Visar alla blogginlägg med kategorin:
Musik

Hitta kulturaktiviteter och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

I det här inlägget hittar du aktörer och aktiviteter uppdelade på konstform.
Huvudman för Skapande skola i Stockholm hänvisar våra skolor att första hand välja aktiviteter som finns på denna sida.

Haxpress1

Kommunala skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns upptagen under konstformerna på den här sidan ska kontakta Elisabeth Söder innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulturrådets konstformer med förslag på aktiviteter

Alla aktörer som nämns i inlägget är Stockholmsbaserade men de flesta åker också på turné i övriga landet. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor. Bilden kommer från Pygméteaterns föreställning En häxas dagbok.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du musiker och rådgivare för kultur- och Skapande skolaprojekt

På Kulan finns många musikgrupper och genrer . I det här inlägget tipsar jag dig som vill hitta musiker som vill arbeta med skolan och workshops. I inlägget hittar du aktörer från förskola till gymnasium. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget 


Hiphop

Bach in The Streeet, dansa streetdans till musik av Bach.  I projektet Bach in the Street 2.1 arbetar vi med särskild inriktning på likabehandling, konflikthantering, respekt, värdegrund och demokrati. Workshop i streetdance till levande musik föregås av att eleverna får uppleva föreställningen Bach in The Street. Kulan anordnade en kulturombudsträff med Bach in the Street och i blogginlägget kan du läsa mer om artisterna och få en uppfattning om deras workshops.  

musik12


Kör och gospel

Svenska Gospelverkstaden vill med kulturprojektet Keep The dream Alive  levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild  och berättelse som redskap. Keep The Dream Alive är en resa genom den musiken och historien. Från work songs och spirituals på slavfälten, via frihetsånger på gatorna och gospel i kyrkorna i 60-talets USA,  till nutid och låtar som eleverna själva väljer. Allt vävs ihop till en föreställning som berör.

I det andra projektet som de erbjuder skolorna: På Samma Scen: Samarbetar två skolor förbereder ett gemensamt framträdande. En  musikprofilerad klass och en alldeles ”vanlig” klass. Man möts till gemensamma repetitioner, där gospel och elevernas egna valda låtar utgör repertoaren. Det blir inte minsta gemensamma nämnare som är ledstjärnan utan man lär av varandra och får se rikedomen hos den andre och hos sig själv.


Kammarmusik

  •  Stockholms Saxofonkvartett är en av Europas främsta ensembler för nutida musik och turnerar världen över. Med hjälp av humor och pedagogisk känsla får de alltid god kontakt med sin konsertpublik. Genom Skapande skola vill de väcka ungdomars nyfikenhet på ny och okänd musik. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med musikens olika byggstenar som: puls, takt och notvärden. De får även måla musiken och deras teckningar tolkas sedan av musikerna i kvartetten. Kvartetten jobbar med såväl traditionella noter som med ljud och symboler. Med hjälp av grafiska partitur och noter skriver barnen musik som saxofonkvartetten sedan framför.”Vi vill få med alla barn och unga i en skapandeprocess där vi ökar deras sensibilitet genom att uppmuntra till lyssnande och eget skapande. Genom att ingå i ett gemensamt skapande blir barnen dels stärkta i sitt självförtroende men också medvetna om att vi behöver varandra för att spegla och bli speglade. Genom att våga bejaka och dela med sig av sina tankar och idéer skapas också tillit till klasskamrater och till den egna förmågan.”De har lång erfarenhet av att arbeta i skolor. Lidingö, Täby och Danderyds kommuner har bokat dem under flera år till årskurser från låg- till högstadiet inklusive särskolan.

    Här kan du se hur en förmiddag hos en tredjeklass på Lidingö avlutades

    – Stockholms Saxofonkvartett möter främst eleverna på plats i deras klassrum. Efter överenskommelse går delar av Skapande skola-aktiviteterna att göra i kvartettens repetitionslokal och arbetsstudio i Bromma.

    – Kvartetten möter klassen under 120-150 minuter, förslagsvis under förmiddagen. Paus/rast inkluderat.

    – Aktiviteten går att dela upp i flera delar så att kvartetten möter eleverna vid flera kortare (ca 60min) tillfällen under en termin.

    musik 3800 

  • Haga duo: Kammarmusik i förskolan. Kammarmusik i förskolan är en pedagogisk musikkurs i tre delar för barn i förskolan/lågstadiet. Uppdelat på tre gånger möter barnen Haga Duo som på ett underhållande sätt tränar barnen i att lyssna på och få kunskaper om klassisk musik. Utöver att träna på att lyssna får alla barn också gestalta med egna ord, måleri samt välja olika bilder som symboler för det de hört. Allt för att stimulera dem till att lyssna mer aktivt på musik. De visar också hur noter fungerar och barnen får komponera ett eget stycke. Ta chansen att få möta två riktiga proffsmusiker på nära håll i en nära konsertupplevelse. Sedan starten 2012 har ca 6500 barn i åldrarna 5-12 år träffat duon. Efter avslutad kurs får alla barnen ett diplom.

musik 6


Opera

Unga på operan gör både små och stora Skapande skola projekt. De kan skräddarsy workshops utifrån skolans önskemål. De arbetar med sång, dans, drama och musik utifrån elevernas egna förutsättningar. Teman som de arbetat med under rubriken Dans, mask, drama eller opera är:

  • Våga höras – våga att bli lyssnad på – våga synas – våga ta plats.
  • Hur berättar man en historia utan ord?
  • Maskens många ansikten

Under en till tre dagar kan klassen tillsammans med Operans pedagoger i musik , dans och sång skapa en kort föreställning. Teman de gärna arbetar med är: barnkonventionen och identitet. På bilder ser du barn som tränar dans, fotograf Markus Gårder

Barn som danstränarb

Operaimprovisatörena erbjuder musik och text workshops. Övningar som kopplas till kommunikation, kreativitet och historieberättande.
Deras upplägg i workshops är som en korsbefruktning mellan opera och improvisationsteater.

musik opera


Skapa musik och musikvideos

  • Darryl Thomas och Linda Skjevik:
    • För yngre barn, För yngre barn; musikprogrammet GarageBand m ipads. Darryl lär ut grunderna så barnen kan göra sina helt egna beats. Det går bra att lägga sång till. Kursen avslutas med möjlighet att dansa till varandras musik.
    •  Logic workshop, lär dig skapa egna låtar med programmet Logic. Darryl går igenom hur man bygger upp musiken och för de som vill sjunga är Darryl bra på att peppa.
    •  Music video-Linda & Darryl, från 12 år. Vi lär deltagarna att filma (gärna inklusive greenscreen) scener som passar till musiken de skapat för att sedan ha noggrann redigeringsutbildning där de kan prova olika effekter och tempon för  bästa resultat. Kontakta Linda Skjevik på 0707992656 eller linda.skjevik@gmail.com

musik20bc

  • The Great Learning Orchestra erbjuder A4-Rum. I en a4-workshop arbetar The Great Learning Orchestra (GLO) med en grupp på temat hur man kan skriva och tolka musik som bygger på ett gränsöverskridande mellan bild och tonkonst. GLO vill ge en lustfylld inblick i experimentell musik och dess kreativa processer. Tyngdpunkten ligger på glädjen i att arbeta med ljudskapande utifrån egentillverkade bilder. Ett enkelt sätt för alla att få möjlighet att komponera och framföra ny musik. Alla medel är tillåtna, bara de få plats på ett a4-ark. Upplägg: De berättar om och visar några historiska stycken, som t.ex. Vexations av Erik Satie, 433 av John Cage, samt visar olika principer man kan skriva efter och olika typer av notation. Orkestern spelar ett stycke för att visa hur det kan låta och pratar om hur de följer noterna och diskuterar detta med eleverna.   Varje grupp komponerar ett stycke.  Styckena kopieras upp till alla och spelas av alla. Varje grupp får introducera sitt stycke.musik1
  • Kapellet, tillsammans med eleverna skapar de ett gemensamt text/ljudkonstverk. Alla elever får välja några ljud att spela in. De bygger upp en liten portabel inspelningsstudio. Kulturaktörerna går igenom olika former av texter, allt anpassat efter ålder och förmåga. För de yngsta eleverna kan det t.ex. handla om enstaka ord och enskilda meningar på ett givet tema. För de lite äldre eleverna kan det handla om mer formbundna texter som t.ex. haikudikter. Varje elev kommer sedan in i inspelningsstudion och läser sin egen text och spelar in de ljud de tidigare valt. Utifrån vad eleverna skapat bearbetar sedan Kapellet materialet i sin studio och bygger upp ett gemensamt text/ljudverk. Allas texter och allas ljud kommer att ingå i det slutgiltiga verket.

musik6

  • Create Motion erbjuder workshop i att göra musikvideos för högstadiet. Eleverna skapar sina egna musikstycken och gör musikvideos till dem. De inleder med att klassen får titta på olika exempel på musikvideos. Analyserar hur de är gjorda och vilka känslor de förmedlar, samt hur faktorer som bildkomposition, utsnitt, färger, klippning och effekter kan användas för att förstärka en stämning. Därefter lyssnar klassen på olika musikstycken och föreställer sig hur de skulle kunna gestaltas i bilder. Projektet genomförs i klassrum och i angränsande lokaler som korridorer och skolgård. Eleverna skapar ett eget musikstycke i Garageband under ledning av extern musikproducent som knyts till projektet. De kan också använda sig av inspelade musik eller sångsekvenser. Utifrån musiken tar de sedan fram en mindmap och ett storyboard över vad filmen ska innehålla och uttrycka. Grupperna filmar och redigerar sina filmer. Om intresse finns kan även greenscreen användas.

musik9

 

Bygga instrument

 

Kapellet har flera aktiviteter på Kulan: Skrot-Johan och Plåt-Nisse. En verkstad i skrot-instrument byggande. De kommer med verktyg, skrot och annat grundläggande material pianotråd, stämskruvar, lim, brädor, plaströr m.m. för att tillsammans med er skapa nya spännande instrument. De tar också med inspirationsmaterial och redan byggda instrument. Skolan kan också gärna bidra med ert eget plast-, plåt- och träavfall. De arbetar gärna i slöjdsal, men vilken lokal som helst där man kan placera några bord fungerar. Tillsammans med barnen/ deltagarna avslutar de med en gemensam konsert. Alla får behålla sina tillverkade instrument.

musik 8


 Rådgivare, Musikcentrum och Länsmusiken 

  • Söker ni efter musiker är det en bra ide att resonera med Mia Ternström på Musikcentrum Öst. Musikcentrum Öst har också en webbsida där de samlat artister. På sidan kan du söka på genre och Skapande skola. Det är musikerna själva som valt att finnas på Musikcentrums sida för Skapande skola. Det innebär att du som beställare får vara vaksam och prata med artisten om vikten av att workshopen ska bygga på elevernas medverkan och eget skapande.
musik10B
  • Länsmusiken i Stockholm arrangerar konserter, gränsöverskridande musikprogram, workshops, mötesplatser m.m. En mångfald av förstklassiga artister i olika genrer för barn och ungdomar . De ordnar dessutom inspirerande tillfällen för länets unga att själva skapa musik och sjunga tillsammans med professionella artister. Genom deras  utbud erbjuder vi en mängd olika grupper som kan besöka er förskola, skola och kommun med musikföreställningar och workshops. På hemmascenen, Musikaliska ordnas skolkonserter med musik från alla upptänkliga genrer och kreativa workshops.

musik11b


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Checklista inför planering av Skapande skola

Kulturrådet har justerat sitt bidrag Skapande Skola inför läsåret 2019-2020. Det är ännu mer fokus på elevernas kreativitet och  skapande. Bilden är från Christina Tingskogs projekt Livslinjer där elever och dansare tillsammans arbetar fram en föreställning.

Livslinjer-Dunkers-ihakningar7-fotoTingskog

Om alla fyra påståenden stämmer får skolan använda Skapande skola-bidrag till aktiviteten

checklistaskärmklipp

Stämmer något av följande får skolan inte använda Skapande Skola-bidrag för aktiviteten

A. Besök och visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och liknande kulturinstitutioner. Undantag från detta är om besöket/visningen är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell yrkesverksam kulturaktör.

B. Uppleva scenkonst, dans, teater, cirkus etc. med samtal i anslutning till eller efter föreställningen. Undantag från detta är om  föreställning är till för att inspirera med innehåll eller form för att eleverna sedan själva får skapa under handledning av professionell kulturaktör.

C. Arbeta med teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering och liknande ämnen.

Varför får vi inte använda bidrag från Skapande skola till dessa aktiviteter?

Att uppleva scenkonst, se film etc. ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnen och kostnaden kan tas från skolans ordinarie verksamhet. I Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för alla som arbetar med barn och unga står det ”Alla barn och ungdomar oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna.”

Att arbeta med teknik, programmering, historia och liknande är skolämnen, inte konstområden. Läs mer om vad bidraget får användas till:  Skapande skola på Kulturrådets sida.

Daniela_Hedman_Med_Kroppen_som_verktyg

Kulturrådets ordlista för centrala begrepp inom Skapande skola

  • Konstområde: arkitektur, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur och berättande, serier, digitalt
    skapande, musik, musikdramatik, slöjd/hantverk/design, teater och samtida cirkus
  • Professionell yrkesverksam kulturaktör: kulturaktören har antingen har en högre konstnärlig
    utbildning inom sitt konstområde, exempelvis från konst- och musikhögskolor eller är yrkesverksam
    inom konstområdet och har så varit under flera år.
  • Treårsprincipen: Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck
    ges vi bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade
    treårsprincipen. Efter en paus (på minst tre år) kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör.

I ett tidigare publicerat blogginlägg på Kulan kan du läsa mer. Inlägget uppdateras kontinuerligt allt eftersom Kulan får ny information från
Kulturrådet och kulturaktörer. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets sida

Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och därför hittar skolorna garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt. Utbudet av aktörer presenteras på Kulanwebben eller Kulanbloggen.

Tips för att hitta kulturaktörer och kulturaktiviteter

På Kulan finns 8 texter som utgår från Kulturrådets kulturformer:

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både skola och kulturaktör

Pengar för renodlade kulturupplevelser

Pengar för att besöka museum, se film, uppleva scenkonst har skolan gjort långt innan Skapande skola kom. Pengarna för det finns i elevpengen. Skapande skola bidraget ska komplettera det arbete med kultur som skolan redan gör. Målet är att eleverna ska få möta kulturaktörer, få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och eget skapande.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Enda chansen att se föreställningen Flykten i Stockholm

Flykten är en normkritisk föreställning som använder estetiska uttryck för att lyfta kunskap kring rasismen i den svenska skolan. Hiphop, drama, poesi och suggestiva känslor. En 90 minuter lång föreställning i två akter för elever. För de lärare som vill och kan ingår ett seminarium efter lunch.

Första akten är en rapkonsert med interaktivitet och glädje med Houman Sebghati. Han har med sig musikerna Manfred Hulebo (piano och beats), Mathias Siroiney (sång) och Nadia Hamouchi (trumpet).

Andra akten är en audiovisuell dramatisk monolog som slutar i en frågeställning som på ett pedagogiskt och enkelt sätt särskiljer på individuell diskriminering och strukturell diskriminering. Denna frågeställning tar ungdomarna med sig hem. Föreställningen gästas av den 18-åriga och lovande poeten Elelta Sebhatu. Tillsammans skapar de på scenen en poetisk dialog om att växa upp, om att förstå sina känslor och om hur är det är att känna sig utanför. Dialogen lyfter ämnen som psykisk ohälsa, alkoholism och rasismens historia i Sverige. Ett möte mellan två olika världar där ett starkt Patos höjer känslorna och närvaron till max!

Den andra delen av dagen är ett seminarium för pedagoger, skolchefer, lärarstuderande och andra intresserade. Anordnas på eftermiddagen 12/11 kl 13-15 på Musikaliska. Handboken med material om interkulturell didaktik delas ut gratis till de lärare som anmäler sig till konsert och/eller seminarium. Handboken är framtagen i samarbete med Länsstyrelsen.

Bakgrund


Houman Sebghati är hjärnan och ansiktet bakom och framför
projektet. Med bakgrund som musiker, skådespelare och historielärare håller han med hjälp av musiker och forskare i föreställningen. Houman har varit aktiv rappare i 20 år och jobbat som lärare i fem år, med en examen från Stockholms Universitet.

I hiphop-Sverige är Houman Sebghati ett etablerat namn som musiker sedan 20 år tillbaka, men hans stora passion är också att undervisa, han är utbildad historielärare. Flykten ingår i en skolturné i 6 konserthus runtom i landet där han med hjälp av sin handbok med samma namn uppträder och undervisar om strukturell rasism.

Information

Datum: 12 november, konsert 10-12.00, seminarium 13.00-15.00
Pris: Kulanpris/biljett: 50 kr
Plats: Musikaliska, Nybrokajen 11
Boka

houman22

Den var konstig!

Den var väldigt konstig, dålig, jag fattade ingenting …. Är det kommentarer du fått i klassrummet efter att ni varit på en utställning eller tagit del av scenkonst som inte hör till elevernas vanliga kulturkonsumtion? Är det tongivande elever som avfärdar upplevelsen är det lätt hänt att samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde gett flera perspektiv och tankar.

I det här inlägget får du tips på en samtalsmodell som dramaturgen Anna Berg tillämpar när hon pratar med elever på Backateatern i Göteborg.

prata-scenkonst

Anna betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad när hon ställde upp som föreläsare för Kulans  höstens inspirationsdagar Kolla Kultur.

I inlägget kan du välja på två filmer från Annas föreläsningar på Kolla Kultur. Den 27 augusti vände vi oss främst till årskurs F-3 och den 28 augusti för årskurs 3-6. Läsårets sista Kolla Kultur är den 29 oktober och då vänder vi oss till dig som arbetar på högstadiet och gymnasiet. Läs om det fantastiska programmet. Dagen är utan kostnad för lärare, bibliotekarier och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.

Kolla Kultur 27 augusti, kultursamtal

I inlägget ser du Annas föreläsning, vill du hellre läsa om hur Anna gör kan du läsa om modellen i ett tidigare publicerat inlägg för Kulan.

Kolla Kultur den 28 augusti, kulturmodell och samtalsmodell

Om du bara är intresserad av samtalsmodellen för att prata om kulturupplevelser kan du spola fram 13 minuter i filmen. I början av filmen pratar om kulturmodellen som Lars Lindström, professor i pedagogik har tagit fram. Den visar olika slags läranden: Lärande OM konst, I konst, MED konst och GENOM konst. Modellen visar att lärandet kan ses som en tratt eller som en trampolin. Tratten är det som vi lär oss OM konst och MED konst. Trampolinen är det som vi lär oss genom att själva skapa, I konst, och det vi lär oss om oss själva som människor, det som handlar om normer, samarbete och demokrati, med hjälp av att reflektera GENOM konst.

Vill du hellre läsa om hur Anna gör finns ett inlägg med Annas modell i ett tidigare inlägg på Kulan 

Varmt välkomna till Kolla Kultur

Föreläsning och goda exempel

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska berättar hur skolan integrerar kulturupplevelser i skolämnen
Dramaturgen Anna Berg föreläser om en modell för att samtala om kulturbesök. Modellen går att tillämpa på alla upplevelser

Workshops

Prova dansen vouge som leker med stereotyper inom yrken, klass och kön med dansaren Sofia Södergård
Samtal om föreställningar vi upplevt under dagen med Anna Berg som samtalsledare
Dansa ringdans/klezmer med orkestern Yiddish revolution.

Kulturupplevelse
Yiddish revolution och Belfast girls, två föreställningar som passar bra att arbeta vidare med i samhällskunskap, historiska och religionskunskap.

Föreställningen Sant enligt vem? har flera ingångar till samtal i klassen, bland annat sorg, normer och identitet

Dagen är utan kostnad för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i Stockholms fristående skolor. Kulan bjuder på goda exempel, kulturupplevelser, föreläsningar och workshops. Lunch äter vi på närliggande indisk restaurang, förfriskningar serveras under dagen.

Tid: Tisdag den 29 oktober mellan 9.00-16.00. Kaffe serveras från 8.40.
Plats: Teater Tre, Rosenlundsgatan 12. Närmaste tunnelbana Mariatorget.
Målgrupp: lärare, bibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.
Pris: Kolla Kultur är utan kostnad. Bekostas av Kulan.

Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123684

elin

Vad, hur och varför ska konsten ska ha plats i skolan?

Kolla Kultur 2019 tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Vårt vinnande upplägg är en mix av föreläsningar, kulturupplevelser, goda exempel och workshops. Nästa Kolla Kultur är den 29 oktober  

I det här inlägget ser du en film från Kolla Kultur med dramaturgen Anna Berg. Anna föreläser om olika sätt att prata om konst i skolan. Föreläsningen bygger till stor del på professor Lars Lindströms modell Det vi har konsten till i skolan

lärandemodell

Jättesvår artikel blev jättelätt efter Kolla Kultur

Efter Kolla kultur fick jag det här brevet från en av våra deltagare: ”Hösten 2018 började jag läsa kursen Introduktion till drama med didaktisk inriktning. I kurslitteraturen ingick en artikel av Lars Lindström, Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study.  Om artikeln av Lindström, sa jag till Peter, lärare och kursansvarig, ”artikeln är inte lätt”, jättesvår artikel, svarade han. Där började mitt arbete med artikeln. Learning about art, Learning with art, Learning in art och Learning through art.

Den blev mycket lättare att förstå när jag fick se och höra Anna Berg ett år senare på Kolla Kultur. Anna  använde artikeln och hade den som grund för sin föreläsning. Allt blev solklart och förståeligt. Alla mina tankar om estetiskt lärande och didaktik i skolan som artikeln handlar om fick respons. Det var verkligen genialiskt. Tänk om jag hade missat ett sådant tillfälle att skaffa kunskap och vidga min bildning! Med vänliga hälsningar Luba Otter

Så var så god, en film med Anna från Kolla Kultur där hon resonerar om hur och varför konsten ska ha en plats i skolan.

Lärarkommentarer på Annas föreläsning

I utvärderingen av Kolla Kultur är det flera som kommenterat Annas föreläsning och berättat hur de ska ta den vidare. ”Jag tyckte föreläsningen om att tala om kultur var givande. Jag kommer att använda upplägget när jag talar om kultur med mina elever”. ”Jag fick nya tankar på hur man kan skilja på rena estetiska lärprocesser och rena didaktiskt pedagogiska lärprocesser efter besök av Skapande skola event.”

Artikel i Pedagog Stockholm om Annas föreläsning

Det är lätt att hamna i fällan att ställa frågan – Förstod du? till varandra och kanske sina elever efter att ha varit med om en kulturupplevelse. Vissa elever vill veta om ”det blir prov på det här?” och Annas råd är då att uppmana alla att strunta i att ta anteckningar. Det är mycket mer givande att efteråt ställa frågorna – Vad kom du ihåg från föreställningen? Hur reagerade du, och varför? Att tolka en kulturupplevelse är att förstå, på sitt sätt. Beskriv, tolka och reflektera” textförfattare Monica Eriksson. Läs hela artikeln

En minutsfilm från Kolla Kultur

Läsårets sista Kolla Kultur

Tisdagen den 29 oktober ( vecka 44) erbjuder vi lärare, bibliotekarier, skolledare i Stockholms kommunala och fristående skolor en kompetensutvecklingsdag för att visa hur skolan kan integrera kultur i undervisningen för att utveckla undervisningsformer och så klart för den rena  kulturupplevelsen

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kultur och minoritetskulturer

Tips och länkar för att arbeta med nationella minoriteter, främst den judiska och samiska.

judisk mino 2

Kulans inspirationskväll om judisk minoritetskultur fick en extra dimension eftersom vi förutom programmet också fick vara i judiska församlingens vackra samlingslokal och bjöds på Kosher maträtter tillagade i en kosher miljö.

Till och med entrén in till huset påminde oss om att vi var i en judisk miljö. Vi fick föga förvånande passera en rigorös säkerhetssluss för att komma in. En nyttig påminnelse om det hot den judiska minoriteten lever under i Sverige och många andra länder.

judisk 5

Mat och musik

Fay Shocron, husmor på församlingshemmet berättade om maten som serverades. Några av de rätter vi åt är vanliga på matbordet vid pesach, det som vi kallar påsk. Inom judendomen firas pesach till minne av judarnas uttåg ur Egypten.  Under pesach avstår många judar från att äta vanligt bröd för att påminnas om att kvinnorna inte hann jäsa klart brödet vid flykten. Några fick med sig deg men brödet blev stenhårt utan jäsning. Under de sju dagar påskfesten pågår äts ingen syrad eller jäst mat. Som förberedelse för påskfesten städas huset och köket rent från brödsmulor och jäst. 

judisk 7

Vi serverades NewYork inspirerad bagel, med lax och Philadelphiaost  och grönsaksoppa med kneidel. Kneidel påminner om den svenska klimpen och görs på matzemjöl och ägg  Grönsakssoppa med kneidel är vanlig under pesach. Maten vi serverades var god men tanken bakom de traditionella rätterna som äts under pesach är att de ska upplevas torftigt. De ska påminna om flykten från Egypten och de vedermödor judarna fick uthärda i öknen. Det var intressant att höra Fay berätta om matlagning med strikt koscher men för att få plats med alla programpunkter från kvällen avslutar jag med Fays knep för att kunna garantera att mjölk och kött inte nuddar varandra. Fay har två likadana uppsättningar av kastruller, bestick,  knivar, handdukar och serviser och tänker i färger, rött och blått. Allt i köket är därför märkt med rött för kött och blått för mjölk.

judisk 10

Musik under måltiden

Kizelo Mlekos orkester spelade, Max Ljung, klarinett, Frieda Mossop, violin, Mårten Wåhlström, bas, Gustav Zimmerman, trummor och LarsEmil Öjeberget på ackordion. En grupp unga musiker med en bakgrund från Södra Latins gymnasium som gemensam nämnare. Ingen av dem har judisk anknytning men trots det anlitas de ofta på judiska bröllop och bar mitzvas vilket är ett gott betyg.

Föreläsning om minoritetskultur

Anita Santesson författare  och lärare i religion och svenska ger didaktiska infallsvinklar för att arbeta med nationella minoriteter klassrummet.

På väggen bakom Anita hänger ett porträtt av Aaron Isak, grundare av den judiska församlingen i Stockholm och den första juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska läran. På SLI finns en film med historisk tillbakablick fram till dagens Sverige, Aarons nya land  i 4 delar producerad av Anita Santesson som jag varmt rekommenderar.

bigOriginal

Anita pratade inte bara om judiska minoriteter utan höll sig främst till vårt uppdrag att undervisa i nationella minoriteter. Det är alltid majoriteten som sätter villkoren för minoriteten. Vem har rätten till marken? De som kom först eller de som kom och brukade jorden? Här är det intressant att läsa om Skattefjällsmålet,  samebyar och staten tvistade om rätten till Skattefjällen. Efter en långvarig rättsprocess vann staten i Högsta domstolen 1981.

Hur undviker vi att hamna fällan vi och dom? Judarna som kom till Sverige på 1500-talet hade med sig 20 årslöner för att få tillstånd att komma till Sverige. Det var inte så självklart att de kände samhörighet med de judar som kom till Sverige på 1900 talet. Ska gruppen som kom först men numera är i minoritet får bestämma över en majoritet? Intressanta frågeställningar som garanterat engagerar elever.

kartan540_ny

Vi tittar gärna på vad som USA gjort mot sitt urfolk men vad läser vi om samerna?  Hur tillgodoser vi samernas rättigheter? Inte tillräckligt enligt EU. Anita tipsade om webbsidan Sápmi i skolan.  Där finns en bank av med  lektionsplaneringar tydligt kopplade till styrdokumentens centrala innehåll och kunskapskrav för olika ämnen och åldersgrupper. Kartan med Sápmi land har jag hämtat därifrån. Skolverket har också en bra lektionsbank, Så undervisar jag om nationella minoriteter.   

Läraren Elin Pellberg tipsar i sin blogg, Svenskläraren tipsar  om boken Aednan av Linnea Axelsson. Ett versepos om två samiska familjer, ”som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls” Elin tipsar om att boken passar bra när du undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2.

Med en annan infallsvinkel är den angelägen att ta upp i samhällskunskap.

På Stockholmskällan finns 21 artiklar om du söker på nationella minoriteter. Stockholmskällan har också ett lektionsupplägg i bloggen Hat och humanism i 1809 års medielandskap som är en bra ingång för att arbeta med antisemitism.

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan visa spelfilmen Sameblod genom SLI/Medioteket. Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig för att lämna allt och bli svensk. Filminstitutet har gjort en filmhandledning. På SLI/Medioteket finns också undervisningsfilmer  om nationella minoriteter. 

judisk 8

Dans till klezmermusik

Du som har varit på en större judisk fest vet att det ofta förekommer dans och då gärna ringdans. Ung som gammal bjuds upp i en dans med enkla grundsteg som göra att alla kan vara med. Vi fick stöd av danspedagogerna Heléne Don Lind och Lars Farago och vi dansade till Kizelo Mlekos orkester.

Visning av synagogan

De som ville fick möjlighet att besöka synagogan innan programmet började. De fick en kort visning för att få en uppfattning vad som ingår i en visning för klasser. Man följer spåret som börjar på Raoul Wallenbergs torg förbi ingången till Wahrendorffsgatan 3B och in mellan minnestavlorna och synagogan. Läs mer om visning av synagogan

judisk miniritet1

 

Nyttiga kontakter och länkar för judiska minoritetskultur

Här får du kontakt med:Klezmermusik

  Kizelo_Mleko (002)

Dans till Klezmermusik

 

donlind

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

 

Kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning

Kulturombudsträff med dans, musik och skrivövningar på tema identitet.

stallet11

I inlägget berättar jag om:

  • Skrivövningar på temat identitet vi fick göra med författaren Anita Santesson. Skrivövningar som utgår från dynamisk pedagogik.
  • Musik och dans som en ingång till att prata om temat.
  • Workshop med artisterna i Bach in the Street.

stallet13

Bakgrund till föreställningen Bach in the Street

Producenten Anita Santesson kände dansaren Maele Sabuni och violinisten Semmy Stalhammar och kom att tänka på att dessa  artister borde göra en föreställning som bygger på deras gemensamma erfarenheter och olikheter. De är bägge andra generationens invandrare. Deras föräldrar har flytt krig och förintelse och tvingats hitta sin plats i Sverige. Båda växte upp med ett annat modersmål än svenska: jiddisch, swahili och bantuspråk.

Båda har blivit bland de främsta i vårt land inom sina respektive konstnärliga områden. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare. Semmy Stahlhammer var under många år konsertmästare i hovkapellet är solist och specialist på Bachs musik och förvaltar ett arv av klezmermusik.

stallet21

Trots skillnad i ålder, kultur och konstnärligt uttryck eller kanske just därför sa det klick redan vid första mötet och snart därefter var akten Bach in the Street klar. En föreställning som bygger på frågorna: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Dans och musik på tema identitet

Efter föreställningen berättade Maele och Semmy kort om sina föräldrar och sin bakgrund. Något som de också gör när de är ute på skolorna med sin föreställning. De pratar om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och hur olika kulturer kan få en människa att växa. Erfarenheter som ledde fram till föreställningen Bach in the Street.

Artisterna bakgrund

9789100113230Semmy har skrivit en bok om sin fars historia, Kodnamn Frisör som. Vi får inblickar i hur antisemitismen och nazismen stegvis förändrar småstadslivet i Krasnik och därefter faderns liv som fånge i arbetsläger, den lyckade flykten och livet som partisan för att slutligen vid krigslutet komma till Sverige.

Maeles fars bakgrund finns i artikeln;  Mkyabela Sabuni flykting från Kongo. Där finns också bakgrundsinformation om Kongo. Artikeln blir en bra utgångspunkt för att diskutera kolonialism, politiskt förtryck, rasism och fördomar.

Skrivarworkshop på tema Identitet

Anita lät oss pröva tre snabba övningar för att introducera temat, identitet och de tre meningarna som var en röd tråd genom hela kvällen: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Baklängesnamn

I den första övningen fick vi skriva vårt namn bakåfram och därefter för oss själva associera kring varje bokstav i namnet. Inte längre än några minuter. Därefter satt vi i grupper och berättade om en valfri bokstav i namnet. Jag som har ett relativt långt namn tyckte att det var ganska svårt att skriva namnet bakifrån och tänker att det är en bra metod för att minska prestationskrav på associationsövningen.

stallet16

Forma ett minne med lera

På bordet ligger lera i olika färger, Panduro dough soft. Vi ska använda leran för att forma en inre bild, något som vi associerar med oss själva. Syftet med att arbeta med lera är att vi sänka prestationströskeln. Det är inget lätt material som vi kan göra något fint av. När vi koncentrerat knådar leran kan tankarna flöda fritt och det blir sedan ett bra underlag för samtalet i gruppen.

stallet3

Båtresan, fylla i ordövning

Anita läser en berättelse och vi ska när hon gör uppehåll fylla i ett ord. Uppehållet är inte långt, vi ska inte  hinna tänka utan bara fylla i det vi först kommer att tänka på: Du ska resa över havet, vilka får plats på båten …………………..? Vilka tar du med dig……………………….? Varje kväll när det är middag är det några som sitter vid kaptenens bord, vilka är det ……………………..? Vem är kaptenen ……………………..? Vad är båtens köl gjord av …………………..? Kölen är det första som båtbyggare börjar med. Båten har också ett ankare. Vad är det för ankare …………………….? Vad är det gjort av……………? Båten måste lossas från förtöjningen. Vad har den för rep………………………….? Vad bromsar färden…………..? Vart är båten på väg………………………..? Dessa frågor bygger föreställningen liksom de är refrängen i beatet. De rymmer många saker och har flera bottnar. Fundera och försök svara.  Titta på anteckningarna och välj ut något som du kan dela med dig av till de andra vid bordet.

båtChurch-Goers_in_a_Boat_(Carl_Wilhelmson)_-_Nationalmuseum_-_18800 Kyrkfolk, Carl Wilhelmson, Nationalmuseum



Dynamisk pedagogik

Dynamisk pedagogik utgår från att när vi arbetar koncentrerat med skapande kommer vi lättare i kontakt med vårt inre bagage, en förutsättning för utveckling av fantasi och inlevelseförmåga.

Övningarna att tänka baklänges, arbeta med lera och fylleriövningen är tre exempel på hur den metodiken kan tillämpas. Fokus är alltid på berättelsen, lera och de andra övningarna är bara en teknik för att öppna vårt eget flöde. 

När vi sedan delar med oss till gruppen och är det lätt att sätta ord på våra associationer. Anita kallade övningarna dörröppnare. Genom att också lyssna på andras berättelser är det lättare att relatera till sig själv och vidga sitt perspektiv. Viktiga villkor för övningarna är att ge tid så att alla hinner prata klart. Att alltid ge en utväg, deltagarna kan välja på att hitta på eller berätta något personligt. De som lyssnar  kommenterar inte under berättelsen. 

stallet2

Dansworkshop

Ja visst går det att dansa streetdance till Bach Partita no1 b-minor tempo di bourrée, med danslärare som Maele Sabuni och musikern Semmy Stahlhammar. Här kan du se slutet på vår dansworkshop.

Medverkande under kvällen

  • Anita Santesson är författare, regissör och lärare. 2014 fick hon Barnens romanpris för sin och Ralf Novak Rosengrens bok om resandeflickan Rosita. Hon gjorde även TV-serien Aarons nya land om Sveriges judiska historia 2016. Anita är utbildad inom dynamisk pedagogik och har under många år även arbetat som lärare i kreativt skrivande.
  • Maele ”Reeflex” Sabuni är dansare, koreograf och lärare på Balettakademien. Han är en av våra främsta battle-dansare och har uppträtt runt om i världen. Han är flerfaldigt prisbelönt.

maele_sabuni_Balettakademien

    • Semmy Stahlhammer är förste konsertmästare på Kungliga Operan, lärare på musikhögskolan och grundare av Stahlhammer Klezmer Classic Trio. Han har spelat över hela världen och vunnit många priser bland annat i J.S. Bach International Violin Competition, Washington DC.

stallet30

Koppling till kursplan

Kvällens inslag med dans och musik passar självklart bra i ämnet musik och idrott och hälsa. Med artisternas personliga berättelser och Anitas skrivövningar blir det också en ingång till historia och samhällskunskap.  I syftet för historia står det ” Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.” I samhällskunskap, ”reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar”.

Boka på Kulan

Bach in the Street finns på Kulan och har Kulanpremie. De kan erbjuda skolan ett paket med föreställning, föreläsning och workshops. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare och går också att boka enskilt för workshops i streetdance.

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Skapande skola

Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolan och skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07

Skapande skola-projekt och -samarbeten ska innehålla konstnärligt skapande tillsammans med kulturaktörer verksamma inom konstområdena och som uppfyller bidragets krav på professionalitet. Fokus inom Skapande skola-projekt ska vara på de estetiska processerna och öka barn och ungas möjlighet till att möta konstnärliga uttryck.

  • Det innebär att en kulturpedagog/ museipedagog som är professionell inom sitt yrke men inte är utbildad inom Kulturrådets konstområden inte får arvoderas med bidrag från Skapande skola.
  • Det innebär att bidrag från Skapande skola inte får användas till separata kulturbesök om det inte innefattar ett fördjupat skapande för eleverna.

Kulan_WSbild

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt ska ha en koppling till Kulturrådets konstområden: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

Områden som exempelvis teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering o.s.v. är skolämnen och inte konstområden.

Bidrag för att betala entré till museum?

Det är populärt att exempelvis besöka och boka visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen, Tekniska museet och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från förskolans eller skolans budget där pengar finns för ordinarie verksamhet. Det är besök som ingår i förskolans och skolans eget uppdrag inom läroämnena.

Däremot kan förskolan och skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturaktör som är verksam inom Kulturrådets konstområden. Workshopen ska vara upplagd så att det blir en skapande process för barn och unga. Då får barn, unga och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Om en museipedagog arbetar med eleverna måste hen också vara en professionell kulturaktör.
Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Ateljée I_Nationalmuseum

 

Godkända Skapande skolapaket?

Många aktörer erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola. Vi som är huvudman i Stockholm för Skapande skola har 4 frågor, en checklista. Om svaret blir ja på alla fyra frågo0rna får ”paketet” arvoderas med medel från Skapande skola.

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att arbeta med: dockteater, skuggspel, komposition, fotografering, musik,  film, hantverk, pantomim, dans, jonglering, drama, akrobatik , illustration, skriva och mycket mer .

Vi på Kulan får ofta frågan om förskolan eller skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Men kom ihåg att Skapande skola bidrag enbart får användas till ett besök om det också innebär att eleverna får fördjupa scenkonstupplevelsen genom eget skapande och uttrycka sin kreativitet. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Men bara för att kulturaktörerna finns på Kulan innebär det inte automatiskt att de går att anlita för medel från Skapande skola. För att du ska kunna arvodera med medel från Skapande skola krävs att eleverna får fördjupa scenkonstupplevelsen genom eget skapande och uttrycka sin kreativitet. Se Stockholms checklista  

Stockholm som huvudman för Skapande skola hänvisar till dessa aktörer och aktiviteter

För att underlätta för dig att hitta aktörer som erbjuder skolan stöd i sitt kulturarbete har jag skrivit 8 blogginlägg, Hitta kulturaktör till Skapande skola som utgår från Kulturrådets kulturformer: Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama. Vill du välja annan aktivitet eller aktör än de som finns med i sammanställningen är det viktigt att du kontaktar Elisabeth Söder innan du går vidare.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola, kontakta elisabeth.soder@edu.stockholm.se  På bilden ser du elever från Gärdesskolan som prövar Intimans scen inför annan de ska delta i en föreställning.

gärdes 2B

Viktigt att prioritera

Det är glädjande många förskolor och skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda förskolan, skolan inte får lika stort bidrag per elev som för några år sedan. I skolan kan det bra att prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot.

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen. Undantag från treårsregeln är om kulturaktören förnyar sitt kulturutbud eller utvidgar sitt kulturutbud genom tvärkonstnärliga samarbete.

Regeln är inte till för att styra och begränsa utan faktiskt just tvärtom, för att vi i förskolan, skolan ska bli påmind om att INTE begränsa oss till en konstform och en och samma kulturaktör år ut och år in. Vi vinner på att få ta del av en variation av konstuttryck. Vi kan få ett annat sätt att tänka på konstnärliga processer och hur de kan användas i undervisningen om de får uppleva det genom att olika professionella kulturaktörer kommer in till förskolan, skolan med sin expertis och hur det kan berika undervisningen och skapa synergieffekter på sikt.

På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Barn och unga ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att barn och unga inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och utbildning vet att det är i förskolan, skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck. En  möjlighet är att låta barn och unga välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att ha synpunkter .

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skola-bidraget

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

 

 Stockholms stads upplägg för Skapande skola

Detta är Stockholms stads upplägg för Skapande skola. Vårt ansvar som huvudmän för Skapande skola är att förvalta och administrera bidraget så att bidragets krav och syften uppfylls. Kulturrådet ansvarar för att vi gör det vi ska. Vi har kontinuerlig dialog med Kulturrådet om detta.

Som huvudman har vi fria händer att förvalta bidraget så att det passar vår verksamhet och är hanterbart. Vi vet att andra kommuner och huvudmän har  andra upplägg för hur bidraget får användas. Många huvudmän har skapat utbudskataloger där skolorna får välja färdiga paket. Vi har avstått ifrån en utbudskatalog av två anledningar:

  1. Vi vill inte utesluta någon professionell yrkesverksam kulturaktör.
  2. Stockholm har ett stort utbud av kultur för barn och unga och skolorna hittar garanterat kulturaktörer som de kan samarbeta med i någon av de kulturformer som elever och lärare valt att fördjupa sig i.

Glöm inte att pengar för renodlade kulturupplevelser finns inbakat i elevpengen! Skapande skola är ett tillskott för att göra något utöver.

Har du tips för att arbeta med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n