Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Modalitetens betydelse

Jag bad gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter vara med på ett seminarium om multimodal bedömning för lärare som deltar i filmprojektet Ung i STHLM   Efter det att Katarina tackat ja bad jag också om en text om bedömning av multimodala texter till lärare.

IMG_4879

I brevet från Katarina tar hon upp hur lite stöd det finns för bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven i svenska på gymnasiet. Brevet är riktat till lärare som är med i filmprojektet UNG I STHLM men jag tycker att det är så viktigt resonemang att jag bad om lov att få dela med fler på Kulanbloggen. Vill du höra hur Katarina och andra resonerar  i bedömning av multimodala texter är du varmt välkommen till ett seminarium på Medioteket den 7 maj, Multimodal bedömning, så här tänker vi. Det är gratis att delta men anmälan är obligatorisk eftersom vi bjuder på filmisk förtäring.

feedback-3240007_1920

Katarina har tidigare skrivit ett inlägg om varför det är bra att arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet 

Modalitetens betydelse…

ett brev till svensklärarna som deltar i Stockholms stads filmprojekt Ung i STHLM

Jag vill inte skriva den här texten! Tanken var – och är fortfarande – att vi skulle ha ett samtal, kanske att jag skulle föreläsa lite eller hålla en längre inledning till ett samtal om bedömning av multimodala texter… inte att jag skulle leverera en skriven text. När uppdraget omvandlas till en skriven text förändras så mycket av förutsättningarna. Ord och tankar sätts i en helt annan kontext. Möjligheten att genom röst och gester tona ner, lägga in tvekan, öppna för ifrågasättanden… det blir något helt annat med bokstäver på skärm eller papper. Modaliteten har betydelse.

Just därför, just för att modalitet har betydelse, tror jag att vi gymnasielärare i svenska verkligen behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling. Ett samtal om detta, kopplat till projektet Ung i STHLM, kommer vi att ha den 7 maj. Se alltså denna text som en start på det samtalet, som de utgångspunkter jag vill bidra med i vårt gemensamma tankearbete framåt.

Min första utgångspunkt:

Vi som lärare har ett professionellt ansvar att läsa styrdokumenten med all den kunskap om världen vi besitter. I grundskolans svenskämnesbeskrivning kan texter vara “texter där ord, bild och ljud samspelar”, och där talas också dessa kombinats “dramaturgiska komponenter”, beskrivningar som betonar att mening skapas med olika modalitet. Grundskoleelever ska alltså kunna arbeta med att skapa mening i olika modaliteter. Vad säger det oss på gymnasiet?

I syftestexten för svenskämnet på gymnasiet står att vi ska ge eleverna “förutsättningar att utveckla sin förmåga i att orientera sig i, läsa sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter”. Vi som arbetar på gymnasiet behöver därmed ta ställning till vad en “textvärld” är. Innefattar den ljud, bild, rörlig bild? Mitt eget svar är ja. Det vill jag diskutera med er.

Min andra utgångspunkt
Vi har mycket lite stöd för vår bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven. Svenskkurserna på gymnasiet har snarast snävats in till att verkligen fokusera på enbart det verbala, och i första hand skriftspråkliga, meningsskapandet. Nu vet vi att det är både nödvändigt och nyttigt att ha ett starkt fokus på skrivande – men utifrån förståelsen att textvärldarna våra elever (och vi) har att förhålla oss till är multimodala med betoning på multi, kan vi inte släppa att det utöver verbalspråket finns andra modaliteter som används och behöver värderas. Elever ska kunna producera “texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation” (Sv1) – och då måste vi resonera, både med varandra och med våra elever, om vad som kännetecknar en sammanhängande, begriplig och mottagaranpassad multimodal text. Det vill jag diskutera med er.

Min tredje utgångspunkt
Det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar? Jag tror att det finns en poäng att i projekt som Ung i STHLM naturligtvis ha siktet mot en färdig produktion, men att kanske ha bedömningsfokus snarare i processen och de begreppsliga redskap som eleverna får använda där. Det vill jag diskutera med er.

Jag ville inte skriva den här texten – men nu är den här, bokstäver mot vitt. Den 7 maj ses vi, med andra förutsättningar. Jag ser fram mot det! Katarina Lycken Rüter

katarina

Inbjudan: Multimodal bedömning, så här tänker vi

Vi lärare behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling.

feedback-3240007_1920

Kvällen har tillkommit för att vara ett stöd för de lärare på gymnasiet som tillsammans med sina klasser är med i film- och scenkonstprojektet Ung i Stockholm.  Men vi har vidgat målgruppen till alla lärare som är intresserade eftersom vi vet att det finns en osäkerhet bland lärare om hur multimodala texter skall bedömas. Vi hoppas även att du som redan känner dig trygg i att bedöma multimodala texter anmäler dig och deltar med dina erfarenheter och tips. Vi utlovar en biobiljett per tips.smiley-163510_960_720

Program

Upplägg för seminariet – vi varvar föreläsningar  och praktiska workshops med resonemang om multimodal bedömning. Medverkande under kvällen är Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, lärarna Katarina Lycken Rüter och Anna Bergkvist.

  • Elin Jönsson, filmpedagog, pratar grundläggande om kamerans alfabet och grammatik. Elin visar exempel på hur hon planerar en filmuppgift för att underlätta bedömning och delar med sig av sina erfarenheter. Passet avslutas med en praktisk övning.
  • Anna Bergqvist talar om sina elevers deltagande i filmprojektet Ung i STHLM och vilken betydelse det haft för deltagande klasser. Anna kommer dessutom att berätta hur hon använder film – och bedömer densamma – i svenskundervisningen. Vi får se några elevexempel från litteraturundervisningen i svenska 3 och höra hur Anna tänker vid bedömning av dessa. Anna är lärare på Blackebergs gymnasium.
  • Katarina Lycken Rüter för ett resonemang om lärande, det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar?

bildmanus panorering_tiltKLAR

Kontakt och anmälan

Målgrupp: lärare på högstadium och gymnasium
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen.
Tid: 7 maj, 17.00-20.00. I pausen serveras filmisk förtäring.
Kostnad: gratis för lärare i Stockholms kommun.
Ung i STHLM bekostar arrangemanget.
Anmälan Ung i STHLM

Första filmlektionen i Ung i STHLM

Vi kommer att berätta om alla lektionsupplägg så att du som inte är med i Ung i STHLM kan inspireras till filmarbete i din klass. Här är vår iPad vagn på väg till Östra Reals gymnasium.

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion skall arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna skall känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med en grupp som tagit för sig av våra mackor.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.

Scen, klipp och bildutsnitt

I det första passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin började med att visa två korta filmer med samma motiv och handling. En man som dricker kaffe. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Eleverna får jämföra med filmen de sett tidigare. Vad är skillnaden? Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action som en elev säger. Med den filmvisningen har vi introducerat tre facktermer, scen, klipp och bildutsnitt.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen upplever vi motivet på olika sätt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet. 

extrem närbild b Extrema närbilder där kameran befinner sig mycket nära motivet ger ofta ett dramatiskt intryck. Skräckfilmer har en förkärlek för extrema närbilder, där kanske bara huvudpersonens öga syns. En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Till exempel i en scen där en person glömmer ett par nycklar kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

Kameraposition

Vi fotar ofta från ansiktshöjd, normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden. Vad har fotografen för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre  än motivet och filmar uppåt? Det gör att motivet upplevs större. Denna typ av kameravinkel används t.ex. när en person ska upplevas hotfull, så kallat grodperspektiv. Det är ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt. När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt upplevs motivet upplevs mindre, fågelperspektiv. En person som är filmad uppifrån kan upplevs som svag och i behov av hjälp.

Objektiv kamera. Vi ser en person.​ Subjektiv kamera. Vi tittar igenom personens ögon, vi ser det personen ser som om kamera vore placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskolan

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Elin går igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4911

Därefter lägger de klippen på rad i iMovie. Övningen går ut på att:​ Praktiskt prova filma med ipad, Prova att filma korta klipp​, Prova att filma med olika bildutsnitt​, Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

De arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

IMG_4887

övning närbild

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

 

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tild och panorering och börjar fundera på sitt bildmanus.

Hej från Ung i STHLM, Elisabeth

IMG_4888

Tidigare blogginlägg

Ung i STHLM, film och scenprojekt i Stockholms skolor

Ung i STHLM

Ung i STHLM, film-och scenprojekt i Stockholms skolor

Stockholms grund- och gymnasieavdelning har gett Medioteket i uppdrag att erbjuda kommunala skolor film- och scenprojektet Ung i STHLM — ett språk-, demokrati- och integrationsprojekt.

Ung i STHLM

Med filmprojektet vill vi skapa möjlighet till naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram. Under vårterminen 2018 deltar klasser från Blackebergs-, Spånga- och Östra reals gymnasium.

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt och har då möjlighet att bjuda in tio kommunala högstadieskolor. Scenprojektet erbjuds till nyanlända elever på högstadiet som läser svenska som andra språk eller går i förberedelseklass och elever i ordinarie klasser.

Deltagande klasser får besök av film- respektive dramapedagog cirka åtta gånger. Resterande pass handleder respektive lärare själva utifrån ett färdigt upplägg.

Vårens filmprojekt avslutas högtidligt med filmvisning på biografen Grand den 28 maj med skolborgarrådet Olle Burell som invigningstalare. Scenprojektet under hösten avslutas i december 2018 med final på en av stadens större scener.

En av våra deltagande grupper i Ung STHLM

Samhällsvetarklass med medieinriktning och språkintroduktion från Östra Reals gymnasium

IMG_4969 (004) c

 

Temat är trygghet

Eleverna får reflektera kring begreppet trygghet och gestalta det i en film under våren eller i en valfri scenframställning under hösten. Vi har valt att arbeta med trygghet eftersom det är ett tema som förenar snarare än visar på olikheter. Unga ska känna sig trygga, respekterade och våga ta plats i klassrummet, skolan och staden. Projektet vilar också på värdegrundsord från Stockholms stads nya skolprogram: likvärdighet, kunskap och trygghet.

Filmprojekt pass 1: samarbetsövningar

Eftersom eleverna från de olika klasserna inte känner varandra, inte ens till namn, är den första lektionen upplagd med enkla namn- och samarbetsövningar med syfte att skapa en trygg storgrupp.

IMG_4953

Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår dramalärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

alex

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

I filmprojektet lånar Medioteket ut iPads och stativ till de skolor som inte har. Utöver det krävs samplanering av deltagande lärare eftersom  klasserna arbetar tillsammans. Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa. Det svåraste har varit att hitta lokaler med plats för två klasser. När vi har dramalektioner krävs dessutom fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!

black13bc

Namnövning

I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar. (Antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen.) I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och sedan säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i ringen repeterade namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats i ringen. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen. Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.

Titta på varandra och ta kontaktövningar

I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.

I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.

black12b

black14b

Katapultövning

Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt  tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats i rummet . Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

IMG_4923 (002)

Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.

Statyövning

Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till . En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…

IMG_4960

Bilder som visas i blogginlägget

Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.

Nästa inlägg handlar om filmprojektets upplägg.

Då får du hör Elins föreläsning som handlade om att ”Att berätta med kamera”. Eleverna blev introducerade till begreppen bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin visade hur det filmiska språket byggs upp med hjälp av klipp, kameraperspektiv och olika bildutsnitt. Därefter fick alla grupper filmen en kort sekvens och i den visa att de förstått filmteorigenomgången. Alla grupper klarade uppgiften med bravur.

IMG_4879

grand

Vill du veta mer om Ung i STHLM?

I ett tidigare blogginlägg om Ung i Sthlm har jag berättat om bakgrunden till projektet och varför vi valde tema trygghet.
Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska, har skrivit ett inlägg för oss om varför det är så bra att göra film på gymnasiet. Hon kommer också medverka i ett seminarium kring bedömning av multimodala texter.

För frågor om filmprojektet eller om du vill du vara med i nästa filmprojekt: kontakta Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, elin.s.jonsson@stockholm.se
För frågor om scenprojektet eller om du vill vara med: kontakta Elisabeth Söder, samordnare på Kulan, elisabeth.soder@stockholm.se
Mer information om projektet finns på Mediotekets webbplats, Ung i STHLM. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM

Från oss alla i Ung i STHLM
Hälsningar Elisabeth

Ung i STHLM finns på facebook, följ oss gärna där!

Olika sätt att arbeta med dokumentären Silvana i klassrummet

En text om filmen Silvana – väck mig när du vaknat. Filmen tar upp: feminism, social aktivism genom hiphop och rap, HBTQI, kändisskap och att vara en förebild. Genom efterföljande samtal med filmens regissör och producent har jag nedtecknat vad som kom fram om arbetsprocessen bakom dokumentärfilmen. Filmvisningen ingick i Kulans och Skolbio Stockholms temakväll om normer och normkritik.  Den andra programpunkten under kvällen Könsroller i bildspråket med filmpedagog Elisabeth Jonsved är publicerad i ett tidigare inlägg på Kulan.

Silvana -väck mig när ni vaknat

”Välkommen till den svenska rapparen Silvana Imams värld

Uppvuxen i Stockholmsförorten Jakobsberg med en mamma från Litauen och pappa från Syrien är Silvana en Third Culture Kid som skapat sin egen identitet. Hon är fast besluten att störta patriarkatet, bekämpa rasismen och vara en förebild för HBTQI-ungdomar – något hon själv saknade under sin uppväxt. Silvana Imam slog igenom under antirasistdemonstrationen i Kärrtorp i slutet av 2013 varpå hennes karriär, hela tiden präglad av politiska budskap, fick raketfart. Silvana har beskrivits som en orädd ledare för en hel generation, som med sylvass tunga fångar vår samtid. Men 2015 behövde artisten en timeout från rampljuset. När hon kom tillbaka igen var det med större kraft än någonsin och 2016 mottog hon Grammisen för årets artist.

Den kvinnliga trion Gustafson, Kastebring och Tsiobanelis har fått komma Silvana väldigt nära inpå livet och skapat en laddad film om kändisskap, kärlek och konstnärskap. Det är en historia om att brottas med rollen som förebild och samtidigt med sina egna och samhällets förväntningar. Publiken får möta personen Silvana, bakom den offentliga mediebilden. ” Texten är hämtad från Influence club film, en sida fylld med bonusmaterial kring filmen.

IMG_4718
Filmproducenten Anna Weitz och en av filmens tre regissörer  Mika Gustafson inledde samtalet med att knyta an till filmpedagogen Elisabet Jonsveds föreläsning Könsroller i bildspråket,  det är viktigt att tänka på normativa mönster i bild och film och välja med omsorg.

normbild

Mika som är en av filmens tre regissörer berättade om bakgrunden till filmen. Mika och de andra två i filmteamet, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis började göra film ihop för att slippa vara ensamma som filmskapare. På samma sätt som de sett sina killkompisar göra saker i grupp som exempelvis starta band. De bestämde sig för att göra några kortfilmer på tema starka tjejer och hiphop. Kvinnor som inte är subjekt, kvinnor som gör något.  De valde Silvana för hennes vilja att berätta. Då var Silvana inte känd, hon slog igenom och vann en Grammis under filmarbetet vilket självklart ändrade filmteamets förutsättningar.
 De ville skapa bilder som de saknat när de växte upp, där vi och andra som inte så ofta får ta plats på film finns representerade och där kvinnor får vara subjekt. ”Vi ville göra den här filmen både för oss själva och andra.” Om den här filmen kan stärka andra betyder det väldigt mycket.

Filmerna tänkte de lägga upp på YouTube.  De tre regissörerna turades om att fota, ansvara för ljud och filma. Det blev ett bra sätt att komma nära Silvana, helt klart en bra metod eftersom filmen 2017 fick en Guldbagge för bästa dokumentär.

sz802cfd

De började med filmen våren 2014, en politiskt laddad  tid med Kärrtorpskravaller och val till riksdagen på hösten. Filmteamet ville fånga den politiska tiden med en underground artist. De bestämde sig för att följa Silvana och tanken var först att släppa materialet på YouTube innan valet.

Mika berättade att de satt långa tider vid klippbordet och vände och vred på filmmaterialet. De ville att filmen skulle vara mångfacetterad och funderade mycket på, ”vad är nya bilder?” Räcker det med att vi slänger in en stark tjej? De ville att Silvana skulle framstå som självklar samtidigt som det fanns vissa bitar av rasism och homofobi i hennes liv.  Vi som såg filmen kände alla empati för Silvana när hon dolde sin homosexualitet för en släkting i Litauen. Hur stor plats får problemen ta i filmen? I klassisk dramaturgi måste det finnas en konflikt. I Silvanafilmen fick samhället stå för den dramaturgin. Varje bildruta vägdes på guldvåg samtidigt som det var viktigt att energi och pepp skulle få ta plats. De ställde sig så klart frågan Vem gör vi filmen för? Målet med filmen var att stärka personer i sin identitet, speciellt HBTQI personer som inte förekommer så  ofta i media och känner ett utanförskap.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Producenten för MANTARAY FILM, Anna Weitzi berättade att alla på produktionsbolaget läste många manus och fick göra avvägningar där de funderade på möjlig finansiering och publikframgång men till Silvana sa de ja på ren magkänsla. De har också fått många bevis på att det var rätt satsat. Förutom Guldbagge och stor publikframgång har de fått brev från unga människor som är tacksamma att de har fått en film att spegla sig i, en film där huvudpersonerna är lesbiska på ett självklart sätt utan att det hör till filmens drivande dramaturgi. En brevskrivare skrev till Silvana ” förlåt att du behövt vara den här förebilden” För det är klart att det i filmen blir tydligt att det kostar på att vara i det främsta ledet för feminism, homosexualitet, antirasism. Det visar sig också i filmen och Silvana tar ett en paus från allt under några månader.

Hur kan jag se filmen med mina elever?

Silvana – väck mig när ni vaknat går som Skolbio under våren. Biljetter för unga kostar 25 kronor. Läs mer om hur du bokar och skolbio Stockholm. Om du arbetar med filmen i klassen blir vi på Kulan glada om du vill berätta om hur du lägger upp arbetet. Har du elever som vill skriva en några rader om filmen blir vi också glada. Som ett ringa tack skickar vi filmcheckar. Hör av dig till elisabeth.soder@stockholm.se

Prata om filmen med elever

Förslag från Anna och Oliva: Sätt på musik av Silvana och tala om att vi lyssnar 10 minuter och under tiden kan ni fundera på vilka scener ni särskilt  kommer ihåg. Här är filmens soundtrack. Vad fick filmen dig att känna? Blev du provocerad av någon scen? Mer om filmen och filmskaparna kan du på influencefilmclub . På samma sida hittar du också en lärarhandledning. Kan vara vara intressant att jämföra Influence clubs handledning med Svenska filminstitutets filmhandledning, Silvana

Filmens producenter vill veta lite om er filmupplevelse! Om det finns tid och möjlighet får ni som har sett filmen gärna fylla i nedanstående enkäter.
Enkät för elever/de som sett filmen: http://bit.ly/2xLfKNz
Enkät för lärare/dig som visat filmen: http://bit.ly/2y681xn

Medioteket_SkolbioStockholm_VT18_Silvana

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan en digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Könsnormer i bildspråket

Rapport från Kulans och Skolbio Stockholms gemensamma lärarkväll på Klarabiografen. Vi visade filmen Silvana och i anslutning till den ett samtal med en av filmens regissörer Olivia Kastebring och filmproducenten Anna Weitzi. Kvällen inleddes med Medierådets lärar- och elevguide, Könsnormer i bildspråket som Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visade. Alla bilder i inlägget kommer från Elisabets presentation och finns i lärar- och elevmaterialet. Nästa blogginlägg från kvällen kommer att handla om filmen Silvana med efterföljande samtal .

IMG_4696

Visuella mönster, könsnormer i bildspråket

Statens medieråds lärar- och lektionsupplägg är en bra ingång för att prata om normer kring manligt och kvinnligt. Lektionshandledningarna har ett generöst upplägg med bilder fritt att använda i klassrummet. Många elever tycker att en bild inte är så mycket att orda om när vi lärare uppmärksammar dem på en stereotyp bild. Då kan det vara intressant att visa flera bilder för att se om eleverna tycker att de kan skönja ett mönster. Be dem beskriva bilderna rätt upp och ned utan att värdera.

Finns det traditionellt kvinnliga och manliga poser?

Är kvinnan  eller mannen subjekt eller objekt på bilderna? Kameravinkel, fågel eller grodperspektiv? Bjuder de in eller tittar de bort? Är det någon som blir tittad på eller tittar på? Är det vanligt mönster att kvinnor håller om sin kropp och att män gärna visas i klassisk tänkarställning eller upptagen med någon aktivitet?

IMG_4699

Är bilderna annorlunda i TT:s bildarkiv?

Nu har vi sett några klassiska reklamposer men hur kan det se ut när politiker porträtteras? En fotograf som inte är så kunnig inom genus och könsstereotypa mönster faller lätt i fällan kring manliga och kvinnliga poseringar. Männen har männen bestämda tänkarpositioner, bortvända eller fångade i aktivitet? Tänk också på bakgrunden, alla män har en kall färg och en stram bakgrund. Kvinnorna tittar rätt in i kameran och ler. Många har blad och blommor som bakgrund. Är det en slump eller är det ett mönster vi ser? Är det svårt att lyckas som kvinnlig politiker om vi skulle agera som de manliga politikerna gör?

IMG_4703 IMG_4702

Är de här egenskaperna kopplade till kön?

IMG_4714

IMG_4712

Så här skulle det kunna se ut?

Vad hittar vi för bildspråk i genren spel? Vad kan vi avläsa utifrån kroppsposition, blick, ansiktsuttryck, kläder och färger? Anna Nilsson är en illustratör som tröttnade på att kvinnliga spelkaraktärer är så stereotypa. Hon bestämde sig för att ge ett  antal kända spelkaraktärer en makeover genom att förändra deras kläder och ge dem kroppspositioner som inte framhäver deras sexuella attribut.

IMG_4707
Eller de här spelkaraktärerna som Anna Nilsson skapat för att få in egenskaper som hon saknar i spelvärlden. Från vänster till höger Mrs Yamamoto, Shedevil och Eileen

IMG_4709
Ann Nilsson har också lekt med klassiska kvinnliga poser och kläder på manliga kroppar. Som Elisabet och Elin skriver i lärarhandledningen Könsnormer i bildspråket sid.5 ” ofta är det först när bildtraditioner bryts som de blir tydliga. Brott mot den ”manliga blicken” går att hitta t.ex. i den norska ungdomsserien SKAM där flera scener visar killar som blir objektifierade genom hur kameran avbildar dem. Hur ofta har ni sett killar bli avbildade på det här sättet?

IMG_4708

Hur kan vi arbeta för att de visuella normerna skall bli mer inkluderande?

Normer har inte alltid sett ut så här. De går att bryta. Vi får vässa blicken, göra genusspaning och anmäla till Allmänna reklamationsombudsmannen.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Tips på filmer och böcker på temat

Böcker och filmer för högstadiet och gymnasiet som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg. Om att inte vilja eller kunna motsvara andras förväntningar och om hur vi ser på varandra.

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook

Khemiri och Pichler om arbetsprocessen bakom sin gemensamma film, ”Amatörer”

I en artikel i DN, Två hjärnor en gemensam dröm berättar Gabriela Pichler och Jonas Hassen Khemiri om varför de sökte sig till varandra för ett skrivprojekt. Resultatet visas snart på biograferna, filmen ”Amatörer ”. Blogginlägget har främst kommit till för att tipsa om Gabrielas och Jonas metod för att bygga upp en kreativ tillit. En metod som passar i alla grupparbeten. Inlägget avlutas med tips för att komma ingång med att skriva film med eleverna. Men först, en kort bakgrund till varför Gabriela Pichler och Jonas Hassen Khemiri valde att göra en film tillsammans.

bigOriginal

Gabriella var översköljd med erbjudanden efter det stora genombrottet med filmen Äta sova dö men hon tackade nej till allt eftersom hon ville få en chans att i lugn och ro fundera på hur hon skulle gå vidare. Det var bara en person hon kunde tänka sig träffa, författaren Jonas Hassen Khemiri. Orsaken till det var Jonas roman Ett öga rött  som var en stark läsupplevelse, ”– Jag minns känslan av att vilja återerövra sina föräldrars språk och kultur. Den träffade mig precis rätt, i en ålder då jag drevs av en vilja att nästan överkompensera för mina föräldrars anpassning till det svenska. Min pappa kom från Österrike och mamma är från Bosnien. I den åldern tyckte jag att de hade anpassat sig så mycket till det nya att de nästan utplånat sin egen bakgrund, berättar Gabriela Pichler.”DN

Jonas bok, Ett öga rött finns att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek för pedagoger i Stockholms kommunala skolor.

13011806_O_1-457x640

Jonas berättar i sin tur hur starkt intryck Äta sova dö gjorde ”Jag blev helt bortblåst. Varenda por i mig är liksom impregnerad av vanlig film, vilket gjorde att min hjärna försökte förstå Äta sova dö som en vanlig film. Men filmen hade en hel verktygslåda jag inte kände igen, som om den sa till mig: jag kommer inte att bete mig på det sättet, för jag försöker gestalta liv, inte alla de berättelser som du har sett innan. Det gjorde att Äta sova dö tog sig in i mig på ett annat sätt.”  DN . Jonas tog kontakt med Gabriella och frågade om hon ville göra en film med honom. Och resten är kanske snart historia, kan inte tänka mig annat än de två tillsammans blir ett vinnande team och medverkar till att Svensk film 2018 också blir ett fantastiskt filmår.

Filmen Äta sova dö kan du som är pedagog i Stockholms kommunala skolor låna eller streama från SLI/Medioteket.

Tillblivelsen av filmmanus

Tillsammans med filmens producent Anna-Maria Kantarius har de band till sex nationaliteter vilket underlättade deras önskan att börja filmarbetet med att inventera varandras  erfarenheter och historier. Minnen och känslor som sedan på olika sätt skulle kunna sippra ned i filmen. Utan någon uttalad plan delade de med sig av:  klipp, minnen, bilder, historier, ideér och konst som de stoppade ner i en stor godispåse/ dropbox-mapp i molnet. I mina öron låter som en variant av moodboard.

 

moodboard

Jonas och Gabriellas överenskommelse

Den viktigaste orsaken till den kreativa tilliten var överenskommelsen att inte värdera uppslag. Allt är tillåtet, som Gabriella säger till Jonas i intervjun ” visst, kom med en bra idé men skicka tio dåliga först så får jag flabba åt dig och du får flabba åt mig.”  Istället för att filtrera alla uppslag genom vår inneboende felfinnare så bejakade de sina egna och varandras ideér. Läs hela artikeln två hjärnor, en gemensam dröm i DN.

Trailer för ”Amatörer”

En film som enligt Gabriela är en hyllning till alla småstadsrebeller. Filmen har premiär den 16 mars. ”Välkommen till Lafors! Ett litet svenskt brukssamhälle i desperat behov av nystart. En gnista hopp tänds när den tyska lågpriskedjan Superbilly överväger att etablera sig på orten. 500 nya jobb skulle förändra allt! Nu gäller det att sätta Lafors på kartan meddelar kommunchefen och snart är beslutet om en kommunfilm fattat. Kulturbudgeten är dessvärre slut men kommunanställde Musse får en vågad idé; Vi låter skolungdomarna göra filmen – som ett skolprojekt i demokratins anda! Det är ju modernt, nytänkande – och gratis …” Citat från Triart

Gabriela Pichler berättar om äta sova dö

På en Skolbiodag som Svenska filminstitutet anordnade berättade Gabriella om arbetet med filmen Äta sova dö.

 

Vill du låta dina elever skriva filmmanus?

För några år sedan anordnade vi workshops för lärare i filmens dramaturgi med dramatikern Elisabeth Cronoborg. Det resulterade i två blogginlägg för Kulan, Dramaturgins byggstenar och Den dramatiska modellen.

Vill du ha hjälp att komma igång?

Kulan finns det många filmpedagoger som kan hålla workshops för lärare eller i klassrummet.

/Elisabeth Söder

Filmpedagogisk termin med Skolbio Stockholm

Under vårterminen erbjuder Skolbio Stockholm ett nytt filmpedagogiskt flerstegsprogram som vänder sig till lärare och pedagoger i årskurs 4 – gymnasiet.

cloudboy_still_06 Cloudboy
  1. Filmworkshop med Ipad för lärare: Vi går igenom filmskapandets grunder och provar att göra enkla kortfilmer med Ipad som verktyg. Anmäl dig och en kollega till den kostnadsfria grundkursen Filmworkshop med Ipad på Medioteket den 8/2 klockan 14.00-17.30. Läs mer om kursinnehåll och anmäl dig på stockholm.se/anmalan
  2. Skolbiobesök med elever: Ta med en klass för att se någon av skolbiofilmerna:
    Det här är vår värld för årskurs 4–6
    Cloudboy för årskurs 4–7
    The Square för årskurs 9–vux.

the_square_02_00104762 The Square
  1. Filmsamtal och workshop på skolan med en klass: Planera in en schemabrytande dag. En av Mediotekets filmpedagoger kommer till skolan och håller i filmsamtal med klassen. Eleverna gör sedan tillsammans egna filmer utifrån skolbiofilmen vi sett och samtalat om.
  2. Filmfestival på biograf: Terminen avslutas med en filmfestival för alla deltagande klasser och skolor den 4/6 kl. 9.00-12.00 på biograf Grand. Eleverna får då visa upp sina filmer för varandra.

Pris: Skolbiobesöket kostar 40 kronor per bokad plats. En kostnad som går att använda skapande skola-medel till. Övrigt är kostnadsfritt.
Läs mer om filmerna och boka en visning.

För att ta del av programmet behöver du och en kollega anmäla er till kursen den 8/2 Anmäl dig och din kollega här
Antal platser är begränsade, anmälan är bindande.

För mer information: Elisabet Jonsved  Telefon: 08–508 32 815 E-post: elisabet.jonsved@stockholm.se

Inbjudan, filmvisning med samtal

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Välkommen till kväll med tema normer och normkritik. Vi visar Guldbaggevinnaren, Silvana – väck mig när ni vaknat. ”På några få år har rapparen och aktivisten Silvana Imam blivit en tongivande person på den svenska hiphopscenen, och en förebild för unga människor i marginalen. Men det är en roll som har kostat på.

I dokumentären Silvana – väck mig när ni vaknat har tre kvinnliga regissörer fångat hennes uppgång, kollaps och återkomst – och ljuva små ögonblick från den spirande romansen med popstjärnan Beatrice Eli. Filmen ger ingångar till samtal om representation, mediebilder och vad som händer när både de som är framför och bakom kameran är kvinnor.” citat från Svenska filminstitutets filmhandledning.

Silvana erbjuds som skolbio under våren, läs mer om våren skolbio här

garfell

Producenterna Stina Gardell och Anna Weitz följer upp Silvana med ett samtal. Stina har i en artikel i Svd svarat på frågan om det krävs mycket mod för att göra dokumentärfilm ”– Det är inte vi som gör dokumentärer som är modiga utan dom som är med! Vilket extremt mod att våga visa sina dåliga sidor, sina rädda sidor, sina övergivna sidor. Det är så modigt att våga visa sig svag och jag tror att det är det som förändrar världen.”

normbild
Filmpedagogen Elisabet Jonsved har varit med och arbetat fram materialet Visuella mönster – om könsnormer i bildspråket till Statens Medieråd som presenteras under kvällen. ”Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.”

10155406_301412560009659_1397385610_n

Under tiden vi serverar matigt tilltugg har du möjlighet att hämta ditt kulturkort och prata med oss från Kulan och med Carina Häll, skolbioansvarig.

Information och anmälan

Målgrupp: Kulturombud, lärare och skolbliotekarier årskurs 7–gymnasiet
Datum:  12 februari klockan 17.00–20.00. Lätt förtäring serveras från klockan 16.30
Plats:  Klarabiografen i Kulturhuset.

Anmäl dig här

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm