Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Estetiska lärprocesser

Konst i skolan, varför då?

På ett seminarium med Unga Dramaten presenterade dramaturgen Anna Berg en modell för att samtala om konst. En modell som fungerar lika bra för att samtala om dans, teater och musik . I det här inlägget visar jag hur modellen kan tillämpas på bildkonst.

Vad är konst?

Enligt Wikipedia är ”konst ett begrepp som omfattar en rad olika företeelser och som definierats mycket olika vid olika tidpunkter och platser”. Tycker alla i klassen att graffiti är konst? På  bilden ser du verket  Flicka angripen av en bankomat av Banksy .

800px-Banksy_Girl_ATM_crop

När Anna är ute i klassrummen för att prata om kulturupplevelser visar hon Sömmerskan av Christina Krogh och använder den klassiska bildanalysmodellen i samtalet med eleverna. En viktig utgångspunkt för samtalet är att eleverna skall utgå från sig själva, att de förstår att:

  • Konst hävdar ingen sanning
  • Konst ligger i betraktarens öga
  • Konst hjälper dig att se dig själv

sömmerskan 2

Upplägg för konstsamtal

Beskriv
Så sakligt som möjligt: stil, teknik, ,material, antal, färg, storlek, placering, position, riktningar, likheter, skillnader, rytm, intervaller och mönster

Tolka
Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention

Reflektera
Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter

Övermålningen av konstnären Carolina Falkholt

Efter att ha samtalat om Christian Kroghs realistiska målning kan det vara intressant att tillämpa modellen för konstsamtal på den 12 kvadratmeter stora väggmålningen Övermålningen av Carolina Falkholt som beställdes till högstadieskolan Alpha i Nyköping. Målningens titel anspelar på övermålning. I graffitivärden är det accepterat att måla över graffiti om den som gör det kan göra något bättre. Därför täckte Carolina först betongväggen med nedsättande könsord om kvinnor som är vanligt förekommande i skolkorridoren för att sedan övertäcka orden med den i folkmun omtalade målningen, Vaginan.

Konstverket väckte debatt och kommunens konstansvarige bad konstnären måla över verket. Carolina vägrade och menade att det sänder ut signaler om att ”Har du en vagina ska du skämmas och inte prata om det”.  Det resulterade i att verket doldes bakom en vägg och bara speciellt inbjudna fick se Övermålningen. Men slutet gott, rektor Harke Steenbergen kämpade för att få tillåtelse att ta bort väggen och numera diskuterar lärare i skolan värdegrundsfrågor med konstverket som utgångspunkt.

Harke Elin

Konstens metoder

Genom att arbeta med estetiska lärprocesser får eleverna kunskap:

  • OM konst.
  • I konst
  • MED konst
  • GENOM konst

Modellen kommer från Lars Lindström, professor i pedagogik på Karlstad universitet.  Likande tankar finns bakom Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för barn- och ungdomskultur ”För, med och av barn och unga”. Alla barn och unga oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor ska få uppleva kultur, få uttrycka sig genom att skapa och vara delaktiga.

anna1

Övergripande läroplansmål

När vi tolkar konst tillsammans uppfyller vi många av läroplansmålen:

konst

Elisabeth Söder

Välkomna till Cirkus Delfinen och Sätraskolan

Jag har vuxit upp i en liten stad i Dalarna och en av de få återkommande stora kulturupplevelserna var när cirkusen kom på besök. Cirkusföljet med djur paraderade genom Storgatan och vi barn flockades utan cirkustältet för att kolla på livet utanför cirkustälten och önskade intensivt att bli tillfrågade om vi ville bli hantlangare mot att vi fick biljetter till en föreställning. Så ni förstår att jag blev glad att få en inbjudan till Cirkus Delfinen på Sätraskolan.   sätra 3 Redan i korridoren utanför aulan fick jag cirkusfeeling genom biljettvaktmästare som sålde popcorn och saft. Entrébiljetten kostade 30 kronor för stora och 10 kronor för barn och intäkterna går oavkortat till en dagsutflykt till Kolmården. Aulan var fullsatt med släkt, vänner och klasskamrater. Barnen från avdelningen Delfinen hade övat på cirkusföreställningen under många timmar på Delfinens fritids. Cirkusföreställningen är en av de få jag upplevt på en skola där alla 66 barnen (F-årskurs 3) tog plats på scenen, åtminstone i ett nummer. Förutom att agera hade eleverna hjälpts åt att införskaffa rekvisita, skriva manus och göra dekor.

Cirkus Delfinen, hänger allt ihop?

Eller kanske inte eftersom föreställningen består av ett antal lösa nummer, fniss, fniss. Under föreställningen tänkte jag mycket på regeringens förslag att utöka idrottstimmarna. I alla scenkonstprojekt jag sett på skolor är rörelse ett genomgående tema. Även här, minst vartannat nummer var en pulshöjande aktivitet. Så varför inte satsa på kulturprojekt och tillföra en extra dimension till idrott och rörelse?

Tema, Allt hänger ihop

Sätra allt hänger ihop

Delfinen började att arbeta med cirkusen i slutet av höstterminen och temat för årets föreställning var Allt hänger ihop. Eleverna läste och arbetade eleverna med Afrikas miljö och djurliv på skoltid och det återspeglade sig också i föreställningen med många av Afrikas vilda djur i managen. Som final på temat åker alla till Kolmården och upplever Afrikas djur. Besöket på Kolmården är en morot för eleverna när de läser om Afrika eftersom de vet att de i slutet av terminen får uppleva djuren i verkligheten.  Lärarna brukar också berätta för Kolmården inför besöket att de heter Delfinen vilket brukar innebära att de får en extra visning bakom kulissen efter delfinshowen.

sätratiger 

sätralejon

Vinster av att arbeta med rörelse i skolan

sätra 4 Att anordna föreställningar är något som Delfinen gör varje år. Ellen Jansson, en av alla pedagoger som var involverade i föreställningen menade att när vi arbetar med hela kroppen så fastnar det bättre i knoppen. I förställningen utför eleverna akrobatikövningar, sjunger, dansar och är djurtämjare. Elever som har svårt att minnas texter har mycket lättare att minnas när de samtidigt sjunger och dansar. Kanske för att de då är avslappnade. Eva tipsade om att se på barnens axlar, när de är nere är de avslappnade och lär sig bättre.

Vi lär oss också så mycket mer när vi gör det tillsammans. Eleverna får känna endorfinerna rusa i kroppen när de gläder andra. Eleverna får också känna på att stå i centrum, vara en viktig person och få applåder. Lika viktigt är det att glädjas med andra och applådera klasskamraterna när de tar scenen i besittning.  Arbetet inför föreställningen svetsar också samman klassen.

P1030258

Efter applådtacket

sätrastädning

Städning och kånka rekvisita. Men något som jag tror att alla pedagoger gjorde med glädje med tanke på endorfinpåslaget efter att de störtat upp på scenen och framfört en hårdrockslåt till publikens och elevernas  stora glädje.

Boka Cirkus på Kulan

trupp

Nu i slutet av maj månad hinner du och dina kollegor inte sätta upp en cirkusföreställning detta läsår. Men varför inte boka något till skolgården eller skolans aula som en final på terminen? På Kulan finns många cirkusaktörer med Kulanpremie att välja bland. På bilden ser du akrobaterna Trupp trunk. Tillsammans ska tre entusiastiska akrobater spela en cirkusföreställning, men allt går inte riktigt som de tänkt sig. Fantasi och magi blandas med förstklassiga cirkustricks och fysisk komedi. Den visuella formen som utgår från kroppsspråk och publikkontakt passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Trupp Trunk aktiverar kroppens alla sinnen och med humor och värme gör de tre clownerna tillsammans med publiken en annan värld möjlig.

Har du varit på cirkus eller dans med eleverna så vet du att scenkonstupplevelsen fortsätter många timmar på skolgården, rörelser som sätter avtryck i koncentration och kondition.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Prata kultur

För några år sedan såg jag en film med en klass som efter föreställningen var arga och frågade mig hur jag kunde ta med dem på sådan skit. Som tur var ingick filmen i ett paket. Efter filmen fick vi samtala med en filmpedagog som valde ut avsnitt som visades igen. Vi fick nya perspektiv inte bara genom att höra varandras tankar utan också för att samtalet i sig gav oss nya idéer. På tunnelbanan hem var eleverna lika arga – men nu var det för att filmen inte skulle ses av så många som den förtjänade.

Jag har också många positiva upplevelser av att gå med eleverna på så kallade öppna repetitioner. Det ger en förförståelse och bygger upp en nyfikenhet på den färdiga pjäsen. Allra bäst är förställningar där ensemblen är modiga och bjuder in till samtal, berättar om vilka val de har gjort och hur de tänker sig rollerna. I bland har vi bara fått se några scener, scener som spelas två till tre gånger men ändras utifrån samtal med publiken. Vid varje sådant tillfälle har eleverna krävt att vi skall gå och se den färdiga föreställningen.

Så ta chansen när ni får möjlighet att nå bakom verket!

För några veckor sedan erbjöds gymnasielärare att gå på nypremiären av Ett dockhem och därefter stanna kvar och samtala med ensemblen. Här är ett utdrag från en längre artikel som  Eva Winiarski från Södra Latins gymnasium skrev om kvällen.

”Ett Dockhem” med lärarträff på Dramatens Lilla scen

Vi lärare fick efter föreställningen möjlighet att tillsammans med skådespelarna fördjupa oss i karaktärerna under ledning av Dramatens chefsdramaturg Magnus Florin. Florin intervjuade rollfigurerna på scenen och skådespelarna fick fundera högt över vad som kunde gömma sig bakom karaktärerna. Vi lärare funderade tyst.

”Finns det ett liv för Nora efter det att hon stängt dörren om hemmet och gått?” undrade Magnus Florin. En öppen fråga utan svar som inbjuder till frågeställningar att spinna vidare på och ta med till klassrummet. Den Nora som satt på scenen – komplext gestaltad av Julia Dufvenius – betonade det monstruösa i att Nora lämnar sina barn.  ”Kanske får hon bara se dem till jul! Det bara går ju inte…!” En annan röst på scenen undrade om Nora kanske rent av tar livet av sig …?

Aldrig! tänker jag. Den starka och målmedvetna Nora som växer fram i denna uppsättning av Dockhemmet tar verkligen livet på allvar. När hon stängt dörren tänker hon att barnen är i bättre händer hos barnflickan och Torvald. Själv kommer hon, inte minst för de egna barnens skull, att förvalta sitt liv som den skarpa och modiga kvinna hon är.

Hon har tvingats stå tillbaka och stå ut med mycket i sitt infantiliserande äktenskap. När hon till slut bryter upp tycker jag mig se en Nora med frigjord kraft som blir en del av den tidiga kvinnorörelsens pionjärer. Kanske en norsk syster till Sara Videbeck eller verklighetens Wendela Hebbe…? En kvinna vars mod och överlevnadsförmåga förmår inspirera unga kvinnor i vår egen tid.

Samtalsstunden med ensemblen efter föreställningen stimulerade alltså fantasin och gav nya perspektiv som jag som lärare kommer att ha glädje av i diskussioner med eleverna. Hädanefter kommer jag alltid att se Krogstad också med Zardasht Rads ögon som den mest mänsklige och kärlekslängtande av pjäsens karaktärer.

Det var en helgjuten afton Dockhemmets ensemble bjöd på denna augustikväll.  I en tid då dockhemsbröllop är högsta mode och hemmafrubloggarna skördar kommersiella framgångar känns Ett Dockhem från 1879 som en märkligt angelägen pjäs mitt i tiden.”

I september går gymnasieklasser för halva ungdomspriset på Ett dockhem. Passa på!

/Elisabeth Söder