Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Carina Jingrot

Vad kan myten om Medusa berätta om vår samtid?

Teater Barbara tolkar myten om MEDUSA för högstadiet/gymnasiet. Sedan starten har Teater Barbara hämtat inspiration från myterna, sagorna och legendernas värld. Myter har berättats från mun till mun, detaljer har ändrats och nya betydelser har skapats beroende på vem som har tolkat dem. Detta rika historiska stoff kan även idag ge oss insikter om människans natur.
I teaterns allra första produktion 2003, Sagan om Perseus, fanns det mytologiska monstret MEDUSA med ormar i håret med som en biroll. Nu har hon fått huvudrollen i ett nyskrivet drama för ungdomar.

MEDUSA har rest genom tiden och vi får möta henne i en direktsänd TV-show där hon blir intervjuad av den nyfikna programledaren Pam Possner. Med på länk från forntiden finns gudinnan Athena och guden Poseidon. Hur blev MEDUSA egentligen monstret? Vad var det som hände mellan henne, Athena och Poseidon? När Pam börjar ställa frågor, framträder snart en helt ny historia

Medusa 2

Erica Häll, producent på Teater Barbara intervjuar Carina Jingrot, författare till Medusa – återkomsten.

Vad var det som intresserade dig i historien om Medusa?

Hon och hennes öde har fascinerat mig länge. Hur kommer det sig att hon beskrivs så fylld av vrede och desperation? Vem vore hon om hon levde här och nu? Vad står egentligen hennes förstenande blick för? Vad kan myten om MEDUSA berätta om vår samtid? Trots att vi kommit en bra bit i vår utveckling sedan myten om MEDUSA kom till, är den överraskande lätt att applicera på våra liv här idag. Myten belyser eviga dilemman som maktmissbruk, skam, utsatthet och förtal.

När Metoo och samtycke blev debattämnen började vi minnas och syna händelser i våra liv som vi gjort om i våra minnen, eller försökt glömma. Det visade sig att alla jag känner har varit med om situationer som känts fel men som vi inte har velat tala om för att vi inte velat se oss som offer och för att vi inte sa ifrån.

I pjäsen berättar MEDUSA till slut om den händelse som fick sådana ödesdigra konsekvenser för henne och som belyser frågan om samtycke. ”Jag hade gett mig in i leken, jag fick stå mitt kast”, säger hon. Hon skyller på sig själv – men vems är egentligen skulden? Tystnadskulturen är utbredd, det är vanligare att vi inte talar om det än att vi gör det.

Varför är MEDUSA relevant för skolungdomar?
Den handlar om frågor som ungdomars liv kretsar kring – idealism, attraktion, förebilder, uppror – berättad av en äldre kvinna som blivit kallad för monster i tusentals år och som visar sig vara – en människa, en som vi kan känna igen. Tonåringar längtar efter att bli sedda, längtar efter kärlek. Det gör vi alla, men tonårstiden är en extra känslig period då det är lätt att bli manipulerad och utnyttjad.

Samtycke är ett ständigt aktuellt ämne, och snårigt, det behöver diskuteras och förstås. Jag tror att eleverna som ser föreställningen kan relatera Medusas situation till sin egen eller en väns, eller så kanske de identifierar sig själva eller någon i sin närhet med Poseidon och får sig en tankeställare. Athena kanske påminner dem om någon politiker. Vi har idag Samtyckeslagen. Vi vill uppmärksamma den och vad den innebär. Hur kan vi prata om samtycke? Vad är samtycke? Vilka förutsättningar finns för att unga ska kunna lyssna in varandra? Hur ser maktförhållanden ut i en relation?

Vad vill du att eleverna ska få med sig när de har tittat på föreställningen?
Jag hoppas att de får en energiinjektion och går stärkta därifrån, trots det mörka temat. Att de blir uppmärksamma på valen de gör i sina liv och påminns om att vara varsamma om sig själva och andra. Och att de får lust att tala om det som dyker upp inom dem.

Medusa 4

Hur kan skolan arbeta vidare med tematiken i föreställningen?
Till föreställningen hör ett pedagogiskt material, som kan fungera som stöd för att tala vidare om dessa frågor och där elevernas funderingar kan leda vägen till vidare diskussioner:

  • Svenska – dramatik, antikens litteratur, mytologiska berättelser, nytolkning av mytiska berättelser.
  • Historia – antiken, demokratins födelse, kvinnlig rösträtt Religion – antikens religiösa föreställningsvärld, antikens gudavärld.
  • Samhällskunskap – politiska system, lag och rätt, opinionsbildning.
  • Livskunskap –  jämställdhet, könsroller, sex och samlevnad, samtyckeslagen

Teater Barbaras lärarmaterial

Teater Barbara erbjuder också en workshop
Elever utforskar tillsammans med skådespelarna föreställningarnas olika teman; samtycke, makt och könsroller. Utifrån tankar och känslor som pjäsen väcker arbetar vi med övningar för att fördjupa elevernas förståelse för sig själva och varandra.

Se Medusa kostnadsfritt i höst!
Under resten av höstterminen får skolor och förskolor i Stockholms stad boka kulturaktiviteter som har Kulanpremie helt kostnadsfritt. Staden tillför 8 miljoner kronor för detta ändamål. Arrangemangen ska genomföras enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Kulans webbsidan kan du läsa mer om gratis kultur och alla aktiviteter som finns

Kontakt och bokning av Medusa
Lediga datum att boka: 16, 20, 24, 30 november samt 3, 4 dec. Först till kvarn.

  • Alternativ 1: Vi spelar på vår hemmascen Pipersgatan 4
    Vi spelar Coronasäkert för en skolklass åt gången. Klockslag efter överenskommelse.
  • Alternativ 2: Vi kommer ut till er skola och spelar
    Vi spelar Coronasäkert för en-två skolklasser åt gången, enligt överenskommelse med er.
Mer information: www.barbara.nu/medusa  –   info@barbara.nu  –  Tel 08 668 64 70

Kontakt med Kulan

Vi på Kulan blir jätteglada när vi får blogginlägg från kulturaktörer, förskollärare, lärare, skolbibliotekarier, elever och rektorer. Skriv till elisabeth.soder@edu.stockholm.se

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Elisabeth Söder

FRANKENSTEIN – en modern myt med många bottnar

Teater Barbara gör teater av Mary Shellys roman Frankenstein som lämnade tryckpressarna första gången för 200 år sedan. Pjäsen passar perfekt att spelas för årskurs 8, 9 och gymnasiet.

frank1

Bild: Tomas Åhnstrand i rollen som Victor. Foto: José Figueroa

Hur känns det att vara 15 år och gå sista året i grundskolan?

Att stå på tröskeln till vuxenlivet. Pubertetens känslostormar rasar inom en och de föräldrar som fram till nu för det mesta har varit till stöd och hjälp förvandlas till främlingar i en mörk och gåtfull värld där ingen förstår hur det känns. Ingen fattar. Också kamrater och lärare blir potentiella hot mot ens integritet. Själens obotliga ensamhet. Att se sig själv i spegeln och inte känna igen sitt eget ansikte. Att bära hela sitt jag inom sig och känna att alla tankar och känslor bara är ens egna. Ingen annan kan förstå. Och sen ilskan och till och med hatet mot de som obekymrat lever på och skrattar och pratar och umgås som om allt är som vanligt. Utanförskapet och ensamheten. Ensamheten. Och föräldrarna som inte kan förstå hur deras lilla unge förvandlats och verkar angripen av ett ondskans virus. Som fräser och snäser ifrån så fort de vill prata. Detta barn som tills alldeles nyss har varit deras älskling och som inte kunnat få nog av kramar och kärleksbetygelser. Nu i puberteten uppvisar det ett svart och till och med ondskefullt beteende.

De vuxna och tonåringarna befinner sig på olika planeter.

Otyglad kraft och behovet av kärlek

Johan Ehn som har skrivit manuskriptet till Teater Barbaras stora satsning Frankenstein har tagit till vara på allt detta när han har dramatiserat Mary Shelleys odödliga roman om Victor Frankenstein och det monster som han skapar. Frankenstein ingår i Kulturrådets klassikerserie. I Medioteket Alla Tiders Klassiker -wiki har vi publicerat lärarhandledningar till de flesta av de 150 klassikerna. Psykologen Jenny Jägerfelt har skrivit lärarhandledningen om Frankenstein.

Monstret som uppvisar en tonårings alla karaktärsdrag och dessutom är så övermänskligt starkt att det dödar sina antagonister. I Johan Ehns version så leder historien fram mot en uppgörelse mellan monstret och hans skapare.

Victor Frankenstein som tidigt i pjäsen, när han har gett liv åt monstret och inser att det inte är så fogligt och undergivet som han önskar, förskjuter sin skapelse. Inte förrän i slutet kan de försonas men då är det försent. I en storslagen slutscen möter vi monstret i ett snötäckt Antarktis. Hukande omfamnar han sin skapare, den döende vetenskapsmannen, och viskar: -Jag vill bara att du ska älska mig. Denna eviga längtan efter kärlek och att få bli älskad för den man är blir Teater Barbaras grundsten i projektet Frankenstein.

Frank3

Bild: Happy Jankell i rollen som Elisabeth. Foto: José Figueroa

Skapande skola

Om man vill så kan vår uppsättning av Frankenstein vara användbar i skolans arbete.

Ett lärarmaterial med förslag på frågeställningar och övningar att arbeta vidare med, kommer att utformas. Detta kan användes när man vill koppla föreställningen till undervisningen i svenska men också filosofi, religion, naturvetenskap och historia.

Teater Barbara har tidigare gjort flera uppsättningar som har kunnat kopplas till skolans NO-ämnen, en av våra inriktningar som vi kallar ”vetenskapsteater”. Frossa, Serendip och Åsiktsmaskinen är Teater Barbara-föreställningar som tar upp och behandlar svåra naturvetenskapliga dilemman. I Frankenstein, som skulle kunna benämnas som en modern myt – möts Teater Barbaras två teaterinriktningar – myterna och vetenskapsteatern.

Etiska och moraliska frågor

Frankenstein eller egentligen, Frankenstein eller den moderne Prometeus, som i Engelskans original heter Frankenstein; or, The Modern Prometheus, var den unga Mary Shelleys debutroman och gavs ut 1818 för exakt 200 år sedan. Prometheus var i den grekiska mytologin den som stal elden av gudarna och gav den till människorna. Straffet för detta blev att Prometheus ådrog sig mänskligheten och gudarnas vrede. Undertiteln ”den moderne Prometeus” visar att Mary Shelley hade en ambition att med sin roman också diskutera vetenskapens ansvar.

frank10

Bild: Carina Jingrot i rollen som Mamman till Frankenstein. Foto: José Figueroa

Historien är full av galna vetenskapsmän och att diskutera dessa frågor är viktigare än någonsin. Är vetenskapliga landvinningar alltid av godo? De som är unga idag kommer under sin livstid att ställas inför en rad svåra beslut av både teknisk och moralisk art:
Artificiell intelligens; hur intelligenta och farliga kan datamaskinerna bli?
Extrema klimatförändringar; vilka beslut måste vi ta för att jorden ska fortsätta vara en bra plats att leva på?Medicinsk forskning; Hur länge kan man och bör man hålla liv i en människa och hur tidigt kan och bör vi hjälpa ett foster att överleva? Krig; Hur kan vi förhindra att världens konflikter inte leder till ett krig där vi förstör eller t.o.m. förintar vår egen jord?

 

frank13

Bild: Happy Jankell och Tomas Åhnstrand i rollerna som Elisabeth och Victor. Foto: José Figueroa

Odödlig berättelse

En ofantligt lång tidsrymd, två hundra år, har passerat sedan boken med historien om Victor Frankenstein och hans skapelse lämnade tryckpressarna.

Den blev en omedelbar succé i 1800-talets London och har alltsedan dess behållit sin arketypiska sprängkraft.

Mary Shelleys berättelse har också filmats otaliga gånger och den kanske mest kända versionen har Boris Karloff i huvudrollen som monstret. Visst var Karloff skräckinjagande men kanske ändå mer ingav han en känsla av medlidande. Dömd till livslång ensamhet.

Man skulle kunna tro att det är skräcktemat som har gjort romanen odödlig vilket delvis stämmer, men det ”nyfödda” monstrets kamp att förstå livets villkor är också ett odödligt tema och en minst lika betydelsefull anledning till att Mary Shellys roman fortfarande är så aktuell.

Temat med kärleken och alla dess aspekter var välkända tankar för den unga Mary Shelley. I samband med hennes födelse så dog hennes mor, den stora kvinnosakskvinnan Mary Woolstonecraft, i barnsäng. Detta ledde till ett livslångt grubblande över kärleken och skulden.

frank12

Bild: Jessica Svenson Reijs sminkar Johan Ehn till monstret.

Teater Barbaras dramatisering

Teater Barbara utlovar en spännande föreställning med fem namnkunniga skådespelare och regi av den omskrivna regissören Daniel di Grado. Åldersgräns 14 år.

Vi vill att vår uppsättning av Frankenstein ska knyta an till den unga publiken med ett direkt tilltal och frågeställningar kring deras egen dagliga verklighet i skolan och på fritiden. Men också leda vidare ut mot större sammanhang som handlar om jordens framtid och människans överlevnad.

PREMIÄR 12 mars 2018

Frankenstein produceras av Teater Barbara och spelas på nybyggda och lyxiga Playhouse Teater på Drottninggatan i Stockholms city. Föreställningen har Kulanpremie . För ungdomar från åk 8 och vuxna. Obs – kort spelperiod! Dagföreställningar kl 13.00: 21, 22, 23, 26, 27, 28 mars samt 9,13 & 19 april Kvällsföreställningar kl 19.00: 12, 18, 25, 26, 27, 28 , 29 mars samt 8, 9, 19 & 22 april
Längd: ca 80 min Mer info och bokning:

info@barbara.nu Biljetter till de offentliga föreställningarna:

Manus: Johan Ehn Regi: Daniel Di Grado Medverkande: Johan Ehn, Happy Jankell, Anders Jansson, Carina Jingrot och Tomas Åhnstrand Scenografi och kostym: Gabriel Stuart Musik och ljud: Rickard Folke Ljusdesign: Mikael Tham Maskdesign: Jessica Svensson Reijs Projektioner: Silvio Entertainment Producenter: Moa Hjärtström, Erika Häll och Nicholas Olsson Foto: José Figueroa Affisch: Pär Åhlander

Frank7Bild: Playhouse Teater. Foto: Playhouse Teater