Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kemi

Klimathjältar med teaterns hjälp

Skall vi prata med våra yngsta om hoten mot vår miljö och i så fall, hur? I det här blogginlägget resonerar dramatikern Elina Mattsson som skrivit Klimathjältarna om hur hon tillsammans med skådespelare och provpublik bollat perspektiv och informationsnivå för en ung publik. /Elisabeth 

För några år sedan fick jag idén att göra en barnpjäs om klimatfrågan. Jag skrev en pjäs och satte igång produktionen och nu så är det dags. Föreställningen handlar om Sullet som berättar för kompisarna på förskolan att hon ska bli Klimathjälte. Det är bara det att Sullet inte har någon förebild och inte vet riktigt vad en Klimathjälte gör. Så därför ger hon sig ut på en resa för att ta reda på det. Jag visste tidigt att jag ville skriva pjäsen som ett äventyr. Likt de äventyrssagor som jag hade på kassettband när jag var liten och kunde lyssna på om och om igen. Men hur ska en skriva om klimatfrågan för en tilltänkt publik på 5-8 åringar? Vad vet de och vad kan de förstå?

Jag valde att skapa olika karaktärer som kan berätta för Sullet om hur klimatförändringarna påverkar dem. Publiken får vara med när hon träffar två träd i Amazonas som är rädda för skövlarna, ett istäcke som börjat svettas och smälta och snart inte kommer kunna spela stråltennis med solen och en sjö som blivit försurad och folkskygg av föroreningar och nedskräpning.

Min egen klimatresa

Min egen ”klimatresa” började med att jag såg Stefan Jarls film Underkastelsen. En dokumentär där han undersöker hur många farliga ämnen vi människor får i oss via mat och från vår närmiljö och som sen lagras i vår kropp och som på sikt kan skapa oväntade och farliga cocktaileffekter. Det är inte konstigt att så många drabbas av cancer! Jag började direkt ställa om och köpa ekologisk mat. De där ämnena vill jag inte ha i min kropp. Senare vidgades mitt synfält och jag började tänka på vad min konventionella, besprutade, mat hade orsakat där den odlats. Det är galet vad vi gör med vår jord! Och hur kan det vara billigare att göra skada på miljön än att odla på ett sätt som marken och vi människor tål? Det är det inte, för vi har precis börjat få räkningarna för all förgiftad mark, alla resurser utnyttjade till bristningsgränsen. Nu börjar Jorden säga ifrån. Så vi måste agera!

Vi är nu mitt uppe i repetitionerna av pjäsen och jag har fått en massa tankar och feedback från mina smarta skådespelarkollegor och bearbetat om delar av manuset. Eftersom att frågan är så stor och komplex så blir det ett ständigt bollande av perspektiv, informationsnivå och hur pass förklarade vi ska bli. Min tanke är att det ska finnas fler lager i föreställningen. Att barnen gör sina kopplingar och personer med mer livserfarenhet och andra referenser kan göra andra kopplingar. Däremot så har jag när jag själv arbetat i barngrupp på förskolor slagits av hur smarta slutsatser barn kan dra. Det ska bli så spännande att möta publiken med den här föreställningen! Jag är säker på att de kommer att uppleva och upptäcka saker som jag varit helt omedveten om.

Barn har bra idéer! Men hur mycket ansvar ska vi lägga på barnens axlar? En del verkar lämna sitt hopp till framtidens ingenjörer att dämpa effekterna av vårt ohållbara levnadssätt. Det är inte hållbart och jag tror att vi måste börja i det lilla, samtidigt som vi är medvetna om de stora frågorna och sambanden. Förhoppningen med föreställningen är att den ska ge barnen grundläggande kunskap om olika platser i världen där miljön hotas på ett eller annat sätt. Samt några praktiska kunskaper om vad en Klimathjälte kan göra. Men tanken är också att klimatfunderingarna ska fortsätta efter teaterbesöket. Att barnen, med hjälp av sina pedagoger, ska komma på egna sätt att ta hand om naturen och miljön på.

Jag tänker att en Klimathjälte är någon, som Sullet, som står upp för Jorden. Som blir naturens talesperson och säger det som vi innerst inne vet: att vi måste ta hand om Jorden tillsammans.

Jag skrev en pjäs och satte igång produktionen och nu så är det dags: ett gästspel på Teater Tre med premiär lördag 3 december. Efter det blir det föreställningar för förskola och skola 6-8 december.

Elina Mattsson
Producent, manusförfattare och skådespelare i föreställningen Jakten på Klimathjältarna
Läs mer om föreställningen Klimathjältarna på Teater Tre  Du kan också följa klimathjältarna på facebook

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kulturombud, dansa på borden!

kia4 Clarisa och Kia från Cirkulationsbiblioteket

Ställ dig på bordet och sjung”,  Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Citatet gäller skolbibliotekarien men stämmer i hög grad också in på kulturombud. Vilka kanaler har du för att nå ut och få in synpunkter från kollegor och elever?  Citatet är från en föreläsning med Edward Jensinger, rektor och områdeschef i Malmö. Som kulturombud förväntas du vara insatt i Stockholms kulturutbud och ge tips, både för kulturupplevelser och för större ämnesövergripande projekt med kreativa inslag. I det här blogginlägget berättar jag om stöd för ditt uppdrag. Hör gärna av dig och berätta om hur du arbetar med ditt uppdrag.

Stöd i ditt uppdrag som kulturombud

Nationella styrdokument

Kultur har fått mer tyngd i våra kurs- och ämnesplaner. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av vad som står om estetiskt lärande under respektive ämne. Lisa Eklöv har också skrivit flera inlägg för Kulan  exempelvis inlägget Utveckla variationerna av undervisningsformer ”i  läroplanen för gymnasieskolan uttrycks följande: det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”.

Stadens styrdokument för kultur

I Stockholm är Kultur i ögonhöjd det barn- och ungdomskulturprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Alla barn och unga som växer upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande. Styrdokumentet finns att ladda ned för förskola, grundskola och gymnasium. Handboken är varvad med styrdokument och konkreta tips. I häftet får du information om Skapande skola, lyckade kulturmöten, kulturprojekt, litteraturtips, bedömning och ”läsameratips”. Omslag huvudfolderOmslag Grundskolan Omslag Gymnasiet Omslag förskolanFörskola Grundskola Gymnasium Kulturombudsuppdraget Det finns inget krav på att varje skola skall skriva en kulturplan men det är ett sätt att synliggöra uppdraget som kulturombud. Det ger också överblick så att skolan snabbt kan kontrollera att alla klasser fått sina två obligatoriska kulturupplevelser per läsår. I Stockholm har alla skolor ansökt om Skapande skola bidrag och i verksamhetsplanen för att få bidraget finns redan ett embryo till kulturplan. Så här arbetar några av våra kulturombud med sitt uppdrag. Lars Håkan Larsson, på Höglandsskolan har i flera blogginlägg för Kulan berättat om hur han för och efterarbetar kulturprojekt. I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Lisa Eklöv berättar om sitt kulturuppdrag under ett läsår  

Estetik, kultur och skapande i undervisningen

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Satsningen Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan” Skolverket Som stöd i vårt arbete med  har Skolverket tagit fram häften, fritt nedladdningsbara: webb_skapandeskola_del2-6 skapandeskola3-1webb_skapandeskola_del1-6 Med fokus på språk, lärande och identitet

Med fokus på digitala verktyg, lärande och kommunikation

Med fokus på upplevelser, känslor och stämningar

Med fokus på demokrati, normer och värden. 

Pengar till kultur

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda ”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts för kultur varierar mellan skolor. I ett tidigare blogginlägg på Kulan berättar jag om kulturpeng och skolpeng. Varför vi skall använda pengar från ämnet till kultur skriver Lisa Ekdahl från Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan. För att ge kultursatsningar extra tyngd kan det vara bra att bygga vidare på redan existerande  projekt som exempel subventionerade författarbesök i klassummet genom  Läsning pågår och Skapande skola. Då blir ett + ett mer än två .

Boka föreställningar på Kulan

Som kulturombud behöver du inte vara ansvarig för att boka föreställningar Alla som vill och  har skaffat en bokningskod hos KulturDirekt support@kulturdirekt.se kan boka föreställningar. För att få Kulanpremien som är 50 kronor i rabatt per föreställning och elev är det viktigt att du bokar  via Kulanpremien på Kulanwebben.

Omvärldsbevakning

Genom Kulans kulturkort har du i hos de flesta kulturaktörer möjlighet att besöka utställningar, föreställningar utan att betala om syftet är att undersöka om aktiviteten passar din skola. Men ring gärna innan så de vet att du kommer. Det är kulturaktören själv som bestämmer vad som ingår i kortet. Ta hjälp av Kulans kulturrådgivare som har överblick och är väl förtrogna med aktuella uppsättningar. Vi har dans-, cirkus och filmkonsulenter. Dessutom finns Teatercentrum, Författarcentrum, Centrum för dramatik, Länsmusiken, Konstnärscentrum Öst. Kulans veckobrev , Kulan på facebook  och Kulans  blogg. Lärarkvällar, nästan alla kulturaktörer anordnar egna lärarkvällar, vi skriver om dem i Kulans veckobrev men utbudet är gigantiskt. Vill du inte missa din favorit är det säkrast att gilla deras facebooksida. Utöver detta så går många aktörer samman och ordnar lärarkvällar. Vi har skola+ Museum=Sant som alternerar på olika museer och ligger i januari. Närmare 50 av Stockholms museer och kulturinstitutioner samlas och lärare kan träffa utställare, mingla och  lyssna till föredrag . Stjärnkalaset, chans att ära känna teatrarna, vilka scener de spelar på och vilken omfattande verksamhet de genomför samt som en liten ”belöning” också bli bjudna på hela föreställningar. Allt detta under en och samma eftermiddag och kväll. Skolbiodagen, oftast heldagsseminarium som avlutas med visning av hel film på kvällen.  På  Mediotekets SLI sida  finns omvärldsbevakning in om filmområdet. Likaså på Filmdagar FilmcentrumDansmässa som anordnas av DIS , Dans i Stockholms län och stad.

Nätverka med andra kulturombud

Varje termin anordnar vi kulturombudsträffar och Mötesplats Kultur skola där du också träffar kulturaktörer En film från kulturombudsträffen på Zebradans med målgrupp F-3 och danstema.  När det är möjligt filmar vi träffarna för att underlätta för kulturombudet att sprida inspirationen vidare till skolan.   En film från Danscentrum med Cirkustema Film från Mötesplats på Kulturfyren Film från Mötesplats med tema Skapande skola . Hoppas att du tycker att du har skolans bästa uppdrag som kulturombud !

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Hur pratar vi med barn och unga om miljön?

blaonA3mane2 3

Hur kan vi uppmana till handling och fria tankar? Teater Tres föreställning Den blå ön vill ge hoppet tillbaka, men räds inte allvaret.

Jakob Stefanson är skådespelaren och manusförfattaren bakom Den blå ön, som riktar sig till barn mellan 9 och 12 år. Tanken att göra en monolog om klimatet har funnits med honom länge. Jakob berättar att han som barn besökte en utställning om klimathotet som påverkade honom starkt och inte lämnat honom sedan dess. Han har också på nära håll sett förändringarna i havet, under sina många somrar i skärgården. ”Jag har länge vetat att jag ville göra en monolog om miljön, om klimatet. Det kommer ur en frustration över att så lite har hänt på området, trots att så mycket har sagts under så lång tid. Det finns ju något i att vilja ställa vuxenvärlden till svars för detta. Vartefter jag hållit på med det här har jag upptäckt att det inte är så nattsvart som vi ibland tror. Det finns också ljusglimtar och trots allt en tro på människans förmåga att styra om.”

För att förstå vad skolorna har för behov och hur de förhåller sig till läroplanen har Teater Tre fört en tät dialog med lärare, bland andra Saila Vakoniemi i Haninge. ”Barnen har miljö i läroplanen sen innan, men det är såklart viktigt att väcka deras engagemang och lust” säger Saila och understryker att barn mellan 9 och 12 är vetgiriga och blir inspirerade. ”De vill ju rädda världen i den här åldern”. Dessutom har 6:a från Akebyskolan och 5:a från Ålstensskolan varit referensklass och deltagit i skapandeprocessen. Genom att involvera referensgrupper tidigt i processen får föreställning växa fram i dialog med publiken. Inte minst är samarbetet med skolan en förutsättning för att föreställningens pedagogiska delar ska bli begripliga och relevanta.

blå ön 20

Övningar i klassrummet  lade grund för pjäsens perspektivval

Regissören/ manusförfattaren och skådespelarna ville få reda på om målgruppen tror att de kan påverka miljön i det lilla och de stora. Dessa möten var under skrivprocessen och inspirerat av dessa övningar med eleverna utformades manus och delar av dialogen är direkt inspirerad av dessa samtal! Genom värderingsövningen ”stå på linje” eller barometern fick eleverna värdera sin möjlighet att påverka miljön. Värderingsövningar: En metod med utifrån John Steinbergs – Aktiva värderingar. Där formulerade frågeställningar öppnar upp för elevens egna tankar och ställningstaganden. I övningarna tar eleverna fysiskt ställning och därigenom skapas insikter och möjligheter att värdera och ventilera sina åsikter och tankar. Exempel: att man får ställa sig på en linje där nummer 1 och 6 markerar ytterlighetsuppfattningarna.

Workshops i samband med föreställningen

Teater Tre erbjuder en workshop kopplad till Den blå ön, som överför föreställningens innehåll till pedagogiska övningar och praktiska exempel. Workshopen syftar till att fördjupa den gemensamma upplevelsen och sätta den i ett faktasammanhang. Genom samtal, värderingsövningar och gestaltning öppna upp för hoppfullhet och kreativitet. Teater Tres dramapedagog Lena Yxner betonar att det rör sig om estetiska läroprocesser, som både är ett förhållningssätt och en metod. Enligt skolutvecklare Ulla Wiklund är estetiska läroprocesser ”ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet.” (Ur När kulturen knackar på skolans dörr, 2009). Lena Yxner ser detta som ett nödvändigt led i elevernas lärande. ”Upplevelsen av föreställningen, dess berättelse och fakta fördjupas genom att eleverna själva får gestalta sina känslor, reflektioner och erfarenheter. På så sätt blir det tydligare vad de har varit med om och lärt sig.” Lärarmaterialet kommer att innehålla en hel del fakta, länkar till annat material och artiklar, värderingsövningar, kreativitet- och improvisationsövningar. Materialet kommer också att innehålla övningsexempel på enklare experiment som visar på sätt att omvandla energi, mikrokretslopp etc.  Teater Tre är inte klara med fördjupningsmaterialet än, tills dess har du glädje av Naturskyddsföreningens sida

Jakob Stefansson och regissören Robert Pukitis vill ge hoppet tillbaka till barnen. Samtidigt understryker de att det är viktigt att inte blunda för allvaret i situationen. Jakob illustrerar det metaforiskt: ”Det man behöver är två insiktsbägare. Det är superallvarligt, det är den ena. Den andra är att det finns hopp, det går att ändra, det finns tid. Det går inte att bara ha den ena bägaren. För det är inte bara mörkt, vi kan inte bara hamna i uppgivenheten. Hoppet är det viktigaste. Att barn kan få känna hoppfullhet och optimism på djupet.” Arbetet med föreställningen är just nu i full gång inför premiären den 24 januari. Teater Tre skapar en hoppfull föreställning om miljö, ansvar och mänsklig förmåga.

Teater Tre´s föreställning Den blå ön går att boka med Kulanpremie.

Det finns många kulturaktiviteter på Kulan med miljötema

    blå 13   blå 15   blå 11


Söker du i Kulans utbudssida får du upp 36 förslag på kulturaktiviteter. Du kan exempelvis läsa om :

  • Att skapa återvinningskonst i mosaik, Remakebolaget lär era elever miljö och hållbar utveckling genom att skapa med återvunnet material.
  • Den som har flest saker när den dör vinner, Tage Granit leder en workshop om konsumtion, hållbarhet och lycka
  • Göra världen bättre – workshop med Teater Barbara, delta i klimatworkshop där du själv får uppfinna klimatsmarta lösningar. Kan beställas fristående eller kopplas till vår föreställning Frossa.  Med relevant fakta, humor och bitsk satir speglar Frossa olika förhållningssätt till de pågående klimatförändringarna.
  • Hållbar utveckling – reportage om miljö och klimat. Filmcentrum erbjuder ett filmarbete där eleverna får fördjupa sig i aktuella miljö- och klimatfrågor.
  • Miljö- och snuskvandring,  Hör om hur staden har hanterat viktiga miljöfrågor från medeltiden fram till nu. Stadsvandring med Stadsmuseet.
  • Skräp – en återvunnen dansföreställning, Waste collective. Skräp är en absurd resa där begreppet skräp vrids och vänds ur alla vinklar.
  • Dansföreställningen Tango på en soptipp, I en tid då vi skaffar oss mer och mer prylar, samtidigt som sopbergen växer, vill Avart belysa vårt förhållande till existentiella och skapade behov.

Kulan i social medier

Missa inte att gilla Kulan på Facebook och twitter där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

kulan_avatar

Naturvetenskap och teater – en lustfylld kombination!

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen? Teatergruppen Kung och drottning  spelar sedan en tid tillbaka föreställningen Känslolaboratoriet för årskurs 3 till 6 runt om i Sveriges skolor. Det är en föreställning om naturvetenskap och känslor som syftar till att väcka lusten till de naturvetenskapliga ämnena bland barnen.

kun 2

Vetenskapsfestival med teater

Våren 2016 är föreställningen inbjuden att spela på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som just detta år firar 20-års jubileum! Med det som utgångspunkt ville producent Isabelle von Saenger undersöka vad kombinationen Naturvetenskap och Teater kan innebära för lärare och elever.

Madeleine Koncilja, ansvarig för skolprogrammet på Vetenskapsfestivalen berättar mer;
Festivalen syftar bl.a. till att barn och skolungdomar ska bli sugna på att veta mer kring populärvetenskap och forskning. Särskilt viktigt är det att så ett frö till att utveckla ett undersökande och ifrågasättande sätt att tänka. Varje år deltar mellan 20 till 25 000 elever i de ca 100 programpunkter skolprogrammet erbjuder. Vetenskapsfestivalen i stort engagerar ca 70 000 besökare årligen.

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen?
Det är värdefullt att kunna göra ett lite svårt och abstrakt ämne mer gripbart genom att visualisera det med hjälp av bild, rörelse, ljud och ljus. Det är också känt att man minns något bättre om det hela framförs i ett kreativt och oväntat sammanhang, i en form som kanske skiljer sig från den vardagliga klassrumssituationen.

Vad hoppas du att Känslolaboratoriet ska bidra med till festivalen?
Förutom att manuset är kul och intressant är det värdefullt med den genomtänkta lärarhandledningen som lärarna och klasserna kan jobba med både innan och efter föreställningen. Ett plus är såklart också att det finns ”kändisar” i er ensemble! Kan ju vara kul för barnen. Känslolaboratoriet kommer bli en fin pusselbit i vårt varierade och breda utbud av elevaktiviteter! (Skådespelaren Kari Hamfors Wernolf spelar bl.a. med i det populära barnprogrammet Biss och Kajs)

Ja, hur tänker då författaren till ovan nämnda lärarhandledning när det gäller just barn och naturvetenskap? Vi frågade honom!

Beppe Singer från Hjärnkontoret har skrivit lärarhandledningen

Hej Beppe Singer, du är ju inte bara kemilärare utan även uppskattad föreläsare, författare och programledare för bl.a. Hjärnkontoret. Dessutom har du skrivit lärarhandledningen till föreställningen Känslolaboratoriet. Hur ser du på barns relation till naturvetenskap?

Omotiverat försiktig. De naturvetenskapliga ämnena har av tradition skrämt bort många barn. På grund av att ämnena upplevs som svåra och ibland elitistiska och exkluderande. Men nu för tiden börjar relationen till det se annorlunda ut. Mycket tack vare de många populärvetenskapliga initiativen som finns därute i olika former, alltifrån roliga TV-program, bra och genomtänkta teaterpjäser och mitt arbetsmaterial för skolan.
Vilken roll tror du att teatern kan ha i detta?

En väldigt viktig huvudrollsinnehavare i alla former utav lärande är enligt min mening dramaturgin. Konsten att på ett lustfyllt och spännande sätt förmedla kunskap är ingen lätt uppgift där många pedagoger nu vänder sig till nya format så som TV-program och teateruppsättningar för att helt enkelt få hjälp med att berätta en riktigt bra och fängslande historia för eleverna. Detta grepp har i dagens samhälle blivit alltmer viktigt då pedagogernas roll har förändrats från att vara informatörer till att bli inspiratörer.

Vetenskapsfestivalen pågår mellan den 11-22 april 2016 i Göteborg, men föreställningen Känslolaboratoriet finns att beställa till skolor under hela våren och hösten 2016. Inom Stockholm stad utgår dessutom möjligheten till s.k. Kulanpremier, dvs. ett ekonomiskt stöd på 50 kr per elev.

Är du NO-lärare eller kulturombud på din skola?
Hör av dig till teatergruppen Kung och Drottning

Missa inte Kulan på facebook och twitter . Tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
/Elisabeth
kulan_avatar