Visar alla blogginlägg med kategorin:
Förskola

Kameran i centrum , för möten mellan människor. Del 1

Rapport från film i skolan dag på Filminstitutet. Linda Sternö från Barnfilmskolan, Akademin Valand inledde dagen med att visa filmer som kursdeltagare tagit. I ett av filmskolans projekt arbetade de tillsammans med barn på en förskola och intresserade pensionärer. Syftet med åldersblandningen var att barnen skulle lära sig av de äldres erfarenheter och pensionärerna skulle smittas av barnens attityd till digitala redskap och bli frimodigare med kameran.  De blev indelade i grupper och fick olika uppdrag. Ett var att med kameran berätta Vad gör dig lycklig? 

säng1Filmskolan frågade inte vad gruppen ville berätta utan lämnade bara över en kamera . När alla var klara med att besvara frågan Vad gör dig lycklig ? Tittade gruppen på varandras bilder . Om vi tittar tillsammans och pratar om det vi ser, kan vi ta hjälp av varandras blickar och få syn på något annat, vi får tillgång till fler perspektiv.

Bilden med sängen hade en ung pojke från Afghanistan tagit. Gruppen tyckte först att det var en torftig och kal miljö och frågade om det var från någon institution. Men pojken visade en bild på den första egna säng han haft på flera år och som han var överlycklig för. Hade pojken bara berättat att han blev lycklig av en säng utan att visa bilden så hade det inte blivit samma viktiga samtal i gruppen.

toalett 1

Bilden på toaletterna hade en av pensionärerna tagit. Toaletter gjorde henne glad. Utan offentliga och rena toaletter i stadsrummet så skulle hon inte våga lämna sin lägenhet.

Bilden från tvättstugan tycker nog många av oss signalerar tristess. Men fickan som tog bilden berättade att det var det bästa hon visste att vara i tvättstugan. Det var enda chansen för henne att rå om sin mamma utan att konkurrera med 8 småsyskon.

tvätt

Tre bilder som visar vikten av att få tillgång till flera perspektiv.

Nästa blogginlägg från Film i skolan dagen kommer också handla om Barnfilmskolan. Då får du tips på konkreta övningar att göra med eleverna.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Klimathjältar med teaterns hjälp

Skall vi prata med våra yngsta om hoten mot vår miljö och i så fall, hur? I det här blogginlägget resonerar dramatikern Elina Mattsson som skrivit Klimathjältarna om hur hon tillsammans med skådespelare och provpublik bollat perspektiv och informationsnivå för en ung publik. /Elisabeth 

För några år sedan fick jag idén att göra en barnpjäs om klimatfrågan. Jag skrev en pjäs och satte igång produktionen och nu så är det dags. Föreställningen handlar om Sullet som berättar för kompisarna på förskolan att hon ska bli Klimathjälte. Det är bara det att Sullet inte har någon förebild och inte vet riktigt vad en Klimathjälte gör. Så därför ger hon sig ut på en resa för att ta reda på det. Jag visste tidigt att jag ville skriva pjäsen som ett äventyr. Likt de äventyrssagor som jag hade på kassettband när jag var liten och kunde lyssna på om och om igen. Men hur ska en skriva om klimatfrågan för en tilltänkt publik på 5-8 åringar? Vad vet de och vad kan de förstå?

Jag valde att skapa olika karaktärer som kan berätta för Sullet om hur klimatförändringarna påverkar dem. Publiken får vara med när hon träffar två träd i Amazonas som är rädda för skövlarna, ett istäcke som börjat svettas och smälta och snart inte kommer kunna spela stråltennis med solen och en sjö som blivit försurad och folkskygg av föroreningar och nedskräpning.

Min egen klimatresa

Min egen ”klimatresa” började med att jag såg Stefan Jarls film Underkastelsen. En dokumentär där han undersöker hur många farliga ämnen vi människor får i oss via mat och från vår närmiljö och som sen lagras i vår kropp och som på sikt kan skapa oväntade och farliga cocktaileffekter. Det är inte konstigt att så många drabbas av cancer! Jag började direkt ställa om och köpa ekologisk mat. De där ämnena vill jag inte ha i min kropp. Senare vidgades mitt synfält och jag började tänka på vad min konventionella, besprutade, mat hade orsakat där den odlats. Det är galet vad vi gör med vår jord! Och hur kan det vara billigare att göra skada på miljön än att odla på ett sätt som marken och vi människor tål? Det är det inte, för vi har precis börjat få räkningarna för all förgiftad mark, alla resurser utnyttjade till bristningsgränsen. Nu börjar Jorden säga ifrån. Så vi måste agera!

Vi är nu mitt uppe i repetitionerna av pjäsen och jag har fått en massa tankar och feedback från mina smarta skådespelarkollegor och bearbetat om delar av manuset. Eftersom att frågan är så stor och komplex så blir det ett ständigt bollande av perspektiv, informationsnivå och hur pass förklarade vi ska bli. Min tanke är att det ska finnas fler lager i föreställningen. Att barnen gör sina kopplingar och personer med mer livserfarenhet och andra referenser kan göra andra kopplingar. Däremot så har jag när jag själv arbetat i barngrupp på förskolor slagits av hur smarta slutsatser barn kan dra. Det ska bli så spännande att möta publiken med den här föreställningen! Jag är säker på att de kommer att uppleva och upptäcka saker som jag varit helt omedveten om.

Barn har bra idéer! Men hur mycket ansvar ska vi lägga på barnens axlar? En del verkar lämna sitt hopp till framtidens ingenjörer att dämpa effekterna av vårt ohållbara levnadssätt. Det är inte hållbart och jag tror att vi måste börja i det lilla, samtidigt som vi är medvetna om de stora frågorna och sambanden. Förhoppningen med föreställningen är att den ska ge barnen grundläggande kunskap om olika platser i världen där miljön hotas på ett eller annat sätt. Samt några praktiska kunskaper om vad en Klimathjälte kan göra. Men tanken är också att klimatfunderingarna ska fortsätta efter teaterbesöket. Att barnen, med hjälp av sina pedagoger, ska komma på egna sätt att ta hand om naturen och miljön på.

Jag tänker att en Klimathjälte är någon, som Sullet, som står upp för Jorden. Som blir naturens talesperson och säger det som vi innerst inne vet: att vi måste ta hand om Jorden tillsammans.

Jag skrev en pjäs och satte igång produktionen och nu så är det dags: ett gästspel på Teater Tre med premiär lördag 3 december. Efter det blir det föreställningar för förskola och skola 6-8 december.

Elina Mattsson
Producent, manusförfattare och skådespelare i föreställningen Jakten på Klimathjältarna
Läs mer om föreställningen Klimathjältarna på Teater Tre  Du kan också följa klimathjältarna på facebook

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kulturombud, dansa på borden!

kia4 Clarisa och Kia från Cirkulationsbiblioteket

Ställ dig på bordet och sjung”,  Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Citatet gäller skolbibliotekarien men stämmer i hög grad också in på kulturombud. Vilka kanaler har du för att nå ut och få in synpunkter från kollegor och elever?  Citatet är från en föreläsning med Edward Jensinger, rektor och områdeschef i Malmö. Som kulturombud förväntas du vara insatt i Stockholms kulturutbud och ge tips, både för kulturupplevelser och för större ämnesövergripande projekt med kreativa inslag. I det här blogginlägget berättar jag om stöd för ditt uppdrag. Hör gärna av dig och berätta om hur du arbetar med ditt uppdrag.

Stöd i ditt uppdrag som kulturombud

Nationella styrdokument

Kultur har fått mer tyngd i våra kurs- och ämnesplaner. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av vad som står om estetiskt lärande under respektive ämne. Lisa Eklöv har också skrivit flera inlägg för Kulan  exempelvis inlägget Utveckla variationerna av undervisningsformer ”i  läroplanen för gymnasieskolan uttrycks följande: det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”.

Stadens styrdokument för kultur

I Stockholm är Kultur i ögonhöjd det barn- och ungdomskulturprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Alla barn och unga som växer upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande. Styrdokumentet finns att ladda ned för förskola, grundskola och gymnasium. Handboken är varvad med styrdokument och konkreta tips. I häftet får du information om Skapande skola, lyckade kulturmöten, kulturprojekt, litteraturtips, bedömning och ”läsameratips”. Omslag huvudfolderOmslag Grundskolan Omslag Gymnasiet Omslag förskolanFörskola Grundskola Gymnasium Kulturombudsuppdraget Det finns inget krav på att varje skola skall skriva en kulturplan men det är ett sätt att synliggöra uppdraget som kulturombud. Det ger också överblick så att skolan snabbt kan kontrollera att alla klasser fått sina två obligatoriska kulturupplevelser per läsår. I Stockholm har alla skolor ansökt om Skapande skola bidrag och i verksamhetsplanen för att få bidraget finns redan ett embryo till kulturplan. Så här arbetar några av våra kulturombud med sitt uppdrag. Lars Håkan Larsson, på Höglandsskolan har i flera blogginlägg för Kulan berättat om hur han för och efterarbetar kulturprojekt. I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Lisa Eklöv berättar om sitt kulturuppdrag under ett läsår  

Estetik, kultur och skapande i undervisningen

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Satsningen Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan” Skolverket Som stöd i vårt arbete med  har Skolverket tagit fram häften, fritt nedladdningsbara: webb_skapandeskola_del2-6 skapandeskola3-1webb_skapandeskola_del1-6 Med fokus på språk, lärande och identitet

Med fokus på digitala verktyg, lärande och kommunikation

Med fokus på upplevelser, känslor och stämningar

Med fokus på demokrati, normer och värden. 

Pengar till kultur

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda ”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts för kultur varierar mellan skolor. I ett tidigare blogginlägg på Kulan berättar jag om kulturpeng och skolpeng. Varför vi skall använda pengar från ämnet till kultur skriver Lisa Ekdahl från Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan. För att ge kultursatsningar extra tyngd kan det vara bra att bygga vidare på redan existerande  projekt som exempel subventionerade författarbesök i klassummet genom  Läsning pågår och Skapande skola. Då blir ett + ett mer än två .

Boka föreställningar på Kulan

Som kulturombud behöver du inte vara ansvarig för att boka föreställningar Alla som vill och  har skaffat en bokningskod hos KulturDirekt support@kulturdirekt.se kan boka föreställningar. För att få Kulanpremien som är 50 kronor i rabatt per föreställning och elev är det viktigt att du bokar  via Kulanpremien på Kulanwebben.

Omvärldsbevakning

Genom Kulans kulturkort har du i hos de flesta kulturaktörer möjlighet att besöka utställningar, föreställningar utan att betala om syftet är att undersöka om aktiviteten passar din skola. Men ring gärna innan så de vet att du kommer. Det är kulturaktören själv som bestämmer vad som ingår i kortet. Ta hjälp av Kulans kulturrådgivare som har överblick och är väl förtrogna med aktuella uppsättningar. Vi har dans-, cirkus och filmkonsulenter. Dessutom finns Teatercentrum, Författarcentrum, Centrum för dramatik, Länsmusiken, Konstnärscentrum Öst. Kulans veckobrev , Kulan på facebook  och Kulans  blogg. Lärarkvällar, nästan alla kulturaktörer anordnar egna lärarkvällar, vi skriver om dem i Kulans veckobrev men utbudet är gigantiskt. Vill du inte missa din favorit är det säkrast att gilla deras facebooksida. Utöver detta så går många aktörer samman och ordnar lärarkvällar. Vi har skola+ Museum=Sant som alternerar på olika museer och ligger i januari. Närmare 50 av Stockholms museer och kulturinstitutioner samlas och lärare kan träffa utställare, mingla och  lyssna till föredrag . Stjärnkalaset, chans att ära känna teatrarna, vilka scener de spelar på och vilken omfattande verksamhet de genomför samt som en liten ”belöning” också bli bjudna på hela föreställningar. Allt detta under en och samma eftermiddag och kväll. Skolbiodagen, oftast heldagsseminarium som avlutas med visning av hel film på kvällen.  På  Mediotekets SLI sida  finns omvärldsbevakning in om filmområdet. Likaså på Filmdagar FilmcentrumDansmässa som anordnas av DIS , Dans i Stockholms län och stad.

Nätverka med andra kulturombud

Varje termin anordnar vi kulturombudsträffar och Mötesplats Kultur skola där du också träffar kulturaktörer En film från kulturombudsträffen på Zebradans med målgrupp F-3 och danstema.  När det är möjligt filmar vi träffarna för att underlätta för kulturombudet att sprida inspirationen vidare till skolan.   En film från Danscentrum med Cirkustema Film från Mötesplats på Kulturfyren Film från Mötesplats med tema Skapande skola . Hoppas att du tycker att du har skolans bästa uppdrag som kulturombud !

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Varför träffas aldrig pensionärer och förskolebarn?

Grimsta 2

Unga Klara låter de som är i livets början och livets slut mötas kring livets existentiella frågor i den nyskrivna teaterföreställningen Alltet  av Ann-Sofie Bárány. Pjäsen är tänkt och skriven för en särskild målgrupp, nämligen ”nya” människor och ”årsrika” människor – du ska alltså vara 2-5 år eller pensionär över 65 år. Så står det i Unga Klaras inbjudan som nyligen skickades ut till förskolor och äldreomsorg i staden. På denne inbjudan nappade flera förskolor, bland annat förskolan City  på Norrmalm och Grimsta förskolor.

Förskolan City
I december förra året deltog förskolan Sture, Mitt i City förskolor på Norrmalm, i en referensgrupp på Unga Klara rörande just Alltet. Då fick Stures 3-4-åringar möta ett gäng seniorer för att tillsammans umgås och ta del av utdrag ur den kommande föreställningen. Ett möte som skapade kontakt över gränser, som är suddigare än man kanske vanligen tror. Det fick pedagogerna veta mer om under ett frukostseminarium som Unga Klara bjöd in till under januari. Där föreläste bl.a. psykoanalytiker Björn Wrangsjö om kopplingen mellan unga och äldre, att det händer någon speciellt med barn i två- till femårsåldern och med äldre personer från 65 år.

Just denna koppling har barn och pedagoger på Sture uppmärksammat. När de är iväg på olika stadsmöten – och framförallt i kollektivtrafiken – är det främst ”årsrika” människor från 65 år och uppåt som gärna  söker kontakt med barnen. Och då märks en särskild samhörighet över generationsgränserna! Men vad kännetecknar denna samhörighet? Vad är det för speciellt som sker i mötet?

Detta hoppas Stures barn och pedagoger att närmare kunna utforska under våren då de ska besöka Unga Klara för att se Alltet, och mingla med seniora medmänniskor både före och efter föreställningen. Redan nu har pedagogerna noterat att familjelekarna börjat inkludera rollerna som mor- och farföräldrar!
För Kulan av Ewa-Carin Persson, samordnare på Norrmalm ewa-carin.persson@stockholm.se

Grimsta 3

Grimsta förskolor
Jag, Michelle Smid fastnade vid ämnet ålderssegregation efter en seminariedag  på teatern Unga Klara. Unga Klara spelar nu föreställningen Alltet – en pjäs om livets existentiella frågor speciellt skrivet för att få barn och pensionärer att mötas. Seminariedagen och teaterföreställningen inspirerade oss på Grimsta förskolor att göra någonting i Vällingby. Hur skulle förskolebarnen och pensionärer kunna mötas? Kanske genom att se föreställningen tillsammans?

Jag tog kontakt med en  mötesplats för pensionärer i Vällingby, Växthuset för att se om det fanns intresse. Det var inte så lätt att hitta 20 intresserade pensionärer. De var väldigt tveksamma att följa med fast föreställningen är gratis. ”Jag kan inte byta blöjor” eller ”mina ben orkar inte att springa efter små barn som rymmer” var några kommentarer jag fick. Jag besökte Växthuset flera gånger och sålde idén att se föreställningen tillsammans på gympapass, allsång, engelska lektioner och efter 2 veckors arbete fick vi ihop en lista på 20 glada, nyfikna pensionärer.

Tillsammans med personal på Växthuset har vi kommit överens att barn och pensionärer ska träffas för att lära känna varandra, för att sedan gå på teaterföreställningen. Eftersom några pensionärer hade uttryckt att åka kommunalt inte var aktuellt har vi bokat buss. I en abonnerad buss åker 20 barn från Grimsta förskolor och 20 pensionärer vid två olika tillfällen (den 13e och den 30e maj) till Kulturhuset för att se Alltet. Planen är att därefter fortsätta träffas för att prata om hur alla har upplevt teatern men även för att diskutera ett fortsatt samarbete. Pensionärer kan t.ex. komma till förskolan och berätta om sitt liv för barnen eller att skapa tillsammans i förskolans ateljéer. Tänk att träffas för att äta mellanmål och umgås tillsammans, idéer har vi många!!!

grimsta 1

Ett första möte på förskolan Zinket:

På torsdagen den 28e april skulle första mötet äga rum på en av våra förskolor. 10 barn från 3 olika förskolor samlades, nervösa och lite spända, för att träffa pensionärerna. Några hade aldrig träffat pensionärer förut berättade de. Det blev ett superlyckat möte. 2 pensionärer dök upp trots det gräsliga vädret. Vi träffades i matsalen och berättade lite om oss för att bryta isen.  Samtalet  öppnades upp ordenligt  när Birgitta (74 år) berättade om att hon gillade katter.  Flera barn berättade att de också gillade katter och ville ha katter. Andra barn började berätta om vad de gillade att göra och en väldigt livlig samtal startade. Vi fikade tillsammans och sedan visade barnen från Zinket sin förskola. Birgitta och Ulla var mäktigt imponerade om hur en modern förskola ser ut och var så glada att se vilka möjligheter våra barn har att lyckas i livet…

En reporter och fotograf från Vällingby tidning var med hela mötet och dokumenterade det hela. Pensionärer och barn har blivit intervjuade och fotade. Tyvärr blev teaterföreställningen som de skulle åka och se på fredag den 29e april inställd pga. sjukdom men jag lyckades boka om bussen och ett nytt datum är bokat. Barnen och pensionärer blev bara väldigt besvikna att det kommer ta så lång tid innan de ska träffas igen. Men det första generationsmötet har definitivt gett mersmak …

Fortsättning följer!

Hälsningar Michelle, Ateljerista Grimsta förskolor, Hör av dig om du behöver mer information!
Grimsta förskolor, Telefon: 08-50805264 E-post: michelle.smid@stockholm.se

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips
på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Bokpåsar – samarbete mellan bibliotek och förskolor

bokpås

Under hösten påbörjade Vällingby bibliotek ett samarbete kring bokpåsar med tre förskolor: Grönkulla, Mumindalen och Brandliljan i Hässelby och Vällingby. Det finns sedan tidigare ett samarbete mellan alla kommunala förskolor och bibliotek i stadsdelen i och med lässatsningen Stockholm högläser som startade 2014 med mål att öka läsning och berättande på förskolorna i Stockholm.

Bokpåsarna är en del i ett fördjupat samarbete mellan de tre förskolorna och Vällingby bibliotek. Alla tre förskolorna jobbar målmedvetet med läsning på förskolan. För att få föräldrarna mer engagerade i att läsa för sina barn har Vällingby bibliotek satt ihop 50 bokpåsar. Bokpåsarna består av fem bilderböcker, information om vikten av högläsning samt bibliotekets öppettider – om man blir sugen på att besöka biblioteket och läsa mer! Bokpåsarna hänger i anslutning till förskolans hall. Föräldrarna skriver upp sig på en lista när de lånar en påse med sig hem och stryker sig sedan när de lämnar tillbaka påsen till förskolan.

Bokpåsarna har används flitigt. Pedagogerna har märkt att de föräldrar som tidigare läste för sina barn läser ännu mer och de föräldrar som tidigare inte läste nu har börjat läsa för sina barn!

Rose-Marie Nilsson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Samtal och upplevelser om identitet

kärrtrop2


Att prata om värdegrund i klassen för att komma åt grupprocesser och fastlåsta roller är svårt. Kunskap och fakta räcker sällan för att förändra elevernas attityder och värderingar. En föreställning däremot kan på ett helt annat sätt öppna hjärtan och göra att eleverna tar till sig svåra frågor och tänker på ett annat sätt än när de bara läser.  Får de dessutom vara medskapande leder det till en förståelse på ett djupare plan utan att de behöver känna att de avslöjat saker de vill hålla för sig själv.

I det här blogginlägget fokuserar jag på hur vi kan samtala om identitet. Jag börjar med att tipsa om en bok och föreställning av författaren Chih-Yuan för de yngsta eleverna. Därefter tips för alla åldrar, kulturformer och upplevelse eller workshop.

En av alla föreställningar på tema identitet som finns på Kulan

Föreställningen Guji Guji  ställer frågorna: Vem föds jag till? Vem blir jag?

Och hur?Ett krokodilägg råkar hamna i ett ankbo. Ur ägget kommer Guji Guji, en liten krokodil som kommer att växa upp som anka. Varken hans ankmamma eller hans anksyskon har några som helst problem med att han är lite olik dem, utan älskar honom precis som han är. Problemen börjar först när Guji Guji träffar tre vuxna krokodiler som vill övertyga honom om att han inte är en anka utan en blodtörstig ankätande krokodil precis som de. Om likhet och olikheter, kärlek, vänskap och att tänka själv. Den kinesiske författaren Chih-Yuans bok ger oss en helt ny variant av fula ankungen- temat. Arv trumfas över av miljö, mobbing erstts av inkludering och istället för ett förutbestämt öde får vi en huvudperson som genom sina handlingar skapar en egen identitet. Föreställningen spelar på Boulevardteatern och kan bokas med Kulanpremie.

Föreställningen är extra aktuell eftersom författaren fick Peter Pan priset på årets Bokmässa i Göteborg. I samband med ceremonin spelade teatern upp en scen från föreställningen. På bilden ser ni skådespelarna tillsammans med författaren.

IMG_0765

IMG_5324 2

Boken Guji-Guije  finns att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. På Storyline finns den uppläst och du kan se alla fantastiska illustrationer av författaren.

Mer dans, film, teater, musik och bild på temat identitet

Söker du på ämnesordet identitet på Kulan får du över 30 förslag på kulturaktiviteter, allt från förskola till gymnasium. Alla dans-, musik- och teaterföreställningar jag tar upp har Kulanpremie.

Föreställningen  <3 mig – ung utan pung goes online, en föreställning om unga, sex och internet. På nätet kan vi leka med identiteter, vara anonyma, bli sedda, bekräftade, rika som fattiga – det skiljer sig från IRL. Eller gör det?

 Avklätt och påklätt i konsten på Waldemarsudde,  nakenstudier från sekelskiftet 1900. Om sociala normer, könsroller, makt och identitet.

Barbie-Nils och Pistolproblemet av Teater Barbara.  En tuff berättelse om om hur modig man måste vara för att våga välja att vara den man är.

Workshop med Fanzingo, titta på reklamfilm, kortfilm och utvalda filmklipp och gör pedagogiska övningar kopplat till temat. Syftet är att arbetet kopplas till skolans likabehandlingsarbete och att eleverna får en djupare förståelse för könsroller, genus, normer och identitetsskapande.

Biografen Zita/Folkets bio erbjuder filmanalys , välj mellan sex starkt engagerande filmer – Ida, Girlhood, Franska för nybörjare, Kick it!, Den gröna cykeln, eller Tomboy.

Filmcentrum erbjuder workshops på temat Identitet, genus och självbild – hur ser jag på mig själv och andra?

Cirkus Tigerbrand och föreställningen Institutet för känslomässig forskning på besök. En nyskriven pjäs om känslor, identitet och integritet för barn och unga.

Jag vara Jag,  en dansföreställning av gruppen KolKo Ink. Med eller utan workshop om kropp och identitet, mitt i prick för den identitetsutveckling som målgruppen befinner sig i.

 Kameleonten-Identitet lärare pjäsen ingår i Teater De Vills fleråriga Identitetsprojekt som på olika sätt lyfter frågor kring identitet, självbild, självkänsla och självförtroende.

Kamratstödjaren  av Fria Teatern.  Erik går i 9:an och är killen som får 34 rosor på Alla Hjärtans Dag och ska bli hockeyproffs. Han gör alla till lags och har blivit vald till kamratstödjare. André går i 7:an. Han skulle helst vilja hoppa över högstadiet. Det enda han har lärt sig är att gråta utan att det syns. André och Erik är fångar i en värld av normer, förväntningar och ideal. Vad blir priset för att få leva det liv man vill?

Kapten Klänning – från brottsfall till pjäs  Dramatikern Cristina Gottfridsson föreläser om sitt arbete med pjäsen Fallet Kapten Klänning om länspolismästaren och serievåldtäktsmannen Göran Lindberg. Identitet, genus, klass, maktordning, ordningsmakt.

Maria Johansdotter 1702. En transpersons livsöde . En transpersons livsöde. En rockstjärna på 1700-talet. Nyckelharpspelaren Maria levde sitt liv som Magnus i Stockholm. På scen finns endast en berättare, en musiker och två stolar.

Teater De Vills föreställning Stoneface/Duckface handlar om att söka efter sin identitet, om pubertetens konsekvenser, känslan av att stå utanför och rädslan över att bli avslöjad!

Vitsvit,  Ilska, anpassning, uppror! Unga Klara dramatiserar och spelas Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit.Identitetssökandet är som starkast i tonåren, men det upphör aldrig. Under livets gång fortsätter vi att söka efter oss själva, vilka vi är och vad vi kommer i från – vi växer in i ett samhälle.

Missa inte: KUL1415 och Kulan  på sociala medier

Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

Elisabeth Söder

Teater och genus i förskolan

Som litet barn och ännu omedveten om de begränsningar och outtalade normer som finns i ett samhälle blir man ändå tidigt ”utsatt” utför genustänkande, utan att själv kunna sätta ordet på det. T.ex att rosa färg är förknippat med flickor och blå färg med pojkar, men varför?

barbara

En teaterföreställning kan vara en rolig start till att prata om ett allvarligt samtalsämne för mindre barn; genusvetenskap och barns syn på sina egna rättigheter och vad barn egentligen funderar på när det kommer till genus.

I teater Barbaras pjäs Barbie Nils och Pistolproblemet  fyller pojken Nils 5 år och ska få välja vad han vill i leksaksaffären.
– ”Wow, vad jag vill”?!
Han väljer en Barbiedocka i rosa balklänning.

En docka är dock inte riktigt vad pappan hade tänkt sig, och han försöker med alla medel få honom att välja en pistol istället.

– ”Men du Nils! Om du har en pistol måste folk göra som du vill!”, säger pappa och Nils får en idé…

Barn känner igen känslan av förväntan och magi på födelsedagen, men också känslan av att få konstiga reaktioner från vuxna och en förälder som sviker fast den egentligen menar väl. På slutet försonas pappan och Nils och pappan ber om ursäkt. Men Nils har blivit lite mer luttrad och fått en glimt av den värld han kommer att möta mer i framtiden.

Det härliga med barnteater är att barnen leker med i föreställningen, de pratar och kommenterar, lever sig in och kommer fram och frågar efteråt. Reaktioner vi har fått från vår provpublik har innefattat allt från spontana tips på vad Nils kan göra och säga när han blir orättvist behandlad av pappan och pojken Bosse i leksaksaffären, filosofiska funderingar som att ”Bosse är snäll egentligen, bara lite retig” till frågor och funderingar kring ”om en kille kan ha kjol”? En var väldigt bestämd vad gäller att ”det spelar faktiskt ingen roll, tjejer kan leka med pistol och killar kan leka med Barbie”!

förslag på samtal efter föreställningen:
Varför tycker pappan i pjäsen att hans son Nils inte kan leka med en Barbie?
Vad kan man som barn säga om man märker att ens förälder säger en sak, men sedan beter sig tvärtom?
Vad har barn för rättigheter när det kommer till att uttrycka sig?
Hur skulle pappan i pjäsen kunnat agera annorlunda från början?

 Inbjudan till förhandsvisning och panelsamtal

Fredagen den 6 feb kl 13.00 bjuder vi in till förhandsvisning och panelsamtal om Barbie-Nils! I det efterföljande panelsamtalet diskuterar vi bland annat genus, mod och de rättigheter barn har att vara sig själva och söka sin egen identitet.

Paneldeltagare är: Jenny Jägerfeld, psykolog och författare (samtalsledare) Carina Jingrot, regissör Johan Ehn, manusförfattare, skådespelare Anders Jansson, skådespelare Elis Storesund, genuspedagog i förskolan. Kari Tinnen, författare till ”Barbie-Nils og Pistolproblemet”

Hållpunkter: 13.00 Föreställningen Barbie-Nils och Pistolproblemet 13.30 Kort paus för att hämta kaffe och smörgås 13.45 Panelsamtal 14.15 Avslut Alla intresserade är välkomna! Boka plats via info@barbara.nu Plats: Pipersgatan 4, Kungsholmen

Dansworkshop om genus för förskolan på Kulan

Utmana 3fd5c364d19837ac26c0cd95dcb4e32f

Framsteg, Ett nyskapande jämställdhetsarbete med dans och rörelse. I Framsteg omsätts likabehandlingsarbete till praktik genom dans.
Danspedagoger kommer till er skola och möter eleverna i lustfyllda dansworkshops. I rörelsebaserade övningar får eleverna prova på att ge och ta plats, leda och följa och lära sig att kommunicera med kroppen.

Bonusmaterial, forskning och film

Missa inte Nationella sekretariatet för genusforskning som har ett digert material om genus och skola

HanHonHen

Filmen Han, hon, hen – ett genusmedvetet synsätt. Finns det könsroller och varför lever de vidare, i så fall? På förskolan Egalia vill man motverka stereotypa könsroller. Utgångspunkten är att män och kvinnor inte föds med olika egenskaper, utan uppfostras till kvinnor och män. Barnen ska få utveckla sin egen person, utan att begränsas av sitt kön. Bakgrunden är att den svenska regeringen 1998 inledde ett program för att uppnå bättre jämställdhet på alla sociala områden. 15 år senare är Lotta Rajalin och hennes kollegor på två förskolor pionjärer. De låter en genusmedveten pedagogik genomsyra förhållningssättet i vardagen. Det innebär att de uppmärksammar föreställningar om kön och könstillhörighet, och försöker bryta rådande könsnormer med pedagogik.
Filmen finns att låna och se strömmande på Mediotekte SLI: DVD 2668

 

Missa inte:

Viktig information till dig som vill boka på Kulan, använda Kulanpremien

För att kunna boka behöver du nu en kod. Mejla till support@​kulturdirekt.se och berätta vad du heter, ditt mobilnummer, e-post, skolans namn, organisationsnummer och faktureringsadress.

När du fått din kod kan du gå in och söka och boka .

 Kulan på sociala medier 

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

 

 

Biljettsläpp och erbjudanden

Nu släpper vi nya biljetter där Kulanpremien gäller till fler föreställningar för förskolan, grundskolan och gymnasiet. Kulan erbjuder under hösten flera gästspel varav två är från Kenya, några helt nya teaterproduktioner, dans för alla åldrar och inte minst Julföreställningar. OBS! Biljetter med Kulanpremien är begränsade. Boka så snart du kan!            

 Kulan finns numera också på Facebook . Gå in och gilla oss så blir du uppdaterad på nya inlägg och kulturerbjudanden. 

 

För en tid sedan tipsade vi på Kulanbloggen om DANSISTANS erbjudande i Vitabergsparken. Så här skriver danskonsulenten Åsa Fagerlund om evenemanget :
” Tillsammans med nya samarbetsparten Parkteatern bjöds gymnasieelever på dansig dans och publiksamtal av koreografen Kenneth Kvarnström.  I strålande sol berättade han om sina tankar kring rörelse och hur olika vi kan uppfatta det vi ser på en scen och hela 900 elever lyssnade intresserat!

Dansarna visade dansfraser och publiken fick ställa sig frågan om hur olika vi kan uppfatta ett budskap beroende på om dansarna vänder sig mot varandra,
från varandra eller dansar parallellt, trots att rörelserna var desamma. De tre dansarna fick också ta på sig tröjor i olika färger och publiken delades in i tre
sektioner med uppmaningen att följa en färg var. När tröjorna sedan byttes fick vi följa nästa färg. Det mest populära inslaget var när ett dansstycke visades
till tre olika typer av musik. En av eleverna fick välja det tredje stycket och jublet steg när Beyoncés Run the world ljöd i högtalarna!

Publiksamtalet avslutades med solfjädern, en variant av vågen, men som börjar nerifrån och går uppåt, för att vända och gå ner igen! Stämningen steg när hela publiken i amfiteatern/Vitabergsparken förenades i en enda gemensam rörelse!

Därefter visades delar ur dansföreställningen come back(to me). Till musik av suggestiv gitarr och en teorb (en slags luta) flöt dansarna genom rörelserna
och bildade duetter, trios och solon i ett flöde. En perfekt start på höstterminen i dansens tecken. ”

Av: K. Kvarnström & Co
Koreografi: Kenneth Kvarnström
Musik: Ola Hjelmberg. Jonas Nordberg (live)
Dans: Cilla Olsen, Kenneth Bruun Carlson, Janne Marja-Aho

 Elisabeth Söder
Samordnare för kulturombud i Stockholms skolor