Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Vad kan myten om Medusa berätta om vår samtid?

Teater Barbara tolkar myten om MEDUSA för högstadiet/gymnasiet. Sedan starten har Teater Barbara hämtat inspiration från myterna, sagorna och legendernas värld. Myter har berättats från mun till mun, detaljer har ändrats och nya betydelser har skapats beroende på vem som har tolkat dem. Detta rika historiska stoff kan även idag ge oss insikter om människans natur.
I teaterns allra första produktion 2003, Sagan om Perseus, fanns det mytologiska monstret MEDUSA med ormar i håret med som en biroll. Nu har hon fått huvudrollen i ett nyskrivet drama för ungdomar.

MEDUSA har rest genom tiden och vi får möta henne i en direktsänd TV-show där hon blir intervjuad av den nyfikna programledaren Pam Possner. Med på länk från forntiden finns gudinnan Athena och guden Poseidon. Hur blev MEDUSA egentligen monstret? Vad var det som hände mellan henne, Athena och Poseidon? När Pam börjar ställa frågor, framträder snart en helt ny historia

Medusa 2

Erica Häll, producent på Teater Barbara intervjuar Carina Jingrot, författare till Medusa – återkomsten.

Vad var det som intresserade dig i historien om Medusa?

Hon och hennes öde har fascinerat mig länge. Hur kommer det sig att hon beskrivs så fylld av vrede och desperation? Vem vore hon om hon levde här och nu? Vad står egentligen hennes förstenande blick för? Vad kan myten om MEDUSA berätta om vår samtid? Trots att vi kommit en bra bit i vår utveckling sedan myten om MEDUSA kom till, är den överraskande lätt att applicera på våra liv här idag. Myten belyser eviga dilemman som maktmissbruk, skam, utsatthet och förtal.

När Metoo och samtycke blev debattämnen började vi minnas och syna händelser i våra liv som vi gjort om i våra minnen, eller försökt glömma. Det visade sig att alla jag känner har varit med om situationer som känts fel men som vi inte har velat tala om för att vi inte velat se oss som offer och för att vi inte sa ifrån.

I pjäsen berättar MEDUSA till slut om den händelse som fick sådana ödesdigra konsekvenser för henne och som belyser frågan om samtycke. ”Jag hade gett mig in i leken, jag fick stå mitt kast”, säger hon. Hon skyller på sig själv – men vems är egentligen skulden? Tystnadskulturen är utbredd, det är vanligare att vi inte talar om det än att vi gör det.

Varför är MEDUSA relevant för skolungdomar?
Den handlar om frågor som ungdomars liv kretsar kring – idealism, attraktion, förebilder, uppror – berättad av en äldre kvinna som blivit kallad för monster i tusentals år och som visar sig vara – en människa, en som vi kan känna igen. Tonåringar längtar efter att bli sedda, längtar efter kärlek. Det gör vi alla, men tonårstiden är en extra känslig period då det är lätt att bli manipulerad och utnyttjad.

Samtycke är ett ständigt aktuellt ämne, och snårigt, det behöver diskuteras och förstås. Jag tror att eleverna som ser föreställningen kan relatera Medusas situation till sin egen eller en väns, eller så kanske de identifierar sig själva eller någon i sin närhet med Poseidon och får sig en tankeställare. Athena kanske påminner dem om någon politiker. Vi har idag Samtyckeslagen. Vi vill uppmärksamma den och vad den innebär. Hur kan vi prata om samtycke? Vad är samtycke? Vilka förutsättningar finns för att unga ska kunna lyssna in varandra? Hur ser maktförhållanden ut i en relation?

Vad vill du att eleverna ska få med sig när de har tittat på föreställningen?
Jag hoppas att de får en energiinjektion och går stärkta därifrån, trots det mörka temat. Att de blir uppmärksamma på valen de gör i sina liv och påminns om att vara varsamma om sig själva och andra. Och att de får lust att tala om det som dyker upp inom dem.

Medusa 4

Hur kan skolan arbeta vidare med tematiken i föreställningen?
Till föreställningen hör ett pedagogiskt material, som kan fungera som stöd för att tala vidare om dessa frågor och där elevernas funderingar kan leda vägen till vidare diskussioner:

  • Svenska – dramatik, antikens litteratur, mytologiska berättelser, nytolkning av mytiska berättelser.
  • Historia – antiken, demokratins födelse, kvinnlig rösträtt Religion – antikens religiösa föreställningsvärld, antikens gudavärld.
  • Samhällskunskap – politiska system, lag och rätt, opinionsbildning.
  • Livskunskap –  jämställdhet, könsroller, sex och samlevnad, samtyckeslagen

Teater Barbaras lärarmaterial

Teater Barbara erbjuder också en workshop
Elever utforskar tillsammans med skådespelarna föreställningarnas olika teman; samtycke, makt och könsroller. Utifrån tankar och känslor som pjäsen väcker arbetar vi med övningar för att fördjupa elevernas förståelse för sig själva och varandra.

Se Medusa kostnadsfritt i höst!
Under resten av höstterminen får skolor och förskolor i Stockholms stad boka kulturaktiviteter som har Kulanpremie helt kostnadsfritt. Staden tillför 8 miljoner kronor för detta ändamål. Arrangemangen ska genomföras enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Kulans webbsidan kan du läsa mer om gratis kultur och alla aktiviteter som finns

Kontakt och bokning av Medusa
Lediga datum att boka: 16, 20, 24, 30 november samt 3, 4 dec. Först till kvarn.

  • Alternativ 1: Vi spelar på vår hemmascen Pipersgatan 4
    Vi spelar Coronasäkert för en skolklass åt gången. Klockslag efter överenskommelse.
  • Alternativ 2: Vi kommer ut till er skola och spelar
    Vi spelar Coronasäkert för en-två skolklasser åt gången, enligt överenskommelse med er.
Mer information: www.barbara.nu/medusa  –   info@barbara.nu  –  Tel 08 668 64 70

Kontakt med Kulan

Vi på Kulan blir jätteglada när vi får blogginlägg från kulturaktörer, förskollärare, lärare, skolbibliotekarier, elever och rektorer. Skriv till elisabeth.soder@edu.stockholm.se

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Elisabeth Söder

Ett språkutvecklande Skapande skola projekt

Åtta klasser, årskurs 4-6 med mentorer i Bredängskolan har arbetat med Bredäng i mitt hjärta tillsammans med fotografen Anna Ledin Wirén. I inlägget som främst bygger på texter jag fått från specialläraren Gunilla Rosbo får du veta hur projektet planerades och tips på lektionsuppgifter. Gunilla var eldsjälen som höll ihop projektet. Projektet avslutades med en fotoutställning på galleri Folk i Skärholmens centrum.

inbjudan till bildutställning. I bakgrunden sys elever som tittar på fotografier

Bakgrund till Skapande skola projektet

Läraren Gunilla Rosbro berättar, mobilen är idag våra elevers allt. Så gott som alla våra elever på mellanstadiet har en egen mobiltelefon. Eleverna kommunicerar med varandra med sina mobiler, de tittar på videoklipp, filmer och lyssnar på musik på sin mobil. De tar bilder på sig själva och sina vänner. Bilderna de tar är ofta situationsbundna frysta ögonblick som tas och visas upp i den närmaste vänkretsen alternativt läggs ut på sociala medier. Barn och unga som ler och tittar in i sin mobilkamera. Men vilka är de som ler in i kameran? Vilken historia har de att berätta?  Vilka intressen har de och vad tycker de om att göra när de får välja själva? Vilka tankar har de om framtiden och vad drömmer de om? Bilder i inlägget har undertecknad tagit i galleriet och fått från Gunilla Rosbro och Anna Ledin Wirén.

Bredäng 21

Målsättning med projektet i bild och svenska

Vi vill att eleverna ska:

  • få träna sig i att ta bilder som berättar något om sig själva och området där de bor.
  • få lära sig enkla tips som gör att deras bilder blir intressanta för den som tittar på deras bilder.
  • få träna sig i att prata om andras bilder och sina egna bilder.
  • kunna välja ut vilka bilder som de tycker är intressanta att visa för andra.
  • skriva texter till sina bilder.
  • visa upp sina bilder för en publik, klasskamrater/föräldrar/ lärare när projektet är klart.

Genomförande

Åtta klasser med ca 20 elever i varje klass. Vi har arbetat med en erfaren fotograf och mediepedagog, Anna Ledin Wirén som går att boka på Kulan. Alla klasserna fick tre lektionspass med Anna. Dessutom introducerade Anna tillsammans med specialläraren Gunilla Rosbro och IT-pedagogen Kerstin Linke  utställningen för alla besökande klasser. På bilden ser du Anna i utställningslokalen med en av de klasser som kom för att se sin och alla andras bilder och texter.

Wiren fotograf med eleverb

Introduktion för deltagande lärare

En kort workshop med hela arbetslagets personal. Introduktion av projektets upplägg och kort genomgång av olika genrer som finns inom fotografin. Projektet Bredäng i mitt hjärta kommer att utgå ifrån genren berättande fotografi. Vad är Berättande fotografi? Hur skiljer sig sådana bilder från bilder där någon som ”ler och tittar rakt in i mobilkameran”. Vi tittar på några exempelbilder på bilder i denna genre. Därefter provar vi i arbetslaget på att göra en enkel bildanalys: vad vi ser och vad vi tror händer i bilden/ kommer att hända i bilden och vad fotografen ville visa/säga med sin bild?

Bredäng 3B

Anna Wirens introduktion för eleverna

Lektion 1 : 60 min
Kort genomgång: Vad kan ett fotografi säga /berätta för den som tittar på bilden? Gruppdiskussion och parövning på att” läsa bilden” . Vad ser vi i bilden och vad säger bilden mig?

Lektion 2: 40 min
Tips för att fotografera bättre bilder.
Planera vilka bilder man vill ta, var när och hur.
Planera hur man ska göra för att kunna ta dessa bilder. Vem kan hjälpa till ? klasskompis?
När man ska ta sina bilder skoltid-fritid?

Bredäng 1B

Lektion 3: 80 min
Redigera tre bilder.
Välja ut en av bilderna.
Mål, eleverna ska komma fram till vilka av de tre bilder som de vill visa på utställningen.
Den valda bilden ska sedan bli utprintad på ett fotolabb på fotopapper.
Skrivarbete i klassen på svensklektioner.
Eleverna skriver  texter som berättar om sin/sina bilder som kommer presenteras ihop med bilden/bilderna.
Kerstin Linke, it-pedagog hjälpte eleverna att göra QR kod av elevernas texter. QR koden placerades bredvid elevernas bild i utställningslokalen så att besökarna kunde läsa texten i sin mobil.

Bredäng 50

Bredäng 16

Lektion 4
Vara delaktig i  fotoutställning på Galleri Folk i Skärholmens centrum. Visa upp sina bilder för en publik, klasskamrater, föräldrar och lärare när projektet är klart. När utställningen är över får eleverna de inramade fotografierna.

Eleverna på bilden har just kommit in i utställningen och scannat qr- koden till sin bild för att se sin bildtext.

Wiren, någa elever Bredäng i mitt hjärtab

Teknisk och praktiskt information
Alla elever på Bredängsskolan har varsin iPad.
Bilderna redigerades i den kostnadsfria appen Snapseed.
Bildpublicering hos fotolabbet Crimson. Crimson blev så förtjusta i fotoprojektet att de subventionerade kostnaden med 50%. Till bilderna köptes passpartous.
Alla vårdnadstagare fick fylla i en blankett för samtycke eller avslag till publicering och visning av foton och text på galleriet och för publicering på Kulan och Pedagog Stockholm. 

Anna Ledin Wiren, Skapande skola BredängB

  • Synpunkter från deltagande lärare och fotograf
    Eleverna hade varit extra motiverade eftersom de skulle få visa vad de gjorde utanför skolans väggar, skarpt läge.
  • Våra elever har olika modersmål men bildspråket är gemensamt.
  • Svårt att planera stora och långa projekt, önskemål att det finns utrymme i tjänst och inte bygga på eldsjälar.
  • Det som var fantastiskt med det här projektet var att jag fick träffa eleverna flera gånger, det blev en lärande process.
  • Tänk om Stockholms stad kunde ha en utställningslokal med scen där skolor kunde hyra in sig och visa elevarbeten. Det är hårt arbete och mycket tur om en skola vill få tillgång till detta utanför skolan.

Wiren, Folket Skärholmen. Bredäng i mitt hjärta

Äntligen vernissage!

Tisdag den 13 oktober öppnade Bredäng i mitt hjärta i Ateljé SKHLM, Galleri Folk i Skärholmen. Utställningen pågår fram till och med torsdag den 15 oktober. Många elever tyckte att det var första gången de gjort något ”på riktigt” i skolan. De var så stolta att få vara i ett fint galleri som låg i Skärholmens galleria. För många var det också första gången de besökte ett galleri. Galleriet är öppet till 19.00 eftersom lärarna vill ge föräldrar och syskon möjlighet att se elevernas verk. På bilden ser du Naomi som har kommit tillbaka senare på kvällen för att visa utställningen för sin bror som går på gymnasiet.

Bredäng 30

Bredängsskolans skolgård

Bredäng 5b

Bredäng 11

Eleven har lekt med det analoga och digitala

Bredäng 10

Bredäng 20

wiren kattbild

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

En textnära analys av maskulinitet i Strindbergs Ett halvt ark papper

I uppsatsen Ty han ägde det skönaste har Ida Kangas  tittat på hur maskulinitet skildras i Ett halvt ark papper och hur avsaknaden av kvinnan påverkar mannens maskulinitet. I det här blogginlägget hittar du bland annat Idas uppsats som PDF.


 

Ett halvt ark papper 5

Idas Kangas  uppsats, Ty han ägde det skönaste

Ida anser att temat är litteraturvetenskapligt relevant eftersom novellen sällan diskuteras ur det här perspektivet trots att den enda karaktären är en man och att analysera äldre verk från nya vinklar kan ge en ny syn på verket. B-uppsats Ida Kangas1-1.

Webbsidan Ett halvt ark papper

På webbsidan Ett halvt ark papper finns novellen översatt och inläst på de flesta språk som talas i Stockholms skolor. På sidan finns också en bra länksamling till det mesta som skrivits om novellen och August Strindberg. Där  finns exempelvis Lars Gustavssons parafras på novellen. Du hittar den på sidan ”Läsa”.

atelefonlista

Elevarbeten med inspiration av Ett halvt ark papper

I Kulans blogginlägg , Så här kan du arbeta med August Strindberg finns tips på hur lärare arbetat med novellen och elevarbeten.

etthalvtarkpapper_almida3

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

En alternativ metod till läs- och skrivundervisning

På Zebradagen fick vi metoder och inspiration till att använda estetiska lärprocesser och levande scenkonst. I blogginlägget delar jag med mig från föreläsningar och workshops: läsutvecklaren och språkforskaren Carina Fast, koreografen och lågstadieläraren Magdalena Eriksson och danspedagogen My Gren. Eftermiddagen inleddes med dansföreställningen Bokstavsbyrån. I Bokstavsbyrån är publiken med och ljudar när ord bildas och brev ska skrivas. Sammansatta ord får eget liv och kroppar blir till bokstäver. Efter föreställningen ingår en kort dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Med utgångspunkt från läroplanen tar Bokstavsbyrån fasta på fantasi, lek och rörelse för att på ett lustfyllt sätt arbeta med barns språkutveckling. Föreställningen har Kulanpremie

Från idé till föreställning

Magdalena Eriksson, tidigare dansare och koreograf men numera lågstadielärare berättar hur hon kombinerat sina yrkesområden. Som dansare hade hon ett stort intresse för barns läs- och skrivutveckling något som gjorde att hon till slut sökte in på lärarhögskolan. Examensarbetet delades upp i två delar, rapporten, Bokstavsbyrån: en alternativ, kompletterande metod till läs och skrivutveckling, via estetiska lärprocesser och levande scenkonst och dansföreställningen Bokstavsbyrån.

Rapporten riktar sig till lärare i förskoleklass och årkurs ett. Rapporten handlar om en alternativ metod för att arbeta med läs- och skrivutveckling och för att exemplifiera metoden utarbetade Magdalena dansföreställningen Bokstavsbyrån med två tillhörande workshops. I rapporten och föreställningen får du tips på att arbeta med: alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav, fonemträning, ljud i början, mitten och slutet av ordet, läs och skrivriktning och sammansatta ord.
IMG_8513 (002)

I föreläsningen visade Magdalena bilder på hur hon och en danskollega testade att gestalta bokstäverna. Skulle det vara versaler eller gemener? I föreställningen är det viktigt att bokstäverna gestaltas med exakt precision. Hur ser den optimala gestaltningen ut? Magdalena berättade att den svåraste bokstaven att gestalta var S, det är lätt att förstå.
zebradag2 Ser du att det är ett Ö längst ned i högra hörnet? Det är Magdalenas son som kommit på ett sätt att gestalta bokstaven Ö. Kudden placerade han på ryggen så att betraktaren förstår att fokusera på händer och huvud. zebradag1 I sitt abstract skriver Magda att skolan har som uppdrag att ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt språk i mötet med levande scenkonst och erbjuda olika vägar för att nå målen. ”På alla dessa punkter anser jag att skolmiljön kan vara lite väl fattig. Av den anledningen brinner jag, som gammal yrkesdansare, för att få bjuda på mer konst i undervisningen.” Alla pedagoger vet att ju fler erfarenheter vi har av det vi är med om, ju lättare har vi att tolka och minnas upplevelserna. Med examensrapporten vill Magdalena ge lärare redskap för att låta eleverna använda alla sinnen i lärandet.

Dansverkstad

Zebradans pedagog, My Gren leder håller i en speed-short version av en dansworkshop som går att boka in anslutning till föreställningen, Bokstavsbyrån.  Vi fick pröva  några av alla övningar som My gör med barnen. Vi började med att sitta i ett fint O på golvet. Alla får i tur och ordning bygga första bokstaven i sitt förnamn med kroppen. Hela gruppen härmar och ljudar. Sen får vi till musik tillsammans med alla andra dansa vår bokstav över golvet. Den här filmen inleds med ett skrivmaskinsljud och att My ropar ”Kom alla mina bokstäver” och sedan kan du i filmen ser hur vi går över till att illustrera våra bokstäver, bokstaven Ä och djuret som börjar på den bokstaven.

Jag har sedan jag var liten och gick på min första julgransplundring älskat att leka musiklekar där en ska slänga sig ned på en stol när musiken slutar. I Mys dansverkstad skulle vi bygga en bokstav när musiken tystnade. Den härliga musiken vi dansade till är Romanijada.


I den sista övningen ställde vi oss i en ring och byggde hela alfabetet. Vi valde själva hur vi byggde vår bokstav, som en handbokstav, en helkroppsbokstav eller en rörlig. Det viktigaste var att vi ljudade. My Gren arbetar med alla Zebradans förställningar och går att boka på Kulan. 

Carina Fast, att lära sig läsa och skriva med alla sinnen

Vårt lässträd, Var växer det? När växer det? Rötter, stam och krona påverkas och utvecklas hela livet. Läs mer om läs- och skrivutveckling på Skolverkets Läsportalen

IMG_8580 (002)

Carina Fast går djupare in i det multimodala synsättet och vad det betyder för det praktiska arbetet vid barns läs- och skrivinlärning. I sin forskning följde Carina flera förskoleklasser. Carina deltog också aktivt för att stimulera språkintresset och väcka fantasin hos barnen. I en förskola hade hon med sig en nalle som hon satte på sandlådekanten när barnen inte såg. När barnen upptäckte nallen berättade en flicka att det var Nalle Puh. IMG_8599 (002) Carina :  Nalle Puh, hur har han kommit hit?
D: Jag vet, det kanske är något barn och nån mamma som kom hit på natten och lämnade honom.
H: att barn tappade bort honom
D: han kommer från Sjumilaskogen Carina: Kommer han från Sjumilaskogen?
Tystnad Carina: (vänder sig till Nalle Puh) vad tycker du om att äta? Barnen skrattar när Carina vänder sig till Nalle Puh och ställer en fråga C: Honung!
Carina: Honung tycker han nog om. Tror ni han är rädd för nått?
D: han är rädd för att honungen ska ta slut Carina ( vänd till Nalle Puh) Är du det?
H: Han är rädd för att spöken kommer.
L: att lejon kommer D: det finns inte spöken på riktigt Carina ( alla vill hålla i honom. De håller väldigt ömt och försiktigt)

D: ( skriker) Nicole, Nicole! Kom och titta. Vi har hittat Nalle Puh. Han kommer från Sjumilaskogen. ………..….
D: Varje gång när du går ut kan du lägga Nalle Puh i fickan för om du ser hans mamma så kan du ge honom till henne.
Och så var barnen inne i leken och skapade nya historier om Nalle Puh och hans liv.

Den alfabetiska koden

Ett sätt att knäcka den alfabetiska koden är att jobba med ABC böcker. Carina tipsade om Hans Alfredsson ABC-verser som hon brukar läsa för barnen som ”Apan sitter i en gran, tror kotten är banan” ”Biter du din vän i tummen är du allt en riktig dum en” Undulatbiff är rätt gott men det är förbaskat smått”. Alfredssons ABC-bok går ej att få tag på men ett bra alternativ är Carin Wirsén och Stina Wirséns ABC-bok, Ahmed Anka som handlar om var olika djur bor. Ofta finns det ledtrådar i bilderna som ett exempelvis ett kaninöra under en sten. För att kunna läsa och skriva måste barn kunna lyssna, som i ramsor och ABC verser. Kunna höra vad som kommer först och tänka ut vad som kommer sen. Den fonologiska cirkeln.

Sånger rytm och ramsor

Viktiga ingredienser för språkutvecklingen, också för att visa att det är tillåtet att skoja med språket.  ”Tänk om en näsa kunde läsa” och vänta in hur barnen fortsätter att hitta på. ” En sko, två sko, tresko”, ”Fyra myror och en stack”, ”Fyra bagare, en smet”.

Muntligt berättande

Att fånga barns lyssnande är magiskt, Carina berättade om olika knep för att få barnens uppmärksamhet som att sätta på sig en berättarhatt, plocka fram en berättarsten eller berättarmatta. Kanske att inleda med en ramsa, ”Det var på den tiden då den bengaliska tigern ….. Det var på den tiden då det rann choklad i alla floder…Lika viktigt som att ha en inledande ramsa är att ha ett tydligt och gärna återkommande avslut.

Ordlösa böcker

Carina tipsade om ordlösa (Silen books), böcker där barnen är med och skapar bilderna. På ön Lampedusa startade en bibliotekarie en insamling för att få tag på ordlösa böcker efter att de första strömmarna av flyktingar kommit iland på Lampedusa. Genom att alla oavsett språk kan läsa böckerna så överbryggs kulturella och språkliga hinder.

Besöken på förskolan innefattar alltid högläsning av en bok. Här ser du en av de största favoriterna bland barnen, Le Petit Chaperon Rouge av Warja Lavater, alltså Rödluvan på svenska. Carina berättade att första gången hon visade boken väckte den inte någon större entusiasm men vid andra besöket mötte barnen Carina ute på gården och frågade om hon skulle läsa Le Petit Chaperon igen. Vågar ni lyssna sa Carina. Hur kommer det sig att barnen blev så engagerade i prickboken utan en enda illustration på  rödluvan och vargen?  Barnen kunde säga saker som ” han ser inte rädd ut!” Hur kan prickar bli människor och djur? ”Ju mer ett barn sett, hört  och upplevt, ju mer det vet och tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement de besitter i sina erfarenheter, desto produktivare blir barnens fantasi” Ur Vygoskij, Fantasi och kreativitet i barndomen

IMG_8585 (002) Bokens innehållsförteckning

IMG_8592 (002)

Satsningen på ordlösa böcker har också spridits till Sverige och andra europeiska länder. Toura Hägnesten har skrivit om ordlösa böcker på Pedagog Stockholm. Mediotekets skolbiblioteksgrupp arbetar med en satsning där fritidshemspersonal och skolbibliotekarier har ordlösa böcker som fokus. Skolbibliotekarien My Froster på Ekholmsskolan kan berätta mer om hur hon tagit sig an satsningen.

Litteraturtips

På nätet kan du läsa utdrag av Läslust i hemmet av Carina Fast där du får en utförlig genomgång av Att lära sig läsa och skriva med alla sinnen IMG_8584

Tack för en lärorik, inspirerande och lustfylld Zebradag!

Zebradagen anordnas varje år av ZebraDans, Region Stockholm Dans Cirkus och Länsmusiken i Stockholm IMG_8509 (002)

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Teater i undervisningen

Modeller för att samtala om teater och dramatik, skriva dramatik och sätta upp en scen eller pjäs.

Rävholmen 106

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

Dramaturgen Anna Berg delar med sig av en modell hon tagit fram, med inspiration från många andra. I modellen betonar hon hur viktigt det är att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera,  utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning. Här kan du läsa mer. 

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen. Här kan du läsa hennes sex inlägg.

 

P1020207 (1024x683)


Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h


Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492


Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

Elisabeth Croneberg, författare och dramatiker delar med sig av konkreta tips för att skriva dramatik, vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi kan tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

Tuvalisa Rangström, Skriva texter för opera och teater. På bilden är Tuvalisa på Globala gymnasiet och berättar hur hon arbetar som dramaturg.

IMG_6477 BESKUREN


Kulturaktörer, dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

Många av stadens kulturaktörer arbetar gärna med teaterprojekt i skolan. På den här sidan har jag en utbudssida med aktörer för skolan.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m

Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du berättare, författare, serietecknare, dramatiker till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom litteratur, berättande och skrivande. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

drama flöd

Författare

Författarförmedlingen.  Ni som arbetar i Stockholm, missa inte att boka subventionerade författarbesök i årskurs 5, 8 och gymnasium genom Läsning pågår. Vill du resonera och få förslag på författare som passar din klass, kontakta Fredrik Lagerqvist på Författarcentrum. Fredrik nås säkrast via e-post fredrik.lagerqvist@forfattarcentrum.se eller på telefon 08-611 58 04. Arbetar du i Stockholms kommunala skolor kan du också kontakta Mediotekets Cirkulationsbibliotek. För att du ska få använda medel från Skapande skola ska besöket har tyngdpunkt på elevens eget skapande.

Författarförmedlingen erbjuder också , Möt en bilderboksskapare. Hur är det egentligen att vara författare och/eller illustratör? Förskolebarn får träffa några av landets främsta bilderboksskapare. Syftet med besöken är att väcka nyfikenhet kring läsning, litteratur, bilder och skapandet av böcker. 

Dramatiker

Centrum för Dramatik, teater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Illustratörer

Illustrationscentrums webbsida hittar du illustratörer, animatörer, grafiska formgivare och serietecknare. Alla konstnärer är presenterade med portfolio och kontaktuppgifter. Bilden är från illustratören Michelle Riedl.

5dcbf48d8163d-michelle-riedl-uppslag-fr-n-publicerad-barnbok


Scenpoeter, spoken word eller poetry slam

Ordkanon består av ett fyrtiotal poeter som alla har sin grund inom spoken word, scenpoesi och/eller poetry slam. Ordkanon förmedlar yrkesverksamma scenpoeter som varit aktiva med framträdanden och workshops i minst 4 år eller har motsvarande erfarenhet. Alla våra poeter har dessutom olika spetskompetenser: utgivna författare, skådespelare, kulturproducenter, hip hop artister, låtskrivare, vispoeter, komiker och dramatiker. Under energiska och lekfulla workshops testar de olika sätt att skriva på. Det finns tusentals ingångar till kreativiteten.

Målet är att alla ska finna något som tilltalar dem. Pröva på berättelser, rim, improvisation, ordlekar, självbiografier, arga dikter, glada sagor, kluriga funderingar och roliga betraktelser. Vi pratar om nervositet, om att prata inför folk och om det viktiga att vara en bra publik. På Kulans sida presenterar Ordkanon poeterna som kan komma till din skola: Agnes Török, en prisbelönt svensk/skotsk spoken word poet, Aiman Jihar är poet och artist, tvåfaldig Huddingemästare i Poetry Slam, Niklas Mesaros skriver om romantiska succéer och misslyckanden i vardagen. Saga Hedberg skådespelare och pedagog. Saga har ena foten i skrivandet, dramatik och poesi och den andra i teatern. På bilden syns Niklas Mesaros.
  kulturama-14 (002) 


Berättare

Johan Theodorsson, muntlig berättare och dramapedagog. John är scenberättare, skådespelare och manusförfattare. Konstnärligt jobbar Johan med en blandning av storytelling, skådespeleri och musik. Det konstnärliga syftet med genreblandningen är att uppnå ett mer dynamiskt, dramatiskt berättande med målet att nå sin publik emotionellt. I föreställningarna undersöker Johan aktuella frågor som transpersoners rättigheter eller tiggare i Stockholm. Strävan efter frihet är ett gemensamt drag för huvudkaraktärerna i historierna. Den dramaturgiska inspirationen kommer ofta från fantasy och äventyrsberättelser. Johan har lagt upp ens sida där han beskriver fem berättar projekt med drama för förskolan.

Berg


Fabula Storytelling, Berättarkurs för elever. Fabulas kursledare är professionella scenberättare och ger berättarföreställningar. Inom konstformen muntligt berättande ryms både konsten att formulera sig och sceniskt framträdande, samt arbete med kulturarv i form av berättelser från hela världen. Det muntliga berättandet ger möjlighet att belysa ett teman från olika synvinklar och öppna upp för fler tolkningar av verkligheten. Barn och unga som tränas i berättande utvecklar sitt språk och sin självkänsla. Den som har en bra historia vågar ta plats och uttrycka sig inför grupper.

På Fabulas berättarkurs får eleverna både improvisera fram nya historier och öva på traditionella berättelser från hela världen. Kursledaren gör alltid ett kortare scenframträdande i klassrummet, så att eleverna får en förståelse för konstformen och inspiration i sitt eget berättande. En del skolor vill arbeta med ett specifikt tema. Då kan Fabula hitta berättelser som belyser temat och låta eleverna lära sig dessa. Fabula kan också arbeta med historier från en specifik kultur eller tidsepok.

Fabula erbjuder många olika upplägg på Kulan.

Exempel på Skapande Skola-projekt från Hjulstaskolan
På Hjulsta grundskola fick elever i årskurs 4 gå två berättarworkshops med Ida Junker och Peter Hagberg från berättarkompaniet Fabula Storytelling. Eleverna slet verkligen med sina berättelser och det var många som var nervösa inför att behöva ställa sig framför sina kamrater och berätta historierna. Men när projektet hade avslutats var det flera elever som fortsatte sitt berättande. Elva elever ur klassen berättade sina historier vid flera tillfällen för yngre elever, som satt helt trollbundna. Gruppen kunde stolta ta emot Hjulstaskolans egna pris ALMA för sin prestation. Och en av eleverna, Kawtar, berättade dessutom sin historia när skolan hade storsamling för årets mottagare av ALMA-priset, författaren Bart Moeyaert. I publiken hördes många förtjusta skratt åt den egensinniga berättelsen och enligt skolans bibliotekarie Cilla Dalén skrattade Bart själv så han höll på att ramla av stolen. Läs Cilla Daléns inlägg om projektet och Almabesöket 

Munksundesskolan i Enköping skriver  bland annat i en utvärdering ”När åk 5 hade workshop vad de flera som förstod att de vågade utsättas för något så läskigt som att stå och berätta för andra, när alla gjorde det på en gång. ”Eleverna tycker att de fått bättre självförtroende när de vågade berätta för varandra. De lärde sig att uppskatta varandra när de fick hjälpas åt att komma ihåg de olika berättelserna” skriver skolan i sin utvärdering. Skolan tyckte också att projektet gynnade flera av målen i läroplanen, så som minnesträning, ämnesövergripande arbete, samarbete och åldersintegrerande.

FABULA


Muntligt berättande berikar slöjdskapande och vice versa. Slöjdprocessen färgas av sagans magi. Fantasi och förtrollning lockas fram. Sinnenas Verkstads utgångspunkt är att eleverna får uppleva två skilda konstformer: berättande och slöjd/hantverk. Vi värnar särskilt:

  • Att hålla en magisk sagostämning över hela dagen.
  • Att eleverna uppmuntras använda sin fantasi vilket inträdandet i sagovärlden ger ett stort spektrum för.
  • Att dagen är rik på olika sinnesupplevelser.
  • Att skönhet råder, allt ifrån ett vackert uppbyggt slott till presentation och handhavande av material och redskap.
  • Att genomgå en slöjdprocess, ”ax till limpa”, vilket också ger insikt och respekt för hantverkets moment och yrkeskunnande.
  • Att dagen avslutas gemensamt genom att eleverna var och en redovisar den färdigtovade figuren och muntligt berättar om den specifika egenskap figuren de skapat har.

Eleverna tassar tyst, tyst in i det uppbyggda sagoslottet och tar del av lyssnandets konst. Därefter följer en kort berättarövning två och två där riktningen byggs upp för ullslöjden. Allt kan hända vid själva slöjdskapandet, tänkta idéer kan förändras och liksom i sagan sker allehanda förvandlingar under arbetsprocessen. Karda råull, visserligen tvättad, ger definitivt sinnesupplevelser av olika slag. Doppa ner ullen i varmt skönt vatten och forma med hjälp av såpa likaså. Färgad ull tas fram som kronan på verket och den vassa tovningsnålen kräver koncentration, när skapelsen ges precist uttryck i färg, form och detaljer. Ullen har under dagens process intensivt och lustfyllt bearbetats till oftast en mycket kär figur med en personlig magisk egenskap! Bild: Ullverk åk 2, foto Elisabeth Hansen.

ull2


Läsning och gestaltning

Hello Creative  Creative Reading. Mångfald och lika värde är teman som berörs då barnen får ta del av sagan Djurens tävling, skriven av Dawn Casey och Anne Wilson. En workshop där sagoläsning får utmynna i teaterlek och tillsammans gestaltar vi sagan med hjälp av rekvisita och får inblick i alla djurens olikheter och styrkor. Fantasin ger barnen en möjlighet att uttrycka sig, bli sedda och hörda. Vid önskemål kan tillfället utökas till fler sammankomster med olika moment, så som läsning, gestaltning och redovisning.


Serietecknare

På Seriefrämjandet hittar du en katalog med yrkesverksamma serietecknare   

serier centrumbildning

Lisa Medin, Serie- eller mangaworkshop. Tecknarworkshop för åldrarna 10 år och uppåt med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier/berättelser. Detta workshopupplägg går igenom förenklad anatomi, hur man får volym och tyngd i sina figurer, rörelsedynamik och sinnesstämningar. Genomgång av grunderna i att skapa tecknade figurer med hjälp av enkla former såsom block, cirklar och rör. Deltagarna får prova olika teckningstekniker steg för steg. Grundkursen är lämplig för åldrarna 10 år och uppåt och kan varieras med hänsyn till målgruppen. Den kan även läggas upp som en fortsättningskurs, då med större fokus på berättaraspekten i seriemediet (och hur man kan inspireras av manga, comics, animation, m.m.). När workshopen fokuserar på manga (japanska serier) inleds den med en kortare genomgång av de japanska seriernas historia, hur de traditionellt publicerats och vad de kommit att bli idag. Detta upplägg ger också en inblick i hur japanskt bild- och minspråk färgat av sig på t.ex. hur vi idag använder emojis. En mer avancerad kurs som lägger större fokus på serier, bildmanus och berättande kan genomföras för ÅK 7 och uppåt. Uppläggen kan fördelas på fler klasser, samt användas som ett berättarverktyg i läroämnena eller för elevens val. serier

Per Demervall, Genom att skapa en tecknad serie utifrån en bok de läst kan man främja elevernas läsförståelse och förmåga att tänka i bilder. Eleverna får tolka texten som de vill och kan bland annat låta handlingen utspela sig i närmiljö med sig själva som ”hjältar”. Per inleder med att visa hur  man kan föra över en bok till olika medier. Programmet kan anpassas från en heldag till flera dagar. Skapa din egen superhjälte. Eleverna får fritt skapa en egen superhjälte. När hjälten är klar så får de hitta på en historia och teckna den på en eller flera sidor. Ålder 10 år och uppåt. Går att anpassa från en till flera dagar, helt beroende på önskemål. Bilden är från Per Demervall, storyboard/skisser. serier7

Malin Biller, serietecknare. I det här inlägget från en workshop för lärare på Kulan får du en bild av hur en workshop med Malin kan vara.  Malin gav oss många bra konkreta tips, alltifrån hur en overheadapparat kan bli ett ljusbord till hur vi kan illustrera tid. Malin finns med i Illustratörscentrums utbudskatalog   Tyvärr är Malin bosatt i Göteborg men besöker ibland Stockholm för uppdrag. serie2

Malin Skogberg har lång erfarenhet av att hålla i workshops för barn och ungdomar i serieteckning. i workshopen går hon igenom grunderna i serieteckning varvat med övningar. Fokus på skaparglädje snarare än teknik, men upplägget anpassas efter gruppens förkunskaper och engagemang.

dav

Förlaget Egmont har sidan Serier i undervisningen .  De har också  serieskapare som i samarbete med Seriefrämjandet och deras  eget nätverk av erfarna serieskapare gör serieworkshops. Varje tecknarbesök skräddarsys efter skolans egna önskemål och behov och kan anpassas för genomförande i alla årskurser och i varierande omfattning. Från enstaka klasser och lektionstillfällen, till hela skolor under flera dagar. På sidan kan du också gratis ladda ned häftet Skapa egna serier som är särskilt utformad för användning i skolan. Materialet kan användas i flera årskurser och innefattar en rad olika elevuppgifter och kopieringsunderlag, varvat med fördjupande information för lärarna. Författare: Jimmy Wallin, serietecknare, illustratör och manusförfattare.

serieWorkshop


Författarskola på nätet


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Nycirkus för att bli berörd, förundrad och glad

 Tips på föreställningar du kan använda när du arbetar med MeToo, kvinnligt och manligt, samarbete, rörelse, minnesträning, värdegrund, naturkunskap och fysik.

Alla cirkusföreställningar är inte bara ekvilibristiska akrobat- och jongleringsnummer. Nycirkusartister är ofta skådespelare och musiker och berättar en historia med eller utan ord. Flera av våra cirkusaktörer och cirkusgrupper är världskända och ute på långa internationella turneér så passa på när de uppträder i Stockholm. En del går att boka till skolan andra finns bara möjlighet att se när de uppträder på scener i Stockholm.


NYCIRUS 21

Bilden från Gamla stan är från föreställningen DuoJag. Publiken samlas runt den lilla runda scenen inomhus eller utomhus. Du får uppleva cirkusens alla förunderliga mirakel. Kompaniet heter Cirkus i Love you och finns på Kulan


Föreställning som berör balansen mellan manligt och kvinnligt

Föreställning PACE med akrobaterna Axel och Sara inspirerar till att prata om Metoo, kvinnligt, manligt, sätta gränser och om relationer.  Föreställningen berör idéen om relationer om hur tid och rörelse påverkar artisternas relation och hur relationen i sin tur påverkar tiden och rörelsen av föreställningen. En enormt skickligt och starkt berörande föreställning som främst passar för elever från årskurs 8 och uppåt. Än så länge är inte så många speltillfällen satta i Stockholm men den 9 november uppträder de i  Ytterjärna Kulturhus i Järna. Jag hoppas kunna berätta om fler spelplatser snart. De går också att boka till skolan om du har tillgång till en scen. Läs mer på Kulan


Clown, humanist och professor

Nalle Laanela samlade sina artistvänner 1996 och grundade den svenska organisationen av Clowner utan Gränser. På deras webbsida finns en formulering som förklarar varför Clowner utan gränser behövs i flyktingläger utomlands och i olika boenden i Sverige.
nalle_17-110002

Skratt är mer än glädje. Skattet fyller oss med liv och är en vila, en paus från död och lidande. Skrattet är en gnista av hopp och kan ljuda i de mörkaste stunder. Skrattet skapar beröring, där kontakten verkar ha gått helt förlorad. Skrattet förenar, bortom politiska, ideologiska, religiösa separationer. Med skrattets språk når vi hela världen.

Många skolor med nyanlända bokar gärna föreställningar och workshops med Clowner utan gränser och andra kompanier eftersom konstformen inte bygger på talad text. Den kräver inga förkunskaper och når rätt in i hjärtat. Bilden är med elever från Gärdesskolan.

pyramid

Nalle Laanela har också kommer också gärna ut till skolor med sin välfyllda väska , du kan exempelvis boka föreställningen Nalle Clown har fjärilar i magen. Humor, värme och clownens klassiska väska fylld med förundran, följ med på en upptäcktsfärd där Nalle hittar fjärilar och andra magiska ting.


Minneskonstnären, jonglören och musikern Peter Åberg

Peter är en enormt skicklig jonglör som du ser på filmen längre ned i inlägget men han också en minnesmästare av rang. Han delar gärna med sig av sin metod till publiken. Vi lärde oss snabbt att memorera 10 ord med Peters tips. Många av våra elever har problem med sitt arbetsminne, några elever i varje klass kan i en liknande uppgift bara komma ihåg 5 ord vilket såklart försvårar all inlärning. Elever behöver uppmuntras på att träna för att utveckla arbetsminnet. Peters föreställning kan vara ett roligt men framförallt viktigt uppträdande för eleverna. Här får du kontakt med Peter och kan läsa om hans olika föreställningar.

Vill du läsa om arbetsminne har jag skrivit om det i ett tidigare blogginlägg

nycirkus2


Miljöförstöring

En lustfylld och inspirerande clown och cirkusföreställning om en av våra tids stora ödesfrågor -sopor. I havet har en ö av sopor* växt fram. Sopön är nu tre gånger så stor som landet Frankrike. I Frankrike bor det mest fransmän. I havet bor det mest havsdjur men vem kan bo på en sopö?
Träffa de tre clownerna från kompani Trupp Trunk som lever på ön. De städar och sorterar, leker och jonglerar, testar och balanserar. Med sopor kan en ju göra så mycket. Varför skulle någon vilja slänga dem? Och vem är det som fortsätter skräpa ner när clownerna städat upp? Kan naturen få liv igen i en förorenad sopvärld? Trupp Trunk kommer gärna ut till skolan 

sopor


Kompani Kapsel utgår från naturvetenskap

Med användning av koncept från astronomi, fysik, kemi, psykologi, musik, historia och teknologi tillsammans med cirkuskonsterna jonglering och musik bjuder föreställningen Bevis på en oändlig parad av slående bilder. Forskning inom tricks och färdigheter som sedan länge är glömda är sammansatt med nutida innovationer för att producera en föreställning vilken fångar fantasin.

Tryckcensorer, gravitationsskenor, sfärisk akryl, mikro samplers, pennor, bordsdukar, pingisbollar, hårtorkar, tärningar, trä origami och en gonggong används i koreograferade experiment. Läs mer 


Värdegrund och samarbete

I Passa in med Cirkus Cirkör får vi träffa tre olika karaktärer. Vem är vem? Visst är de lika? Eller är de i själva verket helt olika? Med hjälp av luftakrobatik, lindans och parakrobatik tar artisterna med publiken på en färgglad resa som både berör och engagerar.

Passa in är en hisnande cirkusshow om samarbete, tillit och att hitta sin egen plats. Showen är ordlös och fungerar utmärkt att spela för grupper med olika språkbakgrunder.

cirkör passa in


Cirkus av boken Tråkmånsafton

En cirkusföreställning om årets tråkigaste dag. Baserat på en barnbok av Adam Dahlin. Cirkusartisterna gör rollerna som Antti, Jonny-skrotsamlare och Leif Nordin. De berättar en historia där allt faller upp, dyker ut och cyklar fram. Med akrobatik, objektmanipulation och jonglering invigs publiken i Tråkmånsaftons oväntade traditioner. Föreställningen Tråkmånsafton av Kompani Giraff är subventionerad med Kulanpremie.

cirkus tråkmåns


Skapande skola

Nästan alla cirkusartister erbjuder workshops i samband med föreställningen och kan komma ut till skolor som valt att arbeta med cirkus i  Skapande skola. Det kan vara bra att tänka på nu när det inte längre går att använda Skapande skola medel till enbart visning av föreställning. ”För att nå bidragets syfte att öka det egna skapandet så behöver barn och ungdomar ges möjligheten att fördjupa sig i konstområden och konstnärliga uttryck” från Kulturrådet. Men det går utmärkt att se en föreställning om den är en del i ett större ”paket” som syftar till att elever själva ska få pröva på konstformen under ledning av en professionell aktör. I det här blogginlägget som uppdateras kontinuerligt kan du läsa om vad som gäller för Skapande skola läsåret 2019-2020.


Cirkuskonsulent

Vill du få hjälp att välja vilken cirkusgrupp och föreställning till klassen /skolan kan du kontakta Stockholms cirkuskonsulent Lillemor Strand Bandmann: 08-123 379 29, 072-539 79 29 eller mejla till: lillemor.strand-bandmann@sll.se


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Livsviktiga frågor och funderingar

Ett blogginlägg från Junibacken där du kan se monstermusikalen, Monstret och människorna baserad på författaren Mats Strandbergs barnboksserie Monstret Frank. Musikalen skildrar både samtiden och dåtiden, hur motsättningar skapas och hur populistiska strömningar följer efter – utan att skriva någon på näsan.” Säger regissören Mikael Kallin.

Tankeväckande, pirrigt och lite läskigt. Junibackens nyskrivna musikal Monstret och människorna tar upp livsviktiga frågor och funderingar så som; Vem är jag? Vad är jag? Om jag inte tycker om mig själv vem ska då tycka om mig? Föreställningen bygger på författaren Mats Strandberg och illustratören Sofia Falkenhems populära barnboksserie om monstret Frank. Huvudperson Frank blir på sin nio-årsdag biten av en hund. Något som förändrar hans liv på ett sätt som han aldrig hade trott. Frank börjar drömma mystiska drömmar och förvandlas till ett monster. Ett litet vitt fluffigt monster som helst bara vill bli kliad på magen. Så varför är alla så rädda för honom?

junibacken

Att iscensätta och tonsätta böckerna om Frank är utmanande, spännande och läskigt, precis lika spännande som det är att ta del av den värld som Mats och Sofia skapat kring Monstret Frank. Vi i det konstnärliga teamet slås dessutom av att ju djupare vi kommer i materialet desto fler dimensioner får det. Musikalen skildrar både samtiden och dåtiden, hur motsättningar skapas och hur populistiska strömningar följer efter – utan att skriva någon på näsan.” Säger Mikael Kallin, Junibackens konstnärlige ledare och regissör.

junibackenFrank_Alice

I föreställningen söker Frank acceptans för den han är. Något som visar sig vara svårt. Frank passar inte in i omgivningens föreställningar om hur en pojke ska vara. Även hans föräldrar bekymrar sig, Frank gillar inte sport utan vill hellre läsa. Han har nästan inga vänner och på hans födelsedagskalas gapar stolarna tomma.

Junibackens ambition är att skapa, inspirera och stimulera i Astrid Lindgrens anda. Här tas barn och kultur på allvar. Här väjer man inte för de svåra frågorna, utan vågar prata om allt det som är viktigt i livet. Precis som Astrid Lindgren i sina böcker. Mats Strandberg för Astrids berättartradition vidare, han säger:

”…Astrid har varit en stor inspiration för mina barnböcker. Framför allt beundrar jag hennes sätt att låta vemodet ta lika mycket plats som humorn och spänningen. Som barn hittade jag styrka i hennes berättelser. Hon lärde mig om att vara modig, fast man egentligen inte törs.”

Att skapa barnkultur innebär inte att man måste vara barnslig. Tvärtom, Monstret och människorna är en musikal som berör och fångar både vuxna och barn då den tar upp ämnen som är giltiga för alla åldrar. Den nyskrivna musikalen, som behandlar ryktesspridning, rädslan för det annorlunda, att vara ensam, att inte passa in, kan användas som utgångspunkt i samtal kring både värdegrund och källkritik.

junibacken MAgnolia_svartamadam_Frank

Eva Blomkvist
Pedagogisk chef
Junibacken

Monstret och människorna är subventionerad och har Kulanpremie. Du missade väl inte Mats Strandbergs sommarprat där han berättar om sina böcker, rekommenderas varmt!

/Elisabeth

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Djupdykning i mellanstadiebarnens olika världar

Teater Pero anordnar en VIP-kväll för lärare inför föreställningen Hej Sverige. Du får se pjäsen och som vanligt hos Pero får vi också träffa en forskare som problematiserar och sätter in föreställningens tema i ett sammanhang. Anmäl dig till lärarkvällen den 12 september och få en djupdykning i mellanstadiebarns vardag, både i den fysiska världen men även i den digitala världen med hjälp av föreställningen Hej Sverige och barn- och föreläsning av ungdomsforskaren Björn Sjöblom.  Hej Sverige finns på Kulan och har Kulanpremie. Karin Westholm , producent på Teater Pero berättar om föreställningen och VIP-kvällen i blogginlägget. 

/Elisabeth

björn2

Vi på Teater Pero bjuder in till en VIP-kväll för er som arbetar i skolan där vi kommer att ge en förhandsvisning av ”Hej Sverige!”, en föreställning helt baserad på barns egna ord om sin verklighet. Efter föreställningen kommer barn- och ungdomsforskaren Björn Sjöblom att ledsaga oss in i barnens vardag på nätet, en värld som vi behöver förstå och lära oss mer om.

Olika världar

Jag ska beskriva själva projektet ”Hej Sverige!” I korthet;

Teater Pero har en egen scen i Stockholm på Sveavägen 114 men främst turnerar vi med våra föreställningar, i staden, hela landet och faktiskt också över hela världen. När vi turnerar möter vi barn i alla landsändar och vi slås ofta av hur olika det kan vara att växa upp på landsbygden och gå i en liten byskola mot att gå på en skola med flera tusen elever i en myllrande storstad. När man växer upp har man ju bara sin lilla värld och förutsätter att alla har det ungefär som vi. Men alla ser inte, för att citera en av eleverna, ”Globen och en tågstation. Ett fult slott och en mur av hus” när de går till skolan. Inte heller går alla barn genom en stor mörk skog till skolan, eller åker traktor.

Bilden är från scenbilden till Hej Sverige som den ser ut just nu, scenografi och ljus under arbete. På Vipkvällen får du se det färdiga resultat. Scenograf är Annika Thore 

scenografin med publikplatser. Under arbete2

Det här tycker vi är spännande. Det här vill vi berätta om. Och det är ju barnen själva som vet bäst om hur de har det så vi har tagit hjälp av vår publik över hela landet. Och kan vi stolt presentera föreställningen ”Hej Sverige!” som kommer att bygga nästan helt på barnens egna ord. Vi har ställt ett antal frågor till dem som t.ex.:

-Var känner du dig trygg?

-Beskriv din väg till skolan.

-Vad ser du från ditt fönster?

-Vad tycker du om att göra efter skolan?

Svaren vi har fått in är alldeles fantastiska! Här ryms allt! Det är poetiskt och tänkvärt, det pendlar mellan att vara fruktansvärt roligt till att ibland glänta på dörren till det allra innersta. Barnen är så kloka och reflekterande och potentiella stora dramatiker allihop! Det här är som en stor godispåse för oss att sätta tänderna i! Det är fint att se att även om de yttre omständigheterna i tillvaron kan se mycket olika ut så är det också väldigt mycket som barnen har gemensamt. Det är kanske inte någon förvånande upptäckt, men det är värt att påminna sig om, att det är den lilla världen med familj, hem, kompisar och skola som är tryggheten oavsett var du växer upp. Sen är det ju klart att de yttre omständigheterna avspeglar sig i barnens svar. Här kommer ett axplock av ett flera hundra sidor stort material:

-”Jag ser skog. Bara skog.”

-”Ett fult slott och en mur av hus.”

-”Jag går förbi ICA, sen går jag

förbi en buske, sen är jag här.

BOOM”

-”Snabb, enkel…. Ett hinder, en riktigt

krånglig grind som aldrig vill

släppa taget. Annars är det bra.”

-”De vuxna får göra det roligaste.

Alltså t.ex. köra bil och att få fru

och barn, det jag längtar efter.”

Den digitala världen är gemensam

En spännande reflektion vi har gjort när vi läser igenom materialet är att det finns en plats som är gemensam för väldigt många barn, oavsett var i landet de bor, och det är den digitala världen. Det är en spännande tanke att betrakta t.ex. spel som Fortnite som en plats där barnen vistas efter skolan och där de tycker om att vara. Det är en social plats där du har tillgång till andra och det spelar ingen roll om du bor i ett hus på landet utan tillgång till grannar eller kompisar efter skolan. Det sociala sker i ganska stor utsträckning på nätet.

Vi har ju, i repetitionsfasen, visat föreställningen för barn och vi har tagit med såväl rörelser som referenser från spelvärlden och dessa scener får stor respons från barnen. Det blir många skratt i salongen.

Just det här med spel har vi tagit fasta på inför vår VIP-kväll. Vi vill lära oss mer om spelvärlden så vi har bjudit in barn- och ungdomsforskare Björn Sjöblom att föreläsa om barns vardag på nätet. Han beskriver själv sin föreläsning såhär:

Digitala spel är ett av barns och ungdomars främsta fritidsintressen. Trots det är det fortfarande många vuxna som inte förstår hur dessa spelvärldar fungerar och vad som sker i dem. Den här föreläsningen kommer att handla barns och ungas spelande och hur de själva upplever detta – alltså spelandet ur barnets perspektiv.

På vilka sätt interagerar barnen med varandra, vilka olika sätt finns det att spela och på vilka sätt kan barn och ungdomar ta del av spelkulturer? Vem får vara med och vem exkluderas, och på vilka sätt kan barn och vuxna mötas genom digitala spel?

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

 Anmälan till Vipkväll på Teater Pero

Plats och tid :Teater Pero på Sveavägen 114 torsdagen 12 september kl. 18.00

Anmälan: Boka in er på info@pero.se eller  08-612 99 00

Kvällen är helt gratis för er pedagoger och i pausen bjuder vi på en smörgås och något att dricka.

/Karin Westholm, producent på Teater Pero

Muntligt berättande på Hjulsta grundskola

På Hjulsta grundskola har vi varje år ett stort gemensamt tema: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ALMA. Vi gör allt möjligt bra och roligt, välkomna att titta på vår webbplats Världens Alama där vi dokumenterar det mesta av vad vi gör.

cropped-böcker-till-sidhuvud-klar-1

Bland annat har vi alltid en tävling som heter Hjulstas ALMA dit eleverna brukar lämna litterära verk eller beskrivningar av hur de gjort något läsfrämjande. I statuterna för riktiga ALMA står att priset också kan gå till en muntlig berättare, men det har hittills aldrig hänt.

Men på Hjulsta grundskola delades det i år ut ett pris för muntligt berättande. Det var klass 4A som har haft ett Skapande skola-projekt med berättarkompaniet Fabula.Ida Junker och Peter Hagberg har hållit i workshops för klassen; två hela förmiddagar har de tränat sig på att stå framför en publik, tala högt och redigt och så har de även tränat in varsin berättelse.

Sedan valde elva elever att berätta sina historier för yngre barn. De delade upp sig i två grupper och berättade för förskoleklasser och ettor. Varje elev fick dra sin historia tre gånger. De yngre eleverna satt trollbundna!

En stor fin final på detta projekt blev det när vi onsdagen den 22 maj fick besök av årets ALMA-pristagare Bart Moeyaert. Alla elever och personal i f-6 samlades i idrottshallen och en av programpunkterna var att Kawthar berättade sin historia Ticki Ticki Tembo på engelska. Titta och skratta tillsammans med Bart Moeyaert och vår skola!

Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola