Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
August strindberg

Med Fröken Julie händer det något i klassrummet

I Norge ägnar lärare i norska nästan en termin åt att arbeta med Ibsen. Undrar hur många timmar de ägnar åt Strindberg? Hur arbetar du med våra nordiska världskändisar?

Pjäserna Ett dockhem och Fröken Julie spelas fortfarande varje dag någonstans i världen och ligger på tio i topplistan över spelade pjäser i världen. I inlägget tipsar om hur du kan arbeta med dramatik med betoning på Fröken Julie.

Reprofotograferat från påsiktsbild bild Sven Wulf – Nordiska museet

Så fungerar dramatik

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög.
Film NU 1951 Film NU 1951

Fler inlägg om dramaturgi och eller Fröken Julie

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Läsa eller titta på Fröken Julie

Fröken Julie finns att låna i gruppuppsättning på Cirkulationsbiblioteket . Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

YouTube finns det otaliga filmer på Fröken Julie, skoluppsättningar, trailers och klipp med de viktigaste scenerna i föreställningen, bland annat från Stefan Larssons starka uppsättning på Dramaten med Mikael Persbrandt och Maria Bonnevie. I filmen berättar också skådespelarna om nyckelscenerna och hur de valt att tanka scenen.

Fröken Julie på en och en halv minut

Mats Wahl och Bokförlaget Opal utlyste en filmtävling för landets alla unga 2013. Uppgiften: Fånga så mycket som möjligt av handlingen och känslan i Strindbergs Fröken Julie på 3 minuter. Juryns motivering ”Filmarna har en idé som är genomförd med avsevärd precision. Vad gäller sammanfattningen av dramat är den fyndig och träffande. Den filmiska gestaltningen är utmärkt. Vi möter en självfixerad och i spegelvärlden fångad Julie som blott förmår dansa med sig själv. Det finns en skönhet i berättartekniken som är slående. Slående är också hur väl filmarna lyckas skapa en film som går fram till åskådaren som någonting färdigt och komplett, trots att endast nittio sekunder används.”

Fler bilder från Fröken Julie på Dramaten

www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Så här kan du arbeta med August Strindberg i klassen

När vi för några år sedan hade Strindbergsåret byggde vi webbplatsen Ett halvt ark papper och bjöd in alla klasser att lägga upp texter, bilder, ljud och filmer med Strindbergsanknytning. Läraren Katarina Rycken Rüter gav förslag på ämnes- och kursspecifika pedagogiska planeringar som utgår från webbplatsens material. ”Vad sägs om att diskutera språkpolitik, radikala folkskolelärare och stavningsreformer utifrån Strindbergs originalmanuskript, eller att diskutera Strindberg som den ultimata tonåringen utifrån Hugo Hanséns inledningstal för Strindbergsåret i Stockholm? Eller att helt enkelt arbeta med närläsning och förståelse av en av de finaste noveller som skrivits om livets skörhet och storhet…”

strindbergs nvovell 65_a

Elevers gestaltning av Strindberg i text, ljud och bild

Ni hittar alla fantastiska bidrag under rubriken dela. Vi fick in bidrag från alla nästan alla ämnen, från från mat på Strindbergs tid av Stockholms hotell och restaurang gymnasium, mat som vi till och med fick smaka på finalen av Strindbergsåret i Kulturhuset till Strindbergs alkemiska period/guldtillverkning som demonstrerades av Blackebergsgymnasium i ämnet fysik. I blogginlägget lyfter jag upp några bidrag från elever och klasser. Alla fantastiska bidrag hittar du under rubriken dela

Ett halvt ark papper som musik


blomback1300191_┬®web

Ett halvt ark papper som serie

etthalvtarkpapper_almida3

Ett halvt ark papper som stillbildsfilm

blomback1300232_┬®web

Ett halvt ark papper som radioteater

blomback1300095

  • Radioteater baserad på “Ett halvt ark papper” Allt viktigt är med men telefonlistan blev till telefonsamtal. Gärdesskolan

Nutida novell med Ett halvt ark papper som inspiration

7 035

Dikter baserade på Ett halvt ark papper

Strindberg som alkemist

blomback1300282

  • Bild från finalen på Kulturhuset då vi fick se elever från Blackebergs gymnasium göra guld

Mat på Strindbergs tid

blomback1300064

  • Bilden är från finalen på Kulturhuset då elever från Stockholms hotell och restaurang gymnasium tillagade och bjöd på mat från sekelskiftet. Tyvärr missade jag att lägga upp matsedeln, men det var gott och hade en strykande åtgång.

En av de viktigaste personerna för att webbplats och Strindbergfinal

blomback1300224

  • På bilden ser vi lärare Katarina Lycken, (då lärare på Östra reals gymnasium) som på finalen visade Ett halvt ark papper som julkalender med 24 luckor/filmer om Strindbergs liv inspirerade av Lars Gustafssons dikt, Omkostnader  i rörelsen  . Katarina  står för webbplatsen, eleverna för filmerna (innehåll och genomförande). Du kan följa Katarina på Ordfog.

Dags att uppmärksamma Per Anders Fogelström

2f34e595-ec00-4066-8481-e17e2160d314

Detta blir sista inlägget om August Strindberg på ett tag, jag har tidigare skrivit om inlägg om författaren Strindberg och den svåra konsten att läsa och översätta novellen Ett halvt ark papper.

I år uppmärksammar vi författaren och Stockholmsforskaren Per Anders Fogelström som skulle fyllt 100 år i år och det skall kultur- och utbildningsförvaltningen  fira genom att låta klasser trycka böcker med temat Mina drömmars stad. När vi för några år sedan hade Strindbergsåret byggde vi webbplatsen Ett halvt ark papper och bjöd in alla klasser att lägga upp texter, bilder, ljud och filmer med Strindbergsanknytning. Ni hittar alla bidrag under rubriken dela. Nu hoppas vi på ännu fler fantasifulla och fantastiska bidrag från Stockholms skolor.

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Hur var det att vara författare vid sekelskiftet?

För några år sedan fick jag ett roligt men svårt uppdrag. Sverige uppmärksammade att det var 100 år sedan August Strindberg hade dött. Stockholms utbildningsförvaltnings bidrag till nationens firande av Strindberg var att ge alla elever i Stockholms stad novellen Ett halvt ark papper. Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg ändrade vi upplägget till att skapa webbplatsen Ett halvt ark papper istället.

webbEH

Men hur skulle vi tänka för att skapa en gemensam läsupplevelse och känsla för författaren August Strindberg för de allra yngsta? Vi löste uppgiften genom att fokusera på Strindberg som författare och gjorde en animerad film på tre minuter som läraren Katarina Lycken Rüter skrev manus till. Filmen är tänkt för de yngsta eleverna men jag skulle utan tvekan använda den för äldre elever som en lättsam introduktion till Strindberg. I vårt filmmanus tog vi framförallt fasta på fakta som vi tänkte att våra yngsta elever skull tycka vara spännande. Filmen kan ni se i blogginlägget. Den finns också på webbplatsen under rubriken titta, där finns även andra filmer och bilder om och av Strindberg.

Författaren Lars Gustafssons parafras på Ett halvt ark papper, Omkostnader i rörelsen  sammanfattar August Strindbergs liv och författargärning på 21 rader. En dikt där varje koncentrerad mening ger upphov till frågor och samtal både om författarlivet och livet för hundra år sedan.

Omkostnader i rörelsen
Några tiotusen ark Lessebo bikupa.
Cirka trehundra engelska stålpennor.
Tre hustrur, inklusive barn.
Tjära och underhåll för en skötbåt.
Tjugotvå förhyrda stadsvåningar (olika städer)
möblerade och omöblerade.
Tvåhundratrettiotre pensionatsrum.
Femton förhyrda sommarställen.
Obestämt antal böcker,
sprättade och lästa,
liksom femtusen sidor korrektur.
Tjugotusen kilometer tågtransporter.
Tvåhundrafemtio förbrukade vänner.
Tjugofyra uttröttade översättare.
Tjugotvåtusenfemhundra skådespelartimmar.
Minst tio för alltid utskämda fiender.
Mikroskop, oljefärger, kamerlinser.
Trehundrafemtio franc retorter och kemikalier.
Trehundratjuogo kilometer promenader
(Därav tvåhundratre på Östermalm)

En örnfjäder och ett halvt ark papper

7 035solhemskolan 1

Elevarbeten

Lars Gustafssons parafras på Ett halvt ark papper har också inspirerat många elever att skriva parafraser. Du hittar alla elevarbeten på webbplatsen under dela. Denna parafras har Niclas Svensson från Matteusskola skrivit:

ett halvt ark papper13

Introduktion till Strindberg som författare

”Man är stött på mig för att jag inte är död, fastän man begravit mig många gånger”, sa Strindberg 1889. Huruvida vi är stötta eller inte är en av frågorna som regissören Hugo Hansén reder ut i sitt tal från invigningen av Strindbergsåret. Mer att läsa och lyssna om författaren Strindberg hittar du under rubrikerna lyssna och läsa. I Öppet arkiv finns också en kort presentation av August Strindberg och en filmatisering av novellen Ett halvt ark papper

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

 

Översättning av text

Ett projekt som jag är enormt stolt över är webbplatsen Ett halvt ark papper där  August Strindbergs novell med samma namn finns översatt och inläst på närmare 40 språk. Jag tänkte att det var en bra ide att lyfta fram att det talas många språk i Stockholms skolor och novellen lätt skulle kunna översättas eftersom den är så kort. Eftersom vi inte hade budget för att anlita professionella översättare frågade jag våra modersmålslärare om de ville hjälpa till att översätta och läsa in novellen. Ett halvt ark papper 5

Översättningens svåra konst

Hade jag tänkt igenom alla svårigheter med att översätta texter, särskilt en så medvetet kort och koncis text som Ett halvt ark papper hade projektet aldrig blivit av. Men med facit i handen är jag glad att vi beslöt oss för att ge järnet och köra trots alla svårigheter som vi stötte på vartefter vi pratade om textens alla valmöjligheter: Skulle vi översätta så ordagrant det gick med risk att förminska texten? Om vi å andra sidan skulle försöka ligga så nära författarens språkval och stilistiska medel som möjligt för att återspegla den givna epoken, språkbruket och levnadssättet, skulle det bli för svårläst för eleverna? Vi funderade över:

  • Ålderdomliga former, exempelvis makarnes liv.
  • Begrepp som tuberkelfri mjöl, skall vi antyda vad som hänt? Att förr i tiden var tuberkolos en dödlig sjukdom. Det är det enda ordet som antyder orsaken till de tragiska händelserna, att frun och barnet dog. 
  • Metaforer som Ty det börjar skymma för hans ögon. Ville August Strindberg få oss att förstå att mannen gråtit och därför ser sämre?
  • Teknikförändringar, det framkommer i novellen att mannen satt vid en speciell plats i lägenheten och pratade. Huvudpersonen hade inte heller telefonnummer i telefonen, de få han hade satt uppe på ett papper vid telefonen.

Ett halvt ark papper 2 Har du synpunkter på översättning så hoppas vi att du hör av dig.  Senast förra veckan ändrade vi i en översättning efter synpunkter från läsare och tillika professionell översättare. Här kan du läsa novellen på svenska och övriga språk . Vi har även fått bidrag från personer som inte är modersmålslärare, exempelvis texten på latin som vi fick av Wolfgang Jenniges, översättare i EU. Texten på esparanto översattes av Sten Johansson och igbo bidrog min kollegas man med, Michael Chike Asiegbu.   rabeus På bilden ser du två av de medverkande modersmålslärarna, Jonny Ivanovitch som översatte och läste in novellen till romanska och Juliette Tabbakh till arabiska. De omfamnas av skådespelaren Johan Rabaeus som läste novellen på svenska, franska och engelska. ett halvt ark papper 1

Novellen är även teckentolkad

Det fick vi hjälp med av Tommy Krång som du kanske känner från otaliga teckentolkningar från Melodifestivalen. Även här agerade jag dock innan jag tänkt klart. Jag bokade Mediotekets filmare och ljudtekniker! Vår ljudtekniker Magnus Mählkvist fick mig att tänka till så ljudteknik avbokades så klart. När det var dags för inspelning frågade Tommy var prontern fanns. Ja hur hade jag tänkt här! Han kunde ju inte sitta och hålla i texten och samtidigt teckentolka. Men Tommy var generös och vi löste det genom att Tommy lärde sig stycken utantill som vi filmade vartefter. Förutom Tommy så blev det en till hjälte i detta drama, nämligen Mediotekets filmare Hasse Johansson som klippte ihop det till en hel film utan att kunna teckenspråk.

Ett halvt ark papper i bild

Stockholmskällan arbetade också med August Strindberg och hjälpte oss bland annat med att bildsätta novellen så att ålderdomliga ord gestaltades. Klicka på de fetstilta orden så kommer det upp bilder från Stockholmskällans bildarkiv :

Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. – Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, somt redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper.  Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret – 1511. Det såg ut som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heliga arbetet, som gav brödet, hemmet och makan, grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycken oro.  Så kom det. Blomsterhandeln och hyrkusken. Det var förlovningen, då han hade fickan full av pängar. Därpå: möbelhandlarn, tapetserarn: han sätter bo. Expressbyrån: de flytta in.   Operans biljettkontor: 50 50. De äro nygifta och gå på Operan om söndagarne. Deras bästa stunder då de själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan ridån.  Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan, utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är det!  Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv. Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: »Frun». Vilken fru? – Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren. Under hennes namn står Doktor L. För första gången dyker här upp namnet på en släkting. Det står »Mamma». Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med glädje, efter som hon behövs.  Här börjar ett stort klotter med blått och rött. Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas. Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri. Kryddbon, slaktarn etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodren icke på sin plats. Nej. Ty hon ligger till sängs.  Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som det måtte göra för den drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten. Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! – En större och en mindre, underförstått, kista. Och i parentes var skrivet: av stoft. Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med; och det gör det. Men han tog solpapperet, kysste det och lade det i sin bröstficka. På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv. Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig fått det!

Elevers synpunkter på novellen

Om eleverna inte får hjälp med att läsa och samtala om novellen är den för svår och eleverna lägger undan den. Något som jag blev förvånad över var att den var nästan lika svår för elever med svenska som modersmål som för elever med andra modersmål genom ålderdomliga former och ord.  Något som kan vara positivt att tänka på vid läsningen, för en gångs skull börjar alla elever på ruta ett. Några av Lillholms skolans elever delar med sig av sina intryck av novellen: lillholmläser Raha Jafaar, Lillholmsskolan ”Jag tänkte, kanske är det inte jag som är så dålig. Hur skulle jag kunna klara av ett språk som man brukade tala för 100 år sen? Jag har bara varit här i några år. Språket förändras ju hela tiden. Vi i klassen började kämpa med texten och översätta den från den gamla orden till de nya och så småningom förstod vi det hela. Nu tycker jag att det var en bra novell och att det är också bra för oss elever att känna till lite av det gamla svenska språket. Nu förstår vi alla hela texten och kan lätt nu svara på vilken fråga som helst kring texten! ”

I filmen nedan kan du se Samira Abdiraxman 8c läsa om arbetet med att ta sig an Ett halvt ark papper. Inspelningen kommer från finalen av Strindbergsåret på Kulturhuset. ” Först när jag läste texten förstod jag inte hela handlingen. Det var något helt nytt för mig, men jag lärde mig en hel del. För det första var strukturen på novellen helt ny för mig, de var två tidsperspektiv som var i en ramberättelse. I texten var det korta meningar och man fick läsa mellan raderna nästan hela tiden. Men det var de som jag tycker var bäst, att man fick tänka själv och få en egen uppfattning. Alla andra berättelser där saker och ting står rakt av är inte lika kul att läsa, för då får man ju hela handlingen rakt upp och ner och då blir det tråkigt. Jag tycker om att läsa mellan raderna. Det är mycket roligare och bättre för då får man en utmaning som gör läsningen roligare.

Språket i berättelsen var nog det svåraste att förstå och hur meningarna var uppbyggda. Men som tur gick vi genom språket i texten steg för steg på ett väldigt enkelt sätt. Efteråt tyckte jag att berättelsen var en text som alla kan förstå bara man försöker. Samtidigt lärde jag mig fler saker som t.ex. att aldrig ge upp när jag läser en text för att jag tycker den är svår. Utan istället göra som vi gjorde i klassen, att gå in på djupet i texten. Vi fick också höra novellen på flera olika språk. Jag tror att det var det som gav mig hopp att fortsätta försöka. Om andra kan översätta texten till ett annat språk så kan jag lika gärna översätta den till vår svenska vi använder dagligen. Så, jag har gått från att inte ha förstått något av novellen, till att kunna läsa och förstå den utan problem, det var en underbar känsla för mig. Innan kände jag att det inte fanns en chans att förstå den, men det blev till en utmaning. Det var själva utmaningen som får mig att tänka tillbaka och känna ”Fy fan vad jag är duktig!”

Bakgrund till att novellen blev en webbplats

2012 uppmärksammade Stockholms stad att det var 100 år sedan August Strindberg dog. Många av stadens institutioner var involverade och det var bestämt att alla elever skulle få novellen Ett halvt ark papper. Jag fick uppdraget och jag funderade länge över uppgiften. Skulle vi verkligen trycka upp en novell på två sidor och distribuera till alla elever? Det är en fantastisk novell som de flesta elever kommer i kontakt med under sin skoltid men kunde vi göra något som tillförde en extra läsupplevelse till novellen istället och underlättade för lärare att introducera novellen?

Vi bestämde att istället satsa på en webbplats med lärarhandledningar och källmaterial om August Strindberg och novellen Ett halvt ark papper i synnerhet. 2017 kommer vi att uppmärksamma en annan författare, nämligen Per Anders Fogelström som föddes för 100 år sedan. Kulan kommer att informera om aktiviteter som är intressanta för skolan att ta del av. De äldre årskurserna kommer också att erbjudas ett bokprojekt liknande det som erbjöds skolorna under kulturåret 2014-14. Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se