Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Alla tiders klassiker

FRANKENSTEIN – en modern myt med många bottnar

Teater Barbara gör teater av Mary Shellys roman Frankenstein som lämnade tryckpressarna första gången för 200 år sedan. Pjäsen passar perfekt att spelas för årskurs 8, 9 och gymnasiet.

frank1

Bild: Tomas Åhnstrand i rollen som Victor. Foto: José Figueroa

Hur känns det att vara 15 år och gå sista året i grundskolan?

Att stå på tröskeln till vuxenlivet. Pubertetens känslostormar rasar inom en och de föräldrar som fram till nu för det mesta har varit till stöd och hjälp förvandlas till främlingar i en mörk och gåtfull värld där ingen förstår hur det känns. Ingen fattar. Också kamrater och lärare blir potentiella hot mot ens integritet. Själens obotliga ensamhet. Att se sig själv i spegeln och inte känna igen sitt eget ansikte. Att bära hela sitt jag inom sig och känna att alla tankar och känslor bara är ens egna. Ingen annan kan förstå. Och sen ilskan och till och med hatet mot de som obekymrat lever på och skrattar och pratar och umgås som om allt är som vanligt. Utanförskapet och ensamheten. Ensamheten. Och föräldrarna som inte kan förstå hur deras lilla unge förvandlats och verkar angripen av ett ondskans virus. Som fräser och snäser ifrån så fort de vill prata. Detta barn som tills alldeles nyss har varit deras älskling och som inte kunnat få nog av kramar och kärleksbetygelser. Nu i puberteten uppvisar det ett svart och till och med ondskefullt beteende.

De vuxna och tonåringarna befinner sig på olika planeter.

Otyglad kraft och behovet av kärlek

Johan Ehn som har skrivit manuskriptet till Teater Barbaras stora satsning Frankenstein har tagit till vara på allt detta när han har dramatiserat Mary Shelleys odödliga roman om Victor Frankenstein och det monster som han skapar. Frankenstein ingår i Kulturrådets klassikerserie. I Medioteket Alla Tiders Klassiker -wiki har vi publicerat lärarhandledningar till de flesta av de 150 klassikerna. Psykologen Jenny Jägerfelt har skrivit lärarhandledningen om Frankenstein.

Monstret som uppvisar en tonårings alla karaktärsdrag och dessutom är så övermänskligt starkt att det dödar sina antagonister. I Johan Ehns version så leder historien fram mot en uppgörelse mellan monstret och hans skapare.

Victor Frankenstein som tidigt i pjäsen, när han har gett liv åt monstret och inser att det inte är så fogligt och undergivet som han önskar, förskjuter sin skapelse. Inte förrän i slutet kan de försonas men då är det försent. I en storslagen slutscen möter vi monstret i ett snötäckt Antarktis. Hukande omfamnar han sin skapare, den döende vetenskapsmannen, och viskar: -Jag vill bara att du ska älska mig. Denna eviga längtan efter kärlek och att få bli älskad för den man är blir Teater Barbaras grundsten i projektet Frankenstein.

Frank3

Bild: Happy Jankell i rollen som Elisabeth. Foto: José Figueroa

Skapande skola

Om man vill så kan vår uppsättning av Frankenstein vara användbar i skolans arbete.

Ett lärarmaterial med förslag på frågeställningar och övningar att arbeta vidare med, kommer att utformas. Detta kan användes när man vill koppla föreställningen till undervisningen i svenska men också filosofi, religion, naturvetenskap och historia.

Teater Barbara har tidigare gjort flera uppsättningar som har kunnat kopplas till skolans NO-ämnen, en av våra inriktningar som vi kallar ”vetenskapsteater”. Frossa, Serendip och Åsiktsmaskinen är Teater Barbara-föreställningar som tar upp och behandlar svåra naturvetenskapliga dilemman. I Frankenstein, som skulle kunna benämnas som en modern myt – möts Teater Barbaras två teaterinriktningar – myterna och vetenskapsteatern.

Etiska och moraliska frågor

Frankenstein eller egentligen, Frankenstein eller den moderne Prometeus, som i Engelskans original heter Frankenstein; or, The Modern Prometheus, var den unga Mary Shelleys debutroman och gavs ut 1818 för exakt 200 år sedan. Prometheus var i den grekiska mytologin den som stal elden av gudarna och gav den till människorna. Straffet för detta blev att Prometheus ådrog sig mänskligheten och gudarnas vrede. Undertiteln ”den moderne Prometeus” visar att Mary Shelley hade en ambition att med sin roman också diskutera vetenskapens ansvar.

frank10

Bild: Carina Jingrot i rollen som Mamman till Frankenstein. Foto: José Figueroa

Historien är full av galna vetenskapsmän och att diskutera dessa frågor är viktigare än någonsin. Är vetenskapliga landvinningar alltid av godo? De som är unga idag kommer under sin livstid att ställas inför en rad svåra beslut av både teknisk och moralisk art:
Artificiell intelligens; hur intelligenta och farliga kan datamaskinerna bli?
Extrema klimatförändringar; vilka beslut måste vi ta för att jorden ska fortsätta vara en bra plats att leva på?Medicinsk forskning; Hur länge kan man och bör man hålla liv i en människa och hur tidigt kan och bör vi hjälpa ett foster att överleva? Krig; Hur kan vi förhindra att världens konflikter inte leder till ett krig där vi förstör eller t.o.m. förintar vår egen jord?

 

frank13

Bild: Happy Jankell och Tomas Åhnstrand i rollerna som Elisabeth och Victor. Foto: José Figueroa

Odödlig berättelse

En ofantligt lång tidsrymd, två hundra år, har passerat sedan boken med historien om Victor Frankenstein och hans skapelse lämnade tryckpressarna.

Den blev en omedelbar succé i 1800-talets London och har alltsedan dess behållit sin arketypiska sprängkraft.

Mary Shelleys berättelse har också filmats otaliga gånger och den kanske mest kända versionen har Boris Karloff i huvudrollen som monstret. Visst var Karloff skräckinjagande men kanske ändå mer ingav han en känsla av medlidande. Dömd till livslång ensamhet.

Man skulle kunna tro att det är skräcktemat som har gjort romanen odödlig vilket delvis stämmer, men det ”nyfödda” monstrets kamp att förstå livets villkor är också ett odödligt tema och en minst lika betydelsefull anledning till att Mary Shellys roman fortfarande är så aktuell.

Temat med kärleken och alla dess aspekter var välkända tankar för den unga Mary Shelley. I samband med hennes födelse så dog hennes mor, den stora kvinnosakskvinnan Mary Woolstonecraft, i barnsäng. Detta ledde till ett livslångt grubblande över kärleken och skulden.

frank12

Bild: Jessica Svenson Reijs sminkar Johan Ehn till monstret.

Teater Barbaras dramatisering

Teater Barbara utlovar en spännande föreställning med fem namnkunniga skådespelare och regi av den omskrivna regissören Daniel di Grado. Åldersgräns 14 år.

Vi vill att vår uppsättning av Frankenstein ska knyta an till den unga publiken med ett direkt tilltal och frågeställningar kring deras egen dagliga verklighet i skolan och på fritiden. Men också leda vidare ut mot större sammanhang som handlar om jordens framtid och människans överlevnad.

PREMIÄR 12 mars 2018

Frankenstein produceras av Teater Barbara och spelas på nybyggda och lyxiga Playhouse Teater på Drottninggatan i Stockholms city. Föreställningen har Kulanpremie . För ungdomar från åk 8 och vuxna. Obs – kort spelperiod! Dagföreställningar kl 13.00: 21, 22, 23, 26, 27, 28 mars samt 9,13 & 19 april Kvällsföreställningar kl 19.00: 12, 18, 25, 26, 27, 28 , 29 mars samt 8, 9, 19 & 22 april
Längd: ca 80 min Mer info och bokning:

info@barbara.nu Biljetter till de offentliga föreställningarna:

Manus: Johan Ehn Regi: Daniel Di Grado Medverkande: Johan Ehn, Happy Jankell, Anders Jansson, Carina Jingrot och Tomas Åhnstrand Scenografi och kostym: Gabriel Stuart Musik och ljud: Rickard Folke Ljusdesign: Mikael Tham Maskdesign: Jessica Svensson Reijs Projektioner: Silvio Entertainment Producenter: Moa Hjärtström, Erika Häll och Nicholas Olsson Foto: José Figueroa Affisch: Pär Åhlander

Frank7Bild: Playhouse Teater. Foto: Playhouse Teater

9 E i Alviksskolan samtalar med Jonas Hassen Khemiri

P1000016jonas1

            Har du gett dina elever Proust-Nabokov-anabolapiller?

Jonas var mäkta imponerad av de frågor han fick av eleverna från klass 9E . Malin Larsson, lärare i svenska fick frågan ”Har du gett dina elever Proust-Nabakov-anabolapiller?” .

Vad tycker du? Här kommer några av alla de frågor som avhandlades under klassens möte med Jonas Hassen Khemiri :

Sixten frågade:
Ditt språk är oftast komplicerat och inte alltid grammatiskt rätt. Hur tror du att ditt sätt att skriva påverkar läsaren?

Emilia frågade:
I båda novellerna Jag ringer mina bröder och Oändrat oändlig och din pjäs Ungefär lika med tar du upp skamfyllda känslor som till exempel fördomar, rädsla och girighet. Känslor som många försöker dölja. Hur kommer det sig att du alltid plockar med dessa känslor på något sätt i dina verk?

Molly frågade:
Du ändrar perspektiv och ställning i dina texter och pjäser. Dina karaktärer ser saker från nya vinklar hela tiden vilket gör att det blir många starka vändpunkter. Försöker du att se dina karaktärer och deras åsikter från olika vinklar för att få en mer intressant text eller är du karaktärerna? Är det du som person i verkliga livet som ofta ändrar syn och perspektiv eller är det du som författare som ger dina karaktärer de personlighetsdragen för att få en mer intressant text?

Vera frågade:
Du har ju en speciell stil. Vilken eller vilka författare har du inspirerats av? Eller har du förebilder inom andra konstarter?

Klara och Emilia frågade:
I oändrat oändligt använder du mycket talspråk, varför har du valt att göra det? — Jag tänker att du kanske gör det därför att man skall kunna känna igen sig lättare i dina texter och förstå dem mer genom att lyfta in vardagliga ord. Är det så?

Gullliver frågade:
Vad är ditt bästa tips för att skriva en stram text med talspråkliga inslag?

Sofia frågade:
I texten Jag ringer mina bröder beskriver du synen på ”Vi och dom” mentaliteten. Är dessa åsikter baserade på dina egna erfarenheter?

Mimmi frågade:
Hur utvecklas dina texter? Startar du med rubrik och en klar tanke eller utvecklas det längs processen? Drar du på nya spår medan du skriver?

Karin frågade.
Vad föredrar du att skriva, noveller eller att skriva manus? Vad är enklast enligt dig?

Hanna frågade:
I texten Oändrat oändlig  är det svårt att avgöra kön och detaljer hos huvudkaraktärerna, var detta ett medvetet val?

WN frågade:
Är du någon gång rädd för att du blottar dina känslor för mycket i dina texter?

Joel frågade:
Vart/hur hittar du inspiration till dina texter?

khemri 1

Vad svarade Jonas? Kommer i nästa blogginlägg

Men  lite kan jag avslöja, frågan om  Proust-Nabokov-anabolapiller: Proust och  Nabokov hör till de författare som Jonas ofta återkommer till för att läsa om och om igen.
Jonas var med i den referensgrupp som valde ut titlar till Kulturrådets satsning Alla tiders klassiker för skolan . Nabokov en av de författare som Jonas förespråkade borde finnas med bland de 50 författare de skulle välja ut. I en intervju  säger Jonas  ” Jag tror det är väldigt viktigt att inte bara välja det som är tryggt. Litteraturen måste vara så många mer saker än bara lustfylld. Den kan vara otroligt provocerande, läskig, smärtsam… Man måste vara beredd på att texter kan vara sjukt farliga om man inte hanterar dem på rätt sätt.
Ett exempel på en sådana bok som han själv gärna skulle vilja se fanns med bland de 50 nya klassikerna är Anthony Burgess ”A clockwork orange”.
– Eller varför inte Lolita av Nabokov, det är en av mina favoritromaner alla kategorier, säger Jonas Hassen Khemiri.”

KUL1415

Besöket med Jonas Hassen Khemir fick klassen för att de skrivit boken 9E ringer till  Stockholm, en bok inspirerad av Jonas bok, Jag ringer mina bröder . Boken har kommit till inom KUL1415: s bokerbjudande och författarbesöket fick klassen genom Lyskraft in0m KUL1415.

 

alvikkhemiri

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.
På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.
KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder