Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bearbeta kulturupplevelse.

Kultur för att utveckla undervisningsformer

Höstens Kolla Kultur tar fasta på hur vi kan integrera kultur i skolans ämnen. Kulans fortbildningsdag är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm. I det här inlägget presenterar jag en av våra medverkande, rektor Lisa Eklöv samt lärare och fritidspedagoger från Filosofiska i Skarpnäck. De kommer att visa hur de arbetar med kulturupplevelser.

Filosofiska27067816_1276828622417705_730615863901892276_n
Filosofiskas profil är filosofi med sokratiska samtal. Samtalen leds av en filosofipedagog och genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme.

Texten i inlägget kommer från olika texter jag fått från Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska. Sokrates skulle nog ha uppskattat denna vecka där tänkande, kunskapstörst, engagemang och sanningssökande varit i fokus! Det vanliga skolarbetet har kryddats med filosofibesök på Moderna museet, vad Sokrates skulle tyckt om att bli förevigad ännu en gång (nu av vår medarbetare Musie) vet vi dock inte…

Filosofiska54008938_1745807005519862_7118555152318988288_n

Kultur och lärande

Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det? Bilden nedan är från Orionteaterns föreställning Monster & Gudar.

Filosofiska29249193_1313923172041583_7873019136282984448_n
Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i skolans lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser.

För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: Årskurs 4 och 5 fick se cirkusföreställningen Blick – en vetenskaplig cirkus där apelsiner hoppar hopprep, pendlar korsas utan att trassla in sig, trådar svävar, gyroskåp fångas i håvar och en robot jonglerar metallbollar.

Hur känns ljud? Hur drömmer en som är blind? Hur förnimmer vi världen? Upplever vi verkligheten olika?Fenomenologisk undersökning med årskurs 1 på Scenkonstmuseet idag där epistemologins grundfrågor, liksom eleverna, virvlade fritt omkring.

Filosofiska 22221582_1182825275151374_930762329127766798_n
Idrottslektioner leder till akrobatiskt samarbete i årskurs 1

Filosofiska44313079_1553552941411937_1298158873147867136_n
Olika känslor gestaltas när Framework Dancing Art har workshop med årskurs 2
Filosofiska47432159_1614985591935338_6591442448965173248_n
Vad är egentligen skräp? På storsamlingen har vi besök av konstnären Johanna Törnqvist som arbetar med skräp. Coolt tyckte många elever om klänningar av chipspåsar och andra verk i projektet Precious Trash. Många frågor väcktes om konsumtion och avfall och eleverna gavs i uppdrag att komma med idéer om vad vi ska göra med ett av skolans stora skräpproblem: kvarglömda kläder som ingen saknat senaste året.

Filosofiska 1231119_1156996454400923_6700430076230219190_n
Elevbearbetning av besöket på Kungliga Operan och dansföreställningen Nötknäpparen.

Filosofiska47293034_1614978261936071_228679542196142080_n

Läs mer om alla programpunkter på Kolla Kultur

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, föreläsningar och workshops. Tema: Vems verklighet?Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras. Eftermiddagen är gratis för lärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier och skolledare i kommunala och fristående skolor i Stockholm.





elin

Kulturupplevelser som läromedel

Jag kan inte låta bli att tipsa om den här filmen från Kolla Kultur 2015. Lisa var då lärare i filosofi och naturkunskap på Kärrtorps gymnasium med ett brinnande engagemang för kulturombudsuppdraget. En enormt inspirerande och peppande föreläsning för alla i publiken.

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Morgonsamling med guldbaggegala och förintelsens minnesdag

Rektor Lisa Eklöv på Filosofiska reflekterar över förra veckans morgonsamling.

Alla elever från förskoleklass till och med årskurs 9 är med på morgonsamlingarna . Denna gång handlade det om Guldbaggegalan och Förintelsens Minnesdag.  Avståndet mellan dessa båda händelser kan verka långt, men när vi började tänka på kopplingar vecklade massor av samband ut sig och det kändes med ens helt logiskt att den glittrande galan går hand i hand med svåra och tunga ämnen.

lisa collage

Det är inte helt lätt att tala inför spannet förskoleklass-åk 9 och inför varje samling är det en utmaning att finna ämnen som känns meningsfulla för alla elever. Denna samling funkade ovanligt bra där det kändes som att var och en fick något på sin nivå. De yngsta var mest intresserade av Jättens ansikte, (Guldbaggevinnaren, Jätten 2016), de något äldre mindes hur de upplevde pjäsen Forever Alone (Unga Klara 2016) medan de äldsta som nyss läst om andra världskriget inom SO nog kände mer av allvaret i de djupare frågorna.

jatten

Priser och utmärkelser, viktigast är att få en bekräftelse

För just ett år sedan samlades också hela skolan när jag hade fått ett pris av Hédi Fried för mitt arbete med värdegrundsfrågor inom naturkunskap och filosofi på gymnasiet.  ”Fick du en pokal?”, var elevernas spontana fråga. Nej, jag fick ingen pokal, men har burit med mig en inre pokal och funderat mycket över vad ett pris innebär.

Är det betydelsefullt med priser? Ja, vare sig det gäller glamorösa guldbaggar eller utmärkelser till enskilda lärare för vardagligt arbete med värdegrundsfrågor, så är det viktigt att få erkännande och bekräftelse på att det jag gjort ingår i något större. Det är också som att när någon annan sett vad jag gjort och formulerat vad det handlar om framträder det tydligare. Samma är det nog med de flesta galor galor: i det stora flödet av allt som produceras behöver vi stanna till vid vissa verk och uppmärksamma lite extra. Vi behöver nog urskilja och särskilja och låta somligt framträda mer i relief, för att inte allt ska försvinna i flödet. Likväl finns det något obekvämt med konkurrens och tävling och uppmärksamheten är nog sällan helt rättvis. För min del har priset inneburit en bekräftelse som gett extra energi och säkerhet samt lett till nyfikna frågor.

Färre kulturupplevelser och mer tid för reflektion

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass. Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

lisa händer

Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan.

Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

lisa osynligvägg

För varje gång som vi pedagoger aktivt ger kulturen uppmärksamhet ger vi den också status. Att något återkommer i olika former gör att det inte bara fastnar bättre i medvetandet, utan också växer.

Det är inte alls säkert att ettagluttarna förstod sambandskartan där Forever alone finns med bland guldbaggar, filmer och förintelsen… men de kanske i alla fall fick en känsla av att deras teaterupplevelse platsar bland andra betydelsefulla saker? Förhoppningsvis har varje elev känt att något den upplevt är en av alla trådar som vävs samman till en större väv, såväl vars och ens personliga väv, som den väv vi väver tillsammans över tid.  Både yngre och äldre elever har vid flera tillfällen stannat upp vid sambandskartan i korridoren, pekat och pratat och följt pilarna.

Varje gång något känns splittrat och otydligt – testa om det ändå går att länka ihop!

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

Scenkonstupplevelse – och sen då?

Lars Håkan Larsson, kulturombud på Höglandskolan ger exempel på hur du kan förbereda eleverna inför kulturupplevelsen och det väl så viktiga efterarbetet för att få eleverna att samtala och reflektera om det upplevda.    

Bildarbete av Thyra, åk 6 Ibland känns det som att vi varken har tid eller lust att göra något mer av våra kulturupplevelser. Ska det verkligen vara nödvändigt? Kan vi inte bara få låta upplevelsen vara precis som vi såg den och dessutom en skön flykt från det vardagliga skolarbetet? Jag kan väl till viss del hålla med, men det ligger så mycket värdefullt innehåll, så många timmar och hårt arbete i varje föreställning att det vore en synd att inte göra något. Här kommer tips på arbetssätt som går hem hos eleverna och som på samma gång utgör ett underlag för kommande redovisning av hur arbetet med kultur på skolan genomförs samt hur dessa pengar har använts. Om du vill behöver efterarbetet inte ta mer än ett lektionstillfälle – men du kan förstås välja att göra mer.

Att fånga in upplevelsen

I samband med att klassen informeras om vilken föreställning de ska se och vilka tider som gäller brukar jag visa en trailer, affisch eller teaterns hemsida. Eleverna får en chans att bilda sig en uppfattning, möjligen förväntningar men också möjlighet att själv leta efter mer information. På samma gång brukar jag tala om hur efterarbetet kommer att gå till och hur mycket tid det kommer att ta.

Minnesrunda: Att börja med en bestående av fyra, fem frågor  sätter fart på tankarna om föreställningen hos eleverna utan krav på analys eller tolkning. Vi använder en metod baserad på filosofiska samtal. Frågornas utformning beror förstås på om det är dans eller talteater. Här nedan är två förslag på frågor som fungerar i alla åldrar. De kan besvaras både enskilt eller i mindre grupper och tar cirka 10–15 minuter att genomföra.

Samtal av scenkonstupplevelsen

Teater: Efter dans/teaterföreställningen
Börja med att dela in klassen i grupper om fem personer.
Minnesrunda – 5 min Hur började föreställningen?
Hur såg scenrummet ut?
Vilka personer fanns med i pjäsen?
Vilka kläder hade de på sig?
Vad hörde ni för musik eller ljud?

Dans: Vad minns ni från föreställningen?
Kommer ni ihåg någon rörelse?
Fick föreställningen er att tänka på något speciellt?
Vilken känsla fanns i kroppen under och efter föreställningen?

Fördjupning, dans: Prata med penna i hand Hur många var det på scenen?
Var det både män och kvinnor på scenen?
Dansade de tillsammans eller var och en för sig?
Vad hade de för scenkläder på sig?

Prata med pennan

Rörelse: Vilken typ av dans var det – klassisk balett, modern dans, pardans eller annan?
Hur rörde de sig? Stort – litet, snabbt – långsamt, mjukt – hårt, tungt – lätt!
Kunde ni känna igen er i några av rörelserna?
Vad är dans för er?

Ljud: Vilken typ av musik var det i föreställningen? Kände ni igen någon?
Var det ljud från kropparna – tal, andning, stamp, annat?
Vad gjorde musik för upplevelsen av föreställningen?
Beskriv stämningen som musiken skapade i föreställningen?
Påverkade musiken dansens rörelser eller scener?

Rummet: Hur såg scenrummet ut?
Var det en låtsasvärld eller en verklig värld?
Vad skapade ljuset för stämning?
Beskriv vad som fanns på scenen?

Tiden: Var det en berättelse med en början och ett slut?
Var det delar av föreställningen som kom tillbaka flera gånger?

Att gå vidare

foto3 håkanfoto håkan

När eleverna har skrivit ner sina svar är det också viktigt att låta dem får redovisa svaren högt för varandra. Här brukar det ofta komma upp detaljer som andra missat eller glömt bort och tillsammans återskapar de sina egna upplevelser till en helhet. Därefter arbetet ta flera olika riktningar. Vi har skrivit recensioner, skapat affischer eller fortsatt prata om handlingen men nu utifrån ett värdegrundsperspektiv. Oavsett hur man väljer att fortsätta blir det någon form av tolkning av den egna upplevelsen. Olika aktiviteter kräver förstås olika organisation. Min erfarenhet är att arbetet fungerar bäst när man låter eleverna arbeta tillsammans genom att möblera om klassrummet så att bänkarna ger plats för fyra till fem personer kring varje bord. Utrusta varje bord med pennor och ett stort ark papper med frågorna.  Ibland har jag sett till att det finns en stor skål med popcorn på varje bänk eller ett fat med kakor. Det får eleverna att känna att övningen är lite speciell och blir därmed något mer samarbetsvilliga. Att bjuda på något gott är ett lätt sätt att hämta hem deras poäng och bli the ”good guy” och då blir det win-win så att säga. Det är också viktigt hur eleverna sitter och därför är en bordsplacering alltid bäst, oavsett om den slumpas eller styrs av oss lärare. Elever som känner varandra tenderar att lägga fokus på helt andra saker eller har lättare att ”följa John”. Om en av eleverna säger något negativt är det större sannolikhet att kompisarna hakar på utan att ifrågasätta varför, vilket i sin tur leder till att de blir snabbt klara och börjar vandra runt i klassrummet och störa de andra grupperna.

foto2håkan

Bildarbete av Emma A, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 

Samtalskort: Under tiden som grupperna besvarar frågorna, från minnesrundan eller fördjupningsfrågorna, delar jag ut ett par samtalskort vid varje bord. På samtalskorten står ett antal förhållningsregler som uppmuntrar eleverna till att vrida och vända på sina svar och våga pröva sina tankar på de andra, i tolkningen pratar vi inte om rätt eller fel men det vi säger måste på något sätt vara trovärdigt eller ha en betydelse. Samtidigt som jag går runt blir det tydligt vilka som behöver hjälp att komma vidare eller en puff i rätt riktning. Att arbeta vidare med tolkningen och på så vis låta samtalen fortgå i de givna grupperna kräver en annan typ av frågor.

samtalsksort2

Till exempel:

  • Var det något i föreställningen som grep tag och fick det att kännas i magen?
  • Hur var X relation till sin mamma?
  • Hur hade X det i skolan?
  • I föreställningen går X från att inte vilja leva till att faktiskt vilja det. Vad är det som får henne att göra det?

Efterarbete som bilduppgift

Bildarbete av Olivia, åk 6 Bildarbete av Fabian, åk 6Ett fördjupat samtal kring en dansföreställning kräver en annan typ av frågor. Här kan frågor kring dansrörelser, musik, scenografi osv. passa mycket bättre. Flera dans- och teatergrupper har idag väl genomarbetat arbetsmaterial som står en fritt att plocka ur och anpassa till ens egna syften och mål. Efterarbetet som bilduppgift Vid ett flertal tillfällen har eleverna, både enskilt och i grupp, jobbat vidare med upplevelsen genom att göra affischer. Lärarna har tagit tillfället i akt och kopplat besöket till en obligatorisk uppgift i bild. Den här sortens elevarbete är något som även kulturaktörerna är intresserade av att ta del av och ibland skickar vi eleverna arbeten tillbaka till dem vilket brukar vara uppskattat!  

Gör din egen affisch:Uppgiften är att utforma en affisch för att locka folk till föreställningen (skriv aktuell föreställnings namn).
Fundera sedan på om det finns något som skulle kunna sammanfatta föreställningen, det kan vara en person, händelse eller ett ting.
Planering-genomförande-utvärdering.
Beskriv din idé. Förklara dina tankar bakom idén.
Beskriv vilket material du ska använda dig av.
Gör en skiss på datapapper och bifoga den till detta dokument.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Bildarbete av Alex, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Filosofiska samtal är en undersökande samtalsmetod vars syfte är att förstå hur andra tänker genom att ställa frågor och söka svar. Det är sällan frågor som ger svaret ja eller nej och det är heller inte nödvändigt att vi tycker likadant. Vad som däremot är viktigt är att de ord och begrepp som vi använder i samtalet står för samma sak. För min del handlar efterarbetet mycket om en demokratisk träning genom att lägga tyngden på hur vi pratar med varandra, respekterar varandras tankar och visar en nyfikenhet kring hur andra upplever eller hur konstnären väljer att se omvärlden, en värld vi alla delar. Att få ta del av elevernas tankar och funderingar i det här läget hjälper även mig på många sätt. Svaren på dessa frågor hjälper mig att redovisa hur kulturåret sett ut och på vilket sätt eleverna arbetar och utvecklas med hjälp av de estetiska lärprocesserna.

Lycka till med kulturarbetet!
Lars Håkan Larsson Ansvarig för biblioteket och kulturombud på Höglandsskolan
 
 
 
 

Lars Håkan Larssons presentation om för- och efterarbete av kulturupplevelser

Vi fick höra Lars Håkan berätta om arbetsmetoden på en kulturombudsträff. Presentationen är för tung att lägga upp på bloggen, men jag skickar gärna om du skriver din epost i kommentarfältet, eller skriv direkt till mig/Elisabeth

Bildarbete av Olivia, åk 6

Bildarbete av Arvid, åk 6

 
 
 
 

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se