Visar alla blogginlägg med nyckelordet:

dramatik

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

• Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
• Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
• Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut .  Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

• Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
• Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
• Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
• Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
• Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
• Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
• Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
• Har alla förekommande karaktärer en funktion?
• Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

• Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
• Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
• En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder

Dramaturgi del 2, den dramaturgiska modellen

Den dramatiska modellen

I det förra inlägget Dramaturgi med hjälp av Hans och Greta skrev jag om pjäsens aktindelning, början, mitt, slut och vändpunkter som för berättelsen framåt.  Våra elever är väl bekanta med filmers och seriers dramaturgi. Men innan eleverna börjar skriva är det bra att sätta ord på verktygen som de är så väl bekanta med.  Den dramaturgiska modellen på bilden kommer från Veronica Gröntes sida  Makete, en sida som jag rekommender varmt. Där finns bland mycket annat en länksamling för manuskrivande. På YouTube hittade jag också den dramatiska modellen som film/Flipped classroom. Läraren lyfter bland annat fram ett internationellt perspektiv på dramaturgi och talar om ett vidgat textbegrepp. En bra introduktion. Läraren är tyvärr inte namngiven på You Tube och missar mitt beröm. Centrum för dramatik har  manushandbok på sin sida för elever  som inte är bekanta med ”point of no return” synopsis, sorti …..

Tips på kortfilmer som följer den dramaturgiska modellen

I facebookgruppen Svenska i åk 6-9 hittade jag flera tips på bra och tydliga filmer som följer den dramaturgiska kurvan:

CGI Animated Shorts : ”Francis” – Directed by Richard Hickey

Lottoreklam, Snälla Åke

Birds on Wire – For the birds, Pixar

Så här fungerar dramatik

Mats Wahl  skriver  ”Så här fungerar dramatik ” på sin webbsida Storyland  ”Ur dramatikerns perspektiv handlar arbetet om att tillhandahålla det redskap med vilket teatern kan * skapa, * upprätthålla, * utveckla, * avsluta en relation mellan scen och salong. Relationen kännetecknas av ömsesidighet. Om skådespelarna inte har publikkontakt försvinner delar av skådespelarens förmåga att söka, finna och levandegöra rollen. På samma sätt som publiken kan tala om ” en bra pjäs” eller en ” bra föreställning ” talar skådespelare om en ” bra publik.” Relationen mellan scen och salong skapas utifrån den av dramatikern skrivna pjäsen. Det i all berättarkonst klassiska tricket är att i lyssnaren / åskådaren väcka frågan ” Hur ska det gå?” Den dramatiker som avstår från att väcka den frågan har gjort det svårt för sig eftersom publiken kommer till teatern med förväntningar. En del av förväntningarna innehåller – ofta, men inte alltid – önskningar om att få bli fångad av frågan ” Hur ska det gå?” Gå in  snurra runt i Storyland, Mats Wahl delar frikostigt med sig av tips inför manusskrivande och mycket annat.

Den dramaturgiska modellen berättad av dramatikern Elisabeth Croneborg

Några råd av dramatikern Elisabeth Croneborg i samband med en workshop KUL1415 anordnade:
Elisabeth betonade att dramaturgi är verktyget, ”huret” och den är viktig för att föra berättelsen framåt.  Innehållet, det du berättar- handlingem är ”vadet”. Vad är alltid viktigare än hur. Dramaturgi är till för att förmedla det du vill berätta på bästa sätt. Aldrig ett självändamål. Men om dramaturgin är ogenomtänkt  kan åskådarna tappa intresset för karaktärerna och handlingen trots att berättelsen i sig är fängslande.

Akt ett
I akt ett presenterar du huvudpersonens karaktär och problem. Huvudpersonen stöter hela tiden på hinder som skapar konflikt. Karaktären gestaltas genom det sätt som problemen löses på. Vilka hinder skall huvudpersonen utsättas för? Beskriv platsen och tiden och hur huvudpersonen lever här och nu. Sammanfattas i PPP – person , plats problem.

Fundera på tidslinjen. I slutet av akt ett tar berättelsen en ny oväntad riktning, det är här då mannen år ett oväntat brev, flickan möter pojken ……..Vändpunkt 1
Här väcks frågan, hur skall det gå? Utan karaktärer och konflikter ingen berättelse.

Akt två
Vändpunkt 2 avslutar akt två och kallas den punkt då din huvudperson är närmast döden. Det är då det ser mörkast ut, som om allt kommer att gå åt pepparen.
Något triggar dock din huvudperson att agera, eller inte, och då når hen strax efter vändpunkt 2 den vändpunkt som kallas klimax, ungefär i akt tre.  Det är här som Göran slår ihjäl draken. Med klimaxet så får vi svar på frågan från akt ett.
Akt två fördjupar och utvecklar berättelsen. Berättandet växlar mellan plus och minus, nya karaktärer gör entré, bikaraktärerna fördjupas, överaskningar kommer etc.
Här kan vi föra in:  hjälpare/confidant ( bäste vännen, den man anförtror sig till) och  huvudfiende/antagonist.

Akt tre
Slutet av akt tre handlar om hur livet och platsen nu ser ut. Hur den nya balansen ser ut. Huvudpersonen har kanske gått från ett tillstånd till ett annat. En en inre och och yttre resa
som man sällan kan göra utan att gå igenom jobbiga händelser.

Vill jag bygga ut historien? Skriva på flera olika nivåer, ett privat, socialt och nationellt perspektiv. Akt ett och tre är ofta korta och akt två längre.

 Introducera den dramaturgiska modellen i klassrummet

Folksagor är bra som underlag för att använda den dramaturgiska modellen.  Eleverna kan börja med att bestämma vad som är:  anslag, presentation, vändpunkt, fördjupning, upptrappning, konfliktlösning och avtoning på Hans och Greta . Ännu lättare är kanske  att visa reklamfilmen Lotto-Åke  . Eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses.

Dramatiker kommer gärna till skolan

På Kulan hittar du dramatiker som gärna kommer ut till skolan. De kan bland annat prata om: Hur förändras en händelse ur olika perspektiv,  den aristoteliska berättarkurvan, eller dispositionskurvan, orkestrering, dialogskrivande, övningar, ”Filmmanuskript, förlitar sig i hög grad på det visuella skeendet – den ordlösa handlingen”.

Läsa manus inför teaterbesöket

Det brukar gå bra att inför teaterbesök kontakta teatern och få ta del av föreställningens manus. Det räcker med några sidor. En intressant uppgift för elever att fundera på är hur de skulle iscensätta manus. Det gör även teaterbesöket mer givande. Passa också på att vara referenspublik när tillfälle gives, eleverna brukar vara enormt sugna på att få se den färdiga föreställningen om de blivit delaktiga i skapande processen.

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder