Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Muntligt berättande på Hjulsta grundskola

På Hjulsta grundskola har vi varje år ett stort gemensamt tema: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ALMA. Vi gör allt möjligt bra och roligt, välkomna att titta på vår webbplats Världens Alama där vi dokumenterar det mesta av vad vi gör.

cropped-böcker-till-sidhuvud-klar-1

Bland annat har vi alltid en tävling som heter Hjulstas ALMA dit eleverna brukar lämna litterära verk eller beskrivningar av hur de gjort något läsfrämjande. I statuterna för riktiga ALMA står att priset också kan gå till en muntlig berättare, men det har hittills aldrig hänt.

Men på Hjulsta grundskola delades det i år ut ett pris för muntligt berättande. Det var klass 4A som har haft ett Skapande skola-projekt med berättarkompaniet Fabula.Ida Junker och Peter Hagberg har hållit i workshops för klassen; två hela förmiddagar har de tränat sig på att stå framför en publik, tala högt och redigt och så har de även tränat in varsin berättelse.

Sedan valde elva elever att berätta sina historier för yngre barn. De delade upp sig i två grupper och berättade för förskoleklasser och ettor. Varje elev fick dra sin historia tre gånger. De yngre eleverna satt trollbundna!

En stor fin final på detta projekt blev det när vi onsdagen den 22 maj fick besök av årets ALMA-pristagare Bart Moeyaert. Alla elever och personal i f-6 samlades i idrottshallen och en av programpunkterna var att Kawthar berättade sin historia Ticki Ticki Tembo på engelska. Titta och skratta tillsammans med Bart Moeyaert och vår skola!

Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola

Kolla Kultur för förskoleklass och lågstadium

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för målgruppen. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

  • Teaterföreställningen Robotdiktatorn av Mittiprickteatern. En lekfull och allvarlig föreställning om beslutsfattande, medmänsklighet och svårigheten att komma överens.
  • Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen.
  • Dans och akrobatikföreställningen Tvärslöjd av Kompani Giraff. Föreställningen visar att vi kan nå oanade höjder när vi samarbetar.
  • Anna Berg, dramaturg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och på skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Ni som har  frågor om Kulans utbud och Skapande skola, passa på att fråga oss från Kulan under pauser.

Tid , plats och anmälan

Tid: Tisdag den 27 augusti, program från 12.00-17.00. Vegetarisk lunch serveras från 11.15. Vi har Kolla kultur för mellanstadiet onsdagen den 28 augusti och för högstadium och gymnasium tisdagen den 29 oktober. Alla har samma upplägg men med fokus på målgruppen vad gäller kulturupplevelser och ingångar.
Plats: Teater Pero. Svevägen 114, nära korsningen Sveavägen, Odengatan.
Pris: Utan kostnad för kulturombud, lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger, skolledare från skolor i Stockholm.
Anmälan dig här

Läs mer om dagens programpunkter

Föreställningen Robotdiktatorn

46

I en kartong, på översta hyllan, lever tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta  favoriter i ett fängelse av papp. Här får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Och den som minns och längtar blir ett hot. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om  inte bara en bestämmer?

Vad är demokrati? Hur fungerar det? Vad krävs för att det ska fungera? Och vad är alternativet? I alla möjliga sammanhang talas det om demokrati och hur viktigt det är att försvara den. Fast det är inte helt lätt för ett barn att förstå vad demokrati är. För i barnens värld är det ändå alltid en vuxen som kommer att bestämma i slutändan. Ett barn som nyfiket försöker förstå hur demokrati fungerar genom att följa nyhetsrapporter på radio och TV får inte mycket hjälp och vägledning. Det är väldigt många arga och missnöjda vuxna som klagar över beslut som tagits, över att det tar för lång tid att besluta eller rent av att demokratin inte fungerar.
Robotdiktatorn av Mittiprickteatern har Kulanpremie

Föreställningen Tvärslöjd

5c77a9608056a

Två cirkusartister bygger levande skulpturer av vanliga ting och sina egna kroppar. Med akrobatik och magi uppstår moment av balans, där nästan allt är perfekt och stilla. Dessa bräckliga ögonblick kräver koncentration, träning och lite tur. Med ett elegant rörelsespråk skapas installationer och bilder där olika typer av element måste samverka och fysiskt hålla om varandra för att inte falla isär. Föreställningen visar hur något som ser knasigt ut till en början kan hitta sin plats till slut och hur sammanflätat samarbete når oanade höjder. Den visuella formen som utgår från koreografi och objektsmanipulation passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Från 3 år och uppåt.
Föreställningen har Kulanpremie

Integrera kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti

Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.

För- och efterarbeta scenkonstupplevelser

prata-scenkonst

Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har med hjälp av Anna Berg skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  

Rörelseglädje

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som My kanske gör med oss.

Varmt välkommen till en stimulerande och lärorik fortbildningsdag. Tipsa gärna dina kollegor att följa med så blir det troligare att dagen sätter avtryck i skolan.

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Shakespeare i Bagarmossens skola

I det här och kommande inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar jag ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

First_Folio_-_Folger_Shakespeare_Library_-_DSC09660 Wikimedia Commons

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner

Deltagande lärare

Dokumentation ( bild och text ) har jag fått från Charlotte Ahlström som berättar om arbetet i sin FK-klass. Övriga lärare som deltar i projektet är Anette Resare-Jansson från förberedelseklass 7-9 och Hans Havrén från årkurs 8, ordinarie klass. Bilden med Hamletparafrasen är från en medlem i teatergruppen Verket. 

IMG_0362

 

Projektbeskrivning  

Under hösten kom Bagarmossens skola i kontakt med kultur- och språkprojektet  Ung i STHLM som anordnandes av Utbildningsförvaltningen. Tyvärr fanns inte plats för oss att delta men vi blev så inspirerade att vi drog igång ett eget projekt. Så nu är vi två klasser på Bagarmossens skola som i Ung i STHLM anda vill arbeta med ett Shakespeareprojekt som ska framföras på en scen.  Eleverna är redan igång med sina tolkningar och har en mängd idéer som de vill förverkliga på scenen. Tanken är även att få in ett digitalt berättande i presentationerna. 

Språkperspektiv och koppling till Läroplanen: 

För förberedelseklass och nyanlända specifikt, men generellt för alla elever, ser vi att arbetet gynnar språkutvecklingen samtidigt som kunskap om litteraturens stora fås. Enligt kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk åk 9 skall eleverna:

-kunna läsa skönlitteratur och sakprosa med flyt. De läser Romeo och Julia och Hamlet av Shakespeare. 

Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg

-kunna resonera kring verket och koppla till upphovsmannen. Dra slutsatser kring hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det är uppkommet i. 

-kunna sammanfatta och återberätta det man läst , ex. genom att svara på frågor till texten eller i en bokcirkel eller i ett klassamtal. 

-kunna ta hjälp av egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor och kunna tolka och föra ett resonemang kring budskap i texten, både det som går att läsa på och mellan raderna ex. samtal kring de olika känslor som är typiska i verken, kärlek, hat, avundsjuka mm – hur kan man tolka och diskutera, känna igen med mera. 

-kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, ex. pjäsmanus, poesi, sammanfattning med mera.  

-kunna skriva berättande text med gestaltande beskrivningar och dramaturgi, eleverna skriver manus inspirerat av Shakespeares texter.  

-kunna kombinera olika texttyper och estetiska uttryck och medier , skriva manus, filma, musik som förstärker med mera.

-kunna ge respons – ge omdömen och bearbeta texter, läsa manus, komma med tips med mera.

-kunna föra samtal och diskutera varierande ämnen och framföra åsikter, argumentera för sin åsikt, ex. bokcirkel. 

charlotte23

 

Förberedelseklassen börjar med att läsa

Under höstterminen 2018 påbörjades ett arbete om klassiker. Vi läste om Shakespeare och pratade om Shakespeare och resonerade om varför hans texter är odödliga. Vilka är de känslor med mera han spelar på i sina stycken ?`Detta skulle vara utgångspunkt för diskussion kring de två böcker av Shakespeare vi skulle läsa. Vi såg filmen Shakespeare in love och lyxigt nog gick vi även och såg Shakespeare in love på Stadsteatern. Det utmynnade i en diskussion kring hur livet på 1500 talet såg ut, vem Shakespeare egentligen var och vad han skrivit.

Läsning ned bokcirkel som mål 

Under hösterminen 2018 började förberedelseklassen att läsa Hamlet.  Vi lånade den lättlästa versionen i gruppuppsättning från MedioteketAlla läste och arbetade med frågor som läxa varje vecka och gemensam sammanfattning av svaren från frågorna – vilket resulterade i en gemensam sammanfattning av boken. 

Vi såg korta filmscener från Hamlet med Mel Gibson . Filmen upplevdes som svår men det gick att få fram en känsla från vissa scener ex. ”att vara-scenen”. Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna filmen utan kostnad från Medioteket.  

hamlet_2019_3628TREDJE

Klassen fick möjlighet att tillsammans med årskurs 8 se ett genrep av Hamlet på Dramaten. Bilden med fäktningsscenen är från Dramatens uppsättning av Hamlet 2019.

 Vårterminen började klassen läsa Romeo och Julia. Vi hade redan sett Leonardo di Capri versionen av Romeo och Julia.Vi tänker att inspiration måste komma från många olika håll. Filmen går att låna utan kostnad för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Bokcirkel

Vi började läsa Romeo och Julia med liknande upplägg som Hamlet med slutmålet att spela in en bokcirkel. Vid bokcirkeln blir det så tydligt vad man förstått och vad som behöver förtydligas men ger också utrymme för spännande tolkningar och omtolkningar av det man läst. Vi uppfattar ju så olika. Detta i sin tur mynnar ut i att eleverna börjar fundera på ex.  ”Kan man göra om Hamlet till tjej?  Hur blir det då ? Ändras saker och ting i historien ? Faller det platt och varför i så fall?”. 

Skriva scener, dåtid, nu tid och framtid

CHARLOTTE25

-Vi har börjat titta på scenerna och fundera på manus som vi bearbetar. Vad gäller Romeo och Julia är det tid som står i fokus, hur skulle balkongscenen kunna tolkas i olika tid: dåtid, nutid och framtid? Hur ändras ex. miljön ? Hur ändras språket? Vad gäller Hamlet är det istället tanken kring hur hela storyn ändras, om man byter ut Hamlet till en tjej som kommer hem och hittar sin pappa omgift med en nya kvinna. Vad händer med den manliga Ofelia? En scen måste väljas ut som tydligt tar fram detta.  

-Vi har en pjäsmall där vi skriver in ex. miljö, personer, dialog med mera. 

charlotte21

-Förberedelseklassen identifierade följande känslor som finns i både Hamlet och Romeo och Julia:
Kärlek, svartsjuka, hat, avundsjuka, vänskap, förtroende, misstänksamhet. Dessa känslor får bli ledstjärna och utmaning i tolkningarna och scenerna.

Besök av teaterlärare

Klasserna, både FK och åk 8 fick också den fantastiska möjligheten att ha Alexandra Ljungkvist från Ung i STHLM på besök. Alexandra arbetade med uttryck och teater utan ord, att lära känna sig och sin kropp och våga- kändes som temat. Mycket uppskattat av eleverna och fick igång dem att förstå att man kan göra teater på olika sätt. Detta skall eleverna få beskriva i text och bild.  Vi i FK fortsätter att öva på de teaterövningar vi fick av Alexandra. 

Synpunkter på teaterövningarna från förberedelseklassen

”Vi lär oss jättemycket, exempelvis att förstå kroppsspråk ”
”Det var roligt att få vänner och det är roligt att man måste röra på sig”
”Lära sig att kommunicera i grupp”
”Vi lär oss att det inte är omöjligt!”
”Allting var bra och roligt för vi har haft kul”

Charlotte 24

Vad som kommer att hända härnäst med Shakespeareprojektet 

Berättar Charlotte i nästa inlägg, Shakespeare i Bagarmossens skola del två

Skapande skolaprojekt

Den här terminen har lärarna valt att finansiera projektet inom skolans ordinarie budget. Om de vill göra teaterprojektet större finns det möjlighet att med medel från Skapande skola få stöd av skådespelare, regissörer, koreografer, dansare, musiker, scenografer och ljus- och ljudtekniker etc. De kan också betala hyra av scen inom ramen för Skapande skola.

Blogginlägg om Shakespeare

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Kultur och minoritetskulturer

Tips och länkar för att arbeta med nationella minoriteter, främst den judiska och samiska.

judisk mino 2

Kulans inspirationskväll om judisk minoritetskultur fick en extra dimension eftersom vi förutom programmet också fick vara i judiska församlingens vackra samlingslokal och bjöds på Kosher maträtter tillagade i en kosher miljö.

Till och med entrén in till huset påminde oss om att vi var i en judisk miljö. Vi fick föga förvånande passera en rigorös säkerhetssluss för att komma in. En nyttig påminnelse om det hot den judiska minoriteten lever under i Sverige och många andra länder.

judisk 5

Mat och musik

Fay Shocron, husmor på församlingshemmet berättade om maten som serverades. Några av de rätter vi åt är vanliga på matbordet vid pesach, det som vi kallar påsk. Inom judendomen firas pesach till minne av judarnas uttåg ur Egypten.  Under pesach avstår många judar från att äta vanligt bröd för att påminnas om att kvinnorna inte hann jäsa klart brödet vid flykten. Några fick med sig deg men brödet blev stenhårt utan jäsning. Under de sju dagar påskfesten pågår äts ingen syrad eller jäst mat. Som förberedelse för påskfesten städas huset och köket rent från brödsmulor och jäst. 

judisk 7

Vi serverades NewYork inspirerad bagel, med lax och Philadelphiaost  och grönsaksoppa med kneidel. Kneidel påminner om den svenska klimpen och görs på matzemjöl och ägg  Grönsakssoppa med kneidel är vanlig under pesach. Maten vi serverades var god men tanken bakom de traditionella rätterna som äts under pesach är att de ska upplevas torftigt. De ska påminna om flykten från Egypten och de vedermödor judarna fick uthärda i öknen. Det var intressant att höra Fay berätta om matlagning med strikt koscher men för att få plats med alla programpunkter från kvällen avslutar jag med Fays knep för att kunna garantera att mjölk och kött inte nuddar varandra. Fay har två likadana uppsättningar av kastruller, bestick,  knivar, handdukar och serviser och tänker i färger, rött och blått. Allt i köket är därför märkt med rött för kött och blått för mjölk.

judisk 10

Musik under måltiden

Kizelo Mlekos orkester spelade, Max Ljung, klarinett, Frieda Mossop, violin, Mårten Wåhlström, bas, Gustav Zimmerman, trummor och LarsEmil Öjeberget på ackordion. En grupp unga musiker med en bakgrund från Södra Latins gymnasium som gemensam nämnare. Ingen av dem har judisk anknytning men trots det anlitas de ofta på judiska bröllop och bar mitzvas vilket är ett gott betyg.

Föreläsning om minoritetskultur

Anita Santesson författare  och lärare i religion och svenska ger didaktiska infallsvinklar för att arbeta med nationella minoriteter klassrummet.

På väggen bakom Anita hänger ett porträtt av Aaron Isak, grundare av den judiska församlingen i Stockholm och den första juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska läran. På SLI finns en film med historisk tillbakablick fram till dagens Sverige, Aarons nya land  i 4 delar producerad av Anita Santesson som jag varmt rekommenderar.

bigOriginal

Anita pratade inte bara om judiska minoriteter utan höll sig främst till vårt uppdrag att undervisa i nationella minoriteter. Det är alltid majoriteten som sätter villkoren för minoriteten. Vem har rätten till marken? De som kom först eller de som kom och brukade jorden? Här är det intressant att läsa om Skattefjällsmålet,  samebyar och staten tvistade om rätten till Skattefjällen. Efter en långvarig rättsprocess vann staten i Högsta domstolen 1981.

Hur undviker vi att hamna fällan vi och dom? Judarna som kom till Sverige på 1500-talet hade med sig 20 årslöner för att få tillstånd att komma till Sverige. Det var inte så självklart att de kände samhörighet med de judar som kom till Sverige på 1900 talet. Ska gruppen som kom först men numera är i minoritet får bestämma över en majoritet? Intressanta frågeställningar som garanterat engagerar elever.

kartan540_ny

Vi tittar gärna på vad som USA gjort mot sitt urfolk men vad läser vi om samerna?  Hur tillgodoser vi samernas rättigheter? Inte tillräckligt enligt EU. Anita tipsade om webbsidan Sápmi i skolan.  Där finns en bank av med  lektionsplaneringar tydligt kopplade till styrdokumentens centrala innehåll och kunskapskrav för olika ämnen och åldersgrupper. Kartan med Sápmi land har jag hämtat därifrån. Skolverket har också en bra lektionsbank, Så undervisar jag om nationella minoriteter.   

Läraren Elin Pellberg tipsar i sin blogg, Svenskläraren tipsar  om boken Aednan av Linnea Axelsson. Ett versepos om två samiska familjer, ”som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls” Elin tipsar om att boken passar bra när du undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2.

Med en annan infallsvinkel är den angelägen att ta upp i samhällskunskap.

På Stockholmskällan finns 21 artiklar om du söker på nationella minoriteter. Stockholmskällan har också ett lektionsupplägg i bloggen Hat och humanism i 1809 års medielandskap som är en bra ingång för att arbeta med antisemitism.

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan visa spelfilmen Sameblod genom SLI/Medioteket. Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig för att lämna allt och bli svensk. Filminstitutet har gjort en filmhandledning. På SLI/Medioteket finns också undervisningsfilmer  om nationella minoriteter. 

judisk 8

Dans till klezmermusik

Du som har varit på en större judisk fest vet att det ofta förekommer dans och då gärna ringdans. Ung som gammal bjuds upp i en dans med enkla grundsteg som göra att alla kan vara med. Vi fick stöd av danspedagogerna Heléne Don Lind och Lars Farago och vi dansade till Kizelo Mlekos orkester.

Visning av synagogan

De som ville fick möjlighet att besöka synagogan innan programmet började. De fick en kort visning för att få en uppfattning vad som ingår i en visning för klasser. Man följer spåret som börjar på Raoul Wallenbergs torg förbi ingången till Wahrendorffsgatan 3B och in mellan minnestavlorna och synagogan. Läs mer om visning av synagogan

judisk miniritet1

 

Nyttiga kontakter och länkar för judiska minoritetskultur

Här får du kontakt med:Klezmermusik

  Kizelo_Mleko (002)

Dans till Klezmermusik

 

donlind

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

 

Bästa scenproduktion på internationell teaterfestival finns på Kulan

Jag har i tidigare blogginlägg berättat att Stockholm är unikt i världen med att ha så många teater- dans- och musikgrupper för barn och unga. Världen har upptäckt vårt kvalitativa utbud och många av de aktörer du hittar på Kulan är varje år inbjudna till festivaler utomlands.

Astons sten/ Teater Pero

Teater Pero exempelvis har turnerat med sin föreställning Astons stenarDanmark, Tyskland, England, Skottland, Irland, Nordirland, Whales, Tibet, Kina, Japan, USA och Australien. I sommar kommer den att återigen spelas i Kina och Sydkorea. I våras fick de dessutom ett fint pris på teaterfestivalen KUSS i Marburg. De vann festivalens pris för bästa produktion! Läs mer om föreställningen i festivalprogrammet här.  Bilderna med föreställningen Astons stenar är från festivalen.

Del ur juryns motivering;

Med sitt trovärdiga och till synes enkla skådespel, fullt av dansinslag och fulländad mim, lyckas skådespelarna hänföra både små och stora i publiken. Genom sin mjuka, lekfulla gestaltning, till en musikalisk fond, berör skådespelarna publiken med ämnen som kärlek, vänskap, förståelse och avsked. Utan pekpinnar ger pjäsen exempel på det kärleksfulla och ömtåliga samspel som alla önskar att man kunde skapa inom en familj.
KUSS-festivalen i Marburg är en stor barn- och ungdomsfestival som arrangerades för 24 året i rad. Inte mindre än 90 föreställningar på 30 olika scener. Karin Westholm, turnéproducent på Teater Pero ger i det här blogginlägget en förklaring till varför föreställningen rosas och prisas av så många. 

Astons stenar

Astons stenar hade premiär 2010 och har sedan dess spelats över hela landet men även över hela världen  Med anledning av 10-års jubiléet kommer Astons stenar att spelas på svenska igen under 2020 vilket vi på teater Pero är mycket glada för.

 

Astons Stenar/ Teater Pero

Historien om den lilla hunden som samlar på stenar upphör aldrig att beröra och igenkänningen verkar lika stor oavsett var på jorden vi spelar. Såväl vuxna som barn känner igen sig i barnets oförtrutna samlande på stenar och pinnar och dess behov av att få ta hand om, och pyssla om. På bilden syns skådespelarna Ulf Eriksson, Magnus Lundblad och Baura L Magnúsdóttir.

Astons stenar/ Teater Pero

Efter snart 10 år med den lilla valpen  Aston frågar jag två av föreställningens tre skådespelare , Magnus Lundblad och Baura L Magnúsdóttir hur de upplever att det har varit att berätta den här historien för barn över hela världen.

Magnus säger att han tycker att det är slående att barn är så lika världen över.

-Jag tror att det som vi kommunicerar med barnen går bortom språkets begränsningar.

Föreställningen innehåller mycket mim och musik och texterna har översatts till engelska. När vi spelar för barn som inte är engelskspråkiga så använder vi oss av simultantolkar som repeterar med ensemblen innan. Nyligen har vi dock utökat språkfloran till att innefatta även det tyska språket. I Tyskland vill man att barnföreställningar spelas på tyska så det var bara för ensemblen att börja öva upp sin gamla högstadietyska.

Magnus ser inte språket som ett hinder.

– Det är klart att det kan vara lite svårt att förstå barnens frågor efter föreställningen. Men med ett öppet sinne och lite hjälp av översättare så hittar vi varandra ändå. Det är en stor glädje att mötas.

Baura fyller i att reflektionen är att vi alla är lika, trots olikheter utanpå. Barnen skrattar och lever sig in i, och berörs av, historien precis på samma sätt som här i Sverige. Och de vuxna likaså.

Under våren har vi genomfört en 2,5 veckor lång turné i södra Tyskland och jag frågar hur det är att spela föreställningen på ett annat språk än svenska. Baura tycker att det är roligt och spännande att förkroppsliga ett annat språk.

Språk är kropp

-Språk är kropp! Först ut var ju engelskan. Vi tränade enormt mycket för att få samma känsla som på svenska eftersom rytmiken och dynamiken är så viktig i föreställningen. Tyskan var för mig svårare men det var så roligt att under våren få spela många och fördjupa språket i kropp och knopp.

– Mycket koncentrationskrävande! säger hon och skrattar.

Magnus tycker att det har varit mycket givande att spela på engelska och tyska och att det har fördjupat föreställningen. Vissa partier går nästan bättre på ett annat språk.

På frågan varför de tror att just den här historien har blivit en sån succé över hela världen svarar han att detta är en så kärleksfull och mänsklig historia som man kan känna igen sig i.

Aston m gitarr lätt

– Aston bryr sig ju om, och känner med, alla sina stenar.  Bilden med  Aston och hans stenar är illustrerad av Lotta Geffenblad, författare till boken Astons stenar.

Hans föräldrar älskar honom och tillåter honom att vara den han är. Och sen den där sorgen att få lämna något… det är ju något som vi alla gör i livet. Vi lämnar platser och våra nära och kära och blir sen tvungna att gå vidare. Det handlar om livet helt enkelt. Och så är den ju kul. Och med bra musik.

Baura håller med och säger att föreställningen är till synes enkel utanpå men ack så djup inuti.

-Aston har ett alldeles eget universum av vardag, lek, kärlek, acceptans, sorg, föräldraskap och barnperspektiv utfört i ett musikaliskt – rörligt – språk. Och alla har nog en liten samlare i sig… och det smittar nog att vi tre har så roligt på scenen!

Magnus skrattar och håller med.

– Ja, vi älskar att spela föreställningen. Vi tycker om varandra och dem vi spelar för.

Barns behov av att få ösa kärlek och omtanke verkar sträcka sig runt jorden. En tanke så hoppfull som någon…

Föreställningen bygger på Lotta Geffenblads barnböcker om Aston.

Karin Westholm – turnéproducent på Teater Pero

Här får du kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Kolla Kultur för mellanstadiet

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för mellanstadiet. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

 DSC9809a-600x400

Temat för mellanstadiets Kolla kultur är: Vems verklighet?

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. 
  • Föreställningarna Veta bäst av Teater Barbara.
  • I föreställningen Livslinjer av Christina Tingskog gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande.
  • Dramaturgen Anna Berg låter oss pröva en modell för kultursamtal som garanterat får med alla elever i klassen.
  • Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Karin Westholm berättar om Teater Peros kommande föreställning Hej Sverige.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Passa gärna på att fråga Kulans personal om Skapande skola och Kulans utbud.

Fördjupa dig i programpunkterna


Teaterföreställningen Veta bäst

veta bäst 5c4715d8977d2
Skolbibliotekarien Minerva kommer till klassrummet för att prata om kunskapens historia. Där möter hon den självsäkra Nene som ifrågasätter allt och den försiktige Jojo som är noga med fakta. Plötsligt uppstår en reva i tid och rum och in ramlar Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Kan de, som trodde att solen kretsade kring jorden, hjälpa oss att förstå vad kunskap och sanning är? Tillsammans upptäcker de att det finns goda skäl att aldrig vara tvärsäker. En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap av Teater Barbara.

Teater Barbara har skrivit ett blogginlägg om föreställningen på Kulan. De har också gett ut ett gediget lärarmaterial till föreställningen . Här kan du se en filmtrailer från föreställningen:


Prata scenkonst

prata-scenkonst
Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  


Föreställningen Livslinjer  

Livslinjer-Dunkers-Hello5-fotoTingskog

I föreställningen gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande beroende på ålder, erfarenhet och kultur.



Personal från Filosofiska skolan integrerar kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti
Lisa Eklöv, rektor och lärare samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.


Hej Sverige

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

Karin Westholm från Teater Pero, läser betraktelser av barn från hela Sverige som teatern har samlat in till föreställningen Hej Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Läs mer om föreställningen på Teater Peros webbplats


Rörelseworkshops

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som kanske gör med oss.

Programinformation och anmälan

  • Tid: onsdagen den 28 augusti . Vegetarisk lunch serveras från 11.30. Programmet pågår mellan 12-17 med pauser då vi serverar förfriskningar.
  • Plats: Teater Pero , Sveavägen 114
  • Målgrupp: Lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.
  • Pris: Utan kostnad
  • Här anmäler du dig

Varmt välkommen till en lustfylld och lärande fortbildningsdag! Tipsa gärna kollegor på skolan så blir det troligare att dagen också sätter avtryck i skolan.

elin

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

En pjäs om EU-medborgaren Bianca

När jag passerar entrén till livsmedelsaffärer och liknande platser där EU- medborgare sitter och tigger tänker jag ”tur att mina barn är stora så jag slipper förklara för dem varför jag går förbi en person i nöd utan att hjälpa”. Men nu har jag fått barnbarn och måste tänka till. Hur gör ni som arbetar som pedagoger?

Blanca & Bianca ”Blanca & Bianca, ett trottoardrama”

Pantomimteatern har närmat sig detta ämne i föreställningen Blanca & Bianca- ett trottoardrama.
Föreställningen ger en viktig insikt i människors olika levnadsvillkor och gör det lätt att fortsätta samtalet i klassrummet. Föreställningen har Kulanpremie och åldersrekommendationen är från 6 år och uppåt.

Blanca & Bianca – ett trottoardrama

EU- medborgaren Bianca sitter som vanligt utanför en mataffär med sin pappmugg när Blanca tar kontakt. Blanca har till skillnad från Bianca det bra rent materiellt men längtar intensivt efter att pappa ska ha mer tid för henne och inte alltid vara så stressad med tankarna på annat.

Blanca & Bianca ”Blanca & Bianca, ett trottoardrama”

Jag såg föreställningen med barn från en förskola. Uppsättningen bjuder på många händelser och skratt vilket gör det lätt för barnen att hålla koncentrationen. DN skrev i sin recension ” Blanca & Bianca – ett trottoardrama är en modig och viktig pjäs.”  I blogginlägget får du se teckningar, bilder och en filmtrailer från föreställningen.

Elevteckningar

Här kan du se vad några barn fokuserade på i sina teckningar från föreställningen.

bianca1

bianca4

bianca10

Ett barn ritar de två rika flickorna som spelar en viktig roll i händelseförloppet, så här såg de ut på scenen och polisen som kom eftersom flickorna beskyllde Bianca för stöld av deras halsband.

Press6_B&B_Pantomimteatern 

Filmtrailer från föreställningen

Det behövs många för att det ska bli en föreställning

bianca 51

idé: Paul Chevallerau, manus: Sara Kander, regi: Daniel Goldmann, medverkande: Li Molnár Kronlid, Hans Nyberg och Nina Åkerlund, scenografi, masker & docka: Sara Kander, musik: Torbjörn Svedberg, tillsammans med Niko Röhlcke, ljus: Kundali Löfstrand, kostym & Mask: Mimmi Harms Oredsson, byggkonstruktion & mimöga: Bo W Lindström, hundförarkonsult: Lisa Björkström, produktion: Veronica Bedecs, illustration: Ninia Lemhagen Vierth, grafisk form: Andreas Norrefjord och press, programfoto & trailer: Bengt Wanselius

bianca 50

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Lillholmsskolan arbetar med Alice i underlandet

Skolbibliotekarien My Froster från Lillholmsskolan såg Marionetteaterns föreställning Alice och förstod direkt att föreställningen skulle intressera skolans elever och tipsade lärarna. Alla elever i förskoleklass, årskurs 1 och 2, har fått höra ”Alice i underlandet” i skolbiblioteket eller i klassrummet.

my1001

Sedan fick de se den  magiska föreställningen om Alice på Marionetteatern. ” I denna specialskrivna version för dockteater av Margareta Sörenson växer en historia fram för vår tids barn. En brokig, rolig och tankfull berättelse om att bli stor. När den gåtfulla sagan görs på Marionetteatern blir det en skildring av barnets växande, vikten att hävda sin identitet och om krockar med den vuxna världens regler.”

Alicemy3

Efter teaterbesöket har eleverna fått bearbeta pjäsen i ord och bild. Bilden är från skolbibliotekets utställning av elevernas teckningar av från föreställningen. De närmare 100 teckningarna kommer även att visas på Skärholmens bibliotek under våren.

my60

 

my40

my50

Eleverna i årskurs 2 fick även två workshops på Marionetteatern: ”Möta dockorna” och ”Skuggspel”.

my10

my30

Vill du också arbeta med Alice i underlandet med din klass?

I ett tidigare inlägg tipsar om jag om filmer och lärarguider för alla åldrar.

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Hur görs bebisar?

Jag blev verkligen glatt överraskad, när jag såg föreställningen Hur görs bebisar? av Teater Mo. Jag trodde att det skulle handla om samlaget och äggets vandring fram till livmodern. Men inte då!

Teater Mo har inkluderat alla barn i sin berättelse. I föreställningen förekommer inte orden man, kvinna; mamma eller pappa, vilket är ett mycket medvetet val. Hur de löste det i föreställningen, berättar Ivan Monthan om i sitt blogginlägg. Ivan är regissör och musiker i föreställningen. I blogginlägget finns också deras innehållsrika lärarhandledning med en massa förslag på hur du kan arbeta vidare med ämnet.

Mo4 00638e638625c2d8d4fc311a66e675bd

Ivan Monthan: Hur kan vi inkludera alla barn?

Det var frågan vi på Teater MO ställde oss när vi skulle göra en föreställning om hur bebisar blir till. Hur en ny människa kommer till världen har berättats på många olika vis genom tiderna. Allt från att storken kommer med det nyfödda barnet, till 70-talets ingående fysiska beskrivningar. Men i en tid där det finns så många olika sätt att skaffa barn och vi öppet erkänner många olika familjekonstellationer, hur kan vi berätta detta på ett sätt som inkluderar alla barn?

Svaret hittade vi i boken ”Hur görs bebisar?” av Cory Silverberg, – han visar på att frågan hur bebisar blir till har två svar. Ett som handlar om varje barns unika sätt att komma till världen och ett annat som berättar om det som är gemensamt för oss alla.

Vad behövs för att det ska bli en bebis?

mo större andra ggrSkärmklipp

Det här var något som vi gick igång på, det handlar inte om att beskriva exakt HUR man gör en bebis. För att inkludera alla barn berättar man vad som BEHÖVS för att en bebis skall bli till.

Enkelt uttryckt ett ägg + en spermie + en livmoder = bebis! Genom att göra detta frångår man den gamla formeln; man + kvinna + samlag = du och öppnar upp för alla typer av barn och familjer!

Men hur förmedlar man detta från scenen, hur omvandlar man en färgsprakande bilderbok utan en tydlig historia till en scenisk upplevelse för barn?

mo 2äggspermierlivmödrar

Vi bestämde oss för att utgå från tre ord; lekfullhet, värme och interaktion.

Genom att vi lät bokens starka färger och naivistiska formspråk (kommatecken) flytta in på scenen i scenografin och kostymen (kommatecken) skapade vi ett varmt och inbjudande rum, ett rum fyllt av möjligheter. Och det är där vi möts, vi och vår publik, i möjligheternas rum.

Tillsammans ger vi oss ut på en upptäcktsresa, vi lär oss vad man behöver för att en bebis skall bli till, vi lär oss vart och hur den växer och vi lär oss hur den kan komma ut.

Vi fyller också föreställningen med nyskriven musik och interaktion med publiken.

mo hur görs bebisar01

Just detta att, starta en dialog mellan scen och salong, ett utrymme för aktivt medskapande är något som ligger oss mycket varmt om hjärtat.

För det är där magin uppstår. I utrymmet mellan oss på scen och vår publik, det är där, ur vår gemensamma upplevelse som föreställningen växer och tar form.

Vi vet också att det ofta finns ett stort behov både hos elever och pedagoger att få diskutera och arbeta med de frågor och tankar som en föreställning väcker.

Därför har vi i samarbete med Rfsu tagit fram ett pedagogiskt material som kan laddas ned gratis och användas både innan och efter föreställningen. Där kan man hitta frågor och aktiviteter runt till exempel, familj, reproduktion och kropp, alla med tydlig koppling till Lgr 11 och Lpfö 98.

Så för att sammanfatta;  alla barn har en unik historia om hur de blev till, som kopplar dem till deras familj och kultur. Men vi delar alla också en gemensam historia. Det är genom att berätta den som vi kan inkludera alla barn.

Här kan du se föreställningen

Hur görs bebisar?, En icke-normativ pjäs för förskolan och förskoleklass om hur barn blir till. Gästspelar vecka 13 i Stockholm på Teater Pero, Bagarmossen Folkets Hus och Birkagården. Föreställningen har Kulanpremie när den bokas via Kulan. Mer aktiviteter av Teater MO

Kontakt med Kulan

Följ oss gärna på Kulans facebook
Elisabeth Söder
10155406_301412560009659_1397385610_n