Hjärnan i klassrummet, teater och föreläsning

Flera teatrar för barn och unga arrangerar lärarträffar inför nya föreställningar. Förutom att du får se hela eller delar av aktuell produktion bjuds du på en fördjupning av innehållet som gör att du kan förbereda och efterarbeta föreställningen i klassrummet. Fördjupningen tar fasta på teateruttrycket eller innehållet och kan vara allt ifrån en workshop i rörelse, göra skuggspelsdockor till en föreläsning från någon forskare som teatern har inspirerats av när de arbetat med sin föreställning. En teater som ofta bjuder in forskare eller författare till sina lärarträffar är Teater Pero.

Lärarträffen jag ska berätta om i det här inlägget handlade om hjärnan i klassrummet. Vad krävs för att omvandla information till kunskap? Hur kan vi bäst skapa förutsättningar för att detta ska ske? Vi fick en föreläsning av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och se föreställningen Vad vet man? En evidensbaserad pjäs om den forskning som är sann just nu. Eftersom alla teatrar vet att lärare kommer direkt från skolan bjuds det alltid på lätt förtäring i pausen.

Skallen stående

 Hjärnan i klassrummet

Skådespelarna Pernilla Göst, Peter Åström och regissören Peter Engkvist har intresserat sig extra mycket för den senaste hjärnforskningen. De tyckte att det saknades en pjäs som på ett lättfattligt sätt kunde inspirera lärare och elever att fundera på hur vi lär oss bäst. Genom att vi lär oss hur vår hjärna funkar kan vi träna oss i att bättre utnyttja vår egen kapacitet och överlista hjärnan när den lägger krokben för oss.

Under ett år hämtade skådespelarna och regissören inspiration från följande personer: James Doty, Emma Frans, Anders Ericsson, Ayako Sakakibara, Torkel Klingberg, Albert Einstein, John O Keefe, May-Britt Moser, Edvard Moser, Ludwig van Beethoven, Carl Wieman, Carol Dweck, Don Airely, Daniel Siegel, Oliver Sachs, Paul Gilbert, Brené Brown, Ron Evas, V.S Ramachandran m.fl. Resultatet blev klassrumsföreställningen Vad vet man? på Teater Pero.

Föreställningen har Kulanpremie när du går via Kulan. Du som bokar föreställningen har också möjlighet att arbeta vidare med klassen i en workshop som teaterns dramapedagog leder. På Teaterns webbplats finns en lärarhandledning med tips på övningar för att träna arbetsminnet och studieteknik.

Vill du som lärare se föreställningen i sin helhet innan du bokar? Ta kontakt med Teater Peros producent Karin Westholm, karin@pero.se  på telefon  08-458 94 10 så skickar hon en länk till en film som visar hela föreställningen.

Vad vet man?

Sissela Nutley föreläser om hjärnan och lärandet

Sissela började med att visa en bild på våra 100 miljarder nervceller som bygger upp våra hjärnor. När vi föds är de flesta hjärnceller separerade från varandra på grund av brist på stimulans. Men som du ser på bilden nedan blir det en snabb förändring när barnet blir äldre och redan vid sex år görs en miljon nya kopplingar per sekund och det blir allt mer komplexa nätverk. Hur komplexa nätverken blir hänger samman med att och hur hur vi stimulerar hjärnan. Får vi möjlighet att använda alla sinnen och blir vi utmanade att pröva på och tänka nytt, desto fler kopplingar.

sisslea nervceller

Hur omvandlar vi information till kunskap?

Sissela ägnade en stor del av föreläsningen till att prata om arbetsminnet, lärandets flaskhals innan information flyttas över till långtidsminnet.  Arbetsminnet kan beskrivas som en liten hall där informationen hanteras. I arbetsminnet regleras medveten uppmärksamhet och framkoppling ut långtidsminnet. Framkopplingen från långtidsminnet underlättas om det är information där vi har förkunskaper så att den kan krokas fast på en gren där vi redan byggt en trädkrona. Arbetsminnet hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången och har en avgörande betydelse för förmågan att lösa mer komplexa tankeuppgifter. Ingen av oss har plats för många enheter information i arbetsminnets hall. Vi klarar inte att minnas ett tiosiffrigt telefonnummer om vi inte systematiserar numret .

Arbetsminnets kapacitet har stor betydelse för hur våra elever klarar skolan. Redan vid tre år ålder kan forskare förutspå vilka som kommer att hoppa av gymnasiet. I årskurs två kan skillnaden vara 8 år mellan de som har det lägsta arbetsminnet. Sissela gav ett exempel på hur många elever i klass som vanligtvis kan hänga med i en lång muntlig instruktion:

I denna centrala del regleras medveten uppmärksamhet och framplockning ur långtidsminnet.

1. Då tar vi upp matteboken
2. …slår upp den på sidan 153 ….                                 här försvinner tre elever
3. …och för dem som blev klara med avsnitt 4 ..      här försvinner 5 elever
4. …kan ni hoppa över avsnitt 5 …                               här försvinner 5 elever
5. …och börja på avsnitt 6 …                                         här försvinner 5 elever
6. .. som börjar högst upp på sidan 155.                     här försvinner 3 elever
7. …Gör gärna 5 uppgifter …
8. … och räck upp handen när ni är klara

I exemplet har alltså 3 elever tappat bort sig redan innan uppgiften börjat.

sissela2

Hur kan det se ut när en elev har lågt arbetsminne?

Påbörjar uppgiften men byter spår eller gör något helt annat
Distraherad, stör i klassrummet
Knäckt läskoden men problem med läsförståelse
Förstår matteuppgiften men får ofta fel summa
Sen med att släppa fingerräkning
Tar inte anteckningar
Klagar när det ska göras uppgifter som kräver koncentration
Stör i klassrummet
Svårt att hänga med i långa instruktioner

Vi kan underlätta för arbetsminnet

Sissela 6

Viktiga faktorer för inlärning

I skolan kan vi arbeta med :
Elevers förväntningar på deras egen prestation är en av de viktigaste faktorerna för inlärning
Bygg upplevelser, det vi upplevt är mycket bättre än passiv inlärning, uttrycket learning by doing är ingen slump
Öva på framkoppling av inlärt material
För långvarigt lärande, utspridd repetition av material på mer än 30 dagar
Bra konstruktiv återkoppling
Belysa nya koncept och problem från olika vinklar
Motivation och emotionell koppling till materialet
Ju fler sinnen desto mer minnen
Använda tekniska verktyg som fasciliterar lärande
Lära ut och öva på strategier
Bygga vidare på förförståelse och elevens erfarenhet
Rörelse och fysisk aktivitet både i klassrummet och på skolgården. I klassrummet kan 5 minuters jonglering göra underverk
Skratt
Upplevelser som berör
Ha en strategi för mobiltelefoner i klassrummet.

I hemmet:
Sömn, även vakenvila, mindfulness
Begränsa tid med sociala media, digital teknik och TV
Fysisk aktivitet, tre gånger i veckan minst 20 minuter
Sociala relationer, skratt, meningsfullhet och närhet
Vid råplugg hinner hippocampus inte med, den har inte fått tillräckligt med sömn och repetition.
Mat är bränsle för hjärnan. Är det en slump att mat som ser ut som en hjärna är särskilt bra som exempelvis valnötter och broccoli?

hjärnan

Vad har hänt i samhället som kan påverka inlärningen?

Sissela avslutade sin föreläsning med att prata om de farhågor hon som forskare såg med överanvändning av smartphonen. Elever kollar mobilen 150 ggr per dag i snitt. Det är det första de tittar på när de vaknar och det sista det gör innan de somnar. Några har också telefonen vid kudden vilket innebär att hjärnan registrerar varje klick från telefonen. Vi vet att det påverkar möjligheten att komma ned i den djupa drömsömnen som är viktig för god psykisk hälsa.

Mätningar visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga från år 2002. Det finns forskning som visar på ett samband mellan ohälsa och överanvändande av mobiler, detta oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass, kön och ålder. Men det är givetvis en hönan och ägget-samband. Personer som överutnyttjar sin telefon har inte lika mycket tid åt att röra sig, umgås och sova. Faktorer som påverkar hälsan.

Något som kan upplevas som positivt är att sexdebuten sker senare än för 20 år sedan men det kan också vara en indikation på att vi umgås på ett annat sätt med färre fysiska mötesplatser. Vi träffas digitalt. Vi har också krav på oss att motsvara idealbilder som sprids i sociala medier vilket gör oss osäkra och inte så benägna att inleda relationer

Aldrig tidigare har vi haft så mycket lättillgänglig och riktad underhållning som Netflix, Youtube och instagram. Vi blir i mycket större omfattning underhållna istället för att själva vara aktiva.  Det kräver en stark impulskontroll för elever att efter skolan sätta sig med arbetsuppgifter istället för att med ett enkelt tryck klicka fram underhållning. I klassrummet har forskning visat att närvaron av mobiltelefoner påverkar eleven. Det dras kognitiva resurser bara genom att låta bli att titta på telefonen.

Allt detta kommer det att finnas spår av i hjärnan, hjärnan svarar på sin miljö, den kommer att ändras. Hur ska vi skolan arbeta för att ta upp kampen?

Sissela0

Kom i kontakt med Sissela Nutley

Undertecknad rekommenderar varmt Sissela som föreläsare. Sissela är forskningschef på Pearson Assessment och brinner för att sprida kunskap om hjärnan och psykisk ohälsa. Du når henne på sisselanutley@gmail.com

Tips på forskningsrapporter:

  •  https://www.mrc-cbu.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2013/01/WM-classroomguide.
    pdf
  • Mindset interventions in Academic Settings (Miller, Rudman, Högman & Gustavsson, 2016).
  •  The Far-Reaching Effects of Believing People Can Change: Implicit Theories of Personality Shape Stress, Health, and Achievement During Adolescence (Yeager
    et al 2014. )

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Att skriva en berättelse

Tuvalisa Rangström föreläser för gymnasieelever om att skriva texter för opera och teater. I inlägget sammanfattar jag hennes metod. 

IMG_6477 BESKUREN

Tuvalisa Rangström har tidigare arbetat som skådespelare men insåg efter många år i yrket att hon framframförallt är intresserad av själva textbygget: Att få skapa en värld och befolka den – att få fundera över vad personerna i ”hennes värld” tänker och hur de lever. Så nu arbetar Tuvalisa mest med att skriva texter och manus. Hon är bland annat med i Drottningholms slottsteaters konstnärliga råd i egenskap av dramaturg och librettist.

En metod för kreativt skrivande

”Jag börjar nästan alltid med att googla.” Om jag skulle få i uppgift att skriva något om gränser skulle jag googla gränser för att få inspiration (Några elever i klassen arbetar med gränser). Då får jag bland annat upp landsgränser, gränsvärldar inom musik, personliga gränser, gränser för vad människor får göra. Sedan associerar jag kring alla sökningar som kommer upp och skriver ned det i en liten bok. Mycket som känns oväsentligt kan hjälpa mig att komma vidare längre fram i processen.

Nästa steg är att googla bilder på gränser. För varje uppdrag organiserar Tuvalisa en mapp på Pinterest med bilder. En del bilder skriver hon ut och har på skrivbordet. En bild på en tennisplan som kommer upp kan kännas ovidkommande, eller kan det vara intressant att utgå från de vita strecken i arbetet med gränser? Vems spelplan, på vilken sida om strecket befinner sig personerna?

h489309_10

Sedan är det dags att stryka under i texterna. Hon sorterar textfragment, och när anteckningsboken är fylld är det bara att plocka ut lappar fyllda med koncentrerad text som den på bilden.

Voilá: En två timmars opera!IMG_6481HALVERAD

IMG_6479 HALVERAD

Personbeskrivning

För varje karaktär i berättelsen har Tuvalisa hon ett ark där hon berättar om personen. Det underlättar när hon ska skriva repliker, då går hon till anteckningarna och får en känsla för vad personen skulle säga.

Författaren Magnus Ljunggren har i ett äldre Kulaninlägg tipsat om två övningar vi kan göra för att hjälpa eleverna med personbeskrivning i en berättelse:
Tips 1, Börja med att dela ut tidningar och sax.  Elevernas uppgift är att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams? Vill eleverna fortsätta med uppgiften kan de sitta var och en, därefter två och två och skriva dagbok som de tänker att deras karaktär skriver.

Tips 2, Gör en berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      


Precis som i böcker behöver teatern en dramaturgisk uppbyggnad med scener som bygger upp föreställningen innan konflikten tornar upp sig. Här återknöt Tuvalisa till tennisbanan och berättade att när hon googlade på gränser och fick upp tennisbana läste hon också att tennisbollens kärna är fylld med luft eller kväve. Hon tog upp det som en ovidkommande detalj som kunde vara intressant att inleda en scen med.

tennis-ball-1162640_960_720

Tuvalisa besökte en gymnasieklass som är med i språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Klassen som Tuvalisa mötte har tidigare sett Drottningholms slottsteaters uppsättning Syskonen i Mantua.

Tuvalisa gick runt och pratade med grupperna som arbetade med skriva manus på temat kontakt.  De arbetar med Magnus Florins libretto till Syskonen i Mantua, Örat och tonerna når längre än vi anarEleverna är indelade i grupper och varje grupp har fått en mening att utgå från i sin gestaltning ; Det finns gränser, Andra broar och torg där du kan röra vid mig utan sorg, Jag är en kropp med fötterna på jorden, En dans utan vila, som aldrig tar slut, Nu finns jag som ett eko av ett eko och Det finns gränser. Den 26 november visar eleverna delar av arbetsprocessen på Intimans scen. Du är välkommen att se hur ”Det finns gränser” och andra meningar från librettot kan gestaltas på en scen.

örat45

örat 3 beskuren75

Tidigare inlägg om kreativt skrivande

Kulan har haft flera dramaturger och författare som hållit workshops i kreativt skrivande för lärare: Vi lär oss skriva dramatik med Elisabeth Cronoberg. Författarskola ett och två med Magnus Ljungmark. Mats Wahl har en bra sida för gymnasiet, Så här fungerar dramatik 

Lita på publiken

Tuvalisa avslutade med säga att vi ska lita på publiken och inte skriva allt för övertydligt, det som inte står i texten kan vara minst lika viktigt och förmedla en fråga och känsla som publiken tar med sig hem.

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Kolla Kultur är inspiration, lärande, görande, omvärldsbevakning och mingel

Från scenen i Hörsalen

Några av de föreläsningar vi hörde i Kulturhuset har Pedagog Stockholm skrivit om. Du kan också se filmer från föreläsningar och scenuppträdanden;

Viktigt med workshops och omvärldsbevakning

I våra två foajeer pågick under de rejält tilltagna pauserna underhållning och workshops. I foajeerna kunde vi välja bland följande workshops: göra skuggspel, digitala vykort med greenscreen, trycka med block enligt gammal metod, uppleva kultur med vr-glasögon, självporträtt med hjälp av digitala verktyg och iPad i kombination med måleri.

Aktuella produktioner och omvärldsbevakning 

Många kulturombud, lärare, rektorer och kultursekreterare besöker Kolla Kultur för att få en överblick av allt som pågår för barn och unga. Det är bra att kunna samtala direkt med kulturaktören istället för att kommunicera via webben. Följande aktörer fanns med och hade utställningsbord:

DIS och DANSISTAN, Konstnärscentrum Öst, Teatercentrum, Musikcentrum Öst, Länsmusiken i Stockholm, Stockholms stadsbibliotek, Centrum för dramatik, Författarcentrum, Claire Parsons, Dockteatern Tittut, Pantomimteatern, Mittiprickteatern, Haga Duo, Lotta Gahrton,Teater Barbara, Teater De Vill, Kompanigiraff, Orkesterpop, ZebraDans, Dotterbolaget, Fabula storytelling, HDN studios, Cirkus Tigerbrand, Uusi Teatteri, Minna Krook Dans, aliEn Dance Company,Ung utan pung och Arabiska Teatern.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Vi på Kulan längtar redan till nästa Kolla Kultur
Elisabeth Söder för Kulan och Kolla Kultur

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

När du och klassen tagit del av scenkonst, hur undviker du att hamna i fällan att en dominant elev avfärdar kulturupplevelsen med att det bara var skräp, tråkigt etc. ?

Samtalet i klassen dör ut, ett samtal som kunde ha lyft upp många olika perspektiv och tankar.

Jag har tidigare skrivit två blogginlägg som handlar om den svåra konsten att för- och efterarbeta scenkonst i klassrummet. Inläggen bygger på dramaturgen Anna Bergs föreläsningar på Dramaten. Anna betonar i modellen hon tagit fram (med inspiration från många andra) vikten av att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning.

För mig är Annas modell för att prata om scenkonst oumbärlig och jag blev därför mycket glad när hon ställde upp som föreläsare för Kulans utbuds- och inspirationsdag Kolla Kultur. Så varsågoda 15 minuter med Anna från Kulturhuset. Anna introducerades av Robert Fux.

Vad är konst?

I föreläsningen resonerar Anna också om konstens betydelse och möjligheter i skolan. Hur kan vi praktiskt arbeta med teater, musik, konst och litteratur för att få syn på oss själva? Anna börjar sin föreläsning med professor Lars Lindströms konstmodell:

  • Kunskap OM konst (Fakta om kända konstnärer och deras verk, historia etc.)
  • Kunskap I konst (Att kunna spela, dansa, måla etc.)
  • Kunskap MED konst (Estetiska läroprocesser, att lära sig något med hjälp av estetiska uttryck.)
  • Kunskap GENOM konst (Att lära sig om sig själv och om samhället genom att titta och tala om konst tillsammans.)

Vem är Anna

Anna Berg är frilansande teaterdramaturg som tidigare arbetat på bland annat Riksteatern och Unga Dramaten. Hon föreläser och håller workshops med inriktning Konstens roll i samhället / Konstens plats i skolan samt fortbildar lärare och undervisar blivande pedagoger om samtalsmodeller för föreställningsanalys och hur de kan relateras till Lpfö98 och LGR11.

Elisabeth Söder

elin

Inspiration från Kolla Kultur

KUFV015_Affisch_Kolla_kultur_A3_Utskrift (002)

På Kolla Kultur visar vi hur förskolan och skolan kan vara den plats som möjliggör alla barns lika rätt till konst- och kulturupplevelser.

Vår  konferencier Robert Fux ledde oss genom ett program med utdrag ur aktuella scenkonstproduktioner, presentationer av konst- och kulturprojekt från förskola och skola samt inspirationsförläsningar.”

Det här inlägget ger en glimt av vad vi fick uppleva den 20 september. Fler inlägg från Kolla Kultur 2018 kommer.

I foajéerna fanns stadens kulturaktörer på plats och bjöd in till medskapande och dialog genom till exempel rundabordssamtal, livekonst och olika former av workshops och prova på-aktiviteter.

Vi hade den stora äran att ha Robert Fux som konferencier under dagen. Robert Fux är skådespelare, inspiratör och dragartist.

Ett samarbetsprojekt som väcker och utmanar det musiska sinnet hos både barn och vuxna.

Ensemble Yria och kultursekreterare Annica Malmborg från Skärholmen delar med sig av hur en kulturaktör och stadsdel kan samverka i ett projekt som ger effekt i det längre perspektivet och utmanar vårt helhetstänk. Projektet innefattar både sinnrika kulturupplevelser och inspirerande fortbildning för alla på förskolan.

Konsten att möta människor på deras premisser

Clownprofessorn Nalle Laanela berättar om internationella projekt som Clowner utan gränser medverkar i .
Kortfilm från arbete i Bhutan visas i filmen .

Small steps, long roads

A reflection on knowledge, power and art as navigation.  Josette bushell-mingo OBE/ Regissör, skådespelare, sångerska, och konstnärlig ledare på Riksteaterns Tyst Teater.Winner of the Grannevik Theatre Stipendium 2018 Konstnärsnämden, Visiting professor Coventry university – Diversity studies, UK

I nästa inlägg på Kulanbloggen får fler inspirationsfilmer från Kolla kulturdagen

/Elisabeth Söder

Workshop i kreativt skrivande för lärare och skolbibliotekarier

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi pedagoger kan hjälpa dem  att  lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog.

company

Därför erbjuder Kulan en workshop med manusförfattaren Elisabeth Croneborg. Under kvällen berättar Elisabeth om övningar för igångsättning av kreativitet och  hur dramaturger för film tänker. Du får du tips på lekfulla och handfasta skrivövningar som går tillämpa i klassrummet, övningar som gynnar berättande och förhindrar skrivkramp.

Om Elisabeth Croneborg

Elisabeth Croneborg är manusförfattare och dramaturg och har lång erfarenhet av både scen- och filmprojekt med unga och undervisar i skrivande. Elisabeth har arbetat för tv-serier som till exempel Rederiet och Kvarteret Skatan. Elisabeth har bland annat undervisat  studenter på Stockholms Filmskola och  dramatikutbildningen på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola.

Anmälan och kontakt

Här anmäler du dig
Tid: 8 oktober, vi serverar lätt förtäring mellan 17.00-17.30. Workshopen pågår mellan17.30-19.30
Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan, workshop bekostas av Centrum för dramatik
Ansvarig för workshop: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se

Tips inför arbetet att arbeta med dramatik

Ordbok för dramatik, Centrum för dramatik

Så fungerar dramatik , Mats Wahl

Kreativt skrivande Michaela Forseén

Drama underlättar språkinlärning, Jordi Almeida, lärare på Stuurebyskolan

Konstnärliga verktyg är pedagogiska verktyg

Tips på hur du enkelt får in rörelseglädje i klassrum och på raster. Från Kulans kulturkväll med föreläsningar och workshops: ringdans, samarbetsövningar och jonglering.

Rytmik och dans

Maria Nordlöw fick oss att uppleva värdet och glädjen av att arbeta med rytm och rörelse. Maria arbetar på SMI – StockholmsMusikpedagogiska Institut. Kvällen inleddes med en suggestiv ringdans där vi alla fick prova på att leda dansen. OBS, använder du Explorer som webbläsare, byt till Firefox eller Chrome så ser du filmerna.

Varför ska vi arbeta med dans i skolan? Maria berättar:

Jonglering på lektionstid

Jonglera under lektionen, varför då? Det tar tid från ämnet. Eller inte? När du har fått in rutinen att låta eleverna ta en 5 minuters paus för att jonglera får du eleven att automatiskt resa på sig. Bara det vet vi ju förbättrar inlärningen. Det blir en övning i koncentration och syresättning av hjärnan. Dessutom många glada skratt. Har du inte jongleringsbollar vilket kan vara tungt att bära med sig om du är i många klassrum finns det tunna jongleringsdukar. De är dessutom lättare att komma igång med tycker jag eftersom de av naturliga skäl rör sig långsammare. Akrobaten och jongleraren Kristoffer Sylwan gav oss tips för att komma igång. Vi kan börja enkelt, en boll och en hand.

När du vill börja med fler bollar, gör den magiska åttan

Eller varför inte en snabb gruppövning med boll?

Kvällen avslutades med en dansföreställning, gruppen Sadunära. En humoristisk och interaktiv föreställning som utforskar lusten till lek. Med dans och spegellek till levande musik, leder, följer och härmar vi varandra. En trygg och rolig stund tillsammans. Sadunära har Kulanpremie när du bokar via Kulan.

Tack för oss

Vill du ha tips på dansaktörer/dansföreställningar som passar din klass, hjälp med dansprojekt på skolan? Kontakta DIS, där finns dans- och cirkuskonsulenter med stenkoll på utbudet i Stockholm.

Så efter den här kvällen. Varje dag , dans på något sätt, inte sant?

Elisabeth

Sannolikt osannolikt/ursäkta sa månen

Koreografen Christina Tingskog fortsätter sin ambitiösa resa med att väcka elevernas nyfikenhet på universum genom dans. Den senaste föreställningen heter Sannolikt osannolikt/ursäkta sa månen.  I blogginlägget berättar Christina om hur hon och övriga involverade i föreställningen tänkt.

32478367cb01a2934867d073833cb878

Föreställningen inspirerades av universums obegripligheter och obestämbarheter som i serieskaparen Sara Graners texter blandas till identitets- o genusfrågor för små o stora människor o för universum självt.

Ja inte bara ett universum; utan en mängd andra världar som det sjungs vaggvisor för – för vem tröstar de andra världarna när de slagit sig på knät eller känner sig ensamma? Det kokar ner till – vem är jag, hur bygger jag mitt jag, vilken röst är min? För det byts röster i föreställningen, ja det är lite härligt förvirrande, lekfullt, spännande, poetiskt och humoristiskt. Förvirrande med alla de härliga möjligheter som finns, alla olika sätt en kan tänka och vara.

tingskog

Texterna är specialskrivna för föreställningen och Sara Graner gjorde också en fondbild åt oss som i delar projiceras på fonden. Tonsättaren Daniel Nelson specialskrev musiken för leksaksinstrument. Thomas Mirstam, som jag arbetat med KOMET, Astro1.0 o Tänja tid och kröka rum, har gjort scenografi, projektioner o animationer – Saras rymdfigurer fick rörliga munnar t.ex. Anna Kjellsdotter som designade kostymer i projektet #jag jag gjorde för Unga på Operan har designat o sytt kostymerna som leker med typiskt manligt o kvinnligt, fast tvärtom o lite blandat.

Först skulle det bli en modern dansopera men det blev mer en modern dansmusikal – delvis för att göra Saras fina texter mer hörbara. De är lite finurliga och knasiga så vi har arbetat mycket med gestaltningen. Delvis för att även vi påverkades av att inget riktigt blev och är som väntat och det var härligt att gå med det.

Det är en generös och påkostad produktion som det är fantastiskt roligt att kunna erbjuda en ung publik. Det finns mycket inspiration för barn o lärare att hämta i sånger, rörelser och texter samt inte minst i det visuella. Vi gör också föreställningen i skapande skola projekt tillsammans med verkstäder där barnen dels dansar o sjunger med oss i material från föreställningen dels skapar egna rörelser och sånger med hjälp av dansarna Mattias, Nea och Philip samt koreografen Christina, ja det är ju jag som skriver. Jag är själv mycket förtjust i den här föreställningen som har en alldeles egen ton.

Föreställningstider: 17-20/9 kl 10 o kl 12:30 samt 21/9 kl 10 Mer info på Kulan där också föreställningen kan bokas. Info även på vår hemsida www.christinatingskog.se. Hoppas vi ses!

Fler möjligheter att fördjupa sig i universum

rymd 1

Rymdutställning i Kungsträdgården

Den 27 september sätter Rymdstyrelsen tillsammans med stadens eventavdelning upp en rymdutställning i Kungsträdgården med  bilder av Kosmos, som nebuloser, solfläckar och annat. spännande. Rymdstyrelsen har en fantastiskt bra webbsida med lärarhandledningar, bilder och olika fortbildningstillfällen för lärare.

I bloggen Pedagogiskt café har jag tidigare gjort åtta inlägg om rymden från en tidigare utställning av Rymdstyrelsen:

Att se jorden från rymden
Sverige från ovan
Gränser synliga från rymden
Odlingslandskap synliga från rymden
Olika förutsättningar för samhällspanering
Ökenlandskap från rymden
Miljökatastrofer från rymden

NTA, temapaket rymden för årskurs 4-6

I det digitala paketetutforskar eleverna solen, jorden och månen. De tittar ut över stjärnhimlen och utforskar våra grannar i vårt planetsystem. Temat ger eleverna möjlighet att ta reda på vilka faktorer som krävs för att de ska kunna utvecklas liv på en planet och hur livet skulle kunna se ut på en främmande planet.

I NTA Digitals tema Rymden ges eleverna möjlighet att observera och undersöka det vi inte kan se på vanligt sätt. Det är den digitala miljön och verktygen som ger denna unika möjlighet.

Inbjudan till en inspirationskväll

Testa workshops som passar bra att göra i klassrummet , workshops som resulterar i samhörighet och skratt  och därför passar extra bra när du har en ny klass och vill bygga en vikänsla. Temat för kvällen är ”Move your ass and your mind will follow”.

hälsa1

Programpunkter

Kvällen inleds med mat och mingel mellan 16.30 till 17.00. Elisabeth Söder från Kulan informerar  om höstens kulturerbjudanden till skolan och Alexandra Ljungkvist berättar om språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Därefter tar programmet vid och pågår mellan 17.15- 20.00 med avbrott för fika och stärkande godsak.

Cirkus Cirkör

Att bygga tillit och rörelseglädje, verksamhetsledare Clara Norman och cirkusartisten Isak Arvidsson berättar med film, prat och kanske en och annan rörelse!

Pantomimteatern

Att undervisa med kroppen och rörelsen somuttrycksmedel. Pantomimteatern visar hur vi kan skapa ett fysiskt och ordlöst möte som gör språk, social status och bakgrund sekundära. Pantomimteatern kopplar gärna  sina workshops till konkreta ämnen såsom språk, biologi, hälsa/ idrott men också till de kommunikativa och metakognitiva förmågorna som nämns i  i Lgr-11.

Marinonett workshop lutning

Kreativt skrivande med Kalle Haglund

Att sätta igång hjärnan och hjärtat. Lögner och fantasier kan få igång skrivandet. Kalle Haglund från Unga Dramaten tipsar om hur vi kan arbeta med kreativt skrivande och framföra en text. Kalle berättar hur han vid skolbesök låter eleverna göra korta och roliga skrivövningar som sedan varvas med inspirationsexempel från hans eget personliga fabulerande.

pl-kalle-haglund

Dansworkshop

Att utmana och stötta för att ge och ta plats . Workshop med dansaren Emelie Enlund, bland annat känd från danskompaniet JUCK. När Emelie  möter ungdomar brukar hon utforma sina workshops beroende på målgrupp. Generellt delar hon med sig av olika improvisationstekniker.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Kontakt och anmälan

Anmäl till: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115751

Tid: 13 september, vi serverar mat  från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00

Kostnad: Bekostas av Kulan och är gratis för Stockholms skolor

Plats: Påfågeln, S:t Eriksgatan 84 T-bana S:t Eriksplan. Teater för barn och unga. Hemmascen för Sverigebaserade Mittiprickteatern & Pantomimteatern.

Målgrupp; I planeringen har vi  främst tänkt på lärare som undervisar på gy. och högstadium men alla är välkomna.