Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Så här planerar Stockholms skolor att arbeta med Skapande skola läsåret 2020-21

I det här inlägget kan du läsa utdrag från Stockholms skolors ansökningar för att arbeta med Skapande skola. I ansökan berättar skolorna om vilken/vilka konstformer de vill arbeta med och hur de vill fördjupa sig i konstformen.  Arbetet med att bestämma upplägg, välja vilken eller vilka kulturaktörer de vill arbeta med sker i de allra flesta fall i början av höstterminen då skolorna vet hur stort bidrag de får. Med inlägget vill Kulan ge kulturaktörer en uppfattning om hur de kan tänka när de berättar om vad de erbjuder. Vi hoppas också att inlägget kan hjälpa skolor som ännu inte bestämt kulturform och kulturprojekt. Inlägget utgår från Kulturrådets konstformer.

Cirkus

De skolor som valt cirkus skriver framförallt om behovet av att få in mer rörelse i klassrummet och skolgården. Det är tydligt att Stockholms skolors projekt, Spring i benen och aktuell hjärnforskning som visar vikten av fysisk aktivitet påverkat val av konstform. Det gäller så klart också de skolor som valt att arbeta med dans. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom cirkus för Skapande skola. 

Bilden är från Clowner utan gränser  (Cirkus Skratt som besöker Gärdeskolan)

pyramid

    • Genom cirkuskonst undersöker eleverna kommunikation bortom det talade språket. Detta ingår i ett läs- och skrivprojekt som löper över flera årskurser.
    • Kroppskontroll, ödmjukhet, ansvar, hänsyn och samarbete.
    • Gestaltar vikten av samarbete, tillit och rätten av att få vara sig själva.
    • Eleverna ska få utmana sin kreativitet

Dans

Precis som med cirkus är det många skolor som väljer dans för att få in rörelse i alla ämnen och varje dag, att arbeta med hjärna och rörelse. Dansen väljs även för att visa på olika sätt att uttrycka sig, kroppsspråk men också olika dansstilar. Dans används också som ett medel för att arbeta med värdegrundsarbete, för att se och uppleva varandra på ett nytt sätt. Flera skolor planerar också att sätta upp egna dansföreställningar. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom dans för Skapande skola 

Bilden är från en workshop i fysisk teater som Alexandra Ljungkvist Sjölin höll i en skola i Uganda.

ziggehouse övning

  • Västafrikansk dans. Eleverna ska upptäcka olika sinnen pröva och utforska och gestalta olika intryck, stämningar och känslor.
  • Föreställning och dansworkshop där eleverna får uttrycka sig med kroppen. Detta motsvarar vår skolas policy att arbeta med hjärna rörelse, att rörelse inkluderas i alla lektioner och alla ämnen.
  • Eleverna ska ha möjlighet att kunna utrycka sig genom dans.
  • Normer utmanas genom de konstnärliga uttrycksformer som Skapande Skola-projekten ger möjlighet till.
  • Eleverna får möjlighet att se varandra på nya sätt och nya situationer. Skapa och uppleva tillsammans.
  • Dansen som uttrycksform för språket och värdegrundsarbete.
  • Skapande dans där dansen används som uttrycksform och som utgår från ett tema och/eller elevtexter. Eleverna kommer själva jobba med att koreografera sina rörelser, gestalta egna musikaliska idéer och tankar, främja utveckling av elevernas kreativitet.
  • Dans och musik är internationella språk som förstås över hela världen. Alla kan delta utifrån egna förutsättningar. Ingenting är”fel”, man tolkar och uttrycker sig på sitt eget sätt. Genom undervisning och genom att se hur professionella utövare gör utvecklar var och en över tid sin uttrycksförmåga.

Film

Genomgående för de flesta skolor som vill arbeta med film är de vill att eleverna ska lära sig en grundläggande teknik och modell för att hantera kameran/iPaden och skriva manus och redigera. Men också för att använda filmens språk för att kommunicera och dokumetera viktiga samhälls- och värdegrundsfrågor. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med film och Skapande skola.  

Bilden är från workshop med filmpedagogen Elin Jönsson.   

bildmanus panorering_tiltKLAR

  • Projektet kommer gå ut på att sammansvetsa två skolor till en. Få en gemensam värdegrund, eleverna i grundskolan ska använda film som redskap för att redovisa kunskaper, tankar och åsikter.
  • Lära vad bild och film kan uttrycka. Hur man kan få fram budskap på andra sätt än genom ord.
  • Arbete med film som verktyg reflektera och problematisera temat ”bygga relationer”.
  • Eleverna får inspiration från olika filmer och därefter skapa egna filmer med eget berättande. Även detta projekt går i linje med vår språkpolicy.
  • Kroppen som uttrycksmedel, samarbete, skriva manus, skådespela, agera, reagera och väcka kreativiteten hos varandra.
  • Utifrån vårt tema ska vi fördjupa oss i att skapa egna filmer och bilder med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika filmer.
  • Ett projekt där man i grupper arbetar 3-4 st och skapar en dansfilm i Imovie. Något att vara stolt över. Gruppstärkande.
  • Skriva manus, fördjupa sig i rörlig bild, se filmklassiker, hantera filmprogram, agera, tala teatraliskt och med stöd i andningen.

Foto

I ansökningarna läggs framförallt tyngdpunkt på de visuella möjligheter som foto innebär, några skolor vill också använda foto för att utveckla elevernas medvetenhet om bildens makt. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom foto för Skapande skola

Bilden är från en workshop med fotografen Anna Ledin Wirén. 

foto2

  • Eleverna gör ett fotoprojekt med förankring i närmiljön. Vissa bilder används senare till att skapa en ljudmässigt bättre och vackrare inomhusmiljö i skolan.
  • Fotografi för att förmedla budskap och känslor med hjälp av foto i olika klasser. Utställningar och fotografier som kan användas i klasser för att utveckla andra områden inom skapande skola t ex skrivande
  • Skolan arbetar sedan ett år tillbaka fokuserat med fotografi från i olika åldrar. Dokumentär fotografi och illustration.
  • Att producera eget digitalt bildskapande samt bildanalys kopplat till dagens värderingar och uttryck.

Konst, bild och form

Skolorna vill låta eleverna experimentera med olika tekniker och pröva olika uttrycksformer. Några teman som föreslås är: tema jämlikhet, utsatthet och miljö, modernismen, antiken, kvinnor i konsten, framtiden är vår, tonåringens identitet. Här hittar du kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola.
Foto, Daniela Hedman, med kroppen som verktyg. 

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

  • Olika tekniker för att uttrycka tonåringars tankar om livet.
  • Hitta fler möjligheter till att utrycka sig, genom olika workshops i konst och hantverk, gynnar alla elever.
  • Genom att ta del av antikens konstformer och ideal kunna tillverka symboler och mönster i bild och textil.
  • Genom bild låta eleverna gestalta under rubriken ”framtiden är vår”
  • Bild- och skulpturskapande med olika tekniker
  • Inspireras av konstnärer och pröva nya uttrycksformer, få förståelse för bildtolkning.
  • Elever använder konst, bild för att berätta och komplettera skrivutveckling.
  • Konstworkshop där eleverna får möjlighet att experimentera med olika material och skapa rörelseobjekt.
  • Under temat ”Kvinnor i konsten” får eleverna dels söka kunskap om kvinnliga konstnärer och få en historisk överblick, samt skapa egna konstverk
  • Fördjupat arbete med bildämnet, modernismen. Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor som ovan nämnda.
  • Eleverna ges möjlighet till att skapa i berättande form genom till exempel serieteckning.
  • Tema jämlikhet, utsatthet och miljö alternativt elevernas egna förslag

Berättande, skrivande

Att tillsammans författare arbeta med att utvidga läsande och eget berättande. Utveckla fantasi och ge tillgång till flera språk och uttrycksformer. Teman som förekommer är: Alfred Nobel, Barnkonventionen, historia, Mina drömmars stad, min närmiljö. 

Här hittar du aktörer och aktiviteter inom skrivande och berättande för Skapande skola i Stockholm

cane1

  • Möte med författare som inspiration till ett fortsatt och utvidgat läsande och eget berättande.
  • Utveckla fantasin och tankar om ens identitet och känslor kopplat till litteratur. Utveckla skrivandet.
  • Eleverna får via berättande, drama och skrivande uppleva vad som kan hända när man går in genom magins blåskimrande portal. Med spännande musik får de leta inre bilder och låta fantasin flyga fritt.
  • Via boken Mina drömmars stad skapar och målar eleverna bilder tillsammans med kulturaktörer
  • Författarbesök, inspirera till ett mer berättande och ”utbroderat” skrivande, med fokus på att andra ska läsa den.
  • Sagoberättare i åk 4, eleverna får arbeta med eget skapande tillsammans med och utifrån berättande i syfte att utveckla sitt språk.
  • Vi vill arbeta med berättarprojekt för att stärka elevers kreativa sida, ge tillgång till flera språk och uttrycksformer samt i samklang med läroplan utveckla deras muntliga berättande.
  • Genom skrivande och berättande hitta sin röst och kunna visualisera de texter de skapat.
  • Att skriva berättelser med grund i historien. Inventering av skrönor och äventyr i grannskapet. Intervjuer med äldre generationer.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen skriva dikter.
  • Serieskapande med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier och i berättelser. Lära sig olika teckningstekniker.
  • I tema om Alfred Nobel skapa berättelser med utgångspunkt i foton/bilder. Eleverna tränas i berättande utvecklar ett språk och sin självkänsla.

Musik

De flesta skolor vill uppmuntra eleverna att skriva egna texter och skapa egen musik, gärna med målet att spela för en stor publik i den egna aulan eller  i lokal utanför skolan. Musiken används också som ett redskap för att lära eleverna att lyssna på varandra och bygga en gemenskap klassen. Teman är främst att lära känna musik från andra kulturer och regioner. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom musik för Skapande skola

På bilden ser du Pia Pohjakallio som håller workshops i flamenco.

_DSC6735

  • Arbeta med körmusik
  • Musik är gruppfrämjande. Genom musiken får eleven en förståelse att alla inte kan stå i centrum utan alla måste samarbeta och jobba tillsammans för att det ska bli bra. Alla har sin roll och de måste vara lyhörda gentemot sina klasskompisar för att allt ska fungera.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt att ta sig an svåra frågor.
  • Eleverna åk 1-9 ges möjlighet att levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild och berättelse som redskap.
  • Eleverna använder sina egenhändigt skrivna texter och inspireras av musiker för att sedan skapa egen musik.
  • Skapa egen musik. Lyssna och bli inspirerad av olika musikgenre i sitt musikskapande.
  • Ge eleverna utrymme för att uttrycka sig i genom texter och musiken och ge dem förutsättningar för att kunna uppträda på musikfestival som hålls i Skärholmen .

Slöjd, hantverk och design

Hantverket kopplas ofta till att få förståelse för hur det var att leva i andra tidsepoker eller hantverk från andra kulturer. Klimattemat märks tydligt att många vill arbeta medåteranvändning. Här hittar du aktörer och aktiviteter inom slöjd, hantverk och design för Skapande skola

Bilden är från en workshop med Johanna Törnqvist som erbjuder recyclingprojekt på Kulan.

skräp

  • Recyclingprojekt inom textil kring skapandeprocesser.
  • Eleverna fördjupar sig i konstnärligt skapande och hantverk i olika tidsepoker, dvs de får känna på hur barn hade det förr i tiden.
  • Fördjupning inom design med hållbarhet i fokus.
  • Ämnesöverskridande temaarbeten med hands-on workshops, t ex ett gemensamt stort konstverk av glas- och keramikskärvor.
  • Eleverna ska arbeta med återvunnet material och förädla det på ett kreativt sätt. Eleverna utvecklar sin förmåga att beskriva en arbetsprocess, från idé till genomförande, från material till produkt.

Teater och drama

Teaterformen används av många skolor som en individ- och gruppstärkande metod. Att arbeta med teater kan göra det enklare för elever att gestalta åsikter och tankar. Många vill låta eleverna skriva och framföra egna pjäser. Teater är den konstform där flest berättat vilket tema de vill arbeta med: identitet, värdegrund, klasskillnader, judendom, HBTQ perspektiv, demokrati och solidaritet, diskrimineringsgrunderna, medmänsklighet, empati och vänskap. Här kan du läsa om aktörer och aktiviteter inom teater och drama för Skapande skola.

Bilden kommer från språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning på Kulturhuset Stadsteatern Stockholm i samarbete med Stockholms utbildningsförvaltning.

???????????????????????????????

  • Utifrån att drama inte finns som ett ämne så är det oerhört givande att få professionella aktörer som ger eleverna möjlighet att lära sig mer om drama/teater.
  • Att med språket som medel och pennan som vapen få ge uttryck för hur det är att vara tonåring idag.
  • Elever över klassgränser arbetar med värdegrunden och gestaltar för varandra.
  • Med hjälp av dramaövningar kommer eleverna kunna uttrycka sina känslor.
  • Att lära sig danser och sånger från den judiska traditionen för att förstå den i en historisk och global kontext.
  • Vi ser att ett samarbete med teater/drama aktör ger våra elever möjlighet att arbeta med eget skapande samtidigt som vi arbetar med skolans värdegrund.
  • Skriva en egen teater eller kortare pjäser.
  • Ta upp värdegrund- och identitetsfrågor på annat sätt.
  • Använda teater för att gestalta åsikter och tankar.
  • Ge eleverna mod, kunskap och trygghet. Drama ger eleverna möjlighet att kliva in i en annans skor och se nya sidor av sig själv och andra.
  • Bli säkrare på muntlig framställning, lära känna sig själv och andra genom att gestalta roller.
  • Få möjlighet att erfara gestaltning ur ett dramaperspektiv och där eleverna får prova på gestaltning i dramaform på något sätt.
  • Gestaltning av olika sätt. Träna på att sätta sig in i andras känslor och tankar.
  • Arbeta med teater ur HBTQ-perspektiv.
  • Genom teater påvisa alla människors olikheter och lika värde. Att alla är unika och var och en av oss har rätt att få vara den man är.
  • Vi vill genom att låta eleverna kliva ur det teoretiska hitta andra uttryckssätt för att ta sig an svåra frågor.
  • Vi kommer att anlita och gå på teater som tar upp viktiga frågor som vi sedan kan diskutera kring samtidigt som det ska stimulera till att även eleverna vågar stå på scen i våra egna framträdanden. Vi ser det som en bra metod att motverka kränkningar. Detta kommer att ske i olika åldrar med olika teman.
  • Eleverna ser teater som de sedan kommer att gestalta med lera/måla/collage.
  • Utifrån vårt tema ska vi jobba med gestaltande, drama, med utgångspunkt från demokrati, solidaritet och värdegrundsfrågor.
  • Eleverna får prova på drama, planera/skriva egna teaterstycken, spela upp för varandra samt gå och se en teaterföreställning.
  • Fokus ligger på grupp – och individstärkande fördjupning genom kritiskt tänkande och reflekterande genom att uppleva teater/drama och bearbeta det upplevad i workshops.
  • Utifrån de olika artiklarna i Barnkonventionen göra olika gestaltningar och/eller rollspel.
  • Med gestaltande övningar och reflektioner vrider och vänder vi på begrepp som medmänsklighet, empati och vänskap. Vilket klimat vill vi ha i gruppen och i världen.
  • Gestaltning av känslouttryck kopplat till språkutvecklande arbetssätt.
  • Undersöka värderingar och föreställningar kopplade till diskrimineringsgrunderna.

Lycka till med alla kulturprojekt! Vi vet av erfarenhet vad roligt och behövligt Skapande skola är.

Elisabeth Söder


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

Multimodala uttrycksformer och bedömning

Inlägget bygger på en presentation om multimodala uttrycksformer och bedömning som Mediotekets filmpedagoger, Elisabet Jonsved och Elin Jönsson höll på Pedagogiskt café.

multi

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Elin och Elisabets presentation tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 men upplägget passar alla lärare som är intresserade av att jobba med multimodala uttrycksformer.

Bilder, filmer och innehåll i inlägget är från Elins och Elisabets presentation. Jag som återberättar kvällen har gjort ett urval från den digra presentationen. Jag rekommenderar varmt Elisabets och Elins filmkurser på Medioteket. På bilden ser du Elin arbeta filmskapande tillsammans med en grupp elever från Blackebergs gymnasium.

/Elisabeth Söder

IMG_4906_2

Elisabeth och Elin inledde kvällen med att tipsa om Annika Wiks artikel Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet i Skolverkets Lärportal. Artikelförfattaren jämförde undervisning i film med hur vi lär barn att läsa och skriva. Då ser vi till att bokstav läggs till bokstav tills läskoden knäcks. Vi barnen att läsa och skriva steg för steg. Men när det gäller rörliga bilder verkar vi tro att eleverna redan kan allt mycket bättre än vi bara för att de använder mycket av sin tid till att se film på nätet. Men det innebär inte att eleverna har kritisk kompetens kring bildspråk. Därför är det viktigt att de i skolan också får en kompetens i att träna på filmens språk. Artikeln har många konkreta förslag på hur vi kan förbereda oss och arbeta i klassrummet med filmkunnighet, alltifrån att se och samtala till att göra film.

bildmanusexempel

Olika uttrycksformer och mötet mellan olika uttrycksformer

Vad är viktigast, det vi ser eller hör?

Filmen Did you put suger in my coffe? Yeas i did visar på ett roligt och pedagogiskt sätt hur musiken tvingar på oss en tolkning. Samma filmscen men med två olika musikspår pålagda. Hur påverkar det tolkningen av bilden?

Filmen har fått många välförtjänt positiva kommentarer på Youtube som Scorpios  ”Great video, made me wonder if we were ”programmed” to perceive specific music as the carrier of the specific emotion, or would someone who never saw any other movie would react and have same emotion as those that are used to this ”style”.

Typsnitt

Om vi läser KYRKOGÅRD, ett ord, vad ger det för associationer? Väljer vi ett annat typsnitt läser vi bilden annorlunda. Med det här typsnittet associerar många av oss till Dracula.kyrkogård

Om vi istället publicerar en bild på en kyrkogård får vi mer information. Vi kan räkna antalet gravstenar vi ser, berätta vilket material kyrkan är byggd av. Vi kan kanske placera kyrkogården geografiskt och gissa på ett ungefär när kyrkan byggdes.

kyrkogård290

När två modaliteter kombineras kan de förstärka och förvränga varandras egenskaper. I mötet mellan de olika uttrycksformerna uppstår nya betydelser. Som här när vi lägger till, Welcome to Marlboro Country på bilden från kyrkogården. Text kan vara bärande, bilden kan förstärka men samma text med andra bilder och en annan uttrycksform kan bli något helt annat. Därför är det intressant att låta eleverna plocka isär och titta på en modalitet i taget.

Övning i att låta två modaliteter krocka

Be eleverna att skriva en kort text med en tydlig känsla, exempelvis rofylld, skräck eller en neutral text, kanske en instruktionstext. Be dem därefter att med hjälp av trailerfunktionen i iMovie få mottagaren att ändra uppfattning om texten. Med iMovies trailerfunktion kan de välja tempo, musik, ljudeffekter, grafik och typsnitt. Berättelsen paketeras i den form de väljer, exempelvis  exempelvis : bollywood, romantik, skräck, superhjältar och sagoland. Vad är starkast, textinnehåll eller bild och ljud?

kyrkogård3m

Innan eleverna göra film

Det finns kunskap i bildspråket och den måste eleverna vara förtrogna med innan vi ber dem att göra en film. Det är viktigt att eleverna förstår filmens språk, vilka val som professionella filmarbetare gör.

kyrkogård6

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med
översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Det kan beskrivas som adjektiven i filmen.

Filmens grammatik

kyrkogård 3

kyrkogård5

Tips på inspirationsfilmer

Låt eleverna titta på några kortfilmer och leta efter olika bildutsnitt och därefter samtala om filmarens val. När är det är bra att använda  översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild? Olika perspektiv, vad får det för effekt att fotografera en person med grodperspektiv eller fågelperspektiv? Hur rör sig kameran ? Filmen nedan är hämtad från webbsidan International Youth Media Summit.
Ingen av filmerna är längre än 3 minuter. De flesta är utan dialog. Gemensam nämnare är ett budskap som de unga filmarna vill sprida vidare, det kan vara mot diskriminering, våld och sexism för att nämna några.

När eleverna gör film

Det finns betydelsebärande element i bildspråket som eleverna behöver vara förtrogna med för att ha en kritisk förmåga när de möter bildspråkliga budskap eller själva ska formulera sådana. Den här listan är bra att använda när elever ska analysera och prata om film. Om eleverna själva ska göra film bör de bara öva på några punkterna från listan i taget. Film är ett komplext berättarspråk och uppgifterna får inte vara oöverstigliga. Du som lärare måste vara tydlig med vad du ber eleverna om. Vad som är viktigt i just den här uppgiften.

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter ser vi samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. De olika bildutsnitten och vinklarna kan liknas vid adjektiven som broderar ut en text.

kyrkogård9

Uppgift och bedöming

För att kunna bedöma multimodala uttrycksformer behöver vi organisera vår undervisning så att det finns en transparens i vilka kunskaper och arbetssätt som ligger till grund för bedömningen och vara tydliga med vad vi bortser i från.

  • Vilka modaliteter (uttrycksformer) ska eleverna arbeta med?
  • Relevanta ord och begrepp inom respektive modalitet
  • Tema/budskap (Innehåll)
  • Teknik
  • Praktiskt tillvägagångssätt

kyrkogård10

film, vad jag bortser ifrån

Ung i STHLM, ett filmprojekt för elever på gymnasiet

Elin och Elisabet har ansvarat för filmprojektet Ung i STHLM. Ett språk- och integrationsprojekt som vände sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid fick möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetade Elin och Elisabet med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig. Här kan du följa upplägget med konkreta lektionsupplägg   Filmprojektet avslutades med att elevernas kortfilmer visades på biografen Grand. På bilden ser du Elin och Elisabet tillsammans med läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin som medverkade som dramalärare i Ung i STHLM.

minskat 1IMG_5469

Fler lärarröster om att bedöma arbeten i film

Här kan du följa Elisabet Jonsved och Elin Jönsson

Elisabet och Elin har skrivit flera läromedel för Medierådet, Bild är ett språk, Visuell gemenskap, Visuella mönster , Bilders makt och Konsten att övertyga. De driver också bildpodden.

film medierpdet


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Hitta kulturaktiviteter och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

I det här inlägget hittar du aktörer och aktiviteter uppdelade på konstform.
Huvudman för Skapande skola i Stockholm hänvisar våra skolor att första hand välja aktiviteter som finns på denna sida.

Haxpress1

Kommunala skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns upptagen under konstformerna på den här sidan ska kontakta Elisabeth Söder innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulturrådets konstformer med förslag på aktiviteter

Alla aktörer som nämns i inlägget är Stockholmsbaserade men de flesta åker också på turné i övriga landet. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor. Bilden kommer från Pygméteaterns föreställning En häxas dagbok.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du filmare och filmpedagoger till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom film. Längre ned i inlägget får du också tips på övningar du kan göra själv med eleverna.

Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget. Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop av en filmpedagog eller annan person som innebär att filmupplevelsen leder till ett skapandeprojekt för eleverna. 

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1


Filmcentrum, erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med praktiskt filmskapande.

Att träna sin perception och sitt kritiska tänkande i förhållande till andras konstverk må vara en både krävande och givande form av skapande. Analytiska färdigheter, kännedom om berättartekniska grepp och den meningsskapande processen, tolkning är central för visuell läskunnighet – men deras Skapande skola-paket betonar mer än så det grundläggande egna konstnärliga skapandet. Eget skapande ingår alltid. Film ingår alltid. Erfarna filmarbetare ingår alltid.

Filmerna som görs är mellan 1 och 5 minuter. Det kan vara fiktiva eller dokumentära berättelser. De rekommenderar filmpraktiker som använder animation eller reportage med berättarröst. I utställningsrum online får inga barn som kan identifieras synas i bild. Teknik finns på skolan eller hyrs förmånligt. Erfarna och kompetenta filmare som pedagoger.

Filmcentrum lägger till ett kreativt utställningsrum som lanseras nästa år, med ett växande filmgalleri av Skapande skola-arbeten av unga – för framtiden.

Läs mer i deras kurskatalog här
Kontakt: Nina Rahm, nina@filmcentrum.se  0707674450

film


Animation

    •  Fanzingo,  Animation. De erbjuder en animationskurs på totalt 2 dagar. Första dagen får eleverna komma på en filmidé, rita bildmanus och sedan tillverka karaktärer och bakgrunder. Om ni önskar jobba med ett specifikt tema så går det bra att baka in i workshopen, tex “Vänskap”. Andra dagen animerar eleverna sina filmer med en iPad och stop motion-teknik. Eleverna lägger även till en berättarröst/dialog, musik och andra ljudeffekter. Filmen Humlan Hilma och nyckelpigan Ninni är ett bra exempel på vad eleverna hinner med under Fanzingos animationskurs.

  • Erik Hedman, Tivoli, animationsverkstad och modellbygge. Varje besök tar en halv dag. Det är önskvärt med ett särskilt projektrum. Besök 1: Vi lär eleverna grunden i animation och i mindre grupper får de göra en kort film. Besök 2: Grupperna bygger kulisser och figurer till tivolit av återvinningsmaterial. (Heldag) Besök 3: Tillsammans filmar vi och ljudlägger tivolifilmerna. Mellan besöken ska klassen arbeta självständigt.

tivoli2015mindre

  • Den Pedagogiska designbyrån, Animation på iPadEleverna skriver manus och animerar sedan sina berättelser med stop motion-teknik i iPads. Det går fint att arbeta ämnesintegrerat, men annars har vi olika knep för att få igång kreativiteten och manusarbetet. Filmerna blir någon minut långa och görs helt av eleverna men med lite hjälp från oss.

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4


Filmreportage

Fanzingo , Filmreportage Eleverna får lära sig göra egna reportagefilmer; från manus till färdigklippt reportage. Eleverna lär sig eget journalistiskt grävande, undersöka frågor, samla in fakta med hjälp av filmen som verktyg. Ett filmprojekt som enkelt kan integreras i olika skolämnen. Fanzingo står för all teknik men kan efter önskemål även göra projektet med skolans teknik.


Filmskapande

  • Fanzingo , Filmrally-Korta filmscener produceras på ett snabbt, roligt och lärorikt sätt! Eleverna lär sig filmskapandets grunder och att skapa film tillsammans. Allt med hjälp av en iPad och enklare klipprogram. Filmerna har premiär samma dag! Varje klass får delta i ett ”filmrally” med Fanzingo, antingen under en halvdag eller en heldag beroende på er bokning. Fanzingo börjar passet med en inspirerande introduktion i filmskapande och filmberättandes grunder. Det gör vi främst via olika korta filmer, filmklipp och övningar. Sedan delas klassen in i 4 -6 grupper för att skapa en kortare film. Eleverna får på så sätt arbeta praktiskt och kreativt och applicera sina nya filmkunskaper i filmskapandet. Gruppen drar en lapp ur en låda. På varje lapp står en känsla, tex.: överraskad, besviken, rädd, nervös, överlycklig mm. Den känslan ska gruppernas filmer landa i. De ritar ett bildmanus, filmar, klipper i iMovie- allt i en och samma padda.

screesn


Film för scen, scenografi

  •  Create Motion,  Film för scenHur kan film ingå som en del av en föreställning? Utifrån föreställningens innehåll och sceniska behov väljs vilka tekniker som ska användas. Filmerna visas som en backdrop bakom scenen och blir en del av den sceniska gestaltningen. De kan t. ex. användas för att föra berättelsen vidare, länka scener till varandra, ge tillbaka blickar, eller gestalta skeenden som är svåra att göra på scen, exempelvis slagsmål med monster, flygscener et c. Tekniker som animation, greenscreen, compositing och livetagningar. De arbetar med Istopmotion och Adobe Premiere Elements. Vid behov kan även en kurs i Qlab ges som är ett professionellt program som används för att köra film, musik och ljud under föreställningen.

Dansfilm

    • Dansfilm. Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. De använder olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö. Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i processen. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och nära vuxna. Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg från Create Motion har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare på Skarpnäcks skola och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.
    • SKARP6-633x356

Kortfilm

Stockholm filmfestival junior: med mobila filmverkstäder erbjuds elever att skapa egna filmer tillsammans med erfarna filmpedagoger! Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 1-3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.   filmfestival


Webbkurs i att göra film

  • Medioteket höll i en filmkurs, Ung i SHLM där elever från några gymnasieskolor gjorda kortfilmer med final på biografen Grand. Varje lektion dokumenterades och du får konkreta tips på hur du kan arbeta med film i klassen . Tolv lektionsplaneringar färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints.
  • Filmrikets digitala filmskola, lär dig skapa film och rörlig bild. Det finns instruktionsfilmer, övningar och texter om filmskapande. Du kan filtrera på ett ämne eller välja den övning som passar din pedagogiska verksamhet bäst.
  • Voodoo filmskola har samlat artiklar som lär dig göra film från manuskrivande till filmvisning.

Black1b


Film i undervisningen

  • Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet, både i att samtala om film och skapa film. Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet.
  • Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium, resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna WHitlocks gymnasium. Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?   
  • Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare.
  • Läraren Susanna Strömberg berättar hur hon arbetar med film i klassrummet.
  • Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama. Senast vecka 47 finns det blogginlägg till alla kulturformer.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Checklista inför planering av Skapande skola

Kulturrådet har justerat sitt bidrag Skapande Skola inför läsåret 2019-2020. Det är ännu mer fokus på elevernas kreativitet och  skapande. Bilden är från Christina Tingskogs projekt Livslinjer där elever och dansare tillsammans arbetar fram en föreställning.

Livslinjer-Dunkers-ihakningar7-fotoTingskog

Om alla fyra påståenden stämmer får skolan använda Skapande skola-bidrag till aktiviteten

checklistaskärmklipp

Stämmer något av följande får skolan inte använda Skapande Skola-bidrag för aktiviteten

A. Besök och visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och liknande kulturinstitutioner. Undantag från detta är om besöket/visningen är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell yrkesverksam kulturaktör.

B. Uppleva scenkonst, dans, teater, cirkus etc. med samtal i anslutning till eller efter föreställningen. Undantag från detta är om  föreställning är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell kulturaktör.

C. Arbeta med teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering och liknande ämnen.

Varför får vi inte använda bidrag från Skapande skola till dessa aktiviteter?

Att uppleva scenkonst, se film etc. ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnen och kostnaden kan tas från skolans ordinarie verksamhet. I Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för alla som arbetar med barn och unga står det ”Alla barn och ungdomar oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna.”

Att arbeta med teknik, programmering, historia och liknande är skolämnen, inte konstområden. Läs mer om vad bidraget får användas till:  Skapande skola på Kulturrådets sida.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

Kulturrådets ordlista för centrala begrepp inom Skapande skola

  • Konstområde: arkitektur, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur och berättande, serier, digitalt
    skapande, musik, musikdramatik, slöjd/hantverk/design, teater och samtida cirkus
  • Professionell yrkesverksam kulturaktör: kulturaktören har antingen har en högre konstnärlig
    utbildning inom sitt konstområde, exempelvis från konst- och musikhögskolor eller är yrkesverksam
    inom konstområdet och har så varit under flera år.
  • Treårsprincipen: Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck
    ges vi bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade
    treårsprincipen. Efter en paus (på minst tre år) kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör.

I ett tidigare publicerat blogginlägg på Kulan kan du läsa mer. Inlägget uppdateras kontinuerligt allt eftersom Kulan får ny information från
Kulturrådet och kulturaktörer. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets sida

Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och därför hittar skolorna garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt. Utbudet av aktörer presenteras på Kulanwebben eller Kulanbloggen.

Tips för att hitta kulturaktörer och kulturaktiviteter

På Kulan finns 8 texter som utgår från Kulturrådets kulturformer:

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både skola och kulturaktör

Pengar för renodlade kulturupplevelser

Pengar för att besöka museum, se film, uppleva scenkonst har skolan gjort långt innan Skapande skola kom. Pengarna för det finns i elevpengen. Skapande skola bidraget ska komplettera det arbete med kultur som skolan redan gör. Målet är att eleverna ska få möta kulturaktörer, få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och eget skapande.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Alice i underlandet för alla åldrar och ämnen

Tips på hur du kan arbeta med Alice i Underlandet i svenska, psykologi och filosofi. Tips på lärarguider, föreställningar, workshops och filmer.

alice-1-webbformat-2048x1280

Ända sedan jag läste Alice i Underlandet första gången har jag varit tagen av boken och letat efter olika utgåvor. Alice i Underlandet väcker frågor om filosofiska spörsmål, om tid, identitet och kärlek. Den har ett underbart fantasiväckande språk med klurigheter och ordvitsar. Min förstfödda döptes till Alice eftersom jag tyckte det var ett under att bli gravid och få barn. Därför blev jag extra glad när jag fick ett brev från skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan som berättade att några klasser skulle arbeta med Alice i Underlandet. My hade sett  Marionetteaterns föreställning Alice, med manus av Margareta Sörenson efter originalberättelse av Lewis Carrol. My förstod att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna.

1627671836990d6313f4e8b24114f00a

Årskurs 1, 2 och förskoleklass nappade på att arbeta mer fördjupat med Alice och även använda Marionetteaterns Skapande skola paket. Inför ett Skapande skola projektet i åk 2 liksom inför föreställningar för åk F och årskurs 1 håller My boksamtal om boken Alice i Underlandet. My hoppas också att föreställningen kommer bearbetas på olika sätt efter besöken. Kanske blir det en utställning av elevernas bilder i skolbiblioteket. Förutom att My är skolbibliotekarie är hon också kulturombud och ansvarig för Skapande skola på Lillholmsskolan.

En läsning utifrån olika perspektiv

I Bokcirkeln talar Eva Beckman och Johar Bendjelloul om boken och granskar den utifrån olika perspektiv.
Tre avsnitt där de läser boken med olika glasögon. De talar bland annat om:
En politisk tolkning, om faktaresistens, filterbubblor och klimatångest som en koppling till dagens samhälle.
En Freudiansk och psykoerotisk läsning, om pubertetens kaos när kroppen krymper och växer. Alla freudianska symboler, vad står hjärtedrottningens röda färg och kålmaskens längd för?  Roligt att låta elever frossa i överspända tolkningar. Eller varför inte ett samtal om syne på barns nakenhet och vänskap mellan barn och äldre män nu och då.  
alice b232c3b7-2bda-44a4-85f1-79abf42cd386 Den verkliga Alice, dekanens dotter Alice Lidell. Alice utklädd till the beggar maid. Bilden togs 1858 av läraren och författaren Lewis Carrol.
 

Alice som dockteater på Marionetteatern

Sagan om Alice som faller ner i ett kaninhål har många gånger tolkats som teater, dans och film i stora och påkostade uppsättningar. I Marionetteaterns version i regi av Helena Nilsson, är formatet litet, men fantasin stor. I deras specialskrivna version för dockteater växer en historia fram för vår tids barn. En rolig och tankfull berättelse om att bli stor. Det är en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.

Alice

Alice in underlandet som bok

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna Alice i Underlandet i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket. Mediotekets bibliotekarie Sebastian Stålnacke har bloggat om Alice i underlandet på Cirkbloggen ”Alice i underlandet är en våldsam, galen och skrämmande historia i många stycken. Den ger ingen tröst. Den är amoralisk, den vill inte uppfostra, och i detta är Alice nästan ensam bland alla barnböcker.” Rekommenderar också Christina Björks bok Alice i verkligheten som berättar om den verkliga Alice och hennes systrar och författaren själv, Lewis Carrol synonym för Charles Dodgson. Boken är rikt illustrerad med fotografier. Läs mer om författaren, Lewis Carrol och den wictorianska tidsepoken som gällde när boken skrevs.

IMG_7058

Lärarguider till boken Alice i Underlandet

Författaren och psykologen Jenny Jägerfeldt har gjort en lärarguide till Alice i Underlandet i Alla tiders klassiker wikin. Lärarguiden tar bland annat upp:

  •  Viktiga teman och symboler:  Att gå från barn till vuxen, Livet en gåta, världen i Underlandet är inte rationell eller logisk, döden ett underliggande hot, galenskap och sunt förnuft.
  •  Kända citat: – Vem är du, frågade Kålmasken.Jag… jag vet det knappt själv, inte just nu … i morse när jag steg upp visste jag i varje fall vem jag var, men jag tror att jag måste ha förvandlats flera gånger sen dess. (s 64,i samtal med Kålmasken)
    Kan du vara snäll och tala om vilken väg jag ska gå härifrån?Det beror på vart du vill komma, sa katten.Det spelar inte så stor roll vart… sa AliceDå spelar det inte så stor roll vilket håll du går, sa katten.… bara jag kommer nånstans, förklarade Alice.Jamen, det gör du säkert, sa katten. Om du bara går tillräckligt långt. (I samtal med Solkatten, s 88)

Boken finns på många skolor i gruppuppsättning från Kulturrådets satsning Alla tiders klassiker och går att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek.

Alice i underlandet på bild

Se Alice i Underlandet, som 24 gamla, vackra bilder för Laterna magica, en slags projektor från 1600-talet med vilken man genom att låte en ljusstråle belysa en målad glasskiva kunde projicera bilden på en vägg. Här hittar du gamla illustrationer till Alice i underlandet

alicelanterns_1

   alicelanterns_4

Alice i underlandet på film

Kommunala skolor i Stockholm kan se filmen Alice i Underlandet i regi av Nick Willing. Filmen bygger på Lewis Carrolls klassiska saga från slutet av 1800-talet. Alice följer efter en vit kanin ner i en håla och hamnar i Underlandet, en värld full av märkliga upplevelser, äventyr och magiska varelser. Där möter hon bland andra Triddeldi och Triddeldum, går på ett förvirrat teparty hos Hattmakaren och träffar den omtalade Hjärter Dam. I Underlandet är det mesta bakvänt. Ingenting är som man förväntar sig.

Medioteket har också Alice i Underlandet av Tim Burtonen djupdykning ner i drömmarnas rike. En film som har något att berätta om frigörelse från yttre krav och konventioner samt om fantasins kraft. Till filmen finns Svenska filminstitutets filmhandledning till Alice i Underlandet av Tim Burton

alice-in-wonderland-tim-burton

Tidiga filmer på Alice i Underlandet


En av de första filmerna som producerats i England är Alice i underlandet från 1903. Den ursprungliga filmen är 12 minuter och efter en ömsint renovering kan vi ta del av 8 minuter film.

En kärleksfull parodi på Alice i underlandet, filmen heter Alice i sifferlandet och handlar om en elev som inte förstår vitsen med matematik. Genom att följa kaninen ned i hålet tar hon del av ” the mysterious and mathemagical world of Numberland, There she has encounters with some very strange creatures and experiences a life-threatening interaction with the notorious Queen of Hearts, the Numberland monarch that the creatures there nick-name the Queen of Hard because of how difficult she makes even the most simple problems” All musik kommer från 1951 Alice in Wonderland Original Motion Picture Soundtrack Copyright Walt Disney Records. Filmen gjordes som ett skolprojekt av Escondido Charter High School.

Personlig film, bild, ljud och text illustration till Alice i underlandet, kanske en inspiration till en annorlunda bokredovisning? Filmen gjordes 2009.

Marionetteatern/Skärholmens Skapande skolapaket

 Ett upplägg på tre tillfällen, Möt dockorna, Teaterverkstad och se valfri föreställning för årskurs F-6. Eleverna ges möjlighet att utveckla sin berättarförmåga i kombination med visuella uttryck. Förutom att lära sig om dockteater och olika sorters speldockor, övar sig eleverna bland annat i samarbete, att omsätta idéer till handling och att känna tillit till sin egen förmåga.

 

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten
Möt dockorna,  bland annat dockor från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

I den dramatiserade dockvisningen Möt Dockorna! visar handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter upp sig och sina konster. Föreställningen är en utmärkt introduktion till dockteaterns magiska värld! Passar alla åldrar.

 

skuggspel

Teaterverkstad – Skapa skuggor, i Kina har skuggspelsteatern flera tusen år gamla rötter, vilket gör den till en av de allra äldsta formerna för berättande. Marionetteatern erbjuder klasser att under en halv skoldag besöka teatern för att utforska alla de möjligheter som skuggspelsteatern har att erbjuda. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen!

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information

10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola

Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolan och skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07

Skapande skola-projekt och -samarbeten ska innehålla konstnärligt skapande tillsammans med kulturaktörer verksamma inom konstområdena och som uppfyller bidragets krav på professionalitet. Fokus inom Skapande skola-projekt ska vara på de estetiska processerna och öka barn och ungas möjlighet till att möta konstnärliga uttryck.

  • Det innebär att en kulturpedagog/ museipedagog som är professionell inom sitt yrke men inte är utbildad inom Kulturrådets konstområden inte får arvoderas med bidrag från Skapande skola.
  • Det innebär att bidrag från Skapande skola inte får användas till separata kulturbesök om det inte innefattar ett fördjupat skapande för eleverna.

Kulan_WSbild

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt ska ha en koppling till Kulturrådets konstområden: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

Områden som exempelvis teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering o.s.v. är skolämnen och inte konstområden.

Bidrag för att betala entré till museum?

Det är populärt att exempelvis besöka och boka visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen, Tekniska museet och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från förskolans eller skolans budget där pengar finns för ordinarie verksamhet. Det är besök som ingår i förskolans och skolans eget uppdrag inom läroämnena.

Däremot kan förskolan och skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturaktör som är verksam inom Kulturrådets konstområden. Workshopen ska vara upplagd så att det blir en skapande process för barn och unga. Då får barn, unga och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Om en museipedagog arbetar med eleverna måste hen också vara en professionell kulturaktör.
Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Ateljée I_Nationalmuseum

 

Godkända Skapande skolapaket?

Många aktörer erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola. Vi som är huvudman i Stockholm för Skapande skola har 4 frågor, en checklista. Om svaret blir ja på alla fyra frågo0rna får ”paketet” arvoderas med medel från Skapande skola.

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att arbeta med: dockteater, skuggspel, komposition, fotografering, musik,  film, hantverk, pantomim, dans, jonglering, drama, akrobatik , illustration, skriva och mycket mer .

Vi på Kulan får ofta frågan om förskolan eller skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Men kom ihåg att Skapande skola bidrag enbart får användas till ett besök om det också innebär att eleverna får fördjupa scenkonstupplevelsen genom eget skapande och uttrycka sin kreativitet. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Men bara för att kulturaktörerna finns på Kulan innebär det inte automatiskt att de går att anlita för medel från Skapande skola. För att du ska kunna arvodera med medel från Skapande skola krävs att eleverna får fördjupa scenkonstupplevelsen genom eget skapande och uttrycka sin kreativitet. Se Stockholms checklista  

Stockholm som huvudman för Skapande skola hänvisar till dessa aktörer och aktiviteter

För att underlätta för dig att hitta aktörer som erbjuder skolan stöd i sitt kulturarbete har jag skrivit 8 blogginlägg, Hitta kulturaktör till Skapande skola som utgår från Kulturrådets kulturformer: Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama. Vill du välja annan aktivitet eller aktör än de som finns med i sammanställningen är det viktigt att du kontaktar Elisabeth Söder innan du går vidare.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola, kontakta elisabeth.soder@edu.stockholm.se  På bilden ser du elever från Gärdesskolan som prövar Intimans scen inför annan de ska delta i en föreställning.

gärdes 2B

Viktigt att prioritera

Det är glädjande många förskolor och skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda förskolan, skolan inte får lika stort bidrag per elev som för några år sedan. I skolan kan det bra att prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot.

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen. Undantag från treårsregeln är om kulturaktören förnyar sitt kulturutbud eller utvidgar sitt kulturutbud genom tvärkonstnärliga samarbete.

Regeln är inte till för att styra och begränsa utan faktiskt just tvärtom, för att vi i förskolan, skolan ska bli påmind om att INTE begränsa oss till en konstform och en och samma kulturaktör år ut och år in. Vi vinner på att få ta del av en variation av konstuttryck. Vi kan få ett annat sätt att tänka på konstnärliga processer och hur de kan användas i undervisningen om de får uppleva det genom att olika professionella kulturaktörer kommer in till förskolan, skolan med sin expertis och hur det kan berika undervisningen och skapa synergieffekter på sikt.

På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Barn och unga ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att barn och unga inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och utbildning vet att det är i förskolan, skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck. En  möjlighet är att låta barn och unga välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att ha synpunkter .

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skola-bidraget

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

 

 Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har  andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och skolorna hittar garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt att fördjupa sig i.

Glöm inte att pengar för renodlade kulturupplevelser finns inbakat i elevpengen! Skapande skola är ett tillskott för att göra något utöver.

Har du tips för att arbeta med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n    

Tema källkritik och medier

På UR, Skolverket och IIS (Internetstiftelsen i undervisningen) finns många definitioner på källkritik och hur vi kan arbeta med media och källkritik i skolan.  Som en ingång eller fördjupning av arbetet finns det filmer, teater, interaktiv teater och musik på temat som jag presenterar i det här inlägget.

 

Demokrati, makt och medier, Vi & Dom

Vilken bild förmedlar medierna av de andra, de som inte inkluderas i samhällets normer? Hur påverkas vi av dessa bilder? Filmen Vi  & Dom  visas på Zita/ Folkets Bio. På nätet sprids propaganda av repressiva regimer och fejknyheter av lobbyister, samtidigt som en ny form av ”medborgarjournalistik” har uppstått. Hur påverkas demokratin? Biografen Zitas filmpedagoger erbjuder filmföreläsningar där filmexempel som belyser ämnet varvas med diskussion. Samtal om publicistiskt ansvar, källkritik och yttrandefrihet.

9eb21e75db12f148332570e868036fb0


Konspiration!

Det är valår och samhällsdebatten är starkt polariserad. Två journalister bestämmer sig för att skapa en ny konspirationsteori och skickar ut den i världen genom digitala kanaler. Vi får följa bygget steg för steg och när de ska visa sin avslöjande dokumentär på TV4 har de helt tappat kontrollen över sin skapelse. Journalisternas fejkade konspirationsteori har börjat användas av helt andra krafter än de kunde ana.

Konspiration! är en föreställning av Musikteater Unna om byggandet av en konspirationsteori. Läs mer om Musikteater Unna och föreställningen Konspiration på Kulan 

  1. Musikteatern Unnas. Konspiraton.

 


Sant, falskt och lite däremellan

Sant, falskt och lite däremellan är en humoristisk och allvarsam klassrumsrevy av Cirkus Tigerbrand.  Ibland kan sanningen visa sig vara falsk och lögnen visa sig vara sann – allt beroende på vilket perspektiv man har. När börjar en historia glida över till fantasi och när blir det till lögn? Vilket perspektiv väljer du som lyssnar? Vad är fakta och vad är friserat hittepå?
En klassrumsföreställning där publiken får vara med i interaktiva inslag med tankar och förslag till vad som kan vara sant eller falskt.Människan är det enda djur som ljuger. Vi ljuger tre till åtta gånger om dagen. Avslöjar lögnen gör vi bara sex gånger av tio. Inte mycket bättre än om vi singlat slant alltså…Enligt forskningen så behövs lögnen i det sociala samspelet. Vi börjar ljuga redan i tvåårsåldern, men det är först i sexårsåldern medvetenheten om vad som är på låtsas och vad som är på riktigt anses fullt utvecklad.

I en värld av alternativa fakta och där många redan i lågstadiet är aktiva på sociala medier- där rykten flyger snabbare än tanken – så är kunskap om sanning och lögn nödvändigt.  När man just börjat skolan öppnas världen. Man möter nya människor, nya idéer. Men det är fortfarande svårt att orientera sig mellan sanning och lögn.

f831f359b3c7ecc12ab799dbc90b33a0


Skärisbiografen: Truman show

Truman Burbank bor i Seahaven, en idyllisk småstad där husen är vackra och grannarna hälsar godmorgon med ett ständigt leende på läpparna. Han har ett hyfsat jobb på ett försäkringsbolag, är gift och lever ett vanligt liv. Att hans fru ofta beskriver livsmedel och köksredskap som om hon var med i en reklamfilm reflekterar han inte ens över. Det lilla livet är gott och Truman accepterar världen som den är. Vad Truman Burbank inte har förstått är att hela hans liv är en direktsänd såpa 24 timmar om dygnet som visas runt hela världen!

Tv-producenten Christof engagerade Truman som bäbis. Seahaven är egentligen världens största TV-studio. Alla människor som Truman möter, inklusive hans egen fru, är skådespelare. Hennes och andra människors ovanligt detaljerade beskrivningar av prylar och maträtter är bara produktplacering. När Truman upptäcker detta faller hans värld i spillror, hur ska han bära sig åt för att få ett eget liv? Han tvingas ifrågasätta hela verkligheten, vad är egentligen sanning?

Truman Show är en satir som inte lämnar någon oberörd med sitt direkta tilltal och målande narrativ. Mediernas inflytande och världshärskaren som dikterar vad som är sant eller falskt står i centrum. Alla måste spela med, annars blir de utkastade eftersom de hotar den rådande strukturen som TV-serien kräver.

Den här filmen är en del av filmprogrammet för skolor. Biljetter finns tillgängliga för skolklasser och kostar 20 kr/st. Rekommenderas för årskurs 8-9 och gymnasiet. Trumanshow visas på Skärisbiografen i Kulturhuset Skärholmen

2fa481444b524479eceaa0c954318800


VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?

Veta bäst – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning av Teater Barbara om kunskap, för mellanstadiet.

Vi möter klasskamraterna Nene och Jojo som tjafsar om det mesta. Nene är självsäker och utåtriktad medan Jojo är försiktig och reflekterande.
Skolans bibliotekarie Minerva kommer till klassrummet med sina favoritböcker för att prata om kunskapens historia. När hon öppnar ”Den stora boken om kunskap” för att ta fram Platons urgamla kunskapsformel uppstår plötsligt en reva i tid och rum och in ramlar två gubbar som visar sig vara Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Exalterade över att ha landat mitt i ett lärosäte för unga medborgare upptäcker de båda snart att världen har förändrats och att deras syn på kunskap inte längre är en självklar sanning. Dråpliga situationer uppstår när de fem karaktärerna från 3 olika tidsåldrar ska försöka förstå sig på varandra och världen.
Rollerna gestaltas av två skådespelare och tre dockor i skala 1:1.Till VETA BÄST finns ett gediget pedagogiskt material för fortsatt arbete.
_DSC9809a större
Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM. Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n

Se film, prata om film och skapa film

Tips på aktörer som visar skolbio och erbjuder workshops i att göra film.

Alla elever i Stockholms skolor har möjlighet att se subventionerad skolbio. Under hösten 2018 har vi också en skolbiokampanj med några utvalda filmer som klasser kan se utan kostnad för skolan. Alla  skolbioföreställningar har filmhandledning med förslag på uppgifter och ingångar för samtal. caroline_eriksson_004_beskuren Att i skolan få uttrycka sig med film är viktigt. Det ökar förmågan att läsa filmens språk. Elever tycker att det är roligt att göra film. Att filma och redigera med iPad är enkelt vilket innebär att eleverna kan fokusera på filmens innehåll och språk. Vill du ha fortbildning i att arbeta med film erbjuder Medioteket kurser utan kostnad för lärare i Stockholms stad.

Workshops i filmskapande för elever

  • Porträttfilmer med greenscreen

green 1 583aec0be05d7ef57bcd58674431c347 Tillsammans med filmaren Helene Berg får eleverna utforska hur de kan använda greenscreen teknik för att filmisk gestalta en text. Eleverna arbetar fram ett text och bildmaterial under lektionstid. Filmworkshop med greenscreen därefter byts den gröna bakgrunden ut mot den målade bilden. Eleverna målar, filmar, redigerar och ljudlägger sina filmer. Syftet med projektet är att erbjuda olika verktyg för lärande och att väcka lust till ett eget skapande. Den digitala tekniken blir ett hjälpmedel för att kombinera olika typer av uttrycksformer på ett lekfullt och inspirerande sätt.


  • Dans och film

greeen2 a678de56a453c6d00711678fa63b44bb

Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg (Create motion) får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. Eleverna får testa olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning, och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö.Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i projektet. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och föräldrar.

Projektet genomförs i form av olika workshops. Beroende på antal klasser och elever skräddarsyr de ett projekt utifrån budget och skolans önskemål. Genom att skapa egna dansfilmer stärks elevernas förmåga att samarbeta och att hitta ett kreativt rörelse- språk. Här kan elever upptäcka en skaparlust med sina egna rörelser vilket stärker identiteten, självkänslan och lusten att röra sig.


  • Digital Biografi- en filmberättelse

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1

Digital Biografi av Cyntia Botello vill ge unga plats och utrymme att berätta på ett mer konstnärligt sätt och hitta sin egen estetik och våga experimentera.
Deltagarnas berättelser och personliga erfarenheter samlas in på deras egna villkor och tas tillvara. Vi alla har en bakgrund och livshistoria som är intressant att berätta. Syftet är att synliggöra, ta tillvara och levandegöra unga nyanländas bakgrund, erfarenheter, livsvillkor i dag och deras bild av hur framtiden kan utvecklas för dem.
I projektet gör eleverna korta filmer där de kan forma sina egna berättelser: ta utgångspunkt i vem de är, var de kommer i från, deras familj, erfarenheter de har, intressen, drömmar, kanske beskriva sin resa till Sverige, hur man har det i dag i ett nytt land, tankar om framtiden eller annat relaterad till deras liv.

Tanken med Digital Biografi är att skapa möten mellan nyanlända unga ungdomar födda och uppvuxna i Sverige. De får i projektet bekanta sig med att skriva ett manus och göra en film genom foto, redigering och produktion som konstnärlig uttrycksform. Digital Biografi är utformat så att alla kan vara med, både de som inte är bekanta med digitala resurser och/eller filmande till de som är mer erfarna. När filmerna är klara visas filmerna för varandra internt i gruppen.


  • Animation på iPad

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4

Den Pedagogiska Designbyrån lär eleverna att animera och redigera på iPad!
De kommer ut till er och gör filmer av berättelserna tillsammans med eleverna. Den Pedagogiska Designbyrån arbetar med iPads och erbjuder klasser att arbeta med greenscreen, cut-out, lera eller pixilation. De har all teknisk utrustning som behövs, och arbetar alltid två stycken mediepedagoger tillsammans. Eleverna arbetar under handledning, allt från att skapa karaktärer till att animera och redigera i iMovie.
I slutet av dagen ordnas en filmvisning.

  • Digitalt Berättande

green 10 993015c65caeaf2fa28da2afc47f12d7
En av de metoder Unga berättar använder är digitalt berättande. Det är en kort film, helst bara 1 minut lång. Den som skapar en digital berättelse börjar med att skriva ner sin historia och ofta finns det ett specifikt tema man jobbar utifrån. Berättelsen skall vara ur ett jag-perspektiv och den som gör berättelsen spelar in sin röst. Sedan gör man bildmanus och bestämmer vilken typ av bilder som ska vara med i filmern. Det kan vara teckningar, fotografier, animationer eller filmklipp. Eleven sätter ihop bilderna med röstinspelningen.
När berättelsen är klar avslutas workshopen med en gemensam visning och efterföljande diskussion om filmernas olika innehåll.

    • Gör film i skolan

green 6 44c2bcfb83e2dae624bb22ca7193ed3b Ge eleverna nya perspektiv och låt dem kliva in i rollen som regissörer, filmfotografer och skådespelare för en skoldag – närsomhelst på året! Med Stockholms filmfestival Juniors Mobila filmverkstad erbjuds  alla grundskolor och gymnasier i Stockholms län att skapa egna filmer tillsammans med deras  erfarna filmpedagoger. Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.


  • Filmcentrum

filmcentrum Hos FilmCentrum kan du beställa film för visningar i klassrum, anlita professionella filmpedagoger och boka hela projektpaket för Skapande skola. De erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med Filmanalys, MIK (Medie- och informationskunnighet) och praktiskt filmskapande. Från vårterminen 2018 erbjuder FilmCentrum Skapande skola-arbeten kopplade till de Globala målen. Skapande skola-arbete kring film är en utmärkt metod för att förena obligatorisk hållbarhetsundervisning med prioriterad MIK/medie- och informationskunnighet.


Kompetensutveckling för lärare

  • Språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM har tolv lektionsplaneringar, färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints
  • detaljplanering

avatar (1)



      • Mediotekets kurser i filmpedagogik

Black6b

Medioteket  ger kurser i filmpedagogik, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna.

Filma med iPad,  en kurs för dig som vill ha lite skjuts på vägen för att komma igång och filma med iPad tillsammans med dina elever. Du får lära dig grunderna i hur du berättar med en kamera. Filmpedagogen går igenom hur du skriver filmmanus, ritar bildmanus och filmar för att slutligen redigera materialet till en färdig film med förtext, eftertext, ljud och musik. Genom att själv göra en enkel kortfilm lär du dig grunderna i det filmiska språket.

Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Skolbio

green 8Medioteket_SkolbioStockholm_HT18_Miraklet-pa-berget Medioteket arrangerar filmvisningar för elever på biografer runtom i Stockholm. Från och med vårterminen 2018 kostar ett skolbiobesök 25 kronor per plats tack vara den nya Skolbiopremien. Filmerna ”Amatörer”, ”Jimmie”, ”Just Charlie” och ”Lady Bird” ingår i en kampanj för högstadiet, gymnasiet samt fritids- och ungdomsgårdar. Erbjudandet gäller skolor i Stockholms kommun.  Skolbio har för närvarande visningar på följande biografer: Tellus, Victoria, Sture, Bio Rio, Filmstaden Vällingby, Grand, Reflexen, Zita, Filmstaden Kista och Årsta Folkets hus.


Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n