Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
DIS

Har den pedofila blicken blivit en norm?

Rapport från Zebradagen, en inspirations- och fortbildningsdag för pedagoger inom skola och förskola. Jag funderade länge på rubriken för detta inlägg. Rubriken känns inte heltäckande eller rättvisande för den tankeväckande eftermiddagen som jag upplevde. Programmet handlade om hur synen på nakenhet och hur vi kan beröra barns kroppar har förändrats. En omtumlande dag som inte gav några svar men öppnade för ett fortsatt samtal bland kollegor. I inlägget förmedlar jag min upplevelse av Zebradagen 2019. 

Stopp_Min_Kropp.1080

Anna Sparrman, professor vid Linköpings universitet pratade om relationen mellan seende, bild och nakenhet från barnkulturen och konstsfären. Anna menar att ”vuxenvärlden idag tittar på och granskar både bilder av barn, barn, sig själva och varandra med en pedofil blick. Med det menar jag att den pedofila blicken har blivit en norm. En norm som vuxna idag organiserar barns vardag utifrån.” Anna Sparrman, Children, sexuality and visual Culture

Barn och vuxna är väl förtrogna med den viktiga kampanjen Stopp min kropp. Men har vår förändrade syn på barns kroppar och  respekten för deras integritet också inneburit att personal, framför allt manlig personal på förskolan inte törs ta upp ett barn i famnen och trösta? Det är ju inte något kampanjen Stopp min kropp vill åstadkomma.

Anna tog exempel från andra länder där det finns skyltar vid ingången till lekparken om att bara vuxna som eskorteras av barn får vistas i parken. Hon tog också upp en skola i England där det var noga reglerat hur och vilka som fick ta i ett barn. Om ett barn ramlade och slog sig skulle lärare inte plåstra om barnet utan invänta hjälp från skolsyster. I Sverige är vi inte där än men visst har vi också fått den pedofila blicken? För 50 år sedan badade barn nakna, idag är det inte ovanligt att se baddräkter på bebisar. Vid sekelskiftet och några decennier framåt stod nakenhet för något hälsosamt. Men skulle Carl Larsson målat sin dotter naken 2019?

NAKENHET1

 

 Dansföreställningen OBS! Superviktigt

Vi tittar på Minna Krooks föreställning OBS! Superviktigt för barn från 4 år. En föreställning som på ett mycket finstämt sätt kretsar kring Stopp, min kropp. Föreställningen kan bokas med Kulanpremie.
I föreställningen ställs frågor som; Var på en hund kan man klappa? Var på en kompis kan man klappa?  Kan man säga nej när någon vill hälsa på?

 

Efter föreställningen pratar dansarna Minna Krook , Jonathan Sikell och Emelie Wahlman om hur de tänkte med föreställningen. Minna ville ta sig an de stora frågorna i livet utan att för den skulle bli för ”högfärdig” och filosofisk. Fantisera, vad kan livet bli? Våga lita på att barn klarar det. Att de också funderar på vad som är viktigt med livet.

Föreställningen handlar också om gränser, att känna efter vad som känns bra och när jag ska säga nej.

Dansverkstad med My

Zebradans erbjuder dansverkstad till alla sina föreställningar. Danspedagogen My Gren kommer ut till förskolan/skolan efter att barnen sett en föreställning. Tillsammans med My får de möjlighet att återuppleva föreställningen, element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen: dansworkshopen har Kulanpremie 

zebra10

Vi fick prova på hur en dansworkshop kan vara efter det att barn har sett Bokstavsbyrån och OBS Superviktigt.

Göra bokstäver med kroppen
Första övningen var från Bokstavsbyrån, vi fick röra oss fritt till klezmermusik och när musiken stannade skulle vi vara en bokstav. Sedan fortsatte vi med att gestalta fler bokstäver. På bilden ser du My sittande i mitten av bokstäverna.

zebra1

Statyövning
Därefter närmade vi oss temat för dagen, kroppar och närhet. Vi arbetade två och två. En fick börja med att bygga en staty av den andre. Hela tiden testa. Känns det här bra? När vi var nöjda skulle vi knäppa som med en kamera och ta en bild av formen. På bilden ser du en av deltagarna, clownprofessorn Nalle Laanela arbeta. När paren var nöjda med sina statyer fick statyerna liv och vi dansade runt till musik, hela tiden i den form vi hade fått.

zebra2

Maskinövning
Sista övningen med My var en ”maskinövning”. My ställde sig i ringen och började agera som en maskin med något enahanda och upprepande rörelse. Därefter kallade My på förstärkning och nästa som kom in gjorde en rörelse som hängde ihop med den ursprungliga maskinens rörelse. Så höll vi på tills alla var involverade som viktiga kuggar i maskineriet. Det var en rolig övning som jag gärna skulle göra i en klass när de känns okoncentrerade och trötta. Den som gick in kunde välja att bara fortsätta på någon redan pågående rörelse eller att introducera ett nytt förlopp. Det var upp till deltagarna att bestämma när de gick in. Ledaren för övningen ser till att det är ett snabbt tempo för att minska risken att någon stannar upp och försöker klura fram någon riktigt rolig rörelse. Som de flesta samarbetsövningar är det viktigt med tempo. Att göra det som faller en in och inte börja klura ut något konstnärligt eller roligt. Jag har en film från övningen som jag inte vill sprida på nätet men om du vill se den för att själv kunna göra övningen med klassen kan du höra av dig till mig.

Bonsack_machine wikipedia/commons/c/ce/Bonsack_machine.png

Åsa Fagerlund, danskonsulent

Zebradagen arrangeras av Zebradans och Dans i Stockholms stad och län, DIS. En av danskonsulenterna, Åsa Fagerlund avslutade dagen genom att visa filmer från tre omdiskuterade dansföreställningar. Föreställningar med vuxna och barn som dansade tillsammans.

Filmen du kan se här, Boris Charmatz, Musée de la danse “enfant”. Hur upplever du den?


Det är en fransk föreställning, skulle föreställningen kunnat gjorts i Sverige? Hur tänker vi kring vuxna som tar på barn? Hur vet vi om barnen i föreställningen kunnat säga ifrån? Vad känner de medverkande barnen? Är det fantastiskt för dem att få medverka på en scen med professionella dansare, att få uppleva en konstnärlig process? Hur upplever barn i publiken föreställningen? Är det vi vuxna som har en pedofil blick ?

I andra akten är rollerna ombytta och det är barnen som hanterar de vuxna. Om du känner att du har den pedofila blicken när du ser föreställningen, innebär rollbytet att du omvärderar första akten?
Eller har det ingen betydelse på grund av de vuxnas ålder och profession?

En intervju med Boris Charmatz om den kontroversiella föreställningen

10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

Skapande skola

De flesta skolor måste tänka nytt inför hur de använder bidraget läsåret 2019-2020! Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07

Skapande skola-projekt och -samarbeten ska innehålla konstnärligt skapande tillsammans med kulturaktörer verksamma inom konstområdena och som uppfyller bidragets krav på professionalitet. Fokus inom Skapande skola-projekt ska vara på de estetiska processerna och öka elevernas möjlighet till att möta konstnärliga uttryck.

  • Det innebär att en kulturpedagog/ museipedagog som är professionell inom sitt yrke men inte är utbildad inom Kulturrådets konstområden inte får arvoderas med bidrag från Skapande skola.
  • Det innebär att bidrag från Skapande skola inte får användas till separata kulturbesök om det inte innefattar ett fördjupat skapande för eleverna.

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt ska ha en koppling till Kulturrådets konstområden: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

Områden som exempelvis teknik, natur, värdegrund, media- och informationskunnighet, historia, programmering o.s.v. är skolämnen och inte konstområden.

Bidrag för att betala entré till museum?

Det är populärt att exempelvis besöka och boka visning på Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen, Tekniska museet och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från skolans budget där pengar finns för skolans ordinarie verksamhet. Kulturrådet anser att dessa och liknande besök ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnena.

Däremot kan skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturaktör som är verksam inom Kulturrådets konstområden. Workshopen ska vara upplagd så att det blir en skapande process för eleverna. Då får både elever och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Om en museipedagog arbetar med eleverna måste hen också vara en professionell kulturaktör.
Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Ateljée I_Nationalmuseum

 

Godkända Skapande skolapaket?

Många aktörer erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola.

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att arbeta med: dockteater, skuggspel, komposition, fotografering, musik,  film, hantverk, pantomim, dans, jonglering, drama, akrobatik , illustration, skriva och mycket mer .

Vi på Kulan får ofta frågan om skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär också att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Men kom ihåg att Skapande skola bidrag enbart får användas till ett besök om det också innebär att eleverna får fördjupa scenkonstupplevelsen genom eget skapande och uttrycka sin kreativitet. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta kulturaktörer

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Kontakta gärna rådgivare inom dans, film, teater, cirkus och teater. Går du utanför Kulan är det bra att begära in aktörens CV innan skolan anlitar dem.

Författarbesök

Vi har få författare, poeter och dramatiker på Kulan. Ordkonstnärer som gärna samarbetar med skolan och kan jobba med språket på oanade sätt, locka fram det egna individuella uttrycket och kreativiteten hos eleverna kan du bland annat hitta i Författarcentrums utbudskatalog. Ni som arbetar i Stockholm, missa inte att boka subventionerade författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår. Vill du resonera och få förslag på författare som passar din klass rekommenderar vi att du kontaktar Fredrik Lagerqvist på Författarcentrum. Fredrik nås säkrast via e-post fredrik.lagerqvist@forfattarcentrum.se eller på telefon 08-611 58 04.

Det finns många illustratörer och serieskapare som gärna besöker klassen för att visa hur de arbetar, under rubriken, Illustrationcentrum  Serier i skolan finns många verksamma serieskapare som du kan boka.

Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Konst och konsthantverk

Konstdepartementet är en digital plattform där du som jobbar i skolan enkelt kan boka konstaktiviteter inom samtidskonst, fotografi, illustration och konsthantverk. Konsthall C i Hökarängen har  kontakt med många konstnärer i Stockholm och kan tipsa vidare . Erik Annerborn är verksamhetsledare på Konsthall C nås på erik@konsthallc.se

Harriet två

Film

Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop av en filmpedagog eller annan person och innebär att filmupplevelsen leder till ett skapandeprojekt för eleverna.

fanzingo

Förslag på några aktörer och aktiviteter som finns på Kulan:

Filmcentrum, erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med praktiskt filmskapande.

Fanzingo Animation. De erbjuder en animationskurs på totalt 2 dagar. Första dagen får eleverna komma på en filmidé, rita bildmanus och sedan tillverka karaktärer och bakgrunder. Om ni önskar jobba med ett specifikt tema så går det bra att baka in i workshopen, tex “Vänskap”. Andra dagen animerar eleverna sina filmer med en iPad och stop motion-teknik. Eleverna lägger även till en berättarröst/dialog, musik och andra ljudeffekter.

Fanzingo, Filmreportage Eleverna får lära sig göra egna reportagefilmer; från manus till färdigklippt reportage. Eleverna lär sig eget journalistiskt grävande, undersöka frågor, samla in fakta med hjälp av filmen som verktyg. Ett filmprojekt som enkelt kan integreras i olika skolämnen. Fanzingo står för all teknik men kan efter önskemål även göra projektet med skolans teknik.

Fanzingo, Filmrally-Korta filmscener produceras på ett snabbt, roligt och lärorikt sätt! Eleverna lär sig filmskapandets grunder och att skapa film tillsammans. Allt med hjälp av en iPad och enklare klipprogram. Filmerna har premiär samma dag! Varje klass får delta i ett ”filmrally” med Fanzingo, antingen under en halvdag eller en heldag beroende på er bokning. Fanzingo börjar passet med en inspirerande introduktion i filmskapande och filmberättandes grunder. Det gör vi främst via olika korta filmer, filmklipp och övningar. Sedan delas klassen in i 4 -6 grupper för att skapa en kortare film. Eleverna får på så sätt arbeta praktiskt och kreativt och applicera sina nya filmkunskaper i filmskapandet. Gruppen drar en lapp ur en låda. På varje lapp står en känsla, tex.: överraskad, besviken, rädd, nervös, överlycklig mm. Den känslan ska gruppernas filmer landa i. De ritar ett bildmanus, filmar, klipper i iMovie- allt i en och samma padda.

Den Pedagogiska designbyrån, Animation på iPadEleverna skriver manus och animerar sedan sina berättelser med stop motion-teknik i iPads. Det går fint att arbeta ämnesintegrerat, men annars har vi olika knep för att få igång kreativiteten och manusarbetet. Filmerna blir någon minut långa och görs helt av eleverna men med lite hjälp från oss.

Create Motion, Dansfilm. Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. Vi utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur de går att överföra till kroppens rörelser. Vi använder olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning, och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö. Finns det möjlighet integrerar vi gärna andra ämnen i vår process. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och nära vuxna.

Create Motion, Film för scenHur kan film ingå som en del av en föreställning?
Utifrån föreställningens innehåll och sceniska behov väljer vi vilka tekniker som ska användas. Filmerna visas som en backdrop bakom scenen och blir en del av den sceniska gestaltningen. De kan t. ex. användas för att föra berättelsen vidare, länka scener till varandra, ge tillbaka blickar, eller gestalta skeenden som är svåra att göra på scen, exempelvis slagsmål med monster, flygscener et c.
Vi kan använda oss av tekniker som animation, greenscreen, compositing och livetagningar. Vi arbetar med Istopmotion och Adobe Premiere Elements. Vid behov kan även en kurs i Qlab ges som är ett professionellt program som används för att köra film, musik och ljud under föreställningen.

Stockholm filmfestival junior, Med mobila filmverkstäder erbjuder vi alla elever på grundskolor, grundsärskolor och gymnasier i Stockholms län att skapa egna filmer tillsammans med våra erfarna filmpedagoger! Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 1-3 minuter lång film. Tillsammans med våra filmpedagoger får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera. 

Musik

Söker ni efter musiker som kan hålla workshops i hip hop och spoken word rekommenderar jag att ni tar kontakt med Mia Ternström på Musikcentrum Öst. De kan all musik men många skolor efterfrågar hiphopp och det är en genre som tyvärr inte finns representerad på Kulan än. Musikcentrum Öst har också en webbsida där de samlat artister. På sidan kan du söka på genre och Skapande skola. Det är musikerna själva som valt att finnas på Musikcentrums sida för Skapande skola. Det innebär att du som beställare får vara vaksam och prata med artisten om vikten av att workshopen ska bygga på elevernas medverkan och eget skapande. Många erbjuder färdigmallade workshops och det är inte Skapande skola.

 Musikaliska i Stockholm arrangerar många konserter och därigenom har bra överblick av aktuellt musikutbud.

Create Motion erbjuder workshop i att göra musikvideos för högstadiet. Eleverna skapar sina egna musikstycken och gör musikvideos till dem. De inleder med att klassen får titta på olika exempel på musikvideos. Analyserar hur de är gjorda och vilka känslor de förmedlar, samt hur faktorer som bildkomposition, utsnitt, färger, klippning och effekter kan användas för att förstärka en stämning. Därefter lyssnar klassen på olika musikstycken och föreställer sig hur de skulle kunna gestaltas i bilder. Projektet genomförs i klassrum och i angränsande lokaler som korridorer och skolgård. Eleverna skapar ett eget musikstycke i Garageband under ledning av extern musikproducent som knyts till projektet. De kan också använda sig av inspelade musik eller sångsekvenser. Utifrån musiken tar de sedan fram en mindmap och ett storyboard över vad filmen ska innehålla och uttrycka. Grupperna filmar, och redigerar sedan och gör compositing i Adobe Premiere Elements.

På bilden ses Stockholms Saxofonkvartett arbeta med elever.

blomback1300020 

Dans och cirkus

Dans i Stockholms stad och län, DIS har flera dans- och cirkuskonsulenter anställda med bra omvärldsbevakning. De kan tipsa om aktörer som passar just din klass/skola. DIS har också en sida med tips för Skapande skola.

I ett blogginlägg för Kulan berättar jag om några av de cirkus aktörer som finns och tipsar om hur de kan användas i skolans ämnen och läroplan.

På bilden syns elever från Gärdesskolan som har en workshop med Cirkus utan gränser.

pyramid

Viktigt att prioritera

Det är glädjande många skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda skolan inte får lika stort bidrag per elev som för några år sedan. När ni får bidraget kan ni därför prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot. En mindre del av bidraget kan då användas till en installation eller aktivitet på skolgården/aulan som kommer alla till gagn exempelvis en nycirkusföreställning . På Kulan hittar du flera nycirkusar och orkestrar som kan underhålla en hel skolgård och stimulera till rörelse och musicerande. På bilden är det Cirkus le Fou som stimulerar till rörelse. DIS, dans i Stockholms stad och län kan ge fler tips på nycirkus och dans inför många elever.

fou2

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen.Undantag från treårsregeln är om kulturaktören förnyar sitt kulturutbud eller utvidgar sitt kulturutbud genom tvärkonstnärliga samarbete.

Regeln är inte till för att styra och begränsa utan faktiskt just tvärtom, för att vi i skolan ska bli påmind om att INTE begränsa oss till en konstform och en och samma kulturaktör år ut och år in. Hela skolan vinner på att få en variation av konstuttryck till skolan. Hela skolan kan få ett annat sätt att tänka på konstnärliga processer och hur de kan användas i undervisningen om de får uppleva det genom att olika professionella kulturaktörer kommer in till skolan med sin expertis och hur det kan berika undervisningen och skapa synergieffekter på sikt.

På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Eleverna ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att eleverna inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och skola vet att det är i skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck.  En  möjlighet är att låta eleverna välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att  ha synpunkter .

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skola-bidraget

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt på skolan som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

Behöver jag ange vilka aktörer jag ska arbeta med i ansökan?

I ansökan för Skapande skola behöver du inte ange vilken kulturaktör du ska arbeta med under läsåret 2019-2020 ( gäller för kommunala skolor i Stockholm) . Det är givetvis önskvärt men vi vet att det kan hända mycket under sommaren både med klasser och lärare. Skriv vilka konstformer ni vill använda er och hur de ska kopplas till kurs- och läroplan. När höstterminen ska starta är det lättare att börja detaljplanera. Men det är viktigt att du uppger vilka professionella kulturaktörer du arbetat med när pengarna ska redovisas. Bilden med dockor är från en av Teater Tittuts föreställningar. Tittut finns på Kulan med ett stort utbud av föreställningar.

Hans och greta

Har du tips på hur du arbetar med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information. Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n    

Kulturombudsträff för ökad rörelseglädje i klassrum och på raster!

”Det finns studier som visar att elever som deltagit i fysisk aktivitet innan lektioner i språk och matematik fått 40 procent bättre skolresultat. Och att två extra idrottslektioner i veckan höjer elevernas resultat. Andra positiva effekter är att upplevelser av stress, depression och ångest minskar, säger Christer Oja som är projektledare för Spring i benen, ett projekt som erbjuds Stockholms skolor. Därför väljer vi/ Kulan att ha en kulturombudsträff på temat rörelseglädje med dans och akrobatik.
fou2

Program

Under kvällen får du ta del av:

  • En workshop i hur vi kan hitta ett lustfyllt och enkelt sätt att röra oss mer under skoldagen.
    Vi lär oss också grundläggande begrepp inom dans och koreografi. Workshopen leds av Maria Nordlöw,  danspedagog och dramapedagog, lärarutbildare, högskoleadjunkt på SMI-Stockholms Musikpedagogiska Institut.
  •  Hur jonglering, akrobatik och balans kan vara en paus i skolarbetet, Krisoffer Sylwan från Cirkus Le Fou håller i workshopen.
  • En dans och musikföreställning med Sadunära, en humoristisk och interaktiv föreställning som utforskar lusten till lek. Med dans och spegellek till levande musik, leder, följer och härmar vi varandra. En trygg och rolig stund tillsammans där vi förundras och ler – och rätt som det är kanske även publiken dansar! Sadunära har Kulanpremie
  • Sadunära visar också några rörelselekar som går att göra i klassrummet.
  • Dans i Stockholms stad och län, DIS berättar hur de kan stödja skolan med dans och rörelse
9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344 foto Sadunära: Jonas Jörneberg

Kontakt och anmälan

Plats : Zebradans Renstiernas gata 48, buss 3 från Slussen eller Skanstull, hållplats Gotlandsgatan el. 10-15 min promenad från Skanstull.
Tid: 30 augusti klockan 16.30 – 20.00. Vi serverar lätt förtäring och delar ut kulturkort mellan 16.30-17.00
Målgrupp:  kulturombud, fritidspedagoger och intresserade lärare
Kostnad: bekostas av Kulan
 Anmäl dig här
Varmt välkommen!
Elisabeth och Christina

Vad skall din skola göra med bidraget från Skapande skola?

I år har alla skolor i Stockholm sökt bidrag för att arbeta med Skapande skola . Det är fantastiskt!
Vi som arbetar med kulturprojekt vet att estetiskt lärande  och kulturupplevelser sätter avtryck  i skolan, i klassen och för den enskilda eleven. På Kulans senaste Mötesplats berättade lärare och kulturaktörer om lyckade Skapande skola-projekt inom musik, dans, teater, film och bild/scenografi. Filmen från Mötesplatsen är några minuter. Vill du fördjupa dig i någon kulturprojekt eller kulturuttryck finns det länkar till varje film och blogginlägg i slutet av filmen.

På Kulan kan du också söka på Skapande skola som ämnesord. Då får du upp vilka kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola. Många erbjuder färdiga Skapande skola-paket. Men även om kulturaktörerna erbjuder färdiga paket finns det stora möjligheter för dig att påverka innehåll och upplägg så att det passar dig och din klass. Jag rekommenderar varmt att du bestämmer upplägget i samarbete med kulturaktören istället för att köpa ett färdigt paket .

Har den kulturaktör som du vill samarbeta med inte angett att de arbetar med Skapande skola? Ta kontakt ändå. Alla vill samarbeta med skolan.

På Kulan finns också konsulenter och centrumbildningar som har överblick av vad som finns inom respektive konstområde. Glöm inte att staden subventionerar författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår. Författarbesök i klassrummet kostar 800 kronor istället för närmare 3000 kr.  

Centrumbildningar och konsulenter för Skapande skola

Lycka till med  Skapande skola under läsåret 2016-17!

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Rörelse, balans och koncentration i klassrummet

Tips på övningar, rörelseprojekt och artister för klassrummet och skolan. Övningar som leder till skratt, rörelse, bättre balans  och koncentration. Blogginlägget är från en kulturombudsträff med cirkustema och artisterna som nämns kan du boka via Kulan.  

atrunk a trunk 2Först ut på programmet är Trupp Trunk; Camilla Rud, Petter Wadsten och Karin Svensson. Tillsammans ska  akrobaterna spela en cirkusföreställning, men allt går inte riktigt som de tänkt sig. Fantasi och magi blandas med förstklassiga cirkustricks och fysisk komedi.

acecilia

aemiliaDärefter berättade och visade Pär Söderlund hur jonglering i klassrummet kan vara ett stöd för att öka elevers inlärningsförmåga. På Pärs webbsida Jongleringslektioner finns e-kurser i jonglering att använda sig av. På bilderna ser ni läraren Cecilia Askesjö från Högalidsskolan öva med tunna dukar och läraren Emilia Romans från Martinskolan som är duktig på att hålla många bollar i luften samtidigt.

Ett tips är att börja jonglera med tunna dukar. Som lärare kan du lätt ta med dem till olika klassrum . De väger inte mycket och tar inte lika mycket plats som om du släpar med dig 90 jongleringsbollar. För många elever är det viktigt med rörelse i inlärningen,  som Aryilette, 8 år säger  ”Talen kommer lättare till mig när jag står upp”. Pär  tog också upp en sekundärvinst  vi kanske inte tänker på med jonglering. Oavsett om eleven är proffs eller amatör på att jonglera kommer hen att tappa bollar på golvet vilket leder till en extra rörelse och knäböj är bra för kropp och knopp.

Nina Hamann, lärare på Tyska skolan, och danspedagogerna Franziska Kusebauch och Pelle Tillö, gruppen Franzelle berättade om hur de arbetat med 24 elever från årskurs 4. Tio st 40- minuterslektioner slogs ihop till tre 80-minuters lektioner och en 60-minuters lektion. På denna tid arbetades en föreställning fram. Lokalerna som användes var ett klassrum och skolans aula. Utrustningen som behövdes var en projektor, en musikanläggning och stolar. Temat var genus och identitet och i projektet användes cirkus som en scenisk konstform där eleverna fick skapa och visa själva. Allt grundat från barnkonventionen artikel 31 och med anknytning till grundskolans läroplan. Nina, Franzi och Pelle sammanfattade sina erfarenheter från projektet med att cirkus är en tillgänglig och tillåtande konstform. Den skapar samarbete, rörelse och kreativitet. Eleverna får en känsla av: -Jag är stark! Jag klarar det! och att alla är konstnärer från dag ett. Vi fick också delta i en workshop med Franzelle.

workshop

franzelle 2

Claire Parsons presenterade föreställningen ”And Then…Och sen” och vad det är som hon gillar med cirkus. Claire använder sig av cirkus i sina dansföreställningar och det är användande av saker i förhållande till kroppen som inspirerar henne särskilt. Här hittar du Claire på Kulan

David Eriksson är ”Pink on the inside”. Davids föreställning kan du läsa mer om och boka på Kulan. d  I artikeln  ”För att bli populär måste man vara bad boy” av Ulrika Bye i DN pratar några unga killar om mansrollen i anslutning till att de sett Davids förställning Pink on The inside.  David har aldrig varit bra på att berätta med ord. Men han är bra på att berätta med kroppen! I sin enmansföreställning, som först gjordes för en vuxenpublik i Polen, funderar han över de normer som killar har att förhålla sig till. En föreställning om förutfattade meningar och rädslor. För killar. På insidan. En rolig, tankeväckande och intensiv hårdrocksshow där publiken får huka sig för att inte få en pingisboll i plytet.

APatrik&Wes2(EinarKlingOdencrants) ettt

Patrik&Wes4(EinarKlingOdencrants)Kvällen avslutades med ett 17 minuters inslag från föreställningen ”Between Someonesons” med Wes Peden och Patrik Elmnert. Patrik och Wes kan du läsa mer om och boka på Kulan.

Vi fick  17 magiska minuter med Patrik och Wes. Jag har, i likhet med David Eriksson, svårt att beskriva just det här numret med ord. Att dricka en flaska vatten kan vara konst. Varför göra allt lätt för sig här i livet? När man kan jonglera? Jag är hypnotiserad. Och gråter. Cirkus och dans gör något med en. Prova.

Kulturombudsträff med cirkustema

Kulturombudsträff med cirkustema på Danscentrum, cirkus och dans, hör ihop, liksom. Platsen har kunglig anknytning. Scenen var en gång i tiden Gustav V privata tennishall. Det kan du se spår av om du tittar upp och ser det bågformade taket. Genom åren har väggarna fått bevittna såväl bollspel som balett och kinesisk svärdsdans. Kulturombudsträffen anordnas i samarbete med  DIS, Dans i Stockholms stad och län. Kulturombud och intresserade lärare får se en del av Kulans utbud av cirkus, varieté och akrobatisk dans.

För Kulan /Monica Eriksson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth