Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kulan

Eu-medborgare och antiziganism

Vill du prata om romernas situation har Kulan tips på föreställningar, film och böcker. Kultur är oslagbart då du vill rucka på invanda normer och värderingar. Bilden är från Pantomimteaterns föreställning Blanca & Bianca.      

Blanca & Bianca”Blanca & Bianca, ett trottoardrama”

Pantominteatern

Pantomimteatern har närmat sig detta ämne i föreställningen Blanca & Bianca- ett trottoardrama. ”Detta är historien om Bianca, hon som sitter utanför var och varannan mataffär med sin färgsprakande sjal och sin pappmugg. Vi känner alla igen henne. Vi har alla åsikter om henne. Men vi vet inte vem hon är. Vi önskar bara att hon vore osynlig (att hon inte var där).

Det är också berättelsen om en flicka som heter Blanca. Som har en varm säng att sova i, mat i magen och en skola att gå till. Hon firar födelsedagar och hon åker på semester. Men hennes klasskamrater ser henne inte, lärarna ser henne inte, hennes pappa verkar inte heller se henne… det är nästan som hon vore osynlig…”

Jag har skrivit om föreställningen i ett tidigare inlägg. Jag såg föreställningen med barn och fick därefter ta del av deras teckningar. Det är alltid intressant eftersom det säger så mycket om hur eleverna uppfattar pjäsen. Föreställningen har Kulanpremie och åldersrekommendationen är från 6 år och uppåt. Som alltid med Pantomimteaterns föreställningar fungerar de för alla åldrar. Vill du gå med äldre elever kan det vara bra att kontakta teatern innan du bokar datum så kan de berätta om vilka föreställningar som bokats för äldre elever.

bianca1

Det här inlägget blev jag inspirerad att skriva efter att ha varit på Pantomimteaterns lärarkväll. Vi fick se pjäsen Blanca & Bianca och höra Hans Caldaras berätta om sitt liv som rom i Sverige.

rom3

Det var ingen ny information som kom fram men jag behöver bli påmind om hur det var två till tre generationer bort. Det är också något helt annat att höra en person som levt i den värld som jag bara läst om i Katitzi böckerna.

När Hans föddes 1948 bodde de i tält året om. De fick ansöka om att slå upp sitt tält och vanligtvis tidsbegränsade kommunen tillståndet till tre veckor därefter var det dags att byta stad. Hans fick många gånger fått höra ”ni romer har vandringen i blodet”. Från 1958 fick romer tillstånd att gå i skolan vilket var rena lyftet för Hans. På vintern slapp han det fuktiga tältet och fick sitta i en varm lektionssal och maten som serverades i skolan var varm. Men han blev också retad i skolan, klasskamraterna kommenterade att han var smutsig och luktade. Inte konstigt med tanke på att vattnet i hinkarna som stod i tältet hade en tjock hinna av is på vintermorgnarna. Hans bror som var några år äldre fick aldrig möjlighet att gå i skolan. Men det fanns goda krafter som på sin semester undervisade romer. På bilden ser du Hans med sin bror Kennet i ett temporärt klassrum i Frihamnen.

rom10

EU-medborgare

Hans menar att många romer, födda i Sverige möter samma typ av diskriminering på arbets- och bostads marknaden som sina föräldrar tidigare. Hans använder ordet antiziganism och menar den enda skillnaden är att diskrimineringen nu är mer förtäckt. Därför har han  engagerat sig i EU-medborgarnas situation här i landet och runt om i Europa.

rom1

Levande historia

Utställningen  ”Vi är romer – möt människorna bakom myten berättar om romers vardag och historia. Om 500 år av utanförskap, tältliv, aktivism, glädje, traditioner, musik, och framtidshopp.”

Stockholmskällan

Förutom dokument, artiklar och fotografier om och av romer har Stockholmskällan ett tema om Katarina Taikon. Bilden med ett romsk läger från 1958 är hämtad från temaartikeln.

romskt-lager-1980x880

”Katarina föddes 1932 i ett romskt läger utanför Örebro. Under sin uppväxt flyttade hon ständigt med sin familj och varken hon eller hennes syskon hade möjlighet att gå i skolan. Ändå blev Katarina Taikon framgångsrik författare. Hon blev också en av sin tids stora rättighetskämpar. De första fem böckerna om Katitzi utspelar sig i olika delar av Sverige men i boken Katitzi i Stockholm har familjen flyttat till ett läger i Sköndal. Alla de följande åtta böckerna om Katitzi utspelar sig i och omkring Stockholm.”

Skolbio

Till drömmarnas land erbjuds som skolbio i Stockholm. Sabina och hennes romska bröder har rest från Rumänien till det lilla svenska samhället Holmsund. Bröderna arbetar i ett garage och Sabinas plan är att också hitta ett jobb. Elin, som är uppvuxen i Holmsund, har skolavslutning och hemma väntar pappa som är smått galen. Sommarlovet ska just börja och Sabina och Elin kommer att spendera de långa, ljusa dagarna tillsammans, men somliga på orten har inte lika lätt för att uppskatta sina nya grannar. Tjejerna kommer att revoltera mot det gamla och hitta något nytt i varandra.

Filmen har Kulansubvention.  En bra nyhet är att Medioteket och Film Stockholm erbjuder en filmad handledningen till elever, med klipp och frågeställningar utifrån Till drömmarnas land.

 

Cirkulationsbiblioteket

Från Cirkulationsbiblioteket kan lärare i kommunala skolor i Stockholm låna skönlitteratur i gruppuppsättning.  Det finns förnärvarande tre titlar om romer du kan låna.

ROM7B

Ramiz resa av författarna Gunilla Lundgren och Ramiz Ramadani. Ramiz är en ung romsk pojke, för författaren Gunilla Lundgren har han berättat om sin långa väg till Sverige. Från tyskt medelklassliv, förvisning till Kosovo mitt under inbördeskriget där de fick leva gömda i morföräldrarnas hus. Läs mer i Cirkbloggen

Katitzi och swing av Katarina Taikon. Katitzi återförenas efter några år på barnhem med sin pappa och sina syskon. Trots att det är både härligt och lite läskigt att återförenas med sin familj så blir livet inte riktigt som förväntat för Katitzi. Hon får arbeta för att hjälpa familjen och kan inte gå i skolan som andra barn i Sverige läs mer i Cirkbloggen.

Det var en gång det som inte var, romska sagor återberättade av Bagir Kwiek och Monica Hirsch, illustration Jonas Rahm.
”Längst upp i bergen rinner mitt ursprung. Där mellan de förälskade bergen finns min källa med vattnet som kan bota din mor. Men jag varnar dig min son, de två bergen är mycket kära och kysser varandra hela tiden. De krossar allt som försöker komma emellan dem.” Berättelsen om de förälskade bergen är en romsk saga som ingår i en muntlig berättartradition. Den och sex andra färgstarka barnsagor återberättas i Det var en gång det som inte var.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Livsviktiga frågor och funderingar

Ett blogginlägg från Junibacken där du kan se monstermusikalen, Monstret och människorna baserad på författaren Mats Strandbergs barnboksserie Monstret Frank. Musikalen skildrar både samtiden och dåtiden, hur motsättningar skapas och hur populistiska strömningar följer efter – utan att skriva någon på näsan.” Säger regissören Mikael Kallin.

Tankeväckande, pirrigt och lite läskigt. Junibackens nyskrivna musikal Monstret och människorna tar upp livsviktiga frågor och funderingar så som; Vem är jag? Vad är jag? Om jag inte tycker om mig själv vem ska då tycka om mig? Föreställningen bygger på författaren Mats Strandberg och illustratören Sofia Falkenhems populära barnboksserie om monstret Frank. Huvudperson Frank blir på sin nio-årsdag biten av en hund. Något som förändrar hans liv på ett sätt som han aldrig hade trott. Frank börjar drömma mystiska drömmar och förvandlas till ett monster. Ett litet vitt fluffigt monster som helst bara vill bli kliad på magen. Så varför är alla så rädda för honom?

junibacken

Att iscensätta och tonsätta böckerna om Frank är utmanande, spännande och läskigt, precis lika spännande som det är att ta del av den värld som Mats och Sofia skapat kring Monstret Frank. Vi i det konstnärliga teamet slås dessutom av att ju djupare vi kommer i materialet desto fler dimensioner får det. Musikalen skildrar både samtiden och dåtiden, hur motsättningar skapas och hur populistiska strömningar följer efter – utan att skriva någon på näsan.” Säger Mikael Kallin, Junibackens konstnärlige ledare och regissör.

junibackenFrank_Alice

I föreställningen söker Frank acceptans för den han är. Något som visar sig vara svårt. Frank passar inte in i omgivningens föreställningar om hur en pojke ska vara. Även hans föräldrar bekymrar sig, Frank gillar inte sport utan vill hellre läsa. Han har nästan inga vänner och på hans födelsedagskalas gapar stolarna tomma.

Junibackens ambition är att skapa, inspirera och stimulera i Astrid Lindgrens anda. Här tas barn och kultur på allvar. Här väjer man inte för de svåra frågorna, utan vågar prata om allt det som är viktigt i livet. Precis som Astrid Lindgren i sina böcker. Mats Strandberg för Astrids berättartradition vidare, han säger:

”…Astrid har varit en stor inspiration för mina barnböcker. Framför allt beundrar jag hennes sätt att låta vemodet ta lika mycket plats som humorn och spänningen. Som barn hittade jag styrka i hennes berättelser. Hon lärde mig om att vara modig, fast man egentligen inte törs.”

Att skapa barnkultur innebär inte att man måste vara barnslig. Tvärtom, Monstret och människorna är en musikal som berör och fångar både vuxna och barn då den tar upp ämnen som är giltiga för alla åldrar. Den nyskrivna musikalen, som behandlar ryktesspridning, rädslan för det annorlunda, att vara ensam, att inte passa in, kan användas som utgångspunkt i samtal kring både värdegrund och källkritik.

junibacken MAgnolia_svartamadam_Frank

Eva Blomkvist
Pedagogisk chef
Junibacken

Monstret och människorna är subventionerad och har Kulanpremie. Du missade väl inte Mats Strandbergs sommarprat där han berättar om sina böcker, rekommenderas varmt!

/Elisabeth

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Den var konstig!

Den var väldigt konstig, dålig, jag fattade ingenting …. Är det kommentarer du fått i klassrummet efter att ni varit på en utställning eller tagit del av scenkonst som inte hör till elevernas vanliga kulturkonsumtion? Är det tongivande elever som avfärdar upplevelsen är det lätt hänt att samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde gett flera perspektiv och tankar.

I det här inlägget får du tips på en samtalsmodell som dramaturgen Anna Berg tillämpar när hon pratar med elever på Backateatern i Göteborg.

prata-scenkonst

Anna betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad när hon ställde upp som föreläsare för Kulans  höstens inspirationsdagar Kolla Kultur.

I inlägget kan du välja på två filmer från Annas föreläsningar på Kolla Kultur. Den 27 augusti vände vi oss främst till årskurs F-3 och den 28 augusti för årskurs 3-6. Läsårets sista Kolla Kultur är den 29 oktober och då vänder vi oss till dig som arbetar på högstadiet och gymnasiet. Läs om det fantastiska programmet. Dagen är utan kostnad för lärare, bibliotekarier och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.

Kolla Kultur 27 augusti, kultursamtal

I inlägget ser du Annas föreläsning, vill du hellre läsa om hur Anna gör kan du läsa om modellen i ett tidigare publicerat inlägg för Kulan.

Kolla Kultur den 28 augusti, kulturmodell och samtalsmodell

Om du bara är intresserad av samtalsmodellen för att prata om kulturupplevelser kan du spola fram 13 minuter i filmen. I början av filmen pratar om kulturmodellen som Lars Lindström, professor i pedagogik har tagit fram. Den visar olika slags läranden: Lärande OM konst, I konst, MED konst och GENOM konst. Modellen visar att lärandet kan ses som en tratt eller som en trampolin. Tratten är det som vi lär oss OM konst och MED konst. Trampolinen är det som vi lär oss genom att själva skapa, I konst, och det vi lär oss om oss själva som människor, det som handlar om normer, samarbete och demokrati, med hjälp av att reflektera GENOM konst.

Vill du hellre läsa om hur Anna gör finns ett inlägg med Annas modell i ett tidigare inlägg på Kulan 

Varmt välkomna till Kolla Kultur

Föreläsning och goda exempel

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska berättar hur skolan integrerar kulturupplevelser i skolämnen
Dramaturgen Anna Berg föreläser om en modell för att samtala om kulturbesök. Modellen går att tillämpa på alla upplevelser

Workshops

Prova dansen vouge som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön med dansaren Sofia Södergård
Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare
Dansa ringdans/klezmer med orkestern Yiddish revolution.

Kulturupplevelse
Yiddish revolution och Belfast girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historiska och religionskunskap.

Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet

Dagen är utan kostnad för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i Stockholms fristående skolor. Kulan bjuder på goda exempel, kulturupplevelser, föreläsningar och workshops. Lunch äter vi på närliggande indisk restaurang, förfriskningar serveras under dagen.

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Vad, hur och varför ska konsten ska ha plats i skolan?

Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober  

I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan

lärandemodell

Jättesvår artikel blev jättelätt efter Kolla Kultur

Efter Kolla kultur fick jag det här brevet från en av våra deltagare: ”Hösten 2018 började jag läsa kursen Introduktion till drama med didaktisk inriktning. I kurslitteraturen ingick en artikel av Lars Lindström, Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study.  Om artikeln av Lindström, sa jag till Peter, lärare och kursansvarig, ”artikeln är inte lätt”, jättesvår artikel, svarade han. Där började mitt arbete med artikeln. Learning about art, Learning with art, Learning in art och Learning through art.

Den blev mycket lättare att förstå när jag fick se och höra Anna Berg ett år senare på Kolla Kultur. Anna  använde artikeln och hade den som grund för sin föreläsning. Allt blev solklart och förståeligt. Alla mina tankar om estetiskt lärande och didaktik i skolan som artikeln handlar om fick respons. Det var verkligen genialiskt. Tänk om jag hade missat ett sådant tillfälle att skaffa kunskap och vidga min bildning! Med vänliga hälsningar Luba Otter

Så var så god, en film med Anna från Kolla Kultur där hon resonerar om hur och varför konsten ska ha en plats i skolan.

Lärarkommentarer på Annas föreläsning

I utvärderingen av Kolla Kultur är det flera som kommenterat Annas föreläsning och berättat hur de ska ta den vidare. ”Jag tyckte föreläsningen om att tala om kultur var givande. Jag kommer att använda upplägget när jag talar om kultur med mina elever”. ”Jag fick nya tankar på hur man kan skilja på rena estetiska lärprocesser och rena didaktiskt pedagogiska lärprocesser efter besök av Skapande skola event.”

Artikel i Pedagog Stockholm om Annas föreläsning

Det är lätt att hamna i fällan att ställa frågan – Förstod du? till varandra och kanske sina elever efter att ha varit med om en kulturupplevelse. Vissa elever vill veta om ”det blir prov på det här?” och Annas råd är då att uppmana alla att strunta i att ta anteckningar. Det är mycket mer givande att efteråt ställa frågorna – Vad kom du ihåg från föreställningen? Hur reagerade du, och varför? Att tolka en kulturupplevelse är att förstå, på sitt sätt. Beskriv, tolka och reflektera” textförfattare Monica Eriksson. Läs hela artikeln

En minutsfilm från Kolla Kultur

Läsårets sista Kolla Kultur

Tisdagen den 29 oktober ( vecka 44) erbjuder vi lärare, bibliotekarier, skolledare i Stockholms kommunala och fristående skolor en kompetensutvecklingsdag för att visa hur skolan kan integrera kultur i undervisningen för att utveckla undervisningsformer och så klart för den rena  kulturupplevelsen

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulans kompetensutvecklingsdag, Kolla Kultur

Kolla Kultur tar i höst fasta på hur lärare kan integrera kultur i skolans ämnen. Vi har högstadiet och gymnasiet som målgrupp men intresserade från andra årskurser är varmt välkomna. Ta gärna med ditt lärarlag. 

Dagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.  Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen. Vi har valt tisdag vecka 44 för att pedagoger en dag per läsår ska kunna få fortbildning om kultur i undervisningen på dagtid. Bilden visar en av våra medverkande, dansaren och koreografen Sofia Södergård.

SLICK-7025foto Andreas Nilsson-web (002)

Föreläsning och goda exempel

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen på högstadiet.
  • När du och klassen tagit del av scenkonst, hur undviker du att hamna i fällan att en dominant elev avfärdar kulturupplevelsen med att det bara var skräp, tråkig och så vidare? Dramaturgen Anna Berg berättar om en modell för att samtala om kulturupplever som garanterat får med alla elever i klassen.

Workshops

  • Prova dansen vogue som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön. Sofia Södergård hjälper oss att plocka fram vår egen inre diva eller divo.
  • Dansa till klezmermusik
  • Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare.

Kulturupplevelser

    • Yiddish revolution och Belfast Girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historia och religionskunskap. Yiddish revolution kan vi bjuda på tack vare ett samarbete med Länsmusiken i Stockholm.
    •  Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet.

Presentation av programpunkter

Rektor och lärare från Filosofiska

”Den underbara rektorn från Filosofiska var en riktig ögonöppnare!” citat från en utvärdering av Lisas föreläsning på Kolla Kultur i augusti.

Lisa Eklöv och lärare från Filosofiska berättar hur skolan får med högstadieelever på kulturupplevelser och hur den sedan lever vidare i undervisningen. Bilden är från Snubbar som lättar sitt hjärta på Stockholms stadsteater, Skärholmen. En av de föreställningar högstadieelever elever på Filosofiska har sett och sedan arbetat vidare med i klassrummet. Fotograf Markus Gårder.
1280@40

Mini-workshop i vogue och stereotypa rörelsemönster

Vogue är en dansstil vilken känns igen från Madonnas musikvideo Vogue, men utvecklades långt innan dess och har sina rötter i New Yorks Gayrörelse. Dansen har fått sitt namn och stil från att man härmade hur modeller poserade i olika mode magasin för att sedan göra poserna i takt med musik. I Vogue leker en med stereotyper inom yrken, klass och kön. Dansen vogue är en viktig del i föreställningen  Sant enligt vem? i förmiddagens förställning

I workshopen utforskar vi tillsammans hur maskulint och feminint kodade rörelser sitter i våra kropp och uttryck. Vi över på grunderna inom Vogue dans, runway och plockar fram vår inre diva eller divo.

Filmen är från Sofias soloföreställning SLICK. Där scenen ges till drag king alter egot och världsartisten Qarl Qunt. I SLICK  får publiken följa med på hans fjärde världsturné både på och bakom scenen. Med intresse för makt och sexualitet bjuder han på en crossoverföreställning som landar mitt emellan kabaré och performance. Genom dansstilarna voguing och waacking levereras butch realness som utmanar det stereotypt maskulina och feminina. Slick har turnerat i Sverige och ska vidare i landet med Riksteatern hösten 2020.

Sofia Södergård är frilansande dansare, skådespelare och koreograf. Sofia spelar just nu TårpilsWalter i Tolvskillingsoperan på Folkoperan.

Yiddish revolution

En inspirationskonsert med sånger på jiddisch och svenska med bildprojektioner som rullar i bakgrunden. Med musikens hjälp berättas historien om Förintelsen med medmänsklighet och värme samt allas lika värde i fokus. Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye presenterar en blandning av sånger på jiddisch och svenska. Traditionella melodier,visor hämtade från getton och nyskrivet material, bl a en sång med ny svensk text av Emil Jensen, utgör byggstenarna i programmet.

Konserten skapar dialog och eftertanke kring förintelsen och med musiken som redskap ökar den ungdomars kunskap kring ämnet. Alla i publiken får material till för- och efterarbete i klassrummen. Yiddish revolution spelar även klezmer musik och bjuder också upp till ringdans. Med tanke på att många lärare numera vittnar om stora problem med antisemitism på sin skola hoppas vi på Kulan att denna programpunkt kan ses som en del i ett möjligt för moteld.

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

prata-scenkonst

Anna Berg betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad att Anna kan komma upp från Göteborg så att du får höra henne på Kolla Kultur. Jag har skrivit flera blogginlägg om kultursamtal och Anna Bergs tankar i Kulanbloggen.

Föreställningen Sant enligt vem?

Ett gripande och fysiskt drama om en ung person som vill göra slut med sin lilla värld för att upptäcka det som ännu är okänt, vilket sätter både vänskap och familjerelationer på spel. Föreställningen är ca 45 minuter lång och passar en publik från tonåringar och uppåt. Föreställningen har Kulanpremie och därigenom subventionerad.Banner_Sant_enligt_vem_Teater_Tre

Belfast Girls

Ett stycke bortglömd europeisk historia i en viktig och gripande pjäs om flyktingskap, identitet och kraften i att våga drömma. Föreställningen finns på Kulan.

5d6ac11b17e0e

Ett land härjat av svält och fattigdom. Fem unga kvinnor som alla offrat något av sig själva för att överleva. Ett skepp – en möjlighet – ett nytt land byggt av solsken och drömmar. Men ute på det mörka, vilda havet smyger lika mörka hemligheter fram – vilka har de varit, vilka kan de bli? Och när den största lögnen av alla hotar att sluka själva hoppet om ett nytt liv, sluter de då samman eller griper de efter vapen?

BELFAST GIRLS (av Jaki McCarrick) slungar oss tillbaka till 1800-talet och ett stycke europeisk historia som aldrig tidigare berättats på scen. Mitt under industrialiseringen och nya sjudande idéer om modern demokrati och kvinnors rättigheter, drabbas Irland av en enorm svältkatastrof som lämnar landet i spillror. Sarah, Judith, Hannah, Ellen och Molly tillhör de som erbjuds möjligheten att kliva på ett skepp som ska ta dem till Australien, då en brittisk koloni. De hoppas kunna fly fattigdomen och skapa sig ett nytt liv, men de bär alla på hemligheter som hotar inte bara de sköra vänskapsband som växer fram mellan dem, utan även hoppet om en ljusare framtid.

Berättelsen om de så kallade ”orphan girls” som av brittiska myndigheter plockades från de irländska fattighusen och skickades till kolonierna är sann. Cirka 4000 flickor och unga kvinnor tros ha gjort den långa resan till havs, som en del av vad som kallades The Earl Grey Scheme. Det är på tiden att dessa kvinnor – samhällets övergivna och slagna men med tänder och klor kämpande – får berätta sin historia.

Information och anmälan

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40. Lunch och förfriskningar serveras under dagen.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Integrera kultur i skolämnen

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. I det här inlägget får du höra  vårt goda exempel, Lisa Eklöv, rektor från Filosofiska i Skarpnäck berätta hur hon och pedagogerna  arbetar med att integrera kultur i skolan.

Så här beskriver en av deltagarna Lisas föreläsning,  ”Den underbara rektorn från Filosofiska skolan var en riktig ögonöppnare.” 

Två filmer från två föreläsningar

Kolla Kultur den 27 augusti vände sig till personal i F-3 och den 28 augusti hade årskurs 4-6 som målgrupp, därför finns det två filmer i det här inlägget. 

Den 29 oktober är det dags för läsårets sista Kolla Kultur och då har vi högstadiet och gymnasiet som målgrupp. Lisa medverkar även den 29 oktober och berättar hur skolan får med högstadieelever på kulturupplevelser. Bilden med Lisa är från Filosofiska. 

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n

Kulturupplevelser i undervisningen,  F-3

Lisa inleder sin föreläsning den 27 augusti med att spontant läsa dikten Marionetterna av Bo Bergman ” ……..Se dansen på dockornas karneval är sig lik i alla tider. Ett ryck på tråden – och allting tar slut och människosläktet får sova ut, och sorgen och ondskan vila sig båda i din stora leksakslåda.” Anledningen till diktläsningen var den tidigare programpunkten, föreställningen Robotdiktatorn av Mittiprickteatern som handlar om tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta favoriter i en pappkartong på översta hyllan i barnrummet. I papplådan får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om inte bara en bestämmer?

Robotdiktatorn är subventionerad med Kulanpremien och vänder sig till låg- o mellanstadium. En rolig och starkt berörande pjäs som väcker många frågor att fortsätta att samtala om i klassrummet.

Lisa berättar att om hon sett föreställningen med sin klass när hon var lärare i filosofi skulle hon tagit fasta på den eviga frågan, har människan en fri vilja och introducerat determinism för eleverna.

Kulturupplevelser i undervisningen, årskurs 3-6

Lisa berättar att elever och lärare tillsammans fyller på skolans fem pelare när de tagit del av kultur. Varje pelare står för en av Filosofiskas vision för sina elever: reflekterande, empatiska, kunskapstörstande, omdömesgilla och handlingskraftiga. Elever och lärare skriver om upplevelsen och sätter upp text och bilder på den /de pelare som upplevelsen platsar på. Exempelvis, har de främst fått en kulturupplevelse som har väckt empati eller kanske varit färdighetstränande och inneburit fördjupade kunskaper? På pelarna samsas allt som görs i skolan, bokläsning, no-labbar etc. Det är viktigt att visa att kultur hör i hop med skolans ämnen och att allt tillsammans bygger kunskapandet.

I föreläsningen berättar Lisa hur hon i sitt arbete som rektor verkar för att lärarna på skolan ska kunna förhålla sig flexibla till aktualiteter och plötsliga erbjudanden samtidigt som de självklart förhåller sig till styrdokument och Filosofiskas vision.

Andra blogginlägg med Lisa Eklöv

Jag har i ett tidigare inlägg för Kulan berättat hur Filosofiska arbetat med kultur i undervisningen

Lisa har också skrivit inlägg för Kulan om vad hon gör för att få in kultur i skolan

En minutsfilm från Kolla Kultur den 27 och 28 augusti

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Hej Sverige och dataspel

Lärarkvällar hos kulturaktörer ger så mycket mer än information om aktuell produktion. Oftast får du uppleva hela föreställningen och i anslutning till den prata med regissör och andra medverkande. På Teater Pero som det här inlägget handlar om får du alltid en föreläsning av forskare som fördjupar pjäsens innehåll. Den här kvällen fick vi se föreställningen Hej Sverige, prata med föreställningens regissör och lyssna på Björn Sjöblom, forskare i dataspel vid Stockholms universitet.

IMG_8177

Med föreställningen Hej Sverige vill Teater Pero berätta om Sverige, om hela Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Teater Pero är ständigt på turne och de senaste åren har de samlat in svar på frågor de ställt i samband med föreställningen till pjäsen Hej Sverige. ”Hur är det att vara barn? Vad leker/gör du helst efter skolan? Vad behöver man för att känna sig hemma? Vad ser du från ditt fönster? Frågor som blev en pjäs. Föreställningen visar på skillnaden mellan att bo i norra och södra Sverige, att bo på landet eller i en stor stad. På bilden ser du föreställningens scenografi. Publiken sitter på pallar runt Sverige. Foto av Karin Westholm, scenografi Annika Thore.

scenografin med publikplatser. Under arbete2

En sak som framkom i svaren är att de flesta barnen spelar eller tittar på när andra spelar dataspel. På lärarkvällen var det inga barn i publiken och vi missade därför en sceniska effekt som de flesta barn upptäcker på en gång och gärna härmar sittande på sin pall. Aktörerna använde nämligen gester från dataspelet Fortnite. Det fanns en gest för oss som inte spelar dataspel också, ingen har väl missat Flossa även om vi inte vet att det är en segerdans i Fortnight.

Föreställningen Hej Sverige går att boka med Kulanpremie för skolor i Stockholm.

Hej Sverige! 4 (002)storlek 

Björn Sjöblom, dataspelsforskare

Björn avslutade kvällen med en föreläsning om barn och ungas vardagsliv i digitala spelvärdar.
Björn menade att många av oss har inte känner till spelen deras barn lägger ned så mycket tid på. Att jämföra med våra kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

björn2

Dataspel och våld

Vi avfärdar ofta dataspel med att det är för våldsamt. Björn tog upp schack som exempel, det är också ett spel som går ut på att slå ut motspelaren. Dataspelet Fortnight som förekommer i Hej Sverige handlar som så många andra spel om att överleva längst genom att döda motståndaren och hålla sig undan medan motståndarna dödar varandra. Det gäller att leta upp vapen, fällor och förnödenheter för att överleva. Björn menar att den mediepanik som finns kring dataspel är överdriven. De som spelar får ingen kick av att döda, att leta efter och använda maskingevär är bara ett sätt att ta sig förbi hinder. Barn och unga lär sig att bli strategiska inte mordiska. Fortnight spelas av 50 % av alla pojkar i Sverige. Flickor spelar hellre Sims och Helix Jump som är strategiska relationsspel. Att så få flickor spelar Fortnight kan hänga ihop med det våldsamma innehållet men också att du kan spela i lag och då är det hårda ord mot den som är senfärdig eller tar felaktiga strategiska beslut. 

Pedagoger kan dra nytta av det stora engagemanget för dataspel 

Eleverna inte bara spelar, de pratar om spel när de träffas. Har vi kunskaper om spel kan vi göra kopplingar till vårt ämnet och bygga vidare på elevernas förkunskaper. Många unga spelar så mycket som tre timmar per dag och inte sällan ännu mer. Den som övar tre timmar per dag blir duktig och tillägnar sig ett djup. Kan vi i skolan  bygga vidare på den färdigheten och kunskapen? Eller är det mest  slöseri med tid och tar tid från läxor och sömn? Bilden är från Björns presentation.

IMG_8197 (002)

Spelkultur

Spelkultur är så mycket mer än spelandet. Att titta på när andra spelar är också ett sätt att ta del av spelkulturen på samma sätt som att vi är många som tycker att det är kul att se andra dansa. Pewdiepie, vår svenska stjärna inom detta har ofattbart många prenumeranter, var 70 människa i världen  prenumererar på hans kanal. Pewdiepie är inte bäst på att spela dataspel, det finns många bättre e-sportare. Pewdiepie har fått så många följare genom sitt artisteri.

Mycket lämpligt för lärarkvällen på Pero så hade Medierådets rapport nyss släppts, Unga och medier 2019 .

Bilder från föreställningen Hej Sverige

Fotograf, Jonas Jörneberg. Barnen i bild är godkända för publicering

Hej Sverige! 2 (002)L

Hej Sverige! 3L

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

  

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Djupdykning i mellanstadiebarnens olika världar

Teater Pero anordnar en VIP-kväll för lärare inför föreställningen Hej Sverige. Du får se pjäsen och som vanligt hos Pero får vi också träffa en forskare som problematiserar och sätter in föreställningens tema i ett sammanhang. Anmäl dig till lärarkvällen den 12 september och få en djupdykning i mellanstadiebarns vardag, både i den fysiska världen men även i den digitala världen med hjälp av föreställningen Hej Sverige och barn- och föreläsning av ungdomsforskaren Björn Sjöblom.  Hej Sverige finns på Kulan och har Kulanpremie. Karin Westholm , producent på Teater Pero berättar om föreställningen och VIP-kvällen i blogginlägget. 

/Elisabeth

björn2

Vi på Teater Pero bjuder in till en VIP-kväll för er som arbetar i skolan där vi kommer att ge en förhandsvisning av ”Hej Sverige!”, en föreställning helt baserad på barns egna ord om sin verklighet. Efter föreställningen kommer barn- och ungdomsforskaren Björn Sjöblom att ledsaga oss in i barnens vardag på nätet, en värld som vi behöver förstå och lära oss mer om.

Olika världar

Jag ska beskriva själva projektet ”Hej Sverige!” I korthet;

Teater Pero har en egen scen i Stockholm på Sveavägen 114 men främst turnerar vi med våra föreställningar, i staden, hela landet och faktiskt också över hela världen. När vi turnerar möter vi barn i alla landsändar och vi slås ofta av hur olika det kan vara att växa upp på landsbygden och gå i en liten byskola mot att gå på en skola med flera tusen elever i en myllrande storstad. När man växer upp har man ju bara sin lilla värld och förutsätter att alla har det ungefär som vi. Men alla ser inte, för att citera en av eleverna, ”Globen och en tågstation. Ett fult slott och en mur av hus” när de går till skolan. Inte heller går alla barn genom en stor mörk skog till skolan, eller åker traktor.

Bilden är från scenbilden till Hej Sverige som den ser ut just nu, scenografi och ljus under arbete. På Vipkvällen får du se det färdiga resultat. Scenograf är Annika Thore 

scenografin med publikplatser. Under arbete2

Det här tycker vi är spännande. Det här vill vi berätta om. Och det är ju barnen själva som vet bäst om hur de har det så vi har tagit hjälp av vår publik över hela landet. Och kan vi stolt presentera föreställningen ”Hej Sverige!” som kommer att bygga nästan helt på barnens egna ord. Vi har ställt ett antal frågor till dem som t.ex.:

-Var känner du dig trygg?

-Beskriv din väg till skolan.

-Vad ser du från ditt fönster?

-Vad tycker du om att göra efter skolan?

Svaren vi har fått in är alldeles fantastiska! Här ryms allt! Det är poetiskt och tänkvärt, det pendlar mellan att vara fruktansvärt roligt till att ibland glänta på dörren till det allra innersta. Barnen är så kloka och reflekterande och potentiella stora dramatiker allihop! Det här är som en stor godispåse för oss att sätta tänderna i! Det är fint att se att även om de yttre omständigheterna i tillvaron kan se mycket olika ut så är det också väldigt mycket som barnen har gemensamt. Det är kanske inte någon förvånande upptäckt, men det är värt att påminna sig om, att det är den lilla världen med familj, hem, kompisar och skola som är tryggheten oavsett var du växer upp. Sen är det ju klart att de yttre omständigheterna avspeglar sig i barnens svar. Här kommer ett axplock av ett flera hundra sidor stort material:

-”Jag ser skog. Bara skog.”

-”Ett fult slott och en mur av hus.”

-”Jag går förbi ICA, sen går jag

förbi en buske, sen är jag här.

BOOM”

-”Snabb, enkel…. Ett hinder, en riktigt

krånglig grind som aldrig vill

släppa taget. Annars är det bra.”

-”De vuxna får göra det roligaste.

Alltså t.ex. köra bil och att få fru

och barn, det jag längtar efter.”

Den digitala världen är gemensam

En spännande reflektion vi har gjort när vi läser igenom materialet är att det finns en plats som är gemensam för väldigt många barn, oavsett var i landet de bor, och det är den digitala världen. Det är en spännande tanke att betrakta t.ex. spel som Fortnite som en plats där barnen vistas efter skolan och där de tycker om att vara. Det är en social plats där du har tillgång till andra och det spelar ingen roll om du bor i ett hus på landet utan tillgång till grannar eller kompisar efter skolan. Det sociala sker i ganska stor utsträckning på nätet.

Vi har ju, i repetitionsfasen, visat föreställningen för barn och vi har tagit med såväl rörelser som referenser från spelvärlden och dessa scener får stor respons från barnen. Det blir många skratt i salongen.

Just det här med spel har vi tagit fasta på inför vår VIP-kväll. Vi vill lära oss mer om spelvärlden så vi har bjudit in barn- och ungdomsforskare Björn Sjöblom att föreläsa om barns vardag på nätet. Han beskriver själv sin föreläsning såhär:

Digitala spel är ett av barns och ungdomars främsta fritidsintressen. Trots det är det fortfarande många vuxna som inte förstår hur dessa spelvärldar fungerar och vad som sker i dem. Den här föreläsningen kommer att handla barns och ungas spelande och hur de själva upplever detta – alltså spelandet ur barnets perspektiv.

På vilka sätt interagerar barnen med varandra, vilka olika sätt finns det att spela och på vilka sätt kan barn och ungdomar ta del av spelkulturer? Vem får vara med och vem exkluderas, och på vilka sätt kan barn och vuxna mötas genom digitala spel?

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

 Anmälan till Vipkväll på Teater Pero

Plats och tid :Teater Pero på Sveavägen 114 torsdagen 12 september kl. 18.00

Anmälan: Boka in er på info@pero.se eller  08-612 99 00

Kvällen är helt gratis för er pedagoger och i pausen bjuder vi på en smörgås och något att dricka.

/Karin Westholm, producent på Teater Pero

Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Muntligt berättande på Hjulsta grundskola

På Hjulsta grundskola har vi varje år ett stort gemensamt tema: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ALMA. Vi gör allt möjligt bra och roligt, välkomna att titta på vår webbplats Världens Alama där vi dokumenterar det mesta av vad vi gör.

cropped-böcker-till-sidhuvud-klar-1

Bland annat har vi alltid en tävling som heter Hjulstas ALMA dit eleverna brukar lämna litterära verk eller beskrivningar av hur de gjort något läsfrämjande. I statuterna för riktiga ALMA står att priset också kan gå till en muntlig berättare, men det har hittills aldrig hänt.

Men på Hjulsta grundskola delades det i år ut ett pris för muntligt berättande. Det var klass 4A som har haft ett Skapande skola-projekt med berättarkompaniet Fabula.Ida Junker och Peter Hagberg har hållit i workshops för klassen; två hela förmiddagar har de tränat sig på att stå framför en publik, tala högt och redigt och så har de även tränat in varsin berättelse.

Sedan valde elva elever att berätta sina historier för yngre barn. De delade upp sig i två grupper och berättade för förskoleklasser och ettor. Varje elev fick dra sin historia tre gånger. De yngre eleverna satt trollbundna!

En stor fin final på detta projekt blev det när vi onsdagen den 22 maj fick besök av årets ALMA-pristagare Bart Moeyaert. Alla elever och personal i f-6 samlades i idrottshallen och en av programpunkterna var att Kawthar berättade sin historia Ticki Ticki Tembo på engelska. Titta och skratta tillsammans med Bart Moeyaert och vår skola!

Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola