Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Anita Santesson

Kultur och minoritetskulturer

Tips och länkar för att arbeta med nationella minoriteter, främst den judiska och samiska.

judisk mino 2

Kulans inspirationskväll om judisk minoritetskultur fick en extra dimension eftersom vi förutom programmet också fick vara i judiska församlingens vackra samlingslokal och bjöds på Kosher maträtter tillagade i en kosher miljö.

Till och med entrén in till huset påminde oss om att vi var i en judisk miljö. Vi fick föga förvånande passera en rigorös säkerhetssluss för att komma in. En nyttig påminnelse om det hot den judiska minoriteten lever under i Sverige och många andra länder.

judisk 5

Mat och musik

Fay Shocron, husmor på församlingshemmet berättade om maten som serverades. Några av de rätter vi åt är vanliga på matbordet vid pesach, det som vi kallar påsk. Inom judendomen firas pesach till minne av judarnas uttåg ur Egypten.  Under pesach avstår många judar från att äta vanligt bröd för att påminnas om att kvinnorna inte hann jäsa klart brödet vid flykten. Några fick med sig deg men brödet blev stenhårt utan jäsning. Under de sju dagar påskfesten pågår äts ingen syrad eller jäst mat. Som förberedelse för påskfesten städas huset och köket rent från brödsmulor och jäst. 

judisk 7

Vi serverades NewYork inspirerad bagel, med lax och Philadelphiaost  och grönsaksoppa med kneidel. Kneidel påminner om den svenska klimpen och görs på matzemjöl och ägg  Grönsakssoppa med kneidel är vanlig under pesach. Maten vi serverades var god men tanken bakom de traditionella rätterna som äts under pesach är att de ska upplevas torftigt. De ska påminna om flykten från Egypten och de vedermödor judarna fick uthärda i öknen. Det var intressant att höra Fay berätta om matlagning med strikt koscher men för att få plats med alla programpunkter från kvällen avslutar jag med Fays knep för att kunna garantera att mjölk och kött inte nuddar varandra. Fay har två likadana uppsättningar av kastruller, bestick,  knivar, handdukar och serviser och tänker i färger, rött och blått. Allt i köket är därför märkt med rött för kött och blått för mjölk.

judisk 10

Musik under måltiden

Kizelo Mlekos orkester spelade, Max Ljung, klarinett, Frieda Mossop, violin, Mårten Wåhlström, bas, Gustav Zimmerman, trummor och LarsEmil Öjeberget på ackordion. En grupp unga musiker med en bakgrund från Södra Latins gymnasium som gemensam nämnare. Ingen av dem har judisk anknytning men trots det anlitas de ofta på judiska bröllop och bar mitzvas vilket är ett gott betyg.

Föreläsning om minoritetskultur

Anita Santesson författare  och lärare i religion och svenska ger didaktiska infallsvinklar för att arbeta med nationella minoriteter klassrummet.

På väggen bakom Anita hänger ett porträtt av Aaron Isak, grundare av den judiska församlingen i Stockholm och den första juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska läran. På SLI finns en film med historisk tillbakablick fram till dagens Sverige, Aarons nya land  i 4 delar producerad av Anita Santesson som jag varmt rekommenderar.

bigOriginal

Anita pratade inte bara om judiska minoriteter utan höll sig främst till vårt uppdrag att undervisa i nationella minoriteter. Det är alltid majoriteten som sätter villkoren för minoriteten. Vem har rätten till marken? De som kom först eller de som kom och brukade jorden? Här är det intressant att läsa om Skattefjällsmålet,  samebyar och staten tvistade om rätten till Skattefjällen. Efter en långvarig rättsprocess vann staten i Högsta domstolen 1981.

Hur undviker vi att hamna fällan vi och dom? Judarna som kom till Sverige på 1500-talet hade med sig 20 årslöner för att få tillstånd att komma till Sverige. Det var inte så självklart att de kände samhörighet med de judar som kom till Sverige på 1900 talet. Ska gruppen som kom först men numera är i minoritet får bestämma över en majoritet? Intressanta frågeställningar som garanterat engagerar elever.

kartan540_ny

Vi tittar gärna på vad som USA gjort mot sitt urfolk men vad läser vi om samerna?  Hur tillgodoser vi samernas rättigheter? Inte tillräckligt enligt EU. Anita tipsade om webbsidan Sápmi i skolan.  Där finns en bank av med  lektionsplaneringar tydligt kopplade till styrdokumentens centrala innehåll och kunskapskrav för olika ämnen och åldersgrupper. Kartan med Sápmi land har jag hämtat därifrån. Skolverket har också en bra lektionsbank, Så undervisar jag om nationella minoriteter.   

Läraren Elin Pellberg tipsar i sin blogg, Svenskläraren tipsar  om boken Aednan av Linnea Axelsson. Ett versepos om två samiska familjer, ”som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls” Elin tipsar om att boken passar bra när du undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2.

Med en annan infallsvinkel är den angelägen att ta upp i samhällskunskap.

På Stockholmskällan finns 21 artiklar om du söker på nationella minoriteter. Stockholmskällan har också ett lektionsupplägg i bloggen Hat och humanism i 1809 års medielandskap som är en bra ingång för att arbeta med antisemitism.

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan visa spelfilmen Sameblod genom SLI/Medioteket. Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig för att lämna allt och bli svensk. Filminstitutet har gjort en filmhandledning. På SLI/Medioteket finns också undervisningsfilmer  om nationella minoriteter. 

judisk 8

Dans till klezmermusik

Du som har varit på en större judisk fest vet att det ofta förekommer dans och då gärna ringdans. Ung som gammal bjuds upp i en dans med enkla grundsteg som göra att alla kan vara med. Vi fick stöd av danspedagogerna Heléne Don Lind och Lars Farago och vi dansade till Kizelo Mlekos orkester.

Visning av synagogan

De som ville fick möjlighet att besöka synagogan innan programmet började. De fick en kort visning för att få en uppfattning vad som ingår i en visning för klasser. Man följer spåret som börjar på Raoul Wallenbergs torg förbi ingången till Wahrendorffsgatan 3B och in mellan minnestavlorna och synagogan. Läs mer om visning av synagogan

judisk miniritet1

 

Nyttiga kontakter och länkar för judiska minoritetskultur

Här får du kontakt med:Klezmermusik

  Kizelo_Mleko (002)

Dans till Klezmermusik

 

donlind

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

 

Kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning

Kulturombudsträff med dans, musik och skrivövningar på tema identitet.

stallet11

I inlägget berättar jag om:

  • Skrivövningar på temat identitet vi fick göra med författaren Anita Santesson. Skrivövningar som utgår från dynamisk pedagogik.
  • Musik och dans som en ingång till att prata om temat.
  • Workshop med artisterna i Bach in the Street.

stallet13

Bakgrund till föreställningen Bach in the Street

Producenten Anita Santesson kände dansaren Maele Sabuni och violinisten Semmy Stalhammar och kom att tänka på att dessa  artister borde göra en föreställning som bygger på deras gemensamma erfarenheter och olikheter. De är bägge andra generationens invandrare. Deras föräldrar har flytt krig och förintelse och tvingats hitta sin plats i Sverige. Båda växte upp med ett annat modersmål än svenska: jiddisch, swahili och bantuspråk.

Båda har blivit bland de främsta i vårt land inom sina respektive konstnärliga områden. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare. Semmy Stahlhammer var under många år konsertmästare i hovkapellet är solist och specialist på Bachs musik och förvaltar ett arv av klezmermusik.

stallet21

Trots skillnad i ålder, kultur och konstnärligt uttryck eller kanske just därför sa det klick redan vid första mötet och snart därefter var akten Bach in the Street klar. En föreställning som bygger på frågorna: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Dans och musik på tema identitet

Efter föreställningen berättade Maele och Semmy kort om sina föräldrar och sin bakgrund. Något som de också gör när de är ute på skolorna med sin föreställning. De pratar om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och hur olika kulturer kan få en människa att växa. Erfarenheter som ledde fram till föreställningen Bach in the Street.

Artisterna bakgrund

9789100113230Semmy har skrivit en bok om sin fars historia, Kodnamn Frisör som. Vi får inblickar i hur antisemitismen och nazismen stegvis förändrar småstadslivet i Krasnik och därefter faderns liv som fånge i arbetsläger, den lyckade flykten och livet som partisan för att slutligen vid krigslutet komma till Sverige.

Maeles fars bakgrund finns i artikeln;  Mkyabela Sabuni flykting från Kongo. Där finns också bakgrundsinformation om Kongo. Artikeln blir en bra utgångspunkt för att diskutera kolonialism, politiskt förtryck, rasism och fördomar.

Skrivarworkshop på tema Identitet

Anita lät oss pröva tre snabba övningar för att introducera temat, identitet och de tre meningarna som var en röd tråd genom hela kvällen: Vem är du? Vad kommer du ifrån ? Vart är du på väg?

Baklängesnamn

I den första övningen fick vi skriva vårt namn bakåfram och därefter för oss själva associera kring varje bokstav i namnet. Inte längre än några minuter. Därefter satt vi i grupper och berättade om en valfri bokstav i namnet. Jag som har ett relativt långt namn tyckte att det var ganska svårt att skriva namnet bakifrån och tänker att det är en bra metod för att minska prestationskrav på associationsövningen.

stallet16

Forma ett minne med lera

På bordet ligger lera i olika färger, Panduro dough soft. Vi ska använda leran för att forma en inre bild, något som vi associerar med oss själva. Syftet med att arbeta med lera är att vi sänka prestationströskeln. Det är inget lätt material som vi kan göra något fint av. När vi koncentrerat knådar leran kan tankarna flöda fritt och det blir sedan ett bra underlag för samtalet i gruppen.

stallet3

Båtresan, fylla i ordövning

Anita läser en berättelse och vi ska när hon gör uppehåll fylla i ett ord. Uppehållet är inte långt, vi ska inte  hinna tänka utan bara fylla i det vi först kommer att tänka på: Du ska resa över havet, vilka får plats på båten …………………..? Vilka tar du med dig……………………….? Varje kväll när det är middag är det några som sitter vid kaptenens bord, vilka är det ……………………..? Vem är kaptenen ……………………..? Vad är båtens köl gjord av …………………..? Kölen är det första som båtbyggare börjar med. Båten har också ett ankare. Vad är det för ankare …………………….? Vad är det gjort av……………? Båten måste lossas från förtöjningen. Vad har den för rep………………………….? Vad bromsar färden…………..? Vart är båten på väg………………………..? Dessa frågor bygger föreställningen liksom de är refrängen i beatet. De rymmer många saker och har flera bottnar. Fundera och försök svara.  Titta på anteckningarna och välj ut något som du kan dela med dig av till de andra vid bordet.

båtChurch-Goers_in_a_Boat_(Carl_Wilhelmson)_-_Nationalmuseum_-_18800 Kyrkfolk, Carl Wilhelmson, Nationalmuseum



Dynamisk pedagogik

Dynamisk pedagogik utgår från att när vi arbetar koncentrerat med skapande kommer vi lättare i kontakt med vårt inre bagage, en förutsättning för utveckling av fantasi och inlevelseförmåga.

Övningarna att tänka baklänges, arbeta med lera och fylleriövningen är tre exempel på hur den metodiken kan tillämpas. Fokus är alltid på berättelsen, lera och de andra övningarna är bara en teknik för att öppna vårt eget flöde. 

När vi sedan delar med oss till gruppen och är det lätt att sätta ord på våra associationer. Anita kallade övningarna dörröppnare. Genom att också lyssna på andras berättelser är det lättare att relatera till sig själv och vidga sitt perspektiv. Viktiga villkor för övningarna är att ge tid så att alla hinner prata klart. Att alltid ge en utväg, deltagarna kan välja på att hitta på eller berätta något personligt. De som lyssnar  kommenterar inte under berättelsen. 

stallet2

Dansworkshop

Ja visst går det att dansa streetdance till Bach Partita no1 b-minor tempo di bourrée, med danslärare som Maele Sabuni och musikern Semmy Stahlhammar. Här kan du se slutet på vår dansworkshop.

Medverkande under kvällen

  • Anita Santesson är författare, regissör och lärare. 2014 fick hon Barnens romanpris för sin och Ralf Novak Rosengrens bok om resandeflickan Rosita. Hon gjorde även TV-serien Aarons nya land om Sveriges judiska historia 2016. Anita är utbildad inom dynamisk pedagogik och har under många år även arbetat som lärare i kreativt skrivande.
  • Maele ”Reeflex” Sabuni är dansare, koreograf och lärare på Balettakademien. Han är en av våra främsta battle-dansare och har uppträtt runt om i världen. Han är flerfaldigt prisbelönt.

maele_sabuni_Balettakademien

    • Semmy Stahlhammer är förste konsertmästare på Kungliga Operan, lärare på musikhögskolan och grundare av Stahlhammer Klezmer Classic Trio. Han har spelat över hela världen och vunnit många priser bland annat i J.S. Bach International Violin Competition, Washington DC.

stallet30

Koppling till kursplan

Kvällens inslag med dans och musik passar självklart bra i ämnet musik och idrott och hälsa. Med artisternas personliga berättelser och Anitas skrivövningar blir det också en ingång till historia och samhällskunskap.  I syftet för historia står det ” Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.” I samhällskunskap, ”reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar”.

Boka på Kulan

Bach in the Street finns på Kulan och har Kulanpremie. De kan erbjuda skolan ett paket med föreställning, föreläsning och workshops. Maele Sabuni är en av våra mest framstående streetdansare och går också att boka enskilt för workshops i streetdance.

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Judisk minoritetskultur – all världens kultur

Vi har en växande antisemitism i Europa. Allt färre judar vågar öppet visa sin trostillhörighet av rädsla för trakasserier. Därför anordnar Kulan en kväll med klezmermusik varvat med samtal om hur du kan undervisa om judiska minoritetens kultur, religion och historia. Träffen inleds som vanligt med en lätt måltid.

Program:

Visning av synagoga

Konsert med Kizelo Mlekos klezmerorkester

Pröva på att dansa till klezmermusik med inspiration av  danspedagogerna Heléne Don Lind och Lars Farago.

Vad är klezmer? – några toner och ord om klezmertraditioners rötter och om klezmerns starka revival under de senaste 50 åren.

Nationella minoriteter – reflektioner kring kulturens roll och läroplanens mål – Anita Santesson författare  och lärare i religion, svenska ger didaktiska infallsvinklar för klassrummet. På SLI finns en personlig film med historisk tillbakablick fram till dagens Sverige, Aarons nya land  i 4 delar producerad av Anita Santesson.

U103856-01_1

Medverkande:
Kizelo Mleko – Max Ljung, klarinett, Frieda Mossop, violin, Mårten Wåhlström, bas, Gustav Zimmerman, trummor, LarsEmil Öjeberget, ackordion.
Heléne Don Lind, rytmik- och musiklärare, yoga- och danspedagog, dansare, författare till sångleksbok
Lars Farago, ordförande Svenska Klezmerföreningen, dansledare, debattör
Anita Santesson författare och lärare i religion, svenska och film.

 Kizelo-Mleko (002)

Information och anmälan
Datum: torsdagen den 4 april. Vi serverar en vegetarisk koshermåltid från 16.30. Programmet börjar 17.15 och pågår fram till 20.00
Målgrupp: kulturombud, intresserade lärare, bibliotekarer och fritidspedagoger i kommunala och fristående skolor i Stockholm
Plats: I närheten av Nybroviken. Du får besked om exakt plats när du anmäler dig.
Pris: Gratis för skolor i Stockholm men anmälan är obligatorisk. På grund av säkerhetsrisker mot judiska församlingen måste alla vara anmälda i förväg. Vi kan inte ta emot dig om du kommer oanmäld.
Anmäl dig här
Kvällen är ett samarbete mellan Kulan, svenska Klezmerföreningen, Vargkatten och judiska församlingen.klezmer2

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n