Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
dramaturgi

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

IMG_0012

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

tunnelbana

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

  • Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
  • Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
  • En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Självklart är det stimulerande att även få in dramalärare i klassen som komplement. På Kulans sida med rådgivare hittar du kontaktuppgifter till dramatiker och dramapedagoger. Du kan också få tips på en mängd  dramaövningar på webbsidan Dramaövningar .  I blogginlägget publicerar jag några filmer från våra dramaövningar. Tanken med att visa filmerna är att ni förutom att få övningen gestaltad även skall kunna iaktta Jordis aktiva ledarstil. Tack alla kulturombud som generöst ställde upp på att bli filmade! Har du missat första inlägget från Jordis workshop? Det finns här: Dramaövningar i klassrummet ? Del tre från Kulans blogginlägg med Jordi kommer att handla om kunskapsrelaterade dramaövningar.

Träna lyhördhet

Vi fortsätter med enkla dramaövningar för att värma upp klassen. En uppvärmningsövning som går fort är räkna till 10. Tio deltagare ställer sig i en ring och skall räkna till 10 utan att kommunicera med varandra om vem som skall börja och vem som kommer säger nästa siffra. Syftet med övningen är att arbeta med lyhördhet och känslan att vara en del i ett sammanhang. Vår grupp klarade uppgiften med bravur på andra försöket.

Skapa en tillåtande stämning i gruppen

När vi skall göra att grupparbete krävs det att vi bejakar varandra för att få upp att få fram många idéer. Då kan det vara bra att mjuka upp gruppen genom att göra ja-leken. Den tar inte många minuter från lektionen. Som en introduktion till ja-leken och följa John fick vi börja med att vända på det och säga nej till alla förslag. Trots att vi visste att det var en övning kändes det hårt att få nej på våra förslag.

Nej-leken

Ja-leken eller Följa John

Vi delade snabbt in oss i grupper om tre eller fyra med roterande ledarskap. I övningen är det viktigt att inte tänka, vi gör rörelsen tills vi får en ny impuls, byter ledare men stannar inte upp. Tempo, tempo, tempo är en nyckel för att det skall bli bra gruppdynamik. Om eleverna stannar upp och tänker blir det prestationsinriktat.

En bejakande övning som gjorde oss varma och glada. Jordi berättade att han ibland bara nämnde ja-övningen utan att göra den i klassen för att de skulle komma ihåg vikten av generositet och öppenhet mot varandra. Det är också en övning i att lita på sina impulser. Så fort vi börjar att stanna upp och tänka förlorar övningen i värde. Övningen går bra att utveckla genom att ledaren lägger till uppgifter, att de skall styra med huvudet, magen , höften exempelvis.

I övningen försvinner för en stund klassens gruppindelningar vilket också är positivt.

Kreativitetsövning med högt tempo

Blocket uppvärmningsövningar avslutade vi med en kreativitets övning som även den även den byggde på snabbt tempo.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Med Fröken Julie händer det något i klassrummet

I Norge ägnar lärare i norska nästan en termin åt att arbeta med Ibsen. Undrar hur många timmar de ägnar åt Strindberg? Hur arbetar du med våra nordiska världskändisar?

Pjäserna Ett dockhem och Fröken Julie spelas fortfarande varje dag någonstans i världen och ligger på tio i topplistan över spelade pjäser i världen. I inlägget tipsar om hur du kan arbeta med dramatik med betoning på Fröken Julie.

Reprofotograferat från påsiktsbild bild Sven Wulf – Nordiska museet

Så fungerar dramatik

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög.
Film NU 1951 Film NU 1951

Fler inlägg om dramaturgi och eller Fröken Julie

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Läsa eller titta på Fröken Julie

Fröken Julie finns att låna i gruppuppsättning på Cirkulationsbiblioteket . Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

YouTube finns det otaliga filmer på Fröken Julie, skoluppsättningar, trailers och klipp med de viktigaste scenerna i föreställningen, bland annat från Stefan Larssons starka uppsättning på Dramaten med Mikael Persbrandt och Maria Bonnevie. I filmen berättar också skådespelarna om nyckelscenerna och hur de valt att tanka scenen.

Fröken Julie på en och en halv minut

Mats Wahl och Bokförlaget Opal utlyste en filmtävling för landets alla unga 2013. Uppgiften: Fånga så mycket som möjligt av handlingen och känslan i Strindbergs Fröken Julie på 3 minuter. Juryns motivering ”Filmarna har en idé som är genomförd med avsevärd precision. Vad gäller sammanfattningen av dramat är den fyndig och träffande. Den filmiska gestaltningen är utmärkt. Vi möter en självfixerad och i spegelvärlden fångad Julie som blott förmår dansa med sig själv. Det finns en skönhet i berättartekniken som är slående. Slående är också hur väl filmarna lyckas skapa en film som går fram till åskådaren som någonting färdigt och komplett, trots att endast nittio sekunder används.”

Fler bilder från Fröken Julie på Dramaten

www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ www.ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff: Språkutvecklande metoder och information om Fogelströmåret

jordi

  • Arbeta med Fogelström och Mina drömmars stad under 2017.
  • Drama som metod, gruppstärkande, språkutvecklande. Föreläsning och provapåövningar
  • Vad innebär det att arbeta som kulturombud?

Vi berättar hur Stockholms skolor deltar i Per Anders Fogelström firandet. Stockholms stad erbjuder ett  digitalt galleri med möjlighet för skolor att exponera bilder, filmer och texter. Ett begränsat antal klasser får även trycka sin egen bok på temat Mina drömmars stad.  100 lärare erbjuds under våren en gratis stadsvandring om Fogelström. Tillsammans med Stadsmuseet  guider får du inspiration och information till att därefter själv gå med egna grupper.

Drama är en del av vardagen på Sturebyskolan. Det har förändrat hela stämningen, både i klassrummet och på skolgården. Att eleverna lär sig lättare genom teater märks på skolresultaten. Läraren i engelska, Jordi Almeida har lämnat skolböckerna och arbetar med manus på engelska. Genom drama i undervisningen vågar eleverna prata engelska på riktigt. De glömmer bort att vara genererade när de går in i en roll. Under detta läsår har skolan tagit nyanlända elever från Afghanistan vilka har anslutit till Jordis dramagrupp. Kulturrådet och DN har skrivit en artiklar om Jordis arbete med drama som språkutvecklande arbetssätt. På kulturombudsträffen berättar Jordi hur han arbetar och vi får pröva några av de övningar som Jordi gör med eleverna för att få dem att känna sig trygga, stärka klassgemenskap och elevers självkänsla.

Vi kommer också ha tid för samtal om kulturombudsuppdraget. Hur gör du för att nå ut med information till lärarna? Vet du hur du bokar de billigaste biljetterna på Kulan? Hur sovrar du i Kulans stora utbud av scenkonst? Vad vill du veta om Skapande skola? Hur kan Kulan hjälpa dig i ditt uppdrag? Kom gärna lastad med många frågor och synpunkter.

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Datum: 9 februari. Program pågår mellan 17.00-20.00. Vegetarisk byffé serveras från 16.30
Kostnad: kostnadsfritt för pedagoger i Stockholms skolor
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen
Information: elisabeth.soder@astockholm.se
Anmäl dig här:

Varmt välkommen! Elisabeth och Christina

Film med Jordi och elever

I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Jordi om varför han valt att arbeta med drama och hur arbetet går till. I filmen medverkar också några elever som berättar vad som hände med dem och gruppen när de började arbeta med drama.

Kulan på sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Nu är klass 4 i Gärdesskolan dramaturger

Drama- och språkprojektet Den övergivna dockan med inspiration av Brechts Kaukasiska kritcirkeln. Följ läraren Catharina Dreiman och klass 4 c i arbetet med att sätta upp Den övergivna dockan för Gärdesskolans scen.  I Första inlägget berättade Catharina om hur hon introducerade pjäsen för klassen. Andra inlägget innehåller många praktiska övningar, både gruppstärkande- och röstövningar för att eleverna skall nå utanför scenrampen. I det  tredje  inlägget tar sig eleverna an dramaturgens, scenografens och rekvisitörens uppgifter.

thMX50NFDH

Eleverna ändrar tid och rum

Strax efter juluppehållet satte jag och eleverna i 4 C på Gärdesskolan igång att leka dramaturger, ändra vårt manus från förgången tid till modern tid. Jag delade in klassen i fyra grupper på cirka fyra, fem elever i varje grupp. Eleverna fick tre sidor var ur manuset och sedan bar det av. Endast en lektion tog det att föda pjäsen ur den kokande gamla spanska byn till att landa en het vårdag på Valhallavägen vid Karlaplan. Exempel på förvandlingen: En peseta-en femtiolapp Kokerskans dotter-lokalvårdarens son Bröd och vatten-hamburgare på Donken Många tjänare-senaste elektroniken Trashank-slashas Moderskapsmål-faderskapsmål Portvakt på godset-ordningsvakt på Fältöversten.

Dessa manusförändringar innebar så klart att jag åter fick kopiera upp nya dubbla exemplar av det nu nya manuset så kallad: ”Version 2″ (Vi har strukit i orginalmanuset och ändrat så tydligt vi kunnat. Alla elever fick ett nytt manus med sig hem och ett att använda i skolan.

Släppa manus och tänka på timing

Med ny iver och kraft tog repetitionerna fart. Efter cirka tre repetitioner börjar nu en del av eleverna släppa pappersmanuset på scengolvet, replikerna börjar så smått att sitta och är under utveckling, eleverna har också börjat mötas på riktigt på scenen och vi tänker en hel del på timingen.

läser från manus

läsa

Rekvisita

Eftersom jag tidigare för några år sedan satt upp pjäsen med originaltexten och då också som en spansk gammal by, har jag dockan vi använde kvar, en docka lite gammaldags till utseendet och hon är i porslin. Än så länge använder vi den då vi repar eftersom den nya dockan i denna nya pjäsen ej är färdig, tankarna och ritningarna på den nya dockan är inte klara, tanken är att vi ska låta en riktig teaterverkstad få tillverka henne så att hon kan fungera som vi önskar. Till exempel bör hon ha en trasig arm och rygg, risigt hår, smutsig och till och med ett hjärta som håller på att trilla ut (står så i manus). Hos hantverkarna på Valhallavägen kommer dockan successivt med hantverkarnas professionella behandlingar bli hel igen och självklart också med hjälp av sin ömme far.

 

Ljus och ljud

Efter jul fick våran klass två nya pojkar i klassen, den ena pojken Simon frågade redan under sitt besök i klassen före jul om han kunde få stå för ljudet, bli vår ljudtekniker då han fått höra om vårt projekt. Japp! Sa 4C överlyckligt för ljudet hade vi knappt hunnit tänka på.

När den andre nya pojken dök upp frågade vi om han ville bli vår ljussättare eftersom han helst inte ville stå på scen och rollerna var ju också redan satta. Japp! Sa August och ljus blev till!

Efter lite om och men fick vi lov att använda både ljusbord, tillhörande strålkastarna i aulan och ljudskåpet. Hörni! Vi är igång!

Vår fina lilla berätterska i pjäsen, Charlie och hennes vackra berättarröst gör succe tycker vi, under detta nya strålande ljus på scenen. Åh! Vad roligt vi har! Funderar ni på att göra teater med er klass, tänk inte mer! Bara gör det och följ vågorna! Hjälp! Strömmar! Ja, det finns strömmar, vad kan det vara för motstridiga strömmar? Panik? Hur ska vi hinna? Fastslaget datum för premiär, 27 maj! Det blir uppspel för några av skolans klasser denna dag och föräldrar, familjer och vänner till eleverna på kvällen. Veckan efter kommer vi troligen ha fler uppspel för klasser och eventuellt en kväll för allmänheten om vi känner oss trygga.

Lugn, lugn, bara lugn, det finns bot för panik, punkta upp i kalendern med repetitioner, alla besök på kostymateljeé  inlämningar av elevernas ritningar för rekvisita, så klart tillsammans med eleverna, fler dagar för extrarepetitioner sista två månaderna. Följer man de extra planeringspunkterna så bra som möjligt, håller sig själv och eleverna vid gott mod och önskar, hoppas att inget sjukdomsfall under viktiga repetitionstillfällen inträffar eller vid självaste speldagar.

Nåväl, under en vanlig repetition med 4C har jag turen och möjligheten att dela upp klassen i två delar, de som är med första halvan av pjäsen startar med mig på scenen, Anna som är resurs i vår klass några tillfällen i veckan har det andra gänget i klassrummet tills vi hämtar dem. Det blir mindre rörigt såhär, det kan vara svårt att som 10, 11-åring ha endast några minuters repliker under cirka två timmars repetition. När vi gör såhär att vi delar upp eleverna har vi märkt att det som sagt blir mer fokuserat. Anna gör dramalekar och improvisationer med andra halvan i klassrummet och håller dem varma tills jag tar emot dem i scenrummet, där jag just regisserat och övat med första gänget.

Vi brukar hinna igenom pjäsen under ett reptillfälle, det tar än så länge nästan hela våra två lektionstimmar, pjäsen i sig själv kommer så småningom ta kanske 50 minuter att spela.

Än så länge har vi endast en dubbellektion på onsdagseftermiddagen då vi övar. I onsdags var det ett sjukdomsbortfall på sex av arton elever, vi sådana tillfällen får man fokusera på sådant där de närvarandes uppgifter överväger.

Besök av scenograf

Vi har haft vår scenograf Caroline Romare som vi anlitat via Kulan hos oss. Caroline samtalade mycket med dekor, rekvisita/kostymgruppen i klassen som också hade gjort sina ”läxor” Caroline givit dem strax innan jul. Dekor, rekvisita/ kostymgänget hade fått i uppgift att tänka ut varje scen i pjäsen, rita upp i häften vilka som deltar i varje scen, vad de ska ha på sig, vilken rekvisita som behövs, vilken dekor osv. Ett stort arbete kan tyckas men de har faktiskt kommit en bit på väg.

Vid en lektion utanför vår onsdagseftermiddag fick dekor, rekvisita/ kostymgruppen redogöra inför klassen vad de kommit fram till. I många av förslagen instämde de flesta, kanske la till något men i bland blev det så klart tungt motstånd när det gällde kostymer för några av rollkaraktärerna. Våran ballongförsäljare (en roll) vägrade till exempel ha rödvitrutiga byxor, de förvandlades snabbt till mer yllegrå, något mer åt gubb- byxor. Vita tajts blev svarta tajts för Rosti, en av huvudrollerna och hans far. Rosti och fadern kommer under en scen öva balett. Tja, ganska lindriga kontroverser så att säga.

När Caroline var hos oss talade vi lite om att ideen som föddes tidigare, att hantverkarna i pjäsen ska sitta på någon slags hög stol, är bra, att ideen håller. Hantverkarna kommer att dingla lite med benen men sitta högt. Rollkaraktärerna är ju höga i sig själva men på något sätt också lite utsatta allihopa i vår pjäs.

Dagen efter Carolines besök hos oss på skolan bläddrade jag i ett reklamblad från ÖoB (Överskottsbolaget) och finner plötsligt att ”Nytt för veckan” är en hög pall i metall och en lägre pall, mer liknande en stubbe med ull på…

ullpall

plåtpallGenom överläggning tillsammans med dekor, rekvisita/ kostymgruppen var vi överrens om att dessa två pallar passar till hantverkarnas scen och till en av huvudpersonernas långa monologscen. Efter ett samtal med Caroline och efter att jag sms:at henne bilderna på pallarna bestämde vi oss för dem och jag och min make släpade kommande helg dessa två pallar via tunnelbanan från ÖoB till Gärdesskolan, där pryder de nu mellanstadiets lärares arbetsrum.

-Så vi håller på med våra projekt! Som en kollega uttryckte det, men det är det värt, tänkte jag gnolandes och 4C och jag gnolar och knogar verkligen vidare…..

Gnola med oss i våran nästa blogg och må så gott! Bästa hälsningar Catharina Dreiman och 4C på Gärdesskolan i Stockholm.

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Äntligen på scenen – pirret ökar

Elever som arbetar med teater blir sedda och bekräftade. Därför är det spännande och roligt att få följa ett dramaprojekt från ax till limpa: från idé till färdigt resultat. I slutet av vårterminen skall klass 4 C i Gärdesskolan  ha premiär på föreställningen Den övergivna dockan. Hur skall det gå? Pirrfaktorn är hög! Förväntningarna är höga, intresset likaså. Så här säger läraren Catharina Dreiman, när du skall dramatisera en text med elever som sedan skall spelas inför publik är tilltro viktigt. Därför arbetar vi med  trygghets- och gruppstärkande övningar.  I blogginlägg nummer två av dramaprojektet  får vi tips och övningar. Övningar som elever har nytta av oavsett om de är med och spelar i en pjäs eller vill känna sig säkra när de håller föredrag i klassrummet.

/Elisabeth 

Rim-och-ramsor

Tips på ramsor för artikulation och övningar för magstöd

” Söta skådespelerskan Sussi S stirrade storögd på den store skådespelaren som slingrade sig som en serpentin på stora scenens sammetsklädde salongssoffa, sprang sedan skrämt därifrån och satte sig bland sidokulissens sättsstycken”

”Sju sköna sjuksköterskor sköljde stjärten i champagne”

Ja, jösses! Ramsorna håller än. Många elever behöver öva på artikulationen. För att nå ut måste eleverna också komma i kontakt med magstödet. Fokusera på nedre delen av magmuskulaturen, vid naveln och neråt. Andas in och ut lite häftigare än vanligt och ljuda starkt på k…..och p…..andas in, andas ut och ljuda, efter en stund bör man få lite träningsvärk i nedre delen av magen om man gjort det hela riktigt. Det går bra att variera med ljuden   s…..t……Barnen brukar stå i ring eller vara på en rad, jag går runt och kikar lite på magarna att de rör sig snabbt in och ut och så att ingen kommer undan. Växla ett par gånger mellan   k…..p…..och      s……t……!!! På nätet finns det många fler övningar för att träna på att artikulera och nå fram till sista raden, exempelvis Retorik, konsten att övertyga.

Efter några ljud och andningsövningar fördubblas ljudstyrkan i dessa 10-åringars röster och efter diverse olika ordramsor hade barnen både börjat slappna av blivit mer vana vid sina egna och varandras röster i scenrummet/aulan. Varje onsdagseftermiddag tar vi ett närmare steg mot vår föreställning i maj med Den övergivna dockan.

Tips på trygghetsövningar

Senaste repetitionen startade vi också med en härlig övning/lek vid namn Häxan kokar te. I den övningen/leken övar vi att förställa våra röster, en blundande häxa i mitten av kitteln (vi andra sittandes på stolar runt omkring) ska gissa vem hon just hamnat i knät på. Denna övning gör vi för att vi ska känna tilltro till varandra, lära känna varandras röster, även när de är förställda, våga vidröra varandra, ha roligt, slappna av och skratta hysteriskt.

karlaplan

Spansk by blir kvarter vid Karlaplan

Vi flyttar skeendet i tid och rum. Eftersom vi valt att låta pjäsen utspela sig i vår tid, snarare eventuellt vid Fältöversten vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm. Inte i en spansk gammal by som i originalet, börjar det nu regna förslag på repliker som kan göras om. Inte nog med att vi ändrar till nutid från dåtid, vi ändrar också som ni vet, ni som läst första inlägget, också replikerna till huvudrollerna, Rosti och Paco som i orginalversionen är Rosita och Paca, den graciösa Rosita har blivit den coole Rosti osv.

Ett tips från Caroline Romare (vår konstnär/scenograf som kommer att följa hela projektet) är att vi kan ha två olika ingångar på scenen, en lite enklare till Paco och en annan ingång för Rosti, mer tjusig, eventuellt i jugendstil. Meningen är att dessa ingångar ska finnas där under hela spelets gång.

Nåväl, våran kommande repetition på onsdag ser vi extra mycket fram emot eftersom då kommer för första gången vår efterlängtade Caroline Romare. Vi har kunnat anlita Caroline med hjälp av vår peng från Skapande skola.

Caroline kommer till oss vid sex tillfällen fram till våren, hon kommer främst jobba med kärngänget för bl.a rekvisita och dekor. Av 11 roller i pjäsen inklusive berättarröst= 12 elever i vår klass (en roll= två pers), är det åtta elever vars roller är lite mindre, de kommer därför också ingå delvis i ”Kärngänget (fem pers)” för rekvisita och dekor. De fyra eleverna med de tre största rollerna kommer jobba mindre med annat än sina roller eftersom deras roller kommer kräva mycket av dem. Hela klassen består av 17 elever plus eventuellt en pojke till efter jul.

Den andre huvudrollen Paco som spelas av Patrik har bl.a en väldigt lång monolog, där han talar till sin lilla flicka/docka. Patrik är inställd på att arbeta ordentligt med hela sin roll som Paco och han brinner för rollen, som sagt se tidigare inlägg den 17 november. Paco är killen som inte har så mycket, särskilt inte materiellt.

Efter att under senaste repetitionen äntligen stå med manus i hand på scengolvet för första gången och öva, improvisera och äntligen få våga har vi också nu fått känna på det stora tålamodet men också det förlösande skrattet. Att redan nu tänka på repliker, rösten, snilleblixtideér, ja, arbetet är ordentligt igång!

Elevernas olika roller, på scenen och bakom scenen

Så här ännu i starten av vårt arbete kan det fortfarande ske förändringar i rollsättningarna, jag tilldelade dem rollerna tidigare efter mycket funderingar, intuitiv känsla och hänsyn till önskemål. Se Catharina Dreimans tidigare blogginlägg 4C:s bubbla den 17 november.

En av huvudrollsinnehavarna Rosti (Pojken som har allt, särskilt materiellt) spelas av Nicholas i 4C ansåg rollen för krävande med alla sina repliker, Nicholas kände tidsbrist med tanke på sina ordinarie fritidsaktiviteter. Nicholas ville dela rollen med någon, självklart! det ordnade vi direkt med att låta den lite större birollen ”ballongförsäljaren” där vi hade delat upp rollen till två elever, bli endast till den ena av de tilltänkta och låta den andre ”ballongförsäljaren” dela rollen ”Rosti” med Nicholas. Nu har vi två ”Rosti” Nicholas och Victor. Vi löser det ytliga genom att vi införskaffar likadana glasögon till Victor och Nicholas. Som tur är de lika långa och har samma bruna hårfärg.

Annars är det ingen roll som delas, de elever som valt och vi kommit överens om helt och hållet endast arbetar med scenografin, rekvisita, kostym, dekor, ljus och ljud (jag Catharina deras lärare står för regin framför allt, men kommer också vara delaktig i mycket annat) är nu tre-fem elever, de är kärngänget för dessa uppgifter. Vi har en ny pojke som kommer till vår klass efter jul, när vi träffade honom berättade han att han var intresserad av att sköta ljudet i vår pjäs, det är vi tacksamma över.

Vi har tre pojkar i de två huvudrollerna och en pojke i den rätt stora birollen ”ballongförsäljaren” vars namn är Malte i klassen.

balett 1 balett 2 balett 3

Ta hjälp av elever för koreografi

Sist i detta inlägg några bilder ur klassrummet när ”Rosti” får lära sig balettsteg av Lovisa i klassen som har dansat balett tidigare. Rostis pappa i pjäsen: Joakim i klassen kommer som Rostis pappa försöka lära Rosti balett för att överraska Rostis mamma, detta är en lustig scen vi kan göra mycket av. Vi var rörande överrens om att Nicholas ”Rosti” mer liknade Moogli i Djungelboken där han dansar runt bland myror och bananer med björnen Balou, men efter en stund så…..

Som sagt, välkommen tillbaka till klass 4C på Gärdesskolan om cirka två, tre veckor till deras teaterbubbla, då i tredje inlägget!

Kram från oss!

Ps. I nästa inlägg berättar vi bland annat om hur mötet med Caroline blev och hur hon tänkt fortsätta jobba med 4C under sina då fem återstående tillfällen.

Catharina Dreiman lärare i 4 C Gärdesskolan

 
Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar

Dramaturgins byggstenar med hjälp av Hans och Greta. del 1

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi  kan hjälpa dem  att att lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog. Därför bjöd KUL1415 in lärare till två  workshop kring dramaturgins byggstenar. Vår dramatiker Elisabeth Croneborg inledde med att läsa sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. En stark berättelse som innehåller alla dramaturgins byggstenar. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

HOG_lans_press_1920x0

Övningar i att hitta vändpunkt

Vi fick ta ut  akterna i sagan: början, mitt och slut . Vi funderade över vilka av karaktärerna som förde berättelsen framåt och viktiga vändpunkter  i sagan. En bra övning att ta med i klassrummet . Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Tolkningar av Hans och Greta

Som lärare i psykologi har jag varit förtjust i att konkretisera psykoanalysen genom att berätta om olika psykoanalytiska tolkningar på våra mest kända folksagor. Men med viss försiktighet. Dessa sagor ligger eleverna varmt om hjärtat och en del av mina elever tyckte att jag förstörde deras upplevelse av sagan.

Bruno Bettelheim menar att orsaken till att våra folksagor har levt kvar så länge är att de innehåller viktiga livsfrågor som barn och vuxna behöver möta. Enligt Bettelheim handlar Hans och Greta om att barn måste ge upp sin modersbundenhet: släppa taget om mamma och klara sig själva. Dessutom ska de också släppa sin orala fixering  som Bettelheim kallar det. Alltså sluta att suga på tummen eller att kräva att bli matade som småbarn. Bettelheim, Bruno, ”Hans och Greta”, ur Sagans förtrollade värld, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1979.
Erich Fromm har också gjort en psykoanalytisk tolkning av Hans och Greta i Det glömda språket: en första vägledning i konsten att förstå drömmar, sagor och myter (översättning: Inga Lindsjö) (Natur och kultur, 1953)

HOG_0593_1920x0

Hans och Greta på teatern

Bilder i blogginlägget kommer från Dramatens uppsättning av Hans och Greta, dramatiker Martina Montelius.  En berättelse om att växa upp utan pengar till glass på utflykten, om syskonskap och om hur beroende föräldrar är av sina barn. I nuläget finns tyvärr inga fler föreställningar planerade.

daf68980b568392fa103ae9d522a44d5

Fria Teatern spelar också Hans och Greta men med titeln Hans och Greta i Högdalen . Bilden är från föreställningen. ”En berättelse om två syskon på flykt, som med sagans hjälp berättar sin historia för oss. Ingen får veta att de bor där. Häxan bjuder på kakor och vill att de ska vara som vanliga barn. Hans, som är äldre, måste hela tiden påminna Greta om att de inte är vanliga barn. De gömmer sig. Och de måste följa reglerna. Aldrig gå i affärer. Aldrig åka tunnelbana. Aldrig prata med nån de inte känner. Och aldrig säga sina riktiga namn.

Hans och Greta i Högdalen är en berättelse om två syskon på flykt. Om längtan efter det som varit. Och om när längtan efter att få leva, gör att man måste göra nåt som är alldeles för farligt.
Vid möjlighet föregås föreställningen av en workshop, där skådespelarna kommer ut till skolklasserna och talar om sagan Hans och Greta, vokabulären kring papperslösa och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. På föreställningen följer också ett eftersamtal med tid för att ställa frågor. Lärarmaterial finns.Utanförskap. Saga. Övergivenhet. Papperslösa. Demokrati. Identitet. Mångfald. Olika kulturer. Krig och fred. Kan användas i skolan för värdegrundsarbete, FNs barnkonvention, samtal om migration.

/Elisabeth

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Workshop i dramatiskt berättande, KUL1415.se/skola

dramatikst skrivande

 Dramaturgins byggstenar

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare och kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Det de behöver är att lära sig dramaturgins byggstenar och lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé och kreativitet och till skapandet av struktur/synopsis och till sist manus och dialog.

Dramatikern  Elisabeth Croneborg går igenom detta uppdelat på två tillfällen:

  • Aktindelning, vändpunkter, konflikt, karaktär.
  • De olika formerna för dramatiskt berättande.o Idé, synopsis, treatment, manus och dialog.
  • Hur man som lärare handleder elever i att skriva en pjäs eller kortfilm.
  • Några dialogövningar som lockar fram elevernas dramatiska berättande.
  • Kort om hur ungdomar kan lockas att titta närmare på sin Stockholmshistoria och sin relation till storstaden.

Workshopen innehåller både teori och praktik – med exempel från film, TV-dramatik, teater och litteratur. Tillsammans gör vi skrivövningar som speglar både dramaturgin och pedagogiken.

 

Målgrupp: lärare på högstadet och gymnasiet
Tid: 16 och 23 oktober kl 17-20.00
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan ingår i KUL1415
Anmälan: Medioteket

 

Stillbildsfilm – från ax till limpa!

Dramaturgen Anders Nyman och bildläraren Kajsa Lindström guidar i uppbyggandet av en berättelse; att hitta verktygen till både idé och kreativitet, till skapandet av struktur/synopsis, och manus och dialog. Ni kommer att bli indelade i produktionsgrupper, idéer ska väljas och manus skrivas  utifrån en hemlig bild. Sedan väljer vi ytterligare bilder på nätet, fotograferar, gör röstinspelning med agerande. Var och en bidrar med det den känner sig bekväm med till bildspelet. Vi arbetar med programmet PhotoStory i en  datasal. PhotoStory är ett gratis pc-program där man kan göra bildspel med ljudeffekter, bakgrundsmusik mm. Anders har också genomfört många radioteater-workshops med elever i mellanstadiet, där eleverna tränar på att hitta på en historia, skriva manus som de sedan spelar in, lägger till  ljud och till sist har egen ”Oscarsgala” för varandra.

Kort presentation av Anders Nyman.  Solna stad berättar om stillbildsprojektet och arbetet med Anders Nyman

Målgrupp: årskurs: 3-9
Tid: 12 september, kl.9-16.00
Plats :Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Pris: Kostandsfritt för skolor, bekostas av KUL1415
Anmälan: Medioteket

 

Centrum för dramatik finns  samlade resurser i dramatik . I ett tidigare inlägg på Kulan skrev vi om resurser för dramatik 

Följ Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden

Elisabeth

Skriva manus för att utveckla språket

 

Tänka i scener är ett bra sätt att lära sig strukturera en berättelse så att det blir spännande dramatik. Att tänka dramaturgiskt är också grunden för att kunna göra sig hörd i mediebruset, där allt fler budskap framförs i rörlig bild. Sedan när man har ett färdigt manus kan man sätta upp pjäsen eller spela in en podcast eller film.

 

Vad är dramatik egentligen?

Många förknippar dramatik med Hamlet och andra klassiker, men filmmanus är också dramatik. Det utvecklas också nya digitala plattformar – exempel som unga hela tiden kommer i kontakt med är nyhetsmedier, tv-serier och datorspel. Dramatik är både en viktig del av skönlitteraturen och sina beståndsdelar: dramaturgi, retorik, dialog, gestaltat berättande, talspråk och skriftspråk. Och själva grunden för att berätta något – budskapet förstås! Här finns en manusordlista med några av de vanligaste termerna

 

Stockholm Film Academy

Vi har utvecklat en arbetsmetod, Stockholm Film Academy, där unga får arbeta med hela filmprocessen men där tyngpunkten ligger på
planering och att skriva manus. Då får eleverna arbeta med språket och lär känna filmmediets möjligheter. Kanske är den allra största landvinningen i projektet det enorma engagemang som eleverna visat – hur filmgrupperna arbetat tillsammans, löst konflikter och att mött deadlines. Hittills har ungdomar vid Thorildsplans gymnasium har snart gjort 20 filmer i olika genrer, och inte vilka filmer som helst!


Se de färdiga filmerna

Missa inte chansen att få se några av de färdiga filmerna och bli inspirerad att sätta igång själv. Kom till Filmhuset på onsdag 26 mars kl 19 och se hur det kan gå när man ger unga redskap för att skildra verkligheten ur sina perspektiv. En liten varning för att man kan känna smått avslöjad som vuxen när man ser filmerna.

Teaser till filmen Monster, en av de filmer som visas på Filmistitutet
Inbjudan finns här .

Varmt välkommen!

Isabella af Klintberg,  Verksamhetsledare, Centrum för dramatik

 

Vi har tidigare skrivit om filmprojektet på Pedagog Stockholm . Filmprojektet initierades av skolbiblioteket och Centrum för dramatik

Dramawebben finns svensk dramatik fritt tillgängligt. En stor spännvidd av dramatiker, från relativt okända till de stora elefanterna. Texterna finns i vissa fall som faksimil för läsning på webben, ibland som pdf.

 

/Elisabeth