Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
dramapedagogik

Teater i undervisningen

Modeller för att samtala om teater och dramatik, skriva dramatik och sätta upp en scen eller pjäs.

Rävholmen 106

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

Dramaturgen Anna Berg delar med sig av en modell hon tagit fram, med inspiration från många andra. I modellen betonar hon hur viktigt det är att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera,  utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning. Här kan du läsa mer. 

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen. Här kan du läsa hennes sex inlägg.

 

P1020207 (1024x683)


Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h


Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492


Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

Elisabeth Croneberg, författare och dramatiker delar med sig av konkreta tips för att skriva dramatik, vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi kan tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

Tuvalisa Rangström, Skriva texter för opera och teater. På bilden är Tuvalisa på Globala gymnasiet och berättar hur hon arbetar som dramaturg.

IMG_6477 BESKUREN


Kulturaktörer, dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

Många av stadens kulturaktörer arbetar gärna med teaterprojekt i skolan. På den här sidan har jag en utbudssida med aktörer för skolan.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m

Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Först rörelse och skatt, sedan undervisning

När jag tar emot en ny klass eller när klassrumsklimatet är pest, då har jag ingen bättre strategi än att lägga all undervisning åt sidan och arbeta med samarbetsövningar under några lektioner. För mig har det varit en väl investerad tid med klassen. De övningar jag tipsar om i det här inlägget bygger på rörelse, samspel och skratt.

Stefansson 3
Lena Stefansson skriver i sin bok, Rörelsen först ” En grupp som inte känner varandra eller som inte har arbetat ihop på länge behöver få sina första skratt tillsammans. Även de som redan känner varandra behöver tvätta vardagen ur sina kroppar för att det nya ska kunna skapas. Genom lek kan idéer födas. I leken öppnar sig medarbetarna för varandra. Ur leken kan samarbete uppstå som gruppen kan ha med sig i senare, svårare, faser av arbetet.” Boken innehåller konkreta övningar och tips, både för dig som vill arbeta med klassrumsklimat och för dig som vill arbeta med dramatik i klassen. Bilden är från Östra Reals gymnasium. En medieklass har dramalektion med läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

Lekar med fokus på rörelse och aktivt deltagande från alla där ingen slås ut befrämjar gruppklimatet och bryter ner hierarkier i gruppen.  Jag minns mitt första år som lärare när jag spelade innebandy på fritiden med ett gäng kollegor, bland annat en äldre kollega som var lektor i latin och grekiska. Under skoltid var han alltid korrekt klädd i kostym och fluga och jag vågade aldrig närma mig denna imposante herre. Men i spelet då vi gav järnet och tacklade varandra upptäckte vi varandra och vi blev bästa vänner.

SKARP1

Många har lättare att sitta still och fokusera på övningarna när de varit fysiskt aktiva och rört på sig. Genom samarbetsövningar får eleverna träna sig i att samarbeta och ha tillit till varandra. De har roligt och kommer garanterat att upptäcka nya sidor hos varandra. Bilden är från en workshop som gruppen Utmana har med elever. Gruppen Utmana finns på Kulan.

utmana-workshop-ht-2014-11 2b

Rörelsebank

De två övningar jag berättar om kräver att stolar och bord flyttas undan om du inte är så lyckligt lottad att du kan låna dans-  idrottssalen eller vara på skolgården.

Uppvärmningsövning
Ställ stolarna i en rad, längst bak och längst fram i klassrummet och dela upp klassen i två grupper. Ta bort några stolar från bakre och främre delen av klassrummet och be eleverna ställa sig på stolarna. Några kommer därigenom att få dela stol med en klasskamrat. Sedan är instruktionen att de ska flytta sina stolar till andra sidan av klassrummet. De får inte nudda golvet. Den grupp som först har med alla i gruppen och stolarna till andra sidan av rummet har vunnit. Kan vara bra att förvarna kollegor i närliggande klassrum, det låter mycket av förflyttningen och alla skratt.

Vitsen med övningen förutom att eleverna får skratta och röra sig är att det blir tydligt med vikten av kommunikation. Den grupp där de snabbaste drar iväg utan att tänka igenom hur alla kamrater ska kunna nå andra sidan med en stol förlorar alltid.
stol på rad2 

Vi är en del av en grupp

I den här övningen ska eleverna gå planlöst runt i rummet till musik och försöker hitta samma tempo.  Instruktionen till eleverna är att de ska känna av när de ska stanna och när de ska gå vidare. Redan efter några stopp blir det uppenbart att gruppen känner av den osynliga ”signalen” för stanna och gå utan att titta på varandra. Ingen ska leda. En utomstående ska kunna se det som en gemensam impuls. Övningen kan utvecklas genom att:

  • Variera tempot: Långsamt, snabbare, mycket långsamt, springer lätt, springer snabbare osv.Hela gruppen söker samma tempo. Fokus på att hitta gemensam start/stopp.
  • Röra sig genom att krypa, rulla, snurra osv. Fortfarande med start/stopp.
  • En person i taget stoppar och står stilla medan de andra rör sig. Skulle det hända att det blir fler än en person som står stilla så går det bra, flera kan stå still medan övriga gruppen rör sig. Snabba byten. Skulle det hända att fler än en person rör sig medan de andra är stilla, så går det  bra. I filmen ser du teaterlärare Alexandra Ljungkvist Sjölin leda övningen med en Spri och samhällsvetarklass  från Blackbergs gymnasium.

 

Tips för att arbeta vidare

stefansson12

  • Lena Stefensons bok Rörelsen först – om regi för rörelsebaserad scenkonst.
  • På webbsidan Dramapedagogik hittar du dramapedagoger.
  • I blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit finns några övningar , både som film och med text.
  • Pantomimteatern anordnar samarbetsövningar  och kan skräddarsy övningar för dina behov bland annat teambuilding och kommunikation. Pantomimteatern finns på Kulan.
  • Gruppen Utmana, ” sätter normer i rörelse” När vi tar med kroppen in i förändringsarbetet börjar vi inte bara tänka nytt utan också agera annorlunda. Utmana finns på Kulan
  • Scouterna har en aktivitetsbank med förslag på övningar, indelade på ålder, syfte och den tid du har till ditt förfogande.
10155406_301412560009659_1397385610_n
Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumenera på Kulans veckobrev  Elisabeth Söder

 

Olika sätt att ta kontakt och hälsa

Ett viktigt syfte med integrationsprojektet Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. I projektet träffas vi under flera lektioner och har film- och dramalektioner. En återkommande övning är hälsa och ta kontakt, att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper. I inlägget får du tips på två övningar du kan göra med dina klasser. Lärare är Alexandra Ljungkvist Sjölin.

/Elisabeth för Ung i STHLM

hälsa1

hälsa2

I övningen går de runt i rummet och när de får och /eller tar ögonkontakt fattar de varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Alla elever står i en ring, de skall hålla upp bägge handflatorna . Instruktionen är att 4 elever går in i ringen och utan att prata göra en blixtsnabb installation. När de går tillbaka så tar de ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart eftersom alla då har händerna nere.

#Tystiklassen, så här jobbar vi

I det förra blogginlägget berättade jag om vår kulturombudsträff, Sätt normerna i rörelse. En kväll som tillägnades #tystiklassen.  Hur kan vi förebygga en kultur som sitter i skolans väggar? Där elever agerar i enlighet med de förväntningar de förknippar med sin roll. I inlägget gav jag teater-, film- och litteraturtips som alla var för sig är en bra ingång för att samtala om rätten att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar.

Forumspelsövningar

I det här inlägget berättar jag om några övningar vi gjorde på kulturombudsträffen med dramapedagogen Agneta Josephson för att arbeta med #tystiklassen. Övningarna gav oss en ökad medvetenhet av vikten av att träna på att hitta ord och bemöta verbala kränkningar. Vi fick instruktioner som var lätta att tillämpa och göra även tillbaka i skolmiljön. På bilden ser du Agneta i full färd att introducera en övning. Bilden gör inte Agneta rättvisa. Hon ser sträng ut och pekar med handen men hon var raka motsatsen. Oerhört lyhörd inför gruppen. Men också tydlig med sin roll som ledare och vad övningarna gick ut på vilket gjorde att vi alla som deltog  i övningarna kände oss trygga.   
  
Teater de vill 6
 

Hur hjälps vi åt för att stoppa kränkningar?

Vi utgick från det som stod i inbjudan ”: Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap, att förhindra den här sortens utsatthet. Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna. Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa?

Forumspel

Agneta Josephson började med att ge en kort bakgrund till Forumteater och Forumspel, två kunskapssökande metoder som syftar till att bryta handlingsmönster. Tänk en scen i tunnelbanan, vi ser att en person blir utsatt för oönskad närhet. Vi är många i tunnelbanevagnen. Kan vi dra nytta av att vi är många? Gör det att vi kan resa oss upp och säga till de andra ”kom med mig, vi sätter oss bredvid tjejen /killen”? Vad finns det för andra alternativ? I Forumspelet kan vi pröva och testa olika ideér som därefter sitter i ryggmärgen och gör att vi nästa gång vi ser någon blir utsatt för kränkningar har en handlingsberedskap med ett batteri med alternativ beroende på hur situation är.

Vill du veta med om forumspel rekommenderade Agneta böcker av Katrin Byréus. Söker du på nätet hittar du bland annat en PDF om forumspel som Katrin har skrivit. För dig som vill arbeta med normer och normkritik rekommenderade Agneta,  Normkritisk pedagogik. För att arbeta med härskartekniker och motstånd, Fem härskartekniker 

Teater de vill 5

Lärakännaövningar med dubbelt syfte

På Agnetas webbsida har hon skrivit:  ”hur vi rör oss spelar roll. Hur vi lyssnar spelar roll. Hur vi säger det vi vill säga har betydelse. Att säga ifrån, liksom att ta in varandras perspektiv, avgör framtida möjligheter” och det var något vi fick uppleva under kvällen .

Vi började med uppvärmning. Alla fick sätta på sig namnlappar och ställa sig i en ring. Därefter blev en av oss tillsagd att gå fram till en person och säga dennes namn. Paret bytte sedan plats. De som fått sitt namn uppläst satte handen på magen för att visa att de blivit omnämnda. En enkel namnövningen alltså. Men så viktigt det är att höra sitt namn! För mig var det en ny gest med att sätta handen på magen för att markera att jag hade hört mitt namn. Det gjorde att ingen i gruppen riskerade att bli bortglömd.

Sedan utvecklade vi övningen med att gå fram till varandra men med olika instruktioner: som att gå med långa steg, korta steg, med axlarna bakåt, titta ned på något. Dessa instruktioner var det enda som Agneta sa. Det blev mycket tydligt för oss när vi därefter samtalade om övningen i par att röstläget hade förändrats när vi rörde oss på  olika sätt. När vi gick med axlarna bakåt talade vi myndigt och när vi tittade i golvet viskade de flesta av oss. Så stor förändring i en liten förändring i kroppshållningen. Värt att fundera på, får vi för mycket träning på vissa kroppsbeteenden? En ishockeyspelare exempelvis , tar hen med sig kroppsspråket utanför rinken och därmed också röstläget? Hur påverkas vi när vi möter hen i skolkorridoren? Övningen blev en snabb isbrytare för oss.

Det blev också tydligt att vi så snabbt anpassade oss till de andra och att det var den som började som satte tonen för gruppen.

IMG_4744

#MeToo repliker

Därefter fick vi bilda ett par med den som stod närmast. Eftersom vi rört om i grytan rejält i övningen tidigare var det ingen som kom att stå bredvid en vän. Ett smidigt sätt för en ledare att uppnå detta utan att komma med instruktionen ”Ställ dig bredvid någon du inte känner”.

Par om par fick vi samtala om #MeToo repliker. En replik som göra att någon blir utsatt, som är kränkade, går över gränsen. Några axplock från vår övningen: Visa pattarna, jag vet att du vill, håll käften din hora, du stinker billigt, kom igen, jag vet att du vill, lilla gumman det var väl inte så farligt, du har väl inte varit med om mycket du, tyst med dig, tänker du springa undan på toa nu? kom igen nu, jag veta att du vill, ryck upp dig för fan, skall du fega ut igen?  Vi fick därefter räkna till tre och tillsammans säga varandras repliker, först i vårt normala tonläge, därefter högt, viskande och sist med stark attityd.

Hur kan vi säga emot? Vi utforskar

Vi gör en ny parkonstellation och funderar på hur vi kan säga emot? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en arbetskamrat? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en elev? Vi fick säga varandras taskighetsrepliker och den som uttalat den i ringen fick fundera och ge svar på tal.  Därefter tillbaks till ringformationen och vem som helst i ringen fick svara på taskighetsrepliken. Vi ger tillbaka ansvaret till den som  handlar eller säger repliken.

När vi sa våra kränkande repliker kände vi verkligen det massiva motståndet från gruppen. Men som Agneta sa, ”Det finns ett värde i att utsätta sig för obehagligheter när det är en trygg miljö. Få känna hur det känns att få mothugg. Vi  behöver träna på det”.

Efter övningen pratade vi om risken med utnötning. Faran med att vänja sig, är det någon ideé att jag säger till? I vissa skolor finns en tuff attityd och språkbruk. Vi kände att vi måste vara alerta och hålla ut och hela tiden markera, det är inte okey!

Vad händer om jag svarar med samma mynt och kränker den som kränker mig? Eskalerar det? Är det synd om hen? En av våra deltagare tog också upp det vanligt förekommande ”kvinnliga ansvaret” att vi kvinnor måste sluta att både ta ansvar för sig själv och den som kränker.

Det kan också vara tryggt för den som kränker att någon ställer krav, att skolkulturen har tydliga gränser. Kan det vara skillnaden mellan skolor där taskiga repliker och beteenden är starkt förankrat?

Vi i gruppen pratade också mycket om vikten av att kännas sig trygg i rummet. Något som vi gjorde i alla övningar och som vi måste uppleva när vi agerar i skolan. Många av oss tänker därför träna på övningarna från kvällen med kollegor under trygga förhållanden.

Kvällen avslutades med att alla med en mening fick säga en tanke som vi tar med från kvällen, en efter en.

Tack Agneta för en viktig och rolig kväll!

Elisabeth

Teater de vill 2

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

#MeToo, sätt normer i rörelse

Lärare inbjuds till en kväll där vi genom teater och dramapedagogiska övningar reflekterar i förhållande till #MeToo.  Hur gör vi nu? Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna? Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa? Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap att förhindra att den här sortens utsatthet? Hur kan vi agera som individer, i grupp och påverka strukturer?  

Pressbild_SH2

 

Välkommen till en kväll där vi genom dramapedagogiska övningar och teaterupplevelse reflekterar i förhållande till #MeToo.

Teater De Vill spelar Seek &Hide. Ett drama om att söka sig själv och hitta sig själv bakom alla lager av masker. Teatern har samlat berättelser från elever som bearbetats till en stark föreställning. Teater blandas med parcour, musik och dans. Föreställningen subventioneras av Kulan med 50 kronor per elev när du bokar via Kulan.

23734589_1559863234097232_5495310698458120192_n

Hur gör vi nu? Hur hjälps vi åt för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna?  Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir uppmärksamma och handlar i situationer som dessa? Hur kan vi agera som individer, i grupp och påverka strukturer? Dramapedagog Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån leder övningar som får oss att reflektera i förhållande till #MeToo och makt.

Pressbild_SH3

Information och anmälan

  • Målgrupp: Pedagoger från skolor i Stockholms stad
  • Tid: 20 februari, förtäring från 16.15. Programmet pågår mellan 16.45-20.00
  • Plats: Scenen Pipersgatan 4, nära Hantverkargatan på Kungsholmen
  • Kostnadsfritt förskolor i Stockholm. Bekostas av Kulan
  •  Här anmäler du dig

Varmt välkommen! Christina och Elisabeth