Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Får alla elever uppleva The Wow Factor?

När jag gick på Lärarhögskolan hade vi animerade diskussioner om utbildningen skulle hållas separat från näringslivet. Jag hävdade med emfas vikten av att skolan skulle stå för sig själv utan att ta hänsyn till näringslivets behov. Nu är jag inte lika säker. Vi har samma ämnen som för 100 år sedan och i takt med att vi rasar i PISA rankingen går vi också tillbaka till den metodik vi hade för säg 60 år sedan. Men är PISA det bästa testet för att utvärdera den svenska skolan?  Sverige ligger inte sämst på alla rankinglistor, tittar vi på Current innovation index  och innovation scoreboard ligger vi i topp. 

Våra elever skulle kanske må bättre och utnyttja sin fulla potential om vi närmade oss näringslivets och samhällets behov? Ett näringsliv som efterfrågar kreativitet, uthållighet, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, världsmedborgare, emotionell intelligens, ledarskap, problemlösning, digital litteracitet och entreprenörskap. Kunskaper och färdigheter som ingår i alla kulturprojekt. Om detta handlar mitt inlägg som främst bygger på Ann Bamfords forskning och föreläsningar.

Vad behöver våra elever lära sig? I London beräknas ett av fyra jobb vara inom kultursektorn och kreativa näringar. Hur ser det ut för Stockholm? På bilden ser du Avicii en av våra kända dj:s. Jag kunde också lagt upp bilder på Rebecca & Fiona, Nause, Adrian Lux, Eric Prydz, John Dahlbäck som exempel på en kreativ näring.

avicii-wallpaper-5

När barnen är små märker vi att de lär sig genom alla sinnesorgan och det är något vi borde fortsätta med om vi tar hänsyn till nutida hjärnforskning. Numera vet vi mycket om hjärnan, vi kan se att ju fler sinnen vi aktiverar desto bättre för hjärnans utveckling. Trots den vetskapen har eleverna få möjligheter att uttrycka sig med alla sinnen i högre årskurser.
Tills dess elever får fler timmar med praktiskt estetiska ämnen och våra skolor har kreativa center med tillgång till konstnärligt material, kameror, symaskiner etc. och kulturpedagoger på samma sätt som vi har IKT-pedagoger har vi tillgång till modern teknik som innebär att elever kan skapa filmer, musik och programmera i alla ämnen.

ann bamford

The Wow Factor

Anne Bamford är fortfarande mest känd för sin forskningsrapport för Unesco, The Wow Factor  där hon undersökte 170 länders arbete med estetiska uttryck och kultur i skolan. Wow står för den känsla som uppstår hos en elev som är helt absorberad av sitt skapande. I rapporten visar hon på ett tydligt samband mellan länder som ligger i PISA-toppen och satsning på estetiska ämnen. Tydligast är det i USA ”där stater med mest traditionella system är de som har sämst resultat  medan de stater som har satsat på estetiska ämnen och mer kreativ undervisning har höjt sina skolresultat. Det gäller till exempel Chicago som hade några av de sämsta skoldistrikten men nu ligger de bland de bästa. ” Från Pedagogska  magasinet.

Något som kom fram i Unescorapporten och som förvånade mig är att alla konstnärliga projekt inte uppvisade det sambandet. Det räckte inte med att eleverna fick möjlighet att uppleva kultur och skapa. Kulturprojekt som upplevdes som dåliga försämrade tvärtom elevernas kreativitet. I The Wow Factor identifierades ett antal faktorer som gav kvalitet: att externa kulturaktörer medverkade och att eleverna lockades att utmana sig själva.

Effekter av kulturprojekt i skolan

”Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga, och det stärker det sociala samspelet i en klass.
– Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många mångkulturella klassrum med barn från hela världen bredvid varandra, säger Anne Bamford.
Ytterligare en effekt är att eleverna skolkar mindre i skolor med bra estetisk undervisning. Barnen trivs helt enkelt bättre i de skolorna, vilket inte ska underskattas.
– Om eleverna har roligt i skolan är chansen större att de anstränger sig och den energin överförs till alla ämnen.” Från Pedagogiska magasinet

Ann Bamfords råd för att uppnå kreativ stämning i klassrummet

• Man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
• Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
• Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
• Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
• Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.
Råden fick vi som besökte Skolforum och de nedtecknades  av Pedagog Stockholm /blogg

P1020013

Kreativitet och den svenska skolan

I november 2016 var Ann Bamford inbjuden av Karlstads universitet och Region Värmland för att prata om kreativitet i den svenska skolan. Tack till Tobias Berger på Pedagog Värmland som filmade.  Jag rekommenderar varmt att ni tar er tid och ser filmen för att sedan gemensamt reflektera över vilka åtgärder som kan vidtas på den egna skolan.
I filmen pratar Ann Bamford om skoldagens struktur, en erfarenhet jag har är att det är bra att schemalägga block på EM för ämnen som kan tänkas samarbeta i ämnesövergripande projekt, exempelvis, samhällskunskap, historia och svenska. Då finns det tid för kulturbesök, rejält med tid för skapande utan att avbrytas av schemat. Lärare som jobbar i team blir också modigare och vågar utmana eleverna, något som vi vet är viktigt för att kulturprojektet skall bli utvecklande. På Kulan hittar du kulturaktörer och rådgivare inom dans, cirkus, teater, drama, film, dramaturger, serietecknare och författarförmedling och mycket mer.
I föreläsningen pratar Ann bland annat om Sveriges resultat i olika rankinglistor. Det jag tycker är mest nedslående för Sveriges resultat i PISA är definitivt att de elever som inte lyckats uppnå ens lågt ställda baskrav ökar. I det första PISA testet var det 2% av eleverna som inte uppnådde den nivån nu är det 18% . Det är siffor jag vet skulle se annorlunda ut om eleverna arbetet med kulturprojekt där det fått en chans att lära och uttrycka sig på sitt sätt. Men det värsta av allt är att bakom dessa siffor är det unga människor som känner sig olyckliga och misslyckade i skolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

SKRIVPROJEKTET SOM ÖPPNADE MÅNGA DÖRRAR

FB_IMG_14534590976851080

Att kliva in som lärare i ett klassrum med sjuåringar framkallade en känsla av mild nervositet, färggrant glädje och glimmande framtidshopp. Jag har alltid jobbat med äldre barn. Hur ska det gå?

I augusti bytte jag skola och stadiet. Med mig tog jag alla idéer som fanns i huvudet redan och envishet i beslutet att lyckas. Jag tog med mig även erfarenheten att ämnesintegrering är det ultimata arbetssättet som jag måste behålla eftersom jag inget annat kan.

Vad betyder lyckas behöver jag filosofera ett tag till för att formulera några rader med någorlunda ödmjukhet.

Dagarna tillbringar jag på Björkhagens skola med en klass som jag beundrar och bär högt.

Ungarna har otroliga föräldrar som engagerar sig, byter skift för att kunna följa med på utflykt, ordnar kulturaktiviteter, hjälper till med praktiska trådar i mitt evinnerliga försök att bedriva en hållbar undervisning som består även av återanvändning av olika material som blir skräp där hemma men användbara delar av ett bygge eller pyssel här på skolan. De flesta hinner prata med barnen om skoldagen och läsa dagsrapporter på klassens Facebookssida. Att som förälder ha förväntningar på skolan är självklart, att som förälder kunna visa att man är nöjd är mindre självklart och något som jag upplever varje dag.

FB_IMG_14470731738151242

Tidigt såg jag mina elevers kreativitet genom muntliga redovisningar om saker de gjort, om känslor och händelser. Genom egna teckningar skapade de berättelser om livsviktiga saker som lek, skola, jämlikhet, mat, hem, kompisar, konflikter, nyfikenhet, fantasi, känslan att vara behövd och fika.

20151105_122233

SKAPANDE OCH ELEVINFLYTANDE

En elev ritade och tecknade i mängder från första skoldagen. Filmer och serier han sett hemma var stor inspiration. Papper översvämmade både hans bord och min kateder. Det upptog nästan all hans tid vissa dagar. Teckningarna bar på en berättelse som han och fyra kompisar till hittade på medan de lekte med lego.

En dag sa eleven: ”Jag vill göra en bok och den ska vara på biblioteket. På stora biblioteket. Borta i Björkhagen, du vet där vid kiosken! Inte kiosken i T-banan utan vid affären. Jag vill vara känd och rik. Folk ska köpa mina böcker. Du kan få rabatt Lili om du hjälper mig skriva!”

Vad gör man inte för lite rabatt när man uppbringar en lärarlön?

Vi bestämde att få ordning både på teckningar och berättelsen. Han berättade, jag skrev. Vi ändrade, han ritade mer. Vi berättade för klassen vad vi gör.

Alla skrek: Vi vill också skriva böcker!

Sagt och gjort. Hela november var en tecknar- och skrivarverkstad. Boksläppet med alla föräldrar ägde rum i samband med Luciafirandet. Under denna månad hände något med mig som lärare för yngre barn. Det uppstod en trygghet och erkännande att jag alltid vill vara där.

KREATIVA PROJEKT- TILLFÄLLE FÖR BEDÖMNING AV OLIKA FÖRMÅGOR

Jag fick lära känna mina elever på ett sätt som förde oss närmare, gav mig en riktig bild hur de tänker, hur de förstår en fråga, hur mycket de kan skriva, vilken hjälp de behöver i sin utveckling som berättare, vilka strukturer jag behöver skapa för att leda framåt.

Biblioteket i Björkhagen tog emot oss med öppna armar.

Hur gör jag för att eleven ska börja sitt kändisskap som han förknippar med författarjobbet? Den lokala tidningen Hammarby Skarpnäck var snabbt på plats när vi tågade till biblioteket i början av december. Utställningen varade i över en månad; klassen fick många fina skriftliga hälsningar av unga och äldre besökare.

20151221_100034

ELEVERS ALSTER MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS

I mitten av januari flyttade utställningen till skolbiblioteket. På Björkhagens skola går 860 elever. En central plats vid ingången är tydlig uppmuntran till elevernas skrivande och bekräftelse att olika rum tillhör dem också. Att elever kan skapa kultur och dela med sig!

20151214_101407 (800x600)

VAD HÄNDER SEDAN?

I februari implementerar vi elevernas böcker i värdegrundsprojektet Alla är viktiga. Vi läser en bok per dag. Jag har redan innan ordnat diskussionsfrågor, diagram och stödet för kamratbedömning.  Eleverna ska få möjlighet att ge respons till sina kamrater och ur diskussioner få ännu bredare verktyg för framtida skrivande. Jag kommer att luta mig bakåt med ett leende och konstatera att nervositeten som jag nämnde i rad ett är helt borta. Kvar är känslan att allt går. Det gäller att lyssna, höra, uppmuntra,slita av allt arbete och pröva. Se ingångar som väntar på att överträdas.

FB_IMG_14533679653423825

Innan böckerna tar plats i var och ens hem bygger eleverna bokens landskap i lera och placerar den på en kakelbit.

Det ligger kakelbitar i många källare. Ta vara på det.

Det finns författare i varje klassrum. Låt de ta plats i det offentliga rummet.

20151214_101429

Lili Kapper, lärare i 1c, Björkhagens skola, Johanneshov

Lili Kapper var med i bokprojektet KUL1415 med sin klass och boken Mystiska ungar på Kungsholmen. På Kul1415.se/skola finns den och alla andra böcker tillgängliga.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth