Visar alla blogginlägg med kategorin:
Särskilt IT-stöd

Författarskola med Magnus Ljunggren. DEL 1 av 2

  • magnus 5

Vi lärare läser och skriver tillsammans med våra elever varje dag. Vad har vi att lära av en annan profession som också arbetar med språket? Vi bad författaren Magnus Ljunggren ge en workshop för att ge oss  tips och erfarenheter att ta med till klassrummet inför bok-webb- och scenerbjudandet från KUL1415.

Använd IT för att arbeta med textens yta

Magnus började att prata om textens yta,  stavning, grammatik med mera. Det som för en generation tillbaka var det svåraste, framförallt för personer med läs- och skrivsvårigheter är numera  inte ett lika stort problem. Många av dessa hinder är undanröjda för våra elever tack vara digital teknik.  Det är lättare att få överblick, se över disposition och grammatik. Texten blir läsvänlig när vi väljer teckenformat,  layout, använder rättstavningsprogram, väljer radavstånd och teckenstorlek. Vi kan undvika upprepningar genom att söka efter synonymer.

Magnus redigeringschecklista

  • Se över tecken i texten, Magnus rekommenderar att vi skall ta bort alla utropstecken när vi skrivit klart. För mycket tecken i en text påverkar läsbarheten. Använd ” serch” och ersätt de flesta frågetecken med punkt. Fundera på vilka meningar som verkligen behöver utropstecken.
  • Småord, skriv-tics, Se över om ju, nu etc. behövs de?
  • Försvagningar, Leta rätt på förminskningar i texten och gör den precisa. Skriv inte ”nästan arg”, ”lite hungrig” . Håll uppsikt över ”liksom, ungefär, nästan, känns som att”.
  • Dubbla superlativ. När behövs dessa förstärkningar? Fantastiskt bra, oerhört bra.
  • Dubbel information, Svarar i telefonen, kollar ett TV-program i TV:n. Behöver allt berättas? talar i telefonen” till exempel. Får läsaren reda på samma sak flera gånger?

Fem enkla, tre lite krångligare och några avancerade  tips som är bra att ge till eleverna när de är klara med sin text, Checklista-redigera  ( format, utropstecken, upprepning, dubbla superlativ …). Finns mer tid är det stimulerande för eleven att fundera över sig själv som skribent. Vad gillar jag för böcker? Hur tycker jag att en bra text skall se ut med det innehåll jag  förmedlar?  Långa meningar eller korta? Enkelt eller avancerat språk? Skiljer jag löptext från dikt? Hitta en medvetenhet i texten.

Är berättelsen förståelig?

  • Håller karaktärena ihop? Är de motsägelsefulla bortom det godkända? Var är de, vem pratar? Saknas några karaktärer? Finns det för många karaktärer?
  • Vad saknas för att man skall kunna förstå, tema , premisser?
  • Hitta tomheten och fyll den. Ofta i repliker och möten. -Hej hej, det okey, och hur mår din fru då… då ses vi nästa vecka och så vidare .
  • Smiter jag någonstans? Låter jag bli att förklara vad som sker i ett visst läge för att jag inte vet eller av någon annan anledning?
  • Bryggor, sånt som saknas för att knyta ihop texten med nästa del, en brygga från ett skeende till nästa.
  • Överflöd, information som inte behövs, det räcker som det är.
  • Texten undertext – övertydlighet, skall detta uttalas eller egentligen förstås ändå?
  • Gestalta, visa, berätta inte. Tänk teater eller film. Ingen ska behöva säga vad de tycker genom författaren. Läsaren skall kunna se det genom det som görs. Han var arg. ”Utan att säga något knycklade han ihop brevet och stoppade det i byxfickan. Sedan log han emot mig.”   En författare som är mästerlig på att gestalta text är Marguerite Duras. Ett citat från Åsa Lundholms lärarguide till Halv elva en sommarkväll Alla tiders klassiker wikin.  ” Duras lägger inte mycket krut på handling och dialog, men desto mer på att gestalta karaktärernas inre drama med hjälp av ett vidunderligt vackert språk.”
  • Tänk på koreografin, hur rör personerna sig i rummet? Är det möjligt att göra som personerna gör/går? Om de står för stilla, ge dem rörelse  eller sysselsättning.
    Här kan ni göra de övningar vi skrev om i blogginlägget,  Bild som ett redskap i skrivande och berättande och rita tidslinje och kartor.

berättande 63

  • Avsluta berättelsen med det viktiga, inte det ovidkommande-
  • Läs texten högt för dig själv och andra , som avslutning innan texten lämnas vidare. Då hör du om du har rytm och flyt i språket. Har du tillgång till talsyntes? Markera texten och lyssna på den. I Stockholm har alla kommunala skolor tillgång till talsyntes, på gymnasiet finns den i Claro Read och för grundskolan finns den i CD-ORD.

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

 

Elisabeth Söder