Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Centrum för dramatik

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Workshop i kreativt skrivande för lärare och skolbibliotekarier

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi pedagoger kan hjälpa dem  att  lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog.

company

Därför erbjuder Kulan en workshop med manusförfattaren Elisabeth Croneborg. Under kvällen berättar Elisabeth om övningar för igångsättning av kreativitet och  hur dramaturger för film tänker. Du får du tips på lekfulla och handfasta skrivövningar som går tillämpa i klassrummet, övningar som gynnar berättande och förhindrar skrivkramp.

Om Elisabeth Croneborg

Elisabeth Croneborg är manusförfattare och dramaturg och har lång erfarenhet av både scen- och filmprojekt med unga och undervisar i skrivande. Elisabeth har arbetat för tv-serier som till exempel Rederiet och Kvarteret Skatan. Elisabeth har bland annat undervisat  studenter på Stockholms Filmskola och  dramatikutbildningen på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola.

Anmälan och kontakt

Här anmäler du dig
Tid: 8 oktober, vi serverar lätt förtäring mellan 17.00-17.30. Workshopen pågår mellan17.30-19.30
Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan, workshop bekostas av Centrum för dramatik
Ansvarig för workshop: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se

Tips inför arbetet att arbeta med dramatik

Ordbok för dramatik, Centrum för dramatik

Så fungerar dramatik , Mats Wahl

Kreativt skrivande Michaela Forseén

Drama underlättar språkinlärning, Jordi Almeida, lärare på Stuurebyskolan

Med Fröken Julie händer det något i klassrummet

I Norge ägnar lärare i norska nästan en termin åt att arbeta med Ibsen. Undrar hur många timmar de ägnar åt Strindberg? Hur arbetar du med våra nordiska världskändisar?

Pjäserna Ett dockhem och Fröken Julie spelas fortfarande varje dag någonstans i världen och ligger på tio i topplistan över spelade pjäser i världen. I inlägget tipsar om hur du kan arbeta med dramatik med betoning på Fröken Julie.

Reprofotograferat från påsiktsbild bild Sven Wulf – Nordiska museet

Så fungerar dramatik

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög.
Film NU 1951 Film NU 1951

Fler inlägg om dramaturgi och eller Fröken Julie

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Läsa eller titta på Fröken Julie

Fröken Julie finns att låna i gruppuppsättning på Cirkulationsbiblioteket . Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

YouTube finns det otaliga filmer på Fröken Julie, skoluppsättningar, trailers och klipp med de viktigaste scenerna i föreställningen, bland annat från Stefan Larssons starka uppsättning på Dramaten med Mikael Persbrandt och Maria Bonnevie. I filmen berättar också skådespelarna om nyckelscenerna och hur de valt att tanka scenen.

Fröken Julie på en och en halv minut

Mats Wahl och Bokförlaget Opal utlyste en filmtävling för landets alla unga 2013. Uppgiften: Fånga så mycket som möjligt av handlingen och känslan i Strindbergs Fröken Julie på 3 minuter. Juryns motivering ”Filmarna har en idé som är genomförd med avsevärd precision. Vad gäller sammanfattningen av dramat är den fyndig och träffande. Den filmiska gestaltningen är utmärkt. Vi möter en självfixerad och i spegelvärlden fångad Julie som blott förmår dansa med sig själv. Det finns en skönhet i berättartekniken som är slående. Slående är också hur väl filmarna lyckas skapa en film som går fram till åskådaren som någonting färdigt och komplett, trots att endast nittio sekunder används.”

Fler bilder från Fröken Julie på Dramaten

www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Workshop i dramatiskt berättande, KUL1415.se/skola

dramatikst skrivande

 Dramaturgins byggstenar

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare och kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Det de behöver är att lära sig dramaturgins byggstenar och lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé och kreativitet och till skapandet av struktur/synopsis och till sist manus och dialog.

Dramatikern  Elisabeth Croneborg går igenom detta uppdelat på två tillfällen:

  • Aktindelning, vändpunkter, konflikt, karaktär.
  • De olika formerna för dramatiskt berättande.o Idé, synopsis, treatment, manus och dialog.
  • Hur man som lärare handleder elever i att skriva en pjäs eller kortfilm.
  • Några dialogövningar som lockar fram elevernas dramatiska berättande.
  • Kort om hur ungdomar kan lockas att titta närmare på sin Stockholmshistoria och sin relation till storstaden.

Workshopen innehåller både teori och praktik – med exempel från film, TV-dramatik, teater och litteratur. Tillsammans gör vi skrivövningar som speglar både dramaturgin och pedagogiken.

 

Målgrupp: lärare på högstadet och gymnasiet
Tid: 16 och 23 oktober kl 17-20.00
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan ingår i KUL1415
Anmälan: Medioteket

 

Stillbildsfilm – från ax till limpa!

Dramaturgen Anders Nyman och bildläraren Kajsa Lindström guidar i uppbyggandet av en berättelse; att hitta verktygen till både idé och kreativitet, till skapandet av struktur/synopsis, och manus och dialog. Ni kommer att bli indelade i produktionsgrupper, idéer ska väljas och manus skrivas  utifrån en hemlig bild. Sedan väljer vi ytterligare bilder på nätet, fotograferar, gör röstinspelning med agerande. Var och en bidrar med det den känner sig bekväm med till bildspelet. Vi arbetar med programmet PhotoStory i en  datasal. PhotoStory är ett gratis pc-program där man kan göra bildspel med ljudeffekter, bakgrundsmusik mm. Anders har också genomfört många radioteater-workshops med elever i mellanstadiet, där eleverna tränar på att hitta på en historia, skriva manus som de sedan spelar in, lägger till  ljud och till sist har egen ”Oscarsgala” för varandra.

Kort presentation av Anders Nyman.  Solna stad berättar om stillbildsprojektet och arbetet med Anders Nyman

Målgrupp: årskurs: 3-9
Tid: 12 september, kl.9-16.00
Plats :Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Pris: Kostandsfritt för skolor, bekostas av KUL1415
Anmälan: Medioteket

 

Centrum för dramatik finns  samlade resurser i dramatik . I ett tidigare inlägg på Kulan skrev vi om resurser för dramatik 

Följ Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden

Elisabeth

Skriva manus för att utveckla språket

 

Tänka i scener är ett bra sätt att lära sig strukturera en berättelse så att det blir spännande dramatik. Att tänka dramaturgiskt är också grunden för att kunna göra sig hörd i mediebruset, där allt fler budskap framförs i rörlig bild. Sedan när man har ett färdigt manus kan man sätta upp pjäsen eller spela in en podcast eller film.

 

Vad är dramatik egentligen?

Många förknippar dramatik med Hamlet och andra klassiker, men filmmanus är också dramatik. Det utvecklas också nya digitala plattformar – exempel som unga hela tiden kommer i kontakt med är nyhetsmedier, tv-serier och datorspel. Dramatik är både en viktig del av skönlitteraturen och sina beståndsdelar: dramaturgi, retorik, dialog, gestaltat berättande, talspråk och skriftspråk. Och själva grunden för att berätta något – budskapet förstås! Här finns en manusordlista med några av de vanligaste termerna

 

Stockholm Film Academy

Vi har utvecklat en arbetsmetod, Stockholm Film Academy, där unga får arbeta med hela filmprocessen men där tyngpunkten ligger på
planering och att skriva manus. Då får eleverna arbeta med språket och lär känna filmmediets möjligheter. Kanske är den allra största landvinningen i projektet det enorma engagemang som eleverna visat – hur filmgrupperna arbetat tillsammans, löst konflikter och att mött deadlines. Hittills har ungdomar vid Thorildsplans gymnasium har snart gjort 20 filmer i olika genrer, och inte vilka filmer som helst!


Se de färdiga filmerna

Missa inte chansen att få se några av de färdiga filmerna och bli inspirerad att sätta igång själv. Kom till Filmhuset på onsdag 26 mars kl 19 och se hur det kan gå när man ger unga redskap för att skildra verkligheten ur sina perspektiv. En liten varning för att man kan känna smått avslöjad som vuxen när man ser filmerna.

Teaser till filmen Monster, en av de filmer som visas på Filmistitutet
Inbjudan finns här .

Varmt välkommen!

Isabella af Klintberg,  Verksamhetsledare, Centrum för dramatik

 

Vi har tidigare skrivit om filmprojektet på Pedagog Stockholm . Filmprojektet initierades av skolbiblioteket och Centrum för dramatik

Dramawebben finns svensk dramatik fritt tillgängligt. En stor spännvidd av dramatiker, från relativt okända till de stora elefanterna. Texterna finns i vissa fall som faksimil för läsning på webben, ibland som pdf.

 

/Elisabeth

 

Ett helt vanligt underbart, underbart kulturombudsmöte

 På bilden ser ni Simon Almers, elev på Thorildsplans gymnasium och nordisk seniormästare i scenmagi. Men jag bad inte Simon vara med på Kulturombudsträffen enbart för att fängsla oss med vinnarnummret i magitävlingen: 

 utan främst för att han tillsammans med andra elever och  personal från skolbiblioteket arbetat med filmprojekt på fritiden.  

I filmprojektet som sträckte sig över ett läsår har eleverna gemensamt ansvarat för manus, inspelningsplatser, skådespelare, animerat, regisserat, producerat, fotat och filmat.  På bilden ser ni Simon som huvudsaklingen ansvarade för foto och film och Helena, regiasvarig för Saga. Filmen Saga kommer att visas på Bio Rio i höst.

På samma träff hade vi också med två elever, Tora och Julia från Scenarmén på Globala gymnasiet. De har också använt varje ledig stund för att arbeta med kulturprojekt, de satte upp en stor musikal med närmare 50 elever som  spelades vid flera tillfällen på Globala. Pedagog Stockholm var med på en av föreställningarna på Globala och har lagt upp en film om Scenarmén med inslag från föreställningen. Det blev också en film av elevernas lärdomar att arbeta med ett  stort kulturprojekt.

För att få med lärares erfarenheter av att arbete med drama i klassrummet var Maria Danielsson inbjuden. Maria har lång erfarenhet av kulturprojekt och har nyligen skrivit en magisteruppsats om detta. Läs mer i ett tidigare blogginlägg från Maria. 

 

Scenarmén fick ett erbjudande från rektor att elever skulle kunna tillgodoräkna sig musikalen i en kurs men avstod eftersom de tänkte att  betyg skulle påverka gemenskapen och engagemanget. Indirekt har det kanske ändå påverkat betyget eftersom teaterprojektet blev ett viktigt andningshål i skolvardagen.

Vanligtvis har vi kulturaktörer och lärare som arbetar med estetiskt lärande på scenen men den här kvällen tyckte jag att det var bra att vi lärare satt i salongen och lyssnade på elever som var uppfyllda av kultur och som kanske inte skulle varit kvar i skolan om de inte fått arbeta med kultur jämsides med skolarbetet. Många vittnade om kulturprojektens inverkan på den sociala miljön i gruppen, att de fått större självkänsla och tilltro till sin förmåga i skolämnen. 

 Frågan för kvällen till kulturombud var : Kan vi ta in något av det engagemang, erfarenheter och färdigheter vi får se här i kväll till klassrummet ? Hur bedöma färdigheter i kulturprojekt?
Vi har fått  ta del av två fantastiska exempel på entreprenöriellt lärande men eleverna har inte fått med arbetsinsatsen i betyget. 

Kulturombudsträffen hade ett film och dramatema och för dig som är lärare och vill föra in mer av detta i din undervisning kan jag rekommendera följande resurser och stöd:

Film Stockholm  har kontakter med alla aktörer som har något att erbjuda skolan inom filmområdet och  förmedlar och bokar  filmpedagoger med erfarenhet och engagemang för att arbeta i skolan. Filmpedagogerna är specialiserade inom olika tekniker och åldersgrupper och representerar ett antal olika pedagogiska metoder.

Under hösten finns det ett brett skolbioutbud att ta del av. Medioteket anordnar regelbundet skolbio och erbjuder Skapande skolapaket. Medioteket har också nyligen börjat att blogga om klassiker och aktuella filmer i AV-mediautbudet. 

Det  pågår också ett antal spännande festivaler med  skolbio. Mellan den 4-9 okt anordnar filmfestivalen  Brazilcine   skolbiovisningar,  den 4:e nov har Tempo dokumentärfestival visning av indiska dokumentärer. Den 19-22:e nov pågår Antirasistiska  ARF filmdagar och  6-15:e nov  är det dags för         Stockholm filmfestival .

  

Vill du få stöd i att skriva manus, för scen eller film finns Centrum för dramatik. På bilden syns förutom jag själv Isabella af Klintberg från Centrum för dramatik. Isabella är involverad i projektet Ord blir film,  att arbeta från idé till färdigt manuskript, verka i inspelningsteam och tillsammans organisera så att de färdiga filmerna visas inför biopublik är att lära för livet.

Centrum för dramatik verkar för att fler ska komma i kontakt med dramatiskt berättande, särskilt barn och unga. Förmedlar uppdrag till professionella manusförfattare/dramatiker och översättare av dramatik inom scen, film, tv, radio och nya medier. På deras webbplats delar de med sig av tips och konkreta råd för att komam igång att skriva, som den här manushandboken. De ger studiedagar för lärare och elever: Dramatisera en novell, Readings, Skriva pjäs m.m

Teatercentrum anordnar varje år Stjärnkalaset Stockholms största utbudsdag som pågår mellan klockan 15.00–20.00. Ett unikt tillfälle för dig som är intresserad av scenkonst för barn och unga. Program för eftermiddag och kväll.

Mer tips på film och scenkonst hittar du på Kulans utbudssida. Klickar du på kulturformer kan du välja på teater , film och  tretton andra kulturformer.

Kulturombudskvällen var på Teater Pero och vi fick se ett inslag från deras föreställningen Å andra sidan … En dilemma föreställning om medmänsklighet och goda intentioner utifrån Stefan Einhorns berättelser. Armbanden var en viktig del i budskapet efter föreställningen och hade en rykande åtgång i pausen.

 

Nästa kulturombudskväll är på Kungliga operan den 8 oktober och programmet finns här

 

Vi ses, Elisabeth,  Ni följer väl Kulan på twitter och  Facebook

 

 

PS. kvällens förtäring var rawfood från Blueberry, Christina  Hargell serverade