Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Dramaten

Med Fröken Julie händer det något i klassrummet

I Norge ägnar lärare i norska nästan en termin åt att arbeta med Ibsen. Undrar hur många timmar de ägnar åt Strindberg? Hur arbetar du med våra nordiska världskändisar?

Pjäserna Ett dockhem och Fröken Julie spelas fortfarande varje dag någonstans i världen och ligger på tio i topplistan över spelade pjäser i världen. I inlägget tipsar om hur du kan arbeta med dramatik med betoning på Fröken Julie.

Reprofotograferat från påsiktsbild bild Sven Wulf – Nordiska museet

Så fungerar dramatik

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög.
Film NU 1951 Film NU 1951

Fler inlägg om dramaturgi och eller Fröken Julie

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Läsa eller titta på Fröken Julie

Fröken Julie finns att låna i gruppuppsättning på Cirkulationsbiblioteket . Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

YouTube finns det otaliga filmer på Fröken Julie, skoluppsättningar, trailers och klipp med de viktigaste scenerna i föreställningen, bland annat från Stefan Larssons starka uppsättning på Dramaten med Mikael Persbrandt och Maria Bonnevie. I filmen berättar också skådespelarna om nyckelscenerna och hur de valt att tanka scenen.

Fröken Julie på en och en halv minut

Mats Wahl och Bokförlaget Opal utlyste en filmtävling för landets alla unga 2013. Uppgiften: Fånga så mycket som möjligt av handlingen och känslan i Strindbergs Fröken Julie på 3 minuter. Juryns motivering ”Filmarna har en idé som är genomförd med avsevärd precision. Vad gäller sammanfattningen av dramat är den fyndig och träffande. Den filmiska gestaltningen är utmärkt. Vi möter en självfixerad och i spegelvärlden fångad Julie som blott förmår dansa med sig själv. Det finns en skönhet i berättartekniken som är slående. Slående är också hur väl filmarna lyckas skapa en film som går fram till åskådaren som någonting färdigt och komplett, trots att endast nittio sekunder används.”

Fler bilder från Fröken Julie på Dramaten

www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturdagar är lika viktigt som idrottsdagar

Kulan publicerar en efterlysning: Sofia skolas bildlärare, Anna Mautner söker efter kulturaktörer och institutioner som vill vara med och i skolans kulturdag . Vi på Kulan hjälper Anna att sprida efterlysningen och hoppas på många napp. Skolor som anordnar eller vill anordna kulturdagar, hör av er. Vi vill att ni skall synas på Kulan. /Elisabeth

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Öppet brev till kulturinstitutioner och kulturella aktörer

Vi skall ha en kulturdag på Sofia skola den 10 mars och behöver er hjälp. Som förstelärare i bild på Sofia skola arrangerar jag för tredje året i rad en kulturdag för eleverna på vårt högstadium. På samma sätt som idrottsdagar är och bör vara självklara anser vi på vår skola att en kulturdag bör vara det.
Elever bör inte bara förväntas producera kultur i de praktiska och estetiska ämnena, de måste få bli kulturkonsumenter och fostras in i en kulturell samtid också. Förra året fick vi skräddarsydda program hos Kungliga Operan, Tekniska muséets mediaverkstad, Dansmuséet, Östasiatiska muséet, Dramaten, Riksidrottsmuséet, Tensta Konsthall, Kulturhuset, Mångkulturellt centrum i Fittja med flera vilket var  uppskattat och därför fortsätter vi med att arrangera kulturdagar.

Operan visade kostymer

operan beskuren

Dansmuséet bjöd på Afrikansk dans

dansmuseet4

 Mångkulturellt centrum i Fittja lät eleverna pröva på att måla grafitti

IMG_0420 beskuren

Makode Lindes utställning på Kulturhuset

IMG_3555 beskuren och ändrad2

Släpp in elever i ateljéer, i teatrar, på muséer och i verkstäder

Sofia skola ligger i vår huvudstad med ett enormt kulturutbud som jag vill att våra elever ska få ta del av.  Visa dans, film och musikproduktion för dem och låt dem få göra masker, bygga rekvisita eller prova att agera på en scen. ”Kultur” kan låta gammalmodigt och dammigt i ungdomars öron men visionen är att det ska vara lika naturligt för svenska elever som OS, orientering och Gröna Lund.

Jag vänder mig till ER! När jag bokat aktiviteter tidigare år har jag fått kommentarer som: ”Vad Öppet brev till Kulturinstitutioner, muséer, konsthallar och privata kulturella aktörer?
”Roligt! Vi brukar undra var skolorna håller hus.” Men för oss på högstadiet är det inte så lätt att komma iväg från schemalagd undervisning så nu behöver vi er hjälp! Vi vill sy ihop ett smörgåsbord där eleverna kan välja bland olika kulturaktiviteter som helst kräver mer tid än en halv dag. Vi vill ha spridda aktiviteter och förutom input vill vi också ha en del interaktivitet inbakat i form av workshops eller verkstäder.

Utan er går det inte

Ni är experterna som nu kan vara med att skapa en oförglömlig dag för en grupp unga människor, våra framtida samarbetspartners, medborgare och kulturutövare! Så ta upp mitt brev på närmaste möte, skicka ett mejl eller ring mig på telefon och berätta om era visioner, förslag och erbjudanden, för jag vill ha er med allihop! Utan er går det inte och då blir det bara orientering och fotboll för högstadiet i år … Ser fram emot kontakt! Varma hälsningar Anna Mautner Telefon: 0706-822542 eller mail: anna.f.mautner@stockholm.se

Stockholm 20170113 Anna Mautner, Förstelärare i Bild på Sofia skola

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Teatern – Ett rum för lek, fantasi och trampoliner

Hur ser mötet mellan den fria konsten och skolans styrdokument ut? Hur kan vi mötas?

 Ada Berger, Unga Dramatens  konstnärliga ledare reflekterar över vår syn på lek och fantasi: Att vår tid blir alltmer polariserad och att det känns allt svårare att hitta lekutrymme i de offentliga samtalen, att det inte går att leka med tankar i dagens samhällsklimat. Det är svårt att vara en oliktänkare och det är svårt att få ändra sig. Därför vill Ada se teaterrummet som ett rum för lek. Ett rum där det finns möjligheter till att identifiera sig med tankar och karaktärer. Blogginlägg från Kulans kulturombudsträff på Unga Dramaten

ensam

En bok som inspirerat Ada är Lek och verklighet av Donald W Winnicott. Teatern kan väcka elevernas lekförmåga och konstens betydelser är mycket mer basala än att bara vara ett nöje. Ada önskar att vi tillsammans ska bygga broar mellan oss. Mellan teatern, skolan och eleverna. Hon är intresserad av hur det mötet kan se ut. Hur ser mötet mellan den fria konsten och skolans styrdokument ut? Hur skulle vi kunna mötas? Ada ser två bilder framför sig när hon tänker på konst. Den ena föreställer en tratt. Den andra bilden föreställer en trampolin. Konstnärlig höjd innebär att ta hoppet från trampolinen. Och att bra konst alltid är pedagogisk.

Skolbibliotekarie och kulturombud som gärna hoppar från trampolinen

Lars Håkan Larsson från Höglandsskolan  berättade för oss hur han arbetar med för och det väl så viktiga efterarbetet för att få eleverna att samtala och reflektera om det upplevda. Här kan du läsa om vad Lars pratade om under kvällen och med flera konkreta metodövningar i Lars  blogginlägg .

Föreställningen Ensam och Esmaralda


Kvällen avslutades med att vi fick uppleva föreställningen Ensam och Esmeralda. Filmtrailern  är från en repetition någon vecka innan premiären. Föreställningen är en berättelse om hur en konstnär kan bli till, i det här fallet Ingmar Bergman,  fritt från Bergmans självbiografi Laterna Magica.

bergman

Föreställningen är skriven av Martina Montelius och på ett lika komiskt som sorgligt sätt visar Ensam och Esmeralda hur fantasin kan bli en väg ut ur krav och förväntningar och hur barnets upplevelser kan ge material till konstnärligt skapande.

I en timme befann vi oss alla i ett rum uppfyllt av lek, färger, drömmar och fantasi. Dagens och morgondagens vuxenproblem med jobbstress, överfyllda tvättkorgar och byte till vinterdäck var som bortblåsta. Utanför Tornrummet ven höststormen och löven virvlade i Berzelii park. Men vi lekte. Med Ensam och Esmeralda. Och hoppade från trampolinen.

dramaten foto5

Unga Dramaten vill ha kontakt med kulturombud

Ada välkomnar alla intresserade kulturombud och lärare att kontakta Unga Dramaten för att vara med i en referensgrupp där vi kan prata om scenkonst så att den blir en trampolin.
Tack Mia Hertler på Unga Dramaten för en lyckad kulturombudsträff!  

adaDramaten5

 Blogginlägg från Kulans kulturombudsträff på Unga Dramaten den 25 oktober 2016 För Kulan – för att barn och unga (och vuxna) växer med kultur /Monica Eriksson.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Självkänsla, frustration och trots, likheter mellan 50 talet och 2014?

GGN_spel_0511_1920x0

Föreställningen  Götgatan på Dramaten– kärleksfull tonträff om historiska ungdomskravaller- Året är 1948 och Södermalm är Stockholms mest eländiga stadsdel.  Fattiga och frustrerade söderungdomar samlas vid Medborgarplatsen. Det är svårt att få jobb och om det inte syns på kläderna att man kommer från slummen så avslöjas man på dialekten. På danspalatset Nalen är ungdomarna från Söder portade trots att de kan betala inträde. Södermalm är en stadsdel som stigmatiserar. Söders ungdomar känner sig maktlösa och svikna och vid påsktid 1948 sätter ungdomskravaller bilar i brand på Götgatan.

 

Pjäsen om Götgatan är skriven av Jens Ohlin och Kristian Hallberg och bygger på verkliga händelser.  Jag såg den med en gymnasietvåa och det var en föreställning som både jag och ungdomarna förbehållslöst tog till våra hjärtan.  Då spelet börjar befinner sig pjäsens södermalmsungdomar nedanför Medborgarhusets trappa. Den gula neonslingan som signalerar bad lyser välbekant mot publiken. Högst upp på trappan talar en politiker i rävboa och spetshandskar om ungdomsproblem och till intet förpliktande satsningar. Publiken får sedan följa henne och fyra levnadsglada ungdomar tillsammans med en Kurt Olssonsk journalist dagarna innan kravallerna bryter ut.  Det hela är dråpligt och mycket komiskt.

 GGN_rep_008_1920x0

Utöver de fyra skådespelarna består ungdomsgänget av dansare från Fryshusets estetlinje. Tillsammans bjuder de på en fartfylld och medryckande föreställning. Det är mångbottnat och både roligt och sorgligt.  Den rörande optimistiske tattaren Burret – ett av samhällets riktiga olycksbarn – är omöjlig att inte älska!

 GGN_spel_1229_1920x0

Både eleverna och jag var lyriska över Dramatens kärleksfulla lektion i Stockholms historia med så uppenbara paralleller till Husbykravaller och utanförskap i vår samtid. Götgatan ger också många underhållande exempel på färgstark söderslang som kan förgylla språksociologin i Svenska 1.

 

Det är bara att hoppas att riktigt många Stockholmselever får möjlighet att uppleva den sinnrika Götgata som gestaltas på Målarsalen under våren.  

 

Eva Winiarski, lärare i svenska

Södra Latin

 GGN_rep_press_61_1920x0

  

Andra föreställningar på samma tema

Förorten brinner, teater Fryshuset

b7afc601e2e0aecd5874174a6a04d4d8

En föreställning om unga människor som bor och lever i programmen, baserad på verkliga öden, på intervjuer med killar och tjejer om deras liv. En bild av ungdomars hopplöshet och misstro mot polis, myndigheter och samhälle. Hur har det blivit så och varför?

Förorten brinner är en pjäs med påträngande realism. Ämnet är en av vår tids stora framtidsfrågor – situationen i våra förorter, ungdomars utanförskap och flykten in i en destruktiv livsstil. Föreställningen är skapad dels för att ge unga människor en ökad insikt om konsekvenserna av att göra fel val. Dels för att öka förståelsen för vad ungdomars utanförskap faktiskt leder till. Föreställningen går att boka med Kulanpremie

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Dramaturgins byggstenar med hjälp av Hans och Greta. del 1

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi  kan hjälpa dem  att att lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog. Därför bjöd KUL1415 in lärare till två  workshop kring dramaturgins byggstenar. Vår dramatiker Elisabeth Croneborg inledde med att läsa sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. En stark berättelse som innehåller alla dramaturgins byggstenar. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

HOG_lans_press_1920x0

Övningar i att hitta vändpunkt

Vi fick ta ut  akterna i sagan: början, mitt och slut . Vi funderade över vilka av karaktärerna som förde berättelsen framåt och viktiga vändpunkter  i sagan. En bra övning att ta med i klassrummet . Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Tolkningar av Hans och Greta

Som lärare i psykologi har jag varit förtjust i att konkretisera psykoanalysen genom att berätta om olika psykoanalytiska tolkningar på våra mest kända folksagor. Men med viss försiktighet. Dessa sagor ligger eleverna varmt om hjärtat och en del av mina elever tyckte att jag förstörde deras upplevelse av sagan.

Bruno Bettelheim menar att orsaken till att våra folksagor har levt kvar så länge är att de innehåller viktiga livsfrågor som barn och vuxna behöver möta. Enligt Bettelheim handlar Hans och Greta om att barn måste ge upp sin modersbundenhet: släppa taget om mamma och klara sig själva. Dessutom ska de också släppa sin orala fixering  som Bettelheim kallar det. Alltså sluta att suga på tummen eller att kräva att bli matade som småbarn. Bettelheim, Bruno, ”Hans och Greta”, ur Sagans förtrollade värld, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1979.
Erich Fromm har också gjort en psykoanalytisk tolkning av Hans och Greta i Det glömda språket: en första vägledning i konsten att förstå drömmar, sagor och myter (översättning: Inga Lindsjö) (Natur och kultur, 1953)

HOG_0593_1920x0

Hans och Greta på teatern

Bilder i blogginlägget kommer från Dramatens uppsättning av Hans och Greta, dramatiker Martina Montelius.  En berättelse om att växa upp utan pengar till glass på utflykten, om syskonskap och om hur beroende föräldrar är av sina barn. I nuläget finns tyvärr inga fler föreställningar planerade.

daf68980b568392fa103ae9d522a44d5

Fria Teatern spelar också Hans och Greta men med titeln Hans och Greta i Högdalen . Bilden är från föreställningen. ”En berättelse om två syskon på flykt, som med sagans hjälp berättar sin historia för oss. Ingen får veta att de bor där. Häxan bjuder på kakor och vill att de ska vara som vanliga barn. Hans, som är äldre, måste hela tiden påminna Greta om att de inte är vanliga barn. De gömmer sig. Och de måste följa reglerna. Aldrig gå i affärer. Aldrig åka tunnelbana. Aldrig prata med nån de inte känner. Och aldrig säga sina riktiga namn.

Hans och Greta i Högdalen är en berättelse om två syskon på flykt. Om längtan efter det som varit. Och om när längtan efter att få leva, gör att man måste göra nåt som är alldeles för farligt.
Vid möjlighet föregås föreställningen av en workshop, där skådespelarna kommer ut till skolklasserna och talar om sagan Hans och Greta, vokabulären kring papperslösa och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. På föreställningen följer också ett eftersamtal med tid för att ställa frågor. Lärarmaterial finns.Utanförskap. Saga. Övergivenhet. Papperslösa. Demokrati. Identitet. Mångfald. Olika kulturer. Krig och fred. Kan användas i skolan för värdegrundsarbete, FNs barnkonvention, samtal om migration.

/Elisabeth

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Information du inte kan läsa dig till, en fördel med lärarträffar

JOH_press_06_1920x0

Lärarkvällar på kulturinstitutioner är guld värt, att få höra regissörer, scenografer, filmare, koreografer och musiker berätta om varför de valt att arbeta med med ett projekt, varför de valde det perspektivet, den lösningen  … det är information som förhöjer värdet  av kulturbesöket för klassen och  vidgar samtalet i klassrummet. Dramaten bjöd in till en lärarkväll om föreställningen Johanna.  

Johanna är inte producerad för att vara en skolföreställningen men Dramaten erbjuder alla ungdomar under 26 år att köpa biljetter  för 100 kr oavsett pjäs och scen.  Den här kvällen fick vi bland annat veta att den unika scenlösningen med flera roterande spelplatser hade tagit fyra månader att färdigställa. Väl så intressant information för vissa elever som regissörens tolkning och val av perspektiv. Kulan bad en av de närvarande lärarna Eva Winiarski, från Södra Latins gymnasium att skriva ett blogginlägg och berätta om träffen och föreställningen. Vi lägger upp alla liknande evenemang på Kulan facebook gå in och gilla oss så missar du inga erbjudanden och information.

/Elisabeth

 Vad är en god människa och vad är egentligen en god gärning?

Vi är ett 30-tal lärare från Stockholm som en kväll i december bjudits in att se föreställningen om Johanna. Vi samlas i Målarsalens foajé för en introduktion av regissören Jenny Andreasson. Hon berättar att hon sedan tidig ungdom varit fascinerad av Jeanne d´Arc och att hon länge velat göra en pjäs om henne. När Jenny Andreasson presenterade sina tankar för författaren Mirja Unge nappade Unge på idén men ville förlägga den unga stridbara kvinnans kamp i nutiden

Vad är det alltså som gör en människa god och vad kännetecknar en god gärning? Det är frågor som författaren Mirja Unge tillsammans med regissören Jenny Andreasson ställer i Dramatens föreställning om Johanna – en ung hyperkänslig kvinna som hör naturens röst. Skogen, vattnet, fåglarna vädjar till Johanna om att hon ska rädda dem från att skövlas och förgiftas. Moder Jord skriker ut sin förtvivlan och hennes kanal är en ung kvinna.

Mirja Unge reste till Norrland och då hon där upplevde skogsskövling på nära håll fick hon idén till den högst moderna Jeanne d ´Arc som just nu gestaltas på Dramatens stora scen.  Det har blivit en pjäs med andliga förtecken om en besjälad jord i nöd.  

Johanna föds på trettondagen – Kristus uppenbarelsedag – i ett sagolikt vackert hus omgivet av skog. Hon märker tidigt att hon hör skogens röst och har en stark känsla av att hon är född för att rädda jorden.  Hon känner orden inom sig.

JOH_press_09_1920x0

 Med hjälp av naturens röster blir hon en miljöaktivist som med överjordiskt mod och envishet för en kompromisslös kamp för naturen. Johanna har dessutom en mirakulöst helande kraft som drar till sig människor som vill bli botade. Då hon så småningom blir politiker och hamnar i riksdagen bjuder hon hem gatans flyktingar och hemlösa att bo i tjänstebostaden och så småningom får hon knappt plats själv.  

JOH_press_19_1920x0

 JOH_press_13_1920x0

 

Johanna är en poetisk och vacker föreställning som utan att förenkla ställer vår tids stora existentiella frågor. Precis som verklighetens Jeanne d ´Arc får Johanna betala ett högt pris för sin idealism. Hon tas till fånga som miljöterrorist och hennes kamp slutar till sist i fängelse.  Liksom i inledningen leder tankarna i slutscenen till Jesus. Johanna är oskadliggjord och fångad i handfängsel. Till de människor som samlats för att ta avsked ropar hon ”Gråt inte över mig, gråt över er själva.” Inga tårar över Johanna kan rädda världen däremot engagemang och handling i Johannas efterföljd. På Dramatens webbplats finns en trailer om föreställningen

 

För mig som gymnasielärare var det en inspirerande helkväll Dramaten bjöd på. Jag vet att den här pjäsen talar till de ungdomar jag undervisar på Södra Latin. Där finns det många Johannor. I min morgonlektion denna måndag fanns hon med. Klassen redovisade nyskrivna dikter och plötsligt hör jag Dramatens Johanna i en av mina elever:

 

 ”Jag är jag och jag är ingen. Det gör ont att skrika och det gör ont att låta bli. Jag är mina känslor, men mina känslor är så mycket mer än jag. De slukar mig. Jag är ingen. Jag är besatt av att känna”

 /Eva WiniarskiLärare i svenska och religion på Södra Latins gymnasium

Andra föreställningar, och workshops med miljötema på Kulan

  • Den som har flest saker när den dör vinner, en workshop om konsumtion, hållbarhet och lycka. Tage Granit
  •  Ekoreko? I denna återbruksworkshop berör vi frågor som masskonsumtion, materialism och hållbarhet. Moderna Museet
  • Göra världen bättre – workshop.Delta i klimatworkshop där du själv får uppfinna klimatsmarta lösningar. Kan beställas fristående eller kopplas till vår föreställning Frossa
    Teater Barbara
  • Hållbar utveckling, – reportage om miljö och klimat. FilmCentrum Riks
  • Tango på en soptipp,Vi leker med den galna tanken att jorden är en soptipp. Vad gör vi med vår tid här? Skaffar saker, slänger saker? Hoppas hitta meningen med livet. Avart dans och rörelse  

 

UR-serie, Rädda jorden

Maria Edgren är högstadielärare i svenska och författare. Med utgångspunkt i sin bok Projekt Rädda Jorden: ett flaskpostäventyr reser hon runt till skolor i landet och talar om vad som händer med planeten om vi inte slutar smutsa ner den. Finns i lärarummet/ UR, En sagostund för jorden 

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.
På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.
KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder