån. Agnetas metod utgår från ett ett samtalande och gestaltande arbetssätt och det hade räckt väl för att fylla kvällen men eftersom det var en kulturombudsträff kändes det också viktigt att få med en kulturupplevelse. En föreställning som har #Metoo som tema och finns subventionerad på Kulan är Längtan som spelas på Play house teater. Ett gripande och hoppfullt drama om ömhet, sexuella övergrepp, rädsla för närhet och ungdomar i desperat behov av kärlek.

Men jag vill att kvällen skulle fokusera på något vi alla känner igen från vår skolmiljö. Där vi uttrycker oss och agerar  som vi tror förväntas av vår stereotypa könsroll.  Jag hade nyligen sett Seek & hide med #metoo som tema av Teater De Vill och den kändes klockren för kvällen. Seek & hide handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Till pjäsen finns en Lärarhandledning SeekHide  Efter varje föreställning stannar skådespelarna kvar för samtal med eleverna. Föreställningen är subventionerad med 50 kronor om du anmäler intresse på Kulanwebben.

Uppnåddes syftet med kvällen?

Några kommentarer från Kulans utvärdering av kvällen:

Ideer till undervisning styrka, skratt
Hur viktigt det är att arbeta med #MeToo med ungdomar
Teatern och dramaövningarna !
Ideer till undervisning, styrka och skratt.
Bra att få se och diskutera innehållet i pjäser som vi är intresserade av att boka för våra elever.
Vikten av att bearbeta stora tunga frågor genom upplevelser och övningar. Att bara prata räcker inte. Detta verkar jag för i kollegiet.
En betydligt större medvetenhet om hur kränkningar drabbar individen  och vikten av att träna på att hitta ord att bemöta verbala kränkningar.
Nya möjligheter vid hantering av kränkande språk.
Hur oerhört viktigt det är att vi reagerar och agerar när kränkningar förekommer.
En bra föreställning som vi förhoppningsvis kan arbeta utifrån i vårt värdegrundsarbete.
Dramapedagogen Agnetas övningar och instruktioner som verkar lätta att tillämpa, både med kollegor och elever.
Egen utveckling utifrån alla tankar och funderingar samt deltagarnas egna erfarenheter som vi delade med oss av

Filmer på tema #MeToo

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan kostnadsfritt låna eller se strömmande filmer på temat
Kulturombudsträff med tema metoo feb 2018filmer

Skönlitteratur på tema #Metoo

Mediotekets Cirkulationsbibliotek tipsar om böcker som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar. Lärare i Stockholms kommunala skolor får fritt låna gruppuppsättningar exempelvis följande böcker på temat:

Abdel -Fattah, Randa: Ser mitt huvud tjockt ut i det här?
Alexie, Sherman: Den absoluta sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
Hassen Khemiri, Jonas : Jag ringer mina bröder
Herrström, Christina: Tusen gånger starkare, boken finns att låna på Cirkeln och som film på SLI
Kadefors, Sara: Lex bok
Kinkaid, Jamacia: Lucy
Levithan, David: Ibland bara måste man
Lövenstam, Sara: Som eld
Niemi, Mikael: Skjut apelsinen
Olsson , Hans: Spelar roll

Nästa inlägg på #MeToo tema

Då berättar jag om några av de övningar vi gjorde med dramapedagogen, Agneta Josephson och som förhoppningsvis alla oavsett om ni var med på träffen kan göra i skolan.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Gränslöst skapande, tredje workshop

Hej! Jag heter Hannah Wikforss-Green och jag har gästbloggat här på Kulan tidigare. Min styrelsemedlem Montadar har bloggat om våra första två workshops, och jag tänkte nu blogga om den tredje!

Vår tredje workshop var  7e februari, som vanligt på Södra Latins gymnasium. Tidigare har det varit extremt stressigt innan workshoparna. Det är jättemycket att förbereda och att göra iordning, t.ex. bära alla instrument, ställa iordning bord, städa salarna, ställa fram allt konstmaterial, göra iordning allt fika, osv. Men denna vecka gick det jättesmidigt! Vi fick hjälp från våra underbara funktionärer som har varit väldigt engagerade. Vi var till och med redo tjugo minuter innan allt skulle börja, vilket vi aldrig hunnit med innan. Själva workshopen var också den smidigaste av alla vi hållit i hittills!

Tredje workshopen

Vi började som vanligt med att alla deltagare samlades i en gemensam sal där vi introducerade dagens aktiviteter och våra gäster. I konstworkshopen så skulle vi hålla på med tryck, i musikworkshopen så skulle vi som vanligt spela instrument och sjunga. Men denna vecka var skrivarworkshopen extra rolig, för vi hade våra spännande gäster: Skrivgäris!

skrivgäris

Skrivgäris är en Facebookgrupp med 5000 medlemmar som fungerar som ett forum för inspiration för kvinnor och icke-binära som skriver. Från Skrivgäris  kom: Yrsa Keysendal, Nicole Nilofar Sepehri och Flora Wiström och höll en skrivarworkshop. Yrsa är en frilansande lektör för privatpersoner och för ett av Sveriges största barn-och-ungdomsförlag, Nicole pluggar psykologi och vann Göteborgs litteraturpris tre år på raken och Flora är bloggare och författare och kom 2016 ut med boken Stanna hos Bonnier Carlsen. Det var fantastiskt att de kom, och alla deltagare tyckte att det var så roligt! Vi har haft enorm tur med våra gäster.

27913204_564682833882051_74333131746572493_o

Skrivarworkshop

På workshopen ledde Skrivgäris flera olika övningar. Ett exempel var att de spelade en väldigt poppig låt som gjorde att man blev glad och taggad, och när man lyssnat klart skulle man skriva non-stop i tre minuter om hur låten fick en att känna. Samtidigt som man skulle skriva spelade de en annan, betydligt sorgligare låt i bakgrunden. Det var ganska roligt när de satt på den andra låten, och alla började fnittra åt kontrasten, men sedan återgick deltagarna till att koncentrerat skriva.

Exempel på skrivarövningar

Några av skrivövningarna vi arbetade med var:
Beskriv ett klädesplagg som du äger men aldrig har på dig.

Beskriv:
Vårens doft i en mening
Ljudet av vintern i ett ord
Känslan av höst i en kort dikt
Smaken av sommar i fem ord

Fyll i meningen och fortsätt: I mitt nästa liv vill jag vara ___

Tänk på din handstil, eller en karaktärs handstil. Vad säger den om vilken typ av person du eller din karaktär är?

Fyll i meningen och fortsätt: Du skulle aldrig tro mig om jag berättade att _____ men det är sant och jag kan bevisa det.”

27628694_564681090548892_4389006606931563352_o

27173547_561393874210947_7077921211833194099_o 11

Konstworkshop

I konstworkshopen fick alla antingen prova på tryck eller fortsätta med det som de arbetade med de tidigare workshoparna. Vi tryckte genom att rista mönster i cellpapp, ett slags material som är nästan frigolitaktigt som man lätt kan sätta spår i. Sedan täckte vi cellpappen med färg och tryckte på papper. Resultaten blev jättebra! Det var många som testade på denna metod, och resten fortsatte på deras tidigare verk eller påbörjade något nytt.

akvarell5

Musikworkshop

27907821_564681537215514_1329743669294202506_o

I musik fortsatte folk spela instrumenten– basarna, gitarrerna, keyboardsen och ukulelesarna. Deltagarna började till och med bilda band och började diskutera vad för låtar de ville framträda på Kulturhuset!

I helhet var denna workshop min favorit. Den var så smidig, och ganska lugn, trots att det var ca. 80 deltagare denna vecka. Alla var så trevliga och glada! För att detta projekt ska funka krävs det att deltagarna tar initiativ, både socialt och kreativt och det har de verkligen gjort. Det är konstigt att tänka att 3/5 av våra workshops redan har varit, och att allt snart är slut. Jag kan tänka att efter vårt event på Kulturhuset på den 23/2 att vi i styrelsen kommer känna en sötsur blandning nostalgi och lättnad. Jag har jobbat på det här sedan April, och de andra sedan i somras. Det kommer vara skönt att få lite tid till att putsa ut och fokusera på skolan, men jag kommer ändå känna enorm saknad när allt är över. Men man vet aldrig, vi kanske kör en till omgång nästa år!

27629039_564681617215506_7684391812183609232_o

Vernissage

foaje_3-8043

På fredagen den 23 februari 18-20 avrundar vi Gränslöst skapande med ett event på Hörsalen i Kulturhuset som är öppet för allmänheten. Där ska deltagare som vill ställa ut sin konst, de som vill uppträda sin musik och de som vill läsa upp det de skrivit! Vem som helst får komma, och om du är intresserad så hittar du all information på vårt Facebookevent

Som ett avslut vill jag tacka alla som läst våra inlägg och som följt vårt projekt hittills här på Kulan och varmt välkommen till fredagens vernissage!

Hannah Wikforss-Green

27356186_561393787544289_7145528164653276673_o

Gränslöst skapande, andra workshopen

Efter första workshopens lyckade invigning så pratade vi mycket om vad vi kunde förbättra inför kommande gånger. Förberedandet inför andra workshopen gick också bra då vi började bli mer rutinerade men det fanns ändå en massa att göra! Med enormt mycket hjälp av våra funktionärer så var vi därför mer än redo när andra workshopen sattes igång. Det var helt underbart att få träffa de bekanta deltagarna som vi hade lärt känna från föregående workshop, men även alla nya! Vi välkomnade alla tillbaka och berättade om dagens upplägg och informerade även lite mer om kommande utställning.

Vernissage för gränslöst skapande

På Kulturhuset på fredag den 23 februari mellan kl. 18-20 i Foajé 3. Där kommer alla deltagare att kunna ställa ut sin konst, uppträda sin musik eller framföra sina skrifter!

foaje_3-8043

Dagens gästföreläsare

Sedan introducerade vi dagens gästföreläsare Anneli Bäckman, kurator på Botkyrka konsthall och Paulina Granat, konstnär och illustratör. När workshoparna sedan satte igång så var alla mer bekanta med miljön och allt hade ett fantastiskt bra flyt. 27709916_564680940548907_4468030858614217663_o

Skrivarworkshop

flagga

På skrivarworkshopen  hade vi fyllt rummet med vimplar istället för ballonger och på dem hade vi hängde en massa fängslande skrivarövningar. Många svarade på de tillsammans och hängde sedan upp deras svar på inspirationstavlorna som vi placerat i alla workshopar.

Konstworkshop

akvarell

Anneli och Paulina visade hur ”Artist’s books” dvs. vackra konstverk i form av en bok kunde bli till. Samtidigt så fortsatte många på sina konstverk som de hade påbörjat från första workshopen.

akvarell2

Musikworkshop

I musikdelen så satte sig flera i en cirkel där alla spelade på sina gitarrer samtidigt som man lärde sig av varandra. Flera spelade sina låtar på keyboards och andra testade på bas och ukulele! Under workshoparnas gång uttryckte många sitt intresse av att ställa ut sin konst och framföra Poetry slam eller sjunga och spela på Kulturhuset! Workshoparna avslutades sedan och vi hoppas på att få träffa alla kommande vecka!

gitarr3

gitarr

Kommande workshopar och utställning på Kulturhuset

Nu när vi endast har tre av workshoparna kvar så ska vi göra allt vi kan för att alla ska fortsätta känna sig som hemma och få möjligheten att uttrycka sig kreativt. Det är en massa spännande händelser med intressanta föreläsare som kommer att ske på nästkommande workshopar, och tillsammans med den efterlängtade utställningen på Kulturhuset den 23 februari är det mycket att se fram emot! Vi skulle därför vilja tacka alla som har deltagit och hjälpt till på de två första workshoparna!

gäng

Hoppas att vi ses snart igen! Hannah Green, elev på Södra Latins gymnasium