Visar alla blogginlägg med kategorin:
Musik

Ser du vilken musikal det är?

dagbok

tre män 1

 IMG_4560_bis

 

IMG_4587_bis

IMG_4763_bis

IMG_4718_bis

IMG_4432_bis

IMG_4605_bis

IMG_4684_bis

Ja visst finns det scener som påminner om Mamma Mia?

Jag måste bekänna att jag är svag för musikaler och därför glad att jag fick uppleva Who´s Your daddy?   En föreställning som hämtat inspiration från Mamma Mia, fritt tolkat av elever från Östra Reals gymnasium.  Deras tolkning av föreställningen heter Who´s Your daddy? Genom bildelevernas scenografi upplever du att du är på en grekisk ö och känner väl igen hotellet och tavernan. Handlingen i Who´s Your daddy? följer grundkonceptet med vissa ändringar i manus och karaktärer. Bland annat är det unga kärleksparet, som skall gifta sig, kvinnor. Klassen går naturvetenskaplig inriktning med estetisk profil uppdelade på bild och musik.

IMG_4766_bis

Eleverna går en naturvetenskaplig linje med estetisk inriktning och klassen är indelad på bild och musik. På Östra Reals gymnasium är det tradition att sistaårseleverna sätter upp en musikal. Bildläraren Barbro Lennartsson och musikläraren Marja-Liisa Piirimets Ingler driver musikalprojektet. Under läsåret arbetade lärare och elever 2, 5 timmar i veckan med musikalen och under skolans projektvecka fick de ägna sig uteslutande åt Who´s Your daddy? Klassen ämneslärare hade också lovat att inte lägga prov i slutfasen av musikalarbetet. Utöver detta arbetade elever och lärare frivilligt många kvällar och helger för att det skulle bli så bra som möjligt. Men också för att det var så kul att arbeta tillsammans med musikalen. Med tanke på att arbetet var så bra för samhörigheten mellan och inom klasserna, frågade jag om det inte hade varit bra att börja med att sätta upp en musikal redan i årskurs ett. Men det var inget som eleverna höll med om. De uppskattade progressionen i i bild och musikämnet som gav dem en bra bas för årskurs tre stora final.

IMG_4504_bis

Eleverna upplevde inte att all den tid de lagt ned på musikalen tog tid från övrigt skolarbete. Tvärtom, många berättade att de dagar de visste att de skulle få jobba med musikalen klarade de även av andra ämnen bättre. Musikalarbetet var ett välbehövligt avbrott under skoldagen då de fick använda andra förmågor. Misstag under repetitionerna var nästan efterlängtade och ledde till glada skratt.

Arbetet med musikalen började direkt vid hösterminens början. Eleverna från bild- och musikklasserna satte sig i grupper och brainstormade fram förslag på musikaler som var möjliga att göra med tanke på musik, scen, tillgång till manus, deltagande aktörer på scenen och musikalrättigheter. Till slut återstod tre musikaler som eleverna valde mellan: Lejonkungen, Alladin och Mamma Mia. Mamma Mia vann omröstningen. Under arbetet med musikalen förändrades vissa scener och karaktärer och den döptes också så småningom om till Who´s Your daddy? Eleverna från bild- och musikklasserna valde själva vilka uppgifter de ville ha i produktionen;

Arbetsuppgifter i musikalen

Spela i bandet IMG_4715_bis

Sjunga solo eller kör

IMG_4582_bis

Arbeta med smink, kostymör scenografi, koreografi och regiIMG_2884 Dansa eller koreografera

”alla lärde sig dansa sjukt bra även om vissa hade extra svåra förutsättningar på grund av höga klackar eller platåskor”

östraskol

Oavsett vilka uppgifter eleverna valde så var det var inga skarpa gränser mellan uppgifterna och alla hjälpte varandra. En bra grogrund för arbetslivet, som efterfrågar kretivitet, lyhördhet, flexibilitet, ansvarstagande och samarbetsförmåga: förmågor och färdigheter som tränas i stora kulturprojekt. Några av eleverna som uppträdde kommer vi kanske att få se på andra scener i Stockholm… En del av eleverna tänker säkert fortsätta att vara verksamma med kultur på fritiden. Men de allra flesta hade valt en estetisk inriktning för att få ett avbrott med guldkant under en tid med intensivt pluggande. Och visst är det bra att kunna sjunga och dansa, även om man ska bli tandläkare?

Film från musikalen och arbetsprocessen bakom

Här kan du se att jag inte har överdrivit när jag berättar om elevernas  uppsättning av Hwo’s Your Daddy? Journalistlinjen Jo14 följde arbetet med musikalen och dokumenterade det i en film som producerades i kursen Medieproduktion 1 som du kan se nedan. Filmen är 16 minuter lång. De flesta fotografierna  i blogginlägget är även de från Jo14. 

Tack Barbro Lennartsson och Marja-Liisa Piirimets Ingler för en fantastisk arbetsinsats!

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturdagar är lika viktigt som idrottsdagar

Kulan publicerar en efterlysning: Sofia skolas bildlärare, Anna Mautner söker efter kulturaktörer och institutioner som vill vara med och i skolans kulturdag . Vi på Kulan hjälper Anna att sprida efterlysningen och hoppas på många napp. Skolor som anordnar eller vill anordna kulturdagar, hör av er. Vi vill att ni skall synas på Kulan. /Elisabeth

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Öppet brev till kulturinstitutioner och kulturella aktörer

Vi skall ha en kulturdag på Sofia skola den 10 mars och behöver er hjälp. Som förstelärare i bild på Sofia skola arrangerar jag för tredje året i rad en kulturdag för eleverna på vårt högstadium. På samma sätt som idrottsdagar är och bör vara självklara anser vi på vår skola att en kulturdag bör vara det.
Elever bör inte bara förväntas producera kultur i de praktiska och estetiska ämnena, de måste få bli kulturkonsumenter och fostras in i en kulturell samtid också. Förra året fick vi skräddarsydda program hos Kungliga Operan, Tekniska muséets mediaverkstad, Dansmuséet, Östasiatiska muséet, Dramaten, Riksidrottsmuséet, Tensta Konsthall, Kulturhuset, Mångkulturellt centrum i Fittja med flera vilket var  uppskattat och därför fortsätter vi med att arrangera kulturdagar.

Operan visade kostymer

operan beskuren

Dansmuséet bjöd på Afrikansk dans

dansmuseet4

 Mångkulturellt centrum i Fittja lät eleverna pröva på att måla grafitti

IMG_0420 beskuren

Makode Lindes utställning på Kulturhuset

IMG_3555 beskuren och ändrad2

Släpp in elever i ateljéer, i teatrar, på muséer och i verkstäder

Sofia skola ligger i vår huvudstad med ett enormt kulturutbud som jag vill att våra elever ska få ta del av.  Visa dans, film och musikproduktion för dem och låt dem få göra masker, bygga rekvisita eller prova att agera på en scen. ”Kultur” kan låta gammalmodigt och dammigt i ungdomars öron men visionen är att det ska vara lika naturligt för svenska elever som OS, orientering och Gröna Lund.

Jag vänder mig till ER! När jag bokat aktiviteter tidigare år har jag fått kommentarer som: ”Vad Öppet brev till Kulturinstitutioner, muséer, konsthallar och privata kulturella aktörer?
”Roligt! Vi brukar undra var skolorna håller hus.” Men för oss på högstadiet är det inte så lätt att komma iväg från schemalagd undervisning så nu behöver vi er hjälp! Vi vill sy ihop ett smörgåsbord där eleverna kan välja bland olika kulturaktiviteter som helst kräver mer tid än en halv dag. Vi vill ha spridda aktiviteter och förutom input vill vi också ha en del interaktivitet inbakat i form av workshops eller verkstäder.

Utan er går det inte

Ni är experterna som nu kan vara med att skapa en oförglömlig dag för en grupp unga människor, våra framtida samarbetspartners, medborgare och kulturutövare! Så ta upp mitt brev på närmaste möte, skicka ett mejl eller ring mig på telefon och berätta om era visioner, förslag och erbjudanden, för jag vill ha er med allihop! Utan er går det inte och då blir det bara orientering och fotboll för högstadiet i år … Ser fram emot kontakt! Varma hälsningar Anna Mautner Telefon: 0706-822542 eller mail: anna.f.mautner@stockholm.se

Stockholm 20170113 Anna Mautner, Förstelärare i Bild på Sofia skola

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Stjärnkalaset den 26 januari

Under dagen och kvällen presenteras ett stort utbud med både dans och teaterföreställningar för barn och ungdomar, från förskolan till gymnasiet. Över 25 programpunkter finns att välja mellan. Stjärnkalaset är inte en vanlig utbudsdag. Här kan en nämligen se hela föreställningar. Som kulturutövare är det ju extra roligt att kunna ge publiken en helhet av det en har att bjuda på. I det här inlägget ger några av de aktörer som medverkar i Stjärnkalaset en glimt av vad du kan få uppleva. /Elisabeth

Teater tre

Vi kommer spelar Eli & Rio (3-6 år) hemma hos oss på Teater Tre, kl 14.30. Föreställningen har Kulanpremie. Precis som alla andra – helt olika. Klänningar och mustascher!  En tröja blir en byxa, en byxa blir en hatt! Hur påverkas vi av vad vi väljer att ha på oss?
Följ med Eli & Rio på ett äventyr i hemmets alla rum, där de delar med sig av sin överraskande och fantasifulla värld. Eli & Rio är en lustfylld föreställning där vi tar oss an roller och identitetsfrågor med rörelse, humor och öppenhet. Initiativtagare till projektet är Per Dahlström och Maria Selander.

teater tre

Zebradans, ett år sen sist…men nu igen…va kul!    

Den 26 januari kommer jag åter att stå i vår foajétrappa och ta emot kvinnor och män (mest kvinnor) som anmält sig till Stjärnkalaset. Denna utbudsdag i Stockholm, på olika scener, arrangeras av Teatercentrum i samarbete med fria teatrar och DANSISTAN.

Det händer alltid något där i trappan! Lite feststämning. Har alla kommit som står på listan? Vi måste börja i tid! Vanligtvis består vår publik mest av barn och unga, men på Stjärnkalaset är det enbart vuxna. Ofta glada, en del springande i sista minuten med frågorna: – Hinner vi, och när går bussen sen när vi ska vidare? -Har ni toalett? -Finns det kaffe? -Ska jag visa biljetten? Samma regler som för barnen; skostopp vid trappans början. Några protesterar, och då finns dom där; dom blå, snygga plastskydden (ni vet) att sätta på skorna. Med eller utan plastskydd är det här en viktig och kul dag för oss! Ett forum där vi har möjlighet att visa professionell scenkonst producerad för barn. Kulturombud och arrangörer bänkar sig och showen drar igång. Vi har visat ett antal föreställningar genom åren och nu är det dags för Våga vara  ( föreställningen har Kulanpremie). Målgrupp: 9-12 år. Dagen sjuder och inspirerar! Teater, dans, musik, workshop, seminarier och mycket mer… Välkomna! Än finns platser kvar! Kolla Stjärnkalasets hemsida

Vi ses på Stjärnkalaset! ZebraDans / Lotta

stjärnkalas

Circonova

För oss på Circonova är det första gången vi deltar. Vi är glada över att ha blivit uttagna och ser fram emot att vara en del av en heldag med riktigt bra kultur för barn och unga.

Vår föreställning Orka Drömma ( har Kulanpremie), som visas på Stjärnkalaset, har sitt avstamp i krav och stressmyllan som många av oss upplever att vi kliver runt i. Utifrån aktuell forskning och våra möten med referensgrupper och publik runt om i skolor i Stockholms län får vi uppslag om vad vår målgrupp vill se. Ett av tre barn i åldern 10-12år känner sig stressade p.g.a. läxor och prov. Hälften av barnen uppger att de har fysiska besvär i form av huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, nervositet, nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter. Nära 20 %, vilket motsvarar 89 000 barn i denna åldersgrupp, känner sig stressade på grund av höga krav på sig själva. Stress ökar dessutom markant med åldern. Stress är en del av livet, men måste hållas på rimlig nivå så att problemen inte växer sig för stora. Forskare är eniga om att den största stressoren som en människa kan utsättas för är utanförskap. I samhället pratar vi om hållbar utveckling. Hur kan vi skapa ett samhälle som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov? Fokus ligger på ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Ofta hör vi mest om miljömässig hållbarhet, som förstås är mycket viktig. Social hållbarhet handlar om att bygga upp ett långsiktigt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Att skapa stödjande miljöer där människor kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. I Stockholms län finns påtagliga sociala skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan olika grupper.

Jag tänker att vi borde fokusera än mer på att skapa ett socialt hållbart samhälle för de barn och unga som växer upp just nu. Att ge dem möjlighet att skapa goda förutsättningar för ett gott liv. En möjlighet att skapa goda relationer både till andra och till sig själva.

En del av det stora med scenkonst är att den upplevs tillsammans med andra men att tolkningen är individuell. En gemensam upplevelse som är omedelbar och sinnlig. Den sker här och nu. Den väcker tankar och känslor. Det jag tänker och känner skiljer sig från andra i publiken trots att vi delat en gemensam upplevelse. Jag tror på styrkan att få möjlighet till att reflektera och samtala om det en har upplevt. Om vi vågar prata om att vi har upplevt olika saker trots att vi sett samma pjäs så ökar vi förmågan att förstå andra och oss själva. Genom våra föreställningar och dramapedagogiska upplägg skapar vi möjlighet för barn och unga att bli sedda, hörda och respekterade utifrån deras egna känslor. Då ökar vi även deras möjligheter för ett gott liv. Scenkonsten synliggör och bekräftar barnens livsvillkor och tillvaro. Och deras fantasi!

Om du som kulturombud än inte har bokat ditt Stjärnkalas gör det på www.stjarnkalaset.se. Där kan du läsa mer om hur du bokar och om alla fantastiska föreställningar som du kan välja mellan. Allt är helt kostnadsfritt.
Marie Spörndly Verksamhetsledare och pedagog

Stjärnkalaset2

 

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Så här kan du arbeta med August Strindberg i klassen

När vi för några år sedan hade Strindbergsåret byggde vi webbplatsen Ett halvt ark papper och bjöd in alla klasser att lägga upp texter, bilder, ljud och filmer med Strindbergsanknytning. Läraren Katarina Rycken Rüter gav förslag på ämnes- och kursspecifika pedagogiska planeringar som utgår från webbplatsens material. ”Vad sägs om att diskutera språkpolitik, radikala folkskolelärare och stavningsreformer utifrån Strindbergs originalmanuskript, eller att diskutera Strindberg som den ultimata tonåringen utifrån Hugo Hanséns inledningstal för Strindbergsåret i Stockholm? Eller att helt enkelt arbeta med närläsning och förståelse av en av de finaste noveller som skrivits om livets skörhet och storhet…”

strindbergs nvovell 65_a

Elevers gestaltning av Strindberg i text, ljud och bild

Ni hittar alla fantastiska bidrag under rubriken dela. Vi fick in bidrag från alla nästan alla ämnen, från från mat på Strindbergs tid av Stockholms hotell och restaurang gymnasium, mat som vi till och med fick smaka på finalen av Strindbergsåret i Kulturhuset till Strindbergs alkemiska period/guldtillverkning som demonstrerades av Blackebergsgymnasium i ämnet fysik. I blogginlägget lyfter jag upp några bidrag från elever och klasser. Alla fantastiska bidrag hittar du under rubriken dela

Ett halvt ark papper som musik


blomback1300191_┬®web

Ett halvt ark papper som serie

etthalvtarkpapper_almida3

Ett halvt ark papper som stillbildsfilm

blomback1300232_┬®web

Ett halvt ark papper som radioteater

blomback1300095

  • Radioteater baserad på “Ett halvt ark papper” Allt viktigt är med men telefonlistan blev till telefonsamtal. Gärdesskolan

Nutida novell med Ett halvt ark papper som inspiration

7 035

Dikter baserade på Ett halvt ark papper

Strindberg som alkemist

blomback1300282

  • Bild från finalen på Kulturhuset då vi fick se elever från Blackebergs gymnasium göra guld

Mat på Strindbergs tid

blomback1300064

  • Bilden är från finalen på Kulturhuset då elever från Stockholms hotell och restaurang gymnasium tillagade och bjöd på mat från sekelskiftet. Tyvärr missade jag att lägga upp matsedeln, men det var gott och hade en strykande åtgång.

En av de viktigaste personerna för att webbplats och Strindbergfinal

blomback1300224

  • På bilden ser vi lärare Katarina Lycken, (då lärare på Östra reals gymnasium) som på finalen visade Ett halvt ark papper som julkalender med 24 luckor/filmer om Strindbergs liv inspirerade av Lars Gustafssons dikt, Omkostnader  i rörelsen  . Katarina  står för webbplatsen, eleverna för filmerna (innehåll och genomförande). Du kan följa Katarina på Ordfog.

Dags att uppmärksamma Per Anders Fogelström

2f34e595-ec00-4066-8481-e17e2160d314

Detta blir sista inlägget om August Strindberg på ett tag, jag har tidigare skrivit om inlägg om författaren Strindberg och den svåra konsten att läsa och översätta novellen Ett halvt ark papper.

I år uppmärksammar vi författaren och Stockholmsforskaren Per Anders Fogelström som skulle fyllt 100 år i år och det skall kultur- och utbildningsförvaltningen  fira genom att låta klasser trycka böcker med temat Mina drömmars stad. När vi för några år sedan hade Strindbergsåret byggde vi webbplatsen Ett halvt ark papper och bjöd in alla klasser att lägga upp texter, bilder, ljud och filmer med Strindbergsanknytning. Ni hittar alla bidrag under rubriken dela. Nu hoppas vi på ännu fler fantasifulla och fantastiska bidrag från Stockholms skolor.

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Jonas Hassen Khemiri om livsviktiga texter

d20 Kulans julavslutning på Dansmuseet hade rubriken Låt musik och dans komma in i skolans textarbete Vi bjöd in författaren Jonas Hassen Khemiri samt läraren Rebecca Eriksson med några av hennes elever från Midsommarkransens gymnasium. Rebecka och eleverna berättade hur de arbetat med artikeln och boken Jag ringer mina bröder. Därefter berättade Jonas om livsviktiga texter. Kvällen avslutades med danceoke tillsammans med ÖFA-danskollektiv. En underbar kväll med ord, mod, blod, mingel, musik och dans P1020689

Så här arbetade vi med Khemiris text

Rebecca berättade hur hon arbetar med svenskämnet som demokratiämne, liksom utmaningen att kunna göra ämnet mer kreativt och lekfullt inom kursplanens ramar. Arbetet med Khemiris text Jag ringer mina bröder fungerade som en introduktion för olika texttyper,  genrekunskap . Artikeln är ett bra exempel på hur en kan hitta rytmen i språket genom att låta eleverna härma andras texter. Rebecca och eleverna samtalar om upplevelsen av textbearbetningen och skrivuppgiften. Momentet inleddes med två andra texter som också ville väcka opinion och påverka, kortfilmerna:  Kära pappa som är gjord av den norska hjälporganisationen Care samt kortfilm Svenne med avsändaren Svenska FN-förbundet. Kära pappa , hjälporganisationen Care Svenne av svenska FN-förbundet

Jag ringer mina bröder

Rebecka och eleverna har arbetat med Jonas artikel Jag ringer mina bröder som han skrev i samband med att en man sprängde sig själv och dog i en gränd i anslutning till Drottninggatan, mitt i julrushen, en dag i december 2010. Därefter fick de lyssna på Jonas uppläsning av sin artikel Jag ringer mina bröder . Artikeln närlästes gemensamt, Lässtrategier, textens innehåll, genre och språk. Meningar som ”Lämna Palestinasjalen hemma” analyserades. Vad betyder ”Palestinasjal”? Olika texttyper diskuterades. skärm rebecca 1 Därefter fick eleverna välja ett ämne som upprör dem i samhället och skriva en artikel om det och härma Jonas sätt att skriva.

skärmklipp rebecca2

En av eleverna delar med sig av sin text: ”Jag ringer min syster och säger: samhället fungerar som en morgontrött tonåring. Varningsklockorna ringer men vi orkar inte ta tag i det. Det löser sig, tänker alla. P1020693

Jonas Hassen Khemiris om litteratur

Texterna som räddade mitt liv, är Jonas Hassen Khemiris samtalsämne för kvällen. Jonas började med att tacka eleverna för att de arbetat med just hans text. Att det känns fint att skrivande blir som en stafettpinne. Att ord är fantastiska för att de överlever oss människor. Jonas berättade om sin första läsupplevelse som han som liten fick via pixi-boken, ”Dun till lillans täcke” och vidare till upplevelsen av att läsa The Outsiders av Susan. E. Hinton som tonåring. (The Outsiders finns att låna i gruppuppsättning på Cirkulationsbiblioteket, läs mer om boken på Cirkbloggen) Upplevelser av ord och förmågan, mycket tack vare sin pappa, att vrida och vända på ords betydelser och innebörd. Han tog ett ord som exempel: Återvändsgränd. Det ordet tyckte hans pappa om. Hans pappa kunde ordet på flera andra språk. Men det var det svenska ordet som han tyckte bäst om. Återvändsgränd. Inte ”dead end street” som är så definitivt uttryckt på engelska. Och andra språk. Att inte komma längre. Död. Slut. Det svenska ordet är bättre. Det tar stopp här, men det finns möjlighet att vända tillbaka. Att återvända. Från gränden. Jonas berättade att alla texter som han har läst under sin uppväxt och som han har tyckt om är texter som möjliggör för läsaren att ”vara i texten”. Att det finns tillräcklig med rum. Att läsa mellan orden och raderna. d31

Texter går också att lyssna på

Jonas kan inte separera böcker från musik. En låt kan vara som en novell. Ett tips han vill ge till lärare är gå in på webbsidan Rap genius . Det är svårt för de flesta av oss att hinna med att lyssna på varje ord i en hiphoplåt men på Rap genius kan vi läsa texten och få en förklaring rad för rad. Där finns det mängder av inspiration kring poetiska grepp med exempelvis homonymer som ofta används inom samtidsmusik och Hip-Hop. Passa på att briljera inför era elever. Ni kommer ”äga” klassrummet. En musiker som är betydelsefull för Khemir är rapparen Nas och 2015 fick Khemri för DN:s räkning åka till Berlin för att intervjua NAS. Vi fick under kvällen lyssna på låten Nas One Love - en låt i form av ett brev till en kompis som sitter i fängelse.

För det är såväl rappare, stå-uppkomiker som dramatiker som ger Jonas inspiration till sitt författarskap. Mod och blod är också viktiga ingredienser. Att på samma sätt som eleverna från Midsommarkransens gymnasieskola få skriva om det som engagerar. Och att få skriva fritt, på det sätt och med den stil som passar en själv.
d3

Får man skriva som man pratar?

En sak som eleverna reflekterade över när Rebecca frågade dem om hur det var att jobba med Jonas text var att de tyckte att det var skönt att få läsa något som är skrivet på samma sätt som man pratar. Och att de sedan fick skriva på ett sätt som de inte brukar få göra i skolan. Jonas mormor var lärare i svenska och han förstod precis vad de menade. Hans mormor hade ofta haft åsikter om hur hans böcker var skrivna. Att det inte var skrivna på ett korrekt sätt. Men Jonas är, liksom sin mormor, envis. Och fortsätter att skriva som han vill. Hans mormor blev mot slutet av sitt liv allt mer glömsk. Men bevisade gång på gång att ord och siffror kan hjälpa oss människor att skapa trygghet och stabilitet i livet. Ett ordspråk som Jonas mormor ofta återkom till, in i det sista, var: ”Jag är inte envis. Men jag ger mig aldrig.” Samtalet avslutades med att vi lyssnade på en rap-version av In the Cemetery Where Al Jolson is Buried av Amy Hempel. Därefter blev det dans. ÖFA danskollektiv bjöd in oss till danceoke. Kulan 2016 avslutades därmed med lite mod, lite blod. Och ganska mycket svett. P1020735

Varför Kulan behövs

Kulan finns för att Stockholms stad vill att alla barn och unga ska få uppleva kultur. Att alla stadens yngre medborgare ska få komma i kontakt med kulturaktiviteter som är för-, med och av barn och unga. Styr- och inspirationsdokument som finns till hjälp i detta arbete är läroplan och programmet Kultur i ögonhöjd. Kulan är ett verktyg som alla i stadens förskolor och skolor kan använda sig av. Läs allt om Kulan på pedagogstockholm.se/kulan. Kulan är inte bara en virtuell plats på webb- och i sociala medier. Kulan ordar också fysiska mötesplatser, där elever, lärare och aktörer från Stockholms fria kulturliv kan mötas för att dela med sig av tankar och idéer kring hur alla barn och unga ska få uppleva konst- och kultur. Vi ses 2017! För Kulan – Monica Eriksson. För att barn och unga växer av kultur. d306 dec 12   d11d10

Dans och musik inspirerar till dialog, väcker känslor och knyter band

Zebradagen har blivit en återkommande tradition för oss som vill uppleva dans och få tips på hur vi kan använda det i undervisningen.  Denna dag var det fokus på hur vi kan använda scenkonst för asylsökande och ensamkommande barn och ungdomar som ett redskap för integration. odissity

Eftermiddagen på Zebra dans  började med att vi såg föreställningen Vi är grannar nu för barn mellan 6-9 år. Med utgångspunkt i indisk klassisk dans, flamenco och västafrikansk dans gestaltade dansgruppen Odissi grannliv, frivilliga och ofrivilliga möten i trånga hissar, vindlande vindstrappor och ute på gården. Att det kan vara både lätt och svårt att lära känna varandra och det finns oändligt många sätt att hoppa hage och att säga hej på. Inför framtagande av föreställningen bjöd Odissi in klasser i Handen och Västerhaninge med många nyanlända elever. Klasserna fick brevväxla med varandra innan de tillsammans såg en provföreställning av Vi är grannar.

Zebradagen 5zebradagen8Efter föreställningen fick barnen fundera på den första känslan när de tänkte på ett hem, eller att flytta och gestalta det i en känslolåda. Som dansarna sa: ”Det händer något när man kommer utanför ett A:4 papper”.

Barnen fick också göra en dansworkshop där de fick prova på att dansa indiskt, flamenco och västafrikanskt. Föreställningen avslutas med en kort dansverkstad vilket vi också fick prova på. Gruppen Odissi finns att boka på Kulan.


Vi ser filmen Väntan av koreografen Benno Voorham som bygger på ett projekt med asylsökande barn mellan 11-16 år. Barnen får delta i olika workshops som blandar dans, improvisation och arkitekturpedagogik. Dansare och konstpedagoger arbetar med grupperna under några helger. På ArkDes  /Arkitektur och designmuseet arbetar barn och pedagoger med att bygga, rita och reflektera på olika teman som drömmar, känslor, minnen och väntan. De får arbeta med improvisation och dansövningar. Missa inte att titta på filmen som verkligen tar fasta på temat för eftermiddagen: dans kan inspirera till dialog, väcka känslor och knyta band.

Katarina Rodopoulos från Clowner utan gränser berättar om möten med barn i flyktingläger på Lesbos. I början funderade clowngruppen mycket på om det var okey att skämta när det största problemet var att barn och vuxna frös och saknade mat. Skulle det väcka jobbiga känslor om de hade med resväskor i föreställningen etc med tanke på att de kanske inte ens fått med en resväska i flykten etc. Men alla analyser i gruppen bottnade till slut i att det viktiga var att låta barn få vara barn en stund, ge barn och vuxna lite andrum, sluta tänka på vardagen en stund och sprida skratt och hopp. Det enda de var tvungna att ändra på i föreställningen i flyktinglägret på Lesbos var att trummorna måste bort och ersättas med gitarrer. Flyktingarna var så ljudkänsliga.

Zebradagen2Eftermiddagen avslutades med Ulrika Törnqvist, teaterpedagog. Om Ulrika fick bestämma skulle vi börja med dans och drama som språkintroduktion. Istället för att läsa om hur det går till hos tandläkaren, hur vi beter oss i tunnelbanan, på restaurangen kan vi leka situationerna. Vad finns i ett väntrum? Hur beställer jag mat på restaurangen? Små lätta övningar som snabbt bygger upp en gemenskap med mycket skratt alla kan vara med trots att en del är analfabeter. Ulrika menade också att vi inte skulle fundera så mycket på vad eleverna hade med sig, barnen har sina trauman men det är hjälper inte eleverna att vi tycker synd om dem, att vi gråter framför dem. Vi får inte glömma att Sverige står för hopp och förtröstan så på med den glada minen i bemötandet, visa på de goda krafterna i samhället och få eleverna att fortsätta kämpa genom de frön du sår.

/Elisabeth Söder

Inbjudan till Kulans julfest, låt musik och dans komma in i textarbetet

Kulan arbetar för mångfald inom alla områden och vi är glada att ha med läraren Rebecca Eriksson som tillsammans med några elever berättar hur de arbetat med Jonas Hassen Khemiris angelägna artikel ”Jag ringer mina bröder”. Därefter ett samtal med Jonas om viktiga texter och att hitta rytmen i språket. Vi avslutar med en dansfest som gör oss glada och starka.

khemiri 8

Läraren Rebecca Eriksson samtalar med Jonas Hassen Khemri och oss om viktiga tex­ter och att hitta rytmen i språket. Vi får också lyssna på några av de hiphoplåtar som förändrat Jonas liv.

rebecca

På bilden ser du Rebecca och eleverna som håller fram texter de skrivit inspirerade av Khemiris text Jag ringer mina bröder :Jalal Revend Jag ringer samhället ,Linn Aastrup, Jag ringer mina systrar, Tim Gisseman Jag ringer den som vet bäst, Emily Yenidogan, Jag ringer mina systrar, Sara Leijonancker Jag ringer min syster ( Sara är inte med på bild) .

Utdrag från Khemiris text i DN

Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak i går. Har ni hört? En man, en bil, två explosioner, mitt i city.
Jag ringer mina bröder och säger: Nej ingen dog. Eller. En dog. Han dog. Han som inte är vår bror. Men visst. Vissa kommer försöka sammankoppla honom med oss. Hans namn, hans ursprung, hans hårfärg. Tillräckligt likt (eller inte likt alls).
Jag ringer mina bröder och säger: Akta er. Ligg lågt i några dagar. Lås dörren. Dra för gardinerna. Om ni måste gå ut: Lämna Palestinasjalen hemma. Bär inte på någon misstänkt väska. Höj volymen i lurarna så att ni inte blir berörda av folks kommentarer. Blunda för att slippa folks blickar. Viska på tunnelbanor, skratta lågt på biografer. Smält in, gör er osynliga, förvandla er till gasform. Väck ingens och jag menar ingens uppmärksamhet.
Jag ringer mina bröder och säger: Glöm det jag sa. Fuck tystnad. Fuck osynlighet. Gå ut på stan endast iklädda julgransljus. Ta på er neonfärgade overaller, orangea bastkjolar. Vissla i visselpipor. Vråla hål i megafoner (…)
Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak ikväll. Jag kom på tunnelbanan och fick syn på en väldigt misstänkt individ. Han hade svart hår och en ovanligt stor ryggsäck och hans ansikte var täckt av en Palestinasjal.
Jag ringer mina bröder och säger: Det tog bråkdelen av en sekund innan jag insåg att det var min spegelbild.”

danceoke

Kvällen avslutas med  en variant av ”jul-ringdans” danceoke under ledning av ÖFA-kollektivet, en dans som garanterat får med alla upp på dansgolvet. ”att vara alternativt, normbrytande och folkligt på samma gång är ÖFA-kollektivets stora styrka. Vi arbetar alltid normkritiskt och vi är övertygade om att vi måste frångå minoritetstänkandet och istället belysa och ifrågasätta den gällande normen inom en grupp, skola, organisation eller i hela samhället. Som ett konstnärskollektiv med bara kvinnor tar vi oss friheten att utmana det bipolära könstänkandet, vi framträder okommenterat och skapar plats för genusfria upplevelser”.
ÖFA-kollektivet går att boka med Kulanpremie på Kulan.

Välkommen till en kväll där vi vidgar textbegreppet!

Praktisk information och anmälningslänk

Målgrupp: kulturombud, intresserade pedagoger och skolbibliotekarier
Plats : Dansmuseet , Drottninggatan 17
Datum: 6 december klockan 17.00– 20.00. Från klockan 17.00 står en buffé framdukat på Dansmuseet i Bistro Rolf De Maré.
Kostnad: Kostnadsfritt för pedagoger i Stockholm. Finansieras av Kulan.
Information: Elisabeth Söder ,telefon: 08–508 33 822 E-post: elisabeth.soder@stockholm.se
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101447  Begränsat antal platser, först till kvarn  

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Får alla elever uppleva The Wow Factor?

När jag gick på Lärarhögskolan hade vi animerade diskussioner om utbildningen skulle hållas separat från näringslivet. Jag hävdade med emfas vikten av att skolan skulle stå för sig själv utan att ta hänsyn till näringslivets behov. Nu är jag inte lika säker. Vi har samma ämnen som för 100 år sedan och i takt med att vi rasar i PISA rankingen går vi också tillbaka till den metodik vi hade för säg 60 år sedan. Men är PISA det bästa testet för att utvärdera den svenska skolan?  Sverige ligger inte sämst på alla rankinglistor, tittar vi på Current innovation index  och innovation scoreboard ligger vi i topp. 

Våra elever skulle kanske må bättre och utnyttja sin fulla potential om vi närmade oss näringslivets och samhällets behov? Ett näringsliv som efterfrågar kreativitet, uthållighet, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, världsmedborgare, emotionell intelligens, ledarskap, problemlösning, digital litteracitet och entreprenörskap. Kunskaper och färdigheter som ingår i alla kulturprojekt. Om detta handlar mitt inlägg som främst bygger på Ann Bamfords forskning och föreläsningar.

Vad behöver våra elever lära sig? I London beräknas ett av fyra jobb vara inom kultursektorn och kreativa näringar. Hur ser det ut för Stockholm? På bilden ser du Avicii en av våra kända dj:s. Jag kunde också lagt upp bilder på Rebecca & Fiona, Nause, Adrian Lux, Eric Prydz, John Dahlbäck som exempel på en kreativ näring.

avicii-wallpaper-5

När barnen är små märker vi att de lär sig genom alla sinnesorgan och det är något vi borde fortsätta med om vi tar hänsyn till nutida hjärnforskning. Numera vet vi mycket om hjärnan, vi kan se att ju fler sinnen vi aktiverar desto bättre för hjärnans utveckling. Trots den vetskapen har eleverna få möjligheter att uttrycka sig med alla sinnen i högre årskurser.
Tills dess elever får fler timmar med praktiskt estetiska ämnen och våra skolor har kreativa center med tillgång till konstnärligt material, kameror, symaskiner etc. och kulturpedagoger på samma sätt som vi har IKT-pedagoger har vi tillgång till modern teknik som innebär att elever kan skapa filmer, musik och programmera i alla ämnen.

ann bamford

The Wow Factor

Anne Bamford är fortfarande mest känd för sin forskningsrapport för Unesco, The Wow Factor  där hon undersökte 170 länders arbete med estetiska uttryck och kultur i skolan. Wow står för den känsla som uppstår hos en elev som är helt absorberad av sitt skapande. I rapporten visar hon på ett tydligt samband mellan länder som ligger i PISA-toppen och satsning på estetiska ämnen. Tydligast är det i USA ”där stater med mest traditionella system är de som har sämst resultat  medan de stater som har satsat på estetiska ämnen och mer kreativ undervisning har höjt sina skolresultat. Det gäller till exempel Chicago som hade några av de sämsta skoldistrikten men nu ligger de bland de bästa. ” Från Pedagogska  magasinet.

Något som kom fram i Unescorapporten och som förvånade mig är att alla konstnärliga projekt inte uppvisade det sambandet. Det räckte inte med att eleverna fick möjlighet att uppleva kultur och skapa. Kulturprojekt som upplevdes som dåliga försämrade tvärtom elevernas kreativitet. I The Wow Factor identifierades ett antal faktorer som gav kvalitet: att externa kulturaktörer medverkade och att eleverna lockades att utmana sig själva.

Effekter av kulturprojekt i skolan

”Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga, och det stärker det sociala samspelet i en klass.
– Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många mångkulturella klassrum med barn från hela världen bredvid varandra, säger Anne Bamford.
Ytterligare en effekt är att eleverna skolkar mindre i skolor med bra estetisk undervisning. Barnen trivs helt enkelt bättre i de skolorna, vilket inte ska underskattas.
– Om eleverna har roligt i skolan är chansen större att de anstränger sig och den energin överförs till alla ämnen.” Från Pedagogiska magasinet

Ann Bamfords råd för att uppnå kreativ stämning i klassrummet

• Man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
• Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
• Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
• Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
• Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.
Råden fick vi som besökte Skolforum och de nedtecknades  av Pedagog Stockholm /blogg

P1020013

Kreativitet och den svenska skolan

I november 2016 var Ann Bamford inbjuden av Karlstads universitet och Region Värmland för att prata om kreativitet i den svenska skolan. Tack till Tobias Berger på Pedagog Värmland som filmade.  Jag rekommenderar varmt att ni tar er tid och ser filmen för att sedan gemensamt reflektera över vilka åtgärder som kan vidtas på den egna skolan.
I filmen pratar Ann Bamford om skoldagens struktur, en erfarenhet jag har är att det är bra att schemalägga block på EM för ämnen som kan tänkas samarbeta i ämnesövergripande projekt, exempelvis, samhällskunskap, historia och svenska. Då finns det tid för kulturbesök, rejält med tid för skapande utan att avbrytas av schemat. Lärare som jobbar i team blir också modigare och vågar utmana eleverna, något som vi vet är viktigt för att kulturprojektet skall bli utvecklande. På Kulan hittar du kulturaktörer och rådgivare inom dans, cirkus, teater, drama, film, dramaturger, serietecknare och författarförmedling och mycket mer.
I föreläsningen pratar Ann bland annat om Sveriges resultat i olika rankinglistor. Det jag tycker är mest nedslående för Sveriges resultat i PISA är definitivt att de elever som inte lyckats uppnå ens lågt ställda baskrav ökar. I det första PISA testet var det 2% av eleverna som inte uppnådde den nivån nu är det 18% . Det är siffor jag vet skulle se annorlunda ut om eleverna arbetet med kulturprojekt där det fått en chans att lära och uttrycka sig på sitt sätt. Men det värsta av allt är att bakom dessa siffor är det unga människor som känner sig olyckliga och misslyckade i skolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Scenkonstupplevelse – och sen då?

Lars Håkan Larsson, kulturombud på Höglandskolan ger exempel på hur du kan förbereda eleverna inför kulturupplevelsen och det väl så viktiga efterarbetet för att få eleverna att samtala och reflektera om det upplevda.    

Bildarbete av Thyra, åk 6 Ibland känns det som att vi varken har tid eller lust att göra något mer av våra kulturupplevelser. Ska det verkligen vara nödvändigt? Kan vi inte bara få låta upplevelsen vara precis som vi såg den och dessutom en skön flykt från det vardagliga skolarbetet? Jag kan väl till viss del hålla med, men det ligger så mycket värdefullt innehåll, så många timmar och hårt arbete i varje föreställning att det vore en synd att inte göra något. Här kommer tips på arbetssätt som går hem hos eleverna och som på samma gång utgör ett underlag för kommande redovisning av hur arbetet med kultur på skolan genomförs samt hur dessa pengar har använts. Om du vill behöver efterarbetet inte ta mer än ett lektionstillfälle – men du kan förstås välja att göra mer.

Att fånga in upplevelsen

I samband med att klassen informeras om vilken föreställning de ska se och vilka tider som gäller brukar jag visa en trailer, affisch eller teaterns hemsida. Eleverna får en chans att bilda sig en uppfattning, möjligen förväntningar men också möjlighet att själv leta efter mer information. På samma gång brukar jag tala om hur efterarbetet kommer att gå till och hur mycket tid det kommer att ta.

Minnesrunda: Att börja med en bestående av fyra, fem frågor  sätter fart på tankarna om föreställningen hos eleverna utan krav på analys eller tolkning. Vi använder en metod baserad på filosofiska samtal. Frågornas utformning beror förstås på om det är dans eller talteater. Här nedan är två förslag på frågor som fungerar i alla åldrar. De kan besvaras både enskilt eller i mindre grupper och tar cirka 10–15 minuter att genomföra.

Samtal av scenkonstupplevelsen

Teater: Efter dans/teaterföreställningen
Börja med att dela in klassen i grupper om fem personer.
Minnesrunda – 5 min Hur började föreställningen?
Hur såg scenrummet ut?
Vilka personer fanns med i pjäsen?
Vilka kläder hade de på sig?
Vad hörde ni för musik eller ljud?

Dans: Vad minns ni från föreställningen?
Kommer ni ihåg någon rörelse?
Fick föreställningen er att tänka på något speciellt?
Vilken känsla fanns i kroppen under och efter föreställningen?

Fördjupning, dans: Prata med penna i hand Hur många var det på scenen?
Var det både män och kvinnor på scenen?
Dansade de tillsammans eller var och en för sig?
Vad hade de för scenkläder på sig?

Prata med pennan

Rörelse: Vilken typ av dans var det – klassisk balett, modern dans, pardans eller annan?
Hur rörde de sig? Stort – litet, snabbt – långsamt, mjukt – hårt, tungt – lätt!
Kunde ni känna igen er i några av rörelserna?
Vad är dans för er?

Ljud: Vilken typ av musik var det i föreställningen? Kände ni igen någon?
Var det ljud från kropparna – tal, andning, stamp, annat?
Vad gjorde musik för upplevelsen av föreställningen?
Beskriv stämningen som musiken skapade i föreställningen?
Påverkade musiken dansens rörelser eller scener?

Rummet: Hur såg scenrummet ut?
Var det en låtsasvärld eller en verklig värld?
Vad skapade ljuset för stämning?
Beskriv vad som fanns på scenen?

Tiden: Var det en berättelse med en början och ett slut?
Var det delar av föreställningen som kom tillbaka flera gånger?

Att gå vidare

foto3 håkanfoto håkan

När eleverna har skrivit ner sina svar är det också viktigt att låta dem får redovisa svaren högt för varandra. Här brukar det ofta komma upp detaljer som andra missat eller glömt bort och tillsammans återskapar de sina egna upplevelser till en helhet. Därefter arbetet ta flera olika riktningar. Vi har skrivit recensioner, skapat affischer eller fortsatt prata om handlingen men nu utifrån ett värdegrundsperspektiv. Oavsett hur man väljer att fortsätta blir det någon form av tolkning av den egna upplevelsen. Olika aktiviteter kräver förstås olika organisation. Min erfarenhet är att arbetet fungerar bäst när man låter eleverna arbeta tillsammans genom att möblera om klassrummet så att bänkarna ger plats för fyra till fem personer kring varje bord. Utrusta varje bord med pennor och ett stort ark papper med frågorna.  Ibland har jag sett till att det finns en stor skål med popcorn på varje bänk eller ett fat med kakor. Det får eleverna att känna att övningen är lite speciell och blir därmed något mer samarbetsvilliga. Att bjuda på något gott är ett lätt sätt att hämta hem deras poäng och bli the ”good guy” och då blir det win-win så att säga. Det är också viktigt hur eleverna sitter och därför är en bordsplacering alltid bäst, oavsett om den slumpas eller styrs av oss lärare. Elever som känner varandra tenderar att lägga fokus på helt andra saker eller har lättare att ”följa John”. Om en av eleverna säger något negativt är det större sannolikhet att kompisarna hakar på utan att ifrågasätta varför, vilket i sin tur leder till att de blir snabbt klara och börjar vandra runt i klassrummet och störa de andra grupperna.

foto2håkan

Bildarbete av Emma A, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 

Samtalskort: Under tiden som grupperna besvarar frågorna, från minnesrundan eller fördjupningsfrågorna, delar jag ut ett par samtalskort vid varje bord. På samtalskorten står ett antal förhållningsregler som uppmuntrar eleverna till att vrida och vända på sina svar och våga pröva sina tankar på de andra, i tolkningen pratar vi inte om rätt eller fel men det vi säger måste på något sätt vara trovärdigt eller ha en betydelse. Samtidigt som jag går runt blir det tydligt vilka som behöver hjälp att komma vidare eller en puff i rätt riktning. Att arbeta vidare med tolkningen och på så vis låta samtalen fortgå i de givna grupperna kräver en annan typ av frågor.

samtalsksort2

Till exempel:

  • Var det något i föreställningen som grep tag och fick det att kännas i magen?
  • Hur var X relation till sin mamma?
  • Hur hade X det i skolan?
  • I föreställningen går X från att inte vilja leva till att faktiskt vilja det. Vad är det som får henne att göra det?

Efterarbete som bilduppgift

Bildarbete av Olivia, åk 6 Bildarbete av Fabian, åk 6Ett fördjupat samtal kring en dansföreställning kräver en annan typ av frågor. Här kan frågor kring dansrörelser, musik, scenografi osv. passa mycket bättre. Flera dans- och teatergrupper har idag väl genomarbetat arbetsmaterial som står en fritt att plocka ur och anpassa till ens egna syften och mål. Efterarbetet som bilduppgift Vid ett flertal tillfällen har eleverna, både enskilt och i grupp, jobbat vidare med upplevelsen genom att göra affischer. Lärarna har tagit tillfället i akt och kopplat besöket till en obligatorisk uppgift i bild. Den här sortens elevarbete är något som även kulturaktörerna är intresserade av att ta del av och ibland skickar vi eleverna arbeten tillbaka till dem vilket brukar vara uppskattat!  

Gör din egen affisch:Uppgiften är att utforma en affisch för att locka folk till föreställningen (skriv aktuell föreställnings namn).
Fundera sedan på om det finns något som skulle kunna sammanfatta föreställningen, det kan vara en person, händelse eller ett ting.
Planering-genomförande-utvärdering.
Beskriv din idé. Förklara dina tankar bakom idén.
Beskriv vilket material du ska använda dig av.
Gör en skiss på datapapper och bifoga den till detta dokument.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Bildarbete av Alex, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Filosofiska samtal är en undersökande samtalsmetod vars syfte är att förstå hur andra tänker genom att ställa frågor och söka svar. Det är sällan frågor som ger svaret ja eller nej och det är heller inte nödvändigt att vi tycker likadant. Vad som däremot är viktigt är att de ord och begrepp som vi använder i samtalet står för samma sak. För min del handlar efterarbetet mycket om en demokratisk träning genom att lägga tyngden på hur vi pratar med varandra, respekterar varandras tankar och visar en nyfikenhet kring hur andra upplever eller hur konstnären väljer att se omvärlden, en värld vi alla delar. Att få ta del av elevernas tankar och funderingar i det här läget hjälper även mig på många sätt. Svaren på dessa frågor hjälper mig att redovisa hur kulturåret sett ut och på vilket sätt eleverna arbetar och utvecklas med hjälp av de estetiska lärprocesserna.

Lycka till med kulturarbetet!
Lars Håkan Larsson Ansvarig för biblioteket och kulturombud på Höglandsskolan
 
 
 
 

Lars Håkan Larssons presentation om för- och efterarbete av kulturupplevelser

Vi fick höra Lars Håkan berätta om arbetsmetoden på en kulturombudsträff. Presentationen är för tung att lägga upp på bloggen, men jag skickar gärna om du skriver din epost i kommentarfältet, eller skriv direkt till mig/Elisabeth

Bildarbete av Olivia, åk 6

Bildarbete av Arvid, åk 6

 
 
 
 

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturens väg in i klassrummen

folkoperanwebb

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade samma status som vilket annat läromedel. På kulturombudsträffen berättade Lisa hur hon arbetar för att sätta in kultur i ett lärandekontext.

Monica Eriksson berättar om kvällen och Lisas föreläsningen i blogginlägget.
/Elisabeth

Kulturombudsträff på Folkoperan

folkoperanfoaje

Skolverksamhet

Det har börjat bli sådär höstgrått ute. Kvällarna börjar mörkna allt tidigare och motståndet mot att gå ut ökar. Det tar emot att, istället för att ta tåget direkt hem från jobbet, ta tunnelbanan till Mariatorget och från uppgången gå i blåsten genom parken. Jag förbannar valet av alldeles för tunn jacka. Jag längtar efter en soffa, en kopp te, en filt och ett doftljus. Varför gör jag det här?

Väl inne på Folkoperan möts jag av ett sorl. Det är ett femtiotal lärare och kulturombud från Stockholms skolor som samlats i foajen. Jonas Palerius, producent på Folkoperan, tar till orda och berättar om Folkoperans skolverksamhet. Han berättar att de kan utföra operaattacker. Under en lektion dyker de upp i klassrummet. Helt oförberett för eleverna. Under devisen ”Gör din unga röst hörd – använd magstödet” uppmanas eleverna att träna sina röster. Genom att sjunga opera. Efter denna upplevelse, får eleverna se en föreställning på Folkoperan. Där kan de i sin tur studera aktörerna, se hur de gör sina röster hörda. Och vad de säger. Med magstöd, ljud, ljus, kostymer, peruker och rekvisita.

Ordet ”Operaattack” får mig att haja till. Det är ett sådant lysande ord att använda i dagar som dessa, tycker jag. Attack andas krig, våld och hetsiga presidentkandidatdebatter. Clowner härjar på gatorna och får oss att längta efter att Batman ska komma och rädda oss. Världen tycks vara upp- och nedvänd. Som en konstig, skrämmande serievärld fylld av märkliga karaktärer.

En operaattack, kan kanske vara något som världen behöver just nu? Särskilt en attack som är uppfyllt av det budskap som Philip Glass opera, Satyagraha, vill få fram. Satyagraha, sanningens väg, berättar om den unge Mahatma Gandhis tid i Sydafrika. En tid som skulle bli början på det vi kallar civilt motstånd och att göra sin röst hörd, med fredliga metoder. Den operan ska alla kulturombud från Stockholms skolor få uppleva ikväll. Men först får vi lyssna till Lisa Eklövs inspirerande föreläsning om hur hon använder konst- och kulturupplevelser i sin undervisning.

Folkoperanlisa

Kulturombud, lärare och numera även rektor, Lisa Eklöv

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade för henne precis samma status som vilket annat läromedel som helst. Lisa citerade ur läroplanen, Gy 11, att det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Att eleverna ska kunna hämta stimulans ur kulturella upplevelser och att eleverna har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Lisa citerade även Ellen Key: ”Bildning är det man har kvar när man glömt allt man lärt sig”, och berättade att en elev hon haft uttryckt sig på följande sätt efter att ha tagit del av några teaterpjäser: ”Jag minns inget av någon av pjäserna vi såg, men den där med rullstolen sitter kvar här inne i bröstet”. Trots motståndet från eleven, och konstaterandet att han inte mindes, eller hade lärt sig något av teaterpjäserna. Så fanns något kvar. Inom honom.

För visst är det så att elever och andra lärare kan känna motstånd till att använda sig av kulturinslag i undervisningen. Eleverna kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
Varför måste vi gå på teater”?
”Ska vi inte ha någon uppgift- det blir så flummigt annars?”
”Ska jag anteckna under pjäsen, för att vara förberedd inför provet?


Andra lärare kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
”Hur ska jag hinna få in det i en redan pressad kursplan?”,
 ”För krångligt att styra om schemat”,
”Jag är ingen kulturtyp, gillar inte teater och sånt”
 ”Jag vet inte vad som är bra, eller hur jag ska följa upp
det, än mindre använda i bedömning…?”

Ja visst är det så, kommenterade Lisa kring det motstånd som kan komma från elever och andra lärare. Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det?

”Man kan inte leda någon dit man själv inte vill gå”.

En elev i årskurs 2 på gymnasiet som Lisa undervisat, berättade, efter att ha deltagit i kulturupplevelser med klassen:

Innan jag gick på Författarna så hade jag aldrig tänkt tanken på att gå på en teater självmant men nu så skulle jag nog kunna gå på en pjäs på min fritid förutsatt att den handlar om något som jag är väldigt intresserad av. Resten av besöken var bara flummiga enligt mig och det ledde till att jag inte var lika fokuserad så jag har inte så mycket att säga om dem. Det rörde mig inte alltför djupt med det öppnade definitivt mina ögon för kultur vilket jag aldrig riktigt varit i kontakt med.”

En elev i årskurs 1 på gymnasiet konstaterade:

Till en början förstod jag inte varför vi gick och såg dessa teatrar. Men efter alla händelser som pågått i Kärrtorp under hösten och vintern så har jag börjat förstå. Jag kan se att behovet av att se och höra om dessa pjäser är viktiga för att förstå att ideologier som t ex nazismen bygger på falska grunder och hur dessa kan påverka människor som inte kan tänka kritiskt och våga ifrågasätta”.

Lisa gav flera exempel på vilka slags reflekterande frågeställningar som eleverna fått arbeta med som uppföljning och examination efter att ha studerat kulturläromedlet.

  • Vad har filosofen Platon, konstnären Hilma af Klint och filmen the Matrix gemensamt? Förklara med filosofisk terminologi.
  • Vilken/vilka punkt(er) i centralt innehåll för kursen Nk1 berörs i denna pjäs? Motivera!
  • Vågen, Vårt förakt för svaghet, Dr. Glas, A Clockwork Orange – Vilken passar minst in? Motivera!

Efter Lisas föreläsning gick vi sedan in i Cirkus Cirkörs- Folkoperans, Philip Glass opera, Satyagraha, Mahatma Gandhis värld. Några av de texter, citat som projiceras på väggen under föreställningen hittar du längst ned i blogginlägget.

gungbräda

När jag steg ut i höstmörkret igen efter föreställningen var jag uppfylld av musik, visdomsord, balansakter på brinnande linor och jättegarnnystan. Jag hade fått förnyad energi. Jag kände glädje. Och jag kunde svara på frågan. ”Varför gör jag det här?”

Hur skulle du som lärare vilja använda operan Satyagraha i din undervisning?

Berätta för oss i Kulan. Vi och dina lärarkollegor vill veta.  Gör din röst hörd! Med eller utan magstöd men fredligt. Tack.

På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

För Kulan /Monica Eriksson

Citat och text i Satyagraha

Akt 1

Scen 1 Kuru Field

s 1 – 16

Jag ser dem samlade här
inför striden.
Sålunda talar Arjuna till Krishna
som placerar sin vagn mellan arméerna.
Arjuna sade:
Hela mitt vara är besegrat
av försvagande medlidande
Vilket är det rätta,
undrar jag förvirrad.

s 23

Krishna sade:
Se till att likställa
njutning och plåga,
vinst och förlust,
seger och nederlag.

Scen 2 Tolstoy Farm

s 42

Vis är den som har uteslutit
begär och syfte från sina handlingar,
och som har låtit sitt arbete
uppgå i kunskapens eld.

s 46 – 53

Teori och praktik
är två skilda ting
säger de enfaldiga.
Men utför det ena
och skörda samtidigt frukten
av det andra.
Gör ditt arbete
ty handling är bättre än icke-handling,

Scen 3 The Vow

s 74 – 79

Den som avstår från en handling
för att den är svår
eller medför fysisk smärta,
avstår av egennytta och
skördar aldrig någon frukt
genom detta offer.
Men om en handling görs
för att den måste göras,
och överger all tanke på frukterna,
skall detta ses som gott och sant.

 

s 84 – 87

Liv av föda, föda av regn,
regn av offer, offer av handling.
Den som på jorden
inte håller hjulet i rörelse
lever för njutningar, meningslöst.

Akt 2

Scen 1 Confrontation

s 128 – 148

”Uppfyll mitt begär!”
”Döda fienden!”
”Ge mig makt!”
”Gör mig lycklig!”

s 149 – 153

Så tänker de,
dessa förlorade själar
Besatta av ouppnåeliga begär,
fyllda av hyckleri, arrogans och stolthet
får de världen att gå under.

Scen 2 Indian Opinion 

s 174

De mindre kloka handlar
med en bindning till handlingen,
medan de kloka handlar
utan bindningar
och gör de handlingar som måste göras.
Så uppnår människan det högsta.

s 208

Om jag inte utförde mina handlingar
kommer dessa världar att gå under.

Scen 3 Protest

 s 216 – 217 

Krishna sade:
Människan skall inte hata någon,
vara fri från tankar om ”jag” och ”mitt”,
oberörd av njutning eller plåga.
Lyckliga de som kämpar
och befinner sig i en sådan strid.

Akt 3

 Newcastle March

s 267 – 268
Den vise som nöjer sig
med kunskap och insikt,
som står stadig och behärskad,
för vilken lera, sten och guld
är ett och samma
skall kallas upplyst och närvarande.

 

s 277

Eld, ljus, dag, månen blir allt större,
Jag har många födslar bakom mig,
Jag är ofödd och mitt jag
är oföränderligt,
men trots att jag är herre över allt levande
styr jag min egen natur
och skapar mig själv.

s 315

Närhelst orättvisan reser sig,
då framträder jag.
För att skydda det goda,
för att lägga grunden för rättvisa,
uppstår jag i varje tid.

Scener

Akt I Tolstoj 

Kuru – Rättvisans fält
Ett stort slag förestår. Guden Krishna samtalar med prins Arunja (eller är det Gandhi).

 

Tolstoj-farmen – Sydafrika (1910)
Gandhi organiserar motståndet mot Sydafrikas rasistiska förtryck av de indiska immigranterna.En kooperativ arbetsgemenskap upprättas.

Svärandet av eden (1906)

Samtliga indier i Sydafrika ska registrera sig, alltid medföra uppehållstillstånd och lämna fingeravtryck. Det beslutas att göra motstånd mot lagförslaget – intill döden.

 

Akt II Tagore

Konfrontation och räddning (1896)

Gandhi har utomlands rapporterat om de indiska immigranternas situation i Sydafrika. När han återvänder förföljs han av en uppretad folkmassa. Polischefens hustru ingriper och sluter upp vid hans sida.

Indian Opinion (1906)

Proteströrelsens egen tidning Indian Opinion blir ett viktigt internationellt vapen i kampen för rättvisa och spridandet av Satyagraha – Fasthållandet-vid-sanningen.

Protest (1908)

Gandhis anhängare provocerar fram arresteringar och fyller fängelserna. Om inte regeringen drar tillbaka lagen, kommer de att samla in alla indiska pass och bränna dem. Regeringen vägrar. Gandhi håller ett bönemöte innan samtliga pass läggs på bålet.

 

Akt III – King

 Newcastle-marschen (1913)

Gandhi samlar femtusen arbetare vid gruvorna i Newcastle. De ska marschera de fyra milen till Transvaals gräns. Antingen kommer de att arresteras vid passkontrollen, och skapa ett administrativt kaos. Eller så tillåts de fortsätta till Tolstoj-farmen och kan där utöka strejken. I bägge fallen kommer regeringen att pressas att dra tillbaka de rasistiska lagarna – allt enligt de regler som föreskrivs av Satyagraha.