HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

HÄNDELSER NÄRA OSS INSPIRERAR

Några dagar innan Sara Danius ställde sig inför journalister och fotografer och kungjorde Akademiens beslut om  nobelpristagare i litteratur pratade vi i 2c på Björkhagens skola om Alfred Nobel i klassen. Lekte med begrepp glädje och applicerade det till ett glatt konstverk. En film om Nobels liv visade hur han drabbats av både framgångar men också sorg och oplanerade förödande explosioner.

Vi firar nobelpristagare med tårta

11243991_1749133795298492_2586162665458933831_n1 (3)

Vi pratade om vapen men också om fred och alla som kämpar för olika bra saker för att världen skulle bli bättre. Om Malala och Tranströmer.  Jobbade med begreppet tabell och placerade alla svenskar som fick nobelpriset hittills i de olika rutorna. Lärde oss om cirkeldiagram och matade in data med olika länder och antal pristagare och såg att många kom från USA.

  • Det är ett stort land Lili, det är därför. Blir du ledsen för att Kroatien aldrig får ett pris?
  • Sverige är litet men ändå har några.
  • Vi har skrivit böcker så vi får priset också snart!

Jag passade på och berättade för mina åttaåringar hur min tidigare klass åkte till Runmarön 2012 för att plantera en rododendron vid Tranströmers sommarställe, hur det regnade  apokalyptiskt denna dag och hur Maggan Isaksson som bor där tog  emot hela klassen för att torka kläderna, äta matsäck och  dricka te inne i hennes stuga. Jag visade bilder och alla vill dit. Och det får gärna regna för de vill träffa Maggans hundar också. Jag kunde inte lova min nuvarande klass en sådan resa men absolut att vi ska åtminstone till söder och fota oss framför huset där Tranströmer bodde fram till sin död. Han levde under mina elevers första levnadsår. Vi firade hans födelsedag. Alla läste hans verser. Sju år gamla kids läser så man känner  hur man ”går genom skogen, hasar fram på skidor i vintersolen, börjar längta vilt efter grönska”

Radion är på och vi hör att Bob Dylan tilldelas nobelpriset i litteratur. Jag formulerar tyst för mig själv uttrycket poesins synliga användbarhet.

  • Är det någon som vet vem Bob Dylan är? vaknade jag ur min innersta jubel.
  • Jag vet, svarade en flicka, min pappa lyssnar på hans musik. Han älskar Bob Dylan. Han lyssnar på LP skivor.

dylan skiva

Vem är Bob Dylan?

Jag lät bli att visa bilder på Dylan samma dag och ordnade däremot ett galleri till dagen efter. Varje elev fick en bild från olika perioder av Dylans liv och fick gissa vem det kunde vara, var personen bor, vad han jobbar med, vad brukar han beställa på restaurang. Tänk att gissningar kan vara en så rolig läsning:  ”Han heter Ragnar och jobbar på ett stall!” ”Han  heter Rolf och är fiskare”

512060-665x

Några dagar senare läste jag högt för klassen en liten tidningsnotis där det stod att Bob Dylan inte hört av sig angående Nobelpriset. Vi hade en lång diskussion kring det. Vett och etikett, förväntningar, hans ålder och mycket annat. Vad eleverna trodde att Dylan skulle göra med pengarna, hur ska vi få honom till Sverige?  Är han bara oförskämd eller kan det vara något annat? Tankarna och åsikterna regnar. Jag skriver ner barnens tankar så de kan se på activeboard hur deras tankar ser ut som skrivna ord, att det man säger spelar roll. De låter högt när jag stavar fel.

  • Vi kan skriva brev till honom! Och bjuda honom hit! På skollunch!
  • Eller så kan vi åka dit och leta.

Innan rasten markerade vi delar som vi kan ha med i ett brev.

Brev till Fredrik Virtanen som hjälpte klassen att skicka brevet till Bob Dylan
Nu läser vi Fredriks förord till den nya Dylanboken.

Dylan Virtanen

Når utanför klassrummet

När klassen kom tillbaka från lunchrasten har jag kopierat deras ord i ett brev. Ibland räcker det att skriva för sig själv, oftast för fröken och klassen men denna gång bestämmer vi oss att kontakta TT och redaktioner till de lokala tidningarna. 

Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad. Tidningarnas telegrambyrå tyckte att brevet var värt att följa upp, deras journalist och fotograf kom och åtföljdes av flera redaktioner dagarna därpå. Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad.  En stolt klass tränade på att prata med journalister och vågade resonera utifrån sina erfarenheter.

dylan media

Brevet till Bob Dylan

Här är brevet som gjorde att klassen kallades dylanbarnen och citerades både i radio och sociala media.

Stockholm, 2016, oktober
Hej Bob Dylan!

Grattis till Nobelpriset! Vår fröken har sagt till oss att du inte hört av dig. Vi tror att du är någonstans där man inte har TV, tidning eller bra signal.

Eller så vill inte du bli fotograferad! Vi tror att du blev glad av att få priset. Nu blir du kändis! Hur känns det?

Vi tror också att du kanske sitter i trädgården och undrar vad du ska göra av hela 8 miljoner. Vi har en idé. Eller kanske två: låt oss tillsammans bygga upp Haiti och Florida som nu drabbats av orkanen. Och köpa poliovacciner på UNICEF.

Vi tror att du kanske är nervös av att träffa vår kung, men oroa dig inte för det! Han är en vanlig människa! Och han ska bara ge dig en medalj.

Vår klass arbetar med Tomas Tranströmers dikter, men nu ska vi läsa och sjunga dina också. Säg till om du vill komma och träffa oss. Du får sjunga med om du inte är nervös.

Några av våra föräldrar säger att du är deras idol. De vill säkert träffa dig också. De kanske klättrar till fönstret med stege och köar hela natten för att få plats.

Vi skriver dikter också. Man liksom säger en massa ord och man kastar om dessa, sätter ihop, gör små rader och så kan man få Nobelpris. Vi kanske får det också.

När man läser dikter ska man tala långsamt och pausa och så fastnar det i hjärtat.

Vi vet att det är många som vill vara kompisar med dig nu och att du inte hinner svara på vårt brev. Men vi hoppas ändå.

Vet du att de letar efter dig? Och vill att du ska säga tack eller att du inte trodde att du kan få priset, men du kan säga precis vad du känner.

Några av oss tror att du har svårt att sitta i Stadshuset och är orolig för Nobelmiddag. För att det är trångt och mycket folk. Du kan be om ett eget rum kanske där du kan vila lite och sedan komma tillbaka.

Du kan komma till oss och äta lunch, Larry gör bästa skolmaten i hela världen. Men vår fröken brukar också tvinga folk att berätta om deras jobb när de kommer. Om du inte har något jobb kan du bara hitta på. Sedan kommer vi att fråga dig hur gammal du är. Det brukar vi fråga.

Fröken säger att litteraturpristagare brukar gå till Rinkeby och att du kanske inte hinner till oss, men vår fröken kanske kan ha fel ibland. Vad tror du?

Vi vill gratulera dig och skickar våra dikter som vi skrivit tillsammans under hösten.

Ta med dig varma kläder när du kommer till Sverige, det är lite kallt!

Om någon vill ge dig surströmming till frukost säg att du gillar köttbullar bättre. Lita på oss!

Välkommen till Sverige!

Alla vi elever i klass 2c, Björkhagens skola, Stockholm, 8 år gamla

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

Dylan priser och pseudonymer

Klassen arbetade ämnesintegrerat resten av terminen med temat Dylan: Dylanbiologi, Dylanmatte och lärt sig läsa Dylans verser. Verserna inspirerade till konstskapande. Vår nobelmorgon var en succé. Föräldrarna applåderade. Alla elever fick nobelpris. Några andra klasser besökte oss. Då fick Tuva och Hedda pris som barnboksförfattare och illustratörer och bara sedan dess har de skrivit minst tio böcker.

Teknik, miljö, fysik/ljud och konstruktion
Vi byggde instrument som fadderklassen fick pröva på, 120 elever testade

dylan instsrument

Teknik, musik i geometriska former

dylan geometri

Bob Dylans liv i en pizzakartong

dylan pizza

Kemi och fysik; Coola ner er , vi hittar Dylan!

dylan kemi

Konstverk: Bob Dylan du är hittad. Jag ser dig bakom björken!

Dylan träd

Serier om Bob Dylan

dylan serier

En proffsdansare kom och lärde oss stegen till Blowing in the Wind

Vi samlade pengar och köpte poliovacciner hos UNICEF. Bob Dylans far hade polio.

Ämnesintegrering är det mest optimala sättet i 2c på Björkhagen att hålla intresset på topp, att jobba med innehåll som läroplansmässigt tilldelas de äldre barnen, att alla i gruppen ska känna sig inkluderade, vara bra på något och lära mer av varandra. Att skapa kultur och dela med sig.

Lyrikens plats i skolan

Alla i klassen lärde sig 1-2 verser och läste dem på Nobelmorgonen

dylan poesi

Alla elever fick också välja en vers från någon låt och illustrera
Agnes valde One too many mornings

15179110_1848699485341922_3187943682353499468_n1

One too many mornings

Hundar hörs i fjärran
Dagen rinner ut
Hundarna ska tystna
Ljuset ska ta slut
Men tankarna i mitt huvud
blir bara fler och fler
Jag är allra minst en morgon
och tusen mil för sent

(översättning Mikael Wiehe)

Att göra något på riktigt och nå en publik

Att vi arbetat med Dylan var viktigt: brevet vi skrev är riktat till en riktig person, hans poesi är kända texter för väldigt många; dikter som textform är eftersatta i skolan. Om det nu är läroplanens fel eller tolkning av denna spelar ingen roll. Men det är viktigt att skolans arbete med olika textformer då och då ger lyriken större utrymme. Det är inte fel att styra mot något som uppmärksammats av hela världen – nobelpris i litteratur.

Några månader senare frågade jag elever hur hade det blivit om Bob Dylan hörde av sig samma dag som han fick veta om priset. ”Vi skulle aldrig bli kändisar!” säger en pojke.

Medias artiklar om Dylanbarnen

Läs mer om Björkhagens åttaåringar:SVD Åttaåringar skickar brev till Dylan

Stockholm direkt, Barn i Björkhagen skickar brev till Dylan, nu blir du en kändis

eller följ deras arbete dagligen på Facebook   2c Björkhagens skola Stockholm

Lili Kapper, lärare

Kulan i social media

kulan_avatar

Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

psykbryt

Vi har tidigare i Kulan haft flera inlägg om hur drama i klassrummet kan vara förebyggande och stärka klassens gemenskap. Ett av de mest lästa är läraren Jordi Almeidas tips. Många av Stockholms teatrar spelar pjäser som handlar om elevers utsatthet i klassrummet och erbjuder ofta workshops i anslutning till föreställningen. Söker du på värdegrund i Kulan får du upp 21 förslag.  

En av dessa kulturaktörer är Teater Pero som i blogginlägget berättar om en lärarkväll med tema värdegrund. Lärare fick se föreställningen Ensamma Krigare och lyssna på  en föreläsning med Niklas Odén. En av Sveriges mest  efterfrågade föreläsare när det gäller värdegrunds och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Föreställningen Ensamma Krigare har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per biljett när du bokar via Kulan. Tack Karin Westholm för ett värdefullt blogginlägg

/Elisabeth

eec96bbbd8f0ab375f432451edac7c87

Trygghet i skolan – en kväll på Teater Pero med föreställning och föreläsning

På måndagskvällen anordnade vi på Teater Pero en inspirationsträff för lärare och kulturombud där vi fördjupade oss i temat Mobbning och Trygghet i skolan och jag tänkte i detta blogginlägg beskriva kvällen i korthet.

I samband med alla våra premiärer här på teatern har vi för vana att bjuda in er som jobbar i skolan till en exklusiv VIP-kväll där vi visar vår nya föreställning, bjuder på något gott att äta och dricka samt bjuder på en spännande föreläsning med en expert som utvecklar ämnen som berörs i pjäsen.

Ensamma krigare

Den 10 februari hade vi nypremiär på klassrumsföreställningen Ensamma Krigare som vänder sig, i huvudsak, till mellanstadiet. Föreställningen bygger på böckerna Ensam Krigare och Ensam med hajar som är skrivna av Eva Wikander. Den handlar om Johan och Peter som berättar om hur det var när de var 10 år och gick i 4:an. Båda hade det tufft på olika sätt.

Peter berättar om hur han och hans familj under denna tid lever under ständigt hot om våld från Peters pappa. Peter flyr in i sin fantasi om att en dag bli en dykare. Peters otrygghet gör honom arg. Ilskan måste ut.

Johan, i sin tur, berättar om hur han dag efter dag utsätts för kränkningar och mobbning från Peter. Även han har en fantasi att fly till när det blir svårt. Han blir Tappra Björnen, en indian, som står emot de grova kränkningarna. Tillsammans beskriver de ett händelseförlopp som eskalerar tills de båda tappar kontrollen. Vuxna i deras närhet orkar varken se eller agera när våldet trappas upp. Och hur skulle de annat kunna göra när Johan och Peter, och alla barn runtomkring, är mästare på att dölja vad som pågår?

Föreställningen spelades mycket under åren 2008-2010 och den har sedan dess legat vilande. Vi har saknat den sedan dess eftersom vi tycker att det är en så fruktansvärt bra historia och eftersom vi såg att berättelsen gjorde skillnad. Vi märkte att föreställningen gav lärarna en bra startpunkt att prata med eleverna om värdegrund. Det kan vara svårt att komma till kärnan i diskussioner om mobbning när elevernas egen verklighet är utgångspunkten eftersom någon lätt kan känna sig utpekad. Historien om Johan och Peter blir en bra och neutral plattform för fortsatta diskussioner i klassrummet. Därför tar vi nu upp föreställningen igen. Den är fortfarande lika angelägen. Tyvärr.

Ensamma krigare TEATER PERO 3

Niklas Odén om sitt skoluppdrag

Efter pausen samlades vi igen på stora scenen och lyssnade på Niklas Odén som är en av Sveriges mest erfarna, kunniga och efterfrågade föreläsare, metod- och materialutvecklare samt projekt- och handledare när det gäller värdegrunds-, förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Niklas driver hemsidan Skoluppdraget.se. På webbsidan finns PDF.er att ladda ned: Konsten att vara snäll och bli klok i skolan, Att skapa en röd tråd i det förebyggande arbetet och Konsten att kommunicera och göra suceé på föräldramöten. Niklas har i över tjugo års tid anlitats av myndigheter, organisationer och skolor. Han höll en spännande föreläsning med fokus på vad det är som skapar trygghet hos unga och hur vi vuxna kan eliminera riskfaktorerna och förstärka skyddsfaktorerna i ungas vardag.

Skolans riskfaktorer

Vi fick bl.a. lära oss att skolan är den miljö där det är vanligast att unga utsätts för brott, kränkningar, hot och våld. Dessa tendenser frodas i de fall där skolan har en passiv hållning. Det gäller att se skolan som möjligheternas arena där vi faktiskt, genom en medveten hållning och genom att låta värdegrundsarbetet genomsyra allt på skolan, kan utveckla en god miljö och få trygga elever som i förlängningen blir trygga samhällsmedborgare.

Niklas pratar om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnens omgivning. Man kan säga att dessa faktorer finns på individnivå, familjenivå, skolnivå, fritid/vänner och samhällsnivå. Det är viktigt att vara i balans här. Man kan ha riskfaktorer på några av dessa punkter men man kan balansera upp detta med att ha skyddsfaktorer på andra av dessa punkter. På så vis blir skolan väldigt viktig eftersom den kan skapa balans i tillvaron även om t.ex. en elevs familjeförhållanden är svåra.

Skolans skyddsfaktorer

Goda och tillitsfulla relationer; Trivsel, Trygghet, Att bli sedd (få uppmärksamhet och förväntningar), Att bli inkluderad och Att få lyckas (skolframgång).

Man kan arbeta med skyddsfaktorerna i skolan och komma långt genom enkla åtgärder. Till exempel kan man öka tryggheten genom att fråga eleverna var på skolan de känner sig otrygga och sedan använda denna information som ett underlag för att bygga bort otrygga platser. Det är viktigt att ställa denna fråga återkommande genom nya mätningar eftersom det snabbt kan förändras på en skola.

Det som kanske förvånar är att man i undersökningar har kunna konstatera att den allra starkaste skyddsfaktorn är; ”Att få lyckas – (skolframgång)”. När man t.ex. tittar på vad som är den största gemensamma nämnaren hos personer dömda till fängelse visar det sig att de flesta har det gemensamt att de inte gick ut nian.

Det fiffiga med oss människor är att vi njuter av att vara snälla. Det har gjorts en mängd undersökningar som alla pekar på samma sak. När vi behandlas väl och bemöts av snällhet så bemöter vi själva andra på ett bättre sätt.

De skolor som lyckas bäst med resultat i skolan är de skolor som lägger ner mycket kraft på det sociala.

Niklas ger oss några handfasta tips till oss, till exempel: Var generös och uppmärksamma goda idéer. Tänk på att bestraffningar skapar avstånd mellan lärare och elever så välj dina strider. Var ett gott föredöme för dina elever. Tänk på att vi lär oss genom härmning.

Han avslutar med att summera det hela; Kan vi få till en majoritet av alla de möten som sker dagligen på en skola så att de blir positiva möten, då har vi kommit en bra bit på vägen till en bättre skola och, i förlängningen, ett bättre samhälle.

Boka Ensamma krigare

Det var en mycket fin kväll här på teater Pero som inspirerade till spännande samtal i pauserna. Mitt intryck är att de lärare som var här denna kväll sög i sig kunskapen och informationen och att de kommer att sprida den vidare på sina skolor. Vi har redan, sedan kvällen gick av stapeln, spelat föreställningen Ensamma krigare för en del elever vars lärare var här och fått ett fint bemötande. Föreställningen spelas på Teater Pero 22, 24 mars kl. 9.30 + 10.45 och är berättigad till Kulanpremie. Vi spelar den på skolorna under mars och april och föreställningen spelas även nästa läsår. Niklas föreläser gärna på skolor och nås på hemsidan skoluppdraget.se.

Välkomna att höra av er till mig på tel. 08-458 94 10 för mer information.

Karin Westholm; producent på Teater Pero

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Självklart är det stimulerande att även få in dramalärare i klassen som komplement. På Kulans sida med rådgivare hittar du kontaktuppgifter till dramatiker och dramapedagoger. Du kan också få tips på en mängd  dramaövningar på webbsidan Dramaövningar .  I blogginlägget publicerar jag några filmer från våra dramaövningar. Tanken med att visa filmerna är att ni förutom att få övningen gestaltad även skall kunna iaktta Jordis aktiva ledarstil. Tack alla kulturombud som generöst ställde upp på att bli filmade! Har du missat första inlägget från Jordis workshop? Det finns här: Dramaövningar i klassrummet ? Del tre från Kulans blogginlägg med Jordi kommer att handla om kunskapsrelaterade dramaövningar.

Träna lyhördhet

Vi fortsätter med enkla dramaövningar för att värma upp klassen. En uppvärmningsövning som går fort är räkna till 10. Tio deltagare ställer sig i en ring och skall räkna till 10 utan att kommunicera med varandra om vem som skall börja och vem som kommer säger nästa siffra. Syftet med övningen är att arbeta med lyhördhet och känslan att vara en del i ett sammanhang. Vår grupp klarade uppgiften med bravur på andra försöket.

Skapa en tillåtande stämning i gruppen

När vi skall göra att grupparbete krävs det att vi bejakar varandra för att få upp att få fram många idéer. Då kan det vara bra att mjuka upp gruppen genom att göra ja-leken. Den tar inte många minuter från lektionen. Som en introduktion till ja-leken och följa John fick vi börja med att vända på det och säga nej till alla förslag. Trots att vi visste att det var en övning kändes det hårt att få nej på våra förslag.

Nej-leken

Ja-leken eller Följa John

Vi delade snabbt in oss i grupper om tre eller fyra med roterande ledarskap. I övningen är det viktigt att inte tänka, vi gör rörelsen tills vi får en ny impuls, byter ledare men stannar inte upp. Tempo, tempo, tempo är en nyckel för att det skall bli bra gruppdynamik. Om eleverna stannar upp och tänker blir det prestationsinriktat.

En bejakande övning som gjorde oss varma och glada. Jordi berättade att han ibland bara nämnde ja-övningen utan att göra den i klassen för att de skulle komma ihåg vikten av generositet och öppenhet mot varandra. Det är också en övning i att lita på sina impulser. Så fort vi börjar att stanna upp och tänka förlorar övningen i värde. Övningen går bra att utveckla genom att ledaren lägger till uppgifter, att de skall styra med huvudet, magen , höften exempelvis.

I övningen försvinner för en stund klassens gruppindelningar vilket också är positivt.

Kreativitetsövning med högt tempo

Blocket uppvärmningsövningar avslutade vi med en kreativitets övning som även den även den byggde på snabbt tempo.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Stockholm är världsunikt med sitt stora utbud av scenkonst för barn och unga

Bakgrunden till det här inlägget är en krönika av Johan Hilton i DN, Dramatisk förnyelse sker ofta i skuggan av de stora scenerna. Om jag säger teater för barn och unga i Stockholm, vilka teatrar tänker du på? Kanske först på Unga Dramaten och Skärholmens barn och ungdomsscen.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Men i Stockholm finns det många fler teatrar som valt att spela för barn och unga. Vi är faktiskt unika i världen med vårt stora utbud. Vi på Kulan hoppas att stadens elever får ta del av många sceniska uttryckssätt, för som Johan Hilton skriver ”Var började till exempel Mikael Persbrandt? Inte i en Beckfilm, kan jag försäkra, utan på en liten, anslagsberoende och avantgardistisk scen som Galeasen. Var har alla andra folkkära svenska filmidoler utvecklat sina uttryck? Tro inte att de bara ställde sig framför en kamera en vacker dag och blev filmstjärnor, i nittionio procent av fallen har de harvat runt i åratal på diverse småscener som kulturens räknenissar inte skulle ta i ens med tång. Samtidigt har de allra flesta berättargrepp, trender och skådespelartraditioner som vi i dag knappt ens tänker på sitt ursprung inom avantgardismen och sågs som både kontroversiella och svåra på sin tid.”

Därför ägnar jag det här blogginlägget till att puffa för de teatrar du hittar på Kulan. Teatrar med tillgång till en fast scen och som har föreställningar med Kulanpremie (50 kronor i rabatt per biljett). Vi har också många teatrar utan fast scen som du kan boka till skolan via Kulan men de förtjänar ett eget blogginlägg.

5512c2653447eaf6d45bb21c1fd4789d© Strindbergs Intima teater

Fria teatrar på Kulan

Strindbergs Intima Teater

Barnens underjordiska scen, BUS

Teater Tribulanalen

Unga Klara

Teater Barbara

Pantominteatern

Turteatern

Teater Tre

Dockteatern Tittut

Pygmeteatern

Teater Bara

Teater Pero

Teater De Vill

Boulevardteatern

Fria Teatern i Högdalen

Mittiprickteatern

Cirkus Tigerbrand

Uusi teatteri

Elisabeth Söder för barn och ungas rätt till kulturupplevelser och skapande, Kulan


Omslag GymnasietOmslag Grundskolan

Drottning eller kung Kristina?

Många teatrar anordnar lärarkvällar inför premiären av ny föreställning . De timmar du ägnar åt träffen får du igen många gånger om genom uppslag på hur du kan för- och efterarbeta föreställningen. Både för att sätta in den i ett lärandekontext och för att samtala om scenkonstupplevelsen.  Du får en inblick i arbetsprocessen bakom föreställningen och valet av perspektiv. På Strindbergs Intima Teaters lärarkväll inför föreställningen Kung Kristina Alexander fick vi efter vi sett en scen från föreställningen prata med regissören Elisabeth Ohlson Wallin och skådespelaren Aleksa Lundberg.

två

August Strindbergs teater

Lärarkvällen inleddes med att regiassistenten Tuvalisa Rangström berättade om Strindbergs Intima teater, August Strindbergs egen teater. Den första teater i Sverige som byggdes för att texten skulle stå i centrum. Du kan läsa mer om Strindbergs syn på teater och teatern på deras webbplats. Fortfarande vilar Strindbergs anda över teatern och eftersom hans anda är stor känner sig teatern fri att göra vad som helst. Som exempelvis den aktuella föreställningen Kung Kristina Alexander som var orsaken till vår lärarträff.

Kung Kristina

Regissören Elisabeth Ohlson och skådespelaren Aleksa Lundberg har inför manusarbetet läst Drottning Kristinas brev och texter utifrån ett transperspektiv och menar att det är tydligt att drottning Kristina egentligen var en man. Exempel på det är att drottningen efter konfirmationen i Peterskyrkan tagit namnet Christina Alexandra och ofta undertecknade dokument med namnet Alex.

Författaren Kjell Lekeby påstår i boken Kung Kristina att drottningen försökte byta kön genom att använda alkemi. I de brev som Elisabeth och Aleksa läste var det tydligt att Kristina kände sig som en man fångad i en kvinnas kropp. Du har själv möjlighet att läsa Kristinas brev och skrifter på Svenska akademins sida. Det finns ingen regent i Sverige som lämnat efter sig då mycket text som Kristina.

liggande Kristina mindre

För en generation sedan var de flesta av oss inte medvetna om att vi hade vänner, grannar och kollegor som var hbtq. Fast vi idag vet bättre, är hbtq-personer fortfarande tämligen osynliga på scenen. Därför var det en självklarhet för Elisabeth och Aleksa att ta sig an en av de få pjäserna som är skrivna om en transperson och viktigt att låta en skådespelare med transerfarenhet få huvudrollen för att synliggöra hbtq och visa att vår könstillhörighet är mångfacetterad.

Om en har svårt med begreppen inom hbtq finns en bra ordlista på transformering.se.

Samtal efter föreställningen

När du ser föreställningen med din klass ingår ett samtal med skådespelaren Aleksa och producenten Katharina Lind. Ett öppet samtal med utrymme för frågor både om pjäsens innehåll och uttryckssätt och hur det är att leva som transperson idag. Syftet med samtalet är att skapa rum och forum för transfrågor. Att  vi skall inse att vårt samhälle är heteronormativt och fundera på vad vi tycker är avvikande, gör oss provocerade och se på det som förenar oss för att skapa acceptans. Hur kan vi jobba med det? Jo genom att utsätta oss för miljöer och konst som gestaltar en värld vi inte är bekanta med. Alexa garanterade att hen ser till att samtalet med eleverna bygger på respekt och att normen i rummet är allas lika rättigheter.

rök

Forum för Levande Historia om hbtq, normer och makt

Under kvällen presenterade pedagoger från Forum för historia sitt lärarmaterial om hbtq, normer och makt , lärarguider och material för lärare och elever för årskurs 7-9 och gymnasiet. ”Syftet är att få elever och lärare att se hur normer och rättigheter formas, ifrågasätts och förändras. Utgångspunkten är historiska och nutida personberättelser och skeenden. I materialet finns en tidsaxel med tolv personberättelser från 1909-2013. Varje personberättelse är kopplad till ett historiskt sammanhang och en händelse då rättigheter och normer ifrågasattes och förändrades. Till varje avsnitt finns reflektionsfrågor och Quiz-frågor som hör till den specifika personberättelsen. Under rutan För lärare finns också också tips på några generella övningar som ger ytterligare möjlighet till reflektion och problematisering kring hur normer skapas, upprätthålls, ifrågasätts och förändras.”

Kung Kristina Alexander (2)

 Kung Kristina 2017

”Den 100:ade uppsättningen på Strindbergs Intima teater öppnar alla portar på vid gavel och bjuder på Kung Kristina Alexander. Det handlar om drottningen som egentligen var kung. Det handlar om rätten till sitt eget liv. Ämnet rör sig kring uppbrott, förvandling och identitet. Intima teatern speglar en annan verklighet än den gängse. Vi bjuder på ett visuellt sceniskt verk. Vi möter kung Kristina i Aleksa Lundbergs gestalt på scenen. Genom Elisabeth Ohlson Wallins kameralins får vi ta del av nutida transpersoners kamp och liv. Film och foto möter teater. Barock möter nutid. August Strindberg bidrar med Kristinatexter liksom Kung Kristina själv. Strindbergsteaterns scen vrider sig knarrande både med- och motsols genom tider fyllda av kamp och förtryck. Urpremiär på Strindbergs Intima Teater 1 mars 2017.” Föreställningen har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt på biljetter du bokar via Kulan.

Foton från teaterns foajé

Ett exempel på hur barock möter nutid möter vi redan i teaterns foajé där det finns porträtt av olika hbtq personer fotade av Elisabeth Ohlson. Under föreställningen flankeras Kung Kristina av  hbtq-personer på foto och film. Elisabeth fick stor uppmärksamhet som fotograf för ecco homo 1998.

elisabeth guldram

Vill du veta mer om Drottning Kristina?

Referenslitteratur inför Kung Kristina som ensemblen läste:
Kjell Lekeby – Kung Kristina
Susanna Åkerman – Fenixelden: Drottning Kristina som alkemist
Veronica Buckley – Kristina Sveriges Drottning
Eva Borgström – Varför grävde man upp Drottning Kristina
Carl-Herman Hjortsjö – Drottning Kristina, gravöppningen i Rom

Mer lättillgänglig litteratur är, tidskriften Populär historia som har en artikel som sammanfattar Kristinas liv, Kristina fostrad som kung.  Via Mediotekets Cirkulationsbibliotek kan du också låna Jag, Kristina av Hans Petterson, LL_förlaget  i gruppuppsättning. Boken vänder sig till yngre barn men jag skulle utan problem läsa och samtala om boken med mina elever på gymnasiet.

Läs mer om Strindbergs Intima teater

strindbergs intima teater

Läs mer om Strindbergs syn på teater, Med egna ord

Läs mer om Strindbergs Intima teater då och nu

/ Elisabeth Söder för Kulan, för barn och ungas rätt till kulturupplevelser och skapande

Dramaövningar i klassrummet med Jordi Almeida

Du har börjat arbeta med en ny klass och märker att det är en trist stämning i gruppen. Det finns några självutnämnda ledare och en tyst majoritet. Hur skall du arbeta för att få gruppen trygg och att eleverna är schyssta mot varandra? Vi som var med på Kulanträffen med läraren Jordi Almeida har ett förslag. Pröva några enkla dramaövningar.

P1020750

Att drama påverkar klassrumsklimatet styrks också av internationell forskning. I en artikel i Sydsvenskan med rubriken, En satsning på drama ger mer rörelse under skoldagen plus lugnare och tryggare elever finns följande citat ”På en OECD-blogg beklagar forskare att drama och teater används i så liten utsträckning i skolan, trots de starka belägg som finns för att drama stärker elevers läsande, skrivande och textförståelse. Finland, som ju ofta betraktas som ett föregångsland i skolfrågor, har i sin senaste läroplan för grundskolan skrivit in drama som arbetsform inom i stort sett samtliga skolämnen. Att införa drama på schemat har alltså potential att bidra till ökad samarbetsförmåga och kreativitet, stärkt språkutveckling och fördjupat lärande inom olika ämnen – i kombination med mer rörelse under skoldagen.”

Jordi Almeida är lärare i engelska på Sturebyskolan men han är också utbildad skådespelare och det är kunskaper från den utbildningen han tagit med in i klassrummet. Inom teatervärlden vet alla även demonregissörer vikten av en trygg ensemble och många repetitionsveckor läggs på att bygga den kokongen.

Dramaövning 1

Efter en inledande uppvärmningsövning gjorde vi ”Ta och få ögonkontakt-övningen. En enkel övning som ledde till många leenden. Jordi betonade kvaliteten av att det är klassens lärare som leder övningarna. Vi kan göra något som en tillfällig lärare/kulturaktör inte kan göra genom att vi har en långsiktig relation och att vi känner eleverna.

Telefonkompis

När Jordi tar emot en sjua inleder han terminen med en telefonkompisövning.  Jordi och klassen mentor väljer ut två och två elever som under en veckas tid skall ringa till varandra. Tips på vad de kan prata med varandra om kan vara är : intressen utanför skolan, hemlis som ingen vet. Telefonkompisen skall vara någon som de inte umgås med varje dag. Eleverna skall hitta en tid som kommer att fungera under hela veckan. Det skall vara samtal så SMS är inte tillåtet. I slutet av veckan lämnar eleverna in en lapp till mentor där de berättar vad de fått för uppfattning av telefonkompisen under veckan som varit och berättar något bra med hen som de inte upptäckt tidigare. Det skall så klart bara vara positiva saker. I början av läsåret kan det räcka med att de kollar läget med den andra men längre fram på terminen går det att lägga till ämnespecifika uppgifter de också skall tala om.

För att övningen skall bli bra är det viktigt att lärarna signalerar att det är en viktig övning. Övningen går inte ut på att alla skall vara bästis med varandra men den och andra dramaövningar leder till större tolerans och trygghet i gruppen enligt Sturebyskolans lärare.

Röstövningar

Många av oss lärare och elever fastnar i ett för högt tonläge, Jordi visade en övning som vi kan göra själva för att hitta ett tonläge där rösten ligger bekvämt. Både för att spara på våra stämband och nå ut i klassrummet.  Jordi demonstrerade på sig själv med en glaskaraff för munnen. Ett annat tips var att pröva olika tonlägen i duschen. När rösten studsar tillbaka har vi hittat vår optimala tonläge. När du pratar i det tonläget blir du inte trött.

Vi vill använda drama i klassrummet för att:

P1020747

Förslag från deltagarna på vad sätt de ville använda drama i klassrummet.

  • För att skapa sammanhållning, när vi arbetar med drama i gruppen blir vi en del i ett sammanhang.
  • Arbeta med lyhördhet
  • Uppmuntra mod, våga följa en impuls, våga prova
  • Använda oss forumteater
  • Arbeta med processteater för att bearbeta det vi läser i dramaform, det går utmärkt att dansa dna-spiralen och när eleverna gör det har de verkligen förstått, inte bara lärt sig innantill.
  • Gestalta bilder och text, vilket leder till en förstärkt upplevelse. Utgå från Mona-Lisa och be eleverna gestalta vad som hände precis innan, sätta sig in i olika författare, vad säger August Strindberg i den här frågan?
  • Arbeta med konstnärliga kvaliteér, estetiskt lärande
  • Få in nyanlända i gemenskapen.

Ja det var många önskemål och alla han Jordi inte med att beröra. Vi behöver nog minst en till träff för att få höra hur vi kan få in nyanlända elever i klassgemenskapen. Något som Jordi arbetat mycket med de senaste åren. Förra våren utmynnade ett år med dramaövningar på Dansens hus, eleverna spelade upp föreställningen Signalfel . ”40 högstadieelever på Sturebyskolan, svenskfödda och ensamkommande, har jobbat med en teaterföreställning under våren. Ämnet för pjäsen är kommunikation och missförstånd – knäppa, vanliga, ovanliga och onödiga missförstånd.– Helt enkelt när kommunikationen havererar. Som den kan göra ibland” säger Jordi Almeida i en intervju med lokaltidningen

Nästa blogginlägg med drama i klassrummet

Det andra blogginlägget  från kulturombudsträffen med Jordi Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama  tar vi med fler av övningarna vi gjorde som exempelvis , ja-leken och Följa John.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mina drömmars stad, våra elevers historia?

…eller, en Stockholmare för 100 år sedan. I blogginlägget berättar jag om hur läraren Annika Rosenius arbetade för att göra Stockholm för 100 år sedan, till en angelägenhet för sina elever, varav många har sina rötter i länder utanför Sverige. Bilden på IF Olympias badpojkar från 1914 är hämtad från Stockholmskällan, och Annika använde den för att få eleverna att reflektera om fritiden för 100 år sedan.

Stockholm uppmärksammar att Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017. Utbildningsförvaltningen deltar i firandet genom ett digitalt galleri och ett erbjudande till 200 klasser om att få trycka en bok med temat mina drömmars stad utan kostnad. Inför det arbetet är det bra att fundera över hur det var att leva i huvudpersonen, Hennings stad. Här kan du läsa mer om utbildningsförvaltningens erbjudande.

IF Olympias badpojkar på klippa 1914 CC Stockholmkällan

Migration

Om eleverna inte upplever att det som skolan lär ut som historia är deras historia – var hamnar vi då? Annikas elever har läst om Dackefejden och Gustav Vasa men upplever elever från Eritrea, Libanon, Chile, Libanon, Polen och Indonesien att det också är deras historia? En fråga som läraren Annika Rosenius ställde sig när hon skulle arbeta med momentet migration i SO. I tidningen Alfa finns en artikel om Annikas migrationsprojekt där hon berättar att hon ville utgå från den lilla världen för att kunna göra en global utblick för att eleverna skall få syn på sig själva i historien.

”I stället för statyer, kungar, medeltiden och Stockholms blodbad har Annika Rosenius valt att skildra människoöden och det som kan knytas till dem. Hon valde medvetet att tala om Stockholm och stockholmare, inte Sverige och svenskar.– Nationaliteter och vad man känner sig som är så laddat. Det är lättare att känna sig som stockholmare och känna sig hemma i Stockholm. ”

Momentet bröts ned till att handla om Stockholm: Hur globalt var Stockholm för 100 år sedan? Vilka var stockholmarna? Hur såg man på invandring för 100 år sedan? Vilka utvandrade från Stockholm och vilka kom till Stockholm?  Hur påverkades Stockholm av världskrigen? Vilka varor kom till Stockholm från andra länder? Hur roade sig Stockholmarna? Vilka idéer kom utifrån?

Rollspel

Hon bestämde att eleverna skulle få möta gårdagens ungdom för att minska avståndet till dem och mellan nu- och dåtid. För att göra upplägget levande lät Anna eleverna redovisa faktaunderlaget i små korta rollspel. I ett av spelen fick de följande instruktioner, de skulle föreställa sig ett möte mellan en infödd stockholmare, en från landsbygden inflyttad stockholmare och en italienare som sålde gipsfigurer. Källmaterial till persongalleriet finns i Stockholmskällan. Enligt instruktionerna skulle de mötas på en spårvagnsstation. Scenen som de skulle spela upp skulle vara kort, ha en enkel handling med dialog och ett tydligt slut. Hur de arbetade med rollspelet och övningen Tre personer på tre minuter går att ladda ned från Stockholmskällan . Tidningen Alfa har också haft en artikel med Annikas upplägg    

rollspel

Vad lärde vi oss? Reflektion

Eleverna tyckte att det var ett roligt sätt att arbeta med historia och att arbetssättet bidrog till att levandegöra historien för dem. Efter varje rollspel samtalade klassen om det som hände och Annika ställde de viktiga frågorna:  var ett sådant möte möjligt? Vilka likheter och skillnader finns mot idag? Avslutningsfråga blev, Vems historia har vi inte fått veta nu? Vad saknas i källorna? Tror vi att de tänkte på samma sätt som vi? Utifrån vad tror vi det?  Arbetet satte också sin prägel på andra ämnen, i träslöjd fick eleverna fundera över monument från sekelskiftet och skissa och tillverka statyer utifrån vad de tyckte borde finnas som statyer i staden. Istället för kungar och kända personer blev det exempelvis en person med en potatis i näven för att illustrera hungerkravaller, potatisköer och ransoneringskort.

Ransoneringskort från första världskriget. CC Stockholmskällan Ransoneringskort från första världskriget. CC Stockholmskällan

Det bästa med projektet

Annika upplevde att eleverna nu känner att Stockholm är deras stad och att vi lärare har allt att vinna på att låta källstudier kompletteras med inlevelseövningar.

Primärkällor och inspiration

Mycket av materialet som eleverna arbetade med kom från Stockholmskällan . En inspirationskälla till upplägget var forskningscirkeln Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället. Cirkeln tog fasta på att elever som inte har sina rötter i Stockholm ändå kan se mönster och identifiera sig genom att lära känna människorna som kom till och var i staden. Projektet utmynnade i tidningsartikeln En stockholmare för 100 år sedan som är med i  senaste numret av So-didaktik.  För dig som blir intresserad av detta sätt att arbeta rekommenderar rekommenderar jag varmt artikeln som har med  många konkreta råd men också vad Annika skall  göra annorlunda vid nästa projekt.  Du kan också höra Annika berätta om projektet i en POD.

Annika Rosenius arbetar på St Eriks katolska skola

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Filmpedagogik

I boken Introduktion till filmpedagogik ger forskare och filmvetare sin bild av film i skolan. En av författarna är Maria Söderling, gymnasielärare i svenska och historia. I sitt kapitel resonerar hon om filmval och vikten av att läsa film.

Hungerspelen

I kapitlet Rum för film och lärande skriver Maria om vår skyldighet att ta hänsyn till varje enskild elevs erfarenheter och tänkande, Lgr 11. Maria menar att vi lärare måste reflektera över hur vi kommunicerar olika texttyper. Texttyper och texter som vi inte tar upp på lektionerna uppfattar elever som mindre viktiga, ”om klassen ser Hungerspelen tillsammans och får i uppgift att jämföra filmen med andra filmer och texter sitter Laura tyst, trots att hon kvällen innan spelade ett spel som handlade om att var instängd och tvingas göra allt för att ta sig ut. Karl däremot räcker mer än gärna upp handen och kopplar samman Hungerspelen med myten om Minotarus som klassen läst tillsammans för några år tidigare.”

bend2 Skruva den som Beckham

Välja film

Elever ser redan mycket film både på biograf och hemma.  När de ser filmer som de själva väljer är ett kriterium på att den är bra oftast att den är rolig, spännande eller verklig. När vi ser filmer i skolan kan vi utmana eleverna med form och innehåll för att bredda deras repertoar.  Vi kan välja filmer som inte är elevernas förstaval men som de samtidigt inte helt avvisar. Tips på filmer som uppfyller det kriteriet hittar du på Skolbio  eller via SLI. Carina Häll, skolbioansvarig på Medioteket tipsar gärna om film. Filmer hon också kan arrangera som skolbiovisning på biograf i Stockholm.  Kontakta filmgruppens support om du vill få hjälp med att hitta och välja i filmutbudet på sli.se/medioteket

Bli bättre filmläsare

Två filmer som Maria Söderling resonerar om i kapitlet är Skruva den som Beckham  och Sjätte sinnet. Med Skruva den som Beckham är det främst innehållet som Maria använder för att göra eleverna till mer medvetna filmläsare. Filmen kan användas för att visa hur vi tolkar in olika saker i det vi ser och hur det styr hur vi upplever filmen. Filmen Sjätte sinnet upplever många elever som konstig eftersom den inte följer gängse västerländsk berättardramaturgi och vi kan prata om olika berättartekniker. Maria tips på många filmsekvenser och hur vi kan använda dem i klassrummet för att göra eleverna till bättre filmläsare.

Filmpedagogik

en handfull Jag har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om en film som jag såg med gymnasieelever som definitivt definitivt inte gillade valet av film. I pausen vi hade innan vi skulle prata om filmen var eleverna upprörda över att jag tagit med dem på en sådan dålig film. Samtalet efter filmen som vi hade med en filmpedagog tog en helt annan vändning.  Filmpedagogen lyckades få eleverna att bli engagerade och prata om sekvenser i filmen. Det blev tydligt att vi hade uppfattat symbolik och händelser olika och tillsammans fyllde vi i luckor så att det blev ett stimulerande  samtal och nyfikenhet på att se om filmen. Efter passet med filmpedagogen var eleverna åter igen upprörda men nu för att inte fler elever skulle få chans att se filmen. Filmen visades bara en kort period på Zita.  Filmen som hette En handfull flugor går inte längre att se på biografer men upplevelsen att se film med tillhörande samtal med filmpedagoger rekommenderar jag varmt. Folkets bio  och Zita visar många filmer som går att boka med filmpedagog.

Verkliga och verklighetsbaserade filmer

wave-die-welle-8

I skolbiblioteket väljer elever gärna att läsa böcker baserade på en riktig historia och det gäller också när de väljer filmer. Litteraturvetaren Bo G. Jansson använder begreppet faction för gråskalan av filmer som ligger emellan fiction och icke-fiction.  Här är det viktigt att vi lärare hjälper eleverna att uppfatta skillnaden mellan icke- fiction och fiktion och samtalar om vad filmskaparen kan ha för syfte med sitt verk. Filmer som hör till faktion enligt Bo  är exempelvis A Beautiful Mind  och Die Welle  medan andra filmer endast har verklighetsbakgrund som exempelvis Titanic. Filmerna går att ser för skolor som har avtal med Medioteket SLI.

Mellan Dante och Big Brother

Mellan Dante.. Ett av de första som uppmärksammade behovet att av att in alla textvärldar var läraren och forskaren Christina Olin -Scheller som i boken Mellan Dante och Big Brother  berättade om  mötet mellan gymnasieelevers fiktionsvärldar på fritiden och den litteratur som presenteras i svenskundervisningen. Christina menar i sin avhandling att elever har svårt att relatera till texter som inte  tar avstamp från deras mediekonsumtion. Boken är slutsåld på förlaget men genom Karlstads universitet kan du hämta boken som PDF utan kostnad.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Efterlysning, klasser sökes för kulturprojekt

Det förgångna, nuet och framtiden är ett kultur- och forskarprojekt som söker elevgrupper på högstadiet eller gymnasiet som är intresserade av att arbeta med nya metoder och kultur. Det kan vara både elever som har valt estetiska ämnen eller vanliga klasser. Elevgrupperna får jobba workshop-baserat vid tre tillfällen. Övningarna bygger på idéer och metoder inom historia, samtida dans och bildkonst.

carima

Projektet utgår från forskning av historikern Theodore Zeldin som har en nydanande och kreativ syn på det förgångna och interdisciplinärt arbete. Målet är att ge stöd åt studenternas sociala och konstnärliga färdigheter och ge dem större möjlighet att skapa ett meningsfullt och produktivt liv för sig själva och sitt samhälle. I det identitetsskapande projekter lär eleverna sig konst, historia och dans i en övning. Carima Neusser och  Per Hüttner som ligger bakom projektet utgår från forskning och erfarenhet tillsammans med Lars Palm och Eva Cronqvist från Linné Universitetet.

Upplägg av projekt

Vi har en metod där eleverna  får lära sig  konst, historia och dans i en övning. Vi börjar inne i klassrummet och introducerar oss själva, metoden och det historiska tema som vi vill undersöka tillsammans. Efter detta kommer eleverna att i grupp att få gå ut i sin egen närmiljö och söka efter och undersöka historiska spår i sin vardag som de annars kanske inte skulle uppmärksamma.

Vi utgår sålunda från de metoder som vi själva använder i vårt dagliga, konstnärliga arbete för att låta eleverna lära sig om historia, konst och dans i dialog med gruppen.

Tonåren är den tid då vi skapar grunden för vår vuxna personlighet och de unga lägger sålunda stor fokus vid identitetsskapande processer. Men hur kan historien på ett inspirerande sätt ge oss stöd för att navigera på resan in i framtiden? Vi fokuserar på tre sammankopplade frågor:

  •  Hur kan varje individ hitta den inspiration och näring i historien som han/hon behöver för att bli del av att gemensamt bygga en mer dynamisk framtid?
  •  Vad kan samtida dans, konst och den teknologi vi använder lära sig av historiska idéer, erfarenheter och uttryck?
  • Hur kan vi förbättra vår kapacitet att kommunicera med andra former av uttryck än det talade/skrivna ordet? Vad finns det för historiska exempel på denna typen av kommunikation?

 carima2

Nya ideér och metoder för lärande

Morgondagens konstpublik drivs av Linköpings universitet, Vision Forum och Curatorial mutiny och är skapat för att introducera samtidskonstens arbetsmetoder i undervisning för barn och ungdomar. Vi hjälper pedagoger att utveckla nya arbetsmetoder, träffa likasinnade på andra platser i landet och hitta samarbeten mellan skolor, universitet och museer.

Det finns ett stort behov för nya idéer och metoder i lärandet. Vi arbetar för att vara del av en rörelse för att hitta lösningar på dessa svårigheter. Vi utvecklar med detta mål strategier för att fungera som en bro mellan skolor, museer och konstens utställningsplatser – så att barn och ungdomar skall få en glädjefylld undervisning och tillfälle att bli inspirerade av konst och kulturhistoria samt en bättre förståelse för sin omvärld.

Per Hüttner är konstnär och driver Vision Forum, organisationen som startade Morgondagens konstpublik. Han är bosatt i Paris och Stockholm och har visat sin konst i stort sett hela världen. Hans konst ställer metafysiska frågor och har en relation till performance. Han är mest känd för sina utställningar som förändras över tid och för foton där man kan se honom jogga på exotiska platser runt om i världen. Han har arbetat med pedagogik i olika former sedan 1997.

Carima Neusser är bosatt i Stockholm och arbetar med dans och koreografi och är en del  scenkonst kollektivet Hybrid på Tegelscenen i Hökarängen. Jag arbetar med projektet Morgondagens Konstpublik (MKP). Vi arbetar med att utforma nya idéer hur undervisning och samtidskonst/dans kan öppna nya dialoger. Metoderna vi utvecklar inbjuder till ett tematiskt och ämnesöverskridande arbetssätt och därmed också en holistisk syn på kunskap. Det gör att eleverna lär sig flera ämnen på samma gång (t.ex. historia, geografi och bild) och ger dem en mer övergripande förståelse för sin omvärld.

Vill din klass vara med?

Ta kontakt med Per Hüttner och Carima Neusser

info@mkponline.org