Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Elisabeth Söder

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype

 

Benny Fredriksson, tack från Stockholms skolor

Tack vare ditt och Stockholms stadsteaters generösa initiativ att upplåta Stora scenen till Stockholms skolor för språk- och demokratiprojektet Ta scenen i besittning, eller som vi sedan valde att kalla det,  Ta rummet i besittning så fick elever uppleva detta: ???????????????????????????????

”Det är en stor grej, man kan skryta om det”, ” lärt mig samarbeta i grupp, lyssna på alla”, ”Det är en sak man kommer komma ihåg resten av livet ”, ” Det har gjort en säkrare inför andra och man har lyckats att börja och avsluta ett projekt”, ” ”Dels att jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och även lyssna på varandra vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt framtida yrkesliv, ” Självförtroendebildande”, Ett minne för livet med klasskamraterna”, Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle vilja, jag känner mig stolt”,

???????????????????????????????
”Nu känns det att jag kan stå och säga vad jag tycker och känner framför stora grupper. ”det kommer att hjälpa mig mycket för att jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan vara stolt över det jag gör. Man lär sig att tro på sig själv och sin förmåga. Jag fick i alla fall en starkare självkänsla och kommer nog aldrig att tvivla på min förmåga, jag kommer att våga uppträda även fast jag skulle göra bort mig”,

hjorthmedh-det-syns-inte-45
Jag tycker att det här hittills varit ett jättekul projekt. För två år sedan hade jag aldrig vågat stå och prata inför 30 personer, nu  har jag pratat för 700!” , ”När jag skrev mitt manus så övade jag på att skriva och på grammatik. När jag jobbade med att lära mig texten så jobbade jag med uttal och flyt i språket och när jag spelade upp det fick jag självförtroende” ”Jag tycker jag har lärt mig väldigt, väldigt mycket.
Rävholmen 129
Att man utifrån någonting så minimaliskt som en mening eller ett fåtal ord kan man utveckla en idé till något monumentalt”, Att lära sig medvetenhet om mottagaren” Insikten om att någon faktiskt ska lyssna till det jag skriver är viktigt”, ”Hela klassen har kommit mycket närmare varandra”.

???????????????????????????????  

Ett axplock av elevernas kommentarer om Stockholms stadsteater

”De fick mig att vilja gå på teater!”, ”En plats där man inte blir bedömd och fylld med kultur”, ”Om man går på en pjäs nu efter att man stått på scenen så förstår man hur det känns för dom däruppe”, ”  Det betyder väldigt mycket, jag är verkligen glad att jag har fått ta del av det här projektet”, ”Den är en kultur, ett sätt att få alla att umgås, gemenskap”, ”man kan inte beskriva det men det var en skön känsla”  ”Jag har lust och vill vara med igen”, Nu vet jag hur det känns att stå där uppe och hur viktigt det är för publiken att visa respekt”, ”Jag är stolt att jag stått på Sveriges största scen”,

Rävholmen 068

Allt, jag lärde mig att prata bra svenska. ”Det var ett kul projekt, ” Jag har blivit inspirerad till teater och skulle gärna se fler pjäser på Stockholms stadsteater”, ”En rolig plats långt ifrån regnbågen”, ”Bra upplevelse och erfarenhet”, ”mer än vad det gjorde förut”, ”Det betyder mycket mer”, ”En teater jag spelat på”.

???????????????????????????????  

Ta rummet i besittning, Skolelever tar över Stora scenen

Från artikel i SVD. ”Under det gångna läsåret har ett flertal grund- och gymnasieskolor i Stockholm bjudits in att delta i projektet Låt eleverna ta Stockholms stadsteaters scen i besittning. Som namnet antyder handlar det om att under en dag bereda plats för ungas perspektiv och stimulera till att berätta deras egna historier på en scen som annars ofta tillhör den äldre generationen. Initiativet till projektet kommer från Stockholms stadsteater i samarbete med utbildningsförvaltningen. – Vi vill hjälpa skolorna att använda teater som ett pedagogiskt verktyg och i en tid av besparingar där dramapedagoger blir alltmer sällsynta fick jag idén att öppna Stora scenen och låta elever spela egenskrivna pjäser på teman som de tyckte kändes relevanta, berättar projektledare Maria Edholm-Chami på Stadsteatern som också hoppas att initiativet leder till att teatern breddar sin publik, framför allt bland unga och de med invandrarbakgrund.

???????????????????????????????
De skolor som anmält intresse fick skriva egna manus på mellan fem och tjugo minuter och sedan repetera pjäsen för egen maskin. Stadsteatern har bistått med enklare scenljus, minimal rekvisita i form av bord och några stolar och handledning för de lärare som önskat vid ett antal seminarietillfällen. Ljud har eleverna fått fixa själva och det märks att musiken spelat en viktig roll för flera av pjäsförfattarna. Det dunkar högt och ofta av allt från Britney Spears till Latin Kings under föreställningarna som avlöser varandra under dagen.
???????????????????????????????
Salongen är full av klasskamrater och familjemedlemmar och då och då hörs rop och visslingar. Stadsteatern inbjuder till kursen ”Ta rummet i besittning, du når ut!” om metoder för estetisk lärande för lärare i årskurs 7–9 och gymnasiet. Där ingår bland annat skrivarverkstad med författaren Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstrofer och Linda Kjellgren.

IMG_0012
Workshops med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh, skådespelaren Ann Petrén och Anna Takanen, regissör och skådespelare på Unga Klara.
  Alla skolor som deltar i kursen får också möjlighet att vara med på genomläsningar av manus, öppna repetitioner och rabatterade och kostnadsfria föreställningar. Som avslutning inbjuds skolorna att sätta upp elevernas egna pjäser på Stadsteatern i slutet av vårterminen. ”

??????????????????????????????? 

Film från Stora scenen ,Ta rummet i besittning

Inte ens alla skådespelare får spela på stora scenen

Repliken kommer från en ung kille som blir intervjuad av Lilla löpsedeln efter sitt framträdande på Stora scenen  

Vill du läsa mer om Ta rummet i besittning?

Eftersom det är ett projekt som jag känner varmt för så har jag skrivit flera blogginlägg om projektet på Kulanbloggen 

Inte bara Benny Fredrikssons förtjänst

Tacket skall så klart delas med många på Stockholms stadsteater,  främst Maria Edholm Chami som redan är omnämnd i inlägget. Maria kom på den briljanta idén att Stora scenen ibland stod tom i slutet på maj. Samtidigt fanns det personal kvar att bemanna den. Maria tänkte ”varför inte upplåta den till elever från Stockholms skolor som vill ta scenen i besittning? Maria knackade på hos teaterchefen Benny Fredriksson som instämde i att det vore en bra sak att erbjuda skolor.

Maria, jag är så glad att du bjöd in Stockholms skolor till detta fantastiska projekt och att jag fick arbeta tillsammans med dig och vara ansvarig för skoldelen. Men Benny som garant för scenprojektet gick det sedan lätt att få med andra på teatern. Alla som vi mötte på teatern under arbetsprocessen mot att spela på Stora scenen till själva finalen på teatern bemötte eleverna med så stor värme och tillmötesgående.

hjorthmedh-det-syns-inte-30
Under de år som projektet pågick hann vi arbeta med flera hängivna producenter som gav allt, tänker på er Anders Frennberg, Lisen Boalt och Niklas Borefors. Skådespelare som på olika sätt stödde projektet: Gerhard Hoberstorfer och Linda Kjellgren som hade inspirerade, roliga och insiktsfulla workshops för deltagande lärare, Helena Bergström som arbetade som moderator under två finaler, skådespelare som arbetade som coacher för klasserna varav jag måste nämna Leif André som gav allt för att eleverna skulle vara trygga och trivas under arbetsprocessen och på scenen. Ni ser också Leif på en bild från Stora scenen med ”sina” elever tidigare i inlägget. cb_STADSTEATERN_LEIF_TACK_OCH_FORLAT_01
Strindbergs Intima teater som upplät era lokaler för våra helgworkshops för lärare, hos er trivdes vi!  Dåvarande undervisningsrådet Ulla Wiklund på Myndigheten för skolutveckling som under alla år stöttat språkprojektet. När datumet för final på Stora  scenen närmade sig fick vi träffa scenmästare och pröva på att nå ut till sista raden, eleverna fick god tid att prata om sin scen med ljus och ljudtekniker. Jag kan inte föreställa mig något bättre grammatikpass än att sätta ljus på sin egen text. Under själva finaldagen var det dessutom många publikvärdar, scentekniker, producenter som var involverade. För eleverna och för undertecknad var det lärorikt att bli varse alla som behövs för att att vi skall få uppleva teatermagi. En teaterbiljett är inte dyr!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och vad skulle det blivit av alla våra storslagna planer om vi inte fått alla modiga och fantastiska lärare och elever att vilja vara med?

strindbargssenilabäst
Från hela mitt hjärta, tack Benny för att du upplät Stora scenen till Stockholms skolor och fick oss att känna oss som dina VIP-gäster. Elisabeth Söder

???????????????????????????????

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

 Ung i STHLM

Så här arbetar Stockholms skolor med Mina drömmars stad

Stockholms skolor har under Fogelströmåret erbjudits att publicera texter, bilder och filmer på webbplatsen Fogelström2017.se/skola. Men det som lockat mest har varit erbjudandet att få ge ut en bok som utan kostnad har distribuerats till skolan. Om detta har jag skrivit i tidigare blogginlägg

Du som vill läsa om hur klasserna tagit sig an uppgiften att arbeta med Mina drömmars stad hittar elevernas bidrag och lärarnas introduktion i det Digitala galleriet på webbplatsen  Vi har också en facebookgrupp. KULSTHLM  där jag och lärarna berättar hur arbetet fortskrider. I det här inlägget har jag valt ut några axplock på hur du kan arbeta med Mina drömmars stad, tips som i de flesta fall fungerar oavsett vilket tema du skall arbeta med.

IMG_0779_2

Alla behöver inte läsa hela boken för att få en känsla för Mina drömmars stad

Alla har inte läst boken Mina drömmars stad, men alla har läst utdrag, citat och tittat på bilder och filmer som Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum lagt upp på webben.

vällingby

Bilder som källa och redovisningsform

Många lärare har börjat sin introduktion av Mina drömmar stad genom att titta på utvalda bilder från förra sekelskiftet, bilder som du kan söka efter utifrån olika teman i Stockholms källan: fattigdom, barnarbete, industrialismen, arbetarrörelsen… Vid en träff i höstas tipsade Maria Avellone Neel från Stadsmuseet och redaktör Martin Nyblom om ingångar  för att arbeta med  Stockholms stadsmuseum och  Stockholmskällan i bokprojektet.

IMG_0782_2

Ett vanligt upplägg i klasserna har varit att utgå från gamla fotografier från Stockholm och sedan be eleverna ta egna bilder från samma plats  och i anslutning till det skriva analyser om vad som förändrats och vad som är sig likt.

Låta elever sitta två och två och fundera över vad bilden visar ”allt ligger i betraktarens öga”. Två elever fick samma bild, men såg de samma sak?

Barnen fick tänka att de klev in i en bild från Stockholmskällan och skulle tänka: Var är jag? Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag?

Tar foton för att illustrera texter och låtar om Stockholms Stad.

Teckna det de ser – inte det de vet” genom att göra en linje konturteckningar av Stockholmsbilder från förr.

Konstnärliga bilder som gestaltar Fogelströms humanism, i gestaltningen skall eleverna berätta om Stockholm och hur det är att vara stockholmare. Bilden skall belysa en mänsklig rättighet, göra den synlig i en specifik vardaglig scen. ”

79f3367772ad6fdb54c2a4c6c59ed4b5 3f9e690d801ec5cff62ac8b61dc0d037392cd34bf9ef1fd67dc7f04962bc985b

Facktexter och populärvetenskap

Bidrag som berättar om platsers utveckling.
När boken var utläst skrev eleverna historiska noveller i Per Anders Fogelströms anda. De arbetade mycket med att skapa trovärdiga berättelser och karaktärer och alla texter har en koppling till 1800-talets Stockholm på ett eller annat sätt.

Ingång till industraliseringen i Västeuropa. Parallellt skriver klassen texter om förra seklets Bromma. Skriver om framtiden, precis som Henning levde i början av en omvälvande tid, industraliseringen, lever vi i den digitala. Hur kommer det att påverka vårt arbete och levnadsvillkor?

Skriver debattinlägg kring nutidens Stockholms bostadsbrist, en parallell till 1860-talets Stockholms bostadsbrist.

3c0bce11-c4e3-4d28-bf54-8b023212dcf3

Kreativt skrivande och gestaltning

Eleverna har också valt en hemlig plats i Stockholm, vilken de har beskrivit för sina vänner, som sedan har fått gissa. Detta gjorde vi både skriftligt och muntligt.

Många som arbetar med nyanlända elever har tagit fasta på Hennings första upplevelse om Stockholm och låtit eleverna skriva om sina första minnen när de anlände.

Skriva om en sida i Mina drömmar stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Dagboksanteckningar ur Hennings perspektiv.

Egna låttexter om Stockholm till kända melodier.

Skriver dikter med citat från boken som inspiration.

Dramatiserar avsnitt från boken.

Gör poddar och nyhetsprogram från sekelskiftet och dagens Stockholm

Skriver skräcknoveller i Stockholmsmiljöer med illustration.

Skriver om en sida från Mina drömmars stad med dagens uttryckssätt och vokabulär.

Funderar över vad som han ha hänt på platsen eller varför man gillar/ogillar en specifik plats i Stockholm.

Skriver noveller där de låter Fogelströms Stockholm vara platsen för ett drömlikt ”helvete” enligt Dante. Två litterära giganter i ett och samma projekt.

Tecknar en serie om Henning.

Stockholms-rap med eleverna

Spoken World dikter med rubriken Stockholm i mitt hjärta.

Beskriva sin egen drömmars stad

Bygga husmodeller av kända och okända hus i Stockholm.

gondolen 3

Så här närmar vi oss Fogelströms texter

Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav. Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom.

Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel ”Stockholm skapar mer ångest än drömmar” som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Vi har nu gjort en mindmap med olika – även andra – texttyper som de känner till, t.ex: noveller, romaner, artiklar, serier, sms, chat, annonser, lagtexter, brev, dikter, låttexter, läromedel… etc. Jag kommer i nästa skede att ge eleverna i uppdrag att skriva ”Mina drömmars stad” i olika av de textformer som finns. De som är mer säkra kommer att få möjligheten att välja. De som är mycket osäkra kommer jag att ge en befintlig textform som är enkel – t.ex. ett brev som ska skrivas till P-A Fogelström eller till någon som bestämmer i staden.

2b036ee9-3f15-4bf5-9084-3dcc52315468

Intervjuer och studiebesök

Låter eleverna intervjua äldre personer på äldreboende i Bergsund. Många av dem är födda och uppväxta här i staden, andra har kommit hit på grund av arbeten eller kärlekar. Det blir så mycket lättare att förstå en människas historia om den berättas muntligt. Förutom att eleverna fick lära sig om hur det var förr i tiden så fick de träna på att vara tålmodiga, prata högt och tydligt, vara lugna och så lärde de sig dessutom att en persons historia kunde förändras från gång till gång beroende på hur minnet fungerade den dagen. Vi upptäckte att mycket var lika. Den tekniska utvecklingen står för den största skillnaden mellan nu och då.

68c5675fbffcfcf39d1df0f6571de861 högalid
Många har också passat på att göra stadsvandringar i Fogelströms kvarter och associerat kring gatunamn i staden som signalerar om en annan tid som exempelvis Tobakspinnargatan. Elever har också fått i uppgift att ansvara för stadsvandringar, ibland i digitalform men oftast på plats på Södermalm. Många som har yngre elever har också passat på att besöka Bryggartäppan. I parken har det skapats en miljö som ska påminna om hur det såg ut på Södermalm under senare hälften av 1800-talet. fogelströmpark 1

/Elisabeth Söder Hör gärna av dig till mig om du har frågor om projektet till elisabeth.soder@stockholm.se

Jobba som Fogelström i Stockholmskällan

Har dina elever också reagerat på alla ovanliga ord och yrkesbenämningar i Mina Drömmars stad? På träffen som Kulan anordnade på Medeltidsmuseet berättade Stockholmskällans redaktör, Martin Nyblom att när han gick i årskurs 8 i Petrus Magni skola i Vadstena ägnades en hel lektion åt att samtala om ordet sumprunkare.

Sumprunkare är ett yrke som förekommer i Mina Drömmars stad. Henning får arbete som sumprunkare vid Fiskarhamnen intill Slussen. ”De tog sig ombord på en ålandsskuta som kommit med fisk i skymningen. Fisken skulle inte auktioneras bort förrän nästa morgon. Det var sumprunkarens uppgift att hålla den vid liv genom att hela natten ha båten i rörelse så att vattnet cirkulerade.” Sumprunkarna räknades till gruppen sjåare och hade lågt anseende.

5942a54e-16ed-4ef5-8de7-8e3fcacfdd1a

Arbetet inför stadsserien

Per Anders Fogelström samlade på sig enormt mycket material inför arbetet med Stockholmsserien. Alla böcker och arkivmaterial är donerat till Stockholms stadsmuseum som bland därigenom bland annat fick 80 hyllmeter litteratur om och av Stockholm och stockholmare med tyngdpunkt på 1800 – 1900-talet. Bland materialet finns ett fotografi på en man som matar en ekorre, sittande på en bänk på Skansen. Kanske gav den bilden upphov till kapitlet Vårens vandrare i En förvandlad stad? ”Och nu hade han väl kysst henne ändå – om inte en gammal farbror kommit stultande och slagit sig ner på deras bänk. Gubben hade nötter med sig och några ekorrar kom kilande, Henning och Barbro satt kvar och såg på. Men de satt mycket närmare varandra nu och det var kanske inte bara för att ge plats år bänkgrannen.”

62601329-1428-4bd5-9482-2b3b62ec9cb0

Hennings första intryck av Stockholm

Många av de lärare som arbetar med nyanlända elever i bokprojektet Mina drömmars stad har tagit fasta på Hennings första intryck av Stockholm där han kom och gick över Liljeholmsbron mot Hornstull ”Först var staden en besvikelse: staden fanns där inte! En lång och skranglig flottbro av trä ledde över vattnet mot några låga hus som skymtade intill träden på andra sidan. Mellan husen med sina svarta tak och skorstenar fanns en glugg, tullporten. Men bortom tullhusen inte någon stad utan bara nya tobaksland och grå berg. Och moln av svartvita skator över flacka fält.

Fast bakom mälarsidans berg steg några skorstenars arbetsrök. Och på andra sidan hade han nya järnvägsbanken över Årstaviken. Henning blev ivrig, halvsprang nedför sluttningen mot bron. Per Anders Fogelström, Mina drömmars stad, citat hämtat från kapitel Bron till verkligheten.”

Stockholmskällans kartor

Eleverna får berätta om sitt första intryck av Stockholm. Oavsett bakgrund är alla elever förvånade över att Hornstull på den tiden var landsbygd med stora odlingar. Du kan använda Stockholmskällans kartfunktion och söka fram kartor från 1733 till nutid.

karta

502575d9-961e-4281-9212-263256037e99

6574b876-da2e-4087-8441-a70a8c06bd89

Vi behöver inte gå tillbaka till sekelskiftet för att påminnas om att många stockholmare har levt som jordbrukare i staden. Kvinnan på bilden som står vid spisen i sitt kök i Tensta är fotograferad 1966,  sista hyresgästen i Tensta.

e96aacce-dadf-4874-a395-f88aa7426e54

Söka efter Per Anders Fogelström i Stockholmskällan

Använder du fritextfunktionen i Stockholmskällan får du 133 träffar . Du kan begränsa antalet träffar genom att filtrera på källor. Söker du på bilder begränsas antalet till 51 träffar, bilder både på Per Anders Fogelström och bilder kopplade till Fogelströms böcker. Litteraturtips ger 72 träffar och det finns 48 texter  .

e252e82d-d78b-42ec-82eb-fc1aaad3ba15

Det finns tre filmer på temat, bland annat ett elevarbete, Mina drömmar stad och filmen Stora Badstugatan förr och nu.  Filmklippet som saknar ljud är hämtat från Svenska Biografteaterns veckorevy 1915. Stora Badstugatan fick sitt nuvarande namn, Sveavägen 1885. I Per Anders Fogelströms roman, Barn av sin tid beskrivs gatan som dofternas gata, en gata fylld av lukt från avloppsdiken, garverier och benmjölsfabriker. Tur för alla som gick på gatan att de kunde fortsätta till Brunnsviken och ta ett dopp.

per anders fogelström

 

Men varför krångla till det?

Stockholmskällan har inför satt samman ett temapaket med bilder, texter och filmer för alla som vill arbeta med stadsserien. ”Henning och Lotten och många av de andra figurerna i Fogelströms stadserie är påhittade, men den miljö de rör sig i har skapats utifrån det historiska källmaterial som Fogelström samlade på sig. Resultatet blev en fiktion på verklighetens villkor. Strejkerna, demonstrationerna, upploppen och andra händelser som påverkar figurerna är historiskt belagda och har inträffat på riktigt.”

82d205cf-3412-4ca4-9b64-be18e95d9d05 (1) (2)

Tidigare inlägg på tema Fogelström och Mina Drömmars stad

På KULSTHLM är vi alla redaktörer

På facebookgruppen KULSTHLM är vi alla redaktörer och  kan lägga upp tips om evenemang och likande som andra har glädje av inför arbetet med Mina drömmars stad. Berätta gärna hur du arbetar och glöm inte att lägga upp bilder från böckerna och eventuella bokfester. Tipsa också om ni har vernissage någonstans utanför skolan , om press har skrivit om er eller om klassen bloggar om Fogelström

Bilder från Stockholmskällan

Vägvisare till Henning och Lottens söder, 1860-1843
Hamnen vid Slussen Sumpprunkare:
Äldre man matar en ekorre, fotograf Lennart af Petersens(1913-2004) skapad 1945, Fotonummer F 35523
Kök i Tensta, fotograf Fredriksson, Göran H, Bildnummer SSMFb001653
Stora Badstugatan, Ateljé Larsson Fotonummer Fa 49540 ; Fotonummer POSC 427 ; Fotonummer C 13

/Elisabeth Söder

Vill du vara med eller har frågor om bokprojektet så kontakta mig, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff på Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet-huset

Vår kväll på Scenkonstmuseet

Vi börjar med en guidad visning av huvudutställningen På scen: På Scen utforskar dans, teater och musik ur ett både konstnärligt och praktiskt perspektiv. Vad behövs för att en teaterföreställning ska fungera? Hur mycket måste en professionell musiker öva och vilka slags kroppar får egentligen visas på en scen?

Mal i frackarna?

skarsgårds frac

Stellan Skarsgårds frackar som skulle gestalta karaktärens åldrande och förfall. Från Ett Drömspel 1986 på Dramaten i regi av Ingmar Bergman. Kostym Marika Voos

Interaktivitet på museet

scenkonst 1

Visningen ger en inblick i det professionella arbetet med dans, musik och teater samt låter oss vara skapande med olika interaktiviteter. Samtidigt finns ingångar till historia, språk, kommunikation och frågor om norm och demokrati.

Kvällen avslutas på ett hemligt café på museet som bara öppnas för oss. Där äter vi och fikar och har gott om tid att resonera om kulturombudsuppdraget.

 Var när och hur?

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: 10 maj, kl 17.00-20.00.
Plats: Musik- och teatermuseet, Sibyllegatan 2
Pris: utan kostnad, bekostas av Kulan
Här anmäler du dig

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Konst är till sin karaktär tvärvetenskapligt

Från min tid som lärarkandidat kommer jag fortfarande ihåg en auskultation i ämnet fysik.  Jag utbildade mig till lärare i samhällskunskap och psykologi och var måttligt förväntansfull inför att sitta av en lektion i fysik. Usch så fyrkantigt det låter. Men den fysiklektionen är fortfarande i mina tankar. Läraren skulle introducera momentet optik och hela första lektionen bestod i bilder från konstverk som läraren använde för att illustrera fenomenet ljus.

Så här i efterhand är jag också imponerad av allt besvär läraren hade gjort för att få tag på bilderna. Något som genom Creative commons licenser och digitala museér numera är lätt att få tag på. I slutet av blogginlägget tipsar jag därför om länkar till CC licensierad konst. På bilden nedan ser du Rembrandts målning, Judas Returning the Thirty Silver Pieces . Inte så oväntat att ljusets mästare  var en av de bilder som läraren visade på lektionen.

976px-Judas_Returning_the_Thirty_Silver_Pieces_-_Rembrandt
Rembrandt , Judas Returning the Thirty Silver Pieces

Vad är konst?

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande är kanske inte lika självklart i alla ämnen. Konstnären Ernst Billgren har skrivit två böcker med frågan Vad är konst? Varje bok innehåller 100 frågor. Frågor som jag tänker många elever skulle ställa om de blev ombedda att fundera på konst. Boken innehåller frågor och svar som är lätt att ha åsikter om men som också kan resultera i långa ämnesövergripande projekt. Ernst svarar med ett kort och ett långt svar till varje fråga. Svar som spänner över nästan alla skolans ämnen. Exempelvis frågan ”Varför ser vi så olika saker i samma bild? ” Frågan och svaret ingår i fysik/optik, samhällskunskap/MIK, psykologi, filosofi och så klart ämnet bild.

Jag avslutar inlägget med tips på konstmuseer som tillgängliggjort med Creative Commons licens. Bilderna i blogginlägget har jag hämtat från The art minute galleriet Förutom bilden med människor som kikar genom en häck som undertecknad tog in Sofieros park.

häcken

Varför ser vi så olika saker i samma bild?
”Kort svar: Man ser med hjärnan.”

”Långt svar: Allt vi ser är inlärt, när vi föds ser vi upp och ner, sedan lär vi oss att vända på informationen och då blir det mer praktiskt att ha marken nedåt…… Att omvandla vår tredimensionella värld till en bild i huvudet är alltid en fantasi, däremot kan vi använda oss av mer eller mindre gemensamma symboler för hur vi tror att saker ser ut. Frågar man tio personer om vilken nyans som är mest grön får man tio olika svar. När man sedan skall förklara vad man har sett händer ytterligare förvrängningar eftersom språket är ett subjektivt instrument. Så vi kan ändå inte jämföra vad vi tror att vi skulle kunnat sett.”

pollock-detail-128-800x600

Hur lär man sig saker?
”Kort svar: genom att missförstå”
”Långt svar: Man upprepar och härmar, efter ett tag så missförstår man något och det uppstår något eget som man sedan härmar och upprepar tills man missuppfattar sig själv – och vips har man lärt sig något…………….”

Magritte-pipe-800x582

Vad är konst?

”Kort svar:
Ett sätt att tänka.”

”Långt svar:
Om man förutsätter att vi tänker med språket så är konst ett sätt att tänka på saker man inte har något annat språk för.”

Hopper-Gas

Konst med fri upphovsrätt

Många konstmuseer har sidor med konstverk med fri upphovsrätt så länge du anger källa. Det är framförallt äldre konstverk.
Här får du ett axplock:
Nationalmuseet

Metropolitan

Louvren

Livrustkammaren, Hallwylska museet

Statens museum för konst i Köpenhamn

Googles digitala världsmuseum med nedslag i många konstmuseer. Du kan också besöka museerna virtuellt .

Banksy-600x600

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

IMG_0012

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

tunnelbana

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

  • Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
  • Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
  • En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder