Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Elisabeth Croneberg

Här hittar du berättare, författare, serietecknare, dramatiker till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom litteratur, berättande och skrivande. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

drama flöd

Författare

Författarförmedlingen.  Ni som arbetar i Stockholm, missa inte att boka subventionerade författarbesök i årskurs 5, 8 och gymnasium genom Läsning pågår. Vill du resonera och få förslag på författare som passar din klass, kontakta Fredrik Lagerqvist på Författarcentrum. Fredrik nås säkrast via e-post fredrik.lagerqvist@forfattarcentrum.se eller på telefon 08-611 58 04. Arbetar du i Stockholms kommunala skolor kan du också kontakta Mediotekets Cirkulationsbibliotek. För att du ska få använda medel från Skapande skola ska besöket har tyngdpunkt på elevens eget skapande.

Författarförmedlingen erbjuder också , Möt en bilderboksskapare. Hur är det egentligen att vara författare och/eller illustratör? Förskolebarn får träffa några av landets främsta bilderboksskapare. Syftet med besöken är att väcka nyfikenhet kring läsning, litteratur, bilder och skapandet av böcker. 

Dramatiker

Centrum för Dramatik, teater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Illustratörer

Illustrationscentrums webbsida hittar du illustratörer, animatörer, grafiska formgivare och serietecknare. Alla konstnärer är presenterade med portfolio och kontaktuppgifter. Bilden är från illustratören Michelle Riedl.

5dcbf48d8163d-michelle-riedl-uppslag-fr-n-publicerad-barnbok


Scenpoeter, spoken word eller poetry slam

Ordkanon består av ett fyrtiotal poeter som alla har sin grund inom spoken word, scenpoesi och/eller poetry slam. Ordkanon förmedlar yrkesverksamma scenpoeter som varit aktiva med framträdanden och workshops i minst 4 år eller har motsvarande erfarenhet. Alla våra poeter har dessutom olika spetskompetenser: utgivna författare, skådespelare, kulturproducenter, hip hop artister, låtskrivare, vispoeter, komiker och dramatiker. Under energiska och lekfulla workshops testar de olika sätt att skriva på. Det finns tusentals ingångar till kreativiteten. Målet är att alla ska finna något som tilltalar dem. Pröva på berättelser, rim, improvisation, ordlekar, självbiografier, arga dikter, glada sagor, kluriga funderingar och roliga betraktelser. Vi pratar om nervositet, om att prata inför folk och om det viktiga att vara en bra publik. På Kulans sida presenterar Ordkanon poeterna som kan komma till din skola: Agnes Török, en prisbelönt svensk/skotsk spoken word poet, Aiman Jihar är poet och artist, tvåfaldig Huddingemästare i Poetry Slam, Niklas Mesaros skriver om romantiska succéer och misslyckanden i vardagen. Saga Hedberg skådespelare och pedagog. Saga har ena foten i skrivandet, dramatik och poesi och den andra i teatern. På bilden syns Niklas Mesaros.      kulturama-14 (002) 


Berättare

Johan Theodorsson, muntlig berättare och dramapedagog. John är scenberättare, skådespelare och manusförfattare. Konstnärligt jobbar Johan med en blandning av storytelling, skådespeleri och musik. Det konstnärliga syftet med genreblandningen är att uppnå ett mer dynamiskt, dramatiskt berättande med målet att nå sin publik emotionellt. I föreställningarna undersöker Johan aktuella frågor som transpersoners rättigheter eller tiggare i Stockholm. Strävan efter frihet är ett gemensamt drag för huvudkaraktärerna i historierna. Den dramaturgiska inspirationen kommer ofta från fantasy och äventyrsberättelser. Johan har lagt upp ens sida där han beskriver fem berättar projekt med drama för förskolan.

Berg

Fabula Storytelling, Berättarkurs för elever. Fabulas kursledare är professionella scenberättare och ger berättarföreställningar. Inom konstformen muntligt berättande ryms både konsten att formulera sig och sceniskt framträdande, samt arbete med kulturarv i form av berättelser från hela världen. Det muntliga berättandet ger möjlighet att belysa ett teman från olika synvinklar och öppna upp för fler tolkningar av verkligheten. Barn och unga som tränas i berättande utvecklar sitt språk och sin självkänsla. Den som har en bra historia vågar ta plats och uttrycka sig inför grupper.

På Fabulas berättarkurs får eleverna både improvisera fram nya historier och öva på traditionella berättelser från hela världen. Kursledaren gör alltid ett kortare scenframträdande i klassrummet, så att eleverna får en förståelse för konstformen och inspiration i sitt eget berättande. En del skolor vill arbeta med ett specifikt tema. Då kan Fabula hitta berättelser som belyser temat och låta eleverna lära sig dessa. Fabula kan också arbeta med historier från en specifik kultur eller tidsepok.

Det går bra att boka enstaka workshops, eller flera workshops utspridda över en termin. Under den sista workshopen får eleverna berätta sina historier för yngre elever och skapar på så sätt sina egna små berättarföreställningar. Fabula erbjuder många olika upplägg på Kulan.

FABULA


Muntligt berättande berikar slöjdskapande och vice versa. Slöjdprocessen färgas av sagans magi. Fantasi och förtrollning lockas fram. Sinnenas Verkstads utgångspunkt är att eleverna får uppleva två skilda konstformer: berättande och slöjd/hantverk. Vi värnar särskilt:

  • Att hålla en magisk sagostämning över hela dagen.
  • Att eleverna uppmuntras använda sin fantasi vilket inträdandet i sagovärlden ger ett stort spektrum för.
  • Att dagen är rik på olika sinnesupplevelser.
  • Att skönhet råder, allt ifrån ett vackert uppbyggt slott till presentation och handhavande av material och redskap.
  • Att genomgå en slöjdprocess, ”ax till limpa”, vilket också ger insikt och respekt för hantverkets moment och yrkeskunnande.
  • Att dagen avslutas gemensamt genom att eleverna var och en redovisar den färdigtovade figuren och muntligt berättar om den specifika egenskap figuren de skapat har.

Eleverna tassar tyst, tyst in i det uppbyggda sagoslottet och tar del av lyssnandets konst. Därefter följer en kort berättarövning två och två där riktningen byggs upp för ullslöjden. Allt kan hända vid själva slöjdskapandet, tänkta idéer kan förändras och liksom i sagan sker allehanda förvandlingar under arbetsprocessen. Karda råull, visserligen tvättad, ger definitivt sinnesupplevelser av olika slag. Doppa ner ullen i varmt skönt vatten och forma med hjälp av såpa likaså. Färgad ull tas fram som kronan på verket och den vassa tovningsnålen kräver koncentration, när skapelsen ges precist uttryck i färg, form och detaljer. Ullen har under dagens process intensivt och lustfyllt bearbetats till oftast en mycket kär figur med en personlig magisk egenskap! Bild: Ullverk åk 2, foto Elisabeth Hansen.

ull2


Läsning och gestaltning

Hello Creative  Creative Reading. Mångfald och lika värde är teman som berörs då barnen får ta del av sagan Djurens tävling, skriven av Dawn Casey och Anne Wilson. En workshop där sagoläsning får utmynna i teaterlek och tillsammans gestaltar vi sagan med hjälp av rekvisita och får inblick i alla djurens olikheter och styrkor. Fantasin ger barnen en möjlighet att uttrycka sig, bli sedda och hörda. Vid önskemål kan tillfället utökas till fler sammankomster med olika moment, så som läsning, gestaltning och redovisning.


Serietecknare

På Seriefrämjandet hittar du en katalog med yrkesverksamma serietecknare   

serier centrumbildning

Lisa Medin, Serie- eller mangaworkshop. Tecknarworkshop för åldrarna 10 år och uppåt med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier/berättelser. Detta workshopupplägg går igenom förenklad anatomi, hur man får volym och tyngd i sina figurer, rörelsedynamik och sinnesstämningar. Genomgång av grunderna i att skapa tecknade figurer med hjälp av enkla former såsom block, cirklar och rör. Deltagarna får prova olika teckningstekniker steg för steg. Grundkursen är lämplig för åldrarna 10 år och uppåt och kan varieras med hänsyn till målgruppen. Den kan även läggas upp som en fortsättningskurs, då med större fokus på berättaraspekten i seriemediet (och hur man kan inspireras av manga, comics, animation, m.m.). När workshopen fokuserar på manga (japanska serier) inleds den med en kortare genomgång av de japanska seriernas historia, hur de traditionellt publicerats och vad de kommit att bli idag. Detta upplägg ger också en inblick i hur japanskt bild- och minspråk färgat av sig på t.ex. hur vi idag använder emojis. En mer avancerad kurs som lägger större fokus på serier, bildmanus och berättande kan genomföras för ÅK 7 och uppåt. Uppläggen kan fördelas på fler klasser, samt användas som ett berättarverktyg i läroämnena eller för elevens val. serier

Per Demervall, Genom att skapa en tecknad serie utifrån en bok de läst kan man främja elevernas läsförståelse och förmåga att tänka i bilder. Eleverna får tolka texten som de vill och kan bland annat låta handlingen utspela sig i närmiljö med sig själva som ”hjältar”. Per inleder med att visa hur  man kan föra över en bok till olika medier. Programmet kan anpassas från en heldag till flera dagar. Skapa din egen superhjälte. Eleverna får fritt skapa en egen superhjälte. När hjälten är klar så får de hitta på en historia och teckna den på en eller flera sidor. Ålder 10 år och uppåt. Går att anpassa från en till flera dagar, helt beroende på önskemål. Bilden är från Per Demervall, storyboard/skisser. serier7

Malin Biller, serietecknare. I det här inlägget från en workshop för lärare på Kulan får du en bild av hur en workshop med Malin kan vara.  Malin gav oss många bra konkreta tips, alltifrån hur en overheadapparat kan bli ett ljusbord till hur vi kan illustrera tid. Malin finns med i Illustratörscentrums utbudskatalog   Tyvärr är Malin bosatt i Göteborg men besöker ibland Stockholm för uppdrag. serie2

Malin Skogberg har lång erfarenhet av att hålla i workshops för barn och ungdomar i serieteckning. i workshopen går hon igenom grunderna i serieteckning varvat med övningar. Fokus på skaparglädje snarare än teknik, men upplägget anpassas efter gruppens förkunskaper och engagemang.

dav

Förlaget Egmont har sidan Serier i undervisningen .  De har också  serieskapare som i samarbete med Seriefrämjandet och deras  eget nätverk av erfarna serieskapare gör serieworkshops. Varje tecknarbesök skräddarsys efter skolans egna önskemål och behov och kan anpassas för genomförande i alla årskurser och i varierande omfattning. Från enstaka klasser och lektionstillfällen, till hela skolor under flera dagar. På sidan kan du också gratis ladda ned häftet Skapa egna serier som är särskilt utformad för användning i skolan. Materialet kan användas i flera årskurser och innefattar en rad olika elevuppgifter och kopieringsunderlag, varvat med fördjupande information för lärarna. Författare: Jimmy Wallin, serietecknare, illustratör och manusförfattare.

serieWorkshop


Författarskola på nätet


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se