Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Hundraåttio berättelser med utgångspunkt i personliga föremål

”Mamma, hoppas vi träffas en gång till”. Det är Ashos hjärtskärande ord och de går inte värja sig mot. Hon flydde ensam från Somalia till Sverige endast 13 år gammal. Hennes mamma är kvar i hemlandet och sålde sitt hus för att Asho skulle kunna fly till ett drägligare liv i Sverige, till sin syster som redan bodde där. När Asho kom till Märsta kunde hon inte läsa eller skriva och det var där jag träffade henne.

EPSON MFP image

Jag är scenberättare och dramapedagog och ledde ett projekt med målet att få nyanlända barn och ungdomar att skapa berättelser med utgångspunkt i personliga föremål. Ett språk- och identitetsprojekt.Första gången jag träffade Asho hade hon med sig ett papper där en berättelse om hennes mamma var nedskriven. Asho hade berättat, systern hade skrivit då Asho var analfabet. Men längst ner hade hon ritat två gråtande kvinnor. Den ena var Asho, den andra hennes mamma.

Du får bara ta med ett föresmål , vad skulle du välja?

Hundraåttio berättelser med utgångspunkt i personliga föremål

Bloggbild1b

På bilden ser du Asho, Bushra, och Bayan. Asho  var ett av 180 barn som var delaktiga i berättarprojektet som gjordes i två omgångar i Märsta och Sigtuna. Det skapades 180 unika berättelser om föremål som en minion från Mc Donalds eller om ett halsband med hajtänder från Syrien. En pojke valde att skriva om sin färgglada, hemsydda groda, en flicka om en pingisboll hon fått av sin kusin som flytt till Finland. Det var sedlar från hemlandet, spelkort, klänningar, fotbollar, mobiltelefoner. Ja, allt ni kan tänka er som är viktigt för barn i mellan- och högstadieåldern. Men berättelserna handlade inte bara föremålen. De innehöll saknad av en moster i Afghanistan, längtan efter fotbollsplanen i ett sönderbombat Mogadishu. Ett par rödvitrandiga kalsonger blev en berättelse om flykten från hemlandet. I kalsongerna hade Muhammeds mamma sytt in två fickor där han skulle ha sina pengar, närmast kroppen. Många berättelser handlade om sorg och saknad av vänner men även om drömmar om en framtid i Sverige.

Enbitavmig4c

Berättarprojekt blev ett scenprojekt

Barnens och ungdomarnas berättelser blev starkare ju mer tid de fick arbeta med sitt material. Deras kreativitet sprutade ut berättelser fulla av liv, så viktiga. Till sist skapade det sådana känslor i mig att jag var tvungen att fråga om barnen ville framföra sina berättelser på en scen. Det skulle bli som ett levande brev från dem till publiken. Alla ville vara med och i ett tredje projekt i Märsta fick jag möjligheten att jobba med en hel klass under några månader. Det blev en föreställning med personliga berättelser blandat med folksagor från deras hemländer. Men det blev endast ett tillfälle och det här behövde ju framföras i hela Sverige. Det var 2016 och Sverige hade tagit emot rekordmånga flyktingar. Jag visade berättelserna för min kollega, musikern Anders Peev, och vi insåg det enorma värdet i berättelserna. Skulle det vara möjligt att vi gjorde en föreställning med barnen på scen tillsammans med oss? Några enstaka föreställningar kanske skulle fungera men tyvärr inte en hel turné eftersom barnen går i skolan.

Bloggbild3b Riad är från Marocko och Aisha kommer från Uganda

Tretton starka berättelser

Men vi ville att barnen skulle vara på scenen tillsammans med oss, det är ju deras ord, deras berättelser som ska framföras under föreställningen. Hur skulle vi lösa det? Jo, självklart skulle vi filma dem och spela in deras röster, då kan vi vara på scen samtidigt. Jag framför deras berättelser live och Anders skapar magi med sin nyckelharpa i samspel med filmer på barnen. Vi valde ut 13 starka berättelser av 180, många fler ville vara med, och det blev ett unikt samarbete mellan Musikteater Unna och 13 nyanlända barn och ungdomar. Filmerna skapades av filmkonstnären Ida Lindgren. Vi lanserade idén för Kulturbryggan som nappade och tillsammans har vi skapat en stark och empatisk föreställning om saknad och framtidstro. En bit av mig är ett samarbete mellan generationer, mellan barn och konstnärer.

Bloggbild4 Zarif var analfabet när han kom till Sverige från Afghanistan. Nu är han en av 13 ungdomar som skrivit berättelser till föreställningen

Upplev föreställningen på Teater Tre

Nu har du möjlighet se hur det unika samarbetet blev på Teater Tre den 24 och 25/4. Musikteater Unna spelar endast fyra föreställningar i Stockholm. Är du intresserad så hör av dig till Anna Holmlin Nilsson som är teaterns producent. anna@musikteaterunna.se eller 070-7526445. Läs mer på www.musikteaterunna.se.

Bloggbild5 Anders Peev och Johan Theodorsson under en föreställning av En bit av mig

 

Blogginlägg av Johan Theodorsson, dramapedagog i de tre berättarprojekten i Märsta/Sigtuna och scenberättare i Musikteater Unna som har producerat föreställningen En bit av mig.

Gränslöst skapande, tredje workshop

Hej! Jag heter Hannah Wikforss-Green och jag har gästbloggat här på Kulan tidigare. Min styrelsemedlem Montadar har bloggat om våra första två workshops, och jag tänkte nu blogga om den tredje!

Vår tredje workshop var  7e februari, som vanligt på Södra Latins gymnasium. Tidigare har det varit extremt stressigt innan workshoparna. Det är jättemycket att förbereda och att göra iordning, t.ex. bära alla instrument, ställa iordning bord, städa salarna, ställa fram allt konstmaterial, göra iordning allt fika, osv. Men denna vecka gick det jättesmidigt! Vi fick hjälp från våra underbara funktionärer som har varit väldigt engagerade. Vi var till och med redo tjugo minuter innan allt skulle börja, vilket vi aldrig hunnit med innan. Själva workshopen var också den smidigaste av alla vi hållit i hittills!

Tredje workshopen

Vi började som vanligt med att alla deltagare samlades i en gemensam sal där vi introducerade dagens aktiviteter och våra gäster. I konstworkshopen så skulle vi hålla på med tryck, i musikworkshopen så skulle vi som vanligt spela instrument och sjunga. Men denna vecka var skrivarworkshopen extra rolig, för vi hade våra spännande gäster: Skrivgäris!

skrivgäris

Skrivgäris är en Facebookgrupp med 5000 medlemmar som fungerar som ett forum för inspiration för kvinnor och icke-binära som skriver. Från Skrivgäris  kom: Yrsa Keysendal, Nicole Nilofar Sepehri och Flora Wiström och höll en skrivarworkshop. Yrsa är en frilansande lektör för privatpersoner och för ett av Sveriges största barn-och-ungdomsförlag, Nicole pluggar psykologi och vann Göteborgs litteraturpris tre år på raken och Flora är bloggare och författare och kom 2016 ut med boken Stanna hos Bonnier Carlsen. Det var fantastiskt att de kom, och alla deltagare tyckte att det var så roligt! Vi har haft enorm tur med våra gäster.

27913204_564682833882051_74333131746572493_o

Skrivarworkshop

På workshopen ledde Skrivgäris flera olika övningar. Ett exempel var att de spelade en väldigt poppig låt som gjorde att man blev glad och taggad, och när man lyssnat klart skulle man skriva non-stop i tre minuter om hur låten fick en att känna. Samtidigt som man skulle skriva spelade de en annan, betydligt sorgligare låt i bakgrunden. Det var ganska roligt när de satt på den andra låten, och alla började fnittra åt kontrasten, men sedan återgick deltagarna till att koncentrerat skriva.

Exempel på skrivarövningar

Några av skrivövningarna vi arbetade med var:
Beskriv ett klädesplagg som du äger men aldrig har på dig.

Beskriv:
Vårens doft i en mening
Ljudet av vintern i ett ord
Känslan av höst i en kort dikt
Smaken av sommar i fem ord

Fyll i meningen och fortsätt: I mitt nästa liv vill jag vara ___

Tänk på din handstil, eller en karaktärs handstil. Vad säger den om vilken typ av person du eller din karaktär är?

Fyll i meningen och fortsätt: Du skulle aldrig tro mig om jag berättade att _____ men det är sant och jag kan bevisa det.”

27628694_564681090548892_4389006606931563352_o

27173547_561393874210947_7077921211833194099_o 11

Konstworkshop

I konstworkshopen fick alla antingen prova på tryck eller fortsätta med det som de arbetade med de tidigare workshoparna. Vi tryckte genom att rista mönster i cellpapp, ett slags material som är nästan frigolitaktigt som man lätt kan sätta spår i. Sedan täckte vi cellpappen med färg och tryckte på papper. Resultaten blev jättebra! Det var många som testade på denna metod, och resten fortsatte på deras tidigare verk eller påbörjade något nytt.

akvarell5

Musikworkshop

27907821_564681537215514_1329743669294202506_o

I musik fortsatte folk spela instrumenten– basarna, gitarrerna, keyboardsen och ukulelesarna. Deltagarna började till och med bilda band och började diskutera vad för låtar de ville framträda på Kulturhuset!

I helhet var denna workshop min favorit. Den var så smidig, och ganska lugn, trots att det var ca. 80 deltagare denna vecka. Alla var så trevliga och glada! För att detta projekt ska funka krävs det att deltagarna tar initiativ, både socialt och kreativt och det har de verkligen gjort. Det är konstigt att tänka att 3/5 av våra workshops redan har varit, och att allt snart är slut. Jag kan tänka att efter vårt event på Kulturhuset på den 23/2 att vi i styrelsen kommer känna en sötsur blandning nostalgi och lättnad. Jag har jobbat på det här sedan April, och de andra sedan i somras. Det kommer vara skönt att få lite tid till att putsa ut och fokusera på skolan, men jag kommer ändå känna enorm saknad när allt är över. Men man vet aldrig, vi kanske kör en till omgång nästa år!

27629039_564681617215506_7684391812183609232_o

Vernissage

foaje_3-8043

På fredagen den 23 februari 18-20 avrundar vi Gränslöst skapande med ett event på Hörsalen i Kulturhuset som är öppet för allmänheten. Där ska deltagare som vill ställa ut sin konst, de som vill uppträda sin musik och de som vill läsa upp det de skrivit! Vem som helst får komma, och om du är intresserad så hittar du all information på vårt Facebookevent

Som ett avslut vill jag tacka alla som läst våra inlägg och som följt vårt projekt hittills här på Kulan och varmt välkommen till fredagens vernissage!

Hannah Wikforss-Green

27356186_561393787544289_7145528164653276673_o

3 bilder och 100 ord, Mina drömmars Enskede

Eleverna i åk 8 på Enskede skola startade höstterminen 2017 med att skildra sin egen plats i Stockholm. Uppgiften har genomförts under flera år på skolan, men i år testade vi att knyta an till Per Anders Fogelströms Stockholmsskildringar för inspiration och hade därmed möjlighet att delta i bokprojektet Fogelström 2017. I blogginlägget kan du läsa om vårt upplägg och koppling till kursplaner. Hälsningar från Caroline och Helena, lärare på Enskede skola
Enskede4

Inspiration av Per Anders Fogelström

Texten eleverna skriver ska vara en miljöbeskrivning, men självklart händer det saker där. Eleverna ska visa att de behärskar den språkliga förmågan att skriva levande och precist. Vi fokuserar på att använda flera sinnesintryck samt bildspråk, precis som Fogelström gjorde. Som inspiration har vi utgått från utdrag ur Fogelströms miljöbeskrivningar samt diskuterat hur Stockholm har, och fortsätter, förändras. Eleverna besöker sin plats och tar anteckningar, och arbetar sedan i skolan med att förvandla stödorden till en miljöbeskrivning. Förutom den beskrivande texten ska eleven också ta tre bilder som samspelar med textens innehåll. I boken publiceras enbart 1 bild och ca 100 ord, av utrymmesskäl.

Elevernas arbetsinstruktioner

Lokal pedagogisk planering, årskurs 8, Svenska.Vi kommer under de närmaste veckorna att arbeta med gestaltande text. Hur får man en text att bli levande, intressant och engagerande? Finns det språkliga hjälpmedel eller metoder som gör att man enkelt kan skriva lika fängslande som en riktig författare? Vi tar inspiration från författaren Per Anders Fogelström som gjort många kända Stockholmsskildringar. Vi kommer också arbeta med hur man kopplar bild till text så att de förstärker varandra. Som avslutning kommer du att få tillfälle att fotografera Mina drömmars Enskede som du skriver en beskrivande text till.

Enskede5


Hur visar du vad du har lärt dig och hur bedöms detta?

  • Du ska skriva en text som beskriver Mina drömmars Enskede. Du kan välja en plats i Enskede som du tycker om eller som betyder något särskilt för dig. Men vill du kan du skriva en text om en tunnelbaneperrong eller en plats som inte är ”det vackraste Enskede”.
  • Texten ska vara en miljöbeskrivning, men självklart händer det saker där. Du ska visa att du behärskar den språkliga förmågan att skriva levande och precist. Det visar du genom att använda adjektiv, adverb, metaforer eller liknelser.
  • Texten ska bli 300 ord och ska vara renskriven på dator. Du ska också ta tre bilder på denna plats. Tänk på att ta många bilder och ur flera perspektiv så har du fler att välja på. Tänk på helbild, halvbild, närbild och detaljbild.

Tidsplanering:

v.34 ,  Introduktion och genomgång av hur man skriver gestaltande text, genomgång av begrepp som metaforer, liknelser, bildspråk.

v.35 , Övningar i hur man skriver en miljöbeskrivning. Vi läser och tittar hur författare gör. Du besöker din plats för att ta anteckningar inför din beskrivning. Vi titta på några elevexempel.
v.36-37,  Eget skrivande.
v.38 , Arbete med respons och bearbetning.
v.39, Renskrivning på datorer, vi lägger upp texterna i det Digitalt galleriet.
v.40, Texterna går i tryck

enskede1

Kunskapskrav

Gestaltning:

Att inte berätta att någon är nervös glad eller ledsen utan att istället visa hur människor gör när de är glada ledsna eller nervösa- kallas att gestalta. Att beskriva deras blickar, gester, sätt att röra sig och bara berätta vad de säger skapar en mer levande text.

Miljöbeskrivningar

 I en film sveper kameran över landskapet eller zoomar in en detalj i rummet. I en text beskriver författaren miljöerna med ord. Genom att skildra miljöerna ingående och levande kan du bygga upp en stämning i din text. För att kunna ge en bild av en miljö behöver du veta en hel del om platsen. Exakta uttryck liksom beskrivande och uttrycksfulla ord hjälper dig att berätta hur det ser ut. Om du förmedlar dina intryck genom de fem sinnena – syn, hörsel, känsel, lukt och smak – får du en närvarokänsla och en mer levande skildring av det som händer.  Vad kan man se? Vad kan man höra? Hur känns det? Hur luktar/doftar det? Vad smakar det? Skriv som om du vore en kamera, som kan fånga in både exempelvis bilder, dofter och känslor.

Enskede2

Stilfigurer

Du kan även använda dig av liknelser. Att man liknar en sak vid något annat, exempelvis: Nyheten slog ner som en bomb Blank som en spegel Darra som ett asplöv De är lika som bär Minne som en guldfisk Tyst som i graven.  Eller metaforer där ord eller hela meningen förvandlas till något nytt. En metafor är i grunden ett slags liknelse, dvs man använder en bild för att beskriva något exempelvis: Vi står vid vägens ände Jag brinner för musik Du är en stjärna Min tränare är en klippa Världen har vaknat Minnena sköljer över mig.

Synonymer, adjektiv och adverb

Försök att variera ditt språk genom att arbeta med synonymer, alltså ord som betyder nästan samma sak, exempelvis: se, titta, betrakta, kolla, beskåda, studera. Adjektiv, alltså ord som beskriver substantiv använder du när du beskriver personer och miljö. Exempelvis natten var dunkel, kylig och skrämmande. Adverb, alltså ord som beskriver verben använder du när du beskriver personer, men även miljö. Exempelvis hon skriver roligt, fängslande, vasst och skickligt.

Enskede 3

Arbetsgång/uppgift:

Gå till platsen du tänkt beskriva. Ta med dig penna och detta papper. Skriv stödord under respektive rubrik. Det är viktigt att du verkligen är på platsen och att du skriver så mycket som möjligt. Glöm inte att du också ska ta några bilder (minst 3, men ju fler du har att välja bland desto bättre) på platsen du valt. Eleverna fick en tabell med tomma rutor för att fylla i vad de upplevde utifrån stödorden : Syn, hörsel, lukt, känsel, smak, natur, byggnader, människor och händelser

  1. När du är färdig ska du skriva samman dina stödord till en löpande text där du beskriver miljön så tydligt och målande som möjligt. Ju noggrannare du beskriver stället desto lättare blir det för läsaren att föreställa sig det. Använd det vi har gått igenom om liknelser, metaforer, bildspråk, gestaltning etc.
  2. Arbeta med texten i skolan. Hur skriver man varierat?
  3. Vi kommer också arbeta med respons och bearbetning.
  4. Renskrivning gör vi på skolans datorer.
  5. Förhoppningsvis kommer texterna sedan samlas i en gemensam bok.

Bläddra i de färdiga böckerna

Mina drömmars Enskede, klass 8 d
Mina drömmars Enskede, klass 8 c 

Här hittar du alla böcker som gjordes under Fogelströmåret  Mycket nöje!

Söker du på Fogelström2017 i Kulanbloggen hittar du alla hitintills publicerad inlägg om bokprojektet Mina drömmars stad med många tips från kollegor, Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum.

IMG_4415

/Elisabeth Söder

Ansvarig för stadens bokprojekt Mina drömmars stad

 

FRANKENSTEIN – en modern myt med många bottnar

Teater Barbara gör teater av Mary Shellys roman Frankenstein som lämnade tryckpressarna första gången för 200 år sedan. Pjäsen passar perfekt att spelas för årskurs 8, 9 och gymnasiet.

frank1

Bild: Tomas Åhnstrand i rollen som Victor. Foto: José Figueroa

Hur känns det att vara 15 år och gå sista året i grundskolan?

Att stå på tröskeln till vuxenlivet. Pubertetens känslostormar rasar inom en och de föräldrar som fram till nu för det mesta har varit till stöd och hjälp förvandlas till främlingar i en mörk och gåtfull värld där ingen förstår hur det känns. Ingen fattar. Också kamrater och lärare blir potentiella hot mot ens integritet. Själens obotliga ensamhet. Att se sig själv i spegeln och inte känna igen sitt eget ansikte. Att bära hela sitt jag inom sig och känna att alla tankar och känslor bara är ens egna. Ingen annan kan förstå. Och sen ilskan och till och med hatet mot de som obekymrat lever på och skrattar och pratar och umgås som om allt är som vanligt. Utanförskapet och ensamheten. Ensamheten. Och föräldrarna som inte kan förstå hur deras lilla unge förvandlats och verkar angripen av ett ondskans virus. Som fräser och snäser ifrån så fort de vill prata. Detta barn som tills alldeles nyss har varit deras älskling och som inte kunnat få nog av kramar och kärleksbetygelser. Nu i puberteten uppvisar det ett svart och till och med ondskefullt beteende.

De vuxna och tonåringarna befinner sig på olika planeter.

Otyglad kraft och behovet av kärlek

Johan Ehn som har skrivit manuskriptet till Teater Barbaras stora satsning Frankenstein har tagit till vara på allt detta när han har dramatiserat Mary Shelleys odödliga roman om Victor Frankenstein och det monster som han skapar. Frankenstein ingår i Kulturrådets klassikerserie. I Medioteket Alla Tiders Klassiker -wiki har vi publicerat lärarhandledningar till de flesta av de 150 klassikerna. Psykologen Jenny Jägerfelt har skrivit lärarhandledningen om Frankenstein.

Monstret som uppvisar en tonårings alla karaktärsdrag och dessutom är så övermänskligt starkt att det dödar sina antagonister. I Johan Ehns version så leder historien fram mot en uppgörelse mellan monstret och hans skapare.

Victor Frankenstein som tidigt i pjäsen, när han har gett liv åt monstret och inser att det inte är så fogligt och undergivet som han önskar, förskjuter sin skapelse. Inte förrän i slutet kan de försonas men då är det försent. I en storslagen slutscen möter vi monstret i ett snötäckt Antarktis. Hukande omfamnar han sin skapare, den döende vetenskapsmannen, och viskar: -Jag vill bara att du ska älska mig. Denna eviga längtan efter kärlek och att få bli älskad för den man är blir Teater Barbaras grundsten i projektet Frankenstein.

Frank3

Bild: Happy Jankell i rollen som Elisabeth. Foto: José Figueroa

Skapande skola

Om man vill så kan vår uppsättning av Frankenstein vara användbar i skolans arbete.

Ett lärarmaterial med förslag på frågeställningar och övningar att arbeta vidare med, kommer att utformas. Detta kan användes när man vill koppla föreställningen till undervisningen i svenska men också filosofi, religion, naturvetenskap och historia.

Teater Barbara har tidigare gjort flera uppsättningar som har kunnat kopplas till skolans NO-ämnen, en av våra inriktningar som vi kallar ”vetenskapsteater”. Frossa, Serendip och Åsiktsmaskinen är Teater Barbara-föreställningar som tar upp och behandlar svåra naturvetenskapliga dilemman. I Frankenstein, som skulle kunna benämnas som en modern myt – möts Teater Barbaras två teaterinriktningar – myterna och vetenskapsteatern.

Etiska och moraliska frågor

Frankenstein eller egentligen, Frankenstein eller den moderne Prometeus, som i Engelskans original heter Frankenstein; or, The Modern Prometheus, var den unga Mary Shelleys debutroman och gavs ut 1818 för exakt 200 år sedan. Prometheus var i den grekiska mytologin den som stal elden av gudarna och gav den till människorna. Straffet för detta blev att Prometheus ådrog sig mänskligheten och gudarnas vrede. Undertiteln ”den moderne Prometeus” visar att Mary Shelley hade en ambition att med sin roman också diskutera vetenskapens ansvar.

frank10

Bild: Carina Jingrot i rollen som Mamman till Frankenstein. Foto: José Figueroa

Historien är full av galna vetenskapsmän och att diskutera dessa frågor är viktigare än någonsin. Är vetenskapliga landvinningar alltid av godo? De som är unga idag kommer under sin livstid att ställas inför en rad svåra beslut av både teknisk och moralisk art:
Artificiell intelligens; hur intelligenta och farliga kan datamaskinerna bli?
Extrema klimatförändringar; vilka beslut måste vi ta för att jorden ska fortsätta vara en bra plats att leva på?Medicinsk forskning; Hur länge kan man och bör man hålla liv i en människa och hur tidigt kan och bör vi hjälpa ett foster att överleva? Krig; Hur kan vi förhindra att världens konflikter inte leder till ett krig där vi förstör eller t.o.m. förintar vår egen jord?

 

frank13

Bild: Happy Jankell och Tomas Åhnstrand i rollerna som Elisabeth och Victor. Foto: José Figueroa

Odödlig berättelse

En ofantligt lång tidsrymd, två hundra år, har passerat sedan boken med historien om Victor Frankenstein och hans skapelse lämnade tryckpressarna.

Den blev en omedelbar succé i 1800-talets London och har alltsedan dess behållit sin arketypiska sprängkraft.

Mary Shelleys berättelse har också filmats otaliga gånger och den kanske mest kända versionen har Boris Karloff i huvudrollen som monstret. Visst var Karloff skräckinjagande men kanske ändå mer ingav han en känsla av medlidande. Dömd till livslång ensamhet.

Man skulle kunna tro att det är skräcktemat som har gjort romanen odödlig vilket delvis stämmer, men det ”nyfödda” monstrets kamp att förstå livets villkor är också ett odödligt tema och en minst lika betydelsefull anledning till att Mary Shellys roman fortfarande är så aktuell.

Temat med kärleken och alla dess aspekter var välkända tankar för den unga Mary Shelley. I samband med hennes födelse så dog hennes mor, den stora kvinnosakskvinnan Mary Woolstonecraft, i barnsäng. Detta ledde till ett livslångt grubblande över kärleken och skulden.

frank12

Bild: Jessica Svenson Reijs sminkar Johan Ehn till monstret.

Teater Barbaras dramatisering

Teater Barbara utlovar en spännande föreställning med fem namnkunniga skådespelare och regi av den omskrivna regissören Daniel di Grado. Åldersgräns 14 år.

Vi vill att vår uppsättning av Frankenstein ska knyta an till den unga publiken med ett direkt tilltal och frågeställningar kring deras egen dagliga verklighet i skolan och på fritiden. Men också leda vidare ut mot större sammanhang som handlar om jordens framtid och människans överlevnad.

PREMIÄR 12 mars 2018

Frankenstein produceras av Teater Barbara och spelas på nybyggda och lyxiga Playhouse Teater på Drottninggatan i Stockholms city. Föreställningen har Kulanpremie . För ungdomar från åk 8 och vuxna. Obs – kort spelperiod! Dagföreställningar kl 13.00: 21, 22, 23, 26, 27, 28 mars samt 9,13 & 19 april Kvällsföreställningar kl 19.00: 12, 18, 25, 26, 27, 28 , 29 mars samt 8, 9, 19 & 22 april
Längd: ca 80 min Mer info och bokning:

info@barbara.nu Biljetter till de offentliga föreställningarna:

Manus: Johan Ehn Regi: Daniel Di Grado Medverkande: Johan Ehn, Happy Jankell, Anders Jansson, Carina Jingrot och Tomas Åhnstrand Scenografi och kostym: Gabriel Stuart Musik och ljud: Rickard Folke Ljusdesign: Mikael Tham Maskdesign: Jessica Svensson Reijs Projektioner: Silvio Entertainment Producenter: Moa Hjärtström, Erika Häll och Nicholas Olsson Foto: José Figueroa Affisch: Pär Åhlander

Frank7Bild: Playhouse Teater. Foto: Playhouse Teater

Ämnesövergripande arbete om författare och böcker

När klass 2c i Björkhagens skola fick veta att Bob Dylan inte skulle komma till nobelprisutdelningen skrev de ett brev till pristagaren i litteratur 2016 och hälsade honom välkommen. Brevet fick stor spridning i svenska press men Bob Dylan lät sig inte bevekas. Brevet  i sin helhet kan du läsa här

dylan svd

Lili Kapper, lärare i klassen har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om brevet och hur de arbetade ämnesövergripande med Bob Dylan.  Eleverna fortsatte på den inslagna vägen och byggde modeller av favorithus i staden som de gärna ville visa när han kom för att hämta priset. Boken Stockholmsguide för Bob Dylan är ett resultat av arbetet med att locka Bob Dylan till Stockholm och så påpassligt en bild av vårt och Per Anders Fogelströms Stockholm. I inlägget från Lilli får du som har yngre elever tips på hur du kan arbeta ämnesövergripande med Per Anders Fogelströms stadsserie och författare i största allmänhet. Lili avslutar inlägget med 4 konkreta och roliga uppgifter du kan göra oavsett vilken författare du arbetar med.

Stockholm är en vacker stad Bob Dylan

Vi har byggt 21 platser och byggnader för dig. Några av oss har suttit länge och fått hela familjen att gilla  gips, vårt klassrum så ut som Slussen ett tag: en rörig bygg- och målarplats. Platserna vi skapat har med historia, musik, konst, vetenskap, byggkonst, trädgårdar, evenemang, natur och djur att göra.

bob8

Läraren älskar kursplaner

Du skall veta Bob Dylan att vi inte slarvat med något, precis när vi tänkte gipsa och måla och tyckte om att slippa lektioner hördes en röst som sade: I ämnet bild lär vi oss hur man arbetar med formbara material, hur man tar hand om redskap, hur vi kombinerar olika material.  Hur historiska bilder kan  hjälpa oss att förstå tiden som varit. Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också, att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier.

Vi tränade på att förvandla en text från internet till vår egen, lärt oss dessa och framföra för en klass, föräldrar och släktingar. Under skolans kulturfestival ställde vi ut våra byggen så att alla på skolan kunde se dessa. Vi övade på att bli guider och museivärdar .  Alla var imponerade!

bob7

bob4

Inte bara bild

Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också. Att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier. Att kunna skriva olika texter för hand  och digitalt. Att kunna förstå och analysera en text är målet för läsinlärningen. Att vara stolt över sina väl utförda arbeten är förutsättningen för att lyckas med sina idéer när man blir vuxen.

bob12

Fyra roliga uppgifter

Galnaste uppdraget vi jobbade med var att omvandla ett svartvitt porträtt av Fogelström till en rolig och färgglad snubbe. Han skulle säkert gillat att det växte morötter ur hans kavaj, att han hade en hatt som ser ut som en frukttårta och hans öga  ser ut som Globen och att han håller i en skylt där det står 3C äger!

Vad säger Fogelström?
En dag fick vi stora papper och en liten papperslapp. På papperslappen stod några rader som Fogelström skrivit. Vi fick läsa, klura och diskutera vad han säger, vad som finns mellanraderna och så fick vi måla i vattenfärg.

bob20

Exempel på några av de citat som eleverna fick illustrera

”Hamnen var ett mörkt valv mot ett ljust stråk. Över dem som arbetade där reste sig berget brant och svart och eländiga trätrappor klättrade mot ljuset. Magasinshus, krogar och småindustrier tryckte mot bergskanten för att ge plats för kajens myller av gods och avskräde.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmar stad, 1960: P A Fogelström

Burar med svin och höns staplades mellan kaffebalar, skinnbuntar och silltunnor. Högar av hästspillning hopades utanför det offentliga avträdet och varje natt fylldes stadens orenlighet i latrinpråmarna vid Lokattstrappan”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960: P A Fogelström

Vid bryggor och träkaj låg skutorna tätt, stuvare och sjömän trängdes (…)    Men utanför allt det mörka och trånga låg vattnet och blänkte i morgonsolen, ett ljusblått och öppet stråk mot främmande länder och äventyr.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960; P A Fogelström

Pojken snodde runt för att hinna uppfatta allt, höll nästan på att ramla av kärran när den skakade till över något av de många avrinningsdikena i gatan. Mina drömmars stad; P A Fogelström

Nu stog både Henning och Tummen utan arbete. De jagade tillsammans och tog extra påhugg där de kunde få. Tills det plötsligt yppade sig en möjlighet genom Tummens morbror, kallad Beckis. Mina drömmars stad; P A Fogelström

 kapperakvarell

 

Gissa vem
En rolig övning vi hade var att alla fick olika bilder på Per Anders Fogelström ( men vi visste inte att det var han) och så fick vi skriva vad vi trodde att personen heter, var han bor, gillar att äta och arbeta med. Vissa bilder vara svårare än andra men han blev både bonde, professor, chef på radio, fattig pensionär och trött lärare.

Haikudikter och raplåtar
När vi skrev haikudikter lät vi bli att räkna stavelser för att vi inte kan det så bra men att dikten ska vara liten och förmedla en känsla klarade vi jättebra. De som ville kunde under en lektion rappa sin text.

bob14

bob23

bob dylan1

bob26

Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

/Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

bob15

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Är det rimligt att arbeta med Mina drömmars stad och Fogelström i årskurs 1?

När vi erbjöd klasser från Stockholms skolor att trycka böcker under Fogelströmåret med temat Mina drömmars stad tänkte vi främst på gymnasieelever eftersom vi av erfarenhet vet att våra yngre elever tycker att det är svårt att läsa Mina drömmars stad. Eleverna tycker att det förekommer många svåra ord som; gelbjutare, ångslop, logare, mursmäcka och sumprunkar för att nämna några. Långrandiga miljöskildringar som sträcker sig över flera sidor och sparsamt med händelser. Något som mina vänner och kollegor över 40 år har svårt att förstå eftersom de själva minns vilken läsupplevelse det var när de läste stadsserien. En intressant uppgift att ta sig an för en läsforskare.

bryggartäppan 1

Kunde årskurs ett ta sig an Mina drömmars stad med behållning?

Ja här måste jag erkänna att vi tänkte fel när vi i första vändan enbart vände oss till äldre elever. Vi blev vi tagna på sängen av att så många yngre klasser var beredda att ta sig an Fogelströms Stockholm. Jag har fått in så många härliga böcker från våra yngsta elever. En förklaring till det är säkert att det är lättare att arbeta ämnesövergripande i de yngre klasserna som inte styrs av nationella prov och att pedagoger därför känner sig friare att ägna tid åt kreativt gestaltande.

Något som underlättade var att Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum hade artiklar med tema Fogelström på webben med utvalda citat och fotografier som gav upphov till många frågor och funderingar hos äldre såväl som våra yngsta elever. Många lärare med unga elever startade också temat med stadsvandringar på Södermalm som avslutades i lekparken Bryggartäppan vilket var ett bra sätt att väcka intresse för Fogelströms Stockholm. På bilden ser ni elever från 5 C, Skönstaholmsskolan besöker parken.

Högalidsskolan deltog med många klasser i bokprojektet och i inlägget visar jag utdrag från en bok av klass 1 A. Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

Klass 1 A har både läst och lajvat Mina Drömmars Stad

”Vi är 24 elever i klassen. Under höstterminen 2017 har vi arbetat med historia om tema Fogelström. Det är 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes. Vi har lärt oss något om hans liv och författarskap och fått mer förståelse för hur det var att vara barn förr i tiden, jämfört levnadssätt förr och nu och fått uppleva en gammaldags skoldag. Vi har även vandrat på Södermalm och tittat på gamla byggnader och trähus. I vår bok visar vi vad vi har ritat och skrivit i temat och även tagit med bilder från vår gammaldags skoldag.” Varje uppslag i boken har en bild och förklarande text.

högalid1

 

högalid3b

högalid4

högalid6b

högalid7Högalidarglärarehögalid11

högalid2

Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

/Elisabeth Söder, Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

Kreativt skrivande med gestaltning på gymnasiet

Liv Lantz, lärare i svenska på Östra Reals gymnasium har förmånen att kunna samarbeta med en bildlärare i projektet Mina drömmars stad. Det resulterade i detta upplägg:

ac431b541dfba231803c0d44bb55ddea

Per Anders Fogelströms stilfigurer

I klass Sa16c på Östra reals gymnasium startade vi bokprojektet Mina drömmars stad med att läsa Fogelströms roman Mina drömmars stad. Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav (Wikipedia, Stilfigur språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter)

Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom. Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel Stockholm skapar mer ångest än drömmar som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Sånger om Stockholm

Efter att ha arbetat med andra skildringar av Stockholm, sångtexter som Kapten Röds När solen går ned och Petters  Stockholm i mitt hjärta samt Lasse Berghagens Stockholm i mitt hjärta fick eleverna börja med sin egen skildring.

Gestalta en känsla

I svenskan arbetade vi med gestaltandet av en känsla samt stilfigurer som kan stärka denna känsla. I ämnet medieproduktion fick eleverna undervisning om fototeknik och bildanalys. Målet var ett uppslag per elev med en text och ett foto som understryker den känsla eleven vill visa med texten. I vår kommer vi att se uppsättningen ”Mina drömmars stad” på Stadsteatern tillsammans och nästa projekt för eleverna blir att hålla utredande tal om sådant som är drömlikt eller mindre drömlikt i Stockholm. Mvh Liv
Liv Lantz, gymnasielärare i svenska och religion

Exempel från elevernas bok

I blogginlägget nedan visar jag några exempel på uppslag från boken. Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

östra7

 

östra5

östra2

Östra3

Östra10

Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret.
Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

Hur många ord behövs för att fånga läsaren?

I bokprojektet Mina drömmars stad har många klasser har valt att skriva micronoveller eller som det också kallas, flash fiction. Korta noveller som helst inte skall ha mer än 400 ord. Novellen ska ha en huvudperson,  en början och ett slut. För att fånga läsaren på några korta rader är det viktigt att få med en vändpunkt tidigt i berättelsen.

En mästare på att uttrycka sig kortfattat är Ernst Hemmingway som lär ha skrivit följande berättelse på sex ord, ”FOR SALE, BABY SHOES, NEVER WORN.” En annan kort novell är Ett halvt papper av August Strindberg. Utifrån en telefonlista med namn och nummer får vi på färre än 600 ord en tillbakablick på huvudpersonens senaste två år – två år av förväntan och motgång, glädje och sorg. Ett liv, på ett halvt ark papper, briljant novell men eftersom den har 600 tecken så kvalar den kanske inte riktigt in som micronovell.

Foto: Jonn Leffmann Foto: Jonn Leffmann

Råd inför att skriva micro-novell

David Gaffney delar med sig av 5 tips i The Guardian:

  1. Start in the middle. You don’t have time in this very short form to set scenes and build character
  2. Don’t use too many characters. You won’t have time to describe your characters when you’re writing ultra-short. Even a name may not be useful in a micro-story unless it conveys a lot of additional story information or saves you words elsewhere.
  3. Make sure the ending isn’t at the end.In micro-fiction there’s a danger that much of the engagement with the story takes place when the reader has stopped reading. To avoid this, place the denouement in the middle of the story, allowing us time, as the rest of the text spins out, to consider the situation along with the narrator, and ruminate on the decisions his characters have taken.
  4. Sweat your title. Make it work for a living.
  5. Make your last line ring like a bell. The last line is not the ending – we had that in the middle, remember – but it should leave the reader with something which will continue to sound after the story has finished. It should not complete the story but rather take us into a new place; a place where we can continue to think about the ideas in the story and wonder what it all meant. A story that gives itself up in the last line is no story at all, and after reading a piece of good micro-fiction we should be struggling to.

Mälarhöjdens skola arbetar med micronoveller  i årskurs 8

En av de skolor som skrev micronoveller i bokprojektet var Mälarhöjdens skola , årskurs 8. Eleverna läste inledningen till Mina drömmars stad, om mötet mellan Henning och staden . Därefter gjorde de en stadsvandring på Södermalm för att lära känna Fogelströms miljöer och med kameran dokumentera staden  och elevernas möte med den. Parallellt så läste de romanen Apelsinflickan av Lena Kallenberg som handlar om Signe och Alice som växer upp på Södermalm i slutet av 1800-talet. De hade även besök av författaren och fick höra mer om industraliseringen och om livet som ung flicka under den tiden. Till bilderna som eleverna tog på sin södervandring skrev de micronoveller  som resulterade i boken Möten i staden i bild och ord. micronovell 1 ”Genom att kombinera olika texttyper, estetiskta uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap” Lpo 11 micronovell3 micronovell5micronovell4 Ulrika Randel, lärare i svenska och Rikard Nilsson lärare i bild, Mälarhöjdens skola. /Elisabeth Söder Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret. Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.  

Historiska noveller inspirerade av bilder från Stockholmskällan

Många klasser som deltog i bokprojektet Mina drömmars stad under Fogelströmåret valde att skriva historiska noveller. ”En historisk novell är en kort berättelse som utspelar sig förr i tiden. Något som är viktigt för författare som skriver historiska berättelser är att det ska kännas som att man verkligen befinner sig i den tid det handlar om – att det känns trovärdigt. I historiska noveller så blandar man historiska fakta med påhittade händelser. De påhittade händelserna ska då helst vara sådant som man tror skulle kunna hänt under den tid och på den plats då historien utspelar sig. Det man hittar på får inte vara sådant som bevisligen inte har hänt. Definitionen är hämtad från Stockholmskällan.” Där kan du också hämta en lärarhandledning i att skriva historiska noveller.

Eleverna i klass 9 b och c har skrivit historiska noveller på ett insiktsfullt och empatiskt sätt inspirerade av bilder från Stockholmskällan. I blogginlägget ger jag dig några smakprov. Böckerna kan du läsa i sin helhet här: Våra drömmars stad och Bilder från vår stad

novell1

Bilder från stad 3

9b7

9b5

9b2

9b4

9b3

bilder från stad

bilder från stad2

Tidigare inlägg om bokprojektet Mina Drömmars stad på Kulan hittar du med bloggfunktionens sökverktyg. Sök på Fogelström2017

/Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret