Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Elin Jönsson

Multimodala uttrycksformer och bedömning

Inlägget bygger på en presentation om multimodala uttrycksformer och bedömning som Mediotekets filmpedagoger, Elisabet Jonsved och Elin Jönsson höll på Pedagogiskt café.

multi

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Elin och Elisabets presentation tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 men upplägget passar alla lärare som är intresserade av att jobba med multimodala uttrycksformer.

Bilder, filmer och innehåll i inlägget är från Elins och Elisabets presentation. Jag som återberättar kvällen har gjort ett urval från den digra presentationen. Jag rekommenderar varmt Elisabets och Elins filmkurser på Medioteket. På bilden ser du Elin arbeta filmskapande tillsammans med en grupp elever från Blackebergs gymnasium.

/Elisabeth Söder

IMG_4906_2

Elisabeth och Elin inledde kvällen med att tipsa om Annika Wiks artikel Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet i Skolverkets Lärportal. Artikelförfattaren jämförde undervisning i film med hur vi lär barn att läsa och skriva. Då ser vi till att bokstav läggs till bokstav tills läskoden knäcks. Vi barnen att läsa och skriva steg för steg. Men när det gäller rörliga bilder verkar vi tro att eleverna redan kan allt mycket bättre än vi bara för att de använder mycket av sin tid till att se film på nätet. Men det innebär inte att eleverna har kritisk kompetens kring bildspråk. Därför är det viktigt att de i skolan också får en kompetens i att träna på filmens språk. Artikeln har många konkreta förslag på hur vi kan förbereda oss och arbeta i klassrummet med filmkunnighet, alltifrån att se och samtala till att göra film.

bildmanusexempel

Olika uttrycksformer och mötet mellan olika uttrycksformer

Vad är viktigast, det vi ser eller hör?

Filmen Did you put suger in my coffe? Yeas i did visar på ett roligt och pedagogiskt sätt hur musiken tvingar på oss en tolkning. Samma filmscen men med två olika musikspår pålagda. Hur påverkar det tolkningen av bilden?

Filmen har fått många välförtjänt positiva kommentarer på Youtube som Scorpios  ”Great video, made me wonder if we were ”programmed” to perceive specific music as the carrier of the specific emotion, or would someone who never saw any other movie would react and have same emotion as those that are used to this ”style”.

Typsnitt

Om vi läser KYRKOGÅRD, ett ord, vad ger det för associationer? Väljer vi ett annat typsnitt läser vi bilden annorlunda. Med det här typsnittet associerar många av oss till Dracula.kyrkogård

Om vi istället publicerar en bild på en kyrkogård får vi mer information. Vi kan räkna antalet gravstenar vi ser, berätta vilket material kyrkan är byggd av. Vi kan kanske placera kyrkogården geografiskt och gissa på ett ungefär när kyrkan byggdes.

kyrkogård290

När två modaliteter kombineras kan de förstärka och förvränga varandras egenskaper. I mötet mellan de olika uttrycksformerna uppstår nya betydelser. Som här när vi lägger till, Welcome to Marlboro Country på bilden från kyrkogården. Text kan vara bärande, bilden kan förstärka men samma text med andra bilder och en annan uttrycksform kan bli något helt annat. Därför är det intressant att låta eleverna plocka isär och titta på en modalitet i taget.

Övning i att låta två modaliteter krocka

Be eleverna att skriva en kort text med en tydlig känsla, exempelvis rofylld, skräck eller en neutral text, kanske en instruktionstext. Be dem därefter att med hjälp av trailerfunktionen i iMovie få mottagaren att ändra uppfattning om texten. Med iMovies trailerfunktion kan de välja tempo, musik, ljudeffekter, grafik och typsnitt. Berättelsen paketeras i den form de väljer, exempelvis  exempelvis : bollywood, romantik, skräck, superhjältar och sagoland. Vad är starkast, textinnehåll eller bild och ljud?

kyrkogård3m

Innan eleverna göra film

Det finns kunskap i bildspråket och den måste eleverna vara förtrogna med innan vi ber dem att göra en film. Det är viktigt att eleverna förstår filmens språk, vilka val som professionella filmarbetare gör.

kyrkogård6

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med
översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Det kan beskrivas som adjektiven i filmen.

Filmens grammatik

kyrkogård 3

kyrkogård5

Tips på inspirationsfilmer

Låt eleverna titta på några kortfilmer och leta efter olika bildutsnitt och därefter samtala om filmarens val. När är det är bra att använda  översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild? Olika perspektiv, vad får det för effekt att fotografera en person med grodperspektiv eller fågelperspektiv? Hur rör sig kameran ? Filmen nedan är hämtad från webbsidan International Youth Media Summit.
Ingen av filmerna är längre än 3 minuter. De flesta är utan dialog. Gemensam nämnare är ett budskap som de unga filmarna vill sprida vidare, det kan vara mot diskriminering, våld och sexism för att nämna några.

När eleverna gör film

Det finns betydelsebärande element i bildspråket som eleverna behöver vara förtrogna med för att ha en kritisk förmåga när de möter bildspråkliga budskap eller själva ska formulera sådana. Den här listan är bra att använda när elever ska analysera och prata om film. Om eleverna själva ska göra film bör de bara öva på några punkterna från listan i taget. Film är ett komplext berättarspråk och uppgifterna får inte vara oöverstigliga. Du som lärare måste vara tydlig med vad du ber eleverna om. Vad som är viktigt i just den här uppgiften.

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter ser vi samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. De olika bildutsnitten och vinklarna kan liknas vid adjektiven som broderar ut en text.

kyrkogård9

Uppgift och bedöming

För att kunna bedöma multimodala uttrycksformer behöver vi organisera vår undervisning så att det finns en transparens i vilka kunskaper och arbetssätt som ligger till grund för bedömningen.

  • Vilka modaliteter (uttrycksformer) ska eleverna arbeta med?
  • Relevanta ord och begrepp inom respektive modalitet
  • Tema/budskap (Innehåll)
  • Teknik
  • Praktiskt tillvägagångssätt

kyrkogård10

Ung i STHLM, ett filmprojekt för elever på gymnasiet

Elin och Elisabet har ansvarat för filmprojektet Ung i STHLM. Ett språk- och integrationsprojekt som vände sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid fick möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetade Elin och Elisabet med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig. Här kan du följa upplägget med konkreta lektionsupplägg   Filmprojektet avslutades med att elevernas kortfilmer visades på biografen Grand. På bilden ser du Elin och Elisabet tillsammans med läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin som medverkade som dramalärare i Ung i STHLM.

minskat 1IMG_5469

Fler lärarröster om att bedöma arbeten i film

Här kan du följa Elisabet Jonsved och Elin Jönsson

Elisabet och Elin har skrivit flera läromedel för Medierådet, Bild är ett språk, Visuell gemenskap, Visuella mönster , Bilders makt och Konsten att övertyga. De driver också bildpodden.

film medierpdet


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Inbjudan: Multimodal bedömning, så här tänker vi

Vi lärare behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling.

feedback-3240007_1920

Kvällen har tillkommit för att vara ett stöd för de lärare på gymnasiet som tillsammans med sina klasser är med i film- och scenkonstprojektet Ung i Stockholm.  Men vi har vidgat målgruppen till alla lärare som är intresserade eftersom vi vet att det finns en osäkerhet bland lärare om hur multimodala texter skall bedömas. Vi hoppas även att du som redan känner dig trygg i att bedöma multimodala texter anmäler dig och deltar med dina erfarenheter och tips. Vi utlovar en biobiljett per tips.smiley-163510_960_720

Program

Upplägg för seminariet – vi varvar föreläsningar  och praktiska workshops med resonemang om multimodal bedömning. Medverkande under kvällen är Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, lärarna Katarina Lycken Rüter och Anna Bergkvist.

  • Elin Jönsson, filmpedagog, pratar grundläggande om kamerans alfabet och grammatik. Elin visar exempel på hur hon planerar en filmuppgift för att underlätta bedömning och delar med sig av sina erfarenheter. Passet avslutas med en praktisk övning.
  • Anna Bergqvist talar om sina elevers deltagande i filmprojektet Ung i STHLM och vilken betydelse det haft för deltagande klasser. Anna kommer dessutom att berätta hur hon använder film – och bedömer densamma – i svenskundervisningen. Vi får se några elevexempel från litteraturundervisningen i svenska 3 och höra hur Anna tänker vid bedömning av dessa. Anna är lärare på Blackebergs gymnasium.
  • Katarina Lycken Rüter för ett resonemang om lärande, det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar?

bildmanus panorering_tiltKLAR

Kontakt och anmälan

Målgrupp: lärare på högstadium och gymnasium
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen.
Tid: 7 maj, 17.00-20.00. I pausen serveras filmisk förtäring.
Kostnad: gratis för lärare i Stockholms kommun.
Ung i STHLM bekostar arrangemanget.
Anmälan Ung i STHLM

Första filmlektionen i Ung i STHLM

Vi kommer att berätta om alla lektionsupplägg så att du som inte är med i Ung i STHLM kan inspireras till filmarbete i din klass. Här är vår iPad vagn på väg till Östra Reals gymnasium.

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion skall arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna skall känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med en grupp som tagit för sig av våra mackor.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.

Scen, klipp och bildutsnitt

I det första passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin började med att visa två korta filmer med samma motiv och handling. En man som dricker kaffe. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Eleverna får jämföra med filmen de sett tidigare. Vad är skillnaden? Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action som en elev säger. Med den filmvisningen har vi introducerat tre facktermer, scen, klipp och bildutsnitt.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen upplever vi motivet på olika sätt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet. 

extrem närbild b Extrema närbilder där kameran befinner sig mycket nära motivet ger ofta ett dramatiskt intryck. Skräckfilmer har en förkärlek för extrema närbilder, där kanske bara huvudpersonens öga syns. En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Till exempel i en scen där en person glömmer ett par nycklar kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

Kameraposition

Vi fotar ofta från ansiktshöjd, normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden. Vad har fotografen för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre  än motivet och filmar uppåt? Det gör att motivet upplevs större. Denna typ av kameravinkel används t.ex. när en person ska upplevas hotfull, så kallat grodperspektiv. Det är ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt. När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt upplevs motivet upplevs mindre, fågelperspektiv. En person som är filmad uppifrån kan upplevs som svag och i behov av hjälp.

Objektiv kamera. Vi ser en person.​ Subjektiv kamera. Vi tittar igenom personens ögon, vi ser det personen ser som om kamera vore placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskolan

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Elin går igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4911

Därefter lägger de klippen på rad i iMovie. Övningen går ut på att:​ Praktiskt prova filma med ipad, Prova att filma korta klipp​, Prova att filma med olika bildutsnitt​, Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

De arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

IMG_4887

övning närbild

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

 

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tild och panorering och börjar fundera på sitt bildmanus.

Hej från Ung i STHLM, Elisabeth

IMG_4888

Tidigare blogginlägg

Ung i STHLM, film och scenprojekt i Stockholms skolor

Ung i STHLM

Könsnormer i bildspråket

Rapport från Kulans och Skolbio Stockholms gemensamma lärarkväll på Klarabiografen. Vi visade filmen Silvana och i anslutning till den ett samtal med en av filmens regissörer Olivia Kastebring och filmproducenten Anna Weitzi. Kvällen inleddes med Medierådets lärar- och elevguide, Könsnormer i bildspråket som Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visade. Alla bilder i inlägget kommer från Elisabets presentation och finns i lärar- och elevmaterialet. Nästa blogginlägg från kvällen kommer att handla om filmen Silvana med efterföljande samtal .

IMG_4696

Visuella mönster, könsnormer i bildspråket

Statens medieråds lärar- och lektionsupplägg är en bra ingång för att prata om normer kring manligt och kvinnligt. Lektionshandledningarna har ett generöst upplägg med bilder fritt att använda i klassrummet. Många elever tycker att en bild inte är så mycket att orda om när vi lärare uppmärksammar dem på en stereotyp bild. Då kan det vara intressant att visa flera bilder för att se om eleverna tycker att de kan skönja ett mönster. Be dem beskriva bilderna rätt upp och ned utan att värdera.

Finns det traditionellt kvinnliga och manliga poser?

Är kvinnan  eller mannen subjekt eller objekt på bilderna? Kameravinkel, fågel eller grodperspektiv? Bjuder de in eller tittar de bort? Är det någon som blir tittad på eller tittar på? Är det vanligt mönster att kvinnor håller om sin kropp och att män gärna visas i klassisk tänkarställning eller upptagen med någon aktivitet?

IMG_4699

Är bilderna annorlunda i TT:s bildarkiv?

Nu har vi sett några klassiska reklamposer men hur kan det se ut när politiker porträtteras? En fotograf som inte är så kunnig inom genus och könsstereotypa mönster faller lätt i fällan kring manliga och kvinnliga poseringar. Männen har männen bestämda tänkarpositioner, bortvända eller fångade i aktivitet? Tänk också på bakgrunden, alla män har en kall färg och en stram bakgrund. Kvinnorna tittar rätt in i kameran och ler. Många har blad och blommor som bakgrund. Är det en slump eller är det ett mönster vi ser? Är det svårt att lyckas som kvinnlig politiker om vi skulle agera som de manliga politikerna gör?

IMG_4703 IMG_4702

Är de här egenskaperna kopplade till kön?

IMG_4714

IMG_4712

Så här skulle det kunna se ut?

Vad hittar vi för bildspråk i genren spel? Vad kan vi avläsa utifrån kroppsposition, blick, ansiktsuttryck, kläder och färger? Anna Nilsson är en illustratör som tröttnade på att kvinnliga spelkaraktärer är så stereotypa. Hon bestämde sig för att ge ett  antal kända spelkaraktärer en makeover genom att förändra deras kläder och ge dem kroppspositioner som inte framhäver deras sexuella attribut.

IMG_4707
Eller de här spelkaraktärerna som Anna Nilsson skapat för att få in egenskaper som hon saknar i spelvärlden. Från vänster till höger Mrs Yamamoto, Shedevil och Eileen

IMG_4709
Ann Nilsson har också lekt med klassiska kvinnliga poser och kläder på manliga kroppar. Som Elisabet och Elin skriver i lärarhandledningen Könsnormer i bildspråket sid.5 ” ofta är det först när bildtraditioner bryts som de blir tydliga. Brott mot den ”manliga blicken” går att hitta t.ex. i den norska ungdomsserien SKAM där flera scener visar killar som blir objektifierade genom hur kameran avbildar dem. Hur ofta har ni sett killar bli avbildade på det här sättet?

IMG_4708

Hur kan vi arbeta för att de visuella normerna skall bli mer inkluderande?

Normer har inte alltid sett ut så här. De går att bryta. Vi får vässa blicken, göra genusspaning och anmäla till Allmänna reklamationsombudsmannen.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Tips på filmer och böcker på temat

Böcker och filmer för högstadiet och gymnasiet som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg. Om att inte vilja eller kunna motsvara andras förväntningar och om hur vi ser på varandra.

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook

Belysa stereotypier och samtala om normer

I ett tidigare inlägg, tipsade jag om kunskapsbanken, Bilders makt. En webbsida med närmare 90 artiklar med teman som exempelvis : 1900 -talets myter om judarna som skyldiga till allt ont eller Bilder av asiater som en hotfull massa och utan individuella särdrag. Viktiga teman som var och en fungerar som en ingång för att belysa stereotypier och samtala om rasism.   

Hur ser stereotypa bilder ut 2018?

Den här annonsen hängde på bästa reklamplats vid Hötorget för en månad sedan. En svart fotbollsspelare och ordet predator, rovdjur på svenska. Jag tycker att det är en otroligt obetänksam annons år 2018. Hade jag reagerat på samma sätt om fotbollsspelaren haft ett stereotypt svenskt utseende? Nej inte på samma sätt, eftersom jag är matad med många liknande bilder på svarta och att den får mig att tänka på  västerlänningars behov av att avhumanisera svarta för att upprätthålla apartheid och slaveri .

Viktigt att vi tillsammans med eleverna analyserar bilder utifrån ursprung, historia och funktion. Bilder makt skriver på sidan Stereotypen av ”svarta” som primitiva vildar ” De koloniserade folken framställdes som ”vildar” som måste kuvas och ledas av Europa och väst. Samtidigt utgjorde det ”primitiva” en lockelse som gick att kommersialisera och förvandla till underhållning”.

adidas

 

Tips på pedagogiskt material för vidare fördjupning att ämnet

  • Genusfotografen Tomas Gunnarsson med handboken  Bilder som förändrar världen . Fritt tillgänglig att ladda ned eller att beställa utan kostnad förutom portokostnad på 40 kronor.

  • Elin Jönsson och Elisabet Jonsved pedagogiska material med lärarhandledning och elevuppgifter, Propaganda och bilders makt på Statens medieråd

medieråd

  • Samma författare, Elisabet Jonsved och Elin Jönson har också gjort lärarmaterial och förslag till lektioner till Könsnormer i bildspråket, också den publicerad på Statens medieråd. Där hittar du exempelvis den här filmen, Like a girl.  

teked

  •    Normkritisk pedagogik, lärarmaterial med förslag på hur du kan arbeta med normer. Ansvarig för sidan: Aisha Lundgren Aslla, pedagogisk handledare och utbildare i förskolans och skolans demokratiuppdrag, likabehandling och normkritisk pedagogik

normkritisk analys

/Elisabeth Söder