Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Alexandra Ljungkvist Sjölin

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype

 

Inbjudan till lärare på högstadiet och gymnasiet

IMG_9443 alex blogg2

  • Vill du låta eleverna redovisa ett delmoment i gestaltande form?
  • Vill du låta dina elever redovisa ett projekt på en av stadens scener?
  • Vill du utveckla metoder för att skapa ett tryggare gruppklimat?
  • Är du lärare för en klass med elever som vill lära känna elever på samma skola som nyligen kommit till Sverige eller för en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid?

Stockholms utbildningsförvaltning har ett förslag

Leta rätt på en klass på din skola med elever som vill lära känna elever som nyligen kommit till Sverige eller en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid och anmäl er till språk-, integrations-,och scenprojektet Ung i STHLM.

Under vårterminen har vi genomfört filmprojekt inom Ung i STHLM och till hösten vidgar vi det till att även omfatta sceniska uttryck med final på Intiman den 26 november. Varje grupp erbjuds möjlighet att från scenen framföra musik, dans, Tedtalks, poesi, fysisk teater och andra scenuttryck som gruppen bestämmer. Deltagande är utan kostnad för skolan.

 intiman-2015-11-26-001-300x200

Ung i STHLM erbjuder deltagande klasser:

För att förbereda grupperna inför ett scenframträdande på en stor teaterscen erbjuder vi eleverna följande: Samarbetsövningar, teaterteknik, valbara workshops, kulturupplevelser:

  • Teaterläraren och läraren i svenska som andra språk, Alexandra Ljungkvist Sjölin ger deltagande grupper en bas och följer med från första lektionen till framträdandet på Intiman. Alexandra Ljungkvist arbetar med individ- och gruppstärkande övningar för att klasserna ska bli trygga tillsammans och stötta dem i vald inriktning.
  • Workshops med valfri kulturaktör, vi samarbetar med Drottningholms slottsteater, musik och dans, barock möter nutida uttryck, Pantomimteatern, fysisk teater och cirkuspedagoger från Cirkus Cirkör. Eleverna kan välja bland fler aktörer när projektet startar i september.
  • Eleverna får välja valfri kulturaktivitet, musik, dans, teater etc. som antingen kommer till skolan eller upplevs från en scen.

Ung i STHLM erbjuder lärare följande:

Lärarkvällar, kulturupplevelser och lärarhandledningar:

    • Informationskväll om Ung i STHLM på Medioteket den 23 augusti. Lätt förtäring från 16.30. Information startar 17.00. Under kvällen medverkar lärarna Marianne Amanda Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM i våras. Marianne och Anna berättar om hur de organiserade projektet och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM. Läs mer om informationskvällens innehåll Här anmäler du dig till kvällen:  Anmälan till informationskväll
    • Inspirationskväll den 13 september på Pantomimteatern. En inblick i de olika valbara workshops som erbjuds. Ta gärna med några elever från klassen för att underlätta deras val av inriktning för scenprojektet. Anmälan till inspirationskväll
    • Kulturerbjudanden, exempelvis Poetry slam på Dramaten, Våroffer på Stockholms stadsteater och Syskonen från Mantua på Drottningholms slottsteater.IMG_0362

Redovisa projekt eller delmoment i gestaltande form

Varje grupp ska välja att arbeta med ett moment eller ämnesöverskridande projekt. I arbetsprocessen arbetar vi främst med fysisk teater men vi är lyhörda för vad varje grupp vill fokusera på. Projektet bygger också på att varje deltagande klass arbetar med scenprojektet i den omfattning de själva bestämmer. Fördjupningsdelen kan med fördel utmynna i projekt som: värdegrund och demokrati, dansa DNA-spiralen etc. och framföras på den teaterscen vi bokar för ändamålet i december.

???????????????????????????????

Så här tycker eleverna

Vi vet av erfarenhet att kulturella uttrycksformer påverkar gruppklimat och sammanhållning positivt.
Kommentarer från elever som deltagit i liknade kulturprojekt:

      • Lärt för livet och kommer att ha glädje av detta både i arbetslivet och socialt
      • Jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och lyssna på varandra
      • Självförtroendebildande
      • Jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan stolt över den jag är

Intresseanmälan

Kontakta elisabeth.soder@Stockholm.se  för intresseanmälan om UNG i STHLM.

Vi kommer bara ha möjlighet att arbeta med 10 grupper, två klasser från 10 skolor under hösten. Därför är det först till kvarn som gäller efter vår informationsträff den 23 augusti.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder och Elin Jönsson, filmpedagog.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)logotype

Olika sätt att ta kontakt och hälsa

Ett viktigt syfte med integrationsprojektet Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. I projektet träffas vi under flera lektioner och har film- och dramalektioner. En återkommande övning är hälsa och ta kontakt, att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper. I inlägget får du tips på två övningar du kan göra med dina klasser. Lärare är Alexandra Ljungkvist Sjölin.

/Elisabeth för Ung i STHLM

hälsa1

hälsa2

I övningen går de runt i rummet och när de får och /eller tar ögonkontakt fattar de varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Alla elever står i en ring, de skall hålla upp bägge handflatorna . Instruktionen är att 4 elever går in i ringen och utan att prata göra en blixtsnabb installation. När de går tillbaka så tar de ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart eftersom alla då har händerna nere.

Kommunikationsövningar i Ung i STHLM

Filmprojektet Ung i STHLM är ett kombinerat integrationsprojekt och kommunikationsprojekt. Nyanlända- och etablerade elever ska tillsammans lära känna varandra och göra korta filmer. För att eleverna ska känna sig trygga med varandra har vi sprängt in enkla drama- och teaterövningar mellan filmteknikpass. Kommunikationsövningar som du själv lätt kan göra med din grupp efter att sett filmerna i inlägget och hur teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin introducerar övningarna. Eleverna går på nationella program och språkintroduktion på Östra Reals gymnasium.

alex

Kommunikationsövningar

Övningarna bygger på att eleverna skall se varandra i ögonen och vara tydliga med sin kommunikation, både hur de kommunicerar och hur de tar emot kommunikationen. I kommande inlägg på Kulan får du tips på enkla ledarskaps- och teaterteknikövningar

Vi tar kontakt och hälsar på varandra

Skicka och ta emot energi

Dra varandra i ett osynligt rep

Ta ögonkontakt och hälsa

Ordlös kommunikation i gruppen
Gruppen känner av när den ska stanna och börja röra sig igen i rummet


/Elisabeth

Samarbetsövningar för att skapa tillit

Andra delen av blogginlägget från Pantominteaterns lärarkväll. Jag berättar och visar några av de samarbetsövningar vi hann göra under kvällen. Om Alexandras föreläsning om att undervisa nyanlända och föreställningen HOPPET – för jag dog inte kan du läsa om här.

marionettscenworkhsop

I anslutning till Pantominteaterns föreställningar erbjuds skolklasser att boka workshops i olika teatertekniker som kan anpassas till olika teman/frågeställningar. De har utvecklat ett koncept utifrån fysisk kommunikation, mim och akrobatik. Vi fick under kvällen testa några övningar som de kallade vänskapsövningar. ”Workshopen är skräddarsydd för att fungera också med nyanlända, utan att alla deltagare behärskar svenska. http://pedagogblogg.stockholm.se/kulan/2017/03/22/samarbetsovningar-for-att-skapa-tillit/.” Hämtat från Pantominteaterns webbplats.

Jag har filmat övningarna under kvällen med min iPad så tekniken är inte lika proffsig som det vi fick uppleva under kvällen. Men ni hör skratt och tipps och tricks, så välkommen att dela vår glädje.

Samarbetsövningar

Publiken bjöds upp på scenen och fick i uppgift att ställa sig med någon de inte sett förut. Uppgiften var att få ned varandra och lyckades en med det fick man en poäng. Upplägget var ett till tio vilken ingen lyckades med. Några tips vi fick från workshops ledaren var att stå med benen brett isär. När vi kände oss trygga med varandra uppmanades vi att finta som exempelvis att ta ett steg tillbaka. Workshopen leds av de skådespelare vi tidigare sett i förställningen Hoppet – för jag dog inte : Sara Runsten och Nadi Vilejka

Trygghetsövning, samarbete och ordlös kommunikation

Så här jobbar Pantomteatern med workshops

Cecilia avslutade workhopspasset med att berätta att de turnerat de turnerat med Cirkus Cirkör i Ruanda och Kenya. I Kenya hade de haft gjort vänskapsövningar med patienter döende i aids som berättade att de inte på många år fått uppleva känslan att bli omhändertagna, att någon rört vid deras kroppar. I Ruanda sa en av deltagarna att efter det här vill man ju inte slå någon. Ja ni förstår, inte ett öga torrt bland oss i publiken.

Andra workshops som Pantominteatern erbjuder

Läs mer på Pantominteatern webbplats om alla workshops och förslag till Skapande skola som erbjuds. Exempelvis Commedia dell arte  ”Tillsammans med skådespelarna får eleverna prova karaktärer med traditionella commedia dell´Arte masker. Vi improviserar kring frågeställningen: Vad är en arketyp? och improviserar kring nutida arketyper. En arketyp är en karaktär som kan igenkännas i varje by, skola och/ eller grupp, t.ex. clownen, mobbaren, den mobbade och flörtisen. Detta är en workshop där eleverna får ett litet smakprov av maskers magi och där de får chansen att pröva på att spela en annan karaktär än sitt vanliga jag. Lämplig från 9 år och uppåt. ”

workshop2_galleri

Kulan i social media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar

Teater- film- bok- och metodtips för att arbeta med ankomsten

ankomsten-hu beskuren

Från det ögonblick vi föds in i denna värld möter vi nya miljöer och situationer. Ibland kan det röra sig om vardagliga upplevelser som när vi går på träning eller en fest, ibland mer omvälvande förändringar som första dagen i skolan eller på arbetsplatsen, kanske i en ny stad eller rent av i ett nytt land. Vi hamnar i andra kulturer av olika slag som till en början kan verka obegripliga, ibland skrämmande men också fascinerande och rent av komiska. Hur sådana möten kan te sig skildras i Teateri  senaste produktion Ankomsten som bygger på Alma-belönade Shaun Tans gripande bildroman.

Blogginlägget om teaterproduktionen har Carita Jansson från Teateri skrivet. I inlägget tipsar Kulan också om hur du kan arbeta med boken och andra resurser kring Ankomsten.

Ankomsten

Efter en kylslagen båtresa kliver en man ut i en främmande stad med endast en resväska i handen och ett fotografi av sin familj i kavajfickan. I kampen för att överleva har han tvingats lämna sin fru och tioåriga dotter bakom sig. Nu befinner han sig ensam i en värld där språket är obegripligt och de sociala koderna svårtolkade. Helt plötsligt dyker en obekant och märklig men som det verkar vänligt sinnad varelse upp och vägrar lämna hans sida. Steg för steg börjar mannen bekanta sig med den nya miljön. Han hittar ett jobb och får vänner men samtidigt växer hans längtan efter sin familj och sitt hem allt starkare.

Produktionens egen resa började på två sidor av ett stort hav och föddes genom ett samarbete över två kontinenter. Vid samma tidpunkt som regissören Thaddeus Phillips av en händelse började bläddra i en bok hos en god vän i New York såg Teateris konstnärlige ledare Christian Arin samma bok i sin brors hylla i Uppsala. Ovetandes om varandra bestämde de sig för att detta var en historia som borde skildras på en scen.

Genom ödets försorg så korsade deras vägar när Arin såg Phillips kritikerhyllad uppsättning From Red Eye to Havre de Grace på off-Broadway. Han uppslukades av lekfullheten i föreställningen och förstod att detta var regissören som kunde skapa en färgsprakande, underfundig och gripande version av Tans mästerliga bildroman Ankomsten. Resultatet blev en föreställning som berättas med musik, fysiskt spel och på ett nytt språk som ingen talar men alla kan förstå.

man i rök web

 

”Elementen blir en båt, en flygande spårvagn, ett kök och mycket mer. Ibland används de för att projicera Shaun Tans bilder eller en filmsekvens. Det är lika enkelt som genialiskt, och det fungerar hela vägen.”  en fin och poetisk föreställning om människans utsatthet – för alla.” Jönköpings Posten om Ankomsten

Teateri fyller 20 år 2017 och för att fira detta kommer vi turnera med en av våra mest påkostade föreställningar någonsin. Tillsammans med ensemblen och musikern Juan Gabriel Turbay, samt dockmakarna på The Center for Puppetry Arts i Atlanta, USA och scenografen Lars Jansson har Phillips lyckats förvalta Tans förunderliga bildvärld. Vi på Teateri är stolta över att ha lockat så välrenommerade internationella konstnärer till oss i Jönköping och glada att kunna förmedla deras konstnärskap vidare ut i Sverige.  Ankomsten hade premiär på Jönköpings Teater i september och berättelsen kommer under året föra oss från Malmö till Umeå.

 Medverkande i föreställningen är Martyna Lisowska, Christian Arin, Nanny Nilsson och Sam Rigi. Ankomsten spelas på Kulturhuset/Stadsteatern Kilen, Stockholm 15-23 februari kl 19.

web-9324 (2)

Ankomsten som bok

index

Bilden kommer från författarens webbplats. Shaun Tan fick Almapriset 2011. I motiveringen står bland annat ”Shaun Tan är en virtuos visuell berättare, en vägvisare till bilderbokens nya möjligheter. Hans bildvärldar utgör ett eget kosmos där inget är självklart och allt är möjligt”. Kulturrådet lägger upp läsnycklar som guider till fördjupning av någon av alla Almapristagarnas böcker. Av Shaun Tans alla titlar valde de  Ankomsten  .

I Stockholm arbetar lärare och skolbibliotekarien på Hjulsta grundskola varje år i ett stort Almaprojekt, Världens Alma. På webbsidan får du tips och inspiration om hur du kan arbeta med Almapristagarnas böcker. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete? Så här arbetade Hjulsta grundskola med Ankomsten. Pedagogiskt café har skrivit ett längre inlägg om hur Hjulsta grundskola arbetar med Almapristagarna och världens böcker.

Ankomsten finns att låna i gruppuppsättning för lärare i Stockholms skolor på Cirkulationsbiblioteket och på You Tube finns många filmade ”bokblädderfilmer” med Ankomsten.

Ankomsten som film

En månad till kan vi se dokumentärfilmen Bortom Lampedusa, en ö i Europa där många av de barn , kvinnor och män kommer som första anhalt på sin flykt från länder i krig. På Medioteket/SLI finns många filmer på temat , både spelfilmer och dokumentärer.

Ankomsten i Stockholms skolor

I Sverige tog vi emot många nyanlända elever under 2016. På Liljeholmens gymnasium (fd. Sprintgymnasiet) iscensatte läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin scener för att bearbeta flykten och ankomsten till Sverige. Det blev så stort engagemang att de fortsatte till Unga Klara och tillsammans med teatern blev det den gripande filmen Drömmar. Du kan läsa om arbetet i Alexandra blogg på Kulan. Filmen Drömmar ser du här:

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Drama med unga män

Vad får elever att varje torsdag kväll åka från Gustavsberg, Huddinge, Nynäshamn och Bromma till en skola i Skarpnäck? På dagarna går eleverna på Globala gymnasiet, Kärrtorps gymnasium och Thorildsplans gymnasium. VERKET

Teaterlektion

Jag hade förmånen att träffa eleverna tillsammans med lärarna Alexandra Ljungkvist Sjölin och Veronica Ekeroth från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Circonova. Eleverna kommer från Afghanistan och Colombia:  Mahdi Rahimi, Ahmad Afzali, Mohammad Rezai , Zaid Mohammad Mosavi, Alireza Hosseini, Saro Zani, Ali Husseini, Nicolas och Seyed. Vi som satt med på åhörarbänkarna fick vara med om en öppen klass i teaterimprovisation och teaterteknik med teaterföreningen, VERKET. Namnidén kommer från Migrationsverket, ett verk som är mycket påtagligt i killarnas liv.

Teaterlektionen är en språklektion, såväl i ordlös- som verbal kommunikation även om eleverna betonar att de har en teaterlektion. Det är imponerande att se hur trygg gruppen är med varandra och i sina improvisationer trots att de denna kväll har publik. Det hade kanske varit annorlunda om de vetat att i publiken satt en person från ett filmbolag som på stående fot erbjöd två av killarna roller i en kommande Beckfilm.

Alexandra har tidigare berättat hur hon arbetar med drama som språkutvecklande arbete i  blogginlägget Våra drömmar – Så här arbetar jag med nyanlända. I det här blogginlägget ger jag en glimt av hur en lektion i drama kan gå till. Det senaste året är det fler och fler lärare som upptäcker vinsten med att arbeta med drama med nyanlända elever som en språkutvecklande metod, exempelvis Danderyds gymnasium

Teaterpass, uppvärmning

I filmen visar jag ett axplock från kvällens uppvärmning. Uppvärmningsövningarna kräver, samarbete, lyhördhet och koncentration.

Teaterpass, teaterteknik

I teknikpasset kan ni se känslostegringsövningar från 1 till 8 och vad som händer i bilen med förare och passagerare när de tar upp en liftare.

 Pimpa texten

Martin Göthbergs skriver i sin licentiatuppsats Pimpa texten om vikten av att skolan tar till sig de estetiska ämnenas potential, vi måste sluta att dela upp kropp och tanke, intellekt och känsla. ”– Läsförståelse sker också i ett socialt möte. Det är då texten får betydelse och blir meningsfull. Det sker mycket när eleverna får gestalta en text med ord, röstläge, kostymer och kanske musik, säger Martin Göthberg, tjänstledig gymnasielektor i svenska och teater vid Mora gymnasium. Han fördjupar nu sin forskning vid Göteborgs universitet.” Drama i skolan utvecklar läsförståelsen, från Skolvärlden 23 november 2016

Pimpa lönen

Alla vuxna som är med och leder tetergruppen VERKET gör det på sin fritid och utan ersättning. Jag som var med en kväll förstår att några av orsakerna till att de väljer att undervisa trots att det inte är arvoderat är stämningen i teatergruppen och att eleverna upplever lektionerna som meningsfulla. Men det vore skönt om  Alexandra, Veronica och Hanna också märkte det i lönekuvertet. En början till det är kanske att fler och fler uppmärksammar vikten av estetiskt lärande i skolan.

Alexandra Ljungkvist tilldelades priset Årets lärare 2016 i Stockholm med motiveringen ” Alexandra arbetar med nyanlända elever som saknar såväl skriftspråk som skolbakgrund på Liljeholmens gymnasium. Alexandra har med stor kunskap, kreativitet och betydande engagemang utarbetat ett effektivt arbetssätt för att eleverna ska kunna göra framsteg. Alexandras kunskap kring estetiska lärprocesser bidrar till att eleverna gör framsteg och utvecklar sina färdigheter även i situationer där deras kunskaper i svenska språket är låga. Exempel på detta är att Alexandra i sin undervisning möjliggör för eleverna att prova på allt från simhopp till att arbeta med skådespelare på ”Unga Klara”.

Alexandra dokumenterar sin undervisning, bland annat genom filmer på Youtube och föreläser också regelbundet för lärargrupper.

Alexandra samarbetar med forskare från Göteborgs universitet och de har tillsammans tagit fram innehållet i läslyftsmodulen om grundläggande litteracitet. I samarbete med forskare från Malmö Högskola har Alexandra skrivit en artikel om hur man arbetar med nyanlända.

Alexandras arbete med nyanlända har bidragit till att andra lärare, på den egna skolan och på andra skolor, vågat pröva olika arbetssätt med nyanlända elever.”

/Elisabeth

Fem exempel på lyckade Skapande skolaprojekt

I det här blogginlägget från Mötesplats Kultur Skola presenterar lärare och kulturaktörer fem lyckade Skapande skola-projekt inom teater, film, dans, musik och scenografi. Du kan läsa mer om projekten och få kontaktuppgifter från ett tidigare inlägg på Kulan där programmet presenterades. Kulturaktörerna går att boka på Kulan.

/Elisabeth

th gerhard

thDen 24 februari arrangerade Kulan i samarbete med Skapande skola en mötesplats för kulturaktörer, kulturombud och andra intresserade lärare från Stockholms skolor. I anrika Citykonditoriet, som också varit ett nöjespalats under den tidigare delen av 1900-talet, minglade lärare och kulturproffs under kristallkronorna. Musikern Matti Norlin bjöd på blues från den scen där även Ernst Rolf, Karl Gerhard och Duke Ellington uppträtt.

Kvällens tema var att utbyta erfarenheter kring lyckade skapande skola-projekt. Timmarna tickade snabbt förbi och vi fick ta del av en hel kavalkad av goda exempel.

Dans

Höglandsskolan inledde med att berätta om deras skapande skola-projekt som blev en dansföreställning. Dansaren och pedagogen Linnea Sundling skapade tillsammans med eleverna en föreställning som hade sorg som inspiration. Ursprunget kommer från Ester Erikssons seriealbum ”Dottertumören” och Linneas personliga erfarenhet av att förlora en förälder som ung.

Eleverna fick i workshop-form, oftast i grupper med max 15 elever, arbeta fram rörelser och skapa texter. Mycket kraft lades på att jobba med relationer och tillit till varandra. Eleverna funderade på frågor som: Vad innebär det att vara beroende av någon? Vad är det att förlora någon? Vad är minnet av någon? Vad är saknad? Vad är sorg?

Enligt Höglandsskolan är de viktigaste ingredienserna i ett lyckat skapande skola-projekt lyhördhet och att elever, lärare och föräldrar informeras om processen under vägen.

Teater

Catharina Drejman är svenska och so-lärare på Gärdesskolan. Hon berättade om hur det var när hon satte upp en pjäs med klass 4C. Från idé till färdigt resultat. Klass 4Ca hade haft det lite stökigt en tid och Catharina tänkte att det här projektet skulle kunna vara ett sätt att arbeta med sammanhållningen i klassen. Med stöd från Kulan och skapande-skola medel anlitades en professionell scenograf, Caroline Romare, som skulle hjälpa dem att sätta upp pjäsen ”Den övergivna dockan”, Brechts Kaukasiska kritcirkel.

Eleverna analyserade pjäsen. Beskrivningarna passade liksom inte ihop med hur eleverna upplevde sin värld. Idag. Så en spansk by blev ett kvarter vid Karlaplan, till exempel. Och ett nytt manus växte fram. Meningar som ”Det var en vacker vårdag på Valhallavägen, skapades. Helt och hållet av eleverna själva. Trygghetsövningar behövdes under projektets gång. Med hjälp av ramsor övades magstöd och artikulation.

Klassens scenografigrupp besökte Operan där de fick visa sina ritningar i smedjan och snickeriet och komma tillbaka till skolan med ny inspiration. En elev i klassen dansar balett och fick bli koreograf. Andra, som nytillkomna elever i klassen, eller de som inte ville vara med på scen agerade ljud- och ljustekniker.

Catharinas slutord var: Ni som brinner för teater i skolan: Kom fram! Tänk inte mer! Bara gör det! Följ vågorna! Och använd Kulan och Skapande Skola!

Musik

Sen var det dags för sång. Äppelviksskolan bjöd in Svenska Gospelverkstaden för att sjunga med eleverna i ett skapande skola-projekt. Rektorn hade en enda målsättning. Att varenda elev skulle vara med och tycka att det var roligt. Men. Hur skulle de lyckas? Motsättningar fanns. Hur skulle vi få tid till det här? Det löste sig. Projektet startade den 9 februari. Den 23 februari var det föreställning. Under dessa två veckor lyckades Svenska Gospelverkstaden med konststycket att få 100 elever att sjunga så taket lyfte. Hemligheten låg i att under processen fick varenda elev känna att ”min röst duger”. Att alla fick vara sig själva. Och att alla är med och skapar. Redskapet var berättandet. Med Afroamerikas historia som tråd och inspiration av medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Eleverna fick formulera sina egna drömmar, reflektera kring den musik och de låtar som de lyssnar på idag och lära sig sånger och citat utantill. Tillsammans med professionella musiker från Gospelverkstaden.

Teater – nyanlända

Kvällen fortsatte med att Sprint-gymnasiet berättade om sitt arbete med nyanlända elever. Gymnasieskolor kan ju tyvärr inte få pengar från Skapande skola, men istället så används bidrag från Konstnärsnämnden som går att söka.

Sprint-gymnasiet har bara nyanlända elever. Vissa har aldrig gått i skolan och kan inte läsa eller skriva. Men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt. Sprintgymnasiet har arbetat i projekt tillsammans med teatergruppen Unga Klara. De nyanlända eleverna fick skapa en väska. Ett minne, där de berättar hur det var, när de mötte Stockholm med sin väska. Med berättelserna som underlag improviserade Teater Klara, tillsammans med eleverna, fram en film som blev slutprodukten av projektet.

Några erfarenheter som läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin har från projektet är att eleverna är väldigt beroende av läraren. Läraren är deras trygghet i livet. Är läraren med i projektet så vill eleven också vara med. Därför måste lärare, elever, regissör och skådespelare samarbeta. Nära. Det handlar om pedagogik och teater. I samklang. Alla måste ha lika stor del i processen. Sen är det viktigt att eleverna blir medvetna om att teater är ett jobb. De måste fokusera och vara med hela tiden. Teater är som att lära sig ett nytt språk. Det är ett hårt jobb, men vi gör det tillsammans. Under arbetets gång måste alla också vara beredda på att det kan bli rörigt. Man måste orka med det. Att känna att det är ok med kaos.

Sammanlagt så spenderar eleverna tre heldagar på teatern. Innan så har teatern växt fram under svenskundervisningen i skolan. Studiehandledning på modersmålet kan vara nödvändigt att ta till under tiden. Det är ett hårt jobb. Att genomföra detta. Men belöningen är effekten för eleverna. Att eleverna inte alltid känner sig begränsade av att inte kunna svenska, känslan av att inte kunna uttrycka sig och bli ansedda som dumma. Att de kan få känna. Att de kan få briljera på åtminstone en arena i samhället. Delar av föreställningen Drömmar  filmades:

Bild och film

Kvällen avslutades med att filmpedagogen Helen Berg och Cecilia Askesjö, lärare på Högalidskolan berättade om sitt filmprojekt med elever från årskurs 7. Temat var identitet i en ämnesövergripande mix av svenska, so och bild. Helen och Cecilia sammanfattade med att berätta om vilka faktorer som bidrog till att projektet blev lyckat:

  • Skolledningen stod bakom projektet.
  • Alla lärarlag var informerade.
  • Tid för stormöten med hela skolan.
  • Alla elever var informerade.
  • Eleverna fick se exempel på filmer som kunde skapas.
  • Tydliga förväntningar.
  • ALLA TYCKTE DET VAR KUL!

Kultur är kul. /För Kulan: Monica Eriksson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Våra drömmar – så här arbetar vi med nyanlända

IMG_4819

Vi, Alexandra och Aziza arbetar på Sprintgymnasiet med nyanlända gymnasieelever utan tidigare skolbakgrund. Dessa elevers första möte med skolan börjar hos oss. Första mötet kan vara att lära sig hålla i en penna, forma en bokstav och ljuda sin första mening. För att motivera dessa elever, som har en lång väg att gå, till att fortsätta vara kunskapssökande individer ser vi vissa inslag som extra viktiga.

  • Höga förväntningar: inställningen till att eleverna presterar och är kompetenta individer.
  • Modersmålet: möjlighet att uttrycka känslor, tankar och erfarenheter oavsett språklig förmåga.
  • Estetiska uttryckssätt: skapande genom bild/form och teater/film.
  • Samhällsförankring: skapa möjligheter att hitta vägar ut i samhället och insikten av att vara en del i ett större sammanhang.

Hur vi arbetat med ämnesprojektet väskan

sprint 1

Under hösten-14 och våren-15 fick eleverna möjlighet att gestalta sin väska i fysisk form med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i
KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi .

Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev filmen Drömmar.

Dessa berättelser fick nu under hösten flytta in på Bagarmossens bibliotek i form av en utställning under deras tema På flykt.

bagis 3

Vi anser att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter men som ännu inte har svenska språket för att uttrycka sig behöver andra uttrycksmedel till att börja med. Projektet blev mycket uppskattat och lever fortfarande vidare genom böcker och film.

IMG_4817

Nya elever och nytt projekt – Mina drömmars stad
Vi har smygstartat med ett undertema som går under namnet: Mina drömmars stad. Eleverna har fått skapa ett drömhus utav returmaterial. Under detta arbete jobbade elever med olika modersmål tillsammans dels för att träna basfraser som: kan jag få en sax, kan du hjälpa mig osv.
Syftet med övningen var även att träna på samarbete. De resultat vi fick se när olika kulturer möts och bygger något tillsammans var exempelvis: ett hus som både fungerar som kyrka och moské med ett stort garage. Korset på byggnaden var avtagbart för att fungera som ett formbart andligt hus.

Nästa steg var att skapa en stad tillsammans. Eleverna använde både vaxkrita och vattenfärg samt använde geometriska former för att skapa husen. Allas hus ska sättas samman för att bygga en hel stad.

Bilduppgifter är mycket uppskattade av eleverna och det ger en ro för många, som annars har en stor stress över sin privata situation.

Onsdagen 18 november såg vi föreställningen Brev till en ängel (manus: Farnas Arbabi. Regi: Jasmin Sandra) på Unga Klara. En föreställning på svenska och arabiska om en tjej som skriver ett brev till sin avlidna mamma. En föreställning om svek inom familjen, saknad och ansvar. Eleverna uppskattade föreställningen mycket och efterarbetet pågår fortfarande. Vi skriver nu egna brev till någon vi saknar.

Tanken är att eleverna ska försöka formulera sina drömmar i brevet för att fortsätta arbetet inom projektet.

Allt detta är grundarbetet som kommer fortsätta till januari då vi tar med oss berättelserna till teatern. Det finns bara ramar i projektet eftersom det är eleverna och deras drömmar som kommer bestämma riktningen. När vi sedan kommer till teatern börjar en ny resa och temat får ytterligare en form.

”Knuten & Sjalen”

Alexandra L-Sjölin & Aziza Ali

sprint 4

sprint 2

Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar