Visar alla blogginlägg med kategorin:
Psykologi

Mayday Mayday Estonia

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Minns du vad du gjorde när du fick höra om Estoniakatastrofen 1994? För mig är det ögonblicket för evigt förknippat med ett dåligt beslut i klassrummet som jag än idag får skamrysningar av.

På morgonen den 28 september kom en elev med andan i halsen och bad mig sätta på TV:n i klassrummet. Vi tittar kanske en kvart. Sedan rundade jag av och vi fortsatte med dagens lektioner. Vi fortsatte som inget hade hänt!  Jag tänkte inte ens tanken att här i klassrumme sitter elever som säkert  kommer att bli närmare berörda av katastrofen, elever som varit med om andra traumatiska händelser och nu får allt upp till ytan igen. Men jag, jag fortsatte att prata om politiska ideologier!

Därför är jag glad att Teater Pero anordnar lärarkvällar och spelar pjäsen Efter vågen som kan ge oss bättre beredskap för hur vi agerar när det obegripliga händer. Efter vågen handlar om några ödesdigra dagar då vi blev bekanta med begreppet tsunami. Producent Karin Westholm berättar om pjäsen och det stöd som finns framtaget kring pjäsen i det här inlägget.

/Elisabeth

 efter vågen

I Nacka kommun utanför Stockholm har producent Katarina Weidhagen tagit ett lite större grepp på en teaterupplevelse för högstadieelever. Den här artikeln kanske kan inspirera andra att göra liknande upplägg? Katarina bjöd, inför att vi på Teater Pero skulle spela föreställningen Efter vågen i kommunen, in skolpersonal till en förberedande inspirationsträff där man bl.a. träffade några som är inblandade i projektet. Detta i syfte att få lärare, rektorer, kuratorer och annan personal att bli taggade, inspirerade och engagerade i den föreställning de ska få se tillsammans med sina elever. Det känns viktigt att vuxna på skolan, inför sina elever, signalerar att en kulturupplevelse är viktig. Tanken var att om man redan innan har fått sätta sig in i projektet är det lättare att sprida entusiasm.

Teater Peros föreställning Efter vågen är en alldeles sann berättelse som bygger på boken ”För då minns jag kärleken” av Charlotte Alfvin. Vi får här följa Charlottes kamp under och efter Tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Föreställningen beskriver dels Charlotte kamp under de ödesdigra dagarna i Thailand men även hemkomsten och den långa vägen tillbaka till ett fullvärdigt liv. Föreställningen fördjupar sig i det mänskliga psyket och i vad som händer i hjärnan när den utsätts för en krissituation. Det är en lärorik, hoppfull och spännande historia. Förhoppningen är att den här föreställningen ska fylla publiken med livslust och hopp samt ge lite mer kunskap kring hur en kris påverkar oss människor fysiskt och psykiskt.

Historien beskriver Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och ger även insikt i hur och var man kan få hjälp att komma ur detta tillstånd. Vi på Teater Pero tror att människor generellt behöver bli bättre på att förstå och kunna hjälpa människor som drabbats av kris.

Vi som träffades på Dieselverkstaden i Nacka var, förutom skolpersonal i Nacka kommun, skådespelarna Kalle Nilsson och Malin Güettler som spelar föreställningen ”Efter vågen”, jag själv som är producent på Teater Pero, Charlotte Alfvin vars historia vi berättar och som har skrivit boken ”För då minns jag kärleken” samt traumaterapeuten Guhn Godani från Kris och traumacenter som har stor erfarenhet av barn i kris och som var en av de första på plats i Thailand för att hjälpa drabbade 2004.

ocean-waves-tsunami

Det blev ett spännande samtal som bl.a. kretsade kring Tsunamikatastrofen, hur kris påverkar oss människor, hur skolpersonal på ett effektivt sätt kan hjälpa barn i kris genom att skapa en trygg plats i klassrummet, samt hur de olika skolorna i Nacka hanterar ensamkommande flyktingbarn som kanske bär på traumatiska upplevelser.

Charlotte Alfvin berättade med egna ord hur hon bemöttes av sin omgivning när hon kom tillbaka till Sverige men också om hur hon idag kan identifiera människor i kris tack vare sina egna upplevelser. Hon kom med några handfasta tips på hur man kan stötta någon som är i kris. T.ex. så ska man inte vara rädd för att verka påflugen utan hellre ringa och hälsa på en gång för mycket. När man befinner sig i kris orkar man inte be om hjälp eller sällskap, men man orkar vara tydlig med när man inte vill ha sällskap. Förvänta dig inte tacksamhet på en gång. Den kan komma långt senare. Det är inte säkert att de människor som står den krisdrabbade närmast blir de som bäst stöttar i krisen. Ibland kan någon helt oväntad visa sig bli viktig just under själva krisen.

Guhn Godani har bl.a. skrivit boken ”Till en pedagog från en psykolog” och har arbetat mycket med att sprida kunskap hos just skolpersonal om hur de kan stötta barn i kris. Hon beskrev hur hon ofta bemöts av orolig skolpersonal som menar att de inte är terapeuter och inte har kunskap att stötta elever som befinner sig i kris. Hon menade att skolan kan stötta mycket genom att skapa en trygg arbetsmiljö. Det är t.ex. viktigt att eleven får ha samma lärare och att undervisningen i största möjliga mån bedrivs i samma klassrum. På så sätt skapas en trygg plats. Det räcker bra. Hon kan identifiera kris hos barn genom att se om de leker. Är barnen apatiska och låter bli att delta i lek och undervisning tyder detta på kris. Hon tycker att det är friskhetstecken när barnen beskriver att de har fått kompisar och deltar i lekarna.

Nu kretsade ju samtalet delvis kring tsunamin och kris i samband med krig och flykt men Guhn påpekade att man inte ska förringa andra utlösande faktorer när det gäller PTSD, t.ex. olyckor, allvarliga skador, övergrepp och mobbning.

Det är viktigt att sprida information. Guhn sa att om alla vet lite kan det hjälpa mycket.

Vi fick veta mer om hur trauma fungerar och Guhn berättade att barn även drabbas om en förälder lider av PTSD eftersom det är svårt att vara en fungerande förälder när man befinner sig i kris. Traumat står i vägen.

Guhn sa även att man inte ska vara rädd för att en föreställning som beskriver trauma ska traumatisera någon i publiken. Teatern lämnar ju mycket åt publikens fantasi och låter publiken skapa sina egna bilder i huvudet. Hjärnan fungerar så att den skapar de bilder den är mogen för och förmår hantera. Det är värre med dataspel och filmer som ger färdiga bilder. Där är det svårare för hjärnan att värja sig.

Vi på Teater Pero kunde bidra till samtalet genom att beskriva hur föreställningen tas emot av vår publik och hur det är att möta ungdomarna. Det är en ovanlig föreställning på det viset att publiken ofta inte vill resa sig och gå efter applådtacket utan gärna vill sitta kvar och samla tankarna. Vi känner att vi gör något viktigt med denna föreställning och får väldigt positivt bemötande. Det är härligt att se att ungdomarna vågar visa sina känslor.

Det var ett mycket givande samtal som förhoppningsvis fortsätter i klassrummen när lärarna tillsammans med sina elever har sett föreställningen. Det finns även en lärarhandledning att hålla sig till i efterarbetet.

När artikeln skrivs har vi redan spelat de flesta av föreställningarna i Nacka och vi har redan fått mycket positiva reaktioner mailade till teatern. Vi märker att publiken har ett behov av att berätta för oss att de har blivit berörda. Senast idag fick vi ett mail från en lärare som haft långa, givande samtal med sina elever efteråt. Kanske den här lärarträffen bidragit till fler samtal i klassrummen?

Det finns även lärarhandledning att ladda ner på teaterns hemsida som stöd för lärare att arbeta vidare med föreställningen. Föreställningen Efter Vågen är en klassrumsföreställning och går att boka med Kulanpremie.

Teater_Pero2

För mer frågor om projektet kontakta mig, Karin Westholm producent på Teater Pero

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombud, dansa på borden!

kia4 Clarisa och Kia från Cirkulationsbiblioteket

Ställ dig på bordet och sjung”,  Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Citatet gäller skolbibliotekarien men stämmer i hög grad också in på kulturombud. Vilka kanaler har du för att nå ut och få in synpunkter från kollegor och elever?  Citatet är från en föreläsning med Edward Jensinger, rektor och områdeschef i Malmö. Som kulturombud förväntas du vara insatt i Stockholms kulturutbud och ge tips, både för kulturupplevelser och för större ämnesövergripande projekt med kreativa inslag. I det här blogginlägget berättar jag om stöd för ditt uppdrag. Hör gärna av dig och berätta om hur du arbetar med ditt uppdrag.

Stöd i ditt uppdrag som kulturombud

Nationella styrdokument

Kultur har fått mer tyngd i våra kurs- och ämnesplaner. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av vad som står om estetiskt lärande under respektive ämne. Lisa Eklöv har också skrivit flera inlägg för Kulan  exempelvis inlägget Utveckla variationerna av undervisningsformer ”i  läroplanen för gymnasieskolan uttrycks följande: det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”.

Stadens styrdokument för kultur

I Stockholm är Kultur i ögonhöjd det barn- och ungdomskulturprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Alla barn och unga som växer upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande. Styrdokumentet finns att ladda ned för förskola, grundskola och gymnasium. Handboken är varvad med styrdokument och konkreta tips. I häftet får du information om Skapande skola, lyckade kulturmöten, kulturprojekt, litteraturtips, bedömning och ”läsameratips”. Omslag huvudfolderOmslag Grundskolan Omslag Gymnasiet Omslag förskolanFörskola Grundskola Gymnasium Kulturombudsuppdraget Det finns inget krav på att varje skola skall skriva en kulturplan men det är ett sätt att synliggöra uppdraget som kulturombud. Det ger också överblick så att skolan snabbt kan kontrollera att alla klasser fått sina två obligatoriska kulturupplevelser per läsår. I Stockholm har alla skolor ansökt om Skapande skola bidrag och i verksamhetsplanen för att få bidraget finns redan ett embryo till kulturplan. Så här arbetar några av våra kulturombud med sitt uppdrag. Lars Håkan Larsson, på Höglandsskolan har i flera blogginlägg för Kulan berättat om hur han för och efterarbetar kulturprojekt. I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Lisa Eklöv berättar om sitt kulturuppdrag under ett läsår  

Estetik, kultur och skapande i undervisningen

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Satsningen Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan” Skolverket Som stöd i vårt arbete med  har Skolverket tagit fram häften, fritt nedladdningsbara: webb_skapandeskola_del2-6 skapandeskola3-1webb_skapandeskola_del1-6 Med fokus på språk, lärande och identitet

Med fokus på digitala verktyg, lärande och kommunikation

Med fokus på upplevelser, känslor och stämningar

Med fokus på demokrati, normer och värden. 

Pengar till kultur

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda ”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts för kultur varierar mellan skolor. I ett tidigare blogginlägg på Kulan berättar jag om kulturpeng och skolpeng. Varför vi skall använda pengar från ämnet till kultur skriver Lisa Ekdahl från Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan. För att ge kultursatsningar extra tyngd kan det vara bra att bygga vidare på redan existerande  projekt som exempel subventionerade författarbesök i klassummet genom  Läsning pågår och Skapande skola. Då blir ett + ett mer än två .

Boka föreställningar på Kulan

Som kulturombud behöver du inte vara ansvarig för att boka föreställningar Alla som vill och  har skaffat en bokningskod hos KulturDirekt support@kulturdirekt.se kan boka föreställningar. För att få Kulanpremien som är 50 kronor i rabatt per föreställning och elev är det viktigt att du bokar  via Kulanpremien på Kulanwebben.

Omvärldsbevakning

Genom Kulans kulturkort har du i hos de flesta kulturaktörer möjlighet att besöka utställningar, föreställningar utan att betala om syftet är att undersöka om aktiviteten passar din skola. Men ring gärna innan så de vet att du kommer. Det är kulturaktören själv som bestämmer vad som ingår i kortet. Ta hjälp av Kulans kulturrådgivare som har överblick och är väl förtrogna med aktuella uppsättningar. Vi har dans-, cirkus och filmkonsulenter. Dessutom finns Teatercentrum, Författarcentrum, Centrum för dramatik, Länsmusiken, Konstnärscentrum Öst. Kulans veckobrev , Kulan på facebook  och Kulans  blogg. Lärarkvällar, nästan alla kulturaktörer anordnar egna lärarkvällar, vi skriver om dem i Kulans veckobrev men utbudet är gigantiskt. Vill du inte missa din favorit är det säkrast att gilla deras facebooksida. Utöver detta så går många aktörer samman och ordnar lärarkvällar. Vi har skola+ Museum=Sant som alternerar på olika museer och ligger i januari. Närmare 50 av Stockholms museer och kulturinstitutioner samlas och lärare kan träffa utställare, mingla och  lyssna till föredrag . Stjärnkalaset, chans att ära känna teatrarna, vilka scener de spelar på och vilken omfattande verksamhet de genomför samt som en liten ”belöning” också bli bjudna på hela föreställningar. Allt detta under en och samma eftermiddag och kväll. Skolbiodagen, oftast heldagsseminarium som avlutas med visning av hel film på kvällen.  På  Mediotekets SLI sida  finns omvärldsbevakning in om filmområdet. Likaså på Filmdagar FilmcentrumDansmässa som anordnas av DIS , Dans i Stockholms län och stad.

Nätverka med andra kulturombud

Varje termin anordnar vi kulturombudsträffar och Mötesplats Kultur skola där du också träffar kulturaktörer En film från kulturombudsträffen på Zebradans med målgrupp F-3 och danstema.  När det är möjligt filmar vi träffarna för att underlätta för kulturombudet att sprida inspirationen vidare till skolan.   En film från Danscentrum med Cirkustema Film från Mötesplats på Kulturfyren Film från Mötesplats med tema Skapande skola . Hoppas att du tycker att du har skolans bästa uppdrag som kulturombud !

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Hur tar du upp HBTQ i klassrummet ?

komma ut 4

2016, året då vi får älska den vi vill och bli accepterad för den vi är? Knappast!
 
De senaste dagarna har jag läst artikel efter artikel från olika personer, framför allt representanter från kristet håll, som spyr ut sin galla om HBTQ-personer. ”Homosexualitet är en trend” säger en i Växjö, ”En skymf mot alla vanliga, samkönade Svenssonpar” säger en annan i Bräkne-Hoby och en tredje i Alvesta jämför Pride-flaggan med IS-flaggan. Är det här verkligen den typen av nyheter, som vi vill att dagens ungdomar ska ta del av och formas efter? 
 
För mig är svaret självklart: NEJ! Jag vill att alla ska behandlas lika och att vi alla ska bemötas med respekt, oavsett om vi gillar han, hon eller hen. När jag växte upp talade vi aldrig öppet om homosexualitet i skolan, men det är något som verkligen har förändrats bara de senaste åren. Jag jobbar väldigt mycket ute på skolorna och ser hela tiden hur attityden förändras och hur människor blir mer öppna och accepterade. Det gör mig oerhört glad och stolt över att hela tiden se lärarnas ständiga engagemang i den här viktiga värdegrundsfrågan. 
 
Jag känner verkligen att jag som skådespelare har ett ansvar att kunna sprida min kunskap och min förmåga att trollbinda publiken, dels genom att använda min kompetens, dels för att visa att jag även är ”en person”. Min HBTQ-monolog ”Komma ut” är väldigt stark i sig, men knorren på slutet (OBS! Spoleralert!) att det är jag själv, som jag har refererat till under hela föreställningen, gör upplevelsen ännu mer chockerande och viktig. Barnen kommer ha tusen frågor efter det att sista repliken är sagd; Är det verkligen Oskars historia? Är han bög? Är han så här öppen med det att han säger det inför en hel klass? Kan han hjälpa mig att komma ut? Är det inte svårare än så här att våga ta steget och kliva ut ur garderoben?
 
Det här kanske bara är önsketänkande när det kommer till frågorna, som jag tror att ungdomarna hade velat ställa, eller i alla fall tänker på efteråt. Jag tror definitivt att jag hade ställt exakt samma frågor (i alla fall i mitt huvud) om jag hade fått en sådan teaterupplevelse när jag växte ut. Det blir på detta sätt så avdramatiserat. Så vardagligt. Det blir en människa framför dem. Inte en bög. Nu är jag visserligen bisexuell, eller som jag föredrar att kalla mig – Oskar. Jag är Oskar. En människa. Bisexuell. En person. En skådespelare.
 
Stay Proud!
Oskar Sternulf
skådespelare, musikalartist och bisexuell 

Boka föreställningen på Kulan

Barbiedocka istället för en pistol – en psykologisk betraktelse

barbara 3

Teatern gestaltar livet och vad det innebär att vara människa. Psykologi är ett ämne som ligger nära konstformen teater. I en föreställning möter vi rollfigurer med olika psykologiska och fysiska särdrag, sinnelag och energier. Rollfigurer som har tagits fram genom noggrann research av mänskliga karaktärer. Vad är det som driver en karaktär? Vad har den för bakgrund, egenskaper och temperament? Hur kommunicerar den? Vad fungerar väl och vad fungerar mindre bra?

Vi som arbetar med teater som konstform, ser dagligen dess potential även som kommunikativt verktyg. Den mångfacetterade teaterföreställningen lämpar sig väl som utgångspunkt för att diskutera små och stora frågor och bjuder in till ämnesöverskridande möten. Den blir i kombination med utarbetade lärarmaterial eller workshops, ett effektivt pedagogiskt verktyg, som kan väcka tankar och förmedla kunskap på ett känslomässigt plan.

Inbjudan till Barbie-Nils seminarium – Psykologer går på teater!
Torsdag den 3 dec kl 18.30, gästas  Teater Barbara  av Psykologer går på teater. De analyserar barnföreställning Barbie-Nils och Pistolproblemet ur ett psykologiskt perspektiv. Psykologerna är dessutom författare,  Jenny Jägerfeld och Calle Brunell. Föreställningen Barbie-Nils och Pistolproblemet, för 4-7 år, belyser frågor om identitet och genus, mod och barns rätt, men också svårigheten i att vara förälder. Publiken inbjuds att delta i diskussionen och även regissörer och skådespelare med.

barbara5

Föreställningen Barbie -Nils och pistolproblemet
Som litet barn och ännu omedveten om de begränsningar och outtalade normer som finns i ett samhälle blir man ändå tidigt ”utsatt” utför genustänkande, utan att själv kunna sätta ordet på det. T.ex att rosa färg är förknippat med flickor och blå färg med pojkar, men varför?
Pojken Nils 5 år och ska få välja vad han vill i leksaksaffären. – ”Wow, vad jag vill”?!
Han väljer en Barbiedocka i rosa balklänning. En docka är dock inte riktigt vad pappan hade tänkt sig, och han försöker med alla medel få honom att välja en pistol istället. – ”Men du Nils! Om du har en pistol måste folk göra som du vill!”, säger pappa och Nils får en idé…

Barn känner igen känslan av förväntan och magi på födelsedagen, men också känslan av att få konstiga reaktioner från vuxna och en förälder som sviker fast den egentligen menar väl. På slutet försonas pappan och Nils och pappan ber om ursäkt. Men Nils har blivit lite mer luttrad och fått en glimt av den värld han kommer att möta mer i framtiden

Program för seminariet Barbie Nils:
18.30 Insläpp och mingel
19.00 Föreställningen Barbie-Nils och Pistolproblemet
19.30 Paus med kaffe och kaka
19.40 Samtal med efterföljande frågestund
20.30 Avslut

Samtalsledare:
Jenny Jägerfeld, leg. psykolog, författare och frilansskribent. Jenny debuterade 2006 med romanen “Hål i huvudet”. 2010 gav hon ut sin andra roman “Här ligger jag och blöder” som fick Augustpriset i kategorin barn- och ungdomslitteratur. 2013 kom hennes tredje roman “Jag är ju så jävla easy going” ut. Tillsammans med Jonas Mosskin driver hon samtalskoncepten Psykologer läser böcker, Psykologer tittar på film och psykologer går på teater.

Calle Brunell, leg. psykolog och författare, Calle har tidigare arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nu jobbar han med mäns sexuella hälsa på Stockholms Mansmottagning och undervisar i normkritik. Calle debuterade år 2011 med romanen Brev från en bruten horisont.

Anmälan till seminariet Barbie -Nils
Kostnadsfritt för lärare, men förbokning krävs, senast ons den 2 dec, till info@barbara.nu
Mer info: www.barbara.nu/psykologer-gar-pa-teater/

Bokning av föreställningen Barbie Nils
Blir du intresserad av att boka föreställningen Barbie- Nils och pistolproblemet så har den Kulanpremie.

Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar

Dramaturgins byggstenar med hjälp av Hans och Greta. del 1

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi  kan hjälpa dem  att att lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog. Därför bjöd KUL1415 in lärare till två  workshop kring dramaturgins byggstenar. Vår dramatiker Elisabeth Croneborg inledde med att läsa sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. En stark berättelse som innehåller alla dramaturgins byggstenar. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

HOG_lans_press_1920x0

Övningar i att hitta vändpunkt

Vi fick ta ut  akterna i sagan: början, mitt och slut . Vi funderade över vilka av karaktärerna som förde berättelsen framåt och viktiga vändpunkter  i sagan. En bra övning att ta med i klassrummet . Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Tolkningar av Hans och Greta

Som lärare i psykologi har jag varit förtjust i att konkretisera psykoanalysen genom att berätta om olika psykoanalytiska tolkningar på våra mest kända folksagor. Men med viss försiktighet. Dessa sagor ligger eleverna varmt om hjärtat och en del av mina elever tyckte att jag förstörde deras upplevelse av sagan.

Bruno Bettelheim menar att orsaken till att våra folksagor har levt kvar så länge är att de innehåller viktiga livsfrågor som barn och vuxna behöver möta. Enligt Bettelheim handlar Hans och Greta om att barn måste ge upp sin modersbundenhet: släppa taget om mamma och klara sig själva. Dessutom ska de också släppa sin orala fixering  som Bettelheim kallar det. Alltså sluta att suga på tummen eller att kräva att bli matade som småbarn. Bettelheim, Bruno, ”Hans och Greta”, ur Sagans förtrollade värld, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1979.
Erich Fromm har också gjort en psykoanalytisk tolkning av Hans och Greta i Det glömda språket: en första vägledning i konsten att förstå drömmar, sagor och myter (översättning: Inga Lindsjö) (Natur och kultur, 1953)

HOG_0593_1920x0

Hans och Greta på teatern

Bilder i blogginlägget kommer från Dramatens uppsättning av Hans och Greta, dramatiker Martina Montelius.  En berättelse om att växa upp utan pengar till glass på utflykten, om syskonskap och om hur beroende föräldrar är av sina barn. I nuläget finns tyvärr inga fler föreställningar planerade.

daf68980b568392fa103ae9d522a44d5

Fria Teatern spelar också Hans och Greta men med titeln Hans och Greta i Högdalen . Bilden är från föreställningen. ”En berättelse om två syskon på flykt, som med sagans hjälp berättar sin historia för oss. Ingen får veta att de bor där. Häxan bjuder på kakor och vill att de ska vara som vanliga barn. Hans, som är äldre, måste hela tiden påminna Greta om att de inte är vanliga barn. De gömmer sig. Och de måste följa reglerna. Aldrig gå i affärer. Aldrig åka tunnelbana. Aldrig prata med nån de inte känner. Och aldrig säga sina riktiga namn.

Hans och Greta i Högdalen är en berättelse om två syskon på flykt. Om längtan efter det som varit. Och om när längtan efter att få leva, gör att man måste göra nåt som är alldeles för farligt.
Vid möjlighet föregås föreställningen av en workshop, där skådespelarna kommer ut till skolklasserna och talar om sagan Hans och Greta, vokabulären kring papperslösa och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. På föreställningen följer också ett eftersamtal med tid för att ställa frågor. Lärarmaterial finns.Utanförskap. Saga. Övergivenhet. Papperslösa. Demokrati. Identitet. Mångfald. Olika kulturer. Krig och fred. Kan användas i skolan för värdegrundsarbete, FNs barnkonvention, samtal om migration.

/Elisabeth

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Äntligen, KUL1415 i skolan

aserie1

Hur upplever eleverna sitt Stockholm?

Låt eleverna berätta om sitt Stockholm! Använd film, bilder, berättelser eller skapa en föreställning. Allt på elevernas eget språk. Och dela berättelserna med världen på KUL1415.se!

Uppdraget att berätta om Mitt Stockholm kan ske på många sätt beroende på årskurs, ämne och pågående skolprojekt. Texter kan skrivas som: krönikor, brev, prosa (deckare, fantasy…), faktatexter, insändare, labbrapporter, debattartiklar, reportage, dikt, filmmanus, serier, guideböcker, sångtexter… Utgå från Stockholm eller låt klassen dela med sig av den egna staden inuti staden. Blir infallsvinkeln det historiska, nutida eller framtida Stockholm?

Mitt Stockholm kan också ta fasta på något av följande underteman:

  • Envishet och mod, kan handla om: människor från Stockholms historia, litteratur eller människor i ens omgivning.
  • Långt borta och nära, kan handla om: kärlek, närhet, ömhet, längtan, vänskap, avståndstagande, saknad, fiendskap och försoning.
  • Gränser, kan handla om: kulturella, psykologiska, historiska, rumsliga och sociala barriärer, men också om brobyggande och gränsöverskridanden.

Vi hoppas få in texter på alla de språk som talas i Stockholms skolor, närmare 100 stycken. Men eftersom vi är måna om att få ta del av alla skildringar som tillsammans ger en bild av Stockholm vädjar vi till alla att även skriva texten på svenska eller engelska.

 Texten på webben och publicerad i en bok

På KUL1415.se/skola skapar vi en plattform för att arbeta med kultur i skolan. Här finns inspiration, tips och lärarguider, och möjlighet för eleverna att dela med sig av det material de arbetar fram. Tanken är att portalen KUL1415.se/skola ska ha ett konstant flöde av målningar, bilder, texter, filmer och annat som eleverna arbetar med.

De som vill kan helt utan kostnad trycka en bok från det material de skapat. Så här går det till.

Lyskraft

Behöver ditt kulturprojekt extra lyskraft?  Behöver klassen mer inspiration eller ny kunskap? Berätta om ditt projekt och vad din klass vill ha hjälp med. Du kan inte söka pengar men vi kan  hjälpa till praktiskt  med exempelvis  ljud och ljus, kostym. Eller erbjuda inspirerande besök av en författare, skådespelare eller liknande.

Facebookgruppen KUL1415 i skolan

KUL1415 i skolan, en plats för att diskutera, inspireras och tipsa varandra om kultur i skolan. Lägg upp dina ideer för hur du och eleverna tar er an temat så att andra kan inspireras, ställ frågor, vi är många som kan svara. När vi funderar på vilka grupper/klasser som behöver extra lyskraft tittar vi på det ni publicerat på facebookgruppen KUL1415 i skolan.

Gestaltning av temat

Alla vill väl göra en bok? Men på webben har ni också möjlighet att uttrycka temat med film, bild och ljud.  Kanske teater, skulpturer, spel, stadsplaner, film, spoken world, debatter, guidade turer, eller konstutställning. Mycket av det som läggs upp på webben vill vi även visa i finalen  i mitten av maj. Där bygger vi upp scener för att låta elevernas texter nå ut över rampen, och gallerier allt beroende på vad eleverna berättar och gestaltar om.

Vilka får vara med i KUL1415?

Alla klasser i Stockholms kommun, både kommunala och fristående skolor från F-9 och gymnasiet är välkomna.  Alla klasser som vill får vara med. Det innebär att en klass kan vara med och göra en bok i flera olika ämnen.

 

Tidsramar

Det går att lämna in texter för boktryck fram till vecka 11. Att vi valt det datumet hänger ihop med att vi vill vara säkra på att hinna leverera alla böcker till skolan till mitten av maj. Vi vill också kunna använda texterna när vi planerar finalen i Kungsträdgården.

Här anmäler du dig till KUL1415

Anmäl din klass till KUL1415 i skolan och låta eleverna berätta om sitt Stockholm. Du kommer att få ett bekräftelsemail med instruktioner. Kontakta Elisabeth Söder vid eventuella frågor.

När ni är färdiga och vill beställa tryckning av boken

När ni har valt ut de texter och illustrationer ni vill ha med går ni till Skapa en bok på webbplatsen. Elever och lärare formger boken, omslag och inlaga med utgångspunkt från enkla mallar i PowerPoint på webbplatsen. På sidan finns tips och instruktionsfilmer för hur ni går tillväga.

Final för KUL1415 skola

Vi har bokat Kungsträdgården i mitten av maj. Håll veckan fri. Vi återkommer snarast med mer information ,  dagarna kommer att vara fyllda med elevernas bild av Sitt Stockholm gestaltat av elever eller av kulturaktörer. Till vår hjälp för att skapa en magisk stämmning i Kungsträdgården har vi produktionsbolaget Amusement.

 

kulan_avatar

 

 

 

Göm inte KULAN,  där bokar du  kulturaktörer och kulturupplevelser, på skolan och ute i staden. Läs om kulturkonsulenter, nätverk, kulturkort, mötesplatser och Kulanpremien. Gilla Kulan facebook för att få tips på tillfälliga kampanjer och omvärdsbevakning inom kultur och estetiskt lärande.

 

koffert med saker

Vi ses på Kulan och KUL1415/skola

Elisabeth