Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kulan – Kultur för dig i förskolan och skolan

Kameran i centrum , för möten mellan människor. Del 1

Rapport från film i skolan dag på Filminstitutet. Linda Sternö från Barnfilmskolan, Akademin Valand inledde dagen med att visa filmer som kursdeltagare tagit. I ett av filmskolans projekt arbetade de tillsammans med barn på en förskola och intresserade pensionärer. Syftet med åldersblandningen var att barnen skulle lära sig av de äldres erfarenheter och pensionärerna skulle smittas av barnens attityd till digitala redskap och bli frimodigare med kameran.  De blev indelade i grupper och fick olika uppdrag. Ett var att med kameran berätta Vad gör dig lycklig? 

säng1Filmskolan frågade inte vad gruppen ville berätta utan lämnade bara över en kamera . När alla var klara med att besvara frågan Vad gör dig lycklig ? Tittade gruppen på varandras bilder . Om vi tittar tillsammans och pratar om det vi ser, kan vi ta hjälp av varandras blickar och få syn på något annat, vi får tillgång till fler perspektiv.

Bilden med sängen hade en ung pojke från Afghanistan tagit. Gruppen tyckte först att det var en torftig och kal miljö och frågade om det var från någon institution. Men pojken visade en bild på den första egna säng han haft på flera år och som han var överlycklig för. Hade pojken bara berättat att han blev lycklig av en säng utan att visa bilden så hade det inte blivit samma viktiga samtal i gruppen.

toalett 1

Bilden på toaletterna hade en av pensionärerna tagit. Toaletter gjorde henne glad. Utan offentliga och rena toaletter i stadsrummet så skulle hon inte våga lämna sin lägenhet.

Bilden från tvättstugan tycker nog många av oss signalerar tristess. Men fickan som tog bilden berättade att det var det bästa hon visste att vara i tvättstugan. Det var enda chansen för henne att rå om sin mamma utan att konkurrera med 8 småsyskon.

tvätt

Tre bilder som visar vikten av att få tillgång till flera perspektiv.

Nästa blogginlägg från Film i skolan dagen kommer också handla om Barnfilmskolan. Då får du tips på konkreta övningar att göra med eleverna.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff på Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet-huset

Vår kväll på Scenkonstmuseet

Vi börjar med en guidad visning av huvudutställningen På scen: På Scen utforskar dans, teater och musik ur ett både konstnärligt och praktiskt perspektiv. Vad behövs för att en teaterföreställning ska fungera? Hur mycket måste en professionell musiker öva och vilka slags kroppar får egentligen visas på en scen?

Mal i frackarna?

skarsgårds frac

Stellan Skarsgårds frackar som skulle gestalta karaktärens åldrande och förfall. Från Ett Drömspel 1986 på Dramaten i regi av Ingmar Bergman. Kostym Marika Voos

Interaktivitet på museet

scenkonst 1

Visningen ger en inblick i det professionella arbetet med dans, musik och teater samt låter oss vara skapande med olika interaktiviteter. Samtidigt finns ingångar till historia, språk, kommunikation och frågor om norm och demokrati.

Kvällen avslutas på ett hemligt café på museet som bara öppnas för oss. Där äter vi och fikar och har gott om tid att resonera om kulturombudsuppdraget.

 Var när och hur?

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: 10 maj, kl 17.00-20.00.
Plats: Musik- och teatermuseet, Sibyllegatan 2
Pris: utan kostnad, bekostas av Kulan
Här anmäler du dig

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Konst är till sin karaktär tvärvetenskapligt

Från min tid som lärarkandidat kommer jag fortfarande ihåg en auskultation i ämnet fysik.  Jag utbildade mig till lärare i samhällskunskap och psykologi och var måttligt förväntansfull inför att sitta av en lektion i fysik. Usch så fyrkantigt det låter. Men den fysiklektionen är fortfarande i mina tankar. Läraren skulle introducera momentet optik och hela första lektionen bestod i bilder från konstverk som läraren använde för att illustrera fenomenet ljus.

Så här i efterhand är jag också imponerad av allt besvär läraren hade gjort för att få tag på bilderna. Något som genom Creative commons licenser och digitala museér numera är lätt att få tag på. I slutet av blogginlägget tipsar jag därför om länkar till CC licensierad konst. På bilden nedan ser du Rembrandts målning, Judas Returning the Thirty Silver Pieces . Inte så oväntat att ljusets mästare  var en av de bilder som läraren visade på lektionen.

976px-Judas_Returning_the_Thirty_Silver_Pieces_-_Rembrandt
Rembrandt , Judas Returning the Thirty Silver Pieces

Vad är konst?

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande är kanske inte lika självklart i alla ämnen. Konstnären Ernst Billgren har skrivit två böcker med frågan Vad är konst? Varje bok innehåller 100 frågor. Frågor som jag tänker många elever skulle ställa om de blev ombedda att fundera på konst. Boken innehåller frågor och svar som är lätt att ha åsikter om men som också kan resultera i långa ämnesövergripande projekt. Ernst svarar med ett kort och ett långt svar till varje fråga. Svar som spänner över nästan alla skolans ämnen. Exempelvis frågan ”Varför ser vi så olika saker i samma bild? ” Frågan och svaret ingår i fysik/optik, samhällskunskap/MIK, psykologi, filosofi och så klart ämnet bild.

Jag avslutar inlägget med tips på konstmuseer som tillgängliggjort med Creative Commons licens. Bilderna i blogginlägget har jag hämtat från The art minute galleriet Förutom bilden med människor som kikar genom en häck som undertecknad tog in Sofieros park.

häcken

Varför ser vi så olika saker i samma bild?
”Kort svar: Man ser med hjärnan.”

”Långt svar: Allt vi ser är inlärt, när vi föds ser vi upp och ner, sedan lär vi oss att vända på informationen och då blir det mer praktiskt att ha marken nedåt…… Att omvandla vår tredimensionella värld till en bild i huvudet är alltid en fantasi, däremot kan vi använda oss av mer eller mindre gemensamma symboler för hur vi tror att saker ser ut. Frågar man tio personer om vilken nyans som är mest grön får man tio olika svar. När man sedan skall förklara vad man har sett händer ytterligare förvrängningar eftersom språket är ett subjektivt instrument. Så vi kan ändå inte jämföra vad vi tror att vi skulle kunnat sett.”

pollock-detail-128-800x600

Hur lär man sig saker?
”Kort svar: genom att missförstå”
”Långt svar: Man upprepar och härmar, efter ett tag så missförstår man något och det uppstår något eget som man sedan härmar och upprepar tills man missuppfattar sig själv – och vips har man lärt sig något…………….”

Magritte-pipe-800x582

Vad är konst?

”Kort svar:
Ett sätt att tänka.”

”Långt svar:
Om man förutsätter att vi tänker med språket så är konst ett sätt att tänka på saker man inte har något annat språk för.”

Hopper-Gas

Konst med fri upphovsrätt

Många konstmuseer har sidor med konstverk med fri upphovsrätt så länge du anger källa. Det är framförallt äldre konstverk.
Här får du ett axplock:
Nationalmuseet

Metropolitan

Louvren

Livrustkammaren, Hallwylska museet

Statens museum för konst i Köpenhamn

Googles digitala världsmuseum med nedslag i många konstmuseer. Du kan också besöka museerna virtuellt .

Banksy-600x600

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Tips på rörelse och dans som engagerar eleverna

koreografin6

”När rösten i hörlurarna säger “Nu är föreställningen slut, du kan ta av dig hörlurarna” är det nästan alltid någon elev som utbrister “Neeeej”. Eleverna vill inte så gärna lämna den tryggheten de upplevt i att få följa instruktioner och därigenom kanske vågat lite mer än de annars brukar. Många tycker också att tiden har passerat fort i den fantasifulla värld som de själva varit med och byggt upp.”

Dansgruppen Johanssons pelargoner via koreografen Annica Styrke berättar om den  interaktiva dansföreställningen Koreografin.” Ett inlägg som känns extra aktuellt med anledning av vi numera vet att arbetsminnet blir bättre, vi mår bättre och hjärnan tål stress bättre när vi rör oss. Allra helst 20 minuter per dag med förhöjd puls men så lite som 4 minuter per dag innebär en positiv effekt.   

Koreografin – 1 år med hörlurarna som verktyg

Nu är det över ett år sedan vi hade premiär för hörlursföreställningen Koreografin. Sedan dess har vi spelat föreställningen nästan 200 gånger, i Stockholm och runt om i landet, och mött elever från årskurs 4 upp till årskurs 9.

Koreografin är en interaktiv och deltagarbaserad föreställning som eleverna upplever i halvklass. Föreställningen tar plats i ett tryggt rum där publiken får vägledning av en röst i varsitt par hörlurar. Genom att följa instruktionerna i hörlurarna deltar de tillsammans i koreografier, förändrar scenografin och utforskar fantasifulla situationer.

Pirrigt att själv vara med på scenen

För många av eleverna som deltar i Koreografin känns det lite pirrigt när de förstår att det inte är en “vanlig” dansföreställning de ska uppleva. Istället för att titta på när andra dansar ska de nu själva ta plats på scenen och vara med och skapa Koreografin. Vi inleder därför alltid med att säga att deltagandet är helt frivilligt och att de kan strunta i de instruktion som de inte känner för att göra. Vi poängterar också att det inte går att göra fel, den egna tolkningen av instruktionerna blir alltid rätt!

Att leka tillsammans

När eleverna väl satt på sig hörlurarna och den snälla rösten inleder med att säga “Hej och välkommen till Koreografin”, så brukar den mesta av nervositeten ha gått över. Rösten i lurarna bygger upp tilliten och snart är alla i full gång med rörelser, uppdrag, improvisation, skratt och lek.

Vi tror att möjligheten att leka tillsammans med sina klasskompisar är viktigt. I leken får eleverna mötas på nya sätt och kanske för en stund få vara och se på varandra på andra sätt än i vardagen. Vi tror också att lekandet bär på förändringspotential. Genom att leka och experimentera försätter vi oss i ett tillstånd som möjliggör positioner och situationer som inte är ”vanliga”. Vi kan då expandera vårt sätt att tänka och förstå, expanderar ramarna för vår fantasi, och kan för en stund kanske stå lite utanför de normer som annars begränsar oss.

billie

Respons från deltagarna

Vi avslutar alltid föreställningen med ett kort publiksamtal där varje deltagare får säga ett ord som de tycker beskriver det de just varit med om. Vi får höra ord som roligt, häftigt, avslappnande, frihet, spännande, lycka, annorlunda, disco, lugnt, samarbete, och någon elev har till och med sagt att det är det bästa de varit med om i livet (!?!).

För oss som spelar Koreografin är det en ynnest att få möta alla dessa modiga elever och se dem ta sig an föreställningen på sina egna sätt. Nu i vår ska vi spela på Dieselverkstaden, Weld och även åka en sväng till våra hemtrakter i Västerbotten. Hoppas vi ses!

a24613abdcc1a16d3497bbf0d01def44

 

Koreografin går att boka med Kulanpremie

Läs mer och boka på Kulans webbplats

/Annica Styrke, koreograf Johanssons pelargoner och dans

Kulan i social media

PS. Du kan också läsa om hur du får in rörelse i matematiken på Pedagog Stockholm. Läraren Torben Lunden berättar

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

IMG_0012

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

tunnelbana

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

  • Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
  • Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
  • En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder

Dans om stress

Med föreställningen TILLFÄLLIGT AVBROTT vill danskompaniet Framework belysa den stress som elever på högstadiet och gymnasiet idag känner genom skola, sociala medier och omgivningens förväntningar. I intervjuer och workshop med målgruppen har vi fått ta del av deras personliga erfarenheter om ämnet.

Under våren 2016 mötte vi högstadieelever på Skarpnäcks Fria skola/Filosofiska i intervjuer om stress. Intervjuerna spelades in då vår idé var att använda deras röster som bakgrund till vissa delar av föreställningen.

Vad är eleverna stressade av?

Några exempel på saker som stressade elever var skolan, prov, att bli bedömd och mobilen. iPhone 1

Hur känns stress fysiskt och mentalt?

“Det är som ett tryck i hjärtat och magen”

“Det är ganska lätt att man blir ledsen, inombords”

“Man kan få ont i huvet och så och då kan man inte hantera nånting av det man ska göra, man blir stressad av allt”

Eleverna delade också med sig av några tips på hur de brukar varva ner:

“Ta tre djupa andetag, räkna sju sekunder andas in och sju sekunder andas ut.

“Att inte hålla på med mobilen så mycket”

Sluta tänka på allt du ska göra och tänk lite mer på alla ljud som du hör istället, eller vilken temperatur luften har”

Så här blev dansföreställningen

Det färdiga resultatet blev ”TIllfälligt Avbrott”, en föreställning med humor och allvar som byggts på elevers tankar om ämnet och fakta om den fysiska påverkan som stress har på kroppen. Med dans, tal och interaktion med publiken vill vi informera om ett mycket aktuellt ämne och bjuda in till reflektion om hur vi kan hjälpas åt att hantera vardagens stress.

I april återvänder vi med föreställningen till Skarpnäck!

Datum och tid: 19/4 kl 10.00
Plats: Skarpnäcks Kulturhus
Biljetter: Ordinarie pris 120:-/elev, med Kulanrabatt 70:-/elev.
Boka här: https://kulturdirekt.se/kulan/?p=event&id=71014
Frågor: info@fwda.se 0768515251

Vilka vi är

Framework Dancing Art och är ett danskompani som gillar att kombinera dans, teater och humor när vi skapar scenkonst om vardagliga ämnen.

Kompaniet består av Veronica Lidén och Catrin Jonasson som är koreografer och dansare. Nu vill vi berätta om vår dansföreställning “Tillfälligt Avbrott” som handlar om stress och vad den gör med oss

Hoppas vi ses!

/Catrin Jonasson & Veronica Lidén

Skapa bra-känsla – sexualundervisning med animerad film som verktyg

”Om man ska göra det själv, alltså göra en film om det sen, så blir det både lättare och mer intressant att lyssna och prata om, man lär sig lixom direkt”, elev årskurs 7.

Oavsett ämne så gör kunskap om ämnet en tryggare. Får man kunskap blir det också lättare att veta vad man vill säga ja till, vad man vill säga nej till och vad man vill vänta med. Och får man använda sin kreativitet och skapa något av det man fått lära sig sätter sig också kunskapen på ett annat sätt. Och när ord som kanske annars används som skällsord blir till något som man klipper ut och glittersprayar för att använda i en film, händer också något väldigt positivt med både stämning och attityd i klassrummet.

Presentation av projektet Skapa bra känsla

Ämnesövergripande projekt i svenska, samhällskunskap, biologi och bild

RFSU Stockholm och Fanzingos samarbetsprojekt Skapa bra-känsla startade i en vilja i att hitta metoder för att stödja lärare att arbeta med ämnesintegrerad sexualundervisning. RFSU Stockholm har sysslat med sexualupplysning för skolelever sedan 1996 och Fanzingo har arbetat med mediepedagogiska processer sedan 2006. Tillsammans har vi tagit fram en metod som berör svenska, samhällskunskap, biologi och bild på ett tydligt sätt. Eleverna får jobba med manus, bildskapande och lära sig om kroppen, om normer kring sex och sexualitet och om vikten av ömsesidighet bland annat. Eleverna gör sedan egna filmer av det de lärt sig via animationstekniken stop-motion. Det viktigaste med filmskapandet är budskapet i filmen. Och budskapet ska bygga på vad man själv som elev tycker är viktigt att lära andra, av det man själv fått veta mera om.

”Jag tycker det var bra eftersom vi fick lära oss mycket om sex och hur man gör olika grejer och hur man har säkrare sex. Vi fick också prata mycket själva och säga våra egna åsikter”, elev årskurs 8.

Vad är normalt? Eleverna berättar

Det är viktigt med ömsesidighet tycker eleverna

Att få använda kreativa uttryck underlättar sexsnack i klassen

Skapa bra-känsla har testats och utvecklats tillsammans med 200 högstadieelever från olika skolor i Stockholm under 2016. I utvärderingarna har eleverna beskrivit att arbetet med animerad film som verktyg har underlättat för samtal om sexualitet. De beskriver också att kunskapen man fått genom sexualupplysningen förankrats genom att man fått göra egna filmer om det man lärt sig.  Att man tycker att det varit roligt och lärorikt handlar mycket om att man själv fått diskutera och bestämma vad man vill lära andra och varför. En styrka med metoden är också att eleverna lär sig mycket även runt själva filmbordet på ett mer avslappnat sätt. När klassen delats in i mindre grupper för att göra varsin film cirkulerar sexualupplysaren bland grupperna och eleverna får då chansen att fördjupa sig i vissa samtal och frågeställningar i mindre grupper.

RFSU 5

”Detta var så oerhört bra!! Eleverna växte en halvmeter under dessa dagar och gruppen stärktes. Och som en av eleverna sammanfattade det hela: ‘Vi har lärt oss att det inte måste vara pinsamt att prata om sex’ – bättre betyg kan ni inte få.” Olof Olsson Klugman, lärare i svenska 7 – 9 Engelska skolan Norr

Skapa bra-känsla funkar som ett bra komplement till skolans ordinarie sexualundervisning. Och är det något som vi fått med oss under metodutvecklingen så är det lärarens centrala roll för bra sex- och samlevnadsundervisning. Skolan är en viktig informationskälla när det kommer till sex och samlevnad, speciellt när det gäller unga killar (Ungdomsbarometern, 2014) och att få flera chanser att ta in samma kunskap möjliggör att man faktiskt får kunskapen när man behöver den. Lärare som deltagit i projektet har tyckt att det gett konkreta verktyg att ta med sig in i andra lektioner, och en del har också beskrivit det som en ”kick off” för att komma igång med sexualkunskapen. Många har också sagt att insatsen med Skapa bra-känsla gör något mer än kunskapsinhämtning. Det kreativa och skapande i projektet gör något väldigt positivt för gruppdynamiken i klassen.

Rfsu

Vill du att vi kommer och jobbar kunskapande med dina elever träffar vi dem gärna. Skapa bra-känsla och Skapande skola  kan man beställa via Kulan

Samarbetsövningar för att skapa tillit

Andra delen av blogginlägget från Pantominteaterns lärarkväll. Jag berättar och visar några av de samarbetsövningar vi hann göra under kvällen. Om Alexandras föreläsning om att undervisa nyanlända och föreställningen HOPPET – för jag dog inte kan du läsa om här.

marionettscenworkhsop

I anslutning till Pantominteaterns föreställningar erbjuds skolklasser att boka workshops i olika teatertekniker som kan anpassas till olika teman/frågeställningar. De har utvecklat ett koncept utifrån fysisk kommunikation, mim och akrobatik. Vi fick under kvällen testa några övningar som de kallade vänskapsövningar. ”Workshopen är skräddarsydd för att fungera också med nyanlända, utan att alla deltagare behärskar svenska. http://pedagogblogg.stockholm.se/kulan/2017/03/22/samarbetsovningar-for-att-skapa-tillit/.” Hämtat från Pantominteaterns webbplats.

Jag har filmat övningarna under kvällen med min iPad så tekniken är inte lika proffsig som det vi fick uppleva under kvällen. Men ni hör skratt och tipps och tricks, så välkommen att dela vår glädje.

Samarbetsövningar

Publiken bjöds upp på scenen och fick i uppgift att ställa sig med någon de inte sett förut. Uppgiften var att få ned varandra och lyckades en med det fick man en poäng. Upplägget var ett till tio vilken ingen lyckades med. Några tips vi fick från workshops ledaren var att stå med benen brett isär. När vi kände oss trygga med varandra uppmanades vi att finta som exempelvis att ta ett steg tillbaka. Workshopen leds av de skådespelare vi tidigare sett i förställningen Hoppet – för jag dog inte : Sara Runsten och Nadi Vilejka

Trygghetsövning, samarbete och ordlös kommunikation

Så här jobbar Pantomteatern med workshops

Cecilia avslutade workhopspasset med att berätta att de turnerat de turnerat med Cirkus Cirkör i Ruanda och Kenya. I Kenya hade de haft gjort vänskapsövningar med patienter döende i aids som berättade att de inte på många år fått uppleva känslan att bli omhändertagna, att någon rört vid deras kroppar. I Ruanda sa en av deltagarna att efter det här vill man ju inte slå någon. Ja ni förstår, inte ett öga torrt bland oss i publiken.

Andra workshops som Pantominteatern erbjuder

Läs mer på Pantominteatern webbplats om alla workshops och förslag till Skapande skola som erbjuds. Exempelvis Commedia dell arte  ”Tillsammans med skådespelarna får eleverna prova karaktärer med traditionella commedia dell´Arte masker. Vi improviserar kring frågeställningen: Vad är en arketyp? och improviserar kring nutida arketyper. En arketyp är en karaktär som kan igenkännas i varje by, skola och/ eller grupp, t.ex. clownen, mobbaren, den mobbade och flörtisen. Detta är en workshop där eleverna får ett litet smakprov av maskers magi och där de får chansen att pröva på att spela en annan karaktär än sitt vanliga jag. Lämplig från 9 år och uppåt. ”

workshop2_galleri

Kulan i social media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar