Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Caroline Romare

Det börjar dra ihop sig för 4 C på Gärdeskolan

brecht Drei klassbild
Här är vi igen, vi med teaterprojektet Den övergivna dockan. En pjäs inspirerad av
 Bertolt Brecht Den kaukasiska kritcirkeln. (läs mer i ett  tidigare inlägg om teaterprojektet ) . Sju veckor kvar till premiärkvällen den 24 maj . Detta femte inlägg om teaterprojektet handlar framförallt om dramaturgiska grepp.

Rimliga krav

Ibland önskar jag att vi hade möjlighet att repa varje dag.  Men så här i slutet av projektet får man inte glömma att det handlar om en skolklass som ska spela, en klass som har fullt upp med olika lektioner och olika lärare, vårt arbete kan tyvärr inte ta allt för mycket tid. Vi har kommit så långt att de flesta elever med roller i pjäsen kan sina repliker ganska bra, vi har helt plockat bort manuset som de tidigare successivt släppt på golvet vartefter de lärt sig replikerna, alla elever har övat en hel del hemma och ofta vet jag att föräldrar stöttat dem.

Det kan vara rörigt på en del repetitioner, lite kaos ibland helt enkelt, men så glimmar det också till ofta. Ibland tar barnen ut svängarna och det blir sådär andlöst! Det är då allt vårt arbete blir värt någonting, med andra ord, vi börjar ta små kliv mot mer inlevelse.

Musikintro som dramaturgiskt grepp

En idé klassen och jag haft en tid, Caroline Romare , vår scenograf kallar det att vi tagit ett dramaturgiskt grepp är att ha musikintron för varje rollkaraktär. Först tänkte vi ha små korta stycken ur kända äldre och nyare låtar men vi upptäckte att det blev knepigt med att klippa i låtarna, hitta rätt app, ingen tillgång till studio, tidsbrist osv, rätt och slätt har våran ljudkille i klassen Simon och jag skapat egna intron med hjälp av en app som Simon kände till. Vi har försökt hitta rätt känsla för varje rollkaraktär, alla har de fått cirka 30 sekunder intromusik som kommer spelas strax innan klivet ut på scenen. Vi är mitt inne i detta arbete och vi vill att det ska fungera.

dre två pojkar

 Rep 27 jan (11)Vår fantastiska ljuskille August  till höger skapar också stämningar med sitt ljusbord, plikttroget kopplar han in alla sladdar till nästan varje reptillfälle. På bilden bredvid ser vi vår berättare, Charlie mitt i ljusflödet. Vi har en pojke i klassen som inte riktigt visste om han ville ha en roll eller inte från början. Han kände inte för någon av de roller som fanns, ett tag tog han på sig ansvaret för att sköta ridån men efter en tid med pjäsen har han nu utvecklat manus och lanserat en ny roll. En osynlig kompis till  de två huvudpersonerna Paco och Rosti, vi kallar honom ”Samvetet”. Samvetet kommer vara klädd i vitt och dyka upp vid vissa tidpunkter och säga små finurliga saker som hjälper huvudrollerna på vägen, men utan att de ser eller hör honom, det gör endast publiken, rollkaraktären samvete är under utveckling.

Hur får jag tag på scenkläder?

drei kostymgruppenromare

Ja, var ska vi hitta all utstyrsel till alla karaktärer? Jo, lite ska sys och det mesta hyras eller lånas, dels hyras från ett kostymförråd och lite lånas ur ”mormors kista”. Denna kommande vecka ska Caroline Romare, vår scenograf,  tre elever och jag åka till teaterns kostymförråd för att hyra det vi kan hitta och ha råd med. Scenografi/kostymgruppen har åter gjort sina läxor Caroline givit dem, denna gång har de tagit alla slags mått på sina klasskamrater som kommer stå på scen. Hos en sömmerska kommer förkläder till några rollkaraktärer tillverkas. Även hur våran ”övergivna docka” ska förvandlas från trasig med ”ett hjärta som trillar ut” till strålande och hel med fina vårkläder, kommer teatersömmerskan få lösa.

Panik och pirr

dre dockadre berättare

Ja, hur har vi det med paniken just nu? Skrev om det i föregående inlägg.  -Tack, ganska bra! Det verkar gå i en önskvärd riktning, datumen för uppspel är satta kl 19.00 den 24 och 31 maj i Gärdesskolans aula för bland andra föräldrar och syskon, även tre andra uppspel under dagtid är planerade för låg, mellan stadiet och särskolan på Gärdesskolan.

Mycket känns bra men det är en bit kvar, jag vet att pirret kommer öka mera. Tack och hej så länge kära läsare, vi återkommer med mer pirr snart.

Stor kram från mig Catharina, mentor och klass 4C på Gärdesskolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Fem exempel på lyckade Skapande skolaprojekt

I det här blogginlägget från Mötesplats Kultur Skola presenterar lärare och kulturaktörer fem lyckade Skapande skola-projekt inom teater, film, dans, musik och scenografi. Du kan läsa mer om projekten och få kontaktuppgifter från ett tidigare inlägg på Kulan där programmet presenterades. Kulturaktörerna går att boka på Kulan.

/Elisabeth

th gerhard

thDen 24 februari arrangerade Kulan i samarbete med Skapande skola en mötesplats för kulturaktörer, kulturombud och andra intresserade lärare från Stockholms skolor. I anrika Citykonditoriet, som också varit ett nöjespalats under den tidigare delen av 1900-talet, minglade lärare och kulturproffs under kristallkronorna. Musikern Matti Norlin bjöd på blues från den scen där även Ernst Rolf, Karl Gerhard och Duke Ellington uppträtt.

Kvällens tema var att utbyta erfarenheter kring lyckade skapande skola-projekt. Timmarna tickade snabbt förbi och vi fick ta del av en hel kavalkad av goda exempel.

Dans

Höglandsskolan inledde med att berätta om deras skapande skola-projekt som blev en dansföreställning. Dansaren och pedagogen Linnea Sundling skapade tillsammans med eleverna en föreställning som hade sorg som inspiration. Ursprunget kommer från Ester Erikssons seriealbum ”Dottertumören” och Linneas personliga erfarenhet av att förlora en förälder som ung.

Eleverna fick i workshop-form, oftast i grupper med max 15 elever, arbeta fram rörelser och skapa texter. Mycket kraft lades på att jobba med relationer och tillit till varandra. Eleverna funderade på frågor som: Vad innebär det att vara beroende av någon? Vad är det att förlora någon? Vad är minnet av någon? Vad är saknad? Vad är sorg?

Enligt Höglandsskolan är de viktigaste ingredienserna i ett lyckat skapande skola-projekt lyhördhet och att elever, lärare och föräldrar informeras om processen under vägen.

Teater

Catharina Drejman är svenska och so-lärare på Gärdesskolan. Hon berättade om hur det var när hon satte upp en pjäs med klass 4C. Från idé till färdigt resultat. Klass 4Ca hade haft det lite stökigt en tid och Catharina tänkte att det här projektet skulle kunna vara ett sätt att arbeta med sammanhållningen i klassen. Med stöd från Kulan och skapande-skola medel anlitades en professionell scenograf, Caroline Romare, som skulle hjälpa dem att sätta upp pjäsen ”Den övergivna dockan”, Brechts Kaukasiska kritcirkel.

Eleverna analyserade pjäsen. Beskrivningarna passade liksom inte ihop med hur eleverna upplevde sin värld. Idag. Så en spansk by blev ett kvarter vid Karlaplan, till exempel. Och ett nytt manus växte fram. Meningar som ”Det var en vacker vårdag på Valhallavägen, skapades. Helt och hållet av eleverna själva. Trygghetsövningar behövdes under projektets gång. Med hjälp av ramsor övades magstöd och artikulation.

Klassens scenografigrupp besökte Operan där de fick visa sina ritningar i smedjan och snickeriet och komma tillbaka till skolan med ny inspiration. En elev i klassen dansar balett och fick bli koreograf. Andra, som nytillkomna elever i klassen, eller de som inte ville vara med på scen agerade ljud- och ljustekniker.

Catharinas slutord var: Ni som brinner för teater i skolan: Kom fram! Tänk inte mer! Bara gör det! Följ vågorna! Och använd Kulan och Skapande Skola!

Musik

Sen var det dags för sång. Äppelviksskolan bjöd in Svenska Gospelverkstaden för att sjunga med eleverna i ett skapande skola-projekt. Rektorn hade en enda målsättning. Att varenda elev skulle vara med och tycka att det var roligt. Men. Hur skulle de lyckas? Motsättningar fanns. Hur skulle vi få tid till det här? Det löste sig. Projektet startade den 9 februari. Den 23 februari var det föreställning. Under dessa två veckor lyckades Svenska Gospelverkstaden med konststycket att få 100 elever att sjunga så taket lyfte. Hemligheten låg i att under processen fick varenda elev känna att ”min röst duger”. Att alla fick vara sig själva. Och att alla är med och skapar. Redskapet var berättandet. Med Afroamerikas historia som tråd och inspiration av medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Eleverna fick formulera sina egna drömmar, reflektera kring den musik och de låtar som de lyssnar på idag och lära sig sånger och citat utantill. Tillsammans med professionella musiker från Gospelverkstaden.

Teater – nyanlända

Kvällen fortsatte med att Sprint-gymnasiet berättade om sitt arbete med nyanlända elever. Gymnasieskolor kan ju tyvärr inte få pengar från Skapande skola, men istället så används bidrag från Konstnärsnämnden som går att söka.

Sprint-gymnasiet har bara nyanlända elever. Vissa har aldrig gått i skolan och kan inte läsa eller skriva. Men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt. Sprintgymnasiet har arbetat i projekt tillsammans med teatergruppen Unga Klara. De nyanlända eleverna fick skapa en väska. Ett minne, där de berättar hur det var, när de mötte Stockholm med sin väska. Med berättelserna som underlag improviserade Teater Klara, tillsammans med eleverna, fram en film som blev slutprodukten av projektet.

Några erfarenheter som läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin har från projektet är att eleverna är väldigt beroende av läraren. Läraren är deras trygghet i livet. Är läraren med i projektet så vill eleven också vara med. Därför måste lärare, elever, regissör och skådespelare samarbeta. Nära. Det handlar om pedagogik och teater. I samklang. Alla måste ha lika stor del i processen. Sen är det viktigt att eleverna blir medvetna om att teater är ett jobb. De måste fokusera och vara med hela tiden. Teater är som att lära sig ett nytt språk. Det är ett hårt jobb, men vi gör det tillsammans. Under arbetets gång måste alla också vara beredda på att det kan bli rörigt. Man måste orka med det. Att känna att det är ok med kaos.

Sammanlagt så spenderar eleverna tre heldagar på teatern. Innan så har teatern växt fram under svenskundervisningen i skolan. Studiehandledning på modersmålet kan vara nödvändigt att ta till under tiden. Det är ett hårt jobb. Att genomföra detta. Men belöningen är effekten för eleverna. Att eleverna inte alltid känner sig begränsade av att inte kunna svenska, känslan av att inte kunna uttrycka sig och bli ansedda som dumma. Att de kan få känna. Att de kan få briljera på åtminstone en arena i samhället. Delar av föreställningen Drömmar  filmades:

Bild och film

Kvällen avslutades med att filmpedagogen Helen Berg och Cecilia Askesjö, lärare på Högalidskolan berättade om sitt filmprojekt med elever från årskurs 7. Temat var identitet i en ämnesövergripande mix av svenska, so och bild. Helen och Cecilia sammanfattade med att berätta om vilka faktorer som bidrog till att projektet blev lyckat:

  • Skolledningen stod bakom projektet.
  • Alla lärarlag var informerade.
  • Tid för stormöten med hela skolan.
  • Alla elever var informerade.
  • Eleverna fick se exempel på filmer som kunde skapas.
  • Tydliga förväntningar.
  • ALLA TYCKTE DET VAR KUL!

Kultur är kul. /För Kulan: Monica Eriksson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Inspireras av lyckade Skapande skola-projekt

Kulan har anordnat flera möten för kulturaktörer och lärare där vi har resonerat om varför det är så svårt för kulturen att komma in i skolan. Nu går vi vidare och tittar in till några skolor där kultur används i undervisningen. På Mötesplats Kultur Skola den 24 februari berättar lärare och kulturaktörer om kultur-Skapande skola-projekt inom teater, musik, film och dans.

bild mötesplatsVi har bett dem berätta om ursprungstanken med kulturprojektet.
Vad det blev?
Framgångsfaktorer?
Hur lades samarbetet upp?
Har det satt avtryck i klassen?
Vad skall ni göra annorlunda nästa gång?

Följande Skapande skola-projekt presenteras från scenen:

sprint 3Sprintgymnasiet , Alexanda Sjölin, Aziza Ali och Hanna Roth från Unga Klara berättar om hur de arbetar med nyanlända och i många fall illiterata elever. Projektet utgår från elevernas erfarenheter och drömmar. Alexandra har tidigare skrivit ett blogginlägg om arbetet för Kulan.  Eleverna fick fylla en väska med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi . Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev sedan en kortfilm 

balett 1

Gärdesskolan, läraren Catharina Dreiman sätter tillsammans med sina elever i klass 4 upp pjäsen Den övergivna dockan i samarbete med bildkonstnären Caroline Romare. Ett ämnesövergripande projekt i svenska och samhällskunskap. Via Kulan bloggen har du möjlighet att följa arbetet med pjäsen från ax till limpa, stort och smått, problem och glädjeämnen. Du får konkreta tips på hur du själv kan tänka när du planerar ett dramaprojekt. I vår kan vi se det färdiga resultatet i Gärdesskolans aula.

sorg

Höglandsskolan; kulturombudet Lars  Håkan Larsson presenterar tillsammans med dansare från Dottertumören ett värdegrundsprojekt med dans och bild. När det värsta händer? Hur tar vi upp det i skolan och i klassen? I ett blogginlägg berättar Lars om hur de arbetade med sorg och saknad.

Högalidskolan3

Högalidsskolan, läraren Cecilia Askesjö och filmpedagogen Helen Berg berättar. Kulturprojektet inleddes med en halvdags workshop. Eleverna fick göra porträttfilmer med identitetstema. De filmade med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev lyckat och fortsatte under hösten. När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Läs om projektet på Kulanbloggen

axelsson

Östermalmsskolan tillsammans med Svenska Gospelverkstaden. Med Skapande skola projektet Keep The dream Alive vill de levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild  och berättelse som redskap. Keep The Dream Alive är en resa genom den musiken och historien. Från work songs och spirituals på slavfälten, via frihetsånger på gatorna och gospel i kyrkorna i 60-talets USA, till nutid och låtar som eleverna själva väljer. Allt vävs ihop till en föreställning som berör. Keep The Dream Alive har fokus på grundläggande värden enligt Lgr 11 och öppnar för ämnesintegrering mellan många olika ämnen, t ex historia, samhällskunskap, svenska, engelska och musik.

axelsson 2

Och mycket mer

Under kvällen kommer det att finnas tid att gå runt och titta på andra Skapande skola projekt som presenteras och så klart äta tillsammans med lärarkollegor och kulturarbetare för ett gemensamt utbyte av kultur i skolan. Kvällen inleds med en mingel- och mat-timme som ackompanjeras av musikerna Matti Norlin som spelar Kitchen sink blues. . Programmet från scenen pågår mellan 17.00 -20.00 med en rejäl kaffepaus och tid för samtal i mitten.

Anmälan

Kvällen bekostas av Skapande skola och är utan kostnad för skolan men anmälan är obligatorisk

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Äntligen på scenen – pirret ökar

Elever som arbetar med teater blir sedda och bekräftade. Därför är det spännande och roligt att få följa ett dramaprojekt från ax till limpa: från idé till färdigt resultat. I slutet av vårterminen skall klass 4 C i Gärdesskolan  ha premiär på föreställningen Den övergivna dockan. Hur skall det gå? Pirrfaktorn är hög! Förväntningarna är höga, intresset likaså. Så här säger läraren Catharina Dreiman, när du skall dramatisera en text med elever som sedan skall spelas inför publik är tilltro viktigt. Därför arbetar vi med  trygghets- och gruppstärkande övningar.  I blogginlägg nummer två av dramaprojektet  får vi tips och övningar. Övningar som elever har nytta av oavsett om de är med och spelar i en pjäs eller vill känna sig säkra när de håller föredrag i klassrummet.

/Elisabeth 

Rim-och-ramsor

Tips på ramsor för artikulation och övningar för magstöd

” Söta skådespelerskan Sussi S stirrade storögd på den store skådespelaren som slingrade sig som en serpentin på stora scenens sammetsklädde salongssoffa, sprang sedan skrämt därifrån och satte sig bland sidokulissens sättsstycken”

”Sju sköna sjuksköterskor sköljde stjärten i champagne”

Ja, jösses! Ramsorna håller än. Många elever behöver öva på artikulationen. För att nå ut måste eleverna också komma i kontakt med magstödet. Fokusera på nedre delen av magmuskulaturen, vid naveln och neråt. Andas in och ut lite häftigare än vanligt och ljuda starkt på k…..och p…..andas in, andas ut och ljuda, efter en stund bör man få lite träningsvärk i nedre delen av magen om man gjort det hela riktigt. Det går bra att variera med ljuden   s…..t……Barnen brukar stå i ring eller vara på en rad, jag går runt och kikar lite på magarna att de rör sig snabbt in och ut och så att ingen kommer undan. Växla ett par gånger mellan   k…..p…..och      s……t……!!! På nätet finns det många fler övningar för att träna på att artikulera och nå fram till sista raden, exempelvis Retorik, konsten att övertyga.

Efter några ljud och andningsövningar fördubblas ljudstyrkan i dessa 10-åringars röster och efter diverse olika ordramsor hade barnen både börjat slappna av blivit mer vana vid sina egna och varandras röster i scenrummet/aulan. Varje onsdagseftermiddag tar vi ett närmare steg mot vår föreställning i maj med Den övergivna dockan.

Tips på trygghetsövningar

Senaste repetitionen startade vi också med en härlig övning/lek vid namn Häxan kokar te. I den övningen/leken övar vi att förställa våra röster, en blundande häxa i mitten av kitteln (vi andra sittandes på stolar runt omkring) ska gissa vem hon just hamnat i knät på. Denna övning gör vi för att vi ska känna tilltro till varandra, lära känna varandras röster, även när de är förställda, våga vidröra varandra, ha roligt, slappna av och skratta hysteriskt.

karlaplan

Spansk by blir kvarter vid Karlaplan

Vi flyttar skeendet i tid och rum. Eftersom vi valt att låta pjäsen utspela sig i vår tid, snarare eventuellt vid Fältöversten vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm. Inte i en spansk gammal by som i originalet, börjar det nu regna förslag på repliker som kan göras om. Inte nog med att vi ändrar till nutid från dåtid, vi ändrar också som ni vet, ni som läst första inlägget, också replikerna till huvudrollerna, Rosti och Paco som i orginalversionen är Rosita och Paca, den graciösa Rosita har blivit den coole Rosti osv.

Ett tips från Caroline Romare (vår konstnär/scenograf som kommer att följa hela projektet) är att vi kan ha två olika ingångar på scenen, en lite enklare till Paco och en annan ingång för Rosti, mer tjusig, eventuellt i jugendstil. Meningen är att dessa ingångar ska finnas där under hela spelets gång.

Nåväl, våran kommande repetition på onsdag ser vi extra mycket fram emot eftersom då kommer för första gången vår efterlängtade Caroline Romare. Vi har kunnat anlita Caroline med hjälp av vår peng från Skapande skola.

Caroline kommer till oss vid sex tillfällen fram till våren, hon kommer främst jobba med kärngänget för bl.a rekvisita och dekor. Av 11 roller i pjäsen inklusive berättarröst= 12 elever i vår klass (en roll= två pers), är det åtta elever vars roller är lite mindre, de kommer därför också ingå delvis i ”Kärngänget (fem pers)” för rekvisita och dekor. De fyra eleverna med de tre största rollerna kommer jobba mindre med annat än sina roller eftersom deras roller kommer kräva mycket av dem. Hela klassen består av 17 elever plus eventuellt en pojke till efter jul.

Den andre huvudrollen Paco som spelas av Patrik har bl.a en väldigt lång monolog, där han talar till sin lilla flicka/docka. Patrik är inställd på att arbeta ordentligt med hela sin roll som Paco och han brinner för rollen, som sagt se tidigare inlägg den 17 november. Paco är killen som inte har så mycket, särskilt inte materiellt.

Efter att under senaste repetitionen äntligen stå med manus i hand på scengolvet för första gången och öva, improvisera och äntligen få våga har vi också nu fått känna på det stora tålamodet men också det förlösande skrattet. Att redan nu tänka på repliker, rösten, snilleblixtideér, ja, arbetet är ordentligt igång!

Elevernas olika roller, på scenen och bakom scenen

Så här ännu i starten av vårt arbete kan det fortfarande ske förändringar i rollsättningarna, jag tilldelade dem rollerna tidigare efter mycket funderingar, intuitiv känsla och hänsyn till önskemål. Se Catharina Dreimans tidigare blogginlägg 4C:s bubbla den 17 november.

En av huvudrollsinnehavarna Rosti (Pojken som har allt, särskilt materiellt) spelas av Nicholas i 4C ansåg rollen för krävande med alla sina repliker, Nicholas kände tidsbrist med tanke på sina ordinarie fritidsaktiviteter. Nicholas ville dela rollen med någon, självklart! det ordnade vi direkt med att låta den lite större birollen ”ballongförsäljaren” där vi hade delat upp rollen till två elever, bli endast till den ena av de tilltänkta och låta den andre ”ballongförsäljaren” dela rollen ”Rosti” med Nicholas. Nu har vi två ”Rosti” Nicholas och Victor. Vi löser det ytliga genom att vi införskaffar likadana glasögon till Victor och Nicholas. Som tur är de lika långa och har samma bruna hårfärg.

Annars är det ingen roll som delas, de elever som valt och vi kommit överens om helt och hållet endast arbetar med scenografin, rekvisita, kostym, dekor, ljus och ljud (jag Catharina deras lärare står för regin framför allt, men kommer också vara delaktig i mycket annat) är nu tre-fem elever, de är kärngänget för dessa uppgifter. Vi har en ny pojke som kommer till vår klass efter jul, när vi träffade honom berättade han att han var intresserad av att sköta ljudet i vår pjäs, det är vi tacksamma över.

Vi har tre pojkar i de två huvudrollerna och en pojke i den rätt stora birollen ”ballongförsäljaren” vars namn är Malte i klassen.

balett 1 balett 2 balett 3

Ta hjälp av elever för koreografi

Sist i detta inlägg några bilder ur klassrummet när ”Rosti” får lära sig balettsteg av Lovisa i klassen som har dansat balett tidigare. Rostis pappa i pjäsen: Joakim i klassen kommer som Rostis pappa försöka lära Rosti balett för att överraska Rostis mamma, detta är en lustig scen vi kan göra mycket av. Vi var rörande överrens om att Nicholas ”Rosti” mer liknade Moogli i Djungelboken där han dansar runt bland myror och bananer med björnen Balou, men efter en stund så…..

Som sagt, välkommen tillbaka till klass 4C på Gärdesskolan om cirka två, tre veckor till deras teaterbubbla, då i tredje inlägget!

Kram från oss!

Ps. I nästa inlägg berättar vi bland annat om hur mötet med Caroline blev och hur hon tänkt fortsätta jobba med 4C under sina då fem återstående tillfällen.

Catharina Dreiman lärare i 4 C Gärdesskolan

 
Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar