Vi lär oss skriva dramatik
En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.
Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.
Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.
Den dramaturgiska modellen
På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.
Övningar inför manusskrivande
Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.
- Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om. Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
- Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
- Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?
Mellan övning tre och fem
Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist), samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..
Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare, passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.
Andra sätt för att beskriva karaktärer
Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.
Uppgift 5
Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar. Det ska vara ett uppmuntrande brev.
Utgå gärna från en folksaga
När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av Hans o Greta.
Låt eleverna ta ut akterna i sagan, början, mitt och slut . Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen? Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?
Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.
Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland. En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:
- Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
- Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
- Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
- Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
- Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
- Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
- Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
- Har alla förekommande karaktärer en funktion?
- Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?
Råd inför manuskrivande
Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.
Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.
Läs mer om att skriva dramatik
Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.
Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils foton och bilder.
- Centrum för dramatik har en bra sida för skolor om teater och dramaturgi.
- Kulturrådet har skrivit om Jordi Alemeida från Sturebyskolan som använder drama för att undervisa i engelska.
- MTM, myndigheten för tillgängliga medier har gjort lektionsförslag till Fröken Julie
- Michaela Forssén har en webbsida om kreativt skrivande, här får eleverna tips på hur de kan tänka för att driva handlingen framåt genom intriger.
- Ett snabbläst tips på en A.4 är Pixars 22 tips för storytelling
Inför teaterbesök
Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen. Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.
Stöd från Kulan
Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien) hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.