Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Lillholmsskolan arbetar med Alice i underlandet

Skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan såg Marionetteaterns föreställning Alice och förstod direkt att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna. Alla elever i förskoleklass, årskurs 1 och 2, har fått höra ”Alice i underlandet” i skolbiblioteket eller i klassrummet.

my1001

Sedan fick de se den  magiska föreställningen om Alice på Marionetteatern. ” I denna specialskrivna version för dockteater av Margareta Sörenson växer en historia fram för vår tids barn. En brokig, rolig och tankfull berättelse om att bli stor. När den gåtfulla sagan görs på Marionetteatern blir det en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.”

Alicemy3

Efter teaterbesöket har eleverna fått bearbeta pjäsen i ord och bild. Bilden är från skolbibliotekets utställning av elevernas teckningar av från föreställningen. De närmare 100 teckningarna kommer även att visas på Skärholmens bibliotek under våren.

my60

 

my40

my50

Eleverna i årskurs 2 fick även två workshops på Marionetteatern: ”Möta dockorna” och ”Skuggspel”.

my10

my30

Vill du också arbeta med Alice i underlandet med din klass?

I ett tidigare inlägg tipsar om jag om filmer och lärarguider för alla åldrar.

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Dockteater för alla årskurser

I Sverige förknippas dockteater med något som spelas för yngre barn. Men i många länder är det ett konstuttryck som vänder sig till alla åldrar, som exempelvis i Ryssland. Bilden med musiker i en båt är Turandot och spelas på Moskvas dockteater. En föreställningen som vänder sig till 16 år och uppåt. I Stockholm har vi Marionetteatern som med vissa föreställningar riktar sig till en vuxenpublik. IVSH0554 Jag besökte Moskva med en högstadieklass under Gorbatjof tid. Vår värdklass erbjöd fantastiska kulturbesök varje dag och en kväll fick vi veta att vi skulle se dockteater. Jag blev tämligen orolig och tänkte på alla stökiga och utåtagerande killar jag hade med mig. Hur skulle de reagera?

IVN_7118 https://puppet.ru/en/repertuar/staryy_senor_i_

Dockorna i föreställningen var stora. Varje docka fördes med tre dockförare. Jag var orolig för att  ungdomarna skulle tycka att det var barnsligt med dockor och att det skulle vara svårt att hänga med i handlingen eftersom språket var ryska. Men jag slappande av i pausen, klassens mest utåtagerande elev förklarade hela handlingen för mig och när föreställningen var slut sa han ” Lisa, det här var bättre än Rambo!” Sedan dess har jag tänkt mycket på att dockteater har ett universellt språk som förenar.  Ett språk som går direkt via hjärtat utan att filtreras genom hjärnan. Om du besöker Moskva, missa inte att se en föreställning. Här kan du läsa om teaterns repertoar på engelska . I Stockholm kan vi också erbjuda dockteater i världsklass. Läs mer om Kulans utbud av dockteater och skuggspel:  

Aktörer på Kulan som arbetar med dockteater

Teater Barbara

Teater Barbara är inte en renodlad dockteater men deras konstnärliga uttryck är en sammansmältning av klassisk teater, mim, dockteater och musik. Att förena teaterns olika medel och uttryck är inget självändamål, utan ett redskap att lustfyllt och underhållande stärka en berättelse och föra den framåt. De vill göra teater för alla sinnen, för ögon, öron, hjärta, mage, intellekt och skrattmuskler. Bilden är från deras föreställning VETA BÄST – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap, för mellanstadiet. Teater Barbara finns på Kulan och har Kulanpremie. Mer aktiviteter av Teater Barbara veta bäst 5c4715d8977d2

Pygméteatern

Pygméteatern har både föreställningar och arrangerar workshops i dockteater och skuggspel. De berättar om hemskheter och underbarheter och om svårigheten att växa som människa. Ibland poetiskt, ibland drastiskt, men alltid med värme och oftast med humor. Formspråket är en kombination av rena skådespelarroller, dockor, skuggor, masker och musik. Pygméteatern finns på Kulan och går att boka med Kulanpremie.  56f2a207b83e25a4717b187e474ab36c

 Dockteater Tittut

Dockteater Tittuts signum är att ge berättelsen ett tydligt fokus och presentera en sak i taget, rent, tydligt och långsamt. Teaterbesöket börjar redan med hur barnen tas emot i foajén. Deras repertoar erbjuder en bredd som spänner över hela fältet från nyskriven, experimentell och konstnärligt undersökande teater till mer traditionella berättarmetoder.  Teater som berättar om livet och om hur det är att vara människa, en liten människa. Varje föreställning är en konstnärlig utmaning där de eftersträvar förnyelse och utveckling, oavsett om det handlar om form, innehåll, metod eller tilltal. Deras teknik är en blandning av dockspel, skådespel, skuggspel och objektteater. Dockteater Tittut finns på Kulan och deras föreställningar har Kulanpremie. Bilden är från deras föreställning Vill ha hund.

5c3f120c8c657  

Arabiska teatern

Dockteater på arabiska med Mustafa Aldarwish som framför två roliga berättelser som handlar om äventyr, lek och vänskap. Mustafa är utbildad skådespelare från Syrien och har arbetat med dockteater i två år i Libanon då han spelade för syriska flyktingar för FN:s flyktingorgan UNHCR.Föreställningen går att kombinera med föreställningen Al Hakawati Mustafa, som kan spelas efter Dockteatern. Föreställningen finns på Kulan arabiska

Pantominteatern

Pantomimteaterns föreställningar utgår från kroppens eget språk och kännetecknas av värme, humor och respekt för sin publik.  I samverkan med ljus, ljud, mask, dockor och inte minst musik gestaltas en berättelse med många bottnar, ofta med utgångspunkt i kända teman.  Den visuella formen passar såväl barn som vuxna samt de som saknar ett utvecklat verbalt språk. I den kommande föreställningen Blanca & Bianca, ett trottoardrama förekommer en docka/spårhund byggd av Sara Kander med Hans Nyberg och Li Molnár Kronlid som huvudsakliga hundförarna. Pantominteatern finns på Kulan och föreställningarna har Kulanpremie. Bilden är från Pantomimteaterns föreställning Herthas atélje.

Pantomim dockteater47250809e4f695399a2088b4748733b6 Pantomimteatern/ B Wanselius

Marionetteatern

Marionetteatern har i mer än femtio år bjudit på kvalificerad bildteater för stora och små. Idag är Marionetteatern en del av Kulturhuset Stadsteatern och spelar under sommarhalvåret i Parkteaterns regi. Turnerar även nationellt och internationellt. Under 2019 och våren 2020 renoveras deras scen i Kulturhuset Stadsteatern. Under denna tid hittar du dem i Kulturhuset Skärholmen samt på turné. Marionetteatern finns på Kulan men eftersom den är hör till Kulturhuset Stadsteatern och redan är subventionerad av staden har den inte Kulanpremie.

Marionettteaterblogg b6ad6bab289cc9c157e7d2670818150f Petra Hellberg

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Du som är lärare, hör av dig till Kulan om du arbetar med dockteater i klassen

10155406_301412560009659_1397385610_n Vi vill gärna sprida goda exempel och råd, både på vad en ska tänka på och hur man inte ska göra men framförallt hur det blev och vad eleverna tyckte om uppgiften.

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Pedagogiska vinster med dockteater

I Stockholm har vi många teatrar och museer som arbetar med dockteater och erbjuder workshops i att tillverka och göra egna små föreställningar. I inlägget berättar jag om de pedagogiska vinsterna och tips på hur du och eleverna kan skapa eran egen dockteater.  

kasper_montage2 Pärm och titelsida ur Kasper-Teater, Stockholm 1866.

Det är bra att arbeta med dockteater i skolan

Läraren Lennart Wiechel  har två ord som han anser kännetecknar dockteater, medskapande och inlevelse.  ”Dockan är ett befriande instrument för både spelaren och åskådaren, ett instrument för skapande kommunikation”. I Tidskrift för scenkonst säger han att dockan kan vara ett uttryck för barnets självbild men också uttrycka något som barnet skulle vilja vara men kanske inte vågar.  Barnet kan på ett omedvetet plan berätta om  sina djupaste tankar, problem och konflikter. ”Dockorna blir ett medel varigenom barnen kan uttrycka sina egna känslor och stämningar. De behöver inte engagera hela sitt yttre i rollen såsom i den vanliga teatern”. Och det viktigaste argumentet, gör det med kroppen, så fastnar det i knoppen.

kvd1 https://puppet.ru/en/repertuar

Mirella Forsberg Ahlcrona har disputerat på Handdockors kommunikativa potential i förskolan. Mirella skriver bland annat ”Samspelet ger barnen möjlighet uttrycka sina erfarenheter, förklara abstrakta saker men också att reflektera över andras tankar och känslor”, att barnen samspelar om dockan.

gulvr1 Gullviers resa, https://puppet.ru/en/repertuar

Olika typer av dockteater

Det finns fyra olika kategorier av dockor, marionetteater, där dockans styrs med trådar, stavdockor som styrs med pinnar underifrån, handdockor och skuggspel/skuggteater. De flesta dockteatrar är inte specialiserade utan väljer tekniker och dockor utifrån handling och den karaktär som dockan ska gestalta.
 

IVSH6725b

Skuggspelsteater

Här visas dockorna bakom en genomskinlig skärm som belyses bakifrån. Dockföraren säger replikerna. Så här skriver Pygméteatern på sin webb ”Skuggspelets speciella förutsättning, där man står helt dold bakom en skärm, gör att vanligtvis blyga, tystlåtna eller språksvaga barn blommar upp och för första gången kan yttra sig offentligt i klassrummet. En annan positiv aspekt är den ”magiska” effekten. Man behöver ingen särskild konstnärlig talang, de enklaste former ger häpnadsväckande effekter på skuggspelsduken! Detta gör att alla får känna tillfredsställelsen av att ha skapat något av värde.” bild-3-508x381

Stavdockor

Stavdockor och hand och fingerdockor rör man nedifrån med hjälp av en stång eller en hand som täcks av dockans kläder.

Dansmuseet_stavteater_kina_press40 Dansmuseet, stavdocksteater från Kina 1900. Foto: Torsten Jurel

Utställning av dockteater

Dansmuseet

Dansmuseet erbjuder visningar för alla stadier på temat en Värld i rörelse . Masker, kostymer, dockor, konst och film. Visningen kan kombineras med dansworkshop i hiphop eller västafrikansk dans mot en extra kostnad. Dansmuseet har också en av världens främsta samlingar av kompletta afrikanska masker, det vill säga med tillhörande dräkt.

Marionetteatern

I Marionettteaterns pedagogiska föreställning Möt dockorna  visas handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter  från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten

Göra dockor och dockteater

Pygméteaterns workshops

Pygméteatern erbjuder både föreställningar och workshops i skuggspel. I workshopen får eleverna en kort introduktion i skuggspelets tekniker och sedan får de hitta på sin egen historia. Därefter är det dags att skapa sina figurer. Figurerna görs i papp och färgat silkespapper. Efter repetitioner med handledaren som regissör, avslutas dagen med uppspel; alla grupper spelar upp sina pjäser för varandra. Pygméteatern finns på Kulan och har Kulanpremie. Kulan har skrivit ett blogginlägg från kulturombudsträff på teatern med mallar och tips på vad du ska tänka på.

Kulan_WSbild

Marionetteaterns workshops

I ett tidigare inlägg på Kulan om Alice i Underlandet tipsade jag om Marionettteatern som spelar och erbjuder workshops i dockteater och skuggspel workshops i skuggspel. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen! marionett 790

Färdig föreställning

marionettskapande

Teater Tittut bjuder på mallar

teaterns webbsida hittar du enkla mallar för dig som vill göra skuggspelsdockor, du får scrolla ned en bit på sidan. Här kommer du direkt till en av deras  dockteatermall . Filmtrailern är från föreställningen Busiga händer och finns på Kulan med Kulanpremie.

Scenkonstmuseets workshop

Skapa i Scenkonstmuseets ateljé. Museet erbjuder bygge av teaterdockor, skuggspelsfigurer och instrument. Nivån anpassas efter guppens ålder. Dockverkstad Omöjliga, fantastiska, fantasifulla och overkliga – teaterdockor kan göra nästan vad som helst. De dukar upp med allt i materialväg ni kan tänkas behöva och sedan är det bara att låta fantasin flöda fritt. (Passar från årskurs 1 till å.k. 6.) Skuggspelsbygge Är det ett skräckinjagande monster som tornar upp sig på väggen eller en gullig kanin? Du bestämmer! Museet dukar upp med mallar och material. (Passar från 5 år till gymnasiet.)

4eacabc4c6e40eed3914fc1901063cc3

Tips på nätet

Förskoleburken har mallar för att göra dockteater, handdockor och fingerdockor.  Tydliga bilder och bra instruktion. Dockteaterverkstaden har mallar för handdockor, skuggspel, marionetter och stavdockor

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Hör av dig till Kulan om du arbetar med dockteater i klassen

10155406_301412560009659_1397385610_n Vi vill gärna sprida goda exempel och råd, både på vad en ska tänka på och hur en inte ska göra men framförallt hur det blev och vad eleverna tyckte om uppgiften.

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information Prenumenera på Kulans veckobrev 

Elisabeth Söder

Alice i underlandet för alla åldrar och ämnen

Tips på hur du kan arbeta med Alice i Underlandet i svenska, psykologi och filosofi. Tips på lärarguider, föreställningar, workshops och filmer.

alice-1-webbformat-2048x1280

Ända sedan jag läste Alice i Underlandet första gången har jag varit tagen av boken och letat efter olika utgåvor. Alice i Underlandet väcker frågor om filosofiska spörsmål, om tid, identitet och kärlek. Den har ett underbart fantasiväckande språk med klurigheter och ordvitsar. Min förstfödda döptes till Alice eftersom jag tyckte det var ett under att bli gravid och få barn. Därför blev jag extra glad när jag fick ett brev från skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan som berättade att några klasser skulle arbeta med Alice i Underlandet. My hade sett  Marionetteaterns föreställning Alice, med manus av Margareta Sörenson efter originalberättelse av Lewis Carrol. My förstod att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna.

1627671836990d6313f4e8b24114f00a

Årskurs 1, 2 och förskoleklass nappade på att arbeta mer fördjupat med Alice och även använda Marionetteaterns Skapande skola paket. Inför ett Skapande skola projektet i åk 2 liksom inför föreställningar för åk F och årskurs 1 håller My boksamtal om boken Alice i Underlandet. My hoppas också att föreställningen kommer bearbetas på olika sätt efter besöken. Kanske blir det en utställning av elevernas bilder i skolbiblioteket. Förutom att My är skolbibliotekarie är hon också kulturombud och ansvarig för Skapande skola på Lillholmsskolan.

En läsning utifrån olika perspektiv

I Bokcirkeln talar Eva Beckman och Johar Bendjelloul om boken och granskar den utifrån olika perspektiv.
Tre avsnitt där de läser boken med olika glasögon. De talar bland annat om:
En politisk tolkning, om faktaresistens, filterbubblor och klimatångest som en koppling till dagens samhälle.
En Freudiansk och psykoerotisk läsning, om pubertetens kaos när kroppen krymper och växer. Alla freudianska symboler, vad står hjärtedrottningens röda färg och kålmaskens längd för?  Roligt att låta elever frossa i överspända tolkningar. Eller varför inte ett samtal om syne på barns nakenhet och vänskap mellan barn och äldre män nu och då.  
alice b232c3b7-2bda-44a4-85f1-79abf42cd386 Den verkliga Alice, dekanens dotter Alice Lidell. Alice utklädd till the beggar maid. Bilden togs 1858 av läraren och författaren Lewis Carrol.
 

Alice som dockteater på Marionetteatern

Sagan om Alice som faller ner i ett kaninhål har många gånger tolkats som teater, dans och film i stora och påkostade uppsättningar. I Marionetteaterns version i regi av Helena Nilsson, är formatet litet, men fantasin stor. I deras specialskrivna version för dockteater växer en historia fram för vår tids barn. En rolig och tankfull berättelse om att bli stor. Det är en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.

Alice

Alice in underlandet som bok

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna Alice i Underlandet i gruppuppsättning från Cirkulationsbiblioteket. Mediotekets bibliotekarie Sebastian Stålnacke har bloggat om Alice i underlandet på Cirkbloggen ”Alice i underlandet är en våldsam, galen och skrämmande historia i många stycken. Den ger ingen tröst. Den är amoralisk, den vill inte uppfostra, och i detta är Alice nästan ensam bland alla barnböcker.” Rekommenderar också Christina Björks bok Alice i verkligheten som berättar om den verkliga Alice och hennes systrar och författaren själv, Lewis Carrol synonym för Charles Dodgson. Boken är rikt illustrerad med fotografier. Läs mer om författaren, Lewis Carrol och den wictorianska tidsepoken som gällde när boken skrevs.

IMG_7058

Lärarguider till boken Alice i Underlandet

Författaren och psykologen Jenny Jägerfeldt har gjort en lärarguide till Alice i Underlandet i Alla tiders klassiker wikin. Lärarguiden tar bland annat upp:

  •  Viktiga teman och symboler:  Att gå från barn till vuxen, Livet en gåta, världen i Underlandet är inte rationell eller logisk, döden ett underliggande hot, galenskap och sunt förnuft.
  •  Kända citat: – Vem är du, frågade Kålmasken.Jag… jag vet det knappt själv, inte just nu … i morse när jag steg upp visste jag i varje fall vem jag var, men jag tror att jag måste ha förvandlats flera gånger sen dess. (s 64,i samtal med Kålmasken)
    Kan du vara snäll och tala om vilken väg jag ska gå härifrån?Det beror på vart du vill komma, sa katten.Det spelar inte så stor roll vart… sa AliceDå spelar det inte så stor roll vilket håll du går, sa katten.… bara jag kommer nånstans, förklarade Alice.Jamen, det gör du säkert, sa katten. Om du bara går tillräckligt långt. (I samtal med Solkatten, s 88)

Boken finns på många skolor i gruppuppsättning från Kulturrådets satsning Alla tiders klassiker och går att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek.

Alice i underlandet på bild

Se Alice i Underlandet, som 24 gamla, vackra bilder för Laterna magica, en slags projektor från 1600-talet med vilken man genom att låte en ljusstråle belysa en målad glasskiva kunde projicera bilden på en vägg. Här hittar du gamla illustrationer till Alice i underlandet

alicelanterns_1

   alicelanterns_4

Alice i underlandet på film

Kommunala skolor i Stockholm kan se filmen Alice i Underlandet i regi av Nick Willing. Filmen bygger på Lewis Carrolls klassiska saga från slutet av 1800-talet. Alice följer efter en vit kanin ner i en håla och hamnar i Underlandet, en värld full av märkliga upplevelser, äventyr och magiska varelser. Där möter hon bland andra Triddeldi och Triddeldum, går på ett förvirrat teparty hos Hattmakaren och träffar den omtalade Hjärter Dam. I Underlandet är det mesta bakvänt. Ingenting är som man förväntar sig.

Medioteket har också Alice i Underlandet av Tim Burtonen djupdykning ner i drömmarnas rike. En film som har något att berätta om frigörelse från yttre krav och konventioner samt om fantasins kraft. Till filmen finns Svenska filminstitutets filmhandledning till Alice i Underlandet av Tim Burton

alice-in-wonderland-tim-burton

Tidiga filmer på Alice i Underlandet


En av de första filmerna som producerats i England är Alice i underlandet från 1903. Den ursprungliga filmen är 12 minuter och efter en ömsint renovering kan vi ta del av 8 minuter film.

En kärleksfull parodi på Alice i underlandet, filmen heter Alice i sifferlandet och handlar om en elev som inte förstår vitsen med matematik. Genom att följa kaninen ned i hålet tar hon del av ” the mysterious and mathemagical world of Numberland, There she has encounters with some very strange creatures and experiences a life-threatening interaction with the notorious Queen of Hearts, the Numberland monarch that the creatures there nick-name the Queen of Hard because of how difficult she makes even the most simple problems” All musik kommer från 1951 Alice in Wonderland Original Motion Picture Soundtrack Copyright Walt Disney Records. Filmen gjordes som ett skolprojekt av Escondido Charter High School.

Personlig film, bild, ljud och text illustration till Alice i underlandet, kanske en inspiration till en annorlunda bokredovisning? Filmen gjordes 2009.

Marionetteatern/Skärholmens Skapande skolapaket

 Ett upplägg på tre tillfällen, Möt dockorna, Teaterverkstad och se valfri föreställning för årskurs F-6. Eleverna ges möjlighet att utveckla sin berättarförmåga i kombination med visuella uttryck. Förutom att lära sig om dockteater och olika sorters speldockor, övar sig eleverna bland annat i samarbete, att omsätta idéer till handling och att känna tillit till sin egen förmåga.

 

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten
Möt dockorna,  bland annat dockor från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

I den dramatiserade dockvisningen Möt Dockorna! visar handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter upp sig och sina konster. Föreställningen är en utmärkt introduktion till dockteaterns magiska värld! Passar alla åldrar.

 

skuggspel

Teaterverkstad – Skapa skuggor, i Kina har skuggspelsteatern flera tusen år gamla rötter, vilket gör den till en av de allra äldsta formerna för berättande. Marionetteatern erbjuder klasser att under en halv skoldag besöka teatern för att utforska alla de möjligheter som skuggspelsteatern har att erbjuda. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen!

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information

10155406_301412560009659_1397385610_n

Förskoleklass ser Molièreklassiker och visar tummen upp

I Unga Dramatens nya serie Unga klassiker tolkas teaterns tyngsta klassiker för de yngsta. Först ut är Den lille girige om att vilja ha, men tvingas dela. Alla elever i förskoleklassen på Estniska skolan gav tummen upp efter att ha sett  föreställningen.

den_lille_girige_189

Elevernas kommentarer:

De bråkade med leksaker. Mamma var jättearg på dem.

Pojken fick inte alla saker. Han fick bara en sak.

De ville inte dela med.

Fast jag inte förstår nån svenska, fattade jag nästan allt!

De bråkade, alla ville ha samma sak. Jag tyckte mest om det stället som handlade om daggmask. Både ville ha den.

den_lille_girige_248

En ville ha en traktor, den andra ville också ha en traktor. Mamma sa att de måste dela med. Sen tog dem de och sprang och telefonen ramlade.

De tog lite saker från varandra. En grät. Men inte på riktigt – det såg jag!

De hade leksaker. Så köpte de. Tjejen ville ha också traktorer. De gedde den för att dela med den.

Jag tyckte om hur de bråkade. Jag försökte att lära mig svenska.

Jag tyckte om det med telefonen, det var jätteroligt! Jag skrattade när pojken tog alla saker i affären.

den_lille_girige_531De bråkade. När mamma hade ringt klart, tog hennes barn telefonen och kompisen.  De kastade ned telefonen. Bråk om masken var också bra.

Jag tyckte om när det ringde i telefonen och barnen tog telefonen.

Jag tyckte om allt!

De hade jättemånga leksaker. De fick ju inte bråka om en sak!

Vi gick över vägen för att komma till teater.

den_lille_girige_497

Så här tyckte lärarna:

Det var en kort, men jättebra pjäs. Idén bakom den var jättebra, passande för denna åldersgruppen.

/Janika Soovere-Sjöquist, lärare på Estniska skolan

Ett språk- och inkluderingsprojekt

Eugenia Hådén, lärare i SVA i förberedelseklass på Gärdesskolan berättar hur hon och Mia Asplund, lärare i drama arbetat med språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM

eugenia 2b

Under höstterminen 2018 träffas 28 nyanlända och etablerade elever (svenskfödda elever eller elever som bott i Sverige en längre tid) på Gärdesskolan en gång i veckan tillsammans med två lärare i drama samt svenska som andraspråk. Gruppen har förutom våra lektioner även träffar med teaterlärare Alexandra Ljungkvist Sjölin från Ung i STHLM. Alexandra har försett oss med övningar vi kan göra med klassen när hon inte är med på lektionen.

eugenia1 b c

Syftet med projektet är att mötas samt utveckla språket på ett aktivt och kreativt sätt. Idag stod Ung i STHLM:s tema  kontakt på schemat.

Vi använde oss av ”Think, pair, share!” Think, pair, share är en bra metod för att få eleverna att prata och våga diskutera. På svenska kallar vi den EPA (enskild, par, alla). Vi började med att dela in eleverna i blandade grupper. Sen skrev vi gemensamt upp ordet ”kontakt” på tavlan på allas modersmål.

Sen fick eleverna starta med, enskild skrivning på en post-it lapp (steg 1). De skulle skriva ner precis vad de tänker kring frågorna ”Vad betyder kontakt och möten, vad betyder trygghet just för dig?

Nästa steg är att eleverna tillsammans, i par eller i grupp läser upp vad de skrivit och fortsätter diskutera (steg 2):
Kan du beskriva trygga/otrygga möten?

  • Finns det trygga/otrygga platser?
  • Trygga/otrygga personer?
  • Kan du ge exempel på trygga/otrygga situationer?

noter 2

Till sist sammanfattade grupperna sina tankar och idéer inför helklass (steg 3).

Så här tyckte eleverna:

  • Roligt att få nya kontakter och vänner
  • Kontakt skapar trygghet
  • Bra att vi fick använda valfritt språk
  • Det var bra att jag fick använda mobilen och förbereda mig genom att slå upp ord
  • Jag gillade att ta del av olika kulturer, vi kom varandra närmare, men en nackdel var att vi fick sitta stilla så mycket. Jag älskar drama och fysisk aktivitet!

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Vi ser nu fram emot fortsättningen på projektet och hur vi kan arbeta vidare med några av dagens formuleringar. Vidare kommer vi att med hjälp av dansare Emelie Enlund från dansgrupen JUCK gestalta temat Kontakt till scenframställningen den 26 november på Intiman. På bilderna ser du dansgruppen Juck och Alexandra från Ung i STHLM  som inspekterar Intimans scen.

IMG_5707

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Att skriva en berättelse

Tuvalisa Rangström föreläser för gymnasieelever om att skriva texter för opera och teater. I inlägget sammanfattar jag hennes metod. 

IMG_6477 BESKUREN

Tuvalisa Rangström har tidigare arbetat som skådespelare men insåg efter många år i yrket att hon framframförallt är intresserad av själva textbygget: Att få skapa en värld och befolka den – att få fundera över vad personerna i ”hennes värld” tänker och hur de lever. Så nu arbetar Tuvalisa mest med att skriva texter och manus. Hon är bland annat med i Drottningholms slottsteaters konstnärliga råd i egenskap av dramaturg och librettist.

En metod för kreativt skrivande

”Jag börjar nästan alltid med att googla.” Om jag skulle få i uppgift att skriva något om gränser skulle jag googla gränser för att få inspiration (Några elever i klassen arbetar med gränser). Då får jag bland annat upp landsgränser, gränsvärldar inom musik, personliga gränser, gränser för vad människor får göra. Sedan associerar jag kring alla sökningar som kommer upp och skriver ned det i en liten bok. Mycket som känns oväsentligt kan hjälpa mig att komma vidare längre fram i processen.

Nästa steg är att googla bilder på gränser. För varje uppdrag organiserar Tuvalisa en mapp på Pinterest med bilder. En del bilder skriver hon ut och har på skrivbordet. En bild på en tennisplan som kommer upp kan kännas ovidkommande, eller kan det vara intressant att utgå från de vita strecken i arbetet med gränser? Vems spelplan, på vilken sida om strecket befinner sig personerna?

h489309_10

Sedan är det dags att stryka under i texterna. Hon sorterar textfragment, och när anteckningsboken är fylld är det bara att plocka ut lappar fyllda med koncentrerad text som den på bilden.

Voilá: En två timmars opera!IMG_6481HALVERAD

IMG_6479 HALVERAD

Personbeskrivning

För varje karaktär i berättelsen har Tuvalisa hon ett ark där hon berättar om personen. Det underlättar när hon ska skriva repliker, då går hon till anteckningarna och får en känsla för vad personen skulle säga.

Författaren Magnus Ljunggren har i ett äldre Kulaninlägg tipsat om två övningar vi kan göra för att hjälpa eleverna med personbeskrivning i en berättelse:
Tips 1, Börja med att dela ut tidningar och sax.  Elevernas uppgift är att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams? Vill eleverna fortsätta med uppgiften kan de sitta var och en, därefter två och två och skriva dagbok som de tänker att deras karaktär skriver.

Tips 2, Gör en berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      


Precis som i böcker behöver teatern en dramaturgisk uppbyggnad med scener som bygger upp föreställningen innan konflikten tornar upp sig. Här återknöt Tuvalisa till tennisbanan och berättade att när hon googlade på gränser och fick upp tennisbana läste hon också att tennisbollens kärna är fylld med luft eller kväve. Hon tog upp det som en ovidkommande detalj som kunde vara intressant att inleda en scen med.

tennis-ball-1162640_960_720

Tuvalisa besökte en gymnasieklass som är med i språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Klassen som Tuvalisa mötte har tidigare sett Drottningholms slottsteaters uppsättning Syskonen i Mantua.

Tuvalisa gick runt och pratade med grupperna som arbetade med skriva manus på temat kontakt.  De arbetar med Magnus Florins libretto till Syskonen i Mantua, Örat och tonerna når längre än vi anarEleverna är indelade i grupper och varje grupp har fått en mening att utgå från i sin gestaltning ; Det finns gränser, Andra broar och torg där du kan röra vid mig utan sorg, Jag är en kropp med fötterna på jorden, En dans utan vila, som aldrig tar slut, Nu finns jag som ett eko av ett eko och Det finns gränser. Den 26 november visar eleverna delar av arbetsprocessen på Intimans scen. Du är välkommen att se hur ”Det finns gränser” och andra meningar från librettot kan gestaltas på en scen.

örat45

örat 3 beskuren75

Tidigare inlägg om kreativt skrivande

Kulan har haft flera dramaturger och författare som hållit workshops i kreativt skrivande för lärare: Vi lär oss skriva dramatik med Elisabeth Cronoberg. Författarskola ett och två med Magnus Ljungmark. Mats Wahl har en bra sida för gymnasiet, Så här fungerar dramatik 

Lita på publiken

Tuvalisa avslutade med säga att vi ska lita på publiken och inte skriva allt för övertydligt, det som inte står i texten kan vara minst lika viktigt och förmedla en fråga och känsla som publiken tar med sig hem.

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Workshop i kreativt skrivande för lärare och skolbibliotekarier

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi pedagoger kan hjälpa dem  att  lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog.

company

Därför erbjuder Kulan en workshop med manusförfattaren Elisabeth Croneborg. Under kvällen berättar Elisabeth om övningar för igångsättning av kreativitet och  hur dramaturger för film tänker. Du får du tips på lekfulla och handfasta skrivövningar som går tillämpa i klassrummet, övningar som gynnar berättande och förhindrar skrivkramp.

Om Elisabeth Croneborg

Elisabeth Croneborg är manusförfattare och dramaturg och har lång erfarenhet av både scen- och filmprojekt med unga och undervisar i skrivande. Elisabeth har arbetat för tv-serier som till exempel Rederiet och Kvarteret Skatan. Elisabeth har bland annat undervisat  studenter på Stockholms Filmskola och  dramatikutbildningen på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola.

Anmälan och kontakt

Här anmäler du dig
Tid: 8 oktober, vi serverar lätt förtäring mellan 17.00-17.30. Workshopen pågår mellan17.30-19.30
Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan, workshop bekostas av Centrum för dramatik
Ansvarig för workshop: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se

Tips inför arbetet att arbeta med dramatik

Ordbok för dramatik, Centrum för dramatik

Så fungerar dramatik , Mats Wahl

Kreativt skrivande Michaela Forseén

Drama underlättar språkinlärning, Jordi Almeida, lärare på Stuurebyskolan

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype