Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
demokrati

Tema källkritik och medier

På UR, Skolverket och IIS (Internetstiftelsen i undervisningen) finns många definitioner på källkritik och hur vi kan arbeta med media och källkritik i skolan.  Som en ingång eller fördjupning av arbetet finns det filmer, teater, interaktiv teater och musik på temat som jag presenterar i det här inlägget.

 

Demokrati, makt och medier, Vi & Dom

Vilken bild förmedlar medierna av de andra, de som inte inkluderas i samhällets normer? Hur påverkas vi av dessa bilder? Filmen Vi  & Dom  visas på Zita/ Folkets Bio. På nätet sprids propaganda av repressiva regimer och fejknyheter av lobbyister, samtidigt som en ny form av ”medborgarjournalistik” har uppstått. Hur påverkas demokratin? Biografen Zitas filmpedagoger erbjuder filmföreläsningar där filmexempel som belyser ämnet varvas med diskussion. Samtal om publicistiskt ansvar, källkritik och yttrandefrihet.

9eb21e75db12f148332570e868036fb0


Konspiration!

Det är valår och samhällsdebatten är starkt polariserad. Två journalister bestämmer sig för att skapa en ny konspirationsteori och skickar ut den i världen genom digitala kanaler. Vi får följa bygget steg för steg och när de ska visa sin avslöjande dokumentär på TV4 har de helt tappat kontrollen över sin skapelse. Journalisternas fejkade konspirationsteori har börjat användas av helt andra krafter än de kunde ana.

Konspiration! är en föreställning av Musikteater Unna om byggandet av en konspirationsteori. Läs mer om Musikteater Unna och föreställningen Konspiration på Kulan 

  1. Musikteatern Unnas. Konspiraton.

 


Sant, falskt och lite däremellan

Sant, falskt och lite däremellan är en humoristisk och allvarsam klassrumsrevy av Cirkus Tigerbrand.  Ibland kan sanningen visa sig vara falsk och lögnen visa sig vara sann – allt beroende på vilket perspektiv man har. När börjar en historia glida över till fantasi och när blir det till lögn? Vilket perspektiv väljer du som lyssnar? Vad är fakta och vad är friserat hittepå?
En klassrumsföreställning där publiken får vara med i interaktiva inslag med tankar och förslag till vad som kan vara sant eller falskt.Människan är det enda djur som ljuger. Vi ljuger tre till åtta gånger om dagen. Avslöjar lögnen gör vi bara sex gånger av tio. Inte mycket bättre än om vi singlat slant alltså…Enligt forskningen så behövs lögnen i det sociala samspelet. Vi börjar ljuga redan i tvåårsåldern, men det är först i sexårsåldern medvetenheten om vad som är på låtsas och vad som är på riktigt anses fullt utvecklad.

I en värld av alternativa fakta och där många redan i lågstadiet är aktiva på sociala medier- där rykten flyger snabbare än tanken – så är kunskap om sanning och lögn nödvändigt.  När man just börjat skolan öppnas världen. Man möter nya människor, nya idéer. Men det är fortfarande svårt att orientera sig mellan sanning och lögn.

f831f359b3c7ecc12ab799dbc90b33a0


Skärisbiografen: Truman show

Truman Burbank bor i Seahaven, en idyllisk småstad där husen är vackra och grannarna hälsar godmorgon med ett ständigt leende på läpparna. Han har ett hyfsat jobb på ett försäkringsbolag, är gift och lever ett vanligt liv. Att hans fru ofta beskriver livsmedel och köksredskap som om hon var med i en reklamfilm reflekterar han inte ens över. Det lilla livet är gott och Truman accepterar världen som den är. Vad Truman Burbank inte har förstått är att hela hans liv är en direktsänd såpa 24 timmar om dygnet som visas runt hela världen!

Tv-producenten Christof engagerade Truman som bäbis. Seahaven är egentligen världens största TV-studio. Alla människor som Truman möter, inklusive hans egen fru, är skådespelare. Hennes och andra människors ovanligt detaljerade beskrivningar av prylar och maträtter är bara produktplacering. När Truman upptäcker detta faller hans värld i spillror, hur ska han bära sig åt för att få ett eget liv? Han tvingas ifrågasätta hela verkligheten, vad är egentligen sanning?

Truman Show är en satir som inte lämnar någon oberörd med sitt direkta tilltal och målande narrativ. Mediernas inflytande och världshärskaren som dikterar vad som är sant eller falskt står i centrum. Alla måste spela med, annars blir de utkastade eftersom de hotar den rådande strukturen som TV-serien kräver.

Den här filmen är en del av filmprogrammet för skolor. Biljetter finns tillgängliga för skolklasser och kostar 20 kr/st. Rekommenderas för årskurs 8-9 och gymnasiet. Trumanshow visas på Skärisbiografen i Kulturhuset Skärholmen

2fa481444b524479eceaa0c954318800


VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?

Veta bäst – Hur kan du vara så säker? En nyskriven klassrumsföreställning av Teater Barbara om kunskap, för mellanstadiet.

Vi möter klasskamraterna Nene och Jojo som tjafsar om det mesta. Nene är självsäker och utåtriktad medan Jojo är försiktig och reflekterande.
Skolans bibliotekarie Minerva kommer till klassrummet med sina favoritböcker för att prata om kunskapens historia. När hon öppnar ”Den stora boken om kunskap” för att ta fram Platons urgamla kunskapsformel uppstår plötsligt en reva i tid och rum och in ramlar två gubbar som visar sig vara Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Exalterade över att ha landat mitt i ett lärosäte för unga medborgare upptäcker de båda snart att världen har förändrats och att deras syn på kunskap inte längre är en självklar sanning. Dråpliga situationer uppstår när de fem karaktärerna från 3 olika tidsåldrar ska försöka förstå sig på varandra och världen.
Rollerna gestaltas av två skådespelare och tre dockor i skala 1:1.Till VETA BÄST finns ett gediget pedagogiskt material för fortsatt arbete.
_DSC9809a större
Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM. Följ oss gärna på Kulans facebook
10155406_301412560009659_1397385610_n

Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

I inlägget berättar dramatikern och samhällsdebattören Stina Oscarson varför det är viktigare än på många år att vi inte tar demokratin för given. Inlägget utmynnar i en handbok i demokrati för skolan./Elisabeth

Jag var för ett tag sedan på en högstadieskola i en av de mer välbärgade stadsdelarna i Stockholm. Vi hade spelat en föreställning och skulle därefter ha ett samtal med eleverna om makt och demokrati.

En kille räcker upp handen och ber att få en penna. Han går fram till whiteboarden och ritar en kurva. ”Det här” säger han ”är en normalfördelningskurva som visar intelligensen hos en befolkning. Och vi som går här, tillhör den här delen.” Han pekar på den smala spetsen längst ut till höger. ”Vi tillhör eliten och det är ändå vi som kommer att styra det här landet framöver. Så kom inte och tala om med oss om demokrati.” Ingen av eleverna säger emot. Inte heller någon av lärarna. Normalfördelningskurvan är hämtad från socialpolitik.com/wp-content/uploads/2014/05

crowds2

Startpunkt för arbete med demokrati

Jag har länge tänkt att jag ville skriva något om demokrati och försökt hitta en startpunkt. Och det har egentligen funnits många. Men här kom den.

Jag blir både förvånad över påståendets direkthet, men är samtidigt väl förberedd. Har ägnat sommaren åt att läsa Jason Brennans bok Agaginst democracy, på svenska försiktigt översatt till Efter demokratin och denna har ännu inte kunnat släppa sitt grepp om mig. Inte för att det är bra litteratur. Inte för att Brennan är så välrenommerad att hans tankar är sådana man måste ta hänsyn till dem. Men för att det är så få böcker som har den kvaliteten att man håller med om hela analysen, men där slutsatserna skaver så mycket att det i hela min kropp därefter bara funnits en enda tanke: Det måste finnas ett annat svar!

Brennan frågar sig hur människor som lever i filterbubblor och inte har lust att krypa ur dessa och sätta sig in i politiken ska kunna göra val som är bra både för dem själva och för samhället? Han menar att de allra flesta inte har den politiska kompetens som krävs för att fatta beslut om världens framtid. Och inte heller har lust eller skulle bli lyckligare av att skaffa sig sådan. Och han argumenterar sig sedan med forskning och en pragmatisk slutledningsförmåga skickligt fram till att någon form av elitstyre vore bättre. För människan och planeten. För att de utmaningar vi står inför är så stora. Liknande tankegångar hörs faktiskt också allt oftare hos den radikala miljörörelsen. ”De här är för stora, för viktiga frågor för att överlämnas till folket. Som inte är insatta.”

51E7YMOyugL__SX322_BO1,204,203,200_

Att den här typen av röster fått ytterligare vind i seglen just nu är kanske inte så konstigt med tanke på de så kallade  demokratiska val vi sett där många tyckare anser att folket valt fel. Inte förmått se sitt eget och världens bästa.

Brennans slutsatser må lämna mycket att önska, men han ställer flera av de grundläggande frågor som demokratins främsta försvarare oftast inte ens anser sig behöva svara på. Där den kanske mest centrala är frågan om demokratin är ett mål eller ett medel.

Det är för övrigt också en fråga jag får i högstadieklassen jag inledde med att berätta om, när samtalet så småningom kommer igång. Jag bollar frågan tillbaka. Vad tänker du?

”Jag tänker att det viktigaste är att människor är lyckliga och att vi möjliggör en framtid även för kommande generationer. Och då borde allt annat vara medel för att uppnå det.

Och om vi människor nu är så dumma eller oengagerade att vi röstar fram politiker som är rasister, startar krig och förstör miljön då kanske vore smartare att göra på nåt annat sätt.”

 

 varjekrig

17- årligen är som ett eko av Brennan.

”Ditt resonemang är helt logiskt” säger jag ”och jag håller med om analysen.”

”Yes!” säger han

”men inte om slutsatserna. Och jag ska försöka förklara varför.”

Demokrati betyder i grunden folkstyre.

Men frågan som ännu ligger ouppklarad, 100 år efter det att den allmänna rösträtten infördes är; vilka är folket?

Om vi använder den definition av demokrati som kommit att gälla här, nämligen att demokrati är rätten att gå och rösta vart fjärde år, ja då är folket medborgarna i nationalstaten.

Men demokrati kan ju utövas inom både mindre och större geografiska områden än nationalstaten.

Första steget mot demokrati bör alltså vara att tydligt definiera inom vilket område demokratin ska gälla och vilka som omfattas av denna.

För det är ju uppenbart att det är många människor som befinner sig i landet men ändå inte omfattas av demokratin, när den är knuten till medborgarskapet.

Och inte bara människor. Det är också allt fler områden som idag undanhålls demokratin i takt med utförsäljningar av det som vi tidigare ägt tillsammans och att allt mer makt flyttas till företag.

Och för varje krona som går från det gemensamma till det privata minskar omfattningen av demokratin. Och ju färre människor och områden som omfattas av demokratin desto mindre blir dess legitimitet.

Och det är delvis det vi ser resultatet av idag.

bananerna

”Men om det är effektivare att driva ett företag utan demokrati ska man då inte göra det?”

Att man väljer att organisera sitt företag som ett aktiebolag är för att det ger mest vinst till ägarna. Och det är ett aktiebolags mål enligt aktiebolagslagen.

”Exakt. Och om vårt mål är att skapa ett gott liv för så många som möjligt ska vi då inte försöka hitta det mest effektiva sättet att göra det på. Är inte det vår skyldighet?” För mig är det självklart att demokratin bara är ett medel.”

Det låter bra säger jag men det finns ändå som jag ser det, ett grundläggande problem med att betrakta demokratin som ett medel. Och det är målet.

”Att skapa ett gott liv för så många som möjligt. Det borde väl alla kunna skriva under på.”

Det är möjligt. Men vem ska definiera vad som är ett gott liv?

Och det är här jag tror att vi går vilse.

För om vi inte låter alla.

Alla.

Vara med och definiera det då har vi förlorat.

Det handlar om värdighet.

Det må vara hur ineffektivt det vill.

De må leda oss på helt vansinniga omvägar.

Men rätten att definiera vad som är ett gott liv måste alltid tillhöra var och en av oss.

Oavsett förmåga.

Tidigare gärningar.

Framtidsutsikter.

Som jag ser det måste demokratin på samma gång vara ett mål och ett medel. Och det leder oss till den fråga som jag ser som mer intressant: Vad kräver då demokratin för att upprätthållas?

brottet_var_hunger

Det är en fråga som sysselsatt mig de senaste åren och var också den fråga som ledde till den bok jag nu i februari ger ut tillsammans med illustratören Sara Granér: Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? Man skulle kunna säga att det är en handbok i just detta: hur vi ska upprätthålla demokratin. Och den är riktad inte minst mot unga människor. Det är den bok jag själv velat läsa när jag var i tonåren för att få inspiration till vad det innebär att vara medborgare! Ett resonemang om konst och motstånd, samtal, frihet och demokrati. Och utgångspunkten är Gene Sharps 198 metoder att förändra världen utan våld

Gene Sharp, 198 metoder för att förändra världen utan våld

Gene Sharps metoder för samhällsförändring genom ickevåld fick 2012 pris av Right Livelihood för sin kamp. Sharp kallas ibland för “Ickevåldets Machiavelli” och har inspirerat demokratikämpar över hela världen, bland annat i Baltikum, Burma och Egypten. “I would rather have this book than the nuclear bomb” sade Litauens försvarsminister om Sharps mästerverk Civilian-Based Defense.

tror du att

Välkommen på bokrelase av Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Releasen blir den 13/2 på Södra teatern i Stockholm och kommer vara i form av en manifestation där artister, aktivister, journalister, politiker, arbetare, arbetssökande och andra vanliga människor läser exempel ur boken. Ett kraftfullt ställningstagande för att svaret på den urholkning av demokratin vi nu ser måste vara mer demokrati. Inte mindre.

På scenen bl.a  Stina Wollter, Lena Endre, Pia Sundhage, Rolf Lassgård, Suzanne Osten, Arne Ruth och Tove Folkesson.

Jag vill på detta sätt hälsa alla som bor i eller i närheten av Stockholm välkomna dit! Biljetter till releasen:

Och för alla er andra kommer kvällen att filmas och läggas ut här på bloggen så snart som möjligt efter evenemanget.

Jag kommer också gärna ut och talar om boken i skolor och för lärare i hela landet då jag själv ser detta som det viktigaste arbete jag gjort på många många år.

Och givetvis finns bok inkl. lärarmaterial att beställa till ett specialpris för lärare och skolor.

Beställning av bok och författarbesök

Beställning av boken för lärare / skolor: madeleine.Persson@leopardforlag.se eller 0723-28 42 18

Kontakt med Stina Oscarson för att boka eller få mer info om författarbesök: stina.oscarson@gmail.com eller 076-3084682

Stina Oscarson, regissör och författare

26904640_10156648978239879_2589135851708703826_n

Pedagogiskt café , tema demokrati

Onsdagen den 21 mars har vi tema demokrati på Pedagogiskt cafe. Vi tipsar om hur du kan förbereda dig inför arbetet med höstens val. Vi är mycket glada att en av våra föresläsare är Stina Oscarsson som kommer att berätta om boken Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig. Här anmäler du dig till cafekvällen.

Lyssna nu talar jag! Inbjudan

Lyssna! Nu talar jag! Femtonåringar talar till världen med skulpturer, affischer och debattartiklar!

Eleverna i årskurs 8, Lillholmsskolan, Skärholmen, har formulerat var sin åsikt om något i samhället de tycker borde förändras eller förbättras, tillåtas eller förbjudas.

Med hjälp av ord och bild argumenterar de för sin åsikt och försöker få så många som möjligt att tycka som de gör!

 

Deras utställning invigdes den 21 januari i Rotundan i Stockholms Stadsbibliotek, Sveavägen med att 15 modiga och vältaliga elever  höll alldeles fantastiskt glödande och övertygande politiska tal från scenen.  Elevernas arbeten: skulpturer i modell-lera, politiska affischer och debattartiklar finns att se i Rotundan till och med den 28 februari.

 

20 FEBRUARI – ÅTTOR TALAR – POLITIKER LYSSNAR – VÄLKOMMEN!

Torsdagen den 20 februari klockan 13.00 försöker vi genomföra ett demokratiskt experiment. Våra elever äntrar åter scenen för att argumentera för sina åsikter i form av korta tal, nu inför  en publik bestående av politiker på lokal- och riksnivå. Platsen är densamma,  Rotundan i Stockholms Stadsbibliotek, Sveavägen. Efter talen vidtar ett demokratiskt samtal mellan unga och vuxna! Vi tror att hela programmet varar en knapp timme.

 

Har Du lust och möjlighet att delta? Vi skulle vara mycket glada och hedrade!
Med vänlig hälsning Sten Canevall. lärare på Lillholmsskolan

 

 

 

 

 

 

PS. Mer information om projektet finns här, och här kan du se bilder på när
eleverna talade inför sina jämnåriga:

PS 2 Meddela gärna om du kommer till Sten Canevall så att de  vet hur många stolar de ska ställa fram

/Elisabeth