Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kulan – Kultur för dig i förskolan och skolan

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

När du och klassen tagit del av scenkonst, hur undviker du att hamna i fällan att en dominant elev avfärdar kulturupplevelsen med att det bara var skräp, tråkigt etc. ?

Samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde ha lyft upp många olika perspektiv och tankar.

Jag har tidigare skrivit två blogginlägg som handlar om den svåra konsten att för- och efterarbeta scenkonst i klassrummet. Inläggen bygger på dramaturgen Anna Bergs föreläsningar på Dramaten. Anna betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad när hon ställde upp som föreläsare för Kulans utbuds- och inspirationsdag Kolla Kultur. Så varsågoda 15 minuter med Anna från Kulturhuset. Anna introducerades av Robert Fux.

Vad är konst?

I föreläsningen resonerar Anna också om konstens betydelse och möjligheter i skolan. Hur kan vi praktiskt arbeta med teater, musik, konst och litteratur för att få syn på oss själva? Anna börjar sin föreläsning med professor Lars Lindströms konstmodell:

  • Kunskap OM konst (Fakta om kända konstnärer och deras verk, historia etc.)
  • Kunskap I konst (Att kunna spela, dansa, måla etc.)
  • Kunskap MED konst (Estetiska läroprocesser, att lära sig något med hjälp av estetiska uttryck.)
  • Kunskap GENOM konst (Att lära sig om sig själv och om samhället genom att titta och tala om konst tillsammans.)

Vem är Anna

Anna Berg är frilansande teaterdramaturg som tidigare arbetat på bland annat Riksteatern och Unga Dramaten. Hon föreläser och håller workshops med inriktning Konstens roll i samhället / Konstens plats i skolan samt fortbildar lärare och undervisar blivande pedagoger om samtalsmodeller för föreställningsanalys och hur de kan relateras till Lpfö98 och LGR11.

Elisabeth Söder

elin

Inspiration från Kolla Kultur

KUFV015_Affisch_Kolla_kultur_A3_Utskrift (002)

På Kolla Kultur visar vi hur förskolan och skolan kan vara den plats som möjliggör alla barns lika rätt till konst- och kulturupplevelser.

Vår  konferencier Robert Fux ledde oss genom ett program med utdrag ur aktuella scenkonstproduktioner, presentationer av konst- och kulturprojekt från förskola och skola samt inspirationsförläsningar.”

Det här inlägget ger en glimt av vad vi fick uppleva den 20 september. Fler inlägg från Kolla Kultur 2018 kommer.

I foajéerna fanns stadens kulturaktörer på plats och bjöd in till medskapande och dialog genom till exempel rundabordssamtal, livekonst och olika former av workshops och prova på-aktiviteter.

Vi hade den stora äran att ha Robert Fux som konferencier under dagen. Robert Fux är skådespelare, inspiratör och dragartist.

Ett samarbetsprojekt som väcker och utmanar det musiska sinnet hos både barn och vuxna.

Ensemble Yria och kultursekreterare Annica Malmborg från Skärholmen delar med sig av hur en kulturaktör och stadsdel kan samverka i ett projekt som ger effekt i det längre perspektivet och utmanar vårt helhetstänk. Projektet innefattar både sinnrika kulturupplevelser och inspirerande fortbildning för alla på förskolan.

Konsten att möta människor på deras premisser

Clownprofessorn Nalle Laanela berättar om internationella projekt som Clowner utan gränser medverkar i .
Kortfilm från arbete i Bhutan visas i filmen .

Small steps, long roads

A reflection on knowledge, power and art as navigation.  Josette bushell-mingo OBE/ Regissör, skådespelare, sångerska, och konstnärlig ledare på Riksteaterns Tyst Teater.Winner of the Grannevik Theatre Stipendium 2018 Konstnärsnämden, Visiting professor Coventry university – Diversity studies, UK

I nästa inlägg på Kulanbloggen får fler inspirationsfilmer från Kolla kulturdagen

/Elisabeth Söder

Workshop i kreativt skrivande för lärare och skolbibliotekarier

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi pedagoger kan hjälpa dem  att  lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog.

company

Därför erbjuder Kulan en workshop med manusförfattaren Elisabeth Croneborg. Under kvällen berättar Elisabeth om övningar för igångsättning av kreativitet och  hur dramaturger för film tänker. Du får du tips på lekfulla och handfasta skrivövningar som går tillämpa i klassrummet, övningar som gynnar berättande och förhindrar skrivkramp.

Om Elisabeth Croneborg

Elisabeth Croneborg är manusförfattare och dramaturg och har lång erfarenhet av både scen- och filmprojekt med unga och undervisar i skrivande. Elisabeth har arbetat för tv-serier som till exempel Rederiet och Kvarteret Skatan. Elisabeth har bland annat undervisat  studenter på Stockholms Filmskola och  dramatikutbildningen på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola.

Anmälan och kontakt

Här anmäler du dig
Tid: 8 oktober, vi serverar lätt förtäring mellan 17.00-17.30. Workshopen pågår mellan17.30-19.30
Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan, workshop bekostas av Centrum för dramatik
Ansvarig för workshop: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se

Tips inför arbetet att arbeta med dramatik

Ordbok för dramatik, Centrum för dramatik

Så fungerar dramatik , Mats Wahl

Kreativt skrivande Michaela Forseén

Drama underlättar språkinlärning, Jordi Almeida, lärare på Stuurebyskolan

Konstnärliga verktyg är pedagogiska verktyg

Tips på hur du enkelt får in rörelseglädje i klassrum och på raster. Från Kulans kulturkväll med föreläsningar och workshops: ringdans, samarbetsövningar och jonglering.

Rytmik och dans

Maria Nordlöw fick oss att uppleva värdet och glädjen av att arbeta med rytm och rörelse. Maria arbetar på SMI – StockholmsMusikpedagogiska Institut. Kvällen inleddes med en suggestiv ringdans där vi alla fick prova på att leda dansen. OBS, använder du Explorer som webbläsare, byt till Firefox eller Chrome så ser du filmerna.

Varför ska vi arbeta med dans i skolan? Maria berättar:

Jonglering på lektionstid

Jonglera under lektionen, varför då? Det tar tid från ämnet. Eller inte? När du har fått in rutinen att låta eleverna ta en 5 minuters paus för att jonglera får du eleven att automatiskt resa på sig. Bara det vet vi ju förbättrar inlärningen. Det blir en övning i koncentration och syresättning av hjärnan. Dessutom många glada skratt. Har du inte jongleringsbollar vilket kan vara tungt att bära med sig om du är i många klassrum finns det tunna jongleringsdukar. De är dessutom lättare att komma igång med tycker jag eftersom de av naturliga skäl rör sig långsammare. Akrobaten och jongleraren Kristoffer Sylwan gav oss tips för att komma igång. Vi kan börja enkelt, en boll och en hand.

När du vill börja med fler bollar, gör den magiska åttan

Eller varför inte en snabb gruppövning med boll?

Kvällen avslutades med en dansföreställning, gruppen Sadunära. En humoristisk och interaktiv föreställning som utforskar lusten till lek. Med dans och spegellek till levande musik, leder, följer och härmar vi varandra. En trygg och rolig stund tillsammans. Sadunära har Kulanpremie när du bokar via Kulan.

Tack för oss

Vill du ha tips på dansaktörer/dansföreställningar som passar din klass, hjälp med dansprojekt på skolan? Kontakta DIS, där finns dans- och cirkuskonsulenter med stenkoll på utbudet i Stockholm.

Så efter den här kvällen. Varje dag , dans på något sätt, inte sant?

Elisabeth

Inbjudan till en inspirationskväll

Testa workshops som passar bra att göra i klassrummet , workshops som resulterar i samhörighet och skratt  och därför passar extra bra när du har en ny klass och vill bygga en vikänsla. Temat för kvällen är ”Move your ass and your mind will follow”.

hälsa1

Programpunkter

Kvällen inleds med mat och mingel mellan 16.30 till 17.00. Elisabeth Söder från Kulan informerar  om höstens kulturerbjudanden till skolan och Alexandra Ljungkvist berättar om språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Därefter tar programmet vid och pågår mellan 17.15- 20.00 med avbrott för fika och stärkande godsak.

Cirkus Cirkör

Att bygga tillit och rörelseglädje, verksamhetsledare Clara Norman och cirkusartisten Isak Arvidsson berättar med film, prat och kanske en och annan rörelse!

Pantomimteatern

Att undervisa med kroppen och rörelsen somuttrycksmedel. Pantomimteatern visar hur vi kan skapa ett fysiskt och ordlöst möte som gör språk, social status och bakgrund sekundära. Pantomimteatern kopplar gärna  sina workshops till konkreta ämnen såsom språk, biologi, hälsa/ idrott men också till de kommunikativa och metakognitiva förmågorna som nämns i  i Lgr-11.

Marinonett workshop lutning

Kreativt skrivande med Kalle Haglund

Att sätta igång hjärnan och hjärtat. Lögner och fantasier kan få igång skrivandet. Kalle Haglund från Unga Dramaten tipsar om hur vi kan arbeta med kreativt skrivande och framföra en text. Kalle berättar hur han vid skolbesök låter eleverna göra korta och roliga skrivövningar som sedan varvas med inspirationsexempel från hans eget personliga fabulerande.

pl-kalle-haglund

Dansworkshop

Att utmana och stötta för att ge och ta plats . Workshop med dansaren Emelie Enlund, bland annat känd från danskompaniet JUCK. När Emelie  möter ungdomar brukar hon utforma sina workshops beroende på målgrupp. Generellt delar hon med sig av olika improvisationstekniker.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Kontakt och anmälan

Anmäl till: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115751

Tid: 13 september, vi serverar mat  från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00

Kostnad: Bekostas av Kulan och är gratis för Stockholms skolor

Plats: Påfågeln, S:t Eriksgatan 84 T-bana S:t Eriksplan. Teater för barn och unga. Hemmascen för Sverigebaserade Mittiprickteatern & Pantomimteatern.

Målgrupp; I planeringen har vi  främst tänkt på lärare som undervisar på gy. och högstadium men alla är välkomna.

 

Välkommen till inspirations- och utbudsdagen Kolla Kultur på Kulturhuset Stadsteatern

nalle


Dagens konferencier Robert Fux leder oss genom ett fullspäckat program med utdrag ur aktuella scenkonstproduktioner, presentationer av konst- och kulturprojekt från förskola och skola och spännande föredragshållare.
I foajéerna finns stadens kulturaktörer på plats och bjuder in till medskapande och dialog genom till exempel rundabordssamtal, livekonst och olika former av workshops och prova på-aktiviteter.

Praktisk information

Plats: Kulturhuset Stadsteatern, Hörsalen, Foajé 3 och galleri Celcing
Pris: Kolla Kultur arrangeras av Kulan. Evenemanget är kostnadsfritt för dig som tillhör någon av nedanstående målgrupper:
kulturombud, skolledare, pedagoger i stadens skolor och förskolor , skolledare.

Här anmäler du dig

Datum: 20 september 2018
Tid: 13.00-20.00
Kolla Kultur är ett heldagsevenemang. Programmet är delvis målgruppsanpassat med fokus på kultur för de yngre barnen under första delen och de äldre barnen under andra delen. För att få ut mesta möjliga av Kolla Kultur rekommenderar vi starkt att du anmäler dig till heldagsprogrammet. Lätt förtäring och fika serveras under dagen.
• Akt 1 kl. 13.00-15.30. Scen- och foajéprogram för i första hand förskola och F-1
• Akt 2 kl. 15.30-17.30. Scenprogram för förskola och skola upp till årskurs 6
• Akt 3 kl. 17.30-20.00. Scen- och foajéprogram för i första hand årskurs 2-6
 
 
 

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype

 

Dans och film – hela skolan dansar

Tips på Skapande skolaprojekt. Skarpnäcks skola har arbetat med samma kulturaktörer, fast i olika årskurser och teman.

Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.

SKARP1

Filmiska begrepp blir kroppsrörelser

Arbetet är ett led i vår skolas arbete med att integrera kultur i undervisningen men också för att skapa en vi-känsla på skolan utifrån skolans vision, hjärna, hjärta och hälsa. Varje klass har haft en heldag tillsammans med pedagogerna där eleverna har fått undersöka hur filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv går att överföra till kroppens rörelser. De har arbetat i grupp och individuellt med att improvisera och koreografera.

Ämnesöverskridande projekt

Vi har arbetat med olika teman i våra årskurser. I årskurs 6 och 8 har vi även integrerat skolämnen i projektet. Dansfilmsprojektet kan också ses som ett sätt att undersöka och använda digitala verktyg. Det övergripande syftet med Skapande skola-projektet har varit att låta eleverna undersöka hur dansen kan användas för att utrycka och gestalta kunskap. Under skolans alla-visar alla-dag där elever och pedagoger möter varandra och visar vad de arbetat med under terminen visades ett urval av filmerna. Elever och lärare var mycket nöjda med den handledning de fick, och på kvalitén på filmerna som sedan blev resultatet. Eleverna utrycker att det var roligt att få möta professionella utövare, och att de fått fin hjälp.

Teman för de olika årskurserna

SKARP2

De här temana har de olika årskurserna arbetat utifrån.

åk 4 och 5 – ”Skapa dansfilm under en dag”:
Eleverna har i grupper skapat dansfilmer på tema känslor. Vi undersökte hur man kan använda en känsla som inspiration till rörelse och skapa gemensamma koreografier utifrån det materialet. Vi använde kameran som öga för att fånga sekvenserna på olika sätt med hjälp av olika bildutsnitt, perspektiv och kamerarörelser. Eleverna redigerade och la ljud till sina filmer.

åk 6 –” Rap battle” utifrån egna texter, filmat framför greenscreen:
Eleverna skrev texter på SO-lektionerna där en valfri kombattant skulle möte Gustav Vasa i ett battle. Eleverna agerade och filmade framför en greenscreen som byttes ut mot digitala collage som de skapat på bilden. Musiken till rap battle hade klasserna skapat på musiklektionen.

åk 7 – ”Dansfilmer”:
Vi skapade dansfilmer utifrån plats specifika miljöer på skolan. Eleverna arbetade i grupper och filmade både rörelser som de skapade själva och rörelser som de observerade i miljön. Den råda tråden för filmerna var ”en resa”. Vi tittade inledningsvis på exempel på dansfilmer som gjorts på liknande sätt för att få inspiration och idéer för hur kameran kan användas för att på olika sätt fånga och förstärka en rörelsesekvens samt hur baklängesrörelser kan användas för att förändra ett tidsförlopp

åk 8 – ”En poetisk rörelsetolkning”:
Eleverna skrev dikter på svenskan som användes som utgångspunkt för att i grupp skapa ett rörelsematerial. Sekvenserna filmade eleverna sedan på olika sätt på olika platser. Vi använde olika utsnitt, perspektiv och kamerarörelser för att gestalta sekvenserna. Materialet redigerades sedan ihop och ljudlades med de inlästa dikterna och musik.

SKARP6

Särskolan – animation och greenscreen:
Vi dansade och skapade filmer genom pixilation (stop motion), skuggspel och liveanimation med sand. Sandanimationerna användes som bakgrunder till sekvenser framför greenscreen där vi provade olika specialeffekter som t ex. att dubblera sig själv, dansa med sin egen kopia och att försvinna in i en vägg.

Klipp från ett Skapande Skola projekt om Dansfilm

Den 8 mars 2018 visades större delen av filmerna under skolans ”Alla visar alla-dag”. Klipp från ett Skapande Skola projekt om ”Dansfilm” med åk 4-8 och grundsärskolan på Skarpnäcks skola under ledning av Helene Berg och Amanda Norlander.
Musik trailer: Edgar Berg

Kontakt

Dansaren Amanda Norlander från WithinArt går att boka via Kulan

Filmaren Helene Berg och Create Motion går att boka via Kulan

Läraren Ann-Charlotte Hedegärd, ann-charlotte.hedegard@Stockholm.se

Högsäsong för Skapande skola

Sjöviksskolan arbetar långsiktigt med Skapande skola och har under tre år låtit sina elever i årskurs ett till och med tre arbeta med dansaren Amanda Norlander från Withinart. Vårens arbete redovisades i parken Blomsterdalen vid skolan

I år har skolan inga lokaler för dans inomhus, de är inhysta i baracker i väntan på sin nya skola som blir klar 2019. Så alla workshops under våren hölls i parken som de utforskade genom dans och improvisation. Vi i publiken guidades runt till olika spelplatser av publikvärdar från klasserna. Eftersom dansen utspelades i en allmän park så var det också andra barn där som gungade och åkte rutschkana och blev en del av föreställningen. Det finns en kort film från elevernas dansuppvisning längre ned i blogginlägget.

IMG_5635 MINSKAT

I arbetet med Sjöviksskolan möter dansen har Amanda  samarbetat med en fantastisk pedagog från skolan Anna Khemi. De började prata om att göra en plats specifik föreställning (ett site specific) redan förra året när Amanda var på skolan.

Eftersom ingen skola får använda samma kulturaktör mer än tre år i rad när de använder medel från Skapande skola så dröjer det några år tills Amanda åter kan samarbeta med skolan med Skapande skola bidrag. Däremot så kan skolan använda Kulanpremien och boka Amanda så många gånger de vill. På bilden ser du dansaren Amanda Norlander med rektor Karin Langlet. Jag försökte pumpa Karin på vad de hade för planer med Skapande skola nästa år men det var hemligt.

Vill du som arbetar i Stockholms stad eller är kulturaktör veta mer om Skapande skola i grundskolan, vad bidraget får användas till och hur du söker?  Läs mer om Skapande skola läsåret 2017-2018.

IMG_5639MINSKAT

Filmtrailer från Sjöviksskolan möter dansen

Om Amanda

Amanda Norlander  och Withinart finns att boka via Kulan.  Amanda Norlander arbetar med att sprida den moderna och nutida dansen till barn och unga i hela Stockholm stad genom sitt företag WithinArt. I de projekt WithinArt genomför på förskolor och skolor ges verktyg och förutsättningar för alla att medverka utifrån var och ens förutsättningar. Alla prövar på att dansa och skapa dans. WithinArt erbjuder varierande workshops, klasser och skapande skola projekt, med en övertygelse om att; dans är för alla. Amanda samarbetar med filmkonstnären Helene Berg Create Motion i projektet Dansfilm samt med koreografen Ingrid Olterman i projektet D.E.T Dansa Ett Tema

Elisabeth Söder för Kulan