Benny Fredriksson, tack från Stockholms skolor

Tack vare ditt och Stockholms stadsteaters generösa initiativ att upplåta Stora scenen till Stockholms skolor för språk- och demokratiprojektet Ta scenen i besittning, eller som vi sedan valde att kalla det,  Ta rummet i besittning så fick elever uppleva detta: ???????????????????????????????

”Det är en stor grej, man kan skryta om det”, ” lärt mig samarbeta i grupp, lyssna på alla”, ”Det är en sak man kommer komma ihåg resten av livet ”, ” Det har gjort en säkrare inför andra och man har lyckats att börja och avsluta ett projekt”, ” ”Dels att jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och även lyssna på varandra vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt framtida yrkesliv, ” Självförtroendebildande”, Ett minne för livet med klasskamraterna”, Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle vilja, jag känner mig stolt”,

???????????????????????????????
”Nu känns det att jag kan stå och säga vad jag tycker och känner framför stora grupper. ”det kommer att hjälpa mig mycket för att jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan vara stolt över det jag gör. Man lär sig att tro på sig själv och sin förmåga. Jag fick i alla fall en starkare självkänsla och kommer nog aldrig att tvivla på min förmåga, jag kommer att våga uppträda även fast jag skulle göra bort mig”,

hjorthmedh-det-syns-inte-45
Jag tycker att det här hittills varit ett jättekul projekt. För två år sedan hade jag aldrig vågat stå och prata inför 30 personer, nu  har jag pratat för 700!” , ”När jag skrev mitt manus så övade jag på att skriva och på grammatik. När jag jobbade med att lära mig texten så jobbade jag med uttal och flyt i språket och när jag spelade upp det fick jag självförtroende” ”Jag tycker jag har lärt mig väldigt, väldigt mycket.
Rävholmen 129
Att man utifrån någonting så minimaliskt som en mening eller ett fåtal ord kan man utveckla en idé till något monumentalt”, Att lära sig medvetenhet om mottagaren” Insikten om att någon faktiskt ska lyssna till det jag skriver är viktigt”, ”Hela klassen har kommit mycket närmare varandra”.

???????????????????????????????  

Ett axplock av elevernas kommentarer om Stockholms stadsteater

”De fick mig att vilja gå på teater!”, ”En plats där man inte blir bedömd och fylld med kultur”, ”Om man går på en pjäs nu efter att man stått på scenen så förstår man hur det känns för dom däruppe”, ”  Det betyder väldigt mycket, jag är verkligen glad att jag har fått ta del av det här projektet”, ”Den är en kultur, ett sätt att få alla att umgås, gemenskap”, ”man kan inte beskriva det men det var en skön känsla”  ”Jag har lust och vill vara med igen”, Nu vet jag hur det känns att stå där uppe och hur viktigt det är för publiken att visa respekt”, ”Jag är stolt att jag stått på Sveriges största scen”,

Rävholmen 068

Allt, jag lärde mig att prata bra svenska. ”Det var ett kul projekt, ” Jag har blivit inspirerad till teater och skulle gärna se fler pjäser på Stockholms stadsteater”, ”En rolig plats långt ifrån regnbågen”, ”Bra upplevelse och erfarenhet”, ”mer än vad det gjorde förut”, ”Det betyder mycket mer”, ”En teater jag spelat på”.

???????????????????????????????  

Ta rummet i besittning, Skolelever tar över Stora scenen

Från artikel i SVD. ”Under det gångna läsåret har ett flertal grund- och gymnasieskolor i Stockholm bjudits in att delta i projektet Låt eleverna ta Stockholms stadsteaters scen i besittning. Som namnet antyder handlar det om att under en dag bereda plats för ungas perspektiv och stimulera till att berätta deras egna historier på en scen som annars ofta tillhör den äldre generationen. Initiativet till projektet kommer från Stockholms stadsteater i samarbete med utbildningsförvaltningen. – Vi vill hjälpa skolorna att använda teater som ett pedagogiskt verktyg och i en tid av besparingar där dramapedagoger blir alltmer sällsynta fick jag idén att öppna Stora scenen och låta elever spela egenskrivna pjäser på teman som de tyckte kändes relevanta, berättar projektledare Maria Edholm-Chami på Stadsteatern som också hoppas att initiativet leder till att teatern breddar sin publik, framför allt bland unga och de med invandrarbakgrund.

???????????????????????????????
De skolor som anmält intresse fick skriva egna manus på mellan fem och tjugo minuter och sedan repetera pjäsen för egen maskin. Stadsteatern har bistått med enklare scenljus, minimal rekvisita i form av bord och några stolar och handledning för de lärare som önskat vid ett antal seminarietillfällen. Ljud har eleverna fått fixa själva och det märks att musiken spelat en viktig roll för flera av pjäsförfattarna. Det dunkar högt och ofta av allt från Britney Spears till Latin Kings under föreställningarna som avlöser varandra under dagen.
???????????????????????????????
Salongen är full av klasskamrater och familjemedlemmar och då och då hörs rop och visslingar. Stadsteatern inbjuder till kursen ”Ta rummet i besittning, du når ut!” om metoder för estetisk lärande för lärare i årskurs 7–9 och gymnasiet. Där ingår bland annat skrivarverkstad med författaren Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstrofer och Linda Kjellgren.

IMG_0012
Workshops med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh, skådespelaren Ann Petrén och Anna Takanen, regissör och skådespelare på Unga Klara.
  Alla skolor som deltar i kursen får också möjlighet att vara med på genomläsningar av manus, öppna repetitioner och rabatterade och kostnadsfria föreställningar. Som avslutning inbjuds skolorna att sätta upp elevernas egna pjäser på Stadsteatern i slutet av vårterminen. ”

??????????????????????????????? 

Film från Stora scenen ,Ta rummet i besittning

Inte ens alla skådespelare får spela på stora scenen

Repliken kommer från en ung kille som blir intervjuad av Lilla löpsedeln efter sitt framträdande på Stora scenen  

Vill du läsa mer om Ta rummet i besittning?

Eftersom det är ett projekt som jag känner varmt för så har jag skrivit flera blogginlägg om projektet på Kulanbloggen 

Inte bara Benny Fredrikssons förtjänst

Tacket skall så klart delas med många på Stockholms stadsteater,  främst Maria Edholm Chami som redan är omnämnd i inlägget. Maria kom på den briljanta idén att Stora scenen ibland stod tom i slutet på maj. Samtidigt fanns det personal kvar att bemanna den. Maria tänkte ”varför inte upplåta den till elever från Stockholms skolor som vill ta scenen i besittning? Maria knackade på hos teaterchefen Benny Fredriksson som instämde i att det vore en bra sak att erbjuda skolor.

Maria, jag är så glad att du bjöd in Stockholms skolor till detta fantastiska projekt och att jag fick arbeta tillsammans med dig och vara ansvarig för skoldelen. Men Benny som garant för scenprojektet gick det sedan lätt att få med andra på teatern. Alla som vi mötte på teatern under arbetsprocessen mot att spela på Stora scenen till själva finalen på teatern bemötte eleverna med så stor värme och tillmötesgående.

hjorthmedh-det-syns-inte-30
Under de år som projektet pågick hann vi arbeta med flera hängivna producenter som gav allt, tänker på er Anders Frennberg, Lisen Boalt och Niklas Borefors. Skådespelare som på olika sätt stödde projektet: Gerhard Hoberstorfer och Linda Kjellgren som hade inspirerade, roliga och insiktsfulla workshops för deltagande lärare, Helena Bergström som arbetade som moderator under två finaler, skådespelare som arbetade som coacher för klasserna varav jag måste nämna Leif André som gav allt för att eleverna skulle vara trygga och trivas under arbetsprocessen och på scenen. Ni ser också Leif på en bild från Stora scenen med ”sina” elever tidigare i inlägget. cb_STADSTEATERN_LEIF_TACK_OCH_FORLAT_01
Strindbergs Intima teater som upplät era lokaler för våra helgworkshops för lärare, hos er trivdes vi!  Dåvarande undervisningsrådet Ulla Wiklund på Myndigheten för skolutveckling som under alla år stöttat språkprojektet. När datumet för final på Stora  scenen närmade sig fick vi träffa scenmästare och pröva på att nå ut till sista raden, eleverna fick god tid att prata om sin scen med ljus och ljudtekniker. Jag kan inte föreställa mig något bättre grammatikpass än att sätta ljus på sin egen text. Under själva finaldagen var det dessutom många publikvärdar, scentekniker, producenter som var involverade. För eleverna och för undertecknad var det lärorikt att bli varse alla som behövs för att att vi skall få uppleva teatermagi. En teaterbiljett är inte dyr!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och vad skulle det blivit av alla våra storslagna planer om vi inte fått alla modiga och fantastiska lärare och elever att vilja vara med?

strindbargssenilabäst
Från hela mitt hjärta, tack Benny för att du upplät Stora scenen till Stockholms skolor och fick oss att känna oss som dina VIP-gäster. Elisabeth Söder

???????????????????????????????

Första filmlektionen i Ung i STHLM

Vi kommer att berätta om alla lektionsupplägg så att du som inte är med i Ung i STHLM kan inspireras till filmarbete i din klass. Här är vår iPad vagn på väg till Östra Reals gymnasium.

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion skall arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna skall känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med en grupp som tagit för sig av våra mackor.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.

Scen, klipp och bildutsnitt

I det första passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin började med att visa två korta filmer med samma motiv och handling. En man som dricker kaffe. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Eleverna får jämföra med filmen de sett tidigare. Vad är skillnaden? Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action som en elev säger. Med den filmvisningen har vi introducerat tre facktermer, scen, klipp och bildutsnitt.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen upplever vi motivet på olika sätt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet. 

extrem närbild b Extrema närbilder där kameran befinner sig mycket nära motivet ger ofta ett dramatiskt intryck. Skräckfilmer har en förkärlek för extrema närbilder, där kanske bara huvudpersonens öga syns. En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Till exempel i en scen där en person glömmer ett par nycklar kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

Kameraposition

Vi fotar ofta från ansiktshöjd, normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden. Vad har fotografen för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre  än motivet och filmar uppåt? Det gör att motivet upplevs större. Denna typ av kameravinkel används t.ex. när en person ska upplevas hotfull, så kallat grodperspektiv. Det är ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt. När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt upplevs motivet upplevs mindre, fågelperspektiv. En person som är filmad uppifrån kan upplevs som svag och i behov av hjälp.

Objektiv kamera. Vi ser en person.​ Subjektiv kamera. Vi tittar igenom personens ögon, vi ser det personen ser som om kamera vore placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskolan

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Elin går igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4911

Därefter lägger de klippen på rad i iMovie. Övningen går ut på att:​ Praktiskt prova filma med ipad, Prova att filma korta klipp​, Prova att filma med olika bildutsnitt​, Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

De arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

IMG_4887

övning närbild

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

 

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tild och panorering och börjar fundera på sitt bildmanus.

Hej från Ung i STHLM, Elisabeth

IMG_4888

Tidigare blogginlägg

Ung i STHLM, film och scenprojekt i Stockholms skolor

Ung i STHLM

Ung i STHLM, film-och scenprojekt i Stockholms skolor

Stockholms grund- och gymnasieavdelning har gett Medioteket i uppdrag att erbjuda kommunala skolor film- och scenprojektet Ung i STHLM — ett språk-, demokrati- och integrationsprojekt.

Ung i STHLM

Med filmprojektet vill vi skapa möjlighet till naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram. Under vårterminen 2018 deltar klasser från Blackebergs-, Spånga- och Östra reals gymnasium.

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt och har då möjlighet att bjuda in tio kommunala högstadieskolor. Scenprojektet erbjuds till nyanlända elever på högstadiet som läser svenska som andra språk eller går i förberedelseklass och elever i ordinarie klasser.

Deltagande klasser får besök av film- respektive dramapedagog cirka åtta gånger. Resterande pass handleder respektive lärare själva utifrån ett färdigt upplägg.

Vårens filmprojekt avslutas högtidligt med filmvisning på biografen Grand den 28 maj med skolborgarrådet Olle Burell som invigningstalare. Scenprojektet under hösten avslutas i december 2018 med final på en av stadens större scener.

En av våra deltagande grupper i Ung STHLM

Samhällsvetarklass med medieinriktning och språkintroduktion från Östra Reals gymnasium

IMG_4969 (004) c

 

Temat är trygghet

Eleverna får reflektera kring begreppet trygghet och gestalta det i en film under våren eller i en valfri scenframställning under hösten. Vi har valt att arbeta med trygghet eftersom det är ett tema som förenar snarare än visar på olikheter. Unga ska känna sig trygga, respekterade och våga ta plats i klassrummet, skolan och staden. Projektet vilar också på värdegrundsord från Stockholms stads nya skolprogram: likvärdighet, kunskap och trygghet.

Filmprojekt pass 1: samarbetsövningar

Eftersom eleverna från de olika klasserna inte känner varandra, inte ens till namn, är den första lektionen upplagd med enkla namn- och samarbetsövningar med syfte att skapa en trygg storgrupp.

IMG_4953

Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår dramalärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

alex

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

I filmprojektet lånar Medioteket ut iPads och stativ till de skolor som inte har. Utöver det krävs samplanering av deltagande lärare eftersom  klasserna arbetar tillsammans. Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa. Det svåraste har varit att hitta lokaler med plats för två klasser. När vi har dramalektioner krävs dessutom fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!

black13bc

Namnövning

I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar. (Antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen.) I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och sedan säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i ringen repeterade namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats i ringen. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen. Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.

Titta på varandra och ta kontaktövningar

I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.

I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.

black12b

black14b

Katapultövning

Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt  tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats i rummet . Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

IMG_4923 (002)

Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.

Statyövning

Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till . En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…

IMG_4960

Bilder som visas i blogginlägget

Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.

Nästa inlägg handlar om filmprojektets upplägg.

Då får du hör Elins föreläsning som handlade om att ”Att berätta med kamera”. Eleverna blev introducerade till begreppen bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin visade hur det filmiska språket byggs upp med hjälp av klipp, kameraperspektiv och olika bildutsnitt. Därefter fick alla grupper filmen en kort sekvens och i den visa att de förstått filmteorigenomgången. Alla grupper klarade uppgiften med bravur.

IMG_4879

grand

Vill du veta mer om Ung i STHLM?

I ett tidigare blogginlägg om Ung i Sthlm har jag berättat om bakgrunden till projektet och varför vi valde tema trygghet.
Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska, har skrivit ett inlägg för oss om varför det är så bra att göra film på gymnasiet. Hon kommer också medverka i ett seminarium kring bedömning av multimodala texter.

För frågor om filmprojektet eller om du vill du vara med i nästa filmprojekt: kontakta Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, elin.s.jonsson@stockholm.se
För frågor om scenprojektet eller om du vill vara med: kontakta Elisabeth Söder, samordnare på Kulan, elisabeth.soder@stockholm.se
Mer information om projektet finns på Mediotekets webbplats, Ung i STHLM. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM

Från oss alla i Ung i STHLM
Hälsningar Elisabeth

Ung i STHLM finns på facebook, följ oss gärna där!

#Tystiklassen, så här jobbar vi

I det förra blogginlägget berättade jag om vår kulturombudsträff, Sätt normerna i rörelse. En kväll som tillägnades #tystiklassen.  Hur kan vi förebygga en kultur som sitter i skolans väggar? Där elever agerar i enlighet med de förväntningar de förknippar med sin roll. I inlägget gav jag teater-, film- och litteraturtips som alla var för sig är en bra ingång för att samtala om rätten att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar.

Forumspelsövningar

I det här inlägget berättar jag om några övningar vi gjorde på kulturombudsträffen med dramapedagogen Agneta Josephson för att arbeta med #tystiklassen. Övningarna gav oss en ökad medvetenhet av vikten av att träna på att hitta ord och bemöta verbala kränkningar. Vi fick instruktioner som var lätta att tillämpa och göra även tillbaka i skolmiljön. På bilden ser du Agneta i full färd att introducera en övning. Bilden gör inte Agneta rättvisa. Hon ser sträng ut och pekar med handen men hon var raka motsatsen. Oerhört lyhörd inför gruppen. Men också tydlig med sin roll som ledare och vad övningarna gick ut på vilket gjorde att vi alla som deltog  i övningarna kände oss trygga.   
  
Teater de vill 6
 

Hur hjälps vi åt för att stoppa kränkningar?

Vi utgick från det som stod i inbjudan ”: Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap, att förhindra den här sortens utsatthet. Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna. Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa?

Forumspel

Agneta Josephson började med att ge en kort bakgrund till Forumteater och Forumspel, två kunskapssökande metoder som syftar till att bryta handlingsmönster. Tänk en scen i tunnelbanan, vi ser att en person blir utsatt för oönskad närhet. Vi är många i tunnelbanevagnen. Kan vi dra nytta av att vi är många? Gör det att vi kan resa oss upp och säga till de andra ”kom med mig, vi sätter oss bredvid tjejen /killen”? Vad finns det för andra alternativ? I Forumspelet kan vi pröva och testa olika ideér som därefter sitter i ryggmärgen och gör att vi nästa gång vi ser någon blir utsatt för kränkningar har en handlingsberedskap med ett batteri med alternativ beroende på hur situation är.

Vill du veta med om forumspel rekommenderade Agneta böcker av Katrin Byréus. Söker du på nätet hittar du bland annat en PDF om forumspel som Katrin har skrivit. För dig som vill arbeta med normer och normkritik rekommenderade Agneta,  Normkritisk pedagogik. För att arbeta med härskartekniker och motstånd, Fem härskartekniker 

Teater de vill 5

Lärakännaövningar med dubbelt syfte

På Agnetas webbsida har hon skrivit:  ”hur vi rör oss spelar roll. Hur vi lyssnar spelar roll. Hur vi säger det vi vill säga har betydelse. Att säga ifrån, liksom att ta in varandras perspektiv, avgör framtida möjligheter” och det var något vi fick uppleva under kvällen .

Vi började med uppvärmning. Alla fick sätta på sig namnlappar och ställa sig i en ring. Därefter blev en av oss tillsagd att gå fram till en person och säga dennes namn. Paret bytte sedan plats. De som fått sitt namn uppläst satte handen på magen för att visa att de blivit omnämnda. En enkel namnövningen alltså. Men så viktigt det är att höra sitt namn! För mig var det en ny gest med att sätta handen på magen för att markera att jag hade hört mitt namn. Det gjorde att ingen i gruppen riskerade att bli bortglömd.

Sedan utvecklade vi övningen med att gå fram till varandra men med olika instruktioner: som att gå med långa steg, korta steg, med axlarna bakåt, titta ned på något. Dessa instruktioner var det enda som Agneta sa. Det blev mycket tydligt för oss när vi därefter samtalade om övningen i par att röstläget hade förändrats när vi rörde oss på  olika sätt. När vi gick med axlarna bakåt talade vi myndigt och när vi tittade i golvet viskade de flesta av oss. Så stor förändring i en liten förändring i kroppshållningen. Värt att fundera på, får vi för mycket träning på vissa kroppsbeteenden? En ishockeyspelare exempelvis , tar hen med sig kroppsspråket utanför rinken och därmed också röstläget? Hur påverkas vi när vi möter hen i skolkorridoren? Övningen blev en snabb isbrytare för oss.

Det blev också tydligt att vi så snabbt anpassade oss till de andra och att det var den som började som satte tonen för gruppen.

IMG_4744

#MeToo repliker

Därefter fick vi bilda ett par med den som stod närmast. Eftersom vi rört om i grytan rejält i övningen tidigare var det ingen som kom att stå bredvid en vän. Ett smidigt sätt för en ledare att uppnå detta utan att komma med instruktionen ”Ställ dig bredvid någon du inte känner”.

Par om par fick vi samtala om #MeToo repliker. En replik som göra att någon blir utsatt, som är kränkade, går över gränsen. Några axplock från vår övningen: Visa pattarna, jag vet att du vill, håll käften din hora, du stinker billigt, kom igen, jag vet att du vill, lilla gumman det var väl inte så farligt, du har väl inte varit med om mycket du, tyst med dig, tänker du springa undan på toa nu? kom igen nu, jag veta att du vill, ryck upp dig för fan, skall du fega ut igen?  Vi fick därefter räkna till tre och tillsammans säga varandras repliker, först i vårt normala tonläge, därefter högt, viskande och sist med stark attityd.

Hur kan vi säga emot? Vi utforskar

Vi gör en ny parkonstellation och funderar på hur vi kan säga emot? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en arbetskamrat? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en elev? Vi fick säga varandras taskighetsrepliker och den som uttalat den i ringen fick fundera och ge svar på tal.  Därefter tillbaks till ringformationen och vem som helst i ringen fick svara på taskighetsrepliken. Vi ger tillbaka ansvaret till den som  handlar eller säger repliken.

När vi sa våra kränkande repliker kände vi verkligen det massiva motståndet från gruppen. Men som Agneta sa, ”Det finns ett värde i att utsätta sig för obehagligheter när det är en trygg miljö. Få känna hur det känns att få mothugg. Vi  behöver träna på det”.

Efter övningen pratade vi om risken med utnötning. Faran med att vänja sig, är det någon ideé att jag säger till? I vissa skolor finns en tuff attityd och språkbruk. Vi kände att vi måste vara alerta och hålla ut och hela tiden markera, det är inte okey!

Vad händer om jag svarar med samma mynt och kränker den som kränker mig? Eskalerar det? Är det synd om hen? En av våra deltagare tog också upp det vanligt förekommande ”kvinnliga ansvaret” att vi kvinnor måste sluta att både ta ansvar för sig själv och den som kränker.

Det kan också vara tryggt för den som kränker att någon ställer krav, att skolkulturen har tydliga gränser. Kan det vara skillnaden mellan skolor där taskiga repliker och beteenden är starkt förankrat?

Vi i gruppen pratade också mycket om vikten av att kännas sig trygg i rummet. Något som vi gjorde i alla övningar och som vi måste uppleva när vi agerar i skolan. Många av oss tänker därför träna på övningarna från kvällen med kollegor under trygga förhållanden.

Kvällen avslutades med att alla med en mening fick säga en tanke som vi tar med från kvällen, en efter en.

Tack Agneta för en viktig och rolig kväll!

Elisabeth

Teater de vill 2

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Hur kan vi stoppa kränkningar i skolan?

När jag tänker efter i vilka situationer jag sett elever kränka varandra ser jag framför mig alla gånger jag sett killar hålla fast tjejer mot väggen. När jag stannat och sagt till så har nästan undantagslöst alla tjejer svarat att det bara är på skoj. Jag svarar då att jag inte tycker att det är ett roligt skämt men i de fall jag inte har eleverna i någon klass har jag låtit det stanna vid det.

Nu efter #MeToo har vi alla läst om betydligt värre kränkningar i #Tystiklassen. Jag har också lärt mig ett annat förhållningssätt genom Kulans kulturombudsträff som jag skall berätta om i inlägget.

Skärmklipp

#MeToo, sätt normer i rörelse

Jag minns också många samtal med elever, både killar och tjejer som menade att det var så befriande att börja i gymnasiet och slippa alla påklistrade masker och stereotypa krav på hur killar respektive tjejer skall vara. Med det i bakhuvudet planerade jag kulturombudsträffen #MeToo, sätt normer i rörelse.

Jag var tidigt på det klara med att jag ville ha med en dramapedagog som kunde leda forumspel relaterat till temat. Vill vi öka vår beredskap och handlingsbenägenhet räcker det inte med information. Jag kontaktade Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån. Agnetas metod utgår från ett ett samtalande och gestaltande arbetssätt och det hade räckt väl för att fylla kvällen men eftersom det var en kulturombudsträff kändes det också viktigt att få med en kulturupplevelse. En föreställning som har #Metoo som tema och finns subventionerad på Kulan är Längtan som spelas på Play house teater. Ett gripande och hoppfullt drama om ömhet, sexuella övergrepp, rädsla för närhet och ungdomar i desperat behov av kärlek.

Men jag vill att kvällen skulle fokusera på något vi alla känner igen från vår skolmiljö. Där vi uttrycker oss och agerar  som vi tror förväntas av vår stereotypa könsroll.  Jag hade nyligen sett Seek & hide med #metoo som tema av Teater De Vill och den kändes klockren för kvällen. Seek & hide handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Till pjäsen finns en Lärarhandledning SeekHide  Efter varje föreställning stannar skådespelarna kvar för samtal med eleverna. Föreställningen är subventionerad med 50 kronor om du anmäler intresse på Kulanwebben.

Uppnåddes syftet med kvällen?

Några kommentarer från Kulans utvärdering av kvällen:

Ideer till undervisning styrka, skratt
Hur viktigt det är att arbeta med #MeToo med ungdomar
Teatern och dramaövningarna !
Ideer till undervisning, styrka och skratt.
Bra att få se och diskutera innehållet i pjäser som vi är intresserade av att boka för våra elever.
Vikten av att bearbeta stora tunga frågor genom upplevelser och övningar. Att bara prata räcker inte. Detta verkar jag för i kollegiet.
En betydligt större medvetenhet om hur kränkningar drabbar individen  och vikten av att träna på att hitta ord att bemöta verbala kränkningar.
Nya möjligheter vid hantering av kränkande språk.
Hur oerhört viktigt det är att vi reagerar och agerar när kränkningar förekommer.
En bra föreställning som vi förhoppningsvis kan arbeta utifrån i vårt värdegrundsarbete.
Dramapedagogen Agnetas övningar och instruktioner som verkar lätta att tillämpa, både med kollegor och elever.
Egen utveckling utifrån alla tankar och funderingar samt deltagarnas egna erfarenheter som vi delade med oss av

Filmer på tema #MeToo

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan kostnadsfritt låna eller se strömmande filmer på temat
Kulturombudsträff med tema metoo feb 2018filmer

Skönlitteratur på tema #Metoo

Mediotekets Cirkulationsbibliotek tipsar om böcker som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar. Lärare i Stockholms kommunala skolor får fritt låna gruppuppsättningar exempelvis följande böcker på temat:

Abdel -Fattah, Randa: Ser mitt huvud tjockt ut i det här?
Alexie, Sherman: Den absoluta sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
Hassen Khemiri, Jonas : Jag ringer mina bröder
Herrström, Christina: Tusen gånger starkare, boken finns att låna på Cirkeln och som film på SLI
Kadefors, Sara: Lex bok
Kinkaid, Jamacia: Lucy
Levithan, David: Ibland bara måste man
Lövenstam, Sara: Som eld
Niemi, Mikael: Skjut apelsinen
Olsson , Hans: Spelar roll

Nästa inlägg på #MeToo tema

Då berättar jag om några av de övningar vi gjorde med dramapedagogen, Agneta Josephson och som förhoppningsvis alla oavsett om ni var med på träffen kan göra i skolan.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Gränslöst skapande, fjärde workshopen

Blogginlägg av Hannah Green, elev på Södra Latin som berättar hur elevföreningen Gränslöst skapande arbetar för att lära känna elever på språkintroduktion. Du kan läsa om en krokiworkshop med konstnären Olivia Hatamian och många andra bra skapa-workshops, framförallt skrivarworkshops. /Elisabeth

Krokiworkshopkroki

Det var jättekul och lite mer spännande än en vanlig krokisession, eftersom de använde sig av ovanliga tidsintervall. När man är på en krokilektion så får man ett tidsintervall som brukar vara mellan 3-20 minuter, och under den tiden gestaltar man modellen som sitter i en och samma position. Men Olivia och Eva hade tidsintervall på allt från bara ett få sekunder till flera minuter, och det var en kul och lärorik utmaning att försöka rita av någon på endast ett par sekunder! Det var jättekul och lite mer spännande än en vanlig krokisession, eftersom de använde sig av ovanliga tidsintervall.

Musikworkshopen

Deltagarna som spelade tabla.

I musikdelen hade någon tagit med sig sitt eget tabla-set, och två deltagare spelade ivrigt på trummorna. De har bestämt sig för att spela tabla på Kulturhuset! Utöver tablan så var det ett tillfälle för flera att öva inför eventet på fredag den 23e. Banden som bildades veckan innan fortsatte att jobba på deras uppträdanden, och det var så oerhört spännande att se så mycket talang!

Skrivarworkshop

gultröja

I skrivarworkshopen ledde jag och Monti, en annan styrelsemedlem, en workshop i poesi. Vi hade förberett en övning som utgick från känslorna ilska, passion, saknad, motivation, nostalgi och trygghet. Under loppet av en låt som vi spelade på högtalare skulle man skriva en dikt om varje känsla. Vi la betoning på att försöka skriva non-stop och inte tänka så mycket, utan bara låta orden flöda. Som hjälpmedel hade vi till varje känsla ett tiotal stödord för inspiration, så när vi skrev om känslan ’ilska’ hade vi t.ex. stödordet ’åska’. Alla dessa känslor och stödord hade vi översatt till sju olika språk för att uppmuntra deltagarna att skriva på sina egna modersmål. Efter att vi hade skrivit klart så delade de flesta deltagarna med sig av något de hade skrivit, och många vågade öppna upp sig kring intima upplevelser.

Det var mycket sorgligt att höra vad flera av deltagarna hade gått igenom, men också väldigt fint att veta att de kände sig trygga nog med oss för att dela med sig om deras upplevelser. Eftersom det var alla hjärtansdag och vi hade lite extra pengar i budgeten bestämde vi oss för att bjuda på extra roligt fika! Vi hade muffins, godis och geléhjärtan, och det tog inte lång tid förrän allt var uppätit. Vår sista workshop är på onsdagen den 21a februari

Vernissage på Kulturhuset

En av deltagarna kommer läsa en av sina dikter som han skrev på denna workshop på Kulturhuset! fredagen två dagar efter så är det dags för vårt stora event på Kulturhuset! Där bjuds det på spoken word, livemusik och en konstutställning. Det är öppet för allmänheten, så det är bara att komma! För mer detaljer kan ni kolla på Facebookeventet på denna länk: https://www.facebook.com/events/400438287046989/ .

drej Hoppas vi ses då! Hälsningar Hannah

titlar kopiera

Gränslöst skapande, tredje workshop

Hej! Jag heter Hannah Wikforss-Green och jag har gästbloggat här på Kulan tidigare. Min styrelsemedlem Montadar har bloggat om våra första två workshops, och jag tänkte nu blogga om den tredje!

Vår tredje workshop var  7e februari, som vanligt på Södra Latins gymnasium. Tidigare har det varit extremt stressigt innan workshoparna. Det är jättemycket att förbereda och att göra iordning, t.ex. bära alla instrument, ställa iordning bord, städa salarna, ställa fram allt konstmaterial, göra iordning allt fika, osv. Men denna vecka gick det jättesmidigt! Vi fick hjälp från våra underbara funktionärer som har varit väldigt engagerade. Vi var till och med redo tjugo minuter innan allt skulle börja, vilket vi aldrig hunnit med innan. Själva workshopen var också den smidigaste av alla vi hållit i hittills!

Tredje workshopen

Vi började som vanligt med att alla deltagare samlades i en gemensam sal där vi introducerade dagens aktiviteter och våra gäster. I konstworkshopen så skulle vi hålla på med tryck, i musikworkshopen så skulle vi som vanligt spela instrument och sjunga. Men denna vecka var skrivarworkshopen extra rolig, för vi hade våra spännande gäster: Skrivgäris!

skrivgäris

Skrivgäris är en Facebookgrupp med 5000 medlemmar som fungerar som ett forum för inspiration för kvinnor och icke-binära som skriver. Från Skrivgäris  kom: Yrsa Keysendal, Nicole Nilofar Sepehri och Flora Wiström och höll en skrivarworkshop. Yrsa är en frilansande lektör för privatpersoner och för ett av Sveriges största barn-och-ungdomsförlag, Nicole pluggar psykologi och vann Göteborgs litteraturpris tre år på raken och Flora är bloggare och författare och kom 2016 ut med boken Stanna hos Bonnier Carlsen. Det var fantastiskt att de kom, och alla deltagare tyckte att det var så roligt! Vi har haft enorm tur med våra gäster.

27913204_564682833882051_74333131746572493_o

Skrivarworkshop

På workshopen ledde Skrivgäris flera olika övningar. Ett exempel var att de spelade en väldigt poppig låt som gjorde att man blev glad och taggad, och när man lyssnat klart skulle man skriva non-stop i tre minuter om hur låten fick en att känna. Samtidigt som man skulle skriva spelade de en annan, betydligt sorgligare låt i bakgrunden. Det var ganska roligt när de satt på den andra låten, och alla började fnittra åt kontrasten, men sedan återgick deltagarna till att koncentrerat skriva.

Exempel på skrivarövningar

Några av skrivövningarna vi arbetade med var:
Beskriv ett klädesplagg som du äger men aldrig har på dig.

Beskriv:
Vårens doft i en mening
Ljudet av vintern i ett ord
Känslan av höst i en kort dikt
Smaken av sommar i fem ord

Fyll i meningen och fortsätt: I mitt nästa liv vill jag vara ___

Tänk på din handstil, eller en karaktärs handstil. Vad säger den om vilken typ av person du eller din karaktär är?

Fyll i meningen och fortsätt: Du skulle aldrig tro mig om jag berättade att _____ men det är sant och jag kan bevisa det.”

27628694_564681090548892_4389006606931563352_o

27173547_561393874210947_7077921211833194099_o 11

Konstworkshop

I konstworkshopen fick alla antingen prova på tryck eller fortsätta med det som de arbetade med de tidigare workshoparna. Vi tryckte genom att rista mönster i cellpapp, ett slags material som är nästan frigolitaktigt som man lätt kan sätta spår i. Sedan täckte vi cellpappen med färg och tryckte på papper. Resultaten blev jättebra! Det var många som testade på denna metod, och resten fortsatte på deras tidigare verk eller påbörjade något nytt.

akvarell5

Musikworkshop

27907821_564681537215514_1329743669294202506_o

I musik fortsatte folk spela instrumenten– basarna, gitarrerna, keyboardsen och ukulelesarna. Deltagarna började till och med bilda band och började diskutera vad för låtar de ville framträda på Kulturhuset!

I helhet var denna workshop min favorit. Den var så smidig, och ganska lugn, trots att det var ca. 80 deltagare denna vecka. Alla var så trevliga och glada! För att detta projekt ska funka krävs det att deltagarna tar initiativ, både socialt och kreativt och det har de verkligen gjort. Det är konstigt att tänka att 3/5 av våra workshops redan har varit, och att allt snart är slut. Jag kan tänka att efter vårt event på Kulturhuset på den 23/2 att vi i styrelsen kommer känna en sötsur blandning nostalgi och lättnad. Jag har jobbat på det här sedan April, och de andra sedan i somras. Det kommer vara skönt att få lite tid till att putsa ut och fokusera på skolan, men jag kommer ändå känna enorm saknad när allt är över. Men man vet aldrig, vi kanske kör en till omgång nästa år!

27629039_564681617215506_7684391812183609232_o

Vernissage

foaje_3-8043

På fredagen den 23 februari 18-20 avrundar vi Gränslöst skapande med ett event på Hörsalen i Kulturhuset som är öppet för allmänheten. Där ska deltagare som vill ställa ut sin konst, de som vill uppträda sin musik och de som vill läsa upp det de skrivit! Vem som helst får komma, och om du är intresserad så hittar du all information på vårt Facebookevent

Som ett avslut vill jag tacka alla som läst våra inlägg och som följt vårt projekt hittills här på Kulan och varmt välkommen till fredagens vernissage!

Hannah Wikforss-Green

27356186_561393787544289_7145528164653276673_o

Gränslöst skapande, andra workshopen

Efter första workshopens lyckade invigning så pratade vi mycket om vad vi kunde förbättra inför kommande gånger. Förberedandet inför andra workshopen gick också bra då vi började bli mer rutinerade men det fanns ändå en massa att göra! Med enormt mycket hjälp av våra funktionärer så var vi därför mer än redo när andra workshopen sattes igång. Det var helt underbart att få träffa de bekanta deltagarna som vi hade lärt känna från föregående workshop, men även alla nya! Vi välkomnade alla tillbaka och berättade om dagens upplägg och informerade även lite mer om kommande utställning.

Vernissage för gränslöst skapande

På Kulturhuset på fredag den 23 februari mellan kl. 18-20 i Foajé 3. Där kommer alla deltagare att kunna ställa ut sin konst, uppträda sin musik eller framföra sina skrifter!

foaje_3-8043

Dagens gästföreläsare

Sedan introducerade vi dagens gästföreläsare Anneli Bäckman, kurator på Botkyrka konsthall och Paulina Granat, konstnär och illustratör. När workshoparna sedan satte igång så var alla mer bekanta med miljön och allt hade ett fantastiskt bra flyt. 27709916_564680940548907_4468030858614217663_o

Skrivarworkshop

flagga

På skrivarworkshopen  hade vi fyllt rummet med vimplar istället för ballonger och på dem hade vi hängde en massa fängslande skrivarövningar. Många svarade på de tillsammans och hängde sedan upp deras svar på inspirationstavlorna som vi placerat i alla workshopar.

Konstworkshop

akvarell

Anneli och Paulina visade hur ”Artist’s books” dvs. vackra konstverk i form av en bok kunde bli till. Samtidigt så fortsatte många på sina konstverk som de hade påbörjat från första workshopen.

akvarell2

Musikworkshop

I musikdelen så satte sig flera i en cirkel där alla spelade på sina gitarrer samtidigt som man lärde sig av varandra. Flera spelade sina låtar på keyboards och andra testade på bas och ukulele! Under workshoparnas gång uttryckte många sitt intresse av att ställa ut sin konst och framföra Poetry slam eller sjunga och spela på Kulturhuset! Workshoparna avslutades sedan och vi hoppas på att få träffa alla kommande vecka!

gitarr3

gitarr

Kommande workshopar och utställning på Kulturhuset

Nu när vi endast har tre av workshoparna kvar så ska vi göra allt vi kan för att alla ska fortsätta känna sig som hemma och få möjligheten att uttrycka sig kreativt. Det är en massa spännande händelser med intressanta föreläsare som kommer att ske på nästkommande workshopar, och tillsammans med den efterlängtade utställningen på Kulturhuset den 23 februari är det mycket att se fram emot! Vi skulle därför vilja tacka alla som har deltagit och hjälpt till på de två första workshoparna!

gäng

Hoppas att vi ses snart igen! Hannah Green, elev på Södra Latins gymnasium

Gränslöst skapande, möte mellan språkintroduktions elever och elever på nationella program

Jag heter Montadar Saleh och går tredje året på naturlinjen på Kungsholmens gymnasium. Tillsammans med tre andra gymnasieelever har jag skapat den ideella föreningen Gränslöst skapande, som har som syfte att skapa en mötesplats mellan språkintroduktionselever och elever från de nationella programmen. Hannah Wikforss-Green & Sofia Xu har tidigare bloggat och berättat om projektet på Kulan innan workshoparna startade och vi är nu efter mycket längtan, i full rullning med de två första workshoparna genomförda!

skolgard_svensktskolfoto

Inför första workshopen

Vi har haft en massa arbete att göra inför första workshopen så toppen på isberget har verkligen varit arbetet under självaste workshoparna. Samtidigt som vi planerade upplägget på workshoparna fick det oss att inse att dagen vi har väntat på kom allt närmre och närmre. Dagen innan workshopen var väldigt intensiv med mycket förberedelse inför kommande dag. Men allt har självklart varit ett nöje, speciellt när första workshopen sattes igång med över 100 deltagare på plats!

ballonger

Första workhopen

När första workshopen startade och deltagarna samlades i den stora salen så var det otroligt spännande. I konstworkshopen stod allt konstmaterial redo, i skrivandeworkshopen så fanns det drygt hundra, färgglada upplåsta ballonger fyllda med intervjufrågor som deltagarna kunde använda för att göra reportage om varandra och i musikworkshopen stod alla instrument redo för att spelas på och självklart stod allt mumsigt fika ute vid entrén!

När hela salen var fylld och vi välkomnade alla till Gränslöst skapandes första workshop så var stämningen i rummet glädjefull. Vi började med att tacka alla för att de var där med oss och berättade om hur mycket deras deltagande betyder för oss. Sedan informerade vi om allt de behövde veta och introducerade våra gästföreläsare för första workshopen. Elsa från Kompis Sverige och konstnärerna Alex Rodallec och Nabil Dorbane från Botkyrka konsthall besökte oss och presenterade deras intressanta arbete.

nabil

Sedan påminde vi alla om var de kunde hitta alla workshops och vi kunde också se att alla var så taggade på att börja skapa! Sedan gick alla till de workshopar de tyckte mest om, och då började skapandeprocessen direkt vilket var så härligt att se.

27503388_561394407544227_5369213769976775188_o

Lära känna övningar

Folk tog initiativ och lärde känna varandra samtidigt som de målade, reportagen gav roliga svar på frågor som ”Vart skulle du åka om du hade en tidsmaskin” eller ”Pasta eller potatis? Varför?”.

samtalar

Skapande workshops

I musikworkshopen så instruerade våra funktionärer hur man bl.a. spelar en Bob Marley låt med bara fyra ackord på en Ukulele. De olika workshoparna gick verkligen galant! Därför var det lite tråkigt när dagen kom till sitt slut men vi blev lättade då vi visste att vi skulle få nöjet att få träffa alla om en vecka och ha minst lika kul igen då!

målar

gitarr

27629039_564681617215506_7684391812183609232_o

Hälsningar från Montadar Saleh , tredje året på naturlinjen på Kungsholmens gymnasium

Olika sätt att arbeta med dokumentären Silvana i klassrummet

En text om filmen Silvana – väck mig när du vaknat. Filmen tar upp: feminism, social aktivism genom hiphop och rap, HBTQI, kändisskap och att vara en förebild. Genom efterföljande samtal med filmens regissör och producent har jag nedtecknat vad som kom fram om arbetsprocessen bakom dokumentärfilmen. Filmvisningen ingick i Kulans och Skolbio Stockholms temakväll om normer och normkritik.  Den andra programpunkten under kvällen Könsroller i bildspråket med filmpedagog Elisabeth Jonsved är publicerad i ett tidigare inlägg på Kulan.

Silvana -väck mig när ni vaknat

”Välkommen till den svenska rapparen Silvana Imams värld

Uppvuxen i Stockholmsförorten Jakobsberg med en mamma från Litauen och pappa från Syrien är Silvana en Third Culture Kid som skapat sin egen identitet. Hon är fast besluten att störta patriarkatet, bekämpa rasismen och vara en förebild för HBTQI-ungdomar – något hon själv saknade under sin uppväxt. Silvana Imam slog igenom under antirasistdemonstrationen i Kärrtorp i slutet av 2013 varpå hennes karriär, hela tiden präglad av politiska budskap, fick raketfart. Silvana har beskrivits som en orädd ledare för en hel generation, som med sylvass tunga fångar vår samtid. Men 2015 behövde artisten en timeout från rampljuset. När hon kom tillbaka igen var det med större kraft än någonsin och 2016 mottog hon Grammisen för årets artist.

Den kvinnliga trion Gustafson, Kastebring och Tsiobanelis har fått komma Silvana väldigt nära inpå livet och skapat en laddad film om kändisskap, kärlek och konstnärskap. Det är en historia om att brottas med rollen som förebild och samtidigt med sina egna och samhällets förväntningar. Publiken får möta personen Silvana, bakom den offentliga mediebilden. ” Texten är hämtad från Influence club film, en sida fylld med bonusmaterial kring filmen.

IMG_4718
Filmproducenten Anna Weitz och en av filmens tre regissörer  Mika Gustafson inledde samtalet med att knyta an till filmpedagogen Elisabet Jonsveds föreläsning Könsroller i bildspråket,  det är viktigt att tänka på normativa mönster i bild och film och välja med omsorg.

normbild

Mika som är en av filmens tre regissörer berättade om bakgrunden till filmen. Mika och de andra två i filmteamet, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis började göra film ihop för att slippa vara ensamma som filmskapare. På samma sätt som de sett sina killkompisar göra saker i grupp som exempelvis starta band. De bestämde sig för att göra några kortfilmer på tema starka tjejer och hiphop. Kvinnor som inte är subjekt, kvinnor som gör något.  De valde Silvana för hennes vilja att berätta. Då var Silvana inte känd, hon slog igenom och vann en Grammis under filmarbetet vilket självklart ändrade filmteamets förutsättningar.
 De ville skapa bilder som de saknat när de växte upp, där vi och andra som inte så ofta får ta plats på film finns representerade och där kvinnor får vara subjekt. ”Vi ville göra den här filmen både för oss själva och andra.” Om den här filmen kan stärka andra betyder det väldigt mycket.

Filmerna tänkte de lägga upp på YouTube.  De tre regissörerna turades om att fota, ansvara för ljud och filma. Det blev ett bra sätt att komma nära Silvana, helt klart en bra metod eftersom filmen 2017 fick en Guldbagge för bästa dokumentär.

sz802cfd

De började med filmen våren 2014, en politiskt laddad  tid med Kärrtorpskravaller och val till riksdagen på hösten. Filmteamet ville fånga den politiska tiden med en underground artist. De bestämde sig för att följa Silvana och tanken var först att släppa materialet på YouTube innan valet.

Mika berättade att de satt långa tider vid klippbordet och vände och vred på filmmaterialet. De ville att filmen skulle vara mångfacetterad och funderade mycket på, ”vad är nya bilder?” Räcker det med att vi slänger in en stark tjej? De ville att Silvana skulle framstå som självklar samtidigt som det fanns vissa bitar av rasism och homofobi i hennes liv.  Vi som såg filmen kände alla empati för Silvana när hon dolde sin homosexualitet för en släkting i Litauen. Hur stor plats får problemen ta i filmen? I klassisk dramaturgi måste det finnas en konflikt. I Silvanafilmen fick samhället stå för den dramaturgin. Varje bildruta vägdes på guldvåg samtidigt som det var viktigt att energi och pepp skulle få ta plats. De ställde sig så klart frågan Vem gör vi filmen för? Målet med filmen var att stärka personer i sin identitet, speciellt HBTQI personer som inte förekommer så  ofta i media och känner ett utanförskap.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Producenten för MANTARAY FILM, Anna Weitzi berättade att alla på produktionsbolaget läste många manus och fick göra avvägningar där de funderade på möjlig finansiering och publikframgång men till Silvana sa de ja på ren magkänsla. De har också fått många bevis på att det var rätt satsat. Förutom Guldbagge och stor publikframgång har de fått brev från unga människor som är tacksamma att de har fått en film att spegla sig i, en film där huvudpersonerna är lesbiska på ett självklart sätt utan att det hör till filmens drivande dramaturgi. En brevskrivare skrev till Silvana ” förlåt att du behövt vara den här förebilden” För det är klart att det i filmen blir tydligt att det kostar på att vara i det främsta ledet för feminism, homosexualitet, antirasism. Det visar sig också i filmen och Silvana tar ett en paus från allt under några månader.

Hur kan jag se filmen med mina elever?

Silvana – väck mig när ni vaknat går som Skolbio under våren. Biljetter för unga kostar 25 kronor. Läs mer om hur du bokar och skolbio Stockholm. Om du arbetar med filmen i klassen blir vi på Kulan glada om du vill berätta om hur du lägger upp arbetet. Har du elever som vill skriva en några rader om filmen blir vi också glada. Som ett ringa tack skickar vi filmcheckar. Hör av dig till elisabeth.soder@stockholm.se

Prata om filmen med elever

Förslag från Anna och Oliva: Sätt på musik av Silvana och tala om att vi lyssnar 10 minuter och under tiden kan ni fundera på vilka scener ni särskilt  kommer ihåg. Här är filmens soundtrack. Vad fick filmen dig att känna? Blev du provocerad av någon scen? Mer om filmen och filmskaparna kan du på influencefilmclub . På samma sida hittar du också en lärarhandledning. Kan vara vara intressant att jämföra Influence clubs handledning med Svenska filminstitutets filmhandledning, Silvana

Filmens producenter vill veta lite om er filmupplevelse! Om det finns tid och möjlighet får ni som har sett filmen gärna fylla i nedanstående enkäter.
Enkät för elever/de som sett filmen: http://bit.ly/2xLfKNz
Enkät för lärare/dig som visat filmen: http://bit.ly/2y681xn

Medioteket_SkolbioStockholm_VT18_Silvana

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan en digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook