Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Elisabeth Söder

Så här arbetar Stockholms skolor med Mina drömmars stad

Stockholms skolor har under Fogelströmåret erbjudits att publicera texter, bilder och filmer på webbplatsen Fogelström2017.se/skola. Men det som lockat mest har varit erbjudandet att få ge ut en bok som utan kostnad har distribuerats till skolan. Om detta har jag skrivit i tidigare blogginlägg

Du som vill läsa om hur klasserna tagit sig an uppgiften att arbeta med Mina drömmars stad hittar elevernas bidrag och lärarnas introduktion i det Digitala galleriet på webbplatsen  Vi har också en facebookgrupp. KULSTHLM  där jag och lärarna berättar hur arbetet fortskrider. I det här inlägget har jag valt ut några axplock på hur du kan arbeta med Mina drömmars stad, tips som i de flesta fall fungerar oavsett vilket tema du skall arbeta med.

IMG_0779_2

Alla behöver inte läsa hela boken för att få en känsla för Mina drömmars stad

Alla har inte läst boken Mina drömmars stad, men alla har läst utdrag, citat och tittat på bilder och filmer som Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum lagt upp på webben.

vällingby

Bilder som källa och redovisningsform

Många lärare har börjat sin introduktion av Mina drömmar stad genom att titta på utvalda bilder från förra sekelskiftet, bilder som du kan söka efter utifrån olika teman i Stockholms källan: fattigdom, barnarbete, industrialismen, arbetarrörelsen… Vid en träff i höstas tipsade Maria Avellone Neel från Stadsmuseet och redaktör Martin Nyblom om ingångar  för att arbeta med  Stockholms stadsmuseum och  Stockholmskällan i bokprojektet.

IMG_0782_2

Ett vanligt upplägg i klasserna har varit att utgå från gamla fotografier från Stockholm och sedan be eleverna ta egna bilder från samma plats  och i anslutning till det skriva analyser om vad som förändrats och vad som är sig likt.

Låta elever sitta två och två och fundera över vad bilden visar ”allt ligger i betraktarens öga”. Två elever fick samma bild, men såg de samma sak?

Barnen fick tänka att de klev in i en bild från Stockholmskällan och skulle tänka: Var är jag? Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag?

Tar foton för att illustrera texter och låtar om Stockholms Stad.

Teckna det de ser – inte det de vet” genom att göra en linje konturteckningar av Stockholmsbilder från förr.

Konstnärliga bilder som gestaltar Fogelströms humanism, i gestaltningen skall eleverna berätta om Stockholm och hur det är att vara stockholmare. Bilden skall belysa en mänsklig rättighet, göra den synlig i en specifik vardaglig scen. ”

79f3367772ad6fdb54c2a4c6c59ed4b5 3f9e690d801ec5cff62ac8b61dc0d037392cd34bf9ef1fd67dc7f04962bc985b

Facktexter och populärvetenskap

Bidrag som berättar om platsers utveckling.
När boken var utläst skrev eleverna historiska noveller i Per Anders Fogelströms anda. De arbetade mycket med att skapa trovärdiga berättelser och karaktärer och alla texter har en koppling till 1800-talets Stockholm på ett eller annat sätt.

Ingång till industraliseringen i Västeuropa. Parallellt skriver klassen texter om förra seklets Bromma. Skriver om framtiden, precis som Henning levde i början av en omvälvande tid, industraliseringen, lever vi i den digitala. Hur kommer det att påverka vårt arbete och levnadsvillkor?

Skriver debattinlägg kring nutidens Stockholms bostadsbrist, en parallell till 1860-talets Stockholms bostadsbrist.

3c0bce11-c4e3-4d28-bf54-8b023212dcf3

Kreativt skrivande och gestaltning

Eleverna har också valt en hemlig plats i Stockholm, vilken de har beskrivit för sina vänner, som sedan har fått gissa. Detta gjorde vi både skriftligt och muntligt.

Många som arbetar med nyanlända elever har tagit fasta på Hennings första upplevelse om Stockholm och låtit eleverna skriva om sina första minnen när de anlände.

Skriva om en sida i Mina drömmar stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Dagboksanteckningar ur Hennings perspektiv.

Egna låttexter om Stockholm till kända melodier.

Skriver dikter med citat från boken som inspiration.

Dramatiserar avsnitt från boken.

Gör poddar och nyhetsprogram från sekelskiftet och dagens Stockholm

Skriver skräcknoveller i Stockholmsmiljöer med illustration.

Skriver om en sida från Mina drömmars stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Funderar över vad som han ha hänt på platsen eller varför man gillar/ogillar en specifik plats i Stockholm.

Skriver noveller där de låter Fogelströms Stockholm vara platsen för ett drömlikt ”helvete” enligt Dante. Två litterära giganter i ett och samma projekt.

Tecknar en serie om Henning.

Stockholms-rap med eleverna

Spoken World dikter med rubriken Stockholm i mitt hjärta.

Beskriva sin egen drömmars stad

Bygga husmodeller av kända och okända hus i Stockholm.

gondolen 3

Så här närmar vi oss Fogelströms texter

Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav. Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom.

Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel ”Stockholm skapar mer ångest än drömmar” som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Vi har nu gjort en mindmap med olika – även andra – texttyper som de känner till, t.ex: noveller, romaner, artiklar, serier, sms, chat, annonser, lagtexter, brev, dikter, låttexter, läromedel… etc. Jag kommer i nästa skede att ge eleverna i uppdrag att skriva ”Mina drömmars stad” i olika av de textformer som finns. De som är mer säkra kommer att få möjligheten att välja. De som är mycket osäkra kommer jag att ge en befintlig textform som är enkel – t.ex. ett brev som ska skrivas till P-A Fogelström eller till någon som bestämmer i staden.

2b036ee9-3f15-4bf5-9084-3dcc52315468

Intervjuer och studiebesök

Låter eleverna intervjua äldre personer på äldreboende i Bergsund. Många av dem är födda och uppväxta här i staden, andra har kommit hit på grund av arbeten eller kärlekar. Det blir så mycket lättare att förstå en människas historia om den berättas muntligt. Förutom att eleverna fick lära sig om hur det var förr i tiden så fick de träna på att vara tålmodiga, prata högt och tydligt, vara lugna och så lärde de sig dessutom att en persons historia kunde förändras från gång till gång beroende på hur minnet fungerade den dagen. Vi upptäckte att mycket var lika. Den tekniska utvecklingen står för den största skillnaden mellan nu och då.

68c5675fbffcfcf39d1df0f6571de861 högalid
Många har också passat på att göra stadsvandringar i Fogelströms kvarter och associerat kring gatunamn i staden som signalerar om en annan tid som exempelvis Tobakspinnargatan. Elever har också fått i uppgift att ansvara för stadsvandringar, ibland i digitalform men oftast på plats på Södermalm. Många som har yngre elever har också passat på att besöka Bryggartäppan. I parken har det skapats en miljö som ska påminna om hur det såg ut på Södermalm under senare hälften av 1800-talet. fogelströmpark 1

/Elisabeth Söder Hör gärna av dig till mig om du har frågor om projektet till elisabeth.soder@stockholm.se

Jobba som Fogelström i Stockholmskällan

Har dina elever också reagerat på alla ovanliga ord och yrkesbenämningar i Mina Drömmars stad? På träffen som Kulan anordnade på Medeltidsmuseet berättade Stockholmskällans redaktör, Martin Nyblom att när han gick i årskurs 8 i Petrus Magni skola i Vadstena ägnades en hel lektion åt att samtala om ordet sumprunkare.

Sumprunkare är ett yrke som förekommer i Mina Drömmars stad. Henning får arbete som sumprunkare vid Fiskarhamnen intill Slussen. ”De tog sig ombord på en ålandsskuta som kommit med fisk i skymningen. Fisken skulle inte auktioneras bort förrän nästa morgon. Det var sumprunkarens uppgift att hålla den vid liv genom att hela natten ha båten i rörelse så att vattnet cirkulerade.” Sumprunkarna räknades till gruppen sjåare och hade lågt anseende.

5942a54e-16ed-4ef5-8de7-8e3fcacfdd1a

Arbetet inför stadsserien

Per Anders Fogelström samlade på sig enormt mycket material inför arbetet med Stockholmsserien. Alla böcker och arkivmaterial är donerat till Stockholms stadsmuseum som bland därigenom bland annat fick 80 hyllmeter litteratur om och av Stockholm och stockholmare med tyngdpunkt på 1800 – 1900-talet. Bland materialet finns ett fotografi på en man som matar en ekorre, sittande på en bänk på Skansen. Kanske gav den bilden upphov till kapitlet Vårens vandrare i En förvandlad stad? ”Och nu hade han väl kysst henne ändå – om inte en gammal farbror kommit stultande och slagit sig ner på deras bänk. Gubben hade nötter med sig och några ekorrar kom kilande, Henning och Barbro satt kvar och såg på. Men de satt mycket närmare varandra nu och det var kanske inte bara för att ge plats år bänkgrannen.”

62601329-1428-4bd5-9482-2b3b62ec9cb0

Hennings första intryck av Stockholm

Många av de lärare som arbetar med nyanlända elever i bokprojektet Mina drömmars stad har tagit fasta på Hennings första intryck av Stockholm där han kom och gick över Liljeholmsbron mot Hornstull ”Först var staden en besvikelse: staden fanns där inte! En lång och skranglig flottbro av trä ledde över vattnet mot några låga hus som skymtade intill träden på andra sidan. Mellan husen med sina svarta tak och skorstenar fanns en glugg, tullporten. Men bortom tullhusen inte någon stad utan bara nya tobaksland och grå berg. Och moln av svartvita skator över flacka fält.

Fast bakom mälarsidans berg steg några skorstenars arbetsrök. Och på andra sidan hade han nya järnvägsbanken över Årstaviken. Henning blev ivrig, halvsprang nedför sluttningen mot bron. Per Anders Fogelström, Mina drömmars stad, citat hämtat från kapitel Bron till verkligheten.”

Stockholmskällans kartor

Eleverna får berätta om sitt första intryck av Stockholm. Oavsett bakgrund är alla elever förvånade över att Hornstull på den tiden var landsbygd med stora odlingar. Du kan använda Stockholmskällans kartfunktion och söka fram kartor från 1733 till nutid.

karta

502575d9-961e-4281-9212-263256037e99

6574b876-da2e-4087-8441-a70a8c06bd89

Vi behöver inte gå tillbaka till sekelskiftet för att påminnas om att många stockholmare har levt som jordbrukare i staden. Kvinnan på bilden som står vid spisen i sitt kök i Tensta är fotograferad 1966,  sista hyresgästen i Tensta.

e96aacce-dadf-4874-a395-f88aa7426e54

Söka efter Per Anders Fogelström i Stockholmskällan

Använder du fritextfunktionen i Stockholmskällan får du 133 träffar . Du kan begränsa antalet träffar genom att filtrera på källor. Söker du på bilder begränsas antalet till 51 träffar, bilder både på Per Anders Fogelström och bilder kopplade till Fogelströms böcker. Litteraturtips ger 72 träffar och det finns 48 texter  .

e252e82d-d78b-42ec-82eb-fc1aaad3ba15

Det finns tre filmer på temat, bland annat ett elevarbete, Mina drömmar stad och filmen Stora Badstugatan förr och nu.  Filmklippet som saknar ljud är hämtat från Svenska Biografteaterns veckorevy 1915. Stora Badstugatan fick sitt nuvarande namn, Sveavägen 1885. I Per Anders Fogelströms roman, Barn av sin tid beskrivs gatan som dofternas gata, en gata fylld av lukt från avloppsdiken, garverier och benmjölsfabriker. Tur för alla som gick på gatan att de kunde fortsätta till Brunnsviken och ta ett dopp.

per anders fogelström

 

Men varför krångla till det?

Stockholmskällan har inför satt samman ett temapaket med bilder, texter och filmer för alla som vill arbeta med stadsserien. ”Henning och Lotten och många av de andra figurerna i Fogelströms stadserie är påhittade, men den miljö de rör sig i har skapats utifrån det historiska källmaterial som Fogelström samlade på sig. Resultatet blev en fiktion på verklighetens villkor. Strejkerna, demonstrationerna, upploppen och andra händelser som påverkar figurerna är historiskt belagda och har inträffat på riktigt.”

82d205cf-3412-4ca4-9b64-be18e95d9d05 (1) (2)

Tidigare inlägg på tema Fogelström och Mina Drömmars stad

På KULSTHLM är vi alla redaktörer

På facebookgruppen KULSTHLM är vi alla redaktörer och  kan lägga upp tips om evenemang och likande som andra har glädje av inför arbetet med Mina drömmars stad. Berätta gärna hur du arbetar och glöm inte att lägga upp bilder från böckerna och eventuella bokfester. Tipsa också om ni har vernissage någonstans utanför skolan , om press har skrivit om er eller om klassen bloggar om Fogelström

Bilder från Stockholmskällan

Vägvisare till Henning och Lottens söder, 1860-1843
Hamnen vid Slussen Sumpprunkare:
Äldre man matar en ekorre, fotograf Lennart af Petersens(1913-2004) skapad 1945, Fotonummer F 35523
Kök i Tensta, fotograf Fredriksson, Göran H, Bildnummer SSMFb001653
Stora Badstugatan, Ateljé Larsson Fotonummer Fa 49540 ; Fotonummer POSC 427 ; Fotonummer C 13

/Elisabeth Söder

Vill du vara med eller har frågor om bokprojektet så kontakta mig, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff på Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet-huset

Vår kväll på Scenkonstmuseet

Vi börjar med en guidad visning av huvudutställningen På scen: På Scen utforskar dans, teater och musik ur ett både konstnärligt och praktiskt perspektiv. Vad behövs för att en teaterföreställning ska fungera? Hur mycket måste en professionell musiker öva och vilka slags kroppar får egentligen visas på en scen?

Mal i frackarna?

skarsgårds frac

Stellan Skarsgårds frackar som skulle gestalta karaktärens åldrande och förfall. Från Ett Drömspel 1986 på Dramaten i regi av Ingmar Bergman. Kostym Marika Voos

Interaktivitet på museet

scenkonst 1

Visningen ger en inblick i det professionella arbetet med dans, musik och teater samt låter oss vara skapande med olika interaktiviteter. Samtidigt finns ingångar till historia, språk, kommunikation och frågor om norm och demokrati.

Kvällen avslutas på ett hemligt café på museet som bara öppnas för oss. Där äter vi och fikar och har gott om tid att resonera om kulturombudsuppdraget.

 Var när och hur?

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: 10 maj, kl 17.00-20.00.
Plats: Musik- och teatermuseet, Sibyllegatan 2
Pris: utan kostnad, bekostas av Kulan
Här anmäler du dig

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Konst är till sin karaktär tvärvetenskapligt

Från min tid som lärarkandidat kommer jag fortfarande ihåg en auskultation i ämnet fysik.  Jag utbildade mig till lärare i samhällskunskap och psykologi och var måttligt förväntansfull inför att sitta av en lektion i fysik. Usch så fyrkantigt det låter. Men den fysiklektionen är fortfarande i mina tankar. Läraren skulle introducera momentet optik och hela första lektionen bestod i bilder från konstverk som läraren använde för att illustrera fenomenet ljus.

Så här i efterhand är jag också imponerad av allt besvär läraren hade gjort för att få tag på bilderna. Något som genom Creative commons licenser och digitala museér numera är lätt att få tag på. I slutet av blogginlägget tipsar jag därför om länkar till CC licensierad konst. På bilden nedan ser du Rembrandts målning, Judas Returning the Thirty Silver Pieces . Inte så oväntat att ljusets mästare  var en av de bilder som läraren visade på lektionen.

976px-Judas_Returning_the_Thirty_Silver_Pieces_-_Rembrandt
Rembrandt , Judas Returning the Thirty Silver Pieces

Vad är konst?

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande är kanske inte lika självklart i alla ämnen. Konstnären Ernst Billgren har skrivit två böcker med frågan Vad är konst? Varje bok innehåller 100 frågor. Frågor som jag tänker många elever skulle ställa om de blev ombedda att fundera på konst. Boken innehåller frågor och svar som är lätt att ha åsikter om men som också kan resultera i långa ämnesövergripande projekt. Ernst svarar med ett kort och ett långt svar till varje fråga. Svar som spänner över nästan alla skolans ämnen. Exempelvis frågan ”Varför ser vi så olika saker i samma bild? ” Frågan och svaret ingår i fysik/optik, samhällskunskap/MIK, psykologi, filosofi och så klart ämnet bild.

Jag avslutar inlägget med tips på konstmuseer som tillgängliggjort med Creative Commons licens. Bilderna i blogginlägget har jag hämtat från The art minute galleriet Förutom bilden med människor som kikar genom en häck som undertecknad tog in Sofieros park.

häcken

Varför ser vi så olika saker i samma bild?
”Kort svar: Man ser med hjärnan.”

”Långt svar: Allt vi ser är inlärt, när vi föds ser vi upp och ner, sedan lär vi oss att vända på informationen och då blir det mer praktiskt att ha marken nedåt…… Att omvandla vår tredimensionella värld till en bild i huvudet är alltid en fantasi, däremot kan vi använda oss av mer eller mindre gemensamma symboler för hur vi tror att saker ser ut. Frågar man tio personer om vilken nyans som är mest grön får man tio olika svar. När man sedan skall förklara vad man har sett händer ytterligare förvrängningar eftersom språket är ett subjektivt instrument. Så vi kan ändå inte jämföra vad vi tror att vi skulle kunnat sett.”

pollock-detail-128-800x600

Hur lär man sig saker?
”Kort svar: genom att missförstå”
”Långt svar: Man upprepar och härmar, efter ett tag så missförstår man något och det uppstår något eget som man sedan härmar och upprepar tills man missuppfattar sig själv – och vips har man lärt sig något…………….”

Magritte-pipe-800x582

Vad är konst?

”Kort svar:
Ett sätt att tänka.”

”Långt svar:
Om man förutsätter att vi tänker med språket så är konst ett sätt att tänka på saker man inte har något annat språk för.”

Hopper-Gas

Konst med fri upphovsrätt

Många konstmuseer har sidor med konstverk med fri upphovsrätt så länge du anger källa. Det är framförallt äldre konstverk.
Här får du ett axplock:
Nationalmuseet

Metropolitan

Louvren

Livrustkammaren, Hallwylska museet

Statens museum för konst i Köpenhamn

Googles digitala världsmuseum med nedslag i många konstmuseer. Du kan också besöka museerna virtuellt .

Banksy-600x600

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

IMG_0012

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

tunnelbana

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

  • Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
  • Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
  • En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Självklart är det stimulerande att även få in dramalärare i klassen som komplement. På Kulans sida med rådgivare hittar du kontaktuppgifter till dramatiker och dramapedagoger. Du kan också få tips på en mängd  dramaövningar på webbsidan Dramaövningar .  I blogginlägget publicerar jag några filmer från våra dramaövningar. Tanken med att visa filmerna är att ni förutom att få övningen gestaltad även skall kunna iaktta Jordis aktiva ledarstil. Tack alla kulturombud som generöst ställde upp på att bli filmade! Har du missat första inlägget från Jordis workshop? Det finns här: Dramaövningar i klassrummet ? Del tre från Kulans blogginlägg med Jordi kommer att handla om kunskapsrelaterade dramaövningar.

Träna lyhördhet

Vi fortsätter med enkla dramaövningar för att värma upp klassen. En uppvärmningsövning som går fort är räkna till 10. Tio deltagare ställer sig i en ring och skall räkna till 10 utan att kommunicera med varandra om vem som skall börja och vem som kommer säger nästa siffra. Syftet med övningen är att arbeta med lyhördhet och känslan att vara en del i ett sammanhang. Vår grupp klarade uppgiften med bravur på andra försöket.

Skapa en tillåtande stämning i gruppen

När vi skall göra att grupparbete krävs det att vi bejakar varandra för att få upp att få fram många idéer. Då kan det vara bra att mjuka upp gruppen genom att göra ja-leken. Den tar inte många minuter från lektionen. Som en introduktion till ja-leken och följa John fick vi börja med att vända på det och säga nej till alla förslag. Trots att vi visste att det var en övning kändes det hårt att få nej på våra förslag.

Nej-leken

Ja-leken eller Följa John

Vi delade snabbt in oss i grupper om tre eller fyra med roterande ledarskap. I övningen är det viktigt att inte tänka, vi gör rörelsen tills vi får en ny impuls, byter ledare men stannar inte upp. Tempo, tempo, tempo är en nyckel för att det skall bli bra gruppdynamik. Om eleverna stannar upp och tänker blir det prestationsinriktat.

En bejakande övning som gjorde oss varma och glada. Jordi berättade att han ibland bara nämnde ja-övningen utan att göra den i klassen för att de skulle komma ihåg vikten av generositet och öppenhet mot varandra. Det är också en övning i att lita på sina impulser. Så fort vi börjar att stanna upp och tänka förlorar övningen i värde. Övningen går bra att utveckla genom att ledaren lägger till uppgifter, att de skall styra med huvudet, magen , höften exempelvis.

I övningen försvinner för en stund klassens gruppindelningar vilket också är positivt.

Kreativitetsövning med högt tempo

Blocket uppvärmningsövningar avslutade vi med en kreativitets övning som även den även den byggde på snabbt tempo.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Drottning eller kung Kristina?

Många teatrar anordnar lärarkvällar inför premiären av ny föreställning . De timmar du ägnar åt träffen får du igen många gånger om genom uppslag på hur du kan för- och efterarbeta föreställningen. Både för att sätta in den i ett lärandekontext och för att samtala om scenkonstupplevelsen.  Du får en inblick i arbetsprocessen bakom föreställningen och valet av perspektiv. På Strindbergs Intima Teaters lärarkväll inför föreställningen Kung Kristina Alexander fick vi efter vi sett en scen från föreställningen prata med regissören Elisabeth Ohlson Wallin och skådespelaren Aleksa Lundberg.

två

August Strindbergs teater

Lärarkvällen inleddes med att regiassistenten Tuvalisa Rangström berättade om Strindbergs Intima teater, August Strindbergs egen teater. Den första teater i Sverige som byggdes för att texten skulle stå i centrum. Du kan läsa mer om Strindbergs syn på teater och teatern på deras webbplats. Fortfarande vilar Strindbergs anda över teatern och eftersom hans anda är stor känner sig teatern fri att göra vad som helst. Som exempelvis den aktuella föreställningen Kung Kristina Alexander som var orsaken till vår lärarträff.

Kung Kristina

Regissören Elisabeth Ohlson och skådespelaren Aleksa Lundberg har inför manusarbetet läst Drottning Kristinas brev och texter utifrån ett transperspektiv och menar att det är tydligt att drottning Kristina egentligen var en man. Exempel på det är att drottningen efter konfirmationen i Peterskyrkan tagit namnet Christina Alexandra och ofta undertecknade dokument med namnet Alex.

Författaren Kjell Lekeby påstår i boken Kung Kristina att drottningen försökte byta kön genom att använda alkemi. I de brev som Elisabeth och Aleksa läste var det tydligt att Kristina kände sig som en man fångad i en kvinnas kropp. Du har själv möjlighet att läsa Kristinas brev och skrifter på Svenska akademins sida. Det finns ingen regent i Sverige som lämnat efter sig då mycket text som Kristina.

liggande Kristina mindre

För en generation sedan var de flesta av oss inte medvetna om att vi hade vänner, grannar och kollegor som var hbtq. Fast vi idag vet bättre, är hbtq-personer fortfarande tämligen osynliga på scenen. Därför var det en självklarhet för Elisabeth och Aleksa att ta sig an en av de få pjäserna som är skrivna om en transperson och viktigt att låta en skådespelare med transerfarenhet få huvudrollen för att synliggöra hbtq och visa att vår könstillhörighet är mångfacetterad.

Om en har svårt med begreppen inom hbtq finns en bra ordlista på transformering.se.

Samtal efter föreställningen

När du ser föreställningen med din klass ingår ett samtal med skådespelaren Aleksa och producenten Katharina Lind. Ett öppet samtal med utrymme för frågor både om pjäsens innehåll och uttryckssätt och hur det är att leva som transperson idag. Syftet med samtalet är att skapa rum och forum för transfrågor. Att  vi skall inse att vårt samhälle är heteronormativt och fundera på vad vi tycker är avvikande, gör oss provocerade och se på det som förenar oss för att skapa acceptans. Hur kan vi jobba med det? Jo genom att utsätta oss för miljöer och konst som gestaltar en värld vi inte är bekanta med. Alexa garanterade att hen ser till att samtalet med eleverna bygger på respekt och att normen i rummet är allas lika rättigheter.

rök

Forum för Levande Historia om hbtq, normer och makt

Under kvällen presenterade pedagoger från Forum för historia sitt lärarmaterial om hbtq, normer och makt , lärarguider och material för lärare och elever för årskurs 7-9 och gymnasiet. ”Syftet är att få elever och lärare att se hur normer och rättigheter formas, ifrågasätts och förändras. Utgångspunkten är historiska och nutida personberättelser och skeenden. I materialet finns en tidsaxel med tolv personberättelser från 1909-2013. Varje personberättelse är kopplad till ett historiskt sammanhang och en händelse då rättigheter och normer ifrågasattes och förändrades. Till varje avsnitt finns reflektionsfrågor och Quiz-frågor som hör till den specifika personberättelsen. Under rutan För lärare finns också också tips på några generella övningar som ger ytterligare möjlighet till reflektion och problematisering kring hur normer skapas, upprätthålls, ifrågasätts och förändras.”

Kung Kristina Alexander (2)

 Kung Kristina 2017

”Den 100:ade uppsättningen på Strindbergs Intima teater öppnar alla portar på vid gavel och bjuder på Kung Kristina Alexander. Det handlar om drottningen som egentligen var kung. Det handlar om rätten till sitt eget liv. Ämnet rör sig kring uppbrott, förvandling och identitet. Intima teatern speglar en annan verklighet än den gängse. Vi bjuder på ett visuellt sceniskt verk. Vi möter kung Kristina i Aleksa Lundbergs gestalt på scenen. Genom Elisabeth Ohlson Wallins kameralins får vi ta del av nutida transpersoners kamp och liv. Film och foto möter teater. Barock möter nutid. August Strindberg bidrar med Kristinatexter liksom Kung Kristina själv. Strindbergsteaterns scen vrider sig knarrande både med- och motsols genom tider fyllda av kamp och förtryck. Urpremiär på Strindbergs Intima Teater 1 mars 2017.” Föreställningen har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt på biljetter du bokar via Kulan.

Foton från teaterns foajé

Ett exempel på hur barock möter nutid möter vi redan i teaterns foajé där det finns porträtt av olika hbtq personer fotade av Elisabeth Ohlson. Under föreställningen flankeras Kung Kristina av  hbtq-personer på foto och film. Elisabeth fick stor uppmärksamhet som fotograf för ecco homo 1998.

elisabeth guldram

Vill du veta mer om Drottning Kristina?

Referenslitteratur inför Kung Kristina som ensemblen läste:
Kjell Lekeby – Kung Kristina
Susanna Åkerman – Fenixelden: Drottning Kristina som alkemist
Veronica Buckley – Kristina Sveriges Drottning
Eva Borgström – Varför grävde man upp Drottning Kristina
Carl-Herman Hjortsjö – Drottning Kristina, gravöppningen i Rom

Mer lättillgänglig litteratur är, tidskriften Populär historia som har en artikel som sammanfattar Kristinas liv, Kristina fostrad som kung.  Via Mediotekets Cirkulationsbibliotek kan du också låna Jag, Kristina av Hans Petterson, LL_förlaget  i gruppuppsättning. Boken vänder sig till yngre barn men jag skulle utan problem läsa och samtala om boken med mina elever på gymnasiet.

Läs mer om Strindbergs Intima teater

strindbergs intima teater

Läs mer om Strindbergs syn på teater, Med egna ord

Läs mer om Strindbergs Intima teater då och nu

/ Elisabeth Söder för Kulan, för barn och ungas rätt till kulturupplevelser och skapande

Stockholms skolor och Fogelström-året

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017 och Stockholm stad uppmärksammar Fogelström-året med en mängd aktiviteter. Stockholms utbildningsförvaltning är framförallt involverad i ett digitalt galleri och bokprojekt med temat Mina drömmars stad.

Medioteket bidrar till Fogelström-året genom att skapa sammanhang och möjlighet till fördjupning i undervisningen via bland annat Stockholmskällans nya teman, De skriver om sitt StockholmMediotekets mediebas om Fogelström och Stockholms historia, Cirkulationsbibliotekets gruppuppsättningar av Mina drömmars stad och liknande böcker med tema Stockholm, fritt att låna för Stockholms kommunala grundskolor och gy.skolor med avtal.

964f03fc-56b8-4d19-92f5-bc8b1f343e6c

Mina drömmars stad, när Henning Nilsson är 15 år flyttar han till Stockholm. Året är 1860 och Stockholm är en lantlig stad där industrier börjat växa upp och där fattigdom, smuts och sjukdomar är vardag. Men Henning möter kärleken, får en vän och hyr en nästan egen stuga på Åsöberget. Mina drömmars stad är kanske den mest kända av alla Stockholmsskildringar. De fem delarna i romanserien Stad är: Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen.

Sista styvens trappa

”Ur glömskans flod lyfte Per Anders Fogelström upp historien och de människor som skapar den – varsamt, med oändlig kärlek och oändligt medlidande med de betryckta. Han gav dem ansikte och röst, han gav dem namn och hopp – han gav dem värdighet och stolthet. Men icke att förglömma- i grund och botten är det ju själva staden som är huvudperson ” Mats Gellerfelt  SvD

”Dagens stad är resultatet av föregående generationers drömmar och arbete men också ett barn av nuet, ett uttryck för oss som lever och verkar här och nu. Staden blir aldrig färdig, fullbordad. Den förvandlas oavbrutet, förnyas och förändras. Samtidigt är den evig, på något sätt finns allt det förgångna kvar, lagrat” Ur Stad i världen 1986

”Det kan vara roligt att se tillbaka, men det är viktigare att se framåt. Nya problem dyker upp, nya tag måste tas.” Per Anders Fogelström 1984

vällingby Vällingby stockholmskallan.stockholm.se/post/29258

Digitalt galleri

Skolan får en egen ingång på webbplatsen Fogelström2017. På webben är alla klasser inbjudna att lägga upp arbeten på temat Mina drömmars stad i ett digitalt galleri. Temat fungerar bra för att arbeta med i ämnesövergripande projekt. Texterna kan vara brev, debatt, poesi, labbrapport, naturinventering, musiktexter, serier, prosa och facktexter. Vi är intresserade av alla bidrag som utgår från temat Mina drömmar stad. Tyngdpunkten behöver inte ligga på Stockholms historia, lämna gärna in bidrag som beskriver Stockholm 2017, det framtida Stockholm eller elevernas drömstad. Har du inte möjlighet att läsa Fogelströms böcker med klassen finns det många citat från böckerna, både på Stockholms källans tema Fogelström och på Stockholms stadsmuseums webbplats Fogelström2017.

renhållningsstrejek

Alla arbeten som klasser publicerat är sökbara på skola, stadsdel, språk och medieform. Det digitala galleriet blir en resurs för kollektivt lärande och inspiration. På webbplatsen kommer också att finnas tips från Stockholms stadsmuseums pedagoger med olika ingångar till arbeta med Fogelström i klassen som:

tvättbrygga

Bokproduktion 

Anmälda klasser får trycka en bok på 40 sidor i 40 exemplar. Ett villkor för att få trycka en bok är att klassen först lagt upp text och bilder i det digitala galleriet. Det är i första hand klasser på högstadiet och gymnasiet som erbjuds att trycka en bok och det är först till kvarn som gäller. En bok per klass skall sparas som referensexemplar i skolbiblioteket. De tryckta böckerna kommer att digitaliseras och finnas tillgängliga på webben under 2017. När du anmäler dig får du tala om om du vill trycka böcker under vår- eller höstterminen 2017.  Först när skolsidan på Fogelström2017 är klar går det att anmäla sig för boktryck. Vi räknar med att webbsidan är klar vecka 10. Information om detta går till skolornas kulturombud. Ni som tryckte böcker under kulturåret 14-15 kommer att känna igen er men också bli positivt överraskade av de förbättringar som gjorts.

Under KUL1415 hade många skolor bokvernissage när böckerna anlände till skolan. I år kommer folkbibliotek att erbjuda skolor som vill att ha bokvernissage på sitt närbibliotek. Medlemmar från  Fogelströmsällskapet är positivt inställda till att bidra med en personlig hälsning till respektive klass som lägger upp material i det digitala galleriet . 

tegelbärarare

Film- och ljudproduktion

Medioteket erbjuder workshops för elever och eller enbart lärare i att göra film. Medioteket har en ljudstudio för dig som vill göra inspelningar och mån om bättre teknik än klassrummets.

Sällskapet Per Anders Fogelströms Vänner har samlat filmer om staden i Fogelströms böcker Exempelvis Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström som presenterar första boken i stad-serien. Filmklipp med PAF. Klipp ur dramafilmen Mina drömmars stad från 1976 regisserad av Ingvar Skogsberg

SSMFA021602S

Rundvandring i det historiska Stockholm

  • Under våren kommer Stockholms stadsmuseum att erbjuda lärare en gratis stadsvandring om Fogelström. Tillsammans med deras guider får du inspiration och information till att därefter göra vandringen med din klass.
  •  Stockholms stadsmuseum har lagt upp anvisningar och förslag på en rundtur i Gamla stan. Finns att hämta som PDF  .
  • Sällskapet Fogelströms vänner har lagt upp förslag på vandringar utifrån Fogelströms böcker.
  • Vägvisare till Lottens och Hennings Södermalm   På Stockholmskällan finns en karta med platserna som Per Anders Fogelström skriver om i ”Mina drömmars stad” och ”Barn av sin stad

gårdsinteriör

Kurser och seminarium för skolan inför Mina Drömmars stad

  • Under  kulturombudsträffen den 9 februari på Medioteket visar Elisabeth Söder hur böckerna ser ut som klasser får trycka och berättar vad som erbjuds skolorna under läsåret. Men tyngdpunkten för kvällen är drama i klassrummet med läraren Jordi Almeida.
  • Pedagogiskt cafékvällen den 15 mars ägnar vi oss helt åt tema Mina drömmars stad. Vi berättar om hur det går till att trycka böcker och du får se hur böckerna kommer att se ut.  På plats finns också aktörer som vi samarbetar med under Fogelströmåret och delar med sig av sina guldkorn.  

blockmakarens hus

Kontakt och löpande information om Fogelström

Vill du vara säker på att nås av information om när det går att anmäla sig till bokprojektet, kontakta Elisabeth Söder  elisabeth.soder@stockholm.se
D
et här blogginlägget kommer att uppdateras kontinuerligt och så fort det går att anmäla sig för att trycka böcker lägger vi upp det på bloggen.

Du kan också gå med i facebookgruppen  KULSTHLM   . Den facebookgruppen låter jag vara aktiv när staden har event som också kan vara en guldkant för skolan. Det är en gemensam grupp där vi alla är medlemmar  och kan lägga upp inlägg. På KULSTHLM  informerar jag om smått och stort som rör skolornas deltagande i bokproduktion  och det digitala galleriet. Jag hoppas  att du också gör inlägg, lägger ut frågor och önskemål och berättar hur du och klassen tänker lägga upp arbetet. Du och din klass vill kanske samarbeta med en klass på andra sidan staden, då kan du göra en efterlysning . Under KUL1415 då vi också fick trycka böcker, fick jag se många roliga bokvernissagebilder och filmer på sidan.

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se