Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Alice i underlandet för alla åldrar och ämnen

Tips på hur du kan arbeta med Alice i Underlandet i svenska, psykologi och filosofi. Tips på lärarguider, föreställningar, workshops och filmer.

alice-1-webbformat-2048x1280

Ända sedan jag läste Alice i Underlandet första gången har jag varit tagen av boken och letat efter olika utgåvor. Alice i Underlandet väcker frågor om filosofiska spörsmål, om tid, identitet och kärlek. Den har ett underbart fantasiväckande språk med klurigheter och ordvitsar. Min förstfödda döptes till Alice eftersom jag tyckte det var ett under att bli gravid och få barn. Därför blev jag extra glad när jag fick ett brev från skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan som berättade att några klasser skulle arbeta med Alice i Underlandet. My hade sett  Marionetteaterns föreställning Alice, med manus av Margareta Sörenson efter originalberättelse av Lewis Carrol. My förstod att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna.

1627671836990d6313f4e8b24114f00a

Årskurs 1, 2 och förskoleklass nappade på att arbeta mer fördjupat med Alice och även använda Marionetteaterns Skapande skola paket. Inför ett Skapande skola projektet i åk 2 liksom inför föreställningar för åk F och årskurs 1 håller My boksamtal om boken Alice i Underlandet. My hoppas också att föreställningen kommer bearbetas på olika sätt efter besöken. Kanske blir det en utställning av elevernas bilder i skolbiblioteket. Förutom att My är skolbibliotekarie är hon också kulturombud och ansvarig för Skapande skola på Lillholmsskolan.

En läsning utifrån olika perspektiv

I Bokcirkeln talar Eva Beckman och Johar Bendjelloul om boken och granskar den utifrån olika perspektiv.
Tre avsnitt där de läser boken med olika glasögon. De talar bland annat om:
En politisk tolkning, om faktaresistens, filterbubblor och klimatångest som en koppling till dagens samhälle.
En Freudiansk och psykoerotisk läsning, om pubertetens kaos när kroppen krymper och växer. Alla freudianska symboler, vad står hjärtedrottningens röda färg och kålmaskens längd för?  Roligt att låta elever frossa i överspända tolkningar. Eller varför inte ett samtal om syne på barns nakenhet och vänskap mellan barn och äldre män nu och då.  
alice b232c3b7-2bda-44a4-85f1-79abf42cd386 Den verkliga Alice, dekanens dotter Alice Lidell. Alice utklädd till the beggar maid. Bilden togs 1858 av läraren och författaren Lewis Carrol.
 

Alice som dockteater på Marionetteatern

Sagan om Alice som faller ner i ett kaninhål har många gånger tolkats som teater, dans och film i stora och påkostade uppsättningar. I Marionetteaterns version i regi av Helena Nilsson, är formatet litet, men fantasin stor. I deras specialskrivna version för dockteater växer en historia fram för vår tids barn. En rolig och tankfull berättelse om att bli stor. Det är en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.

Alice

Alice in underlandet som bok

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna Alice i Underlandet i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket. Mediotekets bibliotekarie Sebastian Stålnacke har bloggat om Alice i underlandet på Cirkbloggen ”Alice i underlandet är en våldsam, galen och skrämmande historia i många stycken. Den ger ingen tröst. Den är amoralisk, den vill inte uppfostra, och i detta är Alice nästan ensam bland alla barnböcker.” Rekommenderar också Christina Björks bok Alice i verkligheten som berättar om den verkliga Alice och hennes systrar och författaren själv, Lewis Carrol synonym för Charles Dodgson. Boken är rikt illustrerad med fotografier. Läs mer om författaren, Lewis Carrol och den wictorianska tidsepoken som gällde när boken skrevs.

IMG_7058

Lärarguider till boken Alice i Underlandet

Författaren och psykologen Jenny Jägerfeldt har gjort en lärarguide till Alice i Underlandet i Alla tiders klassiker wikin. Lärarguiden tar bland annat upp:

  •  Viktiga teman och symboler:  Att gå från barn till vuxen, Livet en gåta, världen i Underlandet är inte rationell eller logisk, döden ett underliggande hot, galenskap och sunt förnuft.
  •  Kända citat: – Vem är du, frågade Kålmasken.Jag… jag vet det knappt själv, inte just nu … i morse när jag steg upp visste jag i varje fall vem jag var, men jag tror att jag måste ha förvandlats flera gånger sen dess. (s 64,i samtal med Kålmasken)
    Kan du vara snäll och tala om vilken väg jag ska gå härifrån?Det beror på vart du vill komma, sa katten.Det spelar inte så stor roll vart… sa AliceDå spelar det inte så stor roll vilket håll du går, sa katten.… bara jag kommer nånstans, förklarade Alice.Jamen, det gör du säkert, sa katten. Om du bara går tillräckligt långt. (I samtal med Solkatten, s 88)

Boken finns på många skolor i gruppuppsättning från Kulturrådets satsning Alla tiders klassiker och går att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek.

Alice i underlandet på bild

Se Alice i Underlandet, som 24 gamla, vackra bilder för Laterna magica, en slags projektor från 1600-talet med vilken man genom att låte en ljusstråle belysa en målad glasskiva kunde projicera bilden på en vägg. Här hittar du gamla illustrationer till Alice i underlandet

alicelanterns_1

   alicelanterns_4

Alice i underlandet på film

Kommunala skolor i Stockholm kan se filmen Alice i Underlandet i regi av Nick Willing. Filmen bygger på Lewis Carrolls klassiska saga från slutet av 1800-talet. Alice följer efter en vit kanin ner i en håla och hamnar i Underlandet, en värld full av märkliga upplevelser, äventyr och magiska varelser. Där möter hon bland andra Triddeldi och Triddeldum, går på ett förvirrat teparty hos Hattmakaren och träffar den omtalade Hjärter Dam. I Underlandet är det mesta bakvänt. Ingenting är som man förväntar sig.

Medioteket har också Alice i Underlandet av Tim Burtonen djupdykning ner i drömmarnas rike. En film som har något att berätta om frigörelse från yttre krav och konventioner samt om fantasins kraft. Till filmen finns Svenska filminstitutets filmhandledning till Alice i Underlandet av Tim Burton

alice-in-wonderland-tim-burton

Tidiga filmer på Alice i Underlandet


En av de första filmerna som producerats i England är Alice i underlandet från 1903. Den ursprungliga filmen är 12 minuter och efter en ömsint renovering kan vi ta del av 8 minuter film.

En kärleksfull parodi på Alice i underlandet, filmen heter Alice i sifferlandet och handlar om en elev som inte förstår vitsen med matematik. Genom att följa kaninen ned i hålet tar hon del av ” the mysterious and mathemagical world of Numberland, There she has encounters with some very strange creatures and experiences a life-threatening interaction with the notorious Queen of Hearts, the Numberland monarch that the creatures there nick-name the Queen of Hard because of how difficult she makes even the most simple problems” All musik kommer från 1951 Alice in Wonderland Original Motion Picture Soundtrack Copyright Walt Disney Records. Filmen gjordes som ett skolprojekt av Escondido Charter High School.

Personlig film, bild, ljud och text illustration till Alice i underlandet, kanske en inspiration till en annorlunda bokredovisning? Filmen gjordes 2009.

Marionetteatern/Skärholmens Skapande skolapaket

 Ett upplägg på tre tillfällen, Möt dockorna, Teaterverkstad och se valfri föreställning för årskurs F-6. Eleverna ges möjlighet att utveckla sin berättarförmåga i kombination med visuella uttryck. Förutom att lära sig om dockteater och olika sorters speldockor, övar sig eleverna bland annat i samarbete, att omsätta idéer till handling och att känna tillit till sin egen förmåga.

 

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten
Möt dockorna,  bland annat dockor från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

I den dramatiserade dockvisningen Möt Dockorna! visar handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter upp sig och sina konster. Föreställningen är en utmärkt introduktion till dockteaterns magiska värld! Passar alla åldrar.

 

skuggspel

Teaterverkstad – Skapa skuggor, i Kina har skuggspelsteatern flera tusen år gamla rötter, vilket gör den till en av de allra äldsta formerna för berättande. Marionetteatern erbjuder klasser att under en halv skoldag besöka teatern för att utforska alla de möjligheter som skuggspelsteatern har att erbjuda. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen!

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information

10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola

Statsbidraget Skapande skola ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. I det här inlägget lyfter jag framförallt fram nyheter i Skapande skola bidraget.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07
Arbetar du på en kommunal skola i Stockholm har deadline för att söka Skapande skola bidrag redan varit. Men misströsta inte! Skolledningen i de flesta kommunala skolor har redan ansökt om Skapande skola bidrag. För övriga skolor och kommuner hänvisar jag till Kulturrådets sida om Skapande skola.

Syfte med Skapande skola

Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

Trailern är från danskollektivet Johanssons Pelargoner och Dans och föreställningen/workshopen heter Koreografin. När vi rör på oss förändras vi. Danskollektivet finns på Kulan och har Kulanpremie för sina föreställningar. De har Kulanpremie för sina föreställningar och workshops.

Behöver jag ange vilka aktörer jag ska arbeta med i ansökan?

I ansökan för Skapande skola behöver du inte ange vilken kulturaktör du ska arbeta med under läsåret 2019-2020 ( gäller för kommunala skolor i Stockholm) . Det är givetvis önskvärt men vi vet att det kan hända mycket under sommaren både med klasser och lärare. Skriv vilka konstformer ni vill använda er och hur de ska kopplas till kurs- och läroplan. När höstterminen ska starta är det lättare att börja detaljplanera. Men det är viktigt att du uppger vilka professionella kulturaktörer du arbetat med när pengarna ska redovisas vårterminen 2020. Bilden med dockor är från en av Teater Tittuts föreställningar. Tittut finns på Kulan med ett stort utbud av föreställningar.

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skolabidraget

Hans och greta Dockteaterföreställningen En Häxas dagbok, Pygméteatern

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt på skolan som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt behöver ha en koppling till Kulturrådets konstområden, det är: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

 På bilder ser du Clowner utan gränser som arbetar med nyanlända elever i Gärdesskolan.

pyramid

Vilka aktörer får du arvodera med Skapande skola medel?

I Stockholm är det populärt att exempelvis besöka Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från skolans budget där pengar finns för skolans ordinarie kulturverksamhet.

Kulturrådet anser att dessa och liknande besök ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnena. Däremot kan skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturpedagog som är kompetent inom några av Kulturrådets konstområden. Det ska vara interaktivt för eleverna, eget skapande eller skapande process. Då får både elever och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Museipedagogen måste uppfylla kraven på att vara en professionell kulturaktör. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Museer i Stockholm med koppling till Kulturrådets konstområden

Dessa museer kan du bekosta entré med medel från Skapande skola om det kombineras med workshop av en kulturpedagog eller kulturaktör:
ArkDes, Artipelag, Bonniers konsthall, Carl Elds ateljemuseum, Dansmuseet, Drottningholms slottsteater, Edsviks konsthall, Fotografiska museet, Millesgården, Liljevalchs, Marabouparken, Millesgården, Moderna museet, Nationalmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Scenkonstmuseet, Sven Harrys konstmuseum , Strindbergs museum och Thielska galleriet.

Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet/interaktivitet. Workshopen är en av flera metoder. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet.

 

 

Ateljée I_Nationalmuseum

Skolbio

Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop eller filmsamtal av en filmpedagog eller annan person med konstnärlig koppling till innehållet. I Stockholm har följande aktörer anställda filmpedagoger: Zita, Folkets bio , Mediotekets skolbio

skolbio30

Godkända Skapande skolapaket?

Syftet med Skapande skola är att ”barn och unga ska få möta olika konst- och kulturuttryck, i fördjupande samarbete med professionella kulturaktörer med fokus på det konstnärliga uttrycket och den kreativa processen” Många teatrar erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola.

På bilden ser du Sadunära,  en dansgrupp som både ger föreställningar och håller i workshops. Många kulturombud har sett föreställningen eftersom vi hade med dem på en kulturombudsträff på tema rörelse. Gruppen har Kulanpremie.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344

Skapande skolapaket på Kulan

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att göra: dockteater, skuggspel,  hantverk, film, dramaövningar. Arbeta med pantomim, dans, jonglera, akrobatik och illustration. Författar- och dramaturgworkshops och mycket mer. Vi på Kulan får ofta frågan om skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär också att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta kulturaktörer

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Kontakta gärna rådgivare inom dans, film, teater, cirkus och teater. Går du utanför Kulan är det bra att begära in aktörens CV innan skolan anlitar dem. Läs mer om professionalism på Kulturrådets sida. Danskompaniet på bilden är Juck.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Viktigt att skolan prioriterar

Det är glädjande många skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda skolan inte får lika mycket per elev som för några år sedan. När ni får bidraget kan ni därför prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot. En mindre del av bidraget kan då användas till en installation eller aktivitet på skolgården/aulan som kommer alla till gagn exempelvis en nycirkusföreställning eller orkester. På Kulan hittar du flera nycirkusar och orkestrar som kan underhålla en hel skolgård. På bilden är det Cirkus le Fou som stimulerar till rörelse. DIS, dans i Stockholms stad och län kan ge fler tips på nycirkus och dans inför många elever.

fou2

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen. Läs mer om treårsprincipen på Kulturrådets sida. På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Eleverna ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att eleverna inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och skola vet att det är i skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck.  En  möjlighet är att låta eleverna välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att  ha synpunkter . Läs mer om vad som menas med elevinflytande på Kulturrådets sida.

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Har du tips på hur du arbetar med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n    

Tema källkritik och medier

På UR, Skolverket och IIS (Internetstiftelsen i undervisningen) finns många definitioner på källkritik och hur vi kan arbeta med media och källkritik i skolan.  Som en ingång eller fördjupning av arbetet finns det filmer, teater, interaktiv teater och musik på temat som jag presenterar i det här inlägget.

 

Demokrati, makt och medier, Vi & Dom

Vilken bild förmedlar medierna av de andra, de som inte inkluderas i samhällets normer? Hur påverkas vi av dessa bilder? Filmen Vi  & Dom  visas på Zita/ Folkets Bio. På nätet sprids propaganda av repressiva regimer och fejknyheter av lobbyister, samtidigt som en ny form av ”medborgarjournalistik” har uppstått. Hur påverkas demokratin? Biografen Zitas filmpedagoger erbjuder filmföreläsningar där filmexempel som belyser ämnet varvas med diskussion. Samtal om publicistiskt ansvar, källkritik och yttrandefrihet.

9eb21e75db12f148332570e868036fb0


Konspiration!

Det är valår och samhällsdebatten är starkt polariserad. Två journalister bestämmer sig för att skapa en ny konspirationsteori och skickar ut den i världen genom digitala kanaler. Vi får följa bygget steg för steg och när de ska visa sin avslöjande dokumentär på TV4 har de helt tappat kontrollen över sin skapelse. Journalisternas fejkade konspirationsteori har börjat användas av helt andra krafter än de kunde ana.

Konspiration! är en föreställning av Musikteater Unna om byggandet av en konspirationsteori. Läs mer om Musikteater Unna och föreställningen Konspiration på Kulan 

  1. Musikteatern Unnas. Konspiraton.

 


Sant, falskt och lite däremellan

Sant, falskt och lite däremellan är en humoristisk och allvarsam klassrumsrevy av Cirkus Tigerbrand.  Ibland kan sanningen visa sig vara falsk och lögnen visa sig vara sann – allt beroende på vilket perspektiv man har. När börjar en historia glida över till fantasi och när blir det till lögn? Vilket perspektiv väljer du som lyssnar? Vad är fakta och vad är friserat hittepå?
En klassrumsföreställning där publiken får vara med i interaktiva inslag med tankar och förslag till vad som kan vara sant eller falskt.Människan är det enda djur som ljuger. Vi ljuger tre till åtta gånger om dagen. Avslöjar lögnen gör vi bara sex gånger av tio. Inte mycket bättre än om vi singlat slant alltså…Enligt forskningen så behövs lögnen i det sociala samspelet. Vi börjar ljuga redan i tvåårsåldern, men det är först i sexårsåldern medvetenheten om vad som är på låtsas och vad som är på riktigt anses fullt utvecklad.

I en värld av alternativa fakta och där många redan i lågstadiet är aktiva på sociala medier- där rykten flyger snabbare än tanken – så är kunskap om sanning och lögn nödvändigt.  När man just börjat skolan öppnas världen. Man möter nya människor, nya idéer. Men det är fortfarande svårt att orientera sig mellan sanning och lögn.

f831f359b3c7ecc12ab799dbc90b33a0


Skärisbiografen: Truman show

Truman Burbank bor i Seahaven, en idyllisk småstad där husen är vackra och grannarna hälsar godmorgon med ett ständigt leende på läpparna. Han har ett hyfsat jobb på ett försäkringsbolag, är gift och lever ett vanligt liv. Att hans fru ofta beskriver livsmedel och köksredskap som om hon var med i en reklamfilm reflekterar han inte ens över. Det lilla livet är gott och Truman accepterar världen som den är. Vad Truman Burbank inte har förstått är att hela hans liv är en direktsänd såpa 24 timmar om dygnet som visas runt hela världen!

Tv-producenten Christof engagerade Truman som bäbis. Seahaven är egentligen världens största TV-studio. Alla människor som Truman möter, inklusive hans egen fru, är skådespelare. Hennes och andra människors ovanligt detaljerade beskrivningar av prylar och maträtter är bara produktplacering. När Truman upptäcker detta faller hans värld i spillror, hur ska han bära sig åt för att få ett eget liv? Han tvingas ifrågasätta hela verkligheten, vad är egentligen sanning?

Truman Show är en satir som inte lämnar någon oberörd med sitt direkta tilltal och målande narrativ. Mediernas inflytande och världshärskaren som dikterar vad som är sant eller falskt står i centrum. Alla måste spela med, annars blir de utkastade eftersom de hotar den rådande strukturen som TV-serien kräver.

Den här filmen är en del av filmprogrammet för skolor. Biljetter finns tillgängliga för skolklasser och kostar 20 kr/st. Rekommenderas för årskurs 8-9 och gymnasiet. Trumanshow visas på Skärisbiografen i Kulturhuset Skärholmen

2fa481444b524479eceaa0c954318800


VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?

Veta bäst – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning av Teater Barbara om kunskap, för mellanstadiet.

Vi möter klasskamraterna Nene och Jojo som tjafsar om det mesta. Nene är självsäker och utåtriktad medan Jojo är försiktig och reflekterande.
Skolans bibliotekarie Minerva kommer till klassrummet med sina favoritböcker för att prata om kunskapens historia. När hon öppnar ”Den stora boken om kunskap” för att ta fram Platons urgamla kunskapsformel uppstår plötsligt en reva i tid och rum och in ramlar två gubbar som visar sig vara Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Exalterade över att ha landat mitt i ett lärosäte för unga medborgare upptäcker de båda snart att världen har förändrats och att deras syn på kunskap inte längre är en självklar sanning. Dråpliga situationer uppstår när de fem karaktärerna från 3 olika tidsåldrar ska försöka förstå sig på varandra och världen.
Rollerna gestaltas av två skådespelare och tre dockor i skala 1:1.Till VETA BÄST finns ett gediget pedagogiskt material för fortsatt arbete.
_DSC9809a större
Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM. Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n

Se film, prata om film och skapa film

Tips på aktörer som visar skolbio och erbjuder workshops i att göra film.

Alla elever i Stockholms skolor har möjlighet att se subventionerad skolbio. Under hösten 2018 har vi också en skolbiokampanj med några utvalda filmer som klasser kan se utan kostnad för skolan. Alla  skolbioföreställningar har filmhandledning med förslag på uppgifter och ingångar för samtal. caroline_eriksson_004_beskuren Att i skolan få uttrycka sig med film är viktigt. Det ökar förmågan att läsa filmens språk. Elever tycker att det är roligt att göra film. Att filma och redigera med iPad är enkelt vilket innebär att eleverna kan fokusera på filmens innehåll och språk. Vill du ha fortbildning i att arbeta med film erbjuder Medioteket kurser utan kostnad för lärare i Stockholms stad.

Workshops i filmskapande för elever

  • Porträttfilmer med greenscreen

green 1 583aec0be05d7ef57bcd58674431c347 Tillsammans med filmaren Helene Berg får eleverna utforska hur de kan använda greenscreen teknik för att filmisk gestalta en text. Eleverna arbetar fram ett text och bildmaterial under lektionstid. Filmworkshop med greenscreen därefter byts den gröna bakgrunden ut mot den målade bilden. Eleverna målar, filmar, redigerar och ljudlägger sina filmer. Syftet med projektet är att erbjuda olika verktyg för lärande och att väcka lust till ett eget skapande. Den digitala tekniken blir ett hjälpmedel för att kombinera olika typer av uttrycksformer på ett lekfullt och inspirerande sätt.


  • Dans och film

greeen2 a678de56a453c6d00711678fa63b44bb

Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg (Create motion) får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. Eleverna får testa olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning, och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö.Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i projektet. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och föräldrar.

Projektet genomförs i form av olika workshops. Beroende på antal klasser och elever skräddarsyr de ett projekt utifrån budget och skolans önskemål. Genom att skapa egna dansfilmer stärks elevernas förmåga att samarbeta och att hitta ett kreativt rörelse- språk. Här kan elever upptäcka en skaparlust med sina egna rörelser vilket stärker identiteten, självkänslan och lusten att röra sig.


  • Digital Biografi- en filmberättelse

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1

Digital Biografi av Cyntia Botello vill ge unga plats och utrymme att berätta på ett mer konstnärligt sätt och hitta sin egen estetik och våga experimentera.
Deltagarnas berättelser och personliga erfarenheter samlas in på deras egna villkor och tas tillvara. Vi alla har en bakgrund och livshistoria som är intressant att berätta. Syftet är att synliggöra, ta tillvara och levandegöra unga nyanländas bakgrund, erfarenheter, livsvillkor i dag och deras bild av hur framtiden kan utvecklas för dem.
I projektet gör eleverna korta filmer där de kan forma sina egna berättelser: ta utgångspunkt i vem de är, var de kommer i från, deras familj, erfarenheter de har, intressen, drömmar, kanske beskriva sin resa till Sverige, hur man har det i dag i ett nytt land, tankar om framtiden eller annat relaterad till deras liv.

Tanken med Digital Biografi är att skapa möten mellan nyanlända unga ungdomar födda och uppvuxna i Sverige. De får i projektet bekanta sig med att skriva ett manus och göra en film genom foto, redigering och produktion som konstnärlig uttrycksform. Digital Biografi är utformat så att alla kan vara med, både de som inte är bekanta med digitala resurser och/eller filmande till de som är mer erfarna. När filmerna är klara visas filmerna för varandra internt i gruppen.


  • Animation på iPad

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4

Den Pedagogiska Designbyrån lär eleverna att animera och redigera på iPad!
De kommer ut till er och gör filmer av berättelserna tillsammans med eleverna. Den Pedagogiska Designbyrån arbetar med iPads och erbjuder klasser att arbeta med greenscreen, cut-out, lera eller pixilation. De har all teknisk utrustning som behövs, och arbetar alltid två stycken mediepedagoger tillsammans. Eleverna arbetar under handledning, allt från att skapa karaktärer till att animera och redigera i iMovie.
I slutet av dagen ordnas en filmvisning.

  • Digitalt Berättande

green 10 993015c65caeaf2fa28da2afc47f12d7
En av de metoder Unga berättar använder är digitalt berättande. Det är en kort film, helst bara 1 minut lång. Den som skapar en digital berättelse börjar med att skriva ner sin historia och ofta finns det ett specifikt tema man jobbar utifrån. Berättelsen skall vara ur ett jag-perspektiv och den som gör berättelsen spelar in sin röst. Sedan gör man bildmanus och bestämmer vilken typ av bilder som ska vara med i filmern. Det kan vara teckningar, fotografier, animationer eller filmklipp. Eleven sätter ihop bilderna med röstinspelningen.
När berättelsen är klar avslutas workshopen med en gemensam visning och efterföljande diskussion om filmernas olika innehåll.

    • Gör film i skolan

green 6 44c2bcfb83e2dae624bb22ca7193ed3b Ge eleverna nya perspektiv och låt dem kliva in i rollen som regissörer, filmfotografer och skådespelare för en skoldag – närsomhelst på året! Med Stockholms filmfestival Juniors Mobila filmverkstad erbjuds  alla grundskolor och gymnasier i Stockholms län att skapa egna filmer tillsammans med deras  erfarna filmpedagoger. Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.


  • Filmcentrum

filmcentrum Hos FilmCentrum kan du beställa film för visningar i klassrum, anlita professionella filmpedagoger och boka hela projektpaket för Skapande skola. De erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med Filmanalys, MIK (Medie- och informationskunnighet) och praktiskt filmskapande. Från vårterminen 2018 erbjuder FilmCentrum Skapande skola-arbeten kopplade till de Globala målen. Skapande skola-arbete kring film är en utmärkt metod för att förena obligatorisk hållbarhetsundervisning med prioriterad MIK/medie- och informationskunnighet.


Kompetensutveckling för lärare

  • Språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM har tolv lektionsplaneringar, färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints
  • detaljplanering

avatar (1)



      • Mediotekets kurser i filmpedagogik

Black6b

Medioteket  ger kurser i filmpedagogik, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna.

Filma med iPad,  en kurs för dig som vill ha lite skjuts på vägen för att komma igång och filma med iPad tillsammans med dina elever. Du får lära dig grunderna i hur du berättar med en kamera. Filmpedagogen går igenom hur du skriver filmmanus, ritar bildmanus och filmar för att slutligen redigera materialet till en färdig film med förtext, eftertext, ljud och musik. Genom att själv göra en enkel kortfilm lär du dig grunderna i det filmiska språket.

Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Skolbio

green 8Medioteket_SkolbioStockholm_HT18_Miraklet-pa-berget Medioteket arrangerar filmvisningar för elever på biografer runtom i Stockholm. Från och med vårterminen 2018 kostar ett skolbiobesök 25 kronor per plats tack vara den nya Skolbiopremien. Filmerna ”Amatörer”, ”Jimmie”, ”Just Charlie” och ”Lady Bird” ingår i en kampanj för högstadiet, gymnasiet samt fritids- och ungdomsgårdar. Erbjudandet gäller skolor i Stockholms kommun.  Skolbio har för närvarande visningar på följande biografer: Tellus, Victoria, Sture, Bio Rio, Filmstaden Vällingby, Grand, Reflexen, Zita, Filmstaden Kista och Årsta Folkets hus.


Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kolla Kultur är inspiration, lärande, görande, omvärldsbevakning och mingel

Från scenen i Hörsalen

Några av de föreläsningar vi hörde i Kulturhuset har Pedagog Stockholm skrivit om. Du kan också se filmer från föreläsningar och scenuppträdanden;

Viktigt med workshops och omvärldsbevakning

I våra två foajeer pågick under de rejält tilltagna pauserna underhållning och workshops. I foajeerna kunde vi välja bland följande workshops: göra skuggspel, digitala vykort med greenscreen, trycka med block enligt gammal metod, uppleva kultur med vr-glasögon, självporträtt med hjälp av digitala verktyg och iPad i kombination med måleri.

Aktuella produktioner och omvärldsbevakning 

Många kulturombud, lärare, rektorer och kultursekreterare besöker Kolla Kultur för att få en överblick av allt som pågår för barn och unga. Det är bra att kunna samtala direkt med kulturaktören istället för att kommunicera via webben. Följande aktörer fanns med och hade utställningsbord:

DIS och DANSISTAN, Konstnärscentrum Öst, Teatercentrum, Musikcentrum Öst, Länsmusiken i Stockholm, Stockholms stadsbibliotek, Centrum för dramatik, Författarcentrum, Claire Parsons, Dockteatern Tittut, Pantomimteatern, Mittiprickteatern, Haga Duo, Lotta Gahrton,Teater Barbara, Teater De Vill, Kompanigiraff, Orkesterpop, ZebraDans, Dotterbolaget, Fabula storytelling, HDN studios, Cirkus Tigerbrand, Uusi Teatteri, Minna Krook Dans, aliEn Dance Company,Ung utan pung och Arabiska Teatern.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Vi på Kulan längtar redan till nästa Kolla Kultur
Elisabeth Söder för Kulan och Kolla Kultur

Välkommen till inspirations- och utbudsdagen Kolla Kultur på Kulturhuset Stadsteatern

nalle


Dagens konferencier Robert Fux leder oss genom ett fullspäckat program med utdrag ur aktuella scenkonstproduktioner, presentationer av konst- och kulturprojekt från förskola och skola och spännande föredragshållare.
I foajéerna finns stadens kulturaktörer på plats och bjuder in till medskapande och dialog genom till exempel rundabordssamtal, livekonst och olika former av workshops och prova på-aktiviteter.

Praktisk information

Plats: Kulturhuset Stadsteatern, Hörsalen, Foajé 3 och galleri Celcing
Pris: Kolla Kultur arrangeras av Kulan. Evenemanget är kostnadsfritt för dig som tillhör någon av nedanstående målgrupper:
kulturombud, skolledare, pedagoger i stadens skolor och förskolor , skolledare.

Här anmäler du dig

Datum: 20 september 2018
Tid: 13.00-20.00
Kolla Kultur är ett heldagsevenemang. Programmet är delvis målgruppsanpassat med fokus på kultur för de yngre barnen under första delen och de äldre barnen under andra delen. För att få ut mesta möjliga av Kolla Kultur rekommenderar vi starkt att du anmäler dig till heldagsprogrammet. Lätt förtäring och fika serveras under dagen.
• Akt 1 kl. 13.00-15.30. Scen- och foajéprogram för i första hand förskola och F-1
• Akt 2 kl. 15.30-17.30. Scenprogram för förskola och skola upp till årskurs 6
• Akt 3 kl. 17.30-20.00. Scen- och foajéprogram för i första hand årskurs 2-6
 
 
 

Dans och film – hela skolan dansar

Tips på Skapande skolaprojekt. Skarpnäcks skola har arbetat med samma kulturaktörer, fast i olika årskurser och teman.

Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.

SKARP1

Filmiska begrepp blir kroppsrörelser

Arbetet är ett led i vår skolas arbete med att integrera kultur i undervisningen men också för att skapa en vi-känsla på skolan utifrån skolans vision, hjärna, hjärta och hälsa. Varje klass har haft en heldag tillsammans med pedagogerna där eleverna har fått undersöka hur filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv går att överföra till kroppens rörelser. De har arbetat i grupp och individuellt med att improvisera och koreografera.

Ämnesöverskridande projekt

Vi har arbetat med olika teman i våra årskurser. I årskurs 6 och 8 har vi även integrerat skolämnen i projektet. Dansfilmsprojektet kan också ses som ett sätt att undersöka och använda digitala verktyg. Det övergripande syftet med Skapande skola-projektet har varit att låta eleverna undersöka hur dansen kan användas för att utrycka och gestalta kunskap. Under skolans alla-visar alla-dag där elever och pedagoger möter varandra och visar vad de arbetat med under terminen visades ett urval av filmerna. Elever och lärare var mycket nöjda med den handledning de fick, och på kvalitén på filmerna som sedan blev resultatet. Eleverna utrycker att det var roligt att få möta professionella utövare, och att de fått fin hjälp.

Teman för de olika årskurserna

SKARP2

De här temana har de olika årskurserna arbetat utifrån.

åk 4 och 5 – ”Skapa dansfilm under en dag”:
Eleverna har i grupper skapat dansfilmer på tema känslor. Vi undersökte hur man kan använda en känsla som inspiration till rörelse och skapa gemensamma koreografier utifrån det materialet. Vi använde kameran som öga för att fånga sekvenserna på olika sätt med hjälp av olika bildutsnitt, perspektiv och kamerarörelser. Eleverna redigerade och la ljud till sina filmer.

åk 6 –” Rap battle” utifrån egna texter, filmat framför greenscreen:
Eleverna skrev texter på SO-lektionerna där en valfri kombattant skulle möte Gustav Vasa i ett battle. Eleverna agerade och filmade framför en greenscreen som byttes ut mot digitala collage som de skapat på bilden. Musiken till rap battle hade klasserna skapat på musiklektionen.

åk 7 – ”Dansfilmer”:
Vi skapade dansfilmer utifrån plats specifika miljöer på skolan. Eleverna arbetade i grupper och filmade både rörelser som de skapade själva och rörelser som de observerade i miljön. Den råda tråden för filmerna var ”en resa”. Vi tittade inledningsvis på exempel på dansfilmer som gjorts på liknande sätt för att få inspiration och idéer för hur kameran kan användas för att på olika sätt fånga och förstärka en rörelsesekvens samt hur baklängesrörelser kan användas för att förändra ett tidsförlopp

åk 8 – ”En poetisk rörelsetolkning”:
Eleverna skrev dikter på svenskan som användes som utgångspunkt för att i grupp skapa ett rörelsematerial. Sekvenserna filmade eleverna sedan på olika sätt på olika platser. Vi använde olika utsnitt, perspektiv och kamerarörelser för att gestalta sekvenserna. Materialet redigerades sedan ihop och ljudlades med de inlästa dikterna och musik.

SKARP6

Särskolan – animation och greenscreen:
Vi dansade och skapade filmer genom pixilation (stop motion), skuggspel och liveanimation med sand. Sandanimationerna användes som bakgrunder till sekvenser framför greenscreen där vi provade olika specialeffekter som t ex. att dubblera sig själv, dansa med sin egen kopia och att försvinna in i en vägg.

Klipp från ett Skapande Skola projekt om Dansfilm

Den 8 mars 2018 visades större delen av filmerna under skolans ”Alla visar alla-dag”. Klipp från ett Skapande Skola projekt om ”Dansfilm” med åk 4-8 och grundsärskolan på Skarpnäcks skola under ledning av Helene Berg och Amanda Norlander.
Musik trailer: Edgar Berg

Kontakt

Dansaren Amanda Norlander från WithinArt går att boka via Kulan

Filmaren Helene Berg och Create Motion går att boka via Kulan

Läraren Ann-Charlotte Hedegärd, ann-charlotte.hedegard@Stockholm.se

Filmer av elever från Stockholms gymnasieskolor visas på biografen Grand

Efter många lektioner i filmskapande och dramatik är det ändligen dags för premiärvisning av elevernas filmer på tema trygghet inom projektet Ung i STHLM.

På bilden ses tre av de viktigaste aktörerna för projektets genomförande: Elisabet Jonsved och Elin Jönsson, filmpedagoger på Medioteket och Alexandra Ljungkvist, teaterlärare på Medioteket.

minskat 1IMG_5469
Uppställning för gruppfoto innan filmvisningen. På bilden syns Östra Reals introduktionsklass med läraren Nadja Sandberg.

minskat3IMG_5489 (002) Och fler gruppfoton.

Minskat 2IMG_5485
Några elever från Blackebergs gymnasium med skolborgarrådet Olle Burell framför biografen Grand.

minskat1P1020096
Lärare och rektor från Blackbergs gymnasium svalkar sig med cider innan det är dags för film. Lärarna som arbetat med projektet heter Marianne Lindblad och Anna Bergqvist.

minskat 6IMG_5500
Läraren Marianne Lindblad i samspråk med skolborgarrådet Olle Burell.

minskat 7IMG_5505
Ja vi var många som passade på att samtala med Olle. Vi på Kulan, Elisabeth Söder i det här fallet, tar alla chanser att prata kultur och estetiskt lärande med viktiga beslutsfattare för skolan.

MINSKAT OLLEP1020095
I dörren står Elin Jönsson och Alexandra Ljungkvist och hälsar elever och lärare välkomna. Biografen hade rullat ut röda mattan så vi kände oss varmt välkomna och hedrade.

Minskat 4IMG_5491 minskat2P1020101
Vår filmpedagog, Elin Jönsson hälsar välkommen från scenen och tackar lärare och elever för deras mod och engagemang i filmprojektet.

minskat3P1020116
Även skolborgarrådet ville tacka lärarna. Rektorerna från Blackebergs gymnasium, Spånga gymnasium och Östra Real fick ett särskilt tack, eftersom de genom att bryta och ändra i schema sett till att klasserna fick en chans till att träffas under de tretton lektioner vi hade tillsammans.

Minskat 8IMG_5507
Lärarna i sin tur bjöd upp sina respektive klasser på scenen för applådtack och säga hej till publiken.

minksat 9IMG_5510 minskat5P1020125 Minskat 10IMG_5511 (002) minskat4P1020121
Efter 34 filmer på i snitt 3 minuter, en bild på lyckliga och stolta lärare: Åsa Sahlström, Sophia Myrman och Alexandra Alevras från Spånga gymnasium. Är du nyfiken på filmerna vet jag att Blackebergs gymnasium ska lägga upp sina filmer på skolans webbplats.

minskat 7P1020144

Inlägg för Ung i STHLM-film

Elisabeth för gruppen

avatar (1)

Kommunikationsövningar i Ung i STHLM

Filmprojektet Ung i STHLM är ett kombinerat integrationsprojekt och kommunikationsprojekt. Nyanlända- och etablerade elever ska tillsammans lära känna varandra och göra korta filmer. För att eleverna ska känna sig trygga med varandra har vi sprängt in enkla drama- och teaterövningar mellan filmteknikpass. Kommunikationsövningar som du själv lätt kan göra med din grupp efter att sett filmerna i inlägget och hur teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin introducerar övningarna. Eleverna går på nationella program och språkintroduktion på Östra Reals gymnasium.

alex

Kommunikationsövningar

Övningarna bygger på att eleverna skall se varandra i ögonen och vara tydliga med sin kommunikation, både hur de kommunicerar och hur de tar emot kommunikationen. I kommande inlägg på Kulan får du tips på enkla ledarskaps- och teaterteknikövningar

Vi tar kontakt och hälsar på varandra

Skicka och ta emot energi

Dra varandra i ett osynligt rep

Ta ögonkontakt och hälsa

Ordlös kommunikation i gruppen
Gruppen känner av när den ska stanna och börja röra sig igen i rummet


/Elisabeth

Hur jag bedömer multimodala arbeten

Enligt forskaren Anna-Lena Godhe är vi lärare osäkra på hur vi skall bedöma andra uttryckssätt än talad och skriven text. I avhandlingen Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry skriver Anna-Lena ”Bedömning hamnade i fokus när jag var ute och samlade in material till studien eftersom eleverna började fråga om hur de multimodala texterna skulle bedömas och hur de relaterade till den kurs de gick i svenska.

feedback-3240007_1920

I det här inlägget kan du läsa hur Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska.  Katarina Lycken Rüter, också lärare i svenska har i ett tidigare inlägg för Kulan skrivit om modalitetens betydelse.

bildmanusexempel

 

Hur bedömer jag multimodala texter?

Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar:

  • Film för att öka elevernas lust att lära
  • Film som examination av filmkunskap
  • Filmen som presentationsmodell för litterär analys

Jag utgår ifrån hur jag använder den elevproducerade filmen som redovisningsmaterial utifrån tre olika grundprinciper, där grunderna för bedömning kanske kan komma att skilja sig åt beroende på vilket huvudsyftet med filmproduktionen är. Jag försöker i texten att på vart och ett av exemplen ge ett autentiskt exempel från min egen undervisning och kommentera hur jag tänkte vid utformandet av uppgiften och varför jag valde att gå till väga på det sätt som jag gjorde. Efter de tre exemplen lyfter jag några generella tankar kring bedömning av film i, främst, svenskämnet.

IMG_5314 Blackan

Film för att öka elevernas lust att lära

Jag kan inte nog understryka hur viktig jag tycker att lusten är för elevernas inlärning. Att vilja lära sig är ofta detsamma som att faktiskt göra det. Film är ett utmärkt medel, anser jag, för att öka elevernas lust att lära. Många elever gillar helt enkelt att arbeta med film i klassrummet. Mitt andra bedömningsexempel är således av filmer vars mål egentligen är att öka elevernas lust för att lära sig något annat. Huvudsyftet här är alltså inte filmproduktionen i sig, utan något annat. Filmen blir det medel som används för att få eleverna att nå ett annat mål.

IMG_5296, blackan

Ett exempel här är mina elevers deltagande i UNG i Stockholm. Huvudsyftet i det projektet är ju integration: att elever från de nationella programmen (min klass är en årskurs 2 på samhällsprogrammet som deltar inom ramen för svenska 2) ska samarbeta under en längre tid med en klass från språkintroduktion. Eftersom huvudsyftet här är något annat än att undervisa eleverna i det filmiska språket, så kommer ju också bedömningen av de färdiga filmerna att bli lite annorlunda än i det första exemplet, men trots det måste jag ha tydliga exempel på vad som ska bedömas och hur. Det är viktigt både för mitt bedömningsarbete och för att eleverna ska kunna genomföra projektet på bästa sätt.

UNG i Stockholm har tydliga kriterier som inför projektet delades ut och gicks igenom med klassen. Dessa handlar dels om loggboksskrivande, dels om vad som ska finnas med i den färdiga filmen. Kriterierna tydliggör alltså förväntningarna som finns på arbetet. På det sättet liknar det min bedömning i det första exemplet. Dock har jag brottats lite med tankar om att filmen kan bli sämre (eller bättre?) på grund av faktorer utanför min kontroll, till exempel gruppsammansättning och språkförbistringar. Min lösning på detta problem har varit att lyfta blicken lite från projektbeskrivningen och också involverat svenska 2 i arbetet. Jag har alltså valt att komplettera filmarbetet med vanligt textarbete och mycket samtal, för att eleverna aldrig ska förlora kopplingen till svenska. Återigen tror jag alltså att tydlighet på vad som bedöms är A och O för ett lyckat arbete – för elever såväl som för mig som lärare och bedömare.

IMG_5312 Blackan

Film som examination för ”filmkunskap”

Mitt första exempel gäller den för en filmkunskapslärare kanske mest  självklara formen av filmredovisning, det vill säga den där den elevproducerade filmen används som examinationsform när något filmiskt, t ex dramaturgimodellen eller filmens språk, studerats. Jag brukar låta eleverna, som ett moment i t ex svenska, studera hur filmer är uppbyggda, hur den traditionella berättarstrukturen ser ut, samt vilka karaktärer som oftast finns med i västerländskt berättande. Kanske har man i klassrummet läst texter om detta, lyssnat på lärarens presentation, tittat på några filmexempel och sedan mynnar arbetet ut i produktionen av en egen, någon minut lång, film där de inlärda färdigheterna konkret ska visas.  Enligt min erfarenhet är detta inte bara en rimlig arbetsmodell för filmarbete , det är också  den tydligaste för bedömning, kanske pga av att lärare och elev oftast här är väldigt överens om vad som ska bedömas och  hur detta konkret ska gå till. Kort sagt finns det en samsyn mellan elevernas förväntningar och lärarens arbete.

Det är dock, anser jag, av yttersta vikt att ändå sätta dessa förväntningar på pränt och att ge eleverna, i god tid innan arbetet börjar, tydliga skriftliga instruktioner på vad de förväntas göra, vad de inte förväntas göra (jag brukar t ex vara tydlig med att eleverna inte ska skådespela eller ha dialog med i sina filmer, då detta är svårt att få bra och därigenom svårt att bedöma på ett objektivt sätt) och på vad bedömningen kommer att fokuseras. Jag brukar välja ut ett antal färdigheter som jag vill att eleverna ska visa att de behärskar (t ex etablerande anslag, vändpunkter, planteringar och avtoning) – de behöver, och ska inte, visa allt de lärt sig i denna enda film. Bättre för en vettig bedömning är att istället komplettera filmen med någon annan presentationsform om behov finns att kontrollera alla delar i det filmiska språket. Att ge eleverna dessa tydliga instruktioner gör filmen mer lättbedömd, det smalnar av det jag ska titta på och det gör det tydligare för eleverna hur de ska göra filmen bra. De kan fokusera på att finslipa detaljerna istället för att försöka visa allt.

Om filmen, vilket förstås kan ses som en självklarhet, görs som ett grupparbete brukar jag komplettera filmarbetet med en arbetslogg för att fånga in elever som arbetat bra i det tysta, men också för att kunna följa det arbete som eleverna gör när de tänker och planerar och som annars inte kommer mig som lärare till del. En arbetslogg är också ovärderlig att ha om det för någon elevgrupp, trots hårt arbete och rätt tänkande, av olika anledningar inte blir en bra slutprodukt eller ingen slutprodukt alls. Med en bra arbetslogg brukar arbetet ändå kunna användas som bedömningsunderlag.

IMG_5315 Blackan

Filmen som presentationsmodell för litterär analys

I svenska 3 ingår litterär analys som ett kunskapskrav och ett centralt innehåll. En sådan kan förstås med fördel skrivas på traditionellt sätt och jag propagerar ingalunda för att hoppa över en sådan. Däremot tycker jag att en skriven litteraturanalys med fördel kan kompletteras med en multimodal sådan. Min uppfattning är att eleverna, med rätt stöttning, har lättare att sätta multimodala ”ord” på sin analys än de kanske har att skriva den som traditionell text. En filmad ”analys” ger alltså fler elever möjligheter att visa sin allra bästa analytiska förmåga!

I år lät jag mina svenska 3-elever sätta tänderna i Majakovskijs ”Ett moln i byxor”. Det är en svår dikt på många sätt: svår att läsa och för en artonåring idag svår att analysera och förstå. Jag valde att låta eleverna arbeta med den i grupp och gemensamt välja ut strofer ur dikten som de analyserade, tolkade och konkretiserade genom att visualisera dem på film. Resultatet blev fantastiskt!  På intet sätt blev det heller svårbedömt. Jag hade sett eleverna arbeta i klassrummet och följt deras tankar och deras analys. Jag hade hjälpt dem att bena ut svåra textpartier. Jag hade hört dem diskutera texten och använda litteraturvetenskapliga begrepp. Vi hade parallellt med arbetet läst om modernismen och skrivit ett traditionellt prov och en litterär essä, så kunskapsmässigt var eleverna så förberedda som de kunde vara.

De fick inför det praktiska momentet mycket tydliga instruktioner på vad som skulle bedömas i filmerna. Här kunde det ju inte bli tal om att bedöma filmerna på samma traditionella sätt som i mitt första exempel, eftersom en modernistisk dikt ju saknar all logik och all ”dramaturgi”. Istället var jag tydlig med att jag i dessa filmer skulle titta på det analytiska, på det modernistiska språket och på vad de förstått och kunde tillämpa av modernismen som litterär epok. Min bedömning av deras filmer kom här alltså att i mycket likna den bedömning jag skulle ha gjort av traditionella skriftliga prov på samma tema. Eleverna fick även här skriftliga instruktioner och grund för bedömning. Då instruktionerna var tydliga med vilka färdigheter som faktiskt skulle bedömas i projektet, så hade eleverna också jobbat hårt med att visa just dessa färdigheter, varför filmskapandet som lärandesituation också blev mycket lyckat.

Eftersom filmarbetet i detta fall var ett grupparbete, kompletterades arbetet även här med en individuell arbetslogg.

 IMG_5307 Blackan

Sammanfattande tankar

Allt som jag kan bedöma i traditionella skrivna eller talade texter, kan jag förstås också bedöma i en multimodal text, till exempel en film. Film är en texttyp bland andra, och inte alltid ett självändamål. Att arbeta med elevfilm ger dock eleverna ofta känsla av variation och bidrar, enligt min erfarenhet, till en lustfylld lärandeprocess för många av dem.

Syftet med själva uppgiften måste få vara avgörande för hur en elevfilm bedöms och på vilka grunder bedömningen görs. Jag tror dock att grundtankarna måste vara desamma. Jag tror på tydliga instruktioner för hur arbetet ska gå till och vad som ska bedömas.

 

Jag tror att det är viktigt att vid bedömning av elevfilm ha lyhördhet för det som är bra. Låt lusten flöda och tillåt dig att blunda för missar som kanske bara är resultatet av elevernas kreativa glädje. Med tydliga bedömningsinstruktioner brukar det gå lätt att hitta det eleverna har lärt och förstått, även om det annars drunknat i ett kreativt ”potpurri”.

Loggbok är ofta bra för att följa arbetets gång, tydliggöra tankar och garantera ett bedömningsunderlag även om slutprodukten saknas. En arbetslogg brukar också dämpa eventuellt missnöje med en haltande grupprocess, eftersom elever kan skriva av sig och lyfta sina egna tankar och sin egen insats.

Skriftliga instruktioner om uppgiftens syfte är en självklarhet, men konkretisera – och minska gärna ned – vad som faktiskt ska visas upp denna gång. Det underlättar såväl elevernas arbete som din egen bedömning. Eleverna behöver inte alltid visa allting! Att skriftligt konkretisera vad som är underlag för bedömning denna gång brukar också hjälpa mig att bedöma slutresultatet på ett rättvist sätt – och med att hålla mig till kunskapskraven vid bedömning.

Slutligen: friskt vågat är hälften vunnet. Vi är ålagda att arbeta med multimodala texter och då dagens verklighets textvärld är multimodal, måste också skolans textvärld vara det. Det bästa med ett sådant arbetssätt är, tycker jag, att det är också är ett roligt och stimulerande sätt att låta eleverna lära. När de har roligt lär de, och när de lär har jag roligt! Mer film åt folket!

IMG_4911

Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium

Inlägg för Ung i STHLM-film