Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
estetiskt lärande

Pedagogiska vinster med dockteater

I Stockholm har vi många teatrar och museer som arbetar med dockteater och erbjuder workshops i att tillverka och göra egna små föreställningar. I inlägget berättar jag om de pedagogiska vinsterna och tips på hur du och eleverna kan skapa eran egen dockteater.  

kasper_montage2 Pärm och titelsida ur Kasper-Teater, Stockholm 1866.

Det är bra att arbeta med dockteater i skolan

Läraren Lennart Wiechel  har två ord som han anser kännetecknar dockteater, medskapande och inlevelse.  ”Dockan är ett befriande instrument för både spelaren och åskådaren, ett instrument för skapande kommunikation”. I Tidskrift för scenkonst säger han att dockan kan vara ett uttryck för barnets självbild men också uttrycka något som barnet skulle vilja vara men kanske inte vågar.  Barnet kan på ett omedvetet plan berätta om  sina djupaste tankar, problem och konflikter. ”Dockorna blir ett medel varigenom barnen kan uttrycka sina egna känslor och stämningar. De behöver inte engagera hela sitt yttre i rollen såsom i den vanliga teatern”. Och det viktigaste argumentet, gör det med kroppen, så fastnar det i knoppen.

kvd1 https://puppet.ru/en/repertuar

Mirella Forsberg Ahlcrona har disputerat på Handdockors kommunikativa potential i förskolan. Mirella skriver bland annat ”Samspelet ger barnen möjlighet uttrycka sina erfarenheter, förklara abstrakta saker men också att reflektera över andras tankar och känslor”, att barnen samspelar om dockan.

gulvr1 Gullviers resa, https://puppet.ru/en/repertuar

Olika typer av dockteater

Det finns fyra olika kategorier av dockor, marionetteater, där dockans styrs med trådar, stavdockor som styrs med pinnar underifrån, handdockor och skuggspel/skuggteater. De flesta dockteatrar är inte specialiserade utan väljer tekniker och dockor utifrån handling och den karaktär som dockan ska gestalta.
 

IVSH6725b

Skuggspelsteater

Här visas dockorna bakom en genomskinlig skärm som belyses bakifrån. Dockföraren säger replikerna. Så här skriver Pygméteatern på sin webb ”Skuggspelets speciella förutsättning, där man står helt dold bakom en skärm, gör att vanligtvis blyga, tystlåtna eller språksvaga barn blommar upp och för första gången kan yttra sig offentligt i klassrummet. En annan positiv aspekt är den ”magiska” effekten. Man behöver ingen särskild konstnärlig talang, de enklaste former ger häpnadsväckande effekter på skuggspelsduken! Detta gör att alla får känna tillfredsställelsen av att ha skapat något av värde.” bild-3-508x381

Stavdockor

Stavdockor och hand och fingerdockor rör man nedifrån med hjälp av en stång eller en hand som täcks av dockans kläder.

Dansmuseet_stavteater_kina_press40 Dansmuseet, stavdocksteater från Kina 1900. Foto: Torsten Jurel

Utställning av dockteater

Dansmuseet

Dansmuseet erbjuder visningar för alla stadier på temat en Värld i rörelse . Masker, kostymer, dockor, konst och film. Visningen kan kombineras med dansworkshop i hiphop eller västafrikansk dans mot en extra kostnad. Dansmuseet har också en av världens främsta samlingar av kompletta afrikanska masker, det vill säga med tillhörande dräkt.

Marionetteatern

I Marionettteaterns pedagogiska föreställning Möt dockorna  visas handdockor, stavdockor, skuggspelsfigurer och marionetter  från Marionetteaterns föreställningar, samt spännande och unika dockor som samlats in under turnéer i Asien.

Möt_dockorna_lanseringsbild_liten

Göra dockor och dockteater

Pygméteaterns workshops

Pygméteatern erbjuder både föreställningar och workshops i skuggspel. I workshopen får eleverna en kort introduktion i skuggspelets tekniker och sedan får de hitta på sin egen historia. Därefter är det dags att skapa sina figurer. Figurerna görs i papp och färgat silkespapper. Efter repetitioner med handledaren som regissör, avslutas dagen med uppspel; alla grupper spelar upp sina pjäser för varandra. Pygméteatern finns på Kulan och har Kulanpremie. Kulan har skrivit ett blogginlägg från kulturombudsträff på teatern med mallar och tips på vad du ska tänka på.

Kulan_WSbild

Marionetteaterns workshops

I ett tidigare inlägg på Kulan om Alice i Underlandet tipsade jag om Marionettteatern som spelar och erbjuder workshops i dockteater och skuggspel workshops i skuggspel. Tillsammans med två pedagoger inom dockmakeri och dockspel arbetar eleverna med ljus, skugga och berättelse. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med olika material, tillverka sina egna figurer och prova på att spela med dem. Marionetteatern står för allt material och alla verktyg som behövs under dagen! marionett 790

Färdig föreställning

marionettskapande

Teater Tittut bjuder på mallar

teaterns webbsida hittar du enkla mallar för dig som vill göra skuggspelsdockor, du får scrolla ned en bit på sidan. Här kommer du direkt till en av deras  dockteatermall . Filmtrailern är från föreställningen Busiga händer och finns på Kulan med Kulanpremie.

Scenkonstmuseets workshop

Skapa i Scenkonstmuseets ateljé. Museet erbjuder bygge av teaterdockor, skuggspelsfigurer och instrument. Nivån anpassas efter guppens ålder. Dockverkstad Omöjliga, fantastiska, fantasifulla och overkliga – teaterdockor kan göra nästan vad som helst. De dukar upp med allt i materialväg ni kan tänkas behöva och sedan är det bara att låta fantasin flöda fritt. (Passar från årskurs 1 till å.k. 6.) Skuggspelsbygge Är det ett skräckinjagande monster som tornar upp sig på väggen eller en gullig kanin? Du bestämmer! Museet dukar upp med mallar och material. (Passar från 5 år till gymnasiet.)

4eacabc4c6e40eed3914fc1901063cc3

Tips på nätet

Förskoleburken har mallar för att göra dockteater, handdockor och fingerdockor.  Tydliga bilder och bra instruktion. Dockteaterverkstaden har mallar för handdockor, skuggspel, marionetter och stavdockor

Inlägg om skuggspel och dockteater på Kulan

Pedagogiska vinster med skuggspel och dockteater
Alice i underlandet för alla årkurser och ämnen
Arbeta med skuggspel, praktiska tips från Pygméteatern

Hör av dig till Kulan om du arbetar med dockteater i klassen

10155406_301412560009659_1397385610_n Vi vill gärna sprida goda exempel och råd, både på vad en ska tänka på och hur en inte ska göra men framförallt hur det blev och vad eleverna tyckte om uppgiften.

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information Prenumenera på Kulans veckobrev 

Elisabeth Söder

Skapande skola

Statsbidraget Skapande skola ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. I det här inlägget lyfter jag framförallt fram nyheter i Skapande skola bidraget.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07
Arbetar du på en kommunal skola i Stockholm har deadline för att söka Skapande skola bidrag redan varit. Men misströsta inte! Skolledningen i de flesta kommunala skolor har redan ansökt om Skapande skola bidrag. För övriga skolor och kommuner hänvisar jag till Kulturrådets sida om Skapande skola.

Syfte med Skapande skola

Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag och läroplan.

Trailern är från danskollektivet Johanssons Pelargoner och Dans och föreställningen/workshopen heter Koreografin. När vi rör på oss förändras vi. Danskollektivet finns på Kulan och har Kulanpremie för sina föreställningar. De har Kulanpremie för sina föreställningar och workshops.

Behöver jag ange vilka aktörer jag ska arbeta med i ansökan?

I ansökan för Skapande skola behöver du inte ange vilken kulturaktör du ska arbeta med under läsåret 2019-2020 ( gäller för kommunala skolor i Stockholm) . Det är givetvis önskvärt men vi vet att det kan hända mycket under sommaren både med klasser och lärare. Skriv vilka konstformer ni vill använda er och hur de ska kopplas till kurs- och läroplan. När höstterminen ska starta är det lättare att börja detaljplanera. Men det är viktigt att du uppger vilka professionella kulturaktörer du arbetat med när pengarna ska redovisas vårterminen 2020. Bilden med dockor är från en av Teater Tittuts föreställningar. Tittut finns på Kulan med ett stort utbud av föreställningar.

Uppge vilka kulturaktörer ni samarbetat med i redovisning av Skapande skolabidraget

Hans och greta Dockteaterföreställningen En Häxas dagbok, Pygméteatern

Ett tips för att underlätta redovisningen, upprätta en gemensam mapp för alla som arbetar med Skapande skola projekt på skolan som ni fyller i succesivt vartefter ni haft besök av kulturaktör. I slutet på läsåret är det lätt att glömma bort namnet på några av de ni samarbetat med. Har ni exempelvis  samarbetat med författare, skriv då in författarens namn. Det räcker inte att skriva Författarcentrum eller Läsning pågår. På bilden ser du författaren Jonas Hassen Khemri som samtalar med elever i Alviksskolan.

khemri 1

Kulturrådets konstområden

Aktören som skolan vill anlita för Skapande skola projekt behöver ha en koppling till Kulturrådets konstområden, det är: animation, arkitektur, berättande, cirkus/nycirkus, dans, design, drama, foto, hantverk, kulturarv, litteratur, media, muséer, musik, serier, slöjd, skrivande, sång, teater och visuell konst. Aktören ska ha utbildning inom ett konstnärligt område.

 På bilder ser du Clowner utan gränser som arbetar med nyanlända elever i Gärdesskolan.

pyramid

Vilka aktörer får du arvodera med Skapande skola medel?

I Stockholm är det populärt att exempelvis besöka Birka, Junibacken, Fjärilshuset, Skansen och Historiska museet. Men inträdet till dessa institutioner ska tas från skolans budget där pengar finns för skolans ordinarie kulturverksamhet.

Kulturrådet anser att dessa och liknande besök ingår i skolans eget uppdrag inom läroämnena. Däremot kan skolan använda bidrag från Skapande skola om det i anslutning till besöket, på institutionen eller i klassrummet är en workshop med en professionell kulturpedagog som är kompetent inom några av Kulturrådets konstområden. Det ska vara interaktivt för eleverna, eget skapande eller skapande process. Då får både elever och lärare med sig verktyg och metoder att jobba vidare med i skolan. Museipedagogen måste uppfylla kraven på att vara en professionell kulturaktör. Bilden är från Nationalmuseets barnverkstad.

Museer i Stockholm med koppling till Kulturrådets konstområden

Dessa museer kan du bekosta entré med medel från Skapande skola om det kombineras med workshop av en kulturpedagog eller kulturaktör:
ArkDes, Artipelag, Bonniers konsthall, Carl Elds ateljemuseum, Dansmuseet, Drottningholms slottsteater, Edsviks konsthall, Fotografiska museet, Millesgården, Liljevalchs, Marabouparken, Millesgården, Moderna museet, Nationalmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Scenkonstmuseet, Sven Harrys konstmuseum , Strindbergs museum och Thielska galleriet.

Det är viktigt att kunskapen om konstområdet som eleverna får genom besöket på museet på något sätt förankras genom en skapande aktivitet/interaktivitet. Workshopen är en av flera metoder. Museer kan ha olika sätt att förankra. Aktiveten behöver inte vara på museet.

 

 

Ateljée I_Nationalmuseum

Skolbio

Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop eller filmsamtal av en filmpedagog eller annan person med konstnärlig koppling till innehållet. I Stockholm har följande aktörer anställda filmpedagoger: Zita, Folkets bio , Mediotekets skolbio

skolbio30

Godkända Skapande skolapaket?

Syftet med Skapande skola är att ”barn och unga ska få möta olika konst- och kulturuttryck, i fördjupande samarbete med professionella kulturaktörer med fokus på det konstnärliga uttrycket och den kreativa processen” Många teatrar erbjuder Skapande skolapaket. Det är paket som aktören själva satt samman och som inte alltid uppfyller Kulturrådets krav. Är det en workshop med samtal om föreställningens innehåll som leds av en pedagog är det inte Skapande skola.

På bilden ser du Sadunära,  en dansgrupp som både ger föreställningar och håller i workshops. Många kulturombud har sett föreställningen eftersom vi hade med dem på en kulturombudsträff på tema rörelse. Gruppen har Kulanpremie.

9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344

Skapande skolapaket på Kulan

På Kulan finns många aktörer som i anslutning till sin föreställning eller visning erbjuder workshops med kulturaktör eller kulturpedagog. Du hittar workshops i att göra: dockteater, skuggspel,  hantverk, film, dramaövningar. Arbeta med pantomim, dans, jonglera, akrobatik och illustration. Författar- och dramaturgworkshops och mycket mer. Vi på Kulan får ofta frågan om skolan får använda medel från Skapande skola till föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Det är något vi verkligen uppmuntrar. Att aktiviteten har Kulanpremie innebär också att Kulans referensgrupp anser att den är väl värd att ta del av. Bilden är från föreställningen Robotdiktatorn av MittiPrickteatern.

87869f7262f1490452ac70899cdefa43 

Hitta kulturaktörer

Aktörerna som finns på Kulan uppfyller de krav på professionalism som Kulturrådet kräver. Kontakta gärna rådgivare inom dans, film, teater, cirkus och teater. Går du utanför Kulan är det bra att begära in aktörens CV innan skolan anlitar dem. Läs mer om professionalism på Kulturrådets sida. Danskompaniet på bilden är Juck.

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Viktigt att skolan prioriterar

Det är glädjande många skolor som söker bidrag från Skapande skola. Men det innebär att den enskilda skolan inte får lika mycket per elev som för några år sedan. När ni får bidraget kan ni därför prioritera mellan årskurser och satsa på kvalitet framför kvantitet. Om ni väljer ut en eller flera årskurser som får del av det bidraget är det lättare att göra en satsning som sätter avtryck i skolan och hos eleverna. Om eleverna vet att alla får arbeta med Skapande skola när de går i den årskursen upplevs det inte orättvist. Det blir något att se framemot. En mindre del av bidraget kan då användas till en installation eller aktivitet på skolgården/aulan som kommer alla till gagn exempelvis en nycirkusföreställning eller orkester. På Kulan hittar du flera nycirkusar och orkestrar som kan underhålla en hel skolgård. På bilden är det Cirkus le Fou som stimulerar till rörelse. DIS, dans i Stockholms stad och län kan ge fler tips på nycirkus och dans inför många elever.

fou2

Treårsregeln

Eftersom barn och unga ska få möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck ges bidrag för samarbete mellan skola och en enskild kulturaktör i högst tre år, den så kallade treårsprincipen. Efter en paus på minst tre år kan du återuppta ett samarbete med en kulturaktör. Att en skola valt och samarbeta med en aktör under tre år tyder på att aktiviteten upplevs viktig och kan förhoppningsvis leva vidare men att den då bekostas av skolpengen. Läs mer om treårsprincipen på Kulturrådets sida. På bilden syns elever från Blackebergs gymnasium i färd med att redigera film. En kurs som Mediotekets filmpedagog ansvarar för, Ung i STHLM.

IMG_4911

Eleverna ska vara delaktiga

Det är viktigt att elevernas erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteterna blir relevanta i elevernas liv och vardag. Många skolor har därför inrättat kulturråd. Men hur ska vi göra så att eleverna inte väljer det de redan är bekanta med? Vi som arbetar med kultur och skola vet att det är i skolan vi når alla barn och unga och kan introducera nya konstformer och uttryck.  En  möjlighet är att låta eleverna välja inom en i förväg bestämd genre eller några utvalda aktörer. På Kulan har många aktörer lagt upp trailers som gör det enklare för elever att  ha synpunkter . Läs mer om vad som menas med elevinflytande på Kulturrådets sida.

Collage. Teatermasker. Brotorpskolan och Hello Creative

Har du tips på hur du arbetar med Skapande skola?

Hör gärna av dig till Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se. Jag publicerar gärna era texter och bilder och skickar biocheckar som tack till pedagoger. Du som är kulturaktör är också välkommen att berätta om projekt men då blir det inga biocheckar eftersom det samtidigt blir fin marknadsföring för ert arbete. Följ gärna Kulan på facebook så missar du inga erbjudanden och information Läs mer om Skapande skola på Kulturrådets webb.

Tack Lena Fontin från Utbildningsförvaltningen och Lykke Pörtfors och Nardin Crisbi från Kulturrådet för att jag fick bolla ideér med er. 10155406_301412560009659_1397385610_n    

Kulturträff på Nationalmuseum

Interior_Nationalmuseum_03_Foto_Bruno_Ehrs (1)

Vi på Kulan ser framemot att få upptäcka det nyrenoverade museet tillsammans med dig och höra vad museet och dess pedagoger erbjuder skolan. Denna kväll vänder sig främst till dig som arbetar med yngre elever. Kulan anordnar en till träff på Nationalmuseum den 7 februari, då med fokus på vad museet erbjuder högstadiet och gymnasiet.

Ateljée I_Nationalmuseum

Program

Vi startar med en måltid i museets nya ateljé samtidigt som Lena Eriksson berättar om barn- och skolverksamheten. Inför nyöppningen av Nationalmuseum har en satsning på barn och unga gjorts med en egen utställningssal – barnens konstvärld. Om det nya och de tankar som ligger bakom berättar Lena Eriksson, chef för pedagogik tillsammans med verksamhetsansvariga. Museipedagogen Helena Sjödin visar hur de följer upp museibesök genom kreativt arbete i barnens ateljé.

omojlig12_43bd78f2b9ad494b1bec1f7061616f07

Vi avslutar besöket i ateljéerna med en presentation av museets nya konstbok för barn. I boken Pippi på konst! får barn verktyg för hur de kan förstå konst som ibland kan verka mer konstig än vacker. Boken presenterar konstverk ur hela konsthistorien, i ett urval ur Nationalmuseums samling.
image003
Därefter får vi upptäcka ett förunderligt hem, Villa Curiosa. Det är museets nya sal för konstutställningar riktade till barn och unga som bokstavligt byggts av delar av det gamla museet. Den vänder sig till barn mellan 6-10 år och bjuder på fantasieggande konstupplevelser och fantastiska original från Nationalmuseums samlingar. Tillsammans med den danska scenografen Luise Mitdgaard har rummens utformning och den underliggande berättelsen skapats. Det bygger på färdigheter och förmågor som alla, barn som vuxna, behöver för att ta till oss konstvärlden i stort.

COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrandmelker@dahlstrand.se+46-70 630 20 88

.

 
Kvällen avslutas med en vandring i museet då vi också kan testa barnens audioguide med Nassim Al Fakirs som guidar till samlingarna.
 
 
NM_interior_71minskad

 

Information och anmälning till kvällen

Målgrupp: Kulturombud, lärare, fritidspedagoger och skolbibliotekarier, F–åk 6
Datum: 22/1 klockan 16.00–18.30
Plats: Nationalmuseet, Södra Blasieholmshamnen

Information: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se
Kvällen är utan kostnad för pedagoger i Stockholms skolor men anmälan är obligatorisk
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119169

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype

 

Konst i skolan, varför då?

På ett seminarium med Unga Dramaten presenterade dramaturgen Anna Berg en modell för att samtala om konst. En modell som fungerar lika bra för att samtala om dans, teater och musik . I det här inlägget visar jag hur modellen kan tillämpas på bildkonst.

Vad är konst?

Enligt Wikipedia är ”konst ett begrepp som omfattar en rad olika företeelser och som definierats mycket olika vid olika tidpunkter och platser”. Tycker alla i klassen att graffiti är konst? På  bilden ser du verket  Flicka angripen av en bankomat av Banksy .

800px-Banksy_Girl_ATM_crop

När Anna är ute i klassrummen för att prata om kulturupplevelser visar hon Sömmerskan av Christina Krogh och använder den klassiska bildanalysmodellen i samtalet med eleverna. En viktig utgångspunkt för samtalet är att eleverna skall utgå från sig själva, att de förstår att:

  • Konst hävdar ingen sanning
  • Konst ligger i betraktarens öga
  • Konst hjälper dig att se dig själv

sömmerskan 2

Upplägg för konstsamtal

Beskriv
Så sakligt som möjligt: stil, teknik, ,material, antal, färg, storlek, placering, position, riktningar, likheter, skillnader, rytm, intervaller och mönster

Tolka
Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention

Reflektera
Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter

Övermålningen av konstnären Carolina Falkholt

Efter att ha samtalat om Christian Kroghs realistiska målning kan det vara intressant att tillämpa modellen för konstsamtal på den 12 kvadratmeter stora väggmålningen Övermålningen av Carolina Falkholt som beställdes till högstadieskolan Alpha i Nyköping. Målningens titel anspelar på övermålning. I graffitivärden är det accepterat att måla över graffiti om den som gör det kan göra något bättre. Därför täckte Carolina först betongväggen med nedsättande könsord om kvinnor som är vanligt förekommande i skolkorridoren för att sedan övertäcka orden med den i folkmun omtalade målningen, Vaginan.

Konstverket väckte debatt och kommunens konstansvarige bad konstnären måla över verket. Carolina vägrade och menade att det sänder ut signaler om att ”Har du en vagina ska du skämmas och inte prata om det”.  Det resulterade i att verket doldes bakom en vägg och bara speciellt inbjudna fick se Övermålningen. Men slutet gott, rektor Harke Steenbergen kämpade för att få tillåtelse att ta bort väggen och numera diskuterar lärare i skolan värdegrundsfrågor med konstverket som utgångspunkt.

Harke Elin

Konstens metoder

Genom att arbeta med estetiska lärprocesser får eleverna kunskap:

  • OM konst.
  • I konst
  • MED konst
  • GENOM konst

Modellen kommer från Lars Lindström, professor i pedagogik på Karlstad universitet.  Likande tankar finns bakom Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för barn- och ungdomskultur ”För, med och av barn och unga”. Alla barn och unga oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor ska få uppleva kultur, få uttrycka sig genom att skapa och vara delaktiga.

anna1

Övergripande läroplansmål

När vi tolkar konst tillsammans uppfyller vi många av läroplansmålen:

konst

Elisabeth Söder

Benny Fredriksson, tack från Stockholms skolor

Tack vare ditt och Stockholms stadsteaters generösa initiativ att upplåta Stora scenen till Stockholms skolor för språk- och demokratiprojektet Ta scenen i besittning, eller som vi sedan valde att kalla det,  Ta rummet i besittning så fick elever uppleva detta: ???????????????????????????????

”Det är en stor grej, man kan skryta om det”, ” lärt mig samarbeta i grupp, lyssna på alla”, ”Det är en sak man kommer komma ihåg resten av livet ”, ” Det har gjort en säkrare inför andra och man har lyckats att börja och avsluta ett projekt”, ” ”Dels att jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och även lyssna på varandra vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt framtida yrkesliv, ” Självförtroendebildande”, Ett minne för livet med klasskamraterna”, Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle vilja, jag känner mig stolt”,

???????????????????????????????
”Nu känns det att jag kan stå och säga vad jag tycker och känner framför stora grupper. ”det kommer att hjälpa mig mycket för att jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan vara stolt över det jag gör. Man lär sig att tro på sig själv och sin förmåga. Jag fick i alla fall en starkare självkänsla och kommer nog aldrig att tvivla på min förmåga, jag kommer att våga uppträda även fast jag skulle göra bort mig”,

hjorthmedh-det-syns-inte-45
Jag tycker att det här hittills varit ett jättekul projekt. För två år sedan hade jag aldrig vågat stå och prata inför 30 personer, nu  har jag pratat för 700!” , ”När jag skrev mitt manus så övade jag på att skriva och på grammatik. När jag jobbade med att lära mig texten så jobbade jag med uttal och flyt i språket och när jag spelade upp det fick jag självförtroende” ”Jag tycker jag har lärt mig väldigt, väldigt mycket.
Rävholmen 129
Att man utifrån någonting så minimaliskt som en mening eller ett fåtal ord kan man utveckla en idé till något monumentalt”, Att lära sig medvetenhet om mottagaren” Insikten om att någon faktiskt ska lyssna till det jag skriver är viktigt”, ”Hela klassen har kommit mycket närmare varandra”.

???????????????????????????????  

Ett axplock av elevernas kommentarer om Stockholms stadsteater

”De fick mig att vilja gå på teater!”, ”En plats där man inte blir bedömd och fylld med kultur”, ”Om man går på en pjäs nu efter att man stått på scenen så förstår man hur det känns för dom däruppe”, ”  Det betyder väldigt mycket, jag är verkligen glad att jag har fått ta del av det här projektet”, ”Den är en kultur, ett sätt att få alla att umgås, gemenskap”, ”man kan inte beskriva det men det var en skön känsla”  ”Jag har lust och vill vara med igen”, Nu vet jag hur det känns att stå där uppe och hur viktigt det är för publiken att visa respekt”, ”Jag är stolt att jag stått på Sveriges största scen”,

Rävholmen 068

Allt, jag lärde mig att prata bra svenska. ”Det var ett kul projekt, ” Jag har blivit inspirerad till teater och skulle gärna se fler pjäser på Stockholms stadsteater”, ”En rolig plats långt ifrån regnbågen”, ”Bra upplevelse och erfarenhet”, ”mer än vad det gjorde förut”, ”Det betyder mycket mer”, ”En teater jag spelat på”.

???????????????????????????????  

Ta rummet i besittning, Skolelever tar över Stora scenen

Från artikel i SVD. ”Under det gångna läsåret har ett flertal grund- och gymnasieskolor i Stockholm bjudits in att delta i projektet Låt eleverna ta Stockholms stadsteaters scen i besittning. Som namnet antyder handlar det om att under en dag bereda plats för ungas perspektiv och stimulera till att berätta deras egna historier på en scen som annars ofta tillhör den äldre generationen. Initiativet till projektet kommer från Stockholms stadsteater i samarbete med utbildningsförvaltningen. – Vi vill hjälpa skolorna att använda teater som ett pedagogiskt verktyg och i en tid av besparingar där dramapedagoger blir alltmer sällsynta fick jag idén att öppna Stora scenen och låta elever spela egenskrivna pjäser på teman som de tyckte kändes relevanta, berättar projektledare Maria Edholm-Chami på Stadsteatern som också hoppas att initiativet leder till att teatern breddar sin publik, framför allt bland unga och de med invandrarbakgrund.

???????????????????????????????
De skolor som anmält intresse fick skriva egna manus på mellan fem och tjugo minuter och sedan repetera pjäsen för egen maskin. Stadsteatern har bistått med enklare scenljus, minimal rekvisita i form av bord och några stolar och handledning för de lärare som önskat vid ett antal seminarietillfällen. Ljud har eleverna fått fixa själva och det märks att musiken spelat en viktig roll för flera av pjäsförfattarna. Det dunkar högt och ofta av allt från Britney Spears till Latin Kings under föreställningarna som avlöser varandra under dagen.
???????????????????????????????
Salongen är full av klasskamrater och familjemedlemmar och då och då hörs rop och visslingar. Stadsteatern inbjuder till kursen ”Ta rummet i besittning, du når ut!” om metoder för estetisk lärande för lärare i årskurs 7–9 och gymnasiet. Där ingår bland annat skrivarverkstad med författaren Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstrofer och Linda Kjellgren.

IMG_0012
Workshops med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh, skådespelaren Ann Petrén och Anna Takanen, regissör och skådespelare på Unga Klara.
  Alla skolor som deltar i kursen får också möjlighet att vara med på genomläsningar av manus, öppna repetitioner och rabatterade och kostnadsfria föreställningar. Som avslutning inbjuds skolorna att sätta upp elevernas egna pjäser på Stadsteatern i slutet av vårterminen. ”

??????????????????????????????? 

Film från Stora scenen ,Ta rummet i besittning

Inte ens alla skådespelare får spela på stora scenen

Repliken kommer från en ung kille som blir intervjuad av Lilla löpsedeln efter sitt framträdande på Stora scenen  

Vill du läsa mer om Ta rummet i besittning?

Eftersom det är ett projekt som jag känner varmt för så har jag skrivit flera blogginlägg om projektet på Kulanbloggen 

Inte bara Benny Fredrikssons förtjänst

Tacket skall så klart delas med många på Stockholms stadsteater,  främst Maria Edholm Chami som redan är omnämnd i inlägget. Maria kom på den briljanta idén att Stora scenen ibland stod tom i slutet på maj. Samtidigt fanns det personal kvar att bemanna den. Maria tänkte ”varför inte upplåta den till elever från Stockholms skolor som vill ta scenen i besittning? Maria knackade på hos teaterchefen Benny Fredriksson som instämde i att det vore en bra sak att erbjuda skolor.

Maria, jag är så glad att du bjöd in Stockholms skolor till detta fantastiska projekt och att jag fick arbeta tillsammans med dig och vara ansvarig för skoldelen. Men Benny som garant för scenprojektet gick det sedan lätt att få med andra på teatern. Alla som vi mötte på teatern under arbetsprocessen mot att spela på Stora scenen till själva finalen på teatern bemötte eleverna med så stor värme och tillmötesgående.

hjorthmedh-det-syns-inte-30
Under de år som projektet pågick hann vi arbeta med flera hängivna producenter som gav allt, tänker på er Anders Frennberg, Lisen Boalt och Niklas Borefors. Skådespelare som på olika sätt stödde projektet: Gerhard Hoberstorfer och Linda Kjellgren som hade inspirerade, roliga och insiktsfulla workshops för deltagande lärare, Helena Bergström som arbetade som moderator under två finaler, skådespelare som arbetade som coacher för klasserna varav jag måste nämna Leif André som gav allt för att eleverna skulle vara trygga och trivas under arbetsprocessen och på scenen. Ni ser också Leif på en bild från Stora scenen med ”sina” elever tidigare i inlägget. cb_STADSTEATERN_LEIF_TACK_OCH_FORLAT_01
Strindbergs Intima teater som upplät era lokaler för våra helgworkshops för lärare, hos er trivdes vi!  Dåvarande undervisningsrådet Ulla Wiklund på Myndigheten för skolutveckling som under alla år stöttat språkprojektet. När datumet för final på Stora  scenen närmade sig fick vi träffa scenmästare och pröva på att nå ut till sista raden, eleverna fick god tid att prata om sin scen med ljus och ljudtekniker. Jag kan inte föreställa mig något bättre grammatikpass än att sätta ljus på sin egen text. Under själva finaldagen var det dessutom många publikvärdar, scentekniker, producenter som var involverade. För eleverna och för undertecknad var det lärorikt att bli varse alla som behövs för att att vi skall få uppleva teatermagi. En teaterbiljett är inte dyr!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och vad skulle det blivit av alla våra storslagna planer om vi inte fått alla modiga och fantastiska lärare och elever att vilja vara med?

strindbargssenilabäst
Från hela mitt hjärta, tack Benny för att du upplät Stora scenen till Stockholms skolor och fick oss att känna oss som dina VIP-gäster. Elisabeth Söder

???????????????????????????????

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Elever skapar för att överbrygga gränser och skapa nya band

södera 4

Jag heter Hannah Wikforss-Green och går andra året på bildlinjen på Södra Latins Gymnasium. Jag är initiativtagare för Gränslöst skapande, en nystartad ideell förening på tjugo personer som genom konst, musik och skrivande vill skapa en plats för kulturintresserade ungdomar att få ett utlopp för sin kreativitet, med särskilt fokus på nyanlända elever i gymnasieåldern. Vårt mål är att skapa en integrerande miljö där man kan träffa nya vänner, nyanlända såväl som icke-nyanlända, få utöva sin passion helt gratis och såklart fika.

södra 2

Just nu håller vi på att planera inför en rad workshops som kommer ta plats sex veckor på raken i januari och februari med en musikdel, en konstdel och en skrivardel. På slutet av workshoparna kommer vi ha ett separat utställningstillfälle där de som skapat konst kan ställa ut, de som arbetat med musik kan spela upp och de som skrivit kan få läsa upp det de skapat samt få chansen att publicera sina texter i en tidning som vi kommer göra för projektet. Det hela kommer att äga rum på Södra Latin och det kommer vara 50 personer i konstdelen, 50 i skrivardelen och 24 i musikdelen.

södra 1

Experimentera med 122 andra ungdomar

På de olika workshoparna får man tillsammans med 123 andra ungdomar chansen att experimentera med olika material, instrument och skrivtekniker. Vi ska även bjuda in människor som jobbar inom dessa områden och be dem föreläsa om sin skapandeprocess. Än så länge är vi fortfarande i planeringsstadiet. Vi har nu stiftat en styrelse på fyra personer, shoutout till Monti, Sofia och Miriam– hittills har vi lyckats säkerställa lokalerna för projektet.

Vill du vara med och stödja projektet?

Men vi söker fortfarande finansiering i form av olika stipendier, vi välkomnar tips! Vi kommer eventuellt också att starta en kickstarter samt söka stöd från utbildningsförvaltningen. Utbildningsförvaltningen har redan stöttat oss på andra sätt än ekonomiska och kommer dessutom hjälpa oss att annonsera projektet.

södra 3

Skapande överbrygger gränser och skapar nya band

Jag har tänkt mycket på hur svårt det måste vara att lämna sitt land, sitt hem, sin skola, sina vänner, allt. Vi hoppas att ett gemensamt projekt runt skapandet ska kunna hjälpa den som kommer hit att hitta ett nytt sammanhang och nya vänner. Att få ett utlopp för sin kreativitet är något som vi ofta tar för givet och något som är så viktigt för att vi ska må bra. I vårt projekt hoppas vi att använda oss av kreativitetens frigörande krafter för att överbygga gränser och skapa nya band. Vi är taggade på att komma igång och är tacksamma för alla tips och allt stöd. Om ni vill följa processen för Gränslöst skapande kommer vi uppdatera här på bloggen och om någon vill nå oss kan ni göra det på granslostskapande@gmail.com .

/Hannah Green, elev på Södra Latins gymnasium

Inspiration och utbudsdag i estetiskt lärande

Kolla Kultur affisch

I ett tidigare inlägg på Kulan presenterade jag några av de kulturaktörer du får uppleva i salongen. Utöver det kommer det att hända många happenings i pauser.

I foajén kan du söka upp kulturaktörer som du är intresserad av eller varför inte ta chansen att upptäcka nya kulturformer och artister?

Här anmäler du dig till höstens träff på Folkoperan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=106745

Varmt välkomna!

Får alla elever uppleva The Wow Factor?

När jag gick på Lärarhögskolan hade vi animerade diskussioner om utbildningen skulle hållas separat från näringslivet. Jag hävdade med emfas vikten av att skolan skulle stå för sig själv utan att ta hänsyn till näringslivets behov. Nu är jag inte lika säker. Vi har samma ämnen som för 100 år sedan och i takt med att vi rasar i PISA rankingen går vi också tillbaka till den metodik vi hade för säg 60 år sedan. Men är PISA det bästa testet för att utvärdera den svenska skolan?  Sverige ligger inte sämst på alla rankinglistor, tittar vi på Current innovation index  och innovation scoreboard ligger vi i topp. 

Våra elever skulle kanske må bättre och utnyttja sin fulla potential om vi närmade oss näringslivets och samhällets behov? Ett näringsliv som efterfrågar kreativitet, uthållighet, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, världsmedborgare, emotionell intelligens, ledarskap, problemlösning, digital litteracitet och entreprenörskap. Kunskaper och färdigheter som ingår i alla kulturprojekt. Om detta handlar mitt inlägg som främst bygger på Ann Bamfords forskning och föreläsningar.

Vad behöver våra elever lära sig? I London beräknas ett av fyra jobb vara inom kultursektorn och kreativa näringar. Hur ser det ut för Stockholm? På bilden ser du Avicii en av våra kända dj:s. Jag kunde också lagt upp bilder på Rebecca & Fiona, Nause, Adrian Lux, Eric Prydz, John Dahlbäck som exempel på en kreativ näring.

avicii-wallpaper-5

När barnen är små märker vi att de lär sig genom alla sinnesorgan och det är något vi borde fortsätta med om vi tar hänsyn till nutida hjärnforskning. Numera vet vi mycket om hjärnan, vi kan se att ju fler sinnen vi aktiverar desto bättre för hjärnans utveckling. Trots den vetskapen har eleverna få möjligheter att uttrycka sig med alla sinnen i högre årskurser.
Tills dess elever får fler timmar med praktiskt estetiska ämnen och våra skolor har kreativa center med tillgång till konstnärligt material, kameror, symaskiner etc. och kulturpedagoger på samma sätt som vi har IKT-pedagoger har vi tillgång till modern teknik som innebär att elever kan skapa filmer, musik och programmera i alla ämnen.

ann bamford

The Wow Factor

Anne Bamford är fortfarande mest känd för sin forskningsrapport för Unesco, The Wow Factor  där hon undersökte 170 länders arbete med estetiska uttryck och kultur i skolan. Wow står för den känsla som uppstår hos en elev som är helt absorberad av sitt skapande. I rapporten visar hon på ett tydligt samband mellan länder som ligger i PISA-toppen och satsning på estetiska ämnen. Tydligast är det i USA ”där stater med mest traditionella system är de som har sämst resultat  medan de stater som har satsat på estetiska ämnen och mer kreativ undervisning har höjt sina skolresultat. Det gäller till exempel Chicago som hade några av de sämsta skoldistrikten men nu ligger de bland de bästa. ” Från Pedagogska  magasinet.

Något som kom fram i Unescorapporten och som förvånade mig är att alla konstnärliga projekt inte uppvisade det sambandet. Det räckte inte med att eleverna fick möjlighet att uppleva kultur och skapa. Kulturprojekt som upplevdes som dåliga försämrade tvärtom elevernas kreativitet. I The Wow Factor identifierades ett antal faktorer som gav kvalitet: att externa kulturaktörer medverkade och att eleverna lockades att utmana sig själva.

Effekter av kulturprojekt i skolan

”Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga, och det stärker det sociala samspelet i en klass.
– Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många mångkulturella klassrum med barn från hela världen bredvid varandra, säger Anne Bamford.
Ytterligare en effekt är att eleverna skolkar mindre i skolor med bra estetisk undervisning. Barnen trivs helt enkelt bättre i de skolorna, vilket inte ska underskattas.
– Om eleverna har roligt i skolan är chansen större att de anstränger sig och den energin överförs till alla ämnen.” Från Pedagogiska magasinet

Ann Bamfords råd för att uppnå kreativ stämning i klassrummet

• Man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
• Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
• Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
• Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
• Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.
Råden fick vi som besökte Skolforum och de nedtecknades  av Pedagog Stockholm /blogg

P1020013

Kreativitet och den svenska skolan

I november 2016 var Ann Bamford inbjuden av Karlstads universitet och Region Värmland för att prata om kreativitet i den svenska skolan. Tack till Tobias Berger på Pedagog Värmland som filmade.  Jag rekommenderar varmt att ni tar er tid och ser filmen för att sedan gemensamt reflektera över vilka åtgärder som kan vidtas på den egna skolan.
I filmen pratar Ann Bamford om skoldagens struktur, en erfarenhet jag har är att det är bra att schemalägga block på EM för ämnen som kan tänkas samarbeta i ämnesövergripande projekt, exempelvis, samhällskunskap, historia och svenska. Då finns det tid för kulturbesök, rejält med tid för skapande utan att avbrytas av schemat. Lärare som jobbar i team blir också modigare och vågar utmana eleverna, något som vi vet är viktigt för att kulturprojektet skall bli utvecklande. På Kulan hittar du kulturaktörer och rådgivare inom dans, cirkus, teater, drama, film, dramaturger, serietecknare och författarförmedling och mycket mer.
I föreläsningen pratar Ann bland annat om Sveriges resultat i olika rankinglistor. Det jag tycker är mest nedslående för Sveriges resultat i PISA är definitivt att de elever som inte lyckats uppnå ens lågt ställda baskrav ökar. I det första PISA testet var det 2% av eleverna som inte uppnådde den nivån nu är det 18% . Det är siffor jag vet skulle se annorlunda ut om eleverna arbetet med kulturprojekt där det fått en chans att lära och uttrycka sig på sitt sätt. Men det värsta av allt är att bakom dessa siffor är det unga människor som känner sig olyckliga och misslyckade i skolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se