Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ångest

Hur får vi en skola för alla?

jag arbetade som lärare hade vi varje terminsstart en inspirationsföreläsare, ofta forskare som berättade att alla elever kan nå kunskapsmålen, men att det finns olika vägar dit. Jag satt hela tiden och längtade efter att någon skulle berätta hur jag skulle tänka och arbeta som lärare för att detta skulle uppnås. Det här inlägget handlar om en kulturkväll med rektor Elinor Kennerö Tonner, Teater De Vill  och Skoldatateket som alla på olika sätt gav svar på frågor jag önskat att jag fått när jag var lärare.

hyper

Bilden är från föreställningen med Hej Hyper. Med musik och teater vill Teater De Vill på ett lustfyllt sätt bidra till ökad förståelse för barn  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Föreställningen har Kulanpremie.

Att skapa en tillgänglig skola

IMG_8694 (002)

Föreläsning av Elinor Kennerö Tonner, lärare och skolledare på Källbrinkskolan. Elinor inledde med att påminna om att vi pedagoger har mandat och ansvar och att vi hela tiden kan falla tillbaka på skollagen 2010:80, tredje kapitlet – Barns och elevers utveckling mot målen. ”elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.” ” Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen såvida inte annat följer av paragraf 8″

Har antalet elever med funktionsnedsättning ökat ?

När jag var lärare på gymnasiet hörde jag nästan bara talas om elever med diagnosen dyslexi men nu har vi elever som även diagnostiseras med: dyskalkyli, dyspraxi, ADHD, ASD, Tourettes, språkhinder, OCD, BDD, ångest, bipolär sjukdom, EIPS och PTSD. Har antalet elever med funktionsnedsättning ökat? Eller har vi blivit bättre på att diagnostisera? Eller är det samhället och skolan som ställer helt andra krav idag och slår ut många av våra barn och unga? Diagnoserna går in i varandra men gemensamt för de flesta är svårigheter med de exekutiva funktionerna: att planera, strukturera, organisera, fokusera, flytta fokus, initiera, motivera, uppmärksamma, självkorrigera och uppfatta tid. Ellinor menade att det är stor risk att vi lärare betygsätter dessa funktioner istället för elevens kunskaper och färdigheter.

I dagens skola räknar forskningen med att 5–10 % av eleverna har neuropsykiatriska funktionsvariationer. Många av dessa elever upplever sin skolgång som svår och problematisk, något som kan leda till känsla av utanförskap, uppgivenhet och ångest. Betydligt fler elever än dessa 5–10 % gynnas av anpassningar i skolan, som traditionellt faller inom NPF-spektrat. Att stärka alla elevers egenmakt i skolan och att tillsammans med dem hitta strategier som främjar såväl mående som lärande är något som förbereder alla elever för framtiden.

Hur kan vi kompensera funktionsvariationer?

hjärnan

Ellinor Kennerö Tonner berättade om en liknelse hon tagit från Sissela Nutley. Minnet är som ett hus där förstugan är arbetsminnet och övriga huset är långtidsminnet. ( Om kortidsminnet och arbetsminnet har jag skrivit ett inlägg i Kulan baserat på hjärnsforskaren Sissela Nutleys föreläsning.)  Vår föreläsare Ellinor Kennerö Tonner utgick mycket från Sisselas forskning om korttidsminnet. I korttidsminnet får det inte plats med mycket information. Om eleven har svårt med de exekutiva funktionerna har vi pedagoger mycket kort tid på oss att fånga elevernas uppmärksamhet så att informationen inte försvinner ut genom en svängdörr när den bör in i långtidminnet. Vi kan hjälpa eleverna med att ”skapa krokar” något för eleven att hänga upp informationen på. Det är bra om vi börjar med någon kort inledande historia som väcker intresse, att vi tar vara på elevernas förkunskaper underlättar också informationens väg in till långtidsminnet.

studion

På Källbrinksskolan har alla lektioner en tydlig lektionsstruktur som finns uppskriven på tavlan. De har färgkodade scheman som ger eleverna överblick. Alla lektioner inleds med en tydlig genomgång av passets upplägg uppdelat på tydliga delmål. Kunskaps och färdighetsinhämtning sker med ett varierat arbetssätt. Slutet är lika viktigt som början, sluta i god tid så att du hinner sammanfatta lektionen. Lektionspassen är upplagda med flera brain- break, högst 10 minuters genomgång därefter 3 minuter för bearbetning och återhämtning. De tillåter också att eleverna tuggar tuggummi, har keps, luva och som Ellinor sa ”whatever rocks your boat”. Skolor som har dessa förbud har långt att gå enligt Ellinor.

Lärarna arbetar lösningsfokuserat och involverar eleverna i kunskapsinhämtandet. Vad ökar lusten hos eleverna? Det skapar det viktiga egenmakt! Lärarna ställer inga stora öppna frågor. Positiv förstärkning – tydlig och positiv feedback. Det är viktigt  att eleverna får höra sitt namn och får relevant feedback. Ellinor tipsade om att ha klassens deltagarlista framför sig och pricka av så att alla elever får feedback minst en gång varje vecka. Men också att att vi kan särbehandla eleverna. Några elever klarar sig bra med kollektivt beröm, som exempelvis, ni gav alla intressanta frågor till föreläsaren men några måste får mer specifik återkoppling och höra sitt namn.

Hur vill eleverna ha det?

De vill inte ha läxor, något som inte heller ges av lärarna. Som Ellinor sa, kunskapsinhämtning ska inte ske vid köksbordet av en trött förälder. Det ska ske av en professionellt utbildad lärare.
Det ska vara intressant, väcka intresse, korta pass, tydlighet och förståelse. Det viktigaste är dock ett hej i korridoren, att de har en relation till läraren. Relationen är det viktigaste pedagogiska verktyget.

Källbrinkskolan

källbrink

Skolan utgår från att det som är livsviktigt för elever med funktionshinder är bra för alla elever. Det är en vanlig kommunal skola. Skolbyggnaden är från 60-talet, inga grupprum och långa korridorer, stora fönster och många dörrar. Kort sagt en yttre miljö som inte är särskilt bra med dagens mått mätt. När de började arbetet med att NPF-säkra skolan (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) hade de alltså den yttre miljön emot sig. De har idag 30 % elever med  särskilda behov och en lång kö på elever som vill börja i skolan.

NPF-säkrad skola

Källbrinkskolan yttre miljö kan de inte göra något åt. Pengar finns inte förändring. Eleverna har fasta placeringar i klassrummen men är öppna för individuella anpassningar. De har koncentrerat sig på det som inte kostar så mycket. De intryckssanerar, det betyder inte att allt måste bort från väggarna men det ska finnas en tanke med det som hänger där och det ska gärna grupperas så att det finns rena ytor. Tydlig information i skolans korridorer så att alla hittar till syv, skolmatsalen etc. De har elever som gått till skolmatsalen flera år och ännu inte hittar dit ensam utan alltid slår följe med skolkamrater. De har en skolhund som haft stor betydelse för elever koncentration.

I arbetat med att göra en skola för alla elever har Källbrinkskolan arbetat i flera steg som alla fått ta sin tid.
De började med att se över skolans organisation och struktur: de har årskursvisa team och det finns någon från skolhälsoteamet i alla team, det ska vara korta och snabba vägar till beslut. Skolledare som är nära sin verksamhet, distribuerat ledarskap.
Utbildning och förhållningssätt: Utbildning i skollagen, hjärnforskning och NPF . De ställde frågor som, Vilka val finns det i skolan för elever? Hur har vi designat lärmiljön? De anpassningar vi har gjort, har vi utvärderat dem? Hur är skolkulturen? Pedagogerna ska inte prata om eleverna som problem. Kulturen som ska finnas i väggarna är i stället att fundera på vad det är utanför eleven som inte fungerar? Kan det vara metoder, planeringen eller klassrummet?  Så som vi talar om eleven – så blir eleven.

Vidmakthållande och vidareutveckling, inte slå sig till ro med konceptet,  tillsätta tillgänglighetsråd.

Skoldatateket

SkoldatateketPorträtt

Skoldatateket visade konkreta exempel som på hur vi kan tänka för att lärande, miljö, teknik och anpassningar går hand i hand. Vi fick veta mer om digitalisering ur ett specialpedagogiskt perspektiv. De erbjuder skolor  visningar, föreläsningar och workshops där vi kan pröva olika verktyg för att skapa en tillgänglig lärmiljö. De har bland annat en kurs som heter ”Anpassa för elevers variationer” som berör många av de delar som togs upp under kvällen på Teater De Vill. Tyngdkragar, sittkuddar, tidshjälpmedel med mera kan lånas till skolan under en period för att se hur många av eleverna som har behov av och önskar prylarna i klassrummet. Läs mer om Skoldatatekets låneverksamhet.

IMG_8656

Deras verksamhet är förfinansierad för dig som är anställd i någon av Stockholms kommunala grundskolor. Alla är självklart välkomna att ta del av den inspiration som finns på deras hemsida, på Facebook eller Instagram.

Teater de Vills föreställning Hej Hyper

Kvällen inleddes med att vi såg föreställningen Hej Hyper – en musikal om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) för förskoleklass–årskurs 3. Skolor erbjuds en musikal med handledningsmaterial direkt kopplat till Lgr 11. I paketet ingår också en föräldradel samt en karaokeapp som barnen kan använda hemma eller i skolan. Elinor har även varit med och tagit fram det lärarmaterial som finns med i projektet.

M lever i en kaosartad värld. I skolan säger de ”skärp dig” och på fritids är det svårt att leka med andra. Föräldrarna älskar henne, men har ändå ibland svårt att förstå hur det känns att vara just hon, att vara M. Men, i hennes alldeles egna lilla krypin, där mjukisdjuren trängs med instrumenten – kan hon vara precis som hon vill! Där spelar hon alla roller i sitt liv. I sin egen värld med sin musik och sina tankar kan hon växa sig stark. Så stark att hon kan känna att hon har rätt att vara precis den hon är – och att hon är stolt över att vara just M.

Hej Hyper innehåller nyskriven sång och musik av Grammisvinnaren Emma Nordenstam och manus av dramatikern Emma Broström. Hej Hyper är ett ”NPF-vänligt” projekt, vilket bland annat innebär att det finns hjälpmedel att låna under föreställningen. Här finns lärarhandledning och pyssel i anslutning till temathttps://hejhyper.se/lararhandledningar-pyssel/

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Teater De Vill, Stiftelsen Friends och Hjärnfonden. Projektet har stöd av Statens kulturråd, Stockholms Stad, Stockholms läns landsting och Postkodlotteriet.

Så här tyckte lärare och skolledare om kvällen, En skola för alla

  • Föreställningen visade på ett bra sätt hur en elev kan uppleva sin skoldag.
  • Musikalens budskap gjorde ett starkt intryck som jag kommer bära med mig.
  • Jag blev väldigt berörd av pjäsen och tycker att det här är något som alla pedagoger borde se! Känslan av att känna sig annorlunda tar jag med mig.
  • Att vi kan höra mycket, men att vi också ska vara ödmjuka inför vår roll vad vi förmår och klarar av utan hjälp på olika sätt, men att mycket finns att göra från toppen till botten i en organisation om alla är med på tåget blir det också lättare att nå delmålen.
  • Allt! Vi har kommit långt men det var en superkväll!
  • Att sådana här träffar ger inspiration och att det finns mycket mer jag kan göra för elever med särskilda behov.
  • Ett delvis nytt förhållningssätt och hur långt vår skola har kvar för att skapa en skola för samtliga elever.
  • Specialpedagogiken
  • Arbetssättet från Källbrink som jag hoppas kunna sprida på min skola och den viktiga insynen i hur en elev kan uppleva dagen genom teatern. Vi hoppas kunna bjuda in Teater de vill till vår skola så att alla får ta del av pjäsen.
  • Vad kan jag/skolan göra?
  • Jag tar med mig både delar av pjäsen och framför allt Elinors föreläsning
  • Jag tar med mig allt från den dagen.
  • Vi går vidare med att involvera hela skolan i tillgänglighetsarbetet. Vi blev så inspirerade av föreläsningen!
  • Föreläsningen med Ellinor var relevant för mig som skolledare. Bra tips som jag kan ta med mig till lärarna på skolan men även tankar kring organisation. Skoldatateket var inte relevant för mig då jag har full koll på deras utbud och vad de kan stötta med.
  • Igenkänningen av elever att förhållningssätt är viktig och måste genomsyra hela skolan Lugn miljö att alla behöver vara delaktiga. Många fina formuleringar.
  • Fick svar på aktuell fråga angående appar av Medioteket. Musikalens budskap gjorde ett starkt intryck som jag kommer bära med mig.
  • Jag blev väldigt berörd av pjäsen och tycker att det här är något som alla pedagoger borde se! Känslan av att känna sig annorlunda tar jag med mig.
  • Föreställningen visade på ett bra sätt hur en elev kan uppleva sin skoldag. En föreläsare som gärna raljerar om möten med andra skolor och tidigare åhörare riskerar att tappa sin publik. Att provocera sina åhörare, som föreläsaren tillstod att hon gärna gör, anser jag vara en dålig strategi när man föreläser för kolleger. Det föreligger stor riskt att faktiskt inte nå ut med sitt budskap – ett oerhört viktigt budskap! – om man som föreläsare raljerar alltför friskt.
  • Den känslomässiga upplevelsen av teatern och många konkreta ideer som föreläsaren gav.
  • Att teater verkligen väcker käsnlor och blir en viktig uttrycksform.
  • Många tankar om hur vi ska anpassa skolan för alla variations variationer.
  • Att vi jobbar i rätt riktning.
    Känslan som förmedlades genom teatern, det blev så tydligt hur elever kan känna. Föreläsningen var suverän, har lyssnat på Ellinor tidigare men det hon förmedlar är så bra. Alla pedagoger borde få lyssna på henne!

IMG_8689

Kvällen var ett samarbete mellan Teater De Vill, Mediotekets Pedagogiska café och Kulan 

 


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

psykbryt

Vi har tidigare i Kulan haft flera inlägg om hur drama i klassrummet kan vara förebyggande och stärka klassens gemenskap. Ett av de mest lästa är läraren Jordi Almeidas tips. Många av Stockholms teatrar spelar pjäser som handlar om elevers utsatthet i klassrummet och erbjuder ofta workshops i anslutning till föreställningen. Söker du på värdegrund i Kulan får du upp 21 förslag.  

En av dessa kulturaktörer är Teater Pero som i blogginlägget berättar om en lärarkväll med tema värdegrund. Lärare fick se föreställningen Ensamma Krigare och lyssna på  en föreläsning med Niklas Odén. En av Sveriges mest  efterfrågade föreläsare när det gäller värdegrunds och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Föreställningen Ensamma Krigare har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per biljett när du bokar via Kulan. Tack Karin Westholm för ett värdefullt blogginlägg

/Elisabeth

eec96bbbd8f0ab375f432451edac7c87

Trygghet i skolan – en kväll på Teater Pero med föreställning och föreläsning

På måndagskvällen anordnade vi på Teater Pero en inspirationsträff för lärare och kulturombud där vi fördjupade oss i temat Mobbning och Trygghet i skolan och jag tänkte i detta blogginlägg beskriva kvällen i korthet.

I samband med alla våra premiärer här på teatern har vi för vana att bjuda in er som jobbar i skolan till en exklusiv VIP-kväll där vi visar vår nya föreställning, bjuder på något gott att äta och dricka samt bjuder på en spännande föreläsning med en expert som utvecklar ämnen som berörs i pjäsen.

Ensamma krigare

Den 10 februari hade vi nypremiär på klassrumsföreställningen Ensamma Krigare som vänder sig, i huvudsak, till mellanstadiet. Föreställningen bygger på böckerna Ensam Krigare och Ensam med hajar som är skrivna av Eva Wikander. Den handlar om Johan och Peter som berättar om hur det var när de var 10 år och gick i 4:an. Båda hade det tufft på olika sätt.

Peter berättar om hur han och hans familj under denna tid lever under ständigt hot om våld från Peters pappa. Peter flyr in i sin fantasi om att en dag bli en dykare. Peters otrygghet gör honom arg. Ilskan måste ut.

Johan, i sin tur, berättar om hur han dag efter dag utsätts för kränkningar och mobbning från Peter. Även han har en fantasi att fly till när det blir svårt. Han blir Tappra Björnen, en indian, som står emot de grova kränkningarna. Tillsammans beskriver de ett händelseförlopp som eskalerar tills de båda tappar kontrollen. Vuxna i deras närhet orkar varken se eller agera när våldet trappas upp. Och hur skulle de annat kunna göra när Johan och Peter, och alla barn runtomkring, är mästare på att dölja vad som pågår?

Föreställningen spelades mycket under åren 2008-2010 och den har sedan dess legat vilande. Vi har saknat den sedan dess eftersom vi tycker att det är en så fruktansvärt bra historia och eftersom vi såg att berättelsen gjorde skillnad. Vi märkte att föreställningen gav lärarna en bra startpunkt att prata med eleverna om värdegrund. Det kan vara svårt att komma till kärnan i diskussioner om mobbning när elevernas egen verklighet är utgångspunkten eftersom någon lätt kan känna sig utpekad. Historien om Johan och Peter blir en bra och neutral plattform för fortsatta diskussioner i klassrummet. Därför tar vi nu upp föreställningen igen. Den är fortfarande lika angelägen. Tyvärr.

Ensamma krigare TEATER PERO 3

Niklas Odén om sitt skoluppdrag

Efter pausen samlades vi igen på stora scenen och lyssnade på Niklas Odén som är en av Sveriges mest erfarna, kunniga och efterfrågade föreläsare, metod- och materialutvecklare samt projekt- och handledare när det gäller värdegrunds-, förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Niklas driver hemsidan Skoluppdraget.se. På webbsidan finns PDF.er att ladda ned: Konsten att vara snäll och bli klok i skolan, Att skapa en röd tråd i det förebyggande arbetet och Konsten att kommunicera och göra suceé på föräldramöten. Niklas har i över tjugo års tid anlitats av myndigheter, organisationer och skolor. Han höll en spännande föreläsning med fokus på vad det är som skapar trygghet hos unga och hur vi vuxna kan eliminera riskfaktorerna och förstärka skyddsfaktorerna i ungas vardag.

Skolans riskfaktorer

Vi fick bl.a. lära oss att skolan är den miljö där det är vanligast att unga utsätts för brott, kränkningar, hot och våld. Dessa tendenser frodas i de fall där skolan har en passiv hållning. Det gäller att se skolan som möjligheternas arena där vi faktiskt, genom en medveten hållning och genom att låta värdegrundsarbetet genomsyra allt på skolan, kan utveckla en god miljö och få trygga elever som i förlängningen blir trygga samhällsmedborgare.

Niklas pratar om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnens omgivning. Man kan säga att dessa faktorer finns på individnivå, familjenivå, skolnivå, fritid/vänner och samhällsnivå. Det är viktigt att vara i balans här. Man kan ha riskfaktorer på några av dessa punkter men man kan balansera upp detta med att ha skyddsfaktorer på andra av dessa punkter. På så vis blir skolan väldigt viktig eftersom den kan skapa balans i tillvaron även om t.ex. en elevs familjeförhållanden är svåra.

Skolans skyddsfaktorer

Goda och tillitsfulla relationer; Trivsel, Trygghet, Att bli sedd (få uppmärksamhet och förväntningar), Att bli inkluderad och Att få lyckas (skolframgång).

Man kan arbeta med skyddsfaktorerna i skolan och komma långt genom enkla åtgärder. Till exempel kan man öka tryggheten genom att fråga eleverna var på skolan de känner sig otrygga och sedan använda denna information som ett underlag för att bygga bort otrygga platser. Det är viktigt att ställa denna fråga återkommande genom nya mätningar eftersom det snabbt kan förändras på en skola.

Det som kanske förvånar är att man i undersökningar har kunna konstatera att den allra starkaste skyddsfaktorn är; ”Att få lyckas – (skolframgång)”. När man t.ex. tittar på vad som är den största gemensamma nämnaren hos personer dömda till fängelse visar det sig att de flesta har det gemensamt att de inte gick ut nian.

Det fiffiga med oss människor är att vi njuter av att vara snälla. Det har gjorts en mängd undersökningar som alla pekar på samma sak. När vi behandlas väl och bemöts av snällhet så bemöter vi själva andra på ett bättre sätt.

De skolor som lyckas bäst med resultat i skolan är de skolor som lägger ner mycket kraft på det sociala.

Niklas ger oss några handfasta tips till oss, till exempel: Var generös och uppmärksamma goda idéer. Tänk på att bestraffningar skapar avstånd mellan lärare och elever så välj dina strider. Var ett gott föredöme för dina elever. Tänk på att vi lär oss genom härmning.

Han avslutar med att summera det hela; Kan vi få till en majoritet av alla de möten som sker dagligen på en skola så att de blir positiva möten, då har vi kommit en bra bit på vägen till en bättre skola och, i förlängningen, ett bättre samhälle.

Boka Ensamma krigare

Det var en mycket fin kväll här på teater Pero som inspirerade till spännande samtal i pauserna. Mitt intryck är att de lärare som var här denna kväll sög i sig kunskapen och informationen och att de kommer att sprida den vidare på sina skolor. Vi har redan, sedan kvällen gick av stapeln, spelat föreställningen Ensamma krigare för en del elever vars lärare var här och fått ett fint bemötande. Föreställningen spelas på Teater Pero 22, 24 mars kl. 9.30 + 10.45 och är berättigad till Kulanpremie. Vi spelar den på skolorna under mars och april och föreställningen spelas även nästa läsår. Niklas föreläser gärna på skolor och nås på hemsidan skoluppdraget.se.

Välkomna att höra av er till mig på tel. 08-458 94 10 för mer information.

Karin Westholm; producent på Teater Pero

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se