Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
dramaturgi

Äntligen på scenen – pirret ökar

Elever som arbetar med teater blir sedda och bekräftade. Därför är det spännande och roligt att få följa ett dramaprojekt från ax till limpa: från idé till färdigt resultat. I slutet av vårterminen skall klass 4 C i Gärdesskolan  ha premiär på föreställningen Den övergivna dockan. Hur skall det gå? Pirrfaktorn är hög! Förväntningarna är höga, intresset likaså. Så här säger läraren Catharina Dreiman, när du skall dramatisera en text med elever som sedan skall spelas inför publik är tilltro viktigt. Därför arbetar vi med  trygghets- och gruppstärkande övningar.  I blogginlägg nummer två av dramaprojektet  får vi tips och övningar. Övningar som elever har nytta av oavsett om de är med och spelar i en pjäs eller vill känna sig säkra när de håller föredrag i klassrummet.

/Elisabeth 

Rim-och-ramsor

Tips på ramsor för artikulation och övningar för magstöd

” Söta skådespelerskan Sussi S stirrade storögd på den store skådespelaren som slingrade sig som en serpentin på stora scenens sammetsklädde salongssoffa, sprang sedan skrämt därifrån och satte sig bland sidokulissens sättsstycken”

”Sju sköna sjuksköterskor sköljde stjärten i champagne”

Ja, jösses! Ramsorna håller än. Många elever behöver öva på artikulationen. För att nå ut måste eleverna också komma i kontakt med magstödet. Fokusera på nedre delen av magmuskulaturen, vid naveln och neråt. Andas in och ut lite häftigare än vanligt och ljuda starkt på k…..och p…..andas in, andas ut och ljuda, efter en stund bör man få lite träningsvärk i nedre delen av magen om man gjort det hela riktigt. Det går bra att variera med ljuden   s…..t……Barnen brukar stå i ring eller vara på en rad, jag går runt och kikar lite på magarna att de rör sig snabbt in och ut och så att ingen kommer undan. Växla ett par gånger mellan   k…..p…..och      s……t……!!! På nätet finns det många fler övningar för att träna på att artikulera och nå fram till sista raden, exempelvis Retorik, konsten att övertyga.

Efter några ljud och andningsövningar fördubblas ljudstyrkan i dessa 10-åringars röster och efter diverse olika ordramsor hade barnen både börjat slappna av blivit mer vana vid sina egna och varandras röster i scenrummet/aulan. Varje onsdagseftermiddag tar vi ett närmare steg mot vår föreställning i maj med Den övergivna dockan.

Tips på trygghetsövningar

Senaste repetitionen startade vi också med en härlig övning/lek vid namn Häxan kokar te. I den övningen/leken övar vi att förställa våra röster, en blundande häxa i mitten av kitteln (vi andra sittandes på stolar runt omkring) ska gissa vem hon just hamnat i knät på. Denna övning gör vi för att vi ska känna tilltro till varandra, lära känna varandras röster, även när de är förställda, våga vidröra varandra, ha roligt, slappna av och skratta hysteriskt.

karlaplan

Spansk by blir kvarter vid Karlaplan

Vi flyttar skeendet i tid och rum. Eftersom vi valt att låta pjäsen utspela sig i vår tid, snarare eventuellt vid Fältöversten vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm. Inte i en spansk gammal by som i originalet, börjar det nu regna förslag på repliker som kan göras om. Inte nog med att vi ändrar till nutid från dåtid, vi ändrar också som ni vet, ni som läst första inlägget, också replikerna till huvudrollerna, Rosti och Paco som i orginalversionen är Rosita och Paca, den graciösa Rosita har blivit den coole Rosti osv.

Ett tips från Caroline Romare (vår konstnär/scenograf som kommer att följa hela projektet) är att vi kan ha två olika ingångar på scenen, en lite enklare till Paco och en annan ingång för Rosti, mer tjusig, eventuellt i jugendstil. Meningen är att dessa ingångar ska finnas där under hela spelets gång.

Nåväl, våran kommande repetition på onsdag ser vi extra mycket fram emot eftersom då kommer för första gången vår efterlängtade Caroline Romare. Vi har kunnat anlita Caroline med hjälp av vår peng från Skapande skola.

Caroline kommer till oss vid sex tillfällen fram till våren, hon kommer främst jobba med kärngänget för bl.a rekvisita och dekor. Av 11 roller i pjäsen inklusive berättarröst= 12 elever i vår klass (en roll= två pers), är det åtta elever vars roller är lite mindre, de kommer därför också ingå delvis i ”Kärngänget (fem pers)” för rekvisita och dekor. De fyra eleverna med de tre största rollerna kommer jobba mindre med annat än sina roller eftersom deras roller kommer kräva mycket av dem. Hela klassen består av 17 elever plus eventuellt en pojke till efter jul.

Den andre huvudrollen Paco som spelas av Patrik har bl.a en väldigt lång monolog, där han talar till sin lilla flicka/docka. Patrik är inställd på att arbeta ordentligt med hela sin roll som Paco och han brinner för rollen, som sagt se tidigare inlägg den 17 november. Paco är killen som inte har så mycket, särskilt inte materiellt.

Efter att under senaste repetitionen äntligen stå med manus i hand på scengolvet för första gången och öva, improvisera och äntligen få våga har vi också nu fått känna på det stora tålamodet men också det förlösande skrattet. Att redan nu tänka på repliker, rösten, snilleblixtideér, ja, arbetet är ordentligt igång!

Elevernas olika roller, på scenen och bakom scenen

Så här ännu i starten av vårt arbete kan det fortfarande ske förändringar i rollsättningarna, jag tilldelade dem rollerna tidigare efter mycket funderingar, intuitiv känsla och hänsyn till önskemål. Se Catharina Dreimans tidigare blogginlägg 4C:s bubbla den 17 november.

En av huvudrollsinnehavarna Rosti (Pojken som har allt, särskilt materiellt) spelas av Nicholas i 4C ansåg rollen för krävande med alla sina repliker, Nicholas kände tidsbrist med tanke på sina ordinarie fritidsaktiviteter. Nicholas ville dela rollen med någon, självklart! det ordnade vi direkt med att låta den lite större birollen ”ballongförsäljaren” där vi hade delat upp rollen till två elever, bli endast till den ena av de tilltänkta och låta den andre ”ballongförsäljaren” dela rollen ”Rosti” med Nicholas. Nu har vi två ”Rosti” Nicholas och Victor. Vi löser det ytliga genom att vi införskaffar likadana glasögon till Victor och Nicholas. Som tur är de lika långa och har samma bruna hårfärg.

Annars är det ingen roll som delas, de elever som valt och vi kommit överens om helt och hållet endast arbetar med scenografin, rekvisita, kostym, dekor, ljus och ljud (jag Catharina deras lärare står för regin framför allt, men kommer också vara delaktig i mycket annat) är nu tre-fem elever, de är kärngänget för dessa uppgifter. Vi har en ny pojke som kommer till vår klass efter jul, när vi träffade honom berättade han att han var intresserad av att sköta ljudet i vår pjäs, det är vi tacksamma över.

Vi har tre pojkar i de två huvudrollerna och en pojke i den rätt stora birollen ”ballongförsäljaren” vars namn är Malte i klassen.

balett 1 balett 2 balett 3

Ta hjälp av elever för koreografi

Sist i detta inlägg några bilder ur klassrummet när ”Rosti” får lära sig balettsteg av Lovisa i klassen som har dansat balett tidigare. Rostis pappa i pjäsen: Joakim i klassen kommer som Rostis pappa försöka lära Rosti balett för att överraska Rostis mamma, detta är en lustig scen vi kan göra mycket av. Vi var rörande överrens om att Nicholas ”Rosti” mer liknade Moogli i Djungelboken där han dansar runt bland myror och bananer med björnen Balou, men efter en stund så…..

Som sagt, välkommen tillbaka till klass 4C på Gärdesskolan om cirka två, tre veckor till deras teaterbubbla, då i tredje inlägget!

Kram från oss!

Ps. I nästa inlägg berättar vi bland annat om hur mötet med Caroline blev och hur hon tänkt fortsätta jobba med 4C under sina då fem återstående tillfällen.

Catharina Dreiman lärare i 4 C Gärdesskolan

 
Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar

Dramaturgins byggstenar med hjälp av Hans och Greta. del 1

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi  kan hjälpa dem  att att lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog. Därför bjöd KUL1415 in lärare till två  workshop kring dramaturgins byggstenar. Vår dramatiker Elisabeth Croneborg inledde med att läsa sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. En stark berättelse som innehåller alla dramaturgins byggstenar. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

HOG_lans_press_1920x0

Övningar i att hitta vändpunkt

Vi fick ta ut  akterna i sagan: början, mitt och slut . Vi funderade över vilka av karaktärerna som förde berättelsen framåt och viktiga vändpunkter  i sagan. En bra övning att ta med i klassrummet . Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Tolkningar av Hans och Greta

Som lärare i psykologi har jag varit förtjust i att konkretisera psykoanalysen genom att berätta om olika psykoanalytiska tolkningar på våra mest kända folksagor. Men med viss försiktighet. Dessa sagor ligger eleverna varmt om hjärtat och en del av mina elever tyckte att jag förstörde deras upplevelse av sagan.

Bruno Bettelheim menar att orsaken till att våra folksagor har levt kvar så länge är att de innehåller viktiga livsfrågor som barn och vuxna behöver möta. Enligt Bettelheim handlar Hans och Greta om att barn måste ge upp sin modersbundenhet: släppa taget om mamma och klara sig själva. Dessutom ska de också släppa sin orala fixering  som Bettelheim kallar det. Alltså sluta att suga på tummen eller att kräva att bli matade som småbarn. Bettelheim, Bruno, ”Hans och Greta”, ur Sagans förtrollade värld, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1979.
Erich Fromm har också gjort en psykoanalytisk tolkning av Hans och Greta i Det glömda språket: en första vägledning i konsten att förstå drömmar, sagor och myter (översättning: Inga Lindsjö) (Natur och kultur, 1953)

HOG_0593_1920x0

Hans och Greta på teatern

Bilder i blogginlägget kommer från Dramatens uppsättning av Hans och Greta, dramatiker Martina Montelius.  En berättelse om att växa upp utan pengar till glass på utflykten, om syskonskap och om hur beroende föräldrar är av sina barn. I nuläget finns tyvärr inga fler föreställningar planerade.

daf68980b568392fa103ae9d522a44d5

Fria Teatern spelar också Hans och Greta men med titeln Hans och Greta i Högdalen . Bilden är från föreställningen. ”En berättelse om två syskon på flykt, som med sagans hjälp berättar sin historia för oss. Ingen får veta att de bor där. Häxan bjuder på kakor och vill att de ska vara som vanliga barn. Hans, som är äldre, måste hela tiden påminna Greta om att de inte är vanliga barn. De gömmer sig. Och de måste följa reglerna. Aldrig gå i affärer. Aldrig åka tunnelbana. Aldrig prata med nån de inte känner. Och aldrig säga sina riktiga namn.

Hans och Greta i Högdalen är en berättelse om två syskon på flykt. Om längtan efter det som varit. Och om när längtan efter att få leva, gör att man måste göra nåt som är alldeles för farligt.
Vid möjlighet föregås föreställningen av en workshop, där skådespelarna kommer ut till skolklasserna och talar om sagan Hans och Greta, vokabulären kring papperslösa och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. På föreställningen följer också ett eftersamtal med tid för att ställa frågor. Lärarmaterial finns.Utanförskap. Saga. Övergivenhet. Papperslösa. Demokrati. Identitet. Mångfald. Olika kulturer. Krig och fred. Kan användas i skolan för värdegrundsarbete, FNs barnkonvention, samtal om migration.

/Elisabeth

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Workshop i dramatiskt berättande, KUL1415.se/skola

dramatikst skrivande

 Dramaturgins byggstenar

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare och kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Det de behöver är att lära sig dramaturgins byggstenar och lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé och kreativitet och till skapandet av struktur/synopsis och till sist manus och dialog.

Dramatikern  Elisabeth Croneborg går igenom detta uppdelat på två tillfällen:

  • Aktindelning, vändpunkter, konflikt, karaktär.
  • De olika formerna för dramatiskt berättande.o Idé, synopsis, treatment, manus och dialog.
  • Hur man som lärare handleder elever i att skriva en pjäs eller kortfilm.
  • Några dialogövningar som lockar fram elevernas dramatiska berättande.
  • Kort om hur ungdomar kan lockas att titta närmare på sin Stockholmshistoria och sin relation till storstaden.

Workshopen innehåller både teori och praktik – med exempel från film, TV-dramatik, teater och litteratur. Tillsammans gör vi skrivövningar som speglar både dramaturgin och pedagogiken.

 

Målgrupp: lärare på högstadet och gymnasiet
Tid: 16 och 23 oktober kl 17-20.00
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan ingår i KUL1415
Anmälan: Medioteket

 

Stillbildsfilm – från ax till limpa!

Dramaturgen Anders Nyman och bildläraren Kajsa Lindström guidar i uppbyggandet av en berättelse; att hitta verktygen till både idé och kreativitet, till skapandet av struktur/synopsis, och manus och dialog. Ni kommer att bli indelade i produktionsgrupper, idéer ska väljas och manus skrivas  utifrån en hemlig bild. Sedan väljer vi ytterligare bilder på nätet, fotograferar, gör röstinspelning med agerande. Var och en bidrar med det den känner sig bekväm med till bildspelet. Vi arbetar med programmet PhotoStory i en  datasal. PhotoStory är ett gratis pc-program där man kan göra bildspel med ljudeffekter, bakgrundsmusik mm. Anders har också genomfört många radioteater-workshops med elever i mellanstadiet, där eleverna tränar på att hitta på en historia, skriva manus som de sedan spelar in, lägger till  ljud och till sist har egen ”Oscarsgala” för varandra.

Kort presentation av Anders Nyman.  Solna stad berättar om stillbildsprojektet och arbetet med Anders Nyman

Målgrupp: årskurs: 3-9
Tid: 12 september, kl.9-16.00
Plats :Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Pris: Kostandsfritt för skolor, bekostas av KUL1415
Anmälan: Medioteket

 

Centrum för dramatik finns  samlade resurser i dramatik . I ett tidigare inlägg på Kulan skrev vi om resurser för dramatik 

Följ Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden

Elisabeth

Skriva manus för att utveckla språket

 

Tänka i scener är ett bra sätt att lära sig strukturera en berättelse så att det blir spännande dramatik. Att tänka dramaturgiskt är också grunden för att kunna göra sig hörd i mediebruset, där allt fler budskap framförs i rörlig bild. Sedan när man har ett färdigt manus kan man sätta upp pjäsen eller spela in en podcast eller film.

 

Vad är dramatik egentligen?

Många förknippar dramatik med Hamlet och andra klassiker, men filmmanus är också dramatik. Det utvecklas också nya digitala plattformar – exempel som unga hela tiden kommer i kontakt med är nyhetsmedier, tv-serier och datorspel. Dramatik är både en viktig del av skönlitteraturen och sina beståndsdelar: dramaturgi, retorik, dialog, gestaltat berättande, talspråk och skriftspråk. Och själva grunden för att berätta något – budskapet förstås! Här finns en manusordlista med några av de vanligaste termerna

 

Stockholm Film Academy

Vi har utvecklat en arbetsmetod, Stockholm Film Academy, där unga får arbeta med hela filmprocessen men där tyngpunkten ligger på
planering och att skriva manus. Då får eleverna arbeta med språket och lär känna filmmediets möjligheter. Kanske är den allra största landvinningen i projektet det enorma engagemang som eleverna visat – hur filmgrupperna arbetat tillsammans, löst konflikter och att mött deadlines. Hittills har ungdomar vid Thorildsplans gymnasium har snart gjort 20 filmer i olika genrer, och inte vilka filmer som helst!


Se de färdiga filmerna

Missa inte chansen att få se några av de färdiga filmerna och bli inspirerad att sätta igång själv. Kom till Filmhuset på onsdag 26 mars kl 19 och se hur det kan gå när man ger unga redskap för att skildra verkligheten ur sina perspektiv. En liten varning för att man kan känna smått avslöjad som vuxen när man ser filmerna.

Teaser till filmen Monster, en av de filmer som visas på Filmistitutet
Inbjudan finns här .

Varmt välkommen!

Isabella af Klintberg,  Verksamhetsledare, Centrum för dramatik

 

Vi har tidigare skrivit om filmprojektet på Pedagog Stockholm . Filmprojektet initierades av skolbiblioteket och Centrum för dramatik

Dramawebben finns svensk dramatik fritt tillgängligt. En stor spännvidd av dramatiker, från relativt okända till de stora elefanterna. Texterna finns i vissa fall som faksimil för läsning på webben, ibland som pdf.

 

/Elisabeth