Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Oväntade äventyr i klassrummet

Bildläraren Sten Canewall från Lillholmsskolan lät sin elever från årskurs 6-9 spela in varsin film, max 90 sekunder.  Eleverna delades in i grupper med olika ansvarsområden, skriva manus, filma, redigera och vara rollbesättare. Sten förekommer  i alla filmer men även annan personal som Lillholmsskolans rektor och vaktmästare gör  bejublade inhopp. Alla grupper hade som uppgift att skilda starten av en vanlig bildlektion, därefter var det fritt bestämma vad som skulle hända. Som lärare kommer du att känna igen dig i många av de situationer som eleverna gestaltar. Filmerna har ett tydligt elevperspektiv vilket är uppfriskande.  Personligen hoppas jag att Stockholms utbildnings förvaltnings When You are lärare upptäcker elevernas filmer och tar upp dem i kommande podavsnitt.

Besök gärna Stens bildakademi på Lillholmsskolans webb, där får du tips på teknik och metodik för att arbeta med film i klassrummet. Klassen använde apparna I-pad pro och Pinnacle Studio Pro i filmarbetet .Vill du ha hjälp att komma igång med att göra filmer eller boka besök av filmpedagog till din klass? Du hittar du många förslag på Kulan, Film Stockholm, Medioteket etc.

Bildsals-filmerna: FRIHETEN

Manus: Jana. Kamera, redigering: Maftuna. 6B:2, Lillholmsskolan, 2017.

Bildsals-filmerna: PANIK

Manus: Leyla. Kamera: Selma. Skådespelare: Baran, Jasmine, Hassan. 6B 1.

Bildsals-filmerna: SOVANDE LÄRARE

Manus: Natti. Kamera: Faraan. Skådespelare: Patryk, Natti. 6A 1.

Bildsals-filmerna: LJUV MUSIK

Manus och huvudroll: Pavlos. Kamera och redigering: Shahrizod. 8B 4.

Bildsals-filmerna: EN VANLIG SKOLDAG

Manus: Ghaith. Kamera: Yasmine. 8:1, Lillholmsskolan, 2017

Bildsals-filmerna: FRÅN MÖRKER TILL LJUS

Manus: Shabnam. Kamera: Diyar. 6A:2, Lillholmsskolan 2017.

Bildsals-filmerna: FEL SOFFA

Manus Elma, kamera Eliza. 8:3, Lillholmsskolan 2017.

Bildsals-filmerna: ALLT HAR ETT SLUT

Manus Raman, Dilsher, kamera Sara, red Shahrizod. 8:4, 2017.

Bildsals-filmerna: HYGIEN I KLASSRUMMET

Manus: Samire. Kamera: Natti. Redigering: Nagam. 6A 1.

Bildsals-filmerna: URSPÅRAD LEKTION

Manus Noor, kamera Alazar, red Rayan, Noor och Gezel. 8:2, 2017

Elisabeth Söder för Kulan

Kameran i centrum , för möten mellan människor. Del 1

Rapport från film i skolan dag på Filminstitutet. Linda Sternö från Barnfilmskolan, Akademin Valand inledde dagen med att visa filmer som kursdeltagare tagit. I ett av filmskolans projekt arbetade de tillsammans med barn på en förskola och intresserade pensionärer. Syftet med åldersblandningen var att barnen skulle lära sig av de äldres erfarenheter och pensionärerna skulle smittas av barnens attityd till digitala redskap och bli frimodigare med kameran.  De blev indelade i grupper och fick olika uppdrag. Ett var att med kameran berätta Vad gör dig lycklig? 

säng1Filmskolan frågade inte vad gruppen ville berätta utan lämnade bara över en kamera . När alla var klara med att besvara frågan Vad gör dig lycklig ? Tittade gruppen på varandras bilder . Om vi tittar tillsammans och pratar om det vi ser, kan vi ta hjälp av varandras blickar och få syn på något annat, vi får tillgång till fler perspektiv.

Bilden med sängen hade en ung pojke från Afghanistan tagit. Gruppen tyckte först att det var en torftig och kal miljö och frågade om det var från någon institution. Men pojken visade en bild på den första egna säng han haft på flera år och som han var överlycklig för. Hade pojken bara berättat att han blev lycklig av en säng utan att visa bilden så hade det inte blivit samma viktiga samtal i gruppen.

toalett 1

Bilden på toaletterna hade en av pensionärerna tagit. Toaletter gjorde henne glad. Utan offentliga och rena toaletter i stadsrummet så skulle hon inte våga lämna sin lägenhet.

Bilden från tvättstugan tycker nog många av oss signalerar tristess. Men fickan som tog bilden berättade att det var det bästa hon visste att vara i tvättstugan. Det var enda chansen för henne att rå om sin mamma utan att konkurrera med 8 småsyskon.

tvätt

Tre bilder som visar vikten av att få tillgång till flera perspektiv.

Nästa blogginlägg från Film i skolan dagen kommer också handla om Barnfilmskolan. Då får du tips på konkreta övningar att göra med eleverna.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff på Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet-huset

Vår kväll på Scenkonstmuseet

Vi börjar med en guidad visning av huvudutställningen På scen: På Scen utforskar dans, teater och musik ur ett både konstnärligt och praktiskt perspektiv. Vad behövs för att en teaterföreställning ska fungera? Hur mycket måste en professionell musiker öva och vilka slags kroppar får egentligen visas på en scen?

Mal i frackarna?

skarsgårds frac

Stellan Skarsgårds frackar som skulle gestalta karaktärens åldrande och förfall. Från Ett Drömspel 1986 på Dramaten i regi av Ingmar Bergman. Kostym Marika Voos

Interaktivitet på museet

scenkonst 1

Visningen ger en inblick i det professionella arbetet med dans, musik och teater samt låter oss vara skapande med olika interaktiviteter. Samtidigt finns ingångar till historia, språk, kommunikation och frågor om norm och demokrati.

Kvällen avslutas på ett hemligt café på museet som bara öppnas för oss. Där äter vi och fikar och har gott om tid att resonera om kulturombudsuppdraget.

 Var när och hur?

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: 10 maj, kl 17.00-20.00.
Plats: Musik- och teatermuseet, Sibyllegatan 2
Pris: utan kostnad, bekostas av Kulan
Här anmäler du dig

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Skapa bra-känsla – sexualundervisning med animerad film som verktyg

”Om man ska göra det själv, alltså göra en film om det sen, så blir det både lättare och mer intressant att lyssna och prata om, man lär sig lixom direkt”, elev årskurs 7.

Oavsett ämne så gör kunskap om ämnet en tryggare. Får man kunskap blir det också lättare att veta vad man vill säga ja till, vad man vill säga nej till och vad man vill vänta med. Och får man använda sin kreativitet och skapa något av det man fått lära sig sätter sig också kunskapen på ett annat sätt. Och när ord som kanske annars används som skällsord blir till något som man klipper ut och glittersprayar för att använda i en film, händer också något väldigt positivt med både stämning och attityd i klassrummet.

Presentation av projektet Skapa bra känsla

Ämnesövergripande projekt i svenska, samhällskunskap, biologi och bild

RFSU Stockholm och Fanzingos samarbetsprojekt Skapa bra-känsla startade i en vilja i att hitta metoder för att stödja lärare att arbeta med ämnesintegrerad sexualundervisning. RFSU Stockholm har sysslat med sexualupplysning för skolelever sedan 1996 och Fanzingo har arbetat med mediepedagogiska processer sedan 2006. Tillsammans har vi tagit fram en metod som berör svenska, samhällskunskap, biologi och bild på ett tydligt sätt. Eleverna får jobba med manus, bildskapande och lära sig om kroppen, om normer kring sex och sexualitet och om vikten av ömsesidighet bland annat. Eleverna gör sedan egna filmer av det de lärt sig via animationstekniken stop-motion. Det viktigaste med filmskapandet är budskapet i filmen. Och budskapet ska bygga på vad man själv som elev tycker är viktigt att lära andra, av det man själv fått veta mera om.

”Jag tycker det var bra eftersom vi fick lära oss mycket om sex och hur man gör olika grejer och hur man har säkrare sex. Vi fick också prata mycket själva och säga våra egna åsikter”, elev årskurs 8.

Vad är normalt? Eleverna berättar

Det är viktigt med ömsesidighet tycker eleverna

Att få använda kreativa uttryck underlättar sexsnack i klassen

Skapa bra-känsla har testats och utvecklats tillsammans med 200 högstadieelever från olika skolor i Stockholm under 2016. I utvärderingarna har eleverna beskrivit att arbetet med animerad film som verktyg har underlättat för samtal om sexualitet. De beskriver också att kunskapen man fått genom sexualupplysningen förankrats genom att man fått göra egna filmer om det man lärt sig.  Att man tycker att det varit roligt och lärorikt handlar mycket om att man själv fått diskutera och bestämma vad man vill lära andra och varför. En styrka med metoden är också att eleverna lär sig mycket även runt själva filmbordet på ett mer avslappnat sätt. När klassen delats in i mindre grupper för att göra varsin film cirkulerar sexualupplysaren bland grupperna och eleverna får då chansen att fördjupa sig i vissa samtal och frågeställningar i mindre grupper.

RFSU 5

”Detta var så oerhört bra!! Eleverna växte en halvmeter under dessa dagar och gruppen stärktes. Och som en av eleverna sammanfattade det hela: ‘Vi har lärt oss att det inte måste vara pinsamt att prata om sex’ – bättre betyg kan ni inte få.” Olof Olsson Klugman, lärare i svenska 7 – 9 Engelska skolan Norr

Skapa bra-känsla funkar som ett bra komplement till skolans ordinarie sexualundervisning. Och är det något som vi fått med oss under metodutvecklingen så är det lärarens centrala roll för bra sex- och samlevnadsundervisning. Skolan är en viktig informationskälla när det kommer till sex och samlevnad, speciellt när det gäller unga killar (Ungdomsbarometern, 2014) och att få flera chanser att ta in samma kunskap möjliggör att man faktiskt får kunskapen när man behöver den. Lärare som deltagit i projektet har tyckt att det gett konkreta verktyg att ta med sig in i andra lektioner, och en del har också beskrivit det som en ”kick off” för att komma igång med sexualkunskapen. Många har också sagt att insatsen med Skapa bra-känsla gör något mer än kunskapsinhämtning. Det kreativa och skapande i projektet gör något väldigt positivt för gruppdynamiken i klassen.

Rfsu

Vill du att vi kommer och jobbar kunskapande med dina elever träffar vi dem gärna. Skapa bra-känsla och Skapande skola  kan man beställa via Kulan

Filmpedagogik

I boken Introduktion till filmpedagogik ger forskare och filmvetare sin bild av film i skolan. En av författarna är Maria Söderling, gymnasielärare i svenska och historia. I sitt kapitel resonerar hon om filmval och vikten av att läsa film.

Hungerspelen

I kapitlet Rum för film och lärande skriver Maria om vår skyldighet att ta hänsyn till varje enskild elevs erfarenheter och tänkande, Lgr 11. Maria menar att vi lärare måste reflektera över hur vi kommunicerar olika texttyper. Texttyper och texter som vi inte tar upp på lektionerna uppfattar elever som mindre viktiga, ”om klassen ser Hungerspelen tillsammans och får i uppgift att jämföra filmen med andra filmer och texter sitter Laura tyst, trots att hon kvällen innan spelade ett spel som handlade om att var instängd och tvingas göra allt för att ta sig ut. Karl däremot räcker mer än gärna upp handen och kopplar samman Hungerspelen med myten om Minotarus som klassen läst tillsammans för några år tidigare.”

bend2 Skruva den som Beckham

Välja film

Elever ser redan mycket film både på biograf och hemma.  När de ser filmer som de själva väljer är ett kriterium på att den är bra oftast att den är rolig, spännande eller verklig. När vi ser filmer i skolan kan vi utmana eleverna med form och innehåll för att bredda deras repertoar.  Vi kan välja filmer som inte är elevernas förstaval men som de samtidigt inte helt avvisar. Tips på filmer som uppfyller det kriteriet hittar du på Skolbio  eller via SLI. Carina Häll, skolbioansvarig på Medioteket tipsar gärna om film. Filmer hon också kan arrangera som skolbiovisning på biograf i Stockholm.  Kontakta filmgruppens support om du vill få hjälp med att hitta och välja i filmutbudet på sli.se/medioteket

Bli bättre filmläsare

Två filmer som Maria Söderling resonerar om i kapitlet är Skruva den som Beckham  och Sjätte sinnet. Med Skruva den som Beckham är det främst innehållet som Maria använder för att göra eleverna till mer medvetna filmläsare. Filmen kan användas för att visa hur vi tolkar in olika saker i det vi ser och hur det styr hur vi upplever filmen. Filmen Sjätte sinnet upplever många elever som konstig eftersom den inte följer gängse västerländsk berättardramaturgi och vi kan prata om olika berättartekniker. Maria tips på många filmsekvenser och hur vi kan använda dem i klassrummet för att göra eleverna till bättre filmläsare.

Filmpedagogik

en handfull Jag har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om en film som jag såg med gymnasieelever som definitivt definitivt inte gillade valet av film. I pausen vi hade innan vi skulle prata om filmen var eleverna upprörda över att jag tagit med dem på en sådan dålig film. Samtalet efter filmen som vi hade med en filmpedagog tog en helt annan vändning.  Filmpedagogen lyckades få eleverna att bli engagerade och prata om sekvenser i filmen. Det blev tydligt att vi hade uppfattat symbolik och händelser olika och tillsammans fyllde vi i luckor så att det blev ett stimulerande  samtal och nyfikenhet på att se om filmen. Efter passet med filmpedagogen var eleverna åter igen upprörda men nu för att inte fler elever skulle få chans att se filmen. Filmen visades bara en kort period på Zita.  Filmen som hette En handfull flugor går inte längre att se på biografer men upplevelsen att se film med tillhörande samtal med filmpedagoger rekommenderar jag varmt. Folkets bio  och Zita visar många filmer som går att boka med filmpedagog.

Verkliga och verklighetsbaserade filmer

wave-die-welle-8

I skolbiblioteket väljer elever gärna att läsa böcker baserade på en riktig historia och det gäller också när de väljer filmer. Litteraturvetaren Bo G. Jansson använder begreppet faction för gråskalan av filmer som ligger emellan fiction och icke-fiction.  Här är det viktigt att vi lärare hjälper eleverna att uppfatta skillnaden mellan icke- fiction och fiktion och samtalar om vad filmskaparen kan ha för syfte med sitt verk. Filmer som hör till faktion enligt Bo  är exempelvis A Beautiful Mind  och Die Welle  medan andra filmer endast har verklighetsbakgrund som exempelvis Titanic. Filmerna går att ser för skolor som har avtal med Medioteket SLI.

Mellan Dante och Big Brother

Mellan Dante.. Ett av de första som uppmärksammade behovet att av att in alla textvärldar var läraren och forskaren Christina Olin -Scheller som i boken Mellan Dante och Big Brother  berättade om  mötet mellan gymnasieelevers fiktionsvärldar på fritiden och den litteratur som presenteras i svenskundervisningen. Christina menar i sin avhandling att elever har svårt att relatera till texter som inte  tar avstamp från deras mediekonsumtion. Boken är slutsåld på förlaget men genom Karlstads universitet kan du hämta boken som PDF utan kostnad.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Tips från rektor, så här får kulturen plats i skolan

I rollen som kulturombud på gymnasiet har jag ofta skrivit och talat om hur vi ska få in kultur på olika sätt i skolan. Som rektor har jag därför känt att jag ju måste visa att det går och att det inte behöver handla om lärare som enskilda eldsjälar. Lite rädd var jag nog att jag skulle drunkna i alla rektorssysslor och nödgas prioritera bort kultur, och lite rädd var jag också att jag inte skulle hitta naturliga sätt att få in kultur när jag nu inte har någon undervisning att knyta kulturinslagen till. Men det visade sig inte vara så mycket svårare som rektor än som lärare att få in kulturupplevelser som lustfyllda inslag i det vi ändå gör. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: prata-hogre-karin-049_platt_fri_press_gul

  •  Utse flera kulturombud. Ordinarie mötestid får bytas ut mot kulturombudsträff.
  • Afterwork” med personalen när vi gått på något tillsammans ex X på Unga Klara, Mad Men Band på Capitol, Prata Högre Karin!kretsteatern… Istället för julbord i december gick vi på Dramaten i januari och såg Tänker på dig! Liv Strömqvist.
  •  Auskultera: lektionsbesök genom att följa med klassen på teater. Det är inte mindre lektion för att det är utanför skolan och läraren är verkligen inte mindre in action. Tvärtom får jag en bra bild av hur klassen är och hur läraren organiserar.
  • Föräldrasamverkan: många föräldrar uppskattar erbjudande om att följa med klassen och det är en ytterst liten kostnad att boka några extra biljetter.
  • Kulturerbjudanden av olika slag skickas ut, med möjlighet att bli kompenserad tidsmässigt.

Viktigt att bearbeta kulturupplevelsen

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. (Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass.) Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

Biljettforum_1280x720-NY

Lisa Eklöv har i ett tidigare blogginlägg berättat hur de för och efterarbetade kulturupplevelsen ”Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan. Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

Fler inlägg av Lisa Eklöv

  • Lisa har också skrivit om möjligheten att maxa kultur till skolan utifrån lärarperspektivet  och uppdraget som kulturombud i inlägget IKT-K som i kultur.
  • Om du funderar på hur och varför du skall använda kultur i  ditt ämne har Lisa också skrivit om det i blogginlägg för Kulan

Så här arbetade jag med kulturombudsuppdraget

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i social media

kulan_avatar Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Morgonsamling med guldbaggegala och förintelsens minnesdag

Rektor Lisa Eklöv på Filosofiska reflekterar över förra veckans morgonsamling.

Alla elever från förskoleklass till och med årskurs 9 är med på morgonsamlingarna . Denna gång handlade det om Guldbaggegalan och Förintelsens Minnesdag.  Avståndet mellan dessa båda händelser kan verka långt, men när vi började tänka på kopplingar vecklade massor av samband ut sig och det kändes med ens helt logiskt att den glittrande galan går hand i hand med svåra och tunga ämnen.

lisa collage

Det är inte helt lätt att tala inför spannet förskoleklass-åk 9 och inför varje samling är det en utmaning att finna ämnen som känns meningsfulla för alla elever. Denna samling funkade ovanligt bra där det kändes som att var och en fick något på sin nivå. De yngsta var mest intresserade av Jättens ansikte, (Guldbaggevinnaren, Jätten 2016), de något äldre mindes hur de upplevde pjäsen Forever Alone (Unga Klara 2016) medan de äldsta som nyss läst om andra världskriget inom SO nog kände mer av allvaret i de djupare frågorna.

jatten

Priser och utmärkelser, viktigast är att få en bekräftelse

För just ett år sedan samlades också hela skolan när jag hade fått ett pris av Hédi Fried för mitt arbete med värdegrundsfrågor inom naturkunskap och filosofi på gymnasiet.  ”Fick du en pokal?”, var elevernas spontana fråga. Nej, jag fick ingen pokal, men har burit med mig en inre pokal och funderat mycket över vad ett pris innebär.

Är det betydelsefullt med priser? Ja, vare sig det gäller glamorösa guldbaggar eller utmärkelser till enskilda lärare för vardagligt arbete med värdegrundsfrågor, så är det viktigt att få erkännande och bekräftelse på att det jag gjort ingår i något större. Det är också som att när någon annan sett vad jag gjort och formulerat vad det handlar om framträder det tydligare. Samma är det nog med de flesta galor galor: i det stora flödet av allt som produceras behöver vi stanna till vid vissa verk och uppmärksamma lite extra. Vi behöver nog urskilja och särskilja och låta somligt framträda mer i relief, för att inte allt ska försvinna i flödet. Likväl finns det något obekvämt med konkurrens och tävling och uppmärksamheten är nog sällan helt rättvis. För min del har priset inneburit en bekräftelse som gett extra energi och säkerhet samt lett till nyfikna frågor.

Färre kulturupplevelser och mer tid för reflektion

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass. Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

lisa händer

Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan.

Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

lisa osynligvägg

För varje gång som vi pedagoger aktivt ger kulturen uppmärksamhet ger vi den också status. Att något återkommer i olika former gör att det inte bara fastnar bättre i medvetandet, utan också växer.

Det är inte alls säkert att ettagluttarna förstod sambandskartan där Forever alone finns med bland guldbaggar, filmer och förintelsen… men de kanske i alla fall fick en känsla av att deras teaterupplevelse platsar bland andra betydelsefulla saker? Förhoppningsvis har varje elev känt att något den upplevt är en av alla trådar som vävs samman till en större väv, såväl vars och ens personliga väv, som den väv vi väver tillsammans över tid.  Både yngre och äldre elever har vid flera tillfällen stannat upp vid sambandskartan i korridoren, pekat och pratat och följt pilarna.

Varje gång något känns splittrat och otydligt – testa om det ändå går att länka ihop!

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

Kulturdagar är lika viktigt som idrottsdagar

Kulan publicerar en efterlysning: Sofia skolas bildlärare, Anna Mautner söker efter kulturaktörer och institutioner som vill vara med och i skolans kulturdag . Vi på Kulan hjälper Anna att sprida efterlysningen och hoppas på många napp. Skolor som anordnar eller vill anordna kulturdagar, hör av er. Vi vill att ni skall synas på Kulan. /Elisabeth

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Öppet brev till kulturinstitutioner och kulturella aktörer

Vi skall ha en kulturdag på Sofia skola den 10 mars och behöver er hjälp. Som förstelärare i bild på Sofia skola arrangerar jag för tredje året i rad en kulturdag för eleverna på vårt högstadium. På samma sätt som idrottsdagar är och bör vara självklara anser vi på vår skola att en kulturdag bör vara det.
Elever bör inte bara förväntas producera kultur i de praktiska och estetiska ämnena, de måste få bli kulturkonsumenter och fostras in i en kulturell samtid också. Förra året fick vi skräddarsydda program hos Kungliga Operan, Tekniska muséets mediaverkstad, Dansmuséet, Östasiatiska muséet, Dramaten, Riksidrottsmuséet, Tensta Konsthall, Kulturhuset, Mångkulturellt centrum i Fittja med flera vilket var  uppskattat och därför fortsätter vi med att arrangera kulturdagar.

Operan visade kostymer

operan beskuren

Dansmuséet bjöd på Afrikansk dans

dansmuseet4

 Mångkulturellt centrum i Fittja lät eleverna pröva på att måla grafitti

IMG_0420 beskuren

Makode Lindes utställning på Kulturhuset

IMG_3555 beskuren och ändrad2

Släpp in elever i ateljéer, i teatrar, på muséer och i verkstäder

Sofia skola ligger i vår huvudstad med ett enormt kulturutbud som jag vill att våra elever ska få ta del av.  Visa dans, film och musikproduktion för dem och låt dem få göra masker, bygga rekvisita eller prova att agera på en scen. ”Kultur” kan låta gammalmodigt och dammigt i ungdomars öron men visionen är att det ska vara lika naturligt för svenska elever som OS, orientering och Gröna Lund.

Jag vänder mig till ER! När jag bokat aktiviteter tidigare år har jag fått kommentarer som: ”Vad Öppet brev till Kulturinstitutioner, muséer, konsthallar och privata kulturella aktörer?
”Roligt! Vi brukar undra var skolorna håller hus.” Men för oss på högstadiet är det inte så lätt att komma iväg från schemalagd undervisning så nu behöver vi er hjälp! Vi vill sy ihop ett smörgåsbord där eleverna kan välja bland olika kulturaktiviteter som helst kräver mer tid än en halv dag. Vi vill ha spridda aktiviteter och förutom input vill vi också ha en del interaktivitet inbakat i form av workshops eller verkstäder.

Utan er går det inte

Ni är experterna som nu kan vara med att skapa en oförglömlig dag för en grupp unga människor, våra framtida samarbetspartners, medborgare och kulturutövare! Så ta upp mitt brev på närmaste möte, skicka ett mejl eller ring mig på telefon och berätta om era visioner, förslag och erbjudanden, för jag vill ha er med allihop! Utan er går det inte och då blir det bara orientering och fotboll för högstadiet i år … Ser fram emot kontakt! Varma hälsningar Anna Mautner Telefon: 0706-822542 eller mail: anna.f.mautner@stockholm.se

Stockholm 20170113 Anna Mautner, Förstelärare i Bild på Sofia skola

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Stockholms skolor och Fogelström-året

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017 och Stockholm stad uppmärksammar Fogelström-året med en mängd aktiviteter. Stockholms utbildningsförvaltning är framförallt involverad i ett digitalt galleri och bokprojekt med temat Mina drömmars stad.

Medioteket bidrar till Fogelström-året genom att skapa sammanhang och möjlighet till fördjupning i undervisningen via bland annat Stockholmskällans nya teman, De skriver om sitt StockholmMediotekets mediebas om Fogelström och Stockholms historia, Cirkulationsbibliotekets gruppuppsättningar av Mina drömmars stad och liknande böcker med tema Stockholm, fritt att låna för Stockholms kommunala grundskolor och gy.skolor med avtal.

964f03fc-56b8-4d19-92f5-bc8b1f343e6c

Mina drömmars stad, när Henning Nilsson är 15 år flyttar han till Stockholm. Året är 1860 och Stockholm är en lantlig stad där industrier börjat växa upp och där fattigdom, smuts och sjukdomar är vardag. Men Henning möter kärleken, får en vän och hyr en nästan egen stuga på Åsöberget. Mina drömmars stad är kanske den mest kända av alla Stockholmsskildringar. De fem delarna i romanserien Stad är: Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen.

Sista styvens trappa

”Ur glömskans flod lyfte Per Anders Fogelström upp historien och de människor som skapar den – varsamt, med oändlig kärlek och oändligt medlidande med de betryckta. Han gav dem ansikte och röst, han gav dem namn och hopp – han gav dem värdighet och stolthet. Men icke att förglömma- i grund och botten är det ju själva staden som är huvudperson ” Mats Gellerfelt  SvD

”Dagens stad är resultatet av föregående generationers drömmar och arbete men också ett barn av nuet, ett uttryck för oss som lever och verkar här och nu. Staden blir aldrig färdig, fullbordad. Den förvandlas oavbrutet, förnyas och förändras. Samtidigt är den evig, på något sätt finns allt det förgångna kvar, lagrat” Ur Stad i världen 1986

”Det kan vara roligt att se tillbaka, men det är viktigare att se framåt. Nya problem dyker upp, nya tag måste tas.” Per Anders Fogelström 1984

vällingby Vällingby stockholmskallan.stockholm.se/post/29258

Digitalt galleri

Skolan får en egen ingång på webbplatsen Fogelström2017. På webben är alla klasser inbjudna att lägga upp arbeten på temat Mina drömmars stad i ett digitalt galleri. Temat fungerar bra för att arbeta med i ämnesövergripande projekt. Texterna kan vara brev, debatt, poesi, labbrapport, naturinventering, musiktexter, serier, prosa och facktexter. Vi är intresserade av alla bidrag som utgår från temat Mina drömmar stad. Tyngdpunkten behöver inte ligga på Stockholms historia, lämna gärna in bidrag som beskriver Stockholm 2017, det framtida Stockholm eller elevernas drömstad. Har du inte möjlighet att läsa Fogelströms böcker med klassen finns det många citat från böckerna, både på Stockholms källans tema Fogelström och på Stockholms stadsmuseums webbplats Fogelström2017.

renhållningsstrejek

Alla arbeten som klasser publicerat är sökbara på skola, stadsdel, språk och medieform. Det digitala galleriet blir en resurs för kollektivt lärande och inspiration. På webbplatsen kommer också att finnas tips från Stockholms stadsmuseums pedagoger med olika ingångar till arbeta med Fogelström i klassen som:

tvättbrygga

Bokproduktion 

Anmälda klasser får trycka en bok på 40 sidor i 40 exemplar. Ett villkor för att få trycka en bok är att klassen först lagt upp text och bilder i det digitala galleriet. Det är i första hand klasser på högstadiet och gymnasiet som erbjuds att trycka en bok och det är först till kvarn som gäller. En bok per klass skall sparas som referensexemplar i skolbiblioteket. De tryckta böckerna kommer att digitaliseras och finnas tillgängliga på webben under 2017. När du anmäler dig får du tala om om du vill trycka böcker under vår- eller höstterminen 2017.  Först när skolsidan på Fogelström2017 är klar går det att anmäla sig för boktryck. Vi räknar med att webbsidan är klar vecka 10. Information om detta går till skolornas kulturombud. Ni som tryckte böcker under kulturåret 14-15 kommer att känna igen er men också bli positivt överraskade av de förbättringar som gjorts.

Under KUL1415 hade många skolor bokvernissage när böckerna anlände till skolan. I år kommer folkbibliotek att erbjuda skolor som vill att ha bokvernissage på sitt närbibliotek. Medlemmar från  Fogelströmsällskapet är positivt inställda till att bidra med en personlig hälsning till respektive klass som lägger upp material i det digitala galleriet . 

tegelbärarare

Film- och ljudproduktion

Medioteket erbjuder workshops för elever och eller enbart lärare i att göra film. Medioteket har en ljudstudio för dig som vill göra inspelningar och mån om bättre teknik än klassrummets.

Sällskapet Per Anders Fogelströms Vänner har samlat filmer om staden i Fogelströms böcker Exempelvis Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström som presenterar första boken i stad-serien. Filmklipp med PAF. Klipp ur dramafilmen Mina drömmars stad från 1976 regisserad av Ingvar Skogsberg

SSMFA021602S

Rundvandring i det historiska Stockholm

  • Under våren kommer Stockholms stadsmuseum att erbjuda lärare en gratis stadsvandring om Fogelström. Tillsammans med deras guider får du inspiration och information till att därefter göra vandringen med din klass.
  •  Stockholms stadsmuseum har lagt upp anvisningar och förslag på en rundtur i Gamla stan. Finns att hämta som PDF  .
  • Sällskapet Fogelströms vänner har lagt upp förslag på vandringar utifrån Fogelströms böcker.
  • Vägvisare till Lottens och Hennings Södermalm   På Stockholmskällan finns en karta med platserna som Per Anders Fogelström skriver om i ”Mina drömmars stad” och ”Barn av sin stad

gårdsinteriör

Kurser och seminarium för skolan inför Mina Drömmars stad

  • Under  kulturombudsträffen den 9 februari på Medioteket visar Elisabeth Söder hur böckerna ser ut som klasser får trycka och berättar vad som erbjuds skolorna under läsåret. Men tyngdpunkten för kvällen är drama i klassrummet med läraren Jordi Almeida.
  • Pedagogiskt cafékvällen den 15 mars ägnar vi oss helt åt tema Mina drömmars stad. Vi berättar om hur det går till att trycka böcker och du får se hur böckerna kommer att se ut.  På plats finns också aktörer som vi samarbetar med under Fogelströmåret och delar med sig av sina guldkorn.  

blockmakarens hus

Kontakt och löpande information om Fogelström

Vill du vara säker på att nås av information om när det går att anmäla sig till bokprojektet, kontakta Elisabeth Söder  elisabeth.soder@stockholm.se
D
et här blogginlägget kommer att uppdateras kontinuerligt och så fort det går att anmäla sig för att trycka böcker lägger vi upp det på bloggen.

Du kan också gå med i facebookgruppen  KULSTHLM   . Den facebookgruppen låter jag vara aktiv när staden har event som också kan vara en guldkant för skolan. Det är en gemensam grupp där vi alla är medlemmar  och kan lägga upp inlägg. På KULSTHLM  informerar jag om smått och stort som rör skolornas deltagande i bokproduktion  och det digitala galleriet. Jag hoppas  att du också gör inlägg, lägger ut frågor och önskemål och berättar hur du och klassen tänker lägga upp arbetet. Du och din klass vill kanske samarbeta med en klass på andra sidan staden, då kan du göra en efterlysning . Under KUL1415 då vi också fick trycka böcker, fick jag se många roliga bokvernissagebilder och filmer på sidan.

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Teater- film- bok- och metodtips för att arbeta med ankomsten

ankomsten-hu beskuren

Från det ögonblick vi föds in i denna värld möter vi nya miljöer och situationer. Ibland kan det röra sig om vardagliga upplevelser som när vi går på träning eller en fest, ibland mer omvälvande förändringar som första dagen i skolan eller på arbetsplatsen, kanske i en ny stad eller rent av i ett nytt land. Vi hamnar i andra kulturer av olika slag som till en början kan verka obegripliga, ibland skrämmande men också fascinerande och rent av komiska. Hur sådana möten kan te sig skildras i Teateri  senaste produktion Ankomsten som bygger på Alma-belönade Shaun Tans gripande bildroman.

Blogginlägget om teaterproduktionen har Carita Jansson från Teateri skrivet. I inlägget tipsar Kulan också om hur du kan arbeta med boken och andra resurser kring Ankomsten.

Ankomsten

Efter en kylslagen båtresa kliver en man ut i en främmande stad med endast en resväska i handen och ett fotografi av sin familj i kavajfickan. I kampen för att överleva har han tvingats lämna sin fru och tioåriga dotter bakom sig. Nu befinner han sig ensam i en värld där språket är obegripligt och de sociala koderna svårtolkade. Helt plötsligt dyker en obekant och märklig men som det verkar vänligt sinnad varelse upp och vägrar lämna hans sida. Steg för steg börjar mannen bekanta sig med den nya miljön. Han hittar ett jobb och får vänner men samtidigt växer hans längtan efter sin familj och sitt hem allt starkare.

Produktionens egen resa började på två sidor av ett stort hav och föddes genom ett samarbete över två kontinenter. Vid samma tidpunkt som regissören Thaddeus Phillips av en händelse började bläddra i en bok hos en god vän i New York såg Teateris konstnärlige ledare Christian Arin samma bok i sin brors hylla i Uppsala. Ovetandes om varandra bestämde de sig för att detta var en historia som borde skildras på en scen.

Genom ödets försorg så korsade deras vägar när Arin såg Phillips kritikerhyllad uppsättning From Red Eye to Havre de Grace på off-Broadway. Han uppslukades av lekfullheten i föreställningen och förstod att detta var regissören som kunde skapa en färgsprakande, underfundig och gripande version av Tans mästerliga bildroman Ankomsten. Resultatet blev en föreställning som berättas med musik, fysiskt spel och på ett nytt språk som ingen talar men alla kan förstå.

man i rök web

 

”Elementen blir en båt, en flygande spårvagn, ett kök och mycket mer. Ibland används de för att projicera Shaun Tans bilder eller en filmsekvens. Det är lika enkelt som genialiskt, och det fungerar hela vägen.”  en fin och poetisk föreställning om människans utsatthet – för alla.” Jönköpings Posten om Ankomsten

Teateri fyller 20 år 2017 och för att fira detta kommer vi turnera med en av våra mest påkostade föreställningar någonsin. Tillsammans med ensemblen och musikern Juan Gabriel Turbay, samt dockmakarna på The Center for Puppetry Arts i Atlanta, USA och scenografen Lars Jansson har Phillips lyckats förvalta Tans förunderliga bildvärld. Vi på Teateri är stolta över att ha lockat så välrenommerade internationella konstnärer till oss i Jönköping och glada att kunna förmedla deras konstnärskap vidare ut i Sverige.  Ankomsten hade premiär på Jönköpings Teater i september och berättelsen kommer under året föra oss från Malmö till Umeå.

 Medverkande i föreställningen är Martyna Lisowska, Christian Arin, Nanny Nilsson och Sam Rigi. Ankomsten spelas på Kulturhuset/Stadsteatern Kilen, Stockholm 15-23 februari kl 19.

web-9324 (2)

Ankomsten som bok

index

Bilden kommer från författarens webbplats. Shaun Tan fick Almapriset 2011. I motiveringen står bland annat ”Shaun Tan är en virtuos visuell berättare, en vägvisare till bilderbokens nya möjligheter. Hans bildvärldar utgör ett eget kosmos där inget är självklart och allt är möjligt”. Kulturrådet lägger upp läsnycklar som guider till fördjupning av någon av alla Almapristagarnas böcker. Av Shaun Tans alla titlar valde de  Ankomsten  .

I Stockholm arbetar lärare och skolbibliotekarien på Hjulsta grundskola varje år i ett stort Almaprojekt, Världens Alma. På webbsidan får du tips och inspiration om hur du kan arbeta med Almapristagarnas böcker. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete? Så här arbetade Hjulsta grundskola med Ankomsten. Pedagogiskt café har skrivit ett längre inlägg om hur Hjulsta grundskola arbetar med Almapristagarna och världens böcker.

Ankomsten finns att låna i gruppuppsättning för lärare i Stockholms skolor på Cirkulationsbiblioteket och på You Tube finns många filmade ”bokblädderfilmer” med Ankomsten.

Ankomsten som film

En månad till kan vi se dokumentärfilmen Bortom Lampedusa, en ö i Europa där många av de barn , kvinnor och män kommer som första anhalt på sin flykt från länder i krig. På Medioteket/SLI finns många filmer på temat , både spelfilmer och dokumentärer.

Ankomsten i Stockholms skolor

I Sverige tog vi emot många nyanlända elever under 2016. På Liljeholmens gymnasium (fd. Sprintgymnasiet) iscensatte läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin scener för att bearbeta flykten och ankomsten till Sverige. Det blev så stort engagemang att de fortsatte till Unga Klara och tillsammans med teatern blev det den gripande filmen Drömmar. Du kan läsa om arbetet i Alexandra blogg på Kulan. Filmen Drömmar ser du här:

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se