Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Ämnesövergripande arbete om författare och böcker

När klass 2c i Björkhagens skola fick veta att Bob Dylan inte skulle komma till nobelprisutdelningen skrev de ett brev till pristagaren i litteratur 2016 och hälsade honom välkommen. Brevet fick stor spridning i svenska press men Bob Dylan lät sig inte bevekas. Brevet  i sin helhet kan du läsa här

dylan svd

Lili Kapper, lärare i klassen har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om brevet och hur de arbetade ämnesövergripande med Bob Dylan.  Eleverna fortsatte på den inslagna vägen och byggde modeller av favorithus i staden som de gärna ville visa när han kom för att hämta priset. Boken Stockholmsguide för Bob Dylan är ett resultat av arbetet med att locka Bob Dylan till Stockholm och så påpassligt en bild av vårt och Per Anders Fogelströms Stockholm. I inlägget från Lilli får du som har yngre elever tips på hur du kan arbeta ämnesövergripande med Per Anders Fogelströms stadsserie och författare i största allmänhet. Lili avslutar inlägget med 4 konkreta och roliga uppgifter du kan göra oavsett vilken författare du arbetar med.

Stockholm är en vacker stad Bob Dylan

Vi har byggt 21 platser och byggnader för dig. Några av oss har suttit länge och fått hela familjen att gilla  gips, vårt klassrum så ut som Slussen ett tag: en rörig bygg- och målarplats. Platserna vi skapat har med historia, musik, konst, vetenskap, byggkonst, trädgårdar, evenemang, natur och djur att göra.

bob8

Läraren älskar kursplaner

Du skall veta Bob Dylan att vi inte slarvat med något, precis när vi tänkte gipsa och måla och tyckte om att slippa lektioner hördes en röst som sade: I ämnet bild lär vi oss hur man arbetar med formbara material, hur man tar hand om redskap, hur vi kombinerar olika material.  Hur historiska bilder kan  hjälpa oss att förstå tiden som varit. Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också, att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier.

Vi tränade på att förvandla en text från internet till vår egen, lärt oss dessa och framföra för en klass, föräldrar och släktingar. Under skolans kulturfestival ställde vi ut våra byggen så att alla på skolan kunde se dessa. Vi övade på att bli guider och museivärdar .  Alla var imponerade!

bob7

bob4

Inte bara bild

Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också. Att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier. Att kunna skriva olika texter för hand  och digitalt. Att kunna förstå och analysera en text är målet för läsinlärningen. Att vara stolt över sina väl utförda arbeten är förutsättningen för att lyckas med sina idéer när man blir vuxen.

bob12

Fyra roliga uppgifter

Galnaste uppdraget vi jobbade med var att omvandla ett svartvitt porträtt av Fogelström till en rolig och färgglad snubbe. Han skulle säkert gillat att det växte morötter ur hans kavaj, att han hade en hatt som ser ut som en frukttårta och hans öga  ser ut som Globen och att han håller i en skylt där det står 3C äger!

Vad säger Fogelström?
En dag fick vi stora papper och en liten papperslapp. På papperslappen stod några rader som Fogelström skrivit. Vi fick läsa, klura och diskutera vad han säger, vad som finns mellanraderna och så fick vi måla i vattenfärg.

bob20

Exempel på några av de citat som eleverna fick illustrera

”Hamnen var ett mörkt valv mot ett ljust stråk. Över dem som arbetade där reste sig berget brant och svart och eländiga trätrappor klättrade mot ljuset. Magasinshus, krogar och småindustrier tryckte mot bergskanten för att ge plats för kajens myller av gods och avskräde.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmar stad, 1960: P A Fogelström

Burar med svin och höns staplades mellan kaffebalar, skinnbuntar och silltunnor. Högar av hästspillning hopades utanför det offentliga avträdet och varje natt fylldes stadens orenlighet i latrinpråmarna vid Lokattstrappan”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960: P A Fogelström

Vid bryggor och träkaj låg skutorna tätt, stuvare och sjömän trängdes (…)    Men utanför allt det mörka och trånga låg vattnet och blänkte i morgonsolen, ett ljusblått och öppet stråk mot främmande länder och äventyr.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960; P A Fogelström

Pojken snodde runt för att hinna uppfatta allt, höll nästan på att ramla av kärran när den skakade till över något av de många avrinningsdikena i gatan. Mina drömmars stad; P A Fogelström

Nu stog både Henning och Tummen utan arbete. De jagade tillsammans och tog extra påhugg där de kunde få. Tills det plötsligt yppade sig en möjlighet genom Tummens morbror, kallad Beckis. Mina drömmars stad; P A Fogelström

 kapperakvarell

 

Gissa vem
En rolig övning vi hade var att alla fick olika bilder på Per Anders Fogelström ( men vi visste inte att det var han) och så fick vi skriva vad vi trodde att personen heter, var han bor, gillar att äta och arbeta med. Vissa bilder vara svårare än andra men han blev både bonde, professor, chef på radio, fattig pensionär och trött lärare.

Haikudikter och raplåtar
När vi skrev haikudikter lät vi bli att räkna stavelser för att vi inte kan det så bra men att dikten ska vara liten och förmedla en känsla klarade vi jättebra. De som ville kunde under en lektion rappa sin text.

bob14

bob23

bob dylan1

bob26

Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

/Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

bob15

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på filminspelning.
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Är det rimligt att arbeta med Mina drömmars stad och Fogelström i årskurs 1?

När vi erbjöd klasser från Stockholms skolor att trycka böcker under Fogelströmåret med temat Mina drömmars stad tänkte vi främst på gymnasieelever eftersom vi av erfarenhet vet att våra yngre elever tycker att det är svårt att läsa Mina drömmars stad. Eleverna tycker att det förekommer många svåra ord som; gelbjutare, ångslop, logare, mursmäcka och sumprunkar för att nämna några. Långrandiga miljöskildringar som sträcker sig över flera sidor och sparsamt med händelser. Något som mina vänner och kollegor över 40 år har svårt att förstå eftersom de själva minns vilken läsupplevelse det var när de läste stadsserien. En intressant uppgift att ta sig an för en läsforskare.

bryggartäppan 1

Kunde årskurs ett ta sig an Mina drömmars stad med behållning?

Ja här måste jag erkänna att vi tänkte fel när vi i första vändan enbart vände oss till äldre elever. Vi blev vi tagna på sängen av att så många yngre klasser var beredda att ta sig an Fogelströms Stockholm. Jag har fått in så många härliga böcker från våra yngsta elever. En förklaring till det är säkert att det är lättare att arbeta ämnesövergripande i de yngre klasserna som inte styrs av nationella prov och att pedagoger därför känner sig friare att ägna tid åt kreativt gestaltande.

Något som underlättade var att Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum hade artiklar med tema Fogelström på webben med utvalda citat och fotografier som gav upphov till många frågor och funderingar hos äldre såväl som våra yngsta elever. Många lärare med unga elever startade också temat med stadsvandringar på Södermalm som avslutades i lekparken Bryggartäppan vilket var ett bra sätt att väcka intresse för Fogelströms Stockholm. På bilden ser ni elever från 5 C, Skönstaholmsskolan besöker parken.

Högalidsskolan deltog med många klasser i bokprojektet och i inlägget visar jag utdrag från en bok av klass 1 A. Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

Klass 1 A har både läst och lajvat Mina Drömmars Stad

”Vi är 24 elever i klassen. Under höstterminen 2017 har vi arbetat med historia om tema Fogelström. Det är 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes. Vi har lärt oss något om hans liv och författarskap och fått mer förståelse för hur det var att vara barn förr i tiden, jämfört levnadssätt förr och nu och fått uppleva en gammaldags skoldag. Vi har även vandrat på Södermalm och tittat på gamla byggnader och trähus. I vår bok visar vi vad vi har ritat och skrivit i temat och även tagit med bilder från vår gammaldags skoldag.” Varje uppslag i boken har en bild och förklarande text.

högalid1

 

högalid3b

högalid4

högalid6b

högalid7Högalidarglärarehögalid11

högalid2

Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

/Elisabeth Söder, Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

Kreativt skrivande med gestaltning på gymnasiet

Liv Lantz, lärare i svenska på Östra Reals gymnasium har förmånen att kunna samarbeta med en bildlärare i projektet Mina drömmars stad. Det resulterade i detta upplägg:

ac431b541dfba231803c0d44bb55ddea

Per Anders Fogelströms stilfigurer

I klass Sa16c på Östra reals gymnasium startade vi bokprojektet Mina drömmars stad med att läsa Fogelströms roman Mina drömmars stad. Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav (Wikipedia, Stilfigur språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter)

Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom. Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel Stockholm skapar mer ångest än drömmar som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Sånger om Stockholm

Efter att ha arbetat med andra skildringar av Stockholm, sångtexter som Kapten Röds När solen går ned och Petters  Stockholm i mitt hjärta samt Lasse Berghagens Stockholm i mitt hjärta fick eleverna börja med sin egen skildring.

Gestalta en känsla

I svenskan arbetade vi med gestaltandet av en känsla samt stilfigurer som kan stärka denna känsla. I ämnet medieproduktion fick eleverna undervisning om fototeknik och bildanalys. Målet var ett uppslag per elev med en text och ett foto som understryker den känsla eleven vill visa med texten. I vår kommer vi att se uppsättningen ”Mina drömmars stad” på Stadsteatern tillsammans och nästa projekt för eleverna blir att hålla utredande tal om sådant som är drömlikt eller mindre drömlikt i Stockholm. Mvh Liv
Liv Lantz, gymnasielärare i svenska och religion

Exempel från elevernas bok

I blogginlägget nedan visar jag några exempel på uppslag från boken. Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

östra7

 

östra5

östra2

Östra3

Östra10

Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret.
Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

Hur många ord behövs för att fånga läsaren?

I bokprojektet Mina drömmars stad har många klasser har valt att skriva micronoveller eller som det också kallas, flash fiction. Korta noveller som helst inte skall ha mer än 400 ord. Novellen ska ha en huvudperson,  en början och ett slut. För att fånga läsaren på några korta rader är det viktigt att få med en vändpunkt tidigt i berättelsen.

En mästare på att uttrycka sig kortfattat är Ernst Hemmingway som lär ha skrivit följande berättelse på sex ord, ”FOR SALE, BABY SHOES, NEVER WORN.” En annan kort novell är Ett halvt papper av August Strindberg. Utifrån en telefonlista med namn och nummer får vi på färre än 600 ord en tillbakablick på huvudpersonens senaste två år – två år av förväntan och motgång, glädje och sorg. Ett liv, på ett halvt ark papper, briljant novell men eftersom den har 600 tecken så kvalar den kanske inte riktigt in som micronovell.

Foto: Jonn Leffmann Foto: Jonn Leffmann

Råd inför att skriva micro-novell

David Gaffney delar med sig av 5 tips i The Guardian:

  1. Start in the middle. You don’t have time in this very short form to set scenes and build character
  2. Don’t use too many characters. You won’t have time to describe your characters when you’re writing ultra-short. Even a name may not be useful in a micro-story unless it conveys a lot of additional story information or saves you words elsewhere.
  3. Make sure the ending isn’t at the end.In micro-fiction there’s a danger that much of the engagement with the story takes place when the reader has stopped reading. To avoid this, place the denouement in the middle of the story, allowing us time, as the rest of the text spins out, to consider the situation along with the narrator, and ruminate on the decisions his characters have taken.
  4. Sweat your title. Make it work for a living.
  5. Make your last line ring like a bell. The last line is not the ending – we had that in the middle, remember – but it should leave the reader with something which will continue to sound after the story has finished. It should not complete the story but rather take us into a new place; a place where we can continue to think about the ideas in the story and wonder what it all meant. A story that gives itself up in the last line is no story at all, and after reading a piece of good micro-fiction we should be struggling to.

Mälarhöjdens skola arbetar med micronoveller  i årskurs 8

En av de skolor som skrev micronoveller i bokprojektet var Mälarhöjdens skola , årskurs 8. Eleverna läste inledningen till Mina drömmars stad, om mötet mellan Henning och staden . Därefter gjorde de en stadsvandring på Södermalm för att lära känna Fogelströms miljöer och med kameran dokumentera staden  och elevernas möte med den. Parallellt så läste de romanen Apelsinflickan av Lena Kallenberg som handlar om Signe och Alice som växer upp på Södermalm i slutet av 1800-talet. De hade även besök av författaren och fick höra mer om industraliseringen och om livet som ung flicka under den tiden. Till bilderna som eleverna tog på sin södervandring skrev de micronoveller  som resulterade i boken Möten i staden i bild och ord. micronovell 1 ”Genom att kombinera olika texttyper, estetiskta uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap” Lpo 11 micronovell3 micronovell5micronovell4 Ulrika Randel, lärare i svenska och Rikard Nilsson lärare i bild, Mälarhöjdens skola. /Elisabeth Söder Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret. Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.  

Historiska noveller inspirerade av bilder från Stockholmskällan

Många klasser som deltog i bokprojektet Mina drömmars stad under Fogelströmåret valde att skriva historiska noveller. ”En historisk novell är en kort berättelse som utspelar sig förr i tiden. Något som är viktigt för författare som skriver historiska berättelser är att det ska kännas som att man verkligen befinner sig i den tid det handlar om – att det känns trovärdigt. I historiska noveller så blandar man historiska fakta med påhittade händelser. De påhittade händelserna ska då helst vara sådant som man tror skulle kunna hänt under den tid och på den plats då historien utspelar sig. Det man hittar på får inte vara sådant som bevisligen inte har hänt. Definitionen är hämtad från Stockholmskällan.” Där kan du också hämta en lärarhandledning i att skriva historiska noveller.

Eleverna i klass 9 b och c har skrivit historiska noveller på ett insiktsfullt och empatiskt sätt inspirerade av bilder från Stockholmskällan. I blogginlägget ger jag dig några smakprov. Böckerna kan du läsa i sin helhet här: Våra drömmars stad och Bilder från vår stad

novell1

Bilder från stad 3

9b7

9b5

9b2

9b4

9b3

bilder från stad

bilder från stad2

Tidigare inlägg om bokprojektet Mina Drömmars stad på Kulan hittar du med bloggfunktionens sökverktyg. Sök på Fogelström2017

/Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

I våra drömmars stad finns mötesplatser för alla generationer

Lärare i årskurs 3 på Högalidsskolan valde att arbeta med Per Anders Fogelström och Stockholms historia genom ”Gräv där du står metodiken” . Elevernas bok bygger på intervjuer och samvaro med äldre på Bergsunds vård och omsorgsboende som ligger ett stenkast från skolan. I blogginlägget får du en bild av hur de arbetade och av boken . Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

Vinster med intervjuer

högalid23

högalid extra1

Skrämmande historier

högalid24

Mötet i fokus

högalid 21

Närkontakt

högalidextra 5

Rita porträtt är ett bra sätt att lära känna varandra

högalid extra tre

Bra samarbete

högalidextra 6

 

högalidextra8

Tidigare inlägg om bokprojektet Mina Drömmars stad på Kulan hittar du med bloggfunktionens sökverktyg. Det senaste hette Ett ämnesövergripande integrationsprojekt i årskurs 9

/Elisabeth Söder

Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

Ett ämnesövergripande integrationsprojekt i årskurs 9

Elever i S:t Eriks katolska skola har läst Per Anders Fogelströms roman, Mina drömmars stad.  SVA-gruppen lyssnade till några kapitel medan SV-gruppen försökte sig på hela romanen. Inte alla lyckades ta sig igenom boken men fick ändå en försmak av Fogelströms författarskap. Därefter Eleverna fick välja citat ur boken. De ombads reflektera och motivera sitt val samt koppla det till dåtid och nutid. Citat, egna betraktelser och bilder från Stockholmskällan blev sedan underlag för boken Mina drömmars stad. Stockholms stads bokprojekt under Fogelströmåret 2017. Boken, Elevernas bok kan du bläddra i här. Bilderna är hämtade från Stockholmskällan, ordentligt föresedda med källförteckning.

katolska7

Arbetet var ett ämnesövergripande projekt i SO och svenska. Eleverna blev tilldelade olika platser på Södermalm som de skulle utforska i Fogelströms anda; Slakthusområdet/Globen, Slussen, Hammarby sjöstad. Åsögatan, Medborgarplatsen, Fjällgatan och Södra stationsområdet. Varje elev fick skriva en faktatext om sin plats för att sedan förbereda en guidning på utvald plats. Publik var de andra eleverna i klassen samt klass 8. Dessa hade också en uppgift, den att berätta om sociala företeelser och på så sätt fick klass 9 en fördjupad bild. Väl hemma i klassrummet fick eleverna skriva respons på sin egen guidning och ge sig själva ris och ros.

katolskaskola1

katolska2

katolska3katolska4

Lärarna som arbetade med detta projekt är Kristina Klemt (lärare i sv) och Josefine Johnsson lärare i SVA) från S:t Eriks katolska skola. Undertecknad har tidigare skrivit om hur Kristina arbetar med källkritik och drama i en tidigare Kulanblogg  

/Elisabeth Söder
Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret. Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

Anmälan till Informationsträff

Anmälan senast 14 januari

Varmt välkomna!

Cecilia Rosengren, Kristina Ansaldo, Elisabeth Söder och Elisabet Jonsved

Vill du redan nu veta mer om filmprojektet?

Kontakta elisabet.jonsved@stockholm.se

 

Så här arbetar Stockholms skolor med Mina drömmars stad

Stockholms skolor har under Fogelströmåret erbjudits att publicera texter, bilder och filmer på webbplatsen Fogelström2017.se/skola. Men det som lockat mest har varit erbjudandet att få ge ut en bok som utan kostnad har distribuerats till skolan. Om detta har jag skrivit i tidigare blogginlägg

Du som vill läsa om hur klasserna tagit sig an uppgiften att arbeta med Mina drömmars stad hittar elevernas bidrag och lärarnas introduktion i det Digitala galleriet på webbplatsen  Vi har också en facebookgrupp. KULSTHLM  där jag och lärarna berättar hur arbetet fortskrider. I det här inlägget har jag valt ut några axplock på hur du kan arbeta med Mina drömmars stad, tips som i de flesta fall fungerar oavsett vilket tema du skall arbeta med.

IMG_0779_2

Alla behöver inte läsa hela boken för att få en känsla för Mina drömmars stad

Alla har inte läst boken Mina drömmars stad, men alla har läst utdrag, citat och tittat på bilder och filmer som Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum lagt upp på webben.

vällingby

Bilder som källa och redovisningsform

Många lärare har börjat sin introduktion av Mina drömmar stad genom att titta på utvalda bilder från förra sekelskiftet, bilder som du kan söka efter utifrån olika teman i Stockholms källan: fattigdom, barnarbete, industrialismen, arbetarrörelsen… Vid en träff i höstas tipsade Maria Avellone Neel från Stadsmuseet och redaktör Martin Nyblom om ingångar  för att arbeta med  Stockholms stadsmuseum och  Stockholmskällan i bokprojektet.

IMG_0782_2

Ett vanligt upplägg i klasserna har varit att utgå från gamla fotografier från Stockholm och sedan be eleverna ta egna bilder från samma plats  och i anslutning till det skriva analyser om vad som förändrats och vad som är sig likt.

Låta elever sitta två och två och fundera över vad bilden visar ”allt ligger i betraktarens öga”. Två elever fick samma bild, men såg de samma sak?

Barnen fick tänka att de klev in i en bild från Stockholmskällan och skulle tänka: Var är jag? Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag?

Tar foton för att illustrera texter och låtar om Stockholms Stad.

Teckna det de ser – inte det de vet” genom att göra en linje konturteckningar av Stockholmsbilder från förr.

Konstnärliga bilder som gestaltar Fogelströms humanism, i gestaltningen skall eleverna berätta om Stockholm och hur det är att vara stockholmare. Bilden skall belysa en mänsklig rättighet, göra den synlig i en specifik vardaglig scen. ”

79f3367772ad6fdb54c2a4c6c59ed4b5 3f9e690d801ec5cff62ac8b61dc0d037392cd34bf9ef1fd67dc7f04962bc985b

Facktexter och populärvetenskap

Bidrag som berättar om platsers utveckling.
När boken var utläst skrev eleverna historiska noveller i Per Anders Fogelströms anda. De arbetade mycket med att skapa trovärdiga berättelser och karaktärer och alla texter har en koppling till 1800-talets Stockholm på ett eller annat sätt.

Ingång till industraliseringen i Västeuropa. Parallellt skriver klassen texter om förra seklets Bromma. Skriver om framtiden, precis som Henning levde i början av en omvälvande tid, industraliseringen, lever vi i den digitala. Hur kommer det att påverka vårt arbete och levnadsvillkor?

Skriver debattinlägg kring nutidens Stockholms bostadsbrist, en parallell till 1860-talets Stockholms bostadsbrist.

3c0bce11-c4e3-4d28-bf54-8b023212dcf3

Kreativt skrivande och gestaltning

Eleverna har också valt en hemlig plats i Stockholm, vilken de har beskrivit för sina vänner, som sedan har fått gissa. Detta gjorde vi både skriftligt och muntligt.

Många som arbetar med nyanlända elever har tagit fasta på Hennings första upplevelse om Stockholm och låtit eleverna skriva om sina första minnen när de anlände.

Skriva om en sida i Mina drömmar stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Dagboksanteckningar ur Hennings perspektiv.

Egna låttexter om Stockholm till kända melodier.

Skriver dikter med citat från boken som inspiration.

Dramatiserar avsnitt från boken.

Gör poddar och nyhetsprogram från sekelskiftet och dagens Stockholm

Skriver skräcknoveller i Stockholmsmiljöer med illustration.

Skriver om en sida från Mina drömmars stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Funderar över vad som han ha hänt på platsen eller varför man gillar/ogillar en specifik plats i Stockholm.

Skriver noveller där de låter Fogelströms Stockholm vara platsen för ett drömlikt ”helvete” enligt Dante. Två litterära giganter i ett och samma projekt.

Tecknar en serie om Henning.

Stockholms-rap med eleverna

Spoken World dikter med rubriken Stockholm i mitt hjärta.

Beskriva sin egen drömmars stad

Bygga husmodeller av kända och okända hus i Stockholm.

gondolen 3

Så här närmar vi oss Fogelströms texter

Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav. Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom.

Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel ”Stockholm skapar mer ångest än drömmar” som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Vi har nu gjort en mindmap med olika – även andra – texttyper som de känner till, t.ex: noveller, romaner, artiklar, serier, sms, chat, annonser, lagtexter, brev, dikter, låttexter, läromedel… etc. Jag kommer i nästa skede att ge eleverna i uppdrag att skriva ”Mina drömmars stad” i olika av de textformer som finns. De som är mer säkra kommer att få möjligheten att välja. De som är mycket osäkra kommer jag att ge en befintlig textform som är enkel – t.ex. ett brev som ska skrivas till P-A Fogelström eller till någon som bestämmer i staden.

2b036ee9-3f15-4bf5-9084-3dcc52315468

Intervjuer och studiebesök

Låter eleverna intervjua äldre personer på äldreboende i Bergsund. Många av dem är födda och uppväxta här i staden, andra har kommit hit på grund av arbeten eller kärlekar. Det blir så mycket lättare att förstå en människas historia om den berättas muntligt. Förutom att eleverna fick lära sig om hur det var förr i tiden så fick de träna på att vara tålmodiga, prata högt och tydligt, vara lugna och så lärde de sig dessutom att en persons historia kunde förändras från gång till gång beroende på hur minnet fungerade den dagen. Vi upptäckte att mycket var lika. Den tekniska utvecklingen står för den största skillnaden mellan nu och då.

68c5675fbffcfcf39d1df0f6571de861 högalid
Många har också passat på att göra stadsvandringar i Fogelströms kvarter och associerat kring gatunamn i staden som signalerar om en annan tid som exempelvis Tobakspinnargatan. Elever har också fått i uppgift att ansvara för stadsvandringar, ibland i digitalform men oftast på plats på Södermalm. Många som har yngre elever har också passat på att besöka Bryggartäppan. I parken har det skapats en miljö som ska påminna om hur det såg ut på Södermalm under senare hälften av 1800-talet. fogelströmpark 1

/Elisabeth Söder Hör gärna av dig till mig om du har frågor om projektet till elisabeth.soder@stockholm.se