Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

I våra drömmars stad finns mötesplatser för alla generationer

Lärare i årskurs 3 på Högalidsskolan valde att arbeta med Per Anders Fogelström och Stockholms historia genom ”Gräv där du står metodiken” . Elevernas bok bygger på intervjuer och samvaro med äldre på Bergsunds vård och omsorgsboende som ligger ett stenkast från skolan. I blogginlägget får du en bild av hur de arbetade och av boken . Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

Vinster med intervjuer

högalid23

högalid extra1

Skrämmande historier

högalid24

Mötet i fokus

högalid 21

Närkontakt

högalidextra 5

Rita porträtt är ett bra sätt att lära känna varandra

högalid extra tre

Bra samarbete

högalidextra 6

 

högalidextra8

Tidigare inlägg om bokprojektet Mina Drömmars stad på Kulan hittar du med bloggfunktionens sökverktyg. Det senaste hette Ett ämnesövergripande integrationsprojekt i årskurs 9

/Elisabeth Söder

Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

Angelägen utställning för elever som studerar miljö och klimat

Konstnärsduon Bigert och Bergström levererar en enklare ingång till komplicerade frågeställningar som rör människan, naturen och klimatproblematik med utställningen I stormens öga på Artipelag. Utställningen pågår fram till den 25 februari 2017. Titta på Bigert och Bergströms trailer så får du en uppfattning om vad du får uppleva I  stormens öga.

Ett centralt tema är naturens enorma inverkan på människors liv. Hur hanterar vi individuellt och globalt de extrema väderförhållanden som orsakas av stigande temperaturer? Anpassar vi oss? Eller förlitar vi oss på att forskarna ska påverka vädret till vårt bästa?  Och vad blir i så fall följderna? För att citera konstnärsduon Bigert och Bergström: Lägg till ett nytt problem för varje lösning.

Rescue Blanket_Bigert Bergström_Artipelag_1170x488

Med storskaliga installationer, skulpturer, filmer och geoengineering-projekt, som bland annat har resulterat i allt från att jaga bort tornados till att förhindra att isen smälter på våra glaciärer, skapar Bigert & Bergström visuella upplevelser som engagerar våra sinnen och kräver ett aktivt deltagande när vi rör oss genom utställningsrummet. Istället för klimatforskarnas ibland dystopiska domedagsprofetior visar konstnärsduon istället på hur vi kan skapa förändring och se lösningar snarare än problem.

”Detta är en högaktuell, rolig och bitvis interaktiv utställning som både kan fånga en ung publik och väcka det slumrande miljöengagemanget hos dem som blivit lite äldre.” – Bo Madestrand, recension i Dagens Nyheter 

arte

I den inledande delen av utställningen återfinns Incubator for Earthquake. Verket består av ett runt, dukat bord med porslin för sex personer, inneslutet i ett uppblåst plastskal som då och då drabbas av en simulerad jordbävning. Bordet skakar, tallrikarna klirrar.

I verket Climate Chambers ges bland annat möjligheten att uppleva två extrema klimattyper. I den ena kammaren används stark vind och i den andra hög luftfuktighet, material med en abstrakt struktur. Ju närmare mitten och stormens öga du kommer i vindtunneln och stormkammaren desto mer fångar vinden tag i håret. Inne i ångkammaren blir dimman så tät att det börjar droppa vatten från taket av kammaren och besökaren blir med det en del av verket. Climate Chambers. Foto: Jean-Baptiste Béranger, 1994

Stormkammaren_Bigert_Bergström_Artipelag_633x386 (002)

Flera av verken längre in i konsthallen visar även vädrets inverkan på viktiga historiska händelser som den franska revolutionen och invasionen av Normandie.

Tankeverkstaden Brainstorm

I tankeverkstaden Brainstorm reflekterar vi kring frågor kopplade till utställningen och det är deltagarnas idéer som styr innehållet. Tillsammans bollar vi idéer och kartlägger en bättre framtid, släpper loss kreativiteten och utvecklar lösningar för en framtid med extremt väder, liksom lösningar på andra utmaningar som vi kanske måste bemöta i samband med pågående klimatförändringar.

 Skolvisningar – I stormens öga

Vi anpassar våra visningar efter åldersgrupp och uppmuntrar till spännande samtal som berör utställningen och dess frågeställningar. En visning av I stormens öga tar ungefär 30 minuter.

Artipelags ambition är att tilltala olika grupper och ålderskategorier som ställer stora krav på skilda former av kunskapsförmedling. Vi arbetar med konstvärdar som är utbildade konstnärer och konstvetare och vi tror verkligen på den upplevelse som ett samtal mellan människor ger.

Vi har möjlighet att hålla skolvisningar för elever upp till gymnasienivå samt för högskola och universitet och kan även erbjuda visningar på engelska, tyska och persiska. För mer info om hur du bokar en skolvisning, se vår hemsida.

Appen__Bigert_ Bergström_Artipelag_570x368

Artipelags app

Vi vill att konsten ska vara till för alla. Därför har vi utformat en app både för stora och små. Här hittar du audioguider och fördjupning till konstutställningarna såväl som videoguider för barnen. Vi jobbar hårt för att driva den digitala utvecklingen för konstverksamhet och skräddarsyr innehållet och designen efter utställningarnas tema.

Appen finns att ladda ned gratis på App Store eller Google Play. Sök på Artipelag. https://artipelag.se/aktiviteter/artipelag-app/

Kostnad

Barn går alltid in gratis . Själva visning för en skolklass på max. 30 personer kostar fast 950 kr. Priset per person beror alltså på hur många som deltar i en visning. Här kan du läsa mer om skolvisningar och priser: https://artipelag.se/utstallningar/guidade-visningar/skolvisning/

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

Anmälan till Informationsträff

Anmälan senast 14 januari

Varmt välkomna!

Cecilia Rosengren, Kristina Ansaldo, Elisabeth Söder och Elisabet Jonsved

Vill du redan nu veta mer om filmprojektet?

Kontakta elisabet.jonsved@stockholm.se

 

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar

Mina drömmars stad, våra elevers historia?

…eller, en Stockholmare för 100 år sedan. I blogginlägget berättar jag om hur läraren Annika Rosenius arbetade för att göra Stockholm för 100 år sedan, till en angelägenhet för sina elever, varav många har sina rötter i länder utanför Sverige. Bilden på IF Olympias badpojkar från 1914 är hämtad från Stockholmskällan, och Annika använde den för att få eleverna att reflektera om fritiden för 100 år sedan.

Stockholm uppmärksammar att Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017. Utbildningsförvaltningen deltar i firandet genom ett digitalt galleri och ett erbjudande till 200 klasser om att få trycka en bok med temat mina drömmars stad utan kostnad. Inför det arbetet är det bra att fundera över hur det var att leva i huvudpersonen, Hennings stad. Här kan du läsa mer om utbildningsförvaltningens erbjudande.

IF Olympias badpojkar på klippa 1914 CC Stockholmkällan

Migration

Om eleverna inte upplever att det som skolan lär ut som historia är deras historia – var hamnar vi då? Annikas elever har läst om Dackefejden och Gustav Vasa men upplever elever från Eritrea, Libanon, Chile, Libanon, Polen och Indonesien att det också är deras historia? En fråga som läraren Annika Rosenius ställde sig när hon skulle arbeta med momentet migration i SO. I tidningen Alfa finns en artikel om Annikas migrationsprojekt där hon berättar att hon ville utgå från den lilla världen för att kunna göra en global utblick för att eleverna skall få syn på sig själva i historien.

”I stället för statyer, kungar, medeltiden och Stockholms blodbad har Annika Rosenius valt att skildra människoöden och det som kan knytas till dem. Hon valde medvetet att tala om Stockholm och stockholmare, inte Sverige och svenskar.– Nationaliteter och vad man känner sig som är så laddat. Det är lättare att känna sig som stockholmare och känna sig hemma i Stockholm. ”

Momentet bröts ned till att handla om Stockholm: Hur globalt var Stockholm för 100 år sedan? Vilka var stockholmarna? Hur såg man på invandring för 100 år sedan? Vilka utvandrade från Stockholm och vilka kom till Stockholm?  Hur påverkades Stockholm av världskrigen? Vilka varor kom till Stockholm från andra länder? Hur roade sig Stockholmarna? Vilka idéer kom utifrån?

Rollspel

Hon bestämde att eleverna skulle få möta gårdagens ungdom för att minska avståndet till dem och mellan nu- och dåtid. För att göra upplägget levande lät Anna eleverna redovisa faktaunderlaget i små korta rollspel. I ett av spelen fick de följande instruktioner, de skulle föreställa sig ett möte mellan en infödd stockholmare, en från landsbygden inflyttad stockholmare och en italienare som sålde gipsfigurer. Källmaterial till persongalleriet finns i Stockholmskällan. Enligt instruktionerna skulle de mötas på en spårvagnsstation. Scenen som de skulle spela upp skulle vara kort, ha en enkel handling med dialog och ett tydligt slut. Hur de arbetade med rollspelet och övningen Tre personer på tre minuter går att ladda ned från Stockholmskällan . Tidningen Alfa har också haft en artikel med Annikas upplägg    

rollspel

Vad lärde vi oss? Reflektion

Eleverna tyckte att det var ett roligt sätt att arbeta med historia och att arbetssättet bidrog till att levandegöra historien för dem. Efter varje rollspel samtalade klassen om det som hände och Annika ställde de viktiga frågorna:  var ett sådant möte möjligt? Vilka likheter och skillnader finns mot idag? Avslutningsfråga blev, Vems historia har vi inte fått veta nu? Vad saknas i källorna? Tror vi att de tänkte på samma sätt som vi? Utifrån vad tror vi det?  Arbetet satte också sin prägel på andra ämnen, i träslöjd fick eleverna fundera över monument från sekelskiftet och skissa och tillverka statyer utifrån vad de tyckte borde finnas som statyer i staden. Istället för kungar och kända personer blev det exempelvis en person med en potatis i näven för att illustrera hungerkravaller, potatisköer och ransoneringskort.

Ransoneringskort från första världskriget. CC Stockholmskällan Ransoneringskort från första världskriget. CC Stockholmskällan

Det bästa med projektet

Annika upplevde att eleverna nu känner att Stockholm är deras stad och att vi lärare har allt att vinna på att låta källstudier kompletteras med inlevelseövningar.

Primärkällor och inspiration

Mycket av materialet som eleverna arbetade med kom från Stockholmskällan . En inspirationskälla till upplägget var forskningscirkeln Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället. Cirkeln tog fasta på att elever som inte har sina rötter i Stockholm ändå kan se mönster och identifiera sig genom att lära känna människorna som kom till och var i staden. Projektet utmynnade i tidningsartikeln En stockholmare för 100 år sedan som är med i  senaste numret av So-didaktik.  För dig som blir intresserad av detta sätt att arbeta rekommenderar rekommenderar jag varmt artikeln som har med  många konkreta råd men också vad Annika skall  göra annorlunda vid nästa projekt.  Du kan också höra Annika berätta om projektet i en POD.

Annika Rosenius arbetar på St Eriks katolska skola

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Stockholms skolor och Fogelström-året

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017 och Stockholm stad uppmärksammar Fogelström-året med en mängd aktiviteter. Stockholms utbildningsförvaltning är framförallt involverad i ett digitalt galleri och bokprojekt med temat Mina drömmars stad.

Medioteket bidrar till Fogelström-året genom att skapa sammanhang och möjlighet till fördjupning i undervisningen via bland annat Stockholmskällans nya teman, De skriver om sitt StockholmMediotekets mediebas om Fogelström och Stockholms historia, Cirkulationsbibliotekets gruppuppsättningar av Mina drömmars stad och liknande böcker med tema Stockholm, fritt att låna för Stockholms kommunala grundskolor och gy.skolor med avtal.

964f03fc-56b8-4d19-92f5-bc8b1f343e6c

Mina drömmars stad, när Henning Nilsson är 15 år flyttar han till Stockholm. Året är 1860 och Stockholm är en lantlig stad där industrier börjat växa upp och där fattigdom, smuts och sjukdomar är vardag. Men Henning möter kärleken, får en vän och hyr en nästan egen stuga på Åsöberget. Mina drömmars stad är kanske den mest kända av alla Stockholmsskildringar. De fem delarna i romanserien Stad är: Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen.

Sista styvens trappa

”Ur glömskans flod lyfte Per Anders Fogelström upp historien och de människor som skapar den – varsamt, med oändlig kärlek och oändligt medlidande med de betryckta. Han gav dem ansikte och röst, han gav dem namn och hopp – han gav dem värdighet och stolthet. Men icke att förglömma- i grund och botten är det ju själva staden som är huvudperson ” Mats Gellerfelt  SvD

”Dagens stad är resultatet av föregående generationers drömmar och arbete men också ett barn av nuet, ett uttryck för oss som lever och verkar här och nu. Staden blir aldrig färdig, fullbordad. Den förvandlas oavbrutet, förnyas och förändras. Samtidigt är den evig, på något sätt finns allt det förgångna kvar, lagrat” Ur Stad i världen 1986

”Det kan vara roligt att se tillbaka, men det är viktigare att se framåt. Nya problem dyker upp, nya tag måste tas.” Per Anders Fogelström 1984

vällingby Vällingby stockholmskallan.stockholm.se/post/29258

Digitalt galleri

Skolan får en egen ingång på webbplatsen Fogelström2017. På webben är alla klasser inbjudna att lägga upp arbeten på temat Mina drömmars stad i ett digitalt galleri. Temat fungerar bra för att arbeta med i ämnesövergripande projekt. Texterna kan vara brev, debatt, poesi, labbrapport, naturinventering, musiktexter, serier, prosa och facktexter. Vi är intresserade av alla bidrag som utgår från temat Mina drömmar stad. Tyngdpunkten behöver inte ligga på Stockholms historia, lämna gärna in bidrag som beskriver Stockholm 2017, det framtida Stockholm eller elevernas drömstad. Har du inte möjlighet att läsa Fogelströms böcker med klassen finns det många citat från böckerna, både på Stockholms källans tema Fogelström och på Stockholms stadsmuseums webbplats Fogelström2017.

renhållningsstrejek

Alla arbeten som klasser publicerat är sökbara på skola, stadsdel, språk och medieform. Det digitala galleriet blir en resurs för kollektivt lärande och inspiration. På webbplatsen kommer också att finnas tips från Stockholms stadsmuseums pedagoger med olika ingångar till arbeta med Fogelström i klassen som:

tvättbrygga

Bokproduktion 

Anmälda klasser får trycka en bok på 40 sidor i 40 exemplar. Ett villkor för att få trycka en bok är att klassen först lagt upp text och bilder i det digitala galleriet. Det är i första hand klasser på högstadiet och gymnasiet som erbjuds att trycka en bok och det är först till kvarn som gäller. En bok per klass skall sparas som referensexemplar i skolbiblioteket. De tryckta böckerna kommer att digitaliseras och finnas tillgängliga på webben under 2017. När du anmäler dig får du tala om om du vill trycka böcker under vår- eller höstterminen 2017.  Först när skolsidan på Fogelström2017 är klar går det att anmäla sig för boktryck. Vi räknar med att webbsidan är klar vecka 10. Information om detta går till skolornas kulturombud. Ni som tryckte böcker under kulturåret 14-15 kommer att känna igen er men också bli positivt överraskade av de förbättringar som gjorts.

Under KUL1415 hade många skolor bokvernissage när böckerna anlände till skolan. I år kommer folkbibliotek att erbjuda skolor som vill att ha bokvernissage på sitt närbibliotek. Medlemmar från  Fogelströmsällskapet är positivt inställda till att bidra med en personlig hälsning till respektive klass som lägger upp material i det digitala galleriet . 

tegelbärarare

Film- och ljudproduktion

Medioteket erbjuder workshops för elever och eller enbart lärare i att göra film. Medioteket har en ljudstudio för dig som vill göra inspelningar och mån om bättre teknik än klassrummets.

Sällskapet Per Anders Fogelströms Vänner har samlat filmer om staden i Fogelströms böcker Exempelvis Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström som presenterar första boken i stad-serien. Filmklipp med PAF. Klipp ur dramafilmen Mina drömmars stad från 1976 regisserad av Ingvar Skogsberg

SSMFA021602S

Rundvandring i det historiska Stockholm

  • Under våren kommer Stockholms stadsmuseum att erbjuda lärare en gratis stadsvandring om Fogelström. Tillsammans med deras guider får du inspiration och information till att därefter göra vandringen med din klass.
  •  Stockholms stadsmuseum har lagt upp anvisningar och förslag på en rundtur i Gamla stan. Finns att hämta som PDF  .
  • Sällskapet Fogelströms vänner har lagt upp förslag på vandringar utifrån Fogelströms böcker.
  • Vägvisare till Lottens och Hennings Södermalm   På Stockholmskällan finns en karta med platserna som Per Anders Fogelström skriver om i ”Mina drömmars stad” och ”Barn av sin stad

gårdsinteriör

Kurser och seminarium för skolan inför Mina Drömmars stad

  • Under  kulturombudsträffen den 9 februari på Medioteket visar Elisabeth Söder hur böckerna ser ut som klasser får trycka och berättar vad som erbjuds skolorna under läsåret. Men tyngdpunkten för kvällen är drama i klassrummet med läraren Jordi Almeida.
  • Pedagogiskt cafékvällen den 15 mars ägnar vi oss helt åt tema Mina drömmars stad. Vi berättar om hur det går till att trycka böcker och du får se hur böckerna kommer att se ut.  På plats finns också aktörer som vi samarbetar med under Fogelströmåret och delar med sig av sina guldkorn.  

blockmakarens hus

Kontakt och löpande information om Fogelström

Vill du vara säker på att nås av information om när det går att anmäla sig till bokprojektet, kontakta Elisabeth Söder  elisabeth.soder@stockholm.se
D
et här blogginlägget kommer att uppdateras kontinuerligt och så fort det går att anmäla sig för att trycka böcker lägger vi upp det på bloggen.

Du kan också gå med i facebookgruppen  KULSTHLM   . Den facebookgruppen låter jag vara aktiv när staden har event som också kan vara en guldkant för skolan. Det är en gemensam grupp där vi alla är medlemmar  och kan lägga upp inlägg. På KULSTHLM  informerar jag om smått och stort som rör skolornas deltagande i bokproduktion  och det digitala galleriet. Jag hoppas  att du också gör inlägg, lägger ut frågor och önskemål och berättar hur du och klassen tänker lägga upp arbetet. Du och din klass vill kanske samarbeta med en klass på andra sidan staden, då kan du göra en efterlysning . Under KUL1415 då vi också fick trycka böcker, fick jag se många roliga bokvernissagebilder och filmer på sidan.

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturens väg in i klassrummen

folkoperanwebb

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade samma status som vilket annat läromedel. På kulturombudsträffen berättade Lisa hur hon arbetar för att sätta in kultur i ett lärandekontext.

Monica Eriksson berättar om kvällen och Lisas föreläsningen i blogginlägget.
/Elisabeth

Kulturombudsträff på Folkoperan

folkoperanfoaje

Skolverksamhet

Det har börjat bli sådär höstgrått ute. Kvällarna börjar mörkna allt tidigare och motståndet mot att gå ut ökar. Det tar emot att, istället för att ta tåget direkt hem från jobbet, ta tunnelbanan till Mariatorget och från uppgången gå i blåsten genom parken. Jag förbannar valet av alldeles för tunn jacka. Jag längtar efter en soffa, en kopp te, en filt och ett doftljus. Varför gör jag det här?

Väl inne på Folkoperan möts jag av ett sorl. Det är ett femtiotal lärare och kulturombud från Stockholms skolor som samlats i foajen. Jonas Palerius, producent på Folkoperan, tar till orda och berättar om Folkoperans skolverksamhet. Han berättar att de kan utföra operaattacker. Under en lektion dyker de upp i klassrummet. Helt oförberett för eleverna. Under devisen ”Gör din unga röst hörd – använd magstödet” uppmanas eleverna att träna sina röster. Genom att sjunga opera. Efter denna upplevelse, får eleverna se en föreställning på Folkoperan. Där kan de i sin tur studera aktörerna, se hur de gör sina röster hörda. Och vad de säger. Med magstöd, ljud, ljus, kostymer, peruker och rekvisita.

Ordet ”Operaattack” får mig att haja till. Det är ett sådant lysande ord att använda i dagar som dessa, tycker jag. Attack andas krig, våld och hetsiga presidentkandidatdebatter. Clowner härjar på gatorna och får oss att längta efter att Batman ska komma och rädda oss. Världen tycks vara upp- och nedvänd. Som en konstig, skrämmande serievärld fylld av märkliga karaktärer.

En operaattack, kan kanske vara något som världen behöver just nu? Särskilt en attack som är uppfyllt av det budskap som Philip Glass opera, Satyagraha, vill få fram. Satyagraha, sanningens väg, berättar om den unge Mahatma Gandhis tid i Sydafrika. En tid som skulle bli början på det vi kallar civilt motstånd och att göra sin röst hörd, med fredliga metoder. Den operan ska alla kulturombud från Stockholms skolor få uppleva ikväll. Men först får vi lyssna till Lisa Eklövs inspirerande föreläsning om hur hon använder konst- och kulturupplevelser i sin undervisning.

Folkoperanlisa

Kulturombud, lärare och numera även rektor, Lisa Eklöv

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade för henne precis samma status som vilket annat läromedel som helst. Lisa citerade ur läroplanen, Gy 11, att det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Att eleverna ska kunna hämta stimulans ur kulturella upplevelser och att eleverna har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Lisa citerade även Ellen Key: ”Bildning är det man har kvar när man glömt allt man lärt sig”, och berättade att en elev hon haft uttryckt sig på följande sätt efter att ha tagit del av några teaterpjäser: ”Jag minns inget av någon av pjäserna vi såg, men den där med rullstolen sitter kvar här inne i bröstet”. Trots motståndet från eleven, och konstaterandet att han inte mindes, eller hade lärt sig något av teaterpjäserna. Så fanns något kvar. Inom honom.

För visst är det så att elever och andra lärare kan känna motstånd till att använda sig av kulturinslag i undervisningen. Eleverna kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
Varför måste vi gå på teater”?
”Ska vi inte ha någon uppgift- det blir så flummigt annars?”
”Ska jag anteckna under pjäsen, för att vara förberedd inför provet?


Andra lärare kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
”Hur ska jag hinna få in det i en redan pressad kursplan?”,
 ”För krångligt att styra om schemat”,
”Jag är ingen kulturtyp, gillar inte teater och sånt”
 ”Jag vet inte vad som är bra, eller hur jag ska följa upp
det, än mindre använda i bedömning…?”

Ja visst är det så, kommenterade Lisa kring det motstånd som kan komma från elever och andra lärare. Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det?

”Man kan inte leda någon dit man själv inte vill gå”.

En elev i årskurs 2 på gymnasiet som Lisa undervisat, berättade, efter att ha deltagit i kulturupplevelser med klassen:

Innan jag gick på Författarna så hade jag aldrig tänkt tanken på att gå på en teater självmant men nu så skulle jag nog kunna gå på en pjäs på min fritid förutsatt att den handlar om något som jag är väldigt intresserad av. Resten av besöken var bara flummiga enligt mig och det ledde till att jag inte var lika fokuserad så jag har inte så mycket att säga om dem. Det rörde mig inte alltför djupt med det öppnade definitivt mina ögon för kultur vilket jag aldrig riktigt varit i kontakt med.”

En elev i årskurs 1 på gymnasiet konstaterade:

Till en början förstod jag inte varför vi gick och såg dessa teatrar. Men efter alla händelser som pågått i Kärrtorp under hösten och vintern så har jag börjat förstå. Jag kan se att behovet av att se och höra om dessa pjäser är viktiga för att förstå att ideologier som t ex nazismen bygger på falska grunder och hur dessa kan påverka människor som inte kan tänka kritiskt och våga ifrågasätta”.

Lisa gav flera exempel på vilka slags reflekterande frågeställningar som eleverna fått arbeta med som uppföljning och examination efter att ha studerat kulturläromedlet.

  • Vad har filosofen Platon, konstnären Hilma af Klint och filmen the Matrix gemensamt? Förklara med filosofisk terminologi.
  • Vilken/vilka punkt(er) i centralt innehåll för kursen Nk1 berörs i denna pjäs? Motivera!
  • Vågen, Vårt förakt för svaghet, Dr. Glas, A Clockwork Orange – Vilken passar minst in? Motivera!

Efter Lisas föreläsning gick vi sedan in i Cirkus Cirkörs- Folkoperans, Philip Glass opera, Satyagraha, Mahatma Gandhis värld. Några av de texter, citat som projiceras på väggen under föreställningen hittar du längst ned i blogginlägget.

gungbräda

När jag steg ut i höstmörkret igen efter föreställningen var jag uppfylld av musik, visdomsord, balansakter på brinnande linor och jättegarnnystan. Jag hade fått förnyad energi. Jag kände glädje. Och jag kunde svara på frågan. ”Varför gör jag det här?”

Hur skulle du som lärare vilja använda operan Satyagraha i din undervisning?

Berätta för oss i Kulan. Vi och dina lärarkollegor vill veta.  Gör din röst hörd! Med eller utan magstöd men fredligt. Tack.

På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

För Kulan /Monica Eriksson

Citat och text i Satyagraha

Akt 1

Scen 1 Kuru Field

s 1 – 16

Jag ser dem samlade här
inför striden.
Sålunda talar Arjuna till Krishna
som placerar sin vagn mellan arméerna.
Arjuna sade:
Hela mitt vara är besegrat
av försvagande medlidande
Vilket är det rätta,
undrar jag förvirrad.

s 23

Krishna sade:
Se till att likställa
njutning och plåga,
vinst och förlust,
seger och nederlag.

Scen 2 Tolstoy Farm

s 42

Vis är den som har uteslutit
begär och syfte från sina handlingar,
och som har låtit sitt arbete
uppgå i kunskapens eld.

s 46 – 53

Teori och praktik
är två skilda ting
säger de enfaldiga.
Men utför det ena
och skörda samtidigt frukten
av det andra.
Gör ditt arbete
ty handling är bättre än icke-handling,

Scen 3 The Vow

s 74 – 79

Den som avstår från en handling
för att den är svår
eller medför fysisk smärta,
avstår av egennytta och
skördar aldrig någon frukt
genom detta offer.
Men om en handling görs
för att den måste göras,
och överger all tanke på frukterna,
skall detta ses som gott och sant.

 

s 84 – 87

Liv av föda, föda av regn,
regn av offer, offer av handling.
Den som på jorden
inte håller hjulet i rörelse
lever för njutningar, meningslöst.

Akt 2

Scen 1 Confrontation

s 128 – 148

”Uppfyll mitt begär!”
”Döda fienden!”
”Ge mig makt!”
”Gör mig lycklig!”

s 149 – 153

Så tänker de,
dessa förlorade själar
Besatta av ouppnåeliga begär,
fyllda av hyckleri, arrogans och stolthet
får de världen att gå under.

Scen 2 Indian Opinion 

s 174

De mindre kloka handlar
med en bindning till handlingen,
medan de kloka handlar
utan bindningar
och gör de handlingar som måste göras.
Så uppnår människan det högsta.

s 208

Om jag inte utförde mina handlingar
kommer dessa världar att gå under.

Scen 3 Protest

 s 216 – 217 

Krishna sade:
Människan skall inte hata någon,
vara fri från tankar om ”jag” och ”mitt”,
oberörd av njutning eller plåga.
Lyckliga de som kämpar
och befinner sig i en sådan strid.

Akt 3

 Newcastle March

s 267 – 268
Den vise som nöjer sig
med kunskap och insikt,
som står stadig och behärskad,
för vilken lera, sten och guld
är ett och samma
skall kallas upplyst och närvarande.

 

s 277

Eld, ljus, dag, månen blir allt större,
Jag har många födslar bakom mig,
Jag är ofödd och mitt jag
är oföränderligt,
men trots att jag är herre över allt levande
styr jag min egen natur
och skapar mig själv.

s 315

Närhelst orättvisan reser sig,
då framträder jag.
För att skydda det goda,
för att lägga grunden för rättvisa,
uppstår jag i varje tid.

Scener

Akt I Tolstoj 

Kuru – Rättvisans fält
Ett stort slag förestår. Guden Krishna samtalar med prins Arunja (eller är det Gandhi).

 

Tolstoj-farmen – Sydafrika (1910)
Gandhi organiserar motståndet mot Sydafrikas rasistiska förtryck av de indiska immigranterna.En kooperativ arbetsgemenskap upprättas.

Svärandet av eden (1906)

Samtliga indier i Sydafrika ska registrera sig, alltid medföra uppehållstillstånd och lämna fingeravtryck. Det beslutas att göra motstånd mot lagförslaget – intill döden.

 

Akt II Tagore

Konfrontation och räddning (1896)

Gandhi har utomlands rapporterat om de indiska immigranternas situation i Sydafrika. När han återvänder förföljs han av en uppretad folkmassa. Polischefens hustru ingriper och sluter upp vid hans sida.

Indian Opinion (1906)

Proteströrelsens egen tidning Indian Opinion blir ett viktigt internationellt vapen i kampen för rättvisa och spridandet av Satyagraha – Fasthållandet-vid-sanningen.

Protest (1908)

Gandhis anhängare provocerar fram arresteringar och fyller fängelserna. Om inte regeringen drar tillbaka lagen, kommer de att samla in alla indiska pass och bränna dem. Regeringen vägrar. Gandhi håller ett bönemöte innan samtliga pass läggs på bålet.

 

Akt III – King

 Newcastle-marschen (1913)

Gandhi samlar femtusen arbetare vid gruvorna i Newcastle. De ska marschera de fyra milen till Transvaals gräns. Antingen kommer de att arresteras vid passkontrollen, och skapa ett administrativt kaos. Eller så tillåts de fortsätta till Tolstoj-farmen och kan där utöka strejken. I bägge fallen kommer regeringen att pressas att dra tillbaka de rasistiska lagarna – allt enligt de regler som föreskrivs av Satyagraha.

Vadå vardagsrasismen? Finns det något sådant?

Presentation av ett antirasistiskt och normkritiskt metodmaterial fritt för skolan att använda.

rasism 2 Jag börjar med att berätta lite om mig själv, vad jag gjort tidigare och … Förlåt vad sa du?” ”Ja jag undrade bara.. vart kommer du ifrån?” Tänk om detta kunde ha varit 1 miljon kronors frågan i programmet ”Vem vill bli miljonär”. Ibland har det känts så… För vad svarar jag egentligen på det?

Vanligtvis börjar jag rabbla upp mina halvor och kvartar: ”Ja jag är halvitalienare, en kvarts finsk och en kvarts svensk”. Sedan skämtar jag lite om att jag med dessa anlag antagligen har ett jävla temperament. Jag lägger även ibland till att jag ser väldigt mörk ut för att bära på dessa gener. Kanske har jag nordafrikanskt eller turkiska rötter någonstans? Ibland håller den andra personen med om att det är lite märkligt. ”Men är du bra på pastarätter då?” kan bli en halvseriös följdfråga. Oftast ler jag och svarar ”självklart”, halvt på skämt men även för att på något vis ändå passa in i den stereotypen jag vet att jag bäst hör hemma i.

Man kan säga att jag dels blir föremål för en annan människas behov att placera mig i ”rätt” kategori, men också för mina egna fördomar om hur jag borde vara utifrån det jag har sett och hört. Det värsta är ju att inte höra hemma någonstans alls, varför jag valde när jag var yngre att kalla mig ”italiensk” i hjärtat även om jag bodde i Sverige. Kanske gjorde jag detta val som en följd av att jag blev utpekad som annorlunda i samma stund som mina klasskompisar en gång skrek ”jävla apa!” på skolgården i lågstadiet? Det vet jag faktiskt inte. Det enda jag vet är att det har varit en smärtsam, förvirrande och djupgående identitetsproblematik till den dag jag kapitulerade i vuxen ålder, accepterade att jag inte hörde hemma någonstans och började kalla mig själv en alien. Dock kan jag inte påstå att den lösningen heller är exemplarisk. Vad jag vet är att krisen av att inte höra till, att inte ”höra hemma” någonstans, kan få vem som helst att känna utanförskap. Eller ett steg längre, sätta sig själv i ett utanförskap. Och som många samhällsforskare och andra människor säkert kan hålla med om, så är utanförskap ett av dem samhällsfenomen som genererar störst skada. Både på individnivå, men också på samhällsnivå.

rasism 3b

Ett sätt att komma ifrån detta, enligt mig, är att utmana och omforma tankemönster samt de existerande kategoriseringarna vi rättar oss efter. Istället för att se etniciteter och fysiska attribut behöver vi öva på att se enskilda unika individer. Både vad gäller de människor vi möter men också synen på oss själva. Istället för att fråga ”vart kommer du ifrån?” för att på så vis tycka oss kunna definiera en person bättre, så kanske vi ska börja med att ställa andra typer av frågor. Jag vill även markera att jag har förståelse för att de flesta som frågar denna fråga absolut inte menar något illa, men det är inte heller motivet bakom frågan jag önskar att peka på i detta fall utan snarare effekten samt följderna av den. För vad säger man egentligen med frasen ”vart kommer du ifrån?” ? Har den någon dold innebörd? Uppfattningen är alltid subjektiv, men jag har alltid kunnat översätta det till ”du ser inte ut att höra hemma här”. I nästan varje nytt möte med en annan människa, i ett land jag är född i och en stad jag har bott i under mina 30 år i livet, har jag alltså fått höra ”du ser inte ut att höra hemma här”. Och det är just när man anlägger det här perspektivet som begreppet vardagsrasismen, enligt mig, legitimeras och lyser igenom med full kraft. Låt mig då även få markera att detta bara är ett av flera exempel på hur vardagsrasismen förekommer i åtminstone mitt dagliga liv.

Under mina år som jag i vuxen ålder har arbetat på skolor och andra ungdomsverksamheter har jag fått intrycket av att vardagsrasismen är mer utbredd än någonsin, med en ribba som har höjts och med ungdomar som både stämplar varandra liksom sig själva i sitt vardagliga umgänge och tal. Många av dem känner antagligen, liksom jag, att de inte uppfattas som svenskar utifrån, och många av dem har nog istället valt att anpassa sig och sin självbild efter villkoren att ”inte höra hemma här”. Jag har sett vissa ta till olika medel för att försöka passa in bättre i det svenska majoritetssamhället, medan andra istället verkar ha gett upp och istället format sig en identitet på att vara ”icke-svensk”, vilket också är definierat utifrån ett stereotypiskt tankesätt. De flesta ungdomar hamnar dock någonstans där emellan.

Vad som blir tydligt för mig är att många av Sveriges ungdomar mår inte bra. Självbilden är beroende av de speglingar som ges utifrån, självförtroendet av de möjligheter som finns att visualisera samtidigt som klyftan mellan ungdomar med olika förutsättningar kraftigt ökar och fördomar kring vissa etniciteter normaliseras. I och med denna utveckling anser jag att det aldrig har varit viktigare för skolor samt barn- och ungdomsverksamheter att se över sitt värdegrundsarbete. Det finns ett behov av att uppdatera befintliga rutiner, handlingsmetoder samt kunskap om hur man genomför ett pedagogiskt, normkritiskt och antirasistiskt arbete tillsammans med barn- och ungdomar på ett framgångsrikt och långsiktigt sätt. Vi behöver medvetandegöra de rasistiska processer samt strukturer vi rör oss inom, tillsammans med våra unga, och etablera engagemang samt nya tankemönster som förhoppningsvis generar en positiv utveckling för kommande generationer.

rasismb

Teater Struktur är ett projekt inom organisationen Ungdom Mot Rasism och har nyligen lanserat ett innovativt och kostnadsfritt antirasistiskt metodmaterial som heter ”Leken Mellan Rum”. Materialet riktar sig till lärare och pedagoger och innehåller både information, begreppsförklaringar, ledarskapsövningar, tips samt färdiga lektionspass som går att applicera på ungdomsgrupper mellan 13-25 år. Projektet erbjuder även gratis utbildning till de verksamheter som önskar lite mer vägledning och stöd i sitt antirasistiska arbete. Välkommen att besöka vår hemsida!

 

/Julia Rosati, Utbildare på Teater Struktur

rasism

Lärare, skolbibliotekarier, fritidsledare, välkomna till Kolla Kultur

Under två eftermiddagar , den 7 och 8 september möts lärare, skolbibliotekarier,  kulturlivet,  skolledare och fritidspersonal för att ta del av det aktuella utbudet inom t.ex. scenkonst, film, litteratur och slöjd. Under eftermiddagen väljer du själv vad du vill ta del av, vi har scenframträdanden, workshops, föreläsningar, utställningar och så klart mingel med lätt förtäring.  Upptäck en helt ny mötesplats för kunskap, erfarenhetsutbyte och inspiration. Välkommen!

kolal bild kultur

Datum och tid: 7 och 8 september kl 15-20. 7 september vänder sig till pedagog på förskola upp till årskurs 6, 8 september till pedagoger från årskurs 5-9 och gymnasium. Föresläsningar om estetiskt lärande, workshops i att skapa, uppleva, scenkonst och utställningar.

Plats: Dieselverkstaden i Sickla, Nacka
Pris: Kostnadsfritt. Begränsat antal platser. Men eftersom vi bjuder på förtäring är anmälan obligatorisk
Program: Vi bjuder på smakprov på flera programuppträdanden, verkstäder om professionell konst och kultur och informella samtal med företrädare från branschen. På agendan står frågor om makt, normer, identitet och mångfald, och inte minst best case från förskola och skola.

7 september
Program för den 7 september:
Anmälan till den 7 september :

8 september
Program för den 8 september:
Anmälan till den 8 september:

 Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Spännande inblick i repetitionsprocess

Regissören för Vår tids fruktan som snart spelas på Tribunalen ger en inblick i repetitionsprocessen. Pjäsen belyser och problematiserar hur hotfulla situationer kan få människor att vika från en dittills hög moralisk hållning. Helt enkelt, vem är jag i skarpt läge?

Vill du och din klass ta del av repetitionen så vill teatern gärna ha er som provpublik. Hör av er till Maja på Tribunalen . Föreställningen kan bokas med Kulanpremie för gymnasiet och årskurs 9.

Tribunalen 3

En kort inblick i vår tematik och process

På Teater Tribunalen repeterar vi just nu Vår tids fruktan och elände, en slags antologi för scenen bestående av nyskrivna scener av flera olika dramatiker. Idén är på flera plan skamlöst stulen från Bertolt Brechts och Margarete Steffins pjäs ”Tredje rikets fruktan och elände” från 1938.

Dels är den dramaturgiska formen nästan rakt av kopierad – en kort vers inleder varje scen, en tydlig scenanvisning anger var och när scenen utspelar sig, och sedan kastas vi rakt in i en exempelscen ur vardagen. Verserna ger en ”brechtiansk” förhöjning och distans, de noggrant angivna platserna och årtalen låter oss ana en dokumentär autencitet, och själva situationerna bjuder på igenkänning och moraliska dilemman.

Dels är det idag tyvärr möjligt att associera vår egen tid med tidigt tyskt trettiotal. Inte att jämföra rakt av, bevars, men rädslorna, oron, osäkerheten och den eländiga tillvaron för många, många människor finns där, liksom det politiska och ekonomiska exploaterandet av allt detta.

Vi är fyra skådespelare på scenen, och har just klarat av första veckans ”genomtrampning” av hela materialet. Då prövas texterna för första gången på golvet och det blir tydligare (än vid skrivbordet) vad i texten som bör behållas och vad som känns överflödigt. Vid den här tidpunkten i en repetition känns en föreställning nästan alltid väldigt rapsodisk, ensemblen hoppar mellan scener och situationer som mellan ostadiga isflak. Därför är det skönt att vi också har hunnit med att musiksätta och öva en del på våra verser, som i slutändan är tänkta att ge någon slags formmässig stadga åt föreställningen.

Henrik Dahl, regissör och skådespelare. På bilderna: skådespelarna Jan Ärfström och Tiril Wishman Eeg-Henriksen från repetitionsfasen

Vill ni se mer av vår process så behöver vi både lärare och elever som referensgrupp. Kontakta i sådana fall Maja på Tribunalen

trib 2

Vår tids fruktan och elände

Delvis inspirerade av Bertolt Brechts Tredje rikets fruktan o elände vill vi med den här föreställningen teckna exempel på hur vardagliga förfaranden, i ett repressivt samhälle, kan bli till effektiva terrorvapen, och hur hotfulla situationer kan få människor att vika från en dittills hög moralisk hållning.I Europa putsas fascismen just nu upp och blir rumsren och presentabel. Lagar som var till för att skydda den parlamentariska demokratin – yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, meddelarfrihet, konstnärlig frihet etc – vänds ut och in på, så att de börjar motverka sitt forna syfte. Demokratin som vi känner den (med alla sina tillkortakommanden) verkar långsamt slå sönder sig själv och lägga sin lit till att just antidemokratiska krafter ska skydda spillrorna.I ett sådant allt kyligare politiskt klimat aktualiseras frågan om den vanliga medborgarens vilja och förmåga till civilkurage på flera plan. Det kan gälla
vardagliga konfrontationer eller situationer som var och en för sig inte är avgörande, men som sammantaget riskerar att sätta sin prägel på ett samhälles mentalitet. Verbal misshandel på T-banan eller svepande generaliseringar om olika samhällsgrupper vid tre-fikat.Helt enkelt, vem är jag i skarpt läge? 26, 29 september, 10, 13 oktober klockan 13.00
Det går även att boka till våra kvällsföreställningar, mer info om dem på vår hemsida.
trib 1

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder
elisabeth.soder@stockholm.se