Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
estetiskt lärande

Konst i skolan, varför då?

På ett seminarium med Unga Dramaten presenterade dramaturgen Anna Berg en modell för att samtala om konst. En modell som fungerar lika bra för att samtala om dans, teater och musik . I det här inlägget visar jag hur modellen kan tillämpas på bildkonst.

Vad är konst?

Enligt Wikipedia är ”konst ett begrepp som omfattar en rad olika företeelser och som definierats mycket olika vid olika tidpunkter och platser”. Tycker alla i klassen att graffiti är konst? På  bilden ser du verket  Flicka angripen av en bankomat av Banksy .

800px-Banksy_Girl_ATM_crop

När Anna är ute i klassrummen för att prata om kulturupplevelser visar hon Sömmerskan av Christina Krogh och använder den klassiska bildanalysmodellen i samtalet med eleverna. En viktig utgångspunkt för samtalet är att eleverna skall utgå från sig själva, att de förstår att:

  • Konst hävdar ingen sanning
  • Konst ligger i betraktarens öga
  • Konst hjälper dig att se dig själv

sömmerskan 2

Upplägg för konstsamtal

Beskriv
Så sakligt som möjligt: stil, teknik, ,material, antal, färg, storlek, placering, position, riktningar, likheter, skillnader, rytm, intervaller och mönster

Tolka
Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention

Reflektera
Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter

Övermålningen av konstnären Carolina Falkholt

Efter att ha samtalat om Christian Kroghs realistiska målning kan det vara intressant att tillämpa modellen för konstsamtal på den 12 kvadratmeter stora väggmålningen Övermålningen av Carolina Falkholt som beställdes till högstadieskolan Alpha i Nyköping. Målningens titel anspelar på övermålning. I graffitivärden är det accepterat att måla över graffiti om den som gör det kan göra något bättre. Därför täckte Carolina först betongväggen med nedsättande könsord om kvinnor som är vanligt förekommande i skolkorridoren för att sedan övertäcka orden med den i folkmun omtalade målningen, Vaginan.

Konstverket väckte debatt och kommunens konstansvarige bad konstnären måla över verket. Carolina vägrade och menade att det sänder ut signaler om att ”Har du en vagina ska du skämmas och inte prata om det”.  Det resulterade i att verket doldes bakom en vägg och bara speciellt inbjudna fick se Övermålningen. Men slutet gott, rektor Harke Steenbergen kämpade för att få tillåtelse att ta bort väggen och numera diskuterar lärare i skolan värdegrundsfrågor med konstverket som utgångspunkt.

Harke Elin

Konstens metoder

Genom att arbeta med estetiska lärprocesser får eleverna kunskap:

  • OM konst.
  • I konst
  • MED konst
  • GENOM konst

Modellen kommer från Lars Lindström, professor i pedagogik på Karlstad universitet.  Likande tankar finns bakom Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för barn- och ungdomskultur ”För, med och av barn och unga”. Alla barn och unga oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor ska få uppleva kultur, få uttrycka sig genom att skapa och vara delaktiga.

anna1

Övergripande läroplansmål

När vi tolkar konst tillsammans uppfyller vi många av läroplansmålen:

konst

Elisabeth Söder

Benny Fredriksson, tack från Stockholms skolor

Tack vare ditt och Stockholms stadsteaters generösa initiativ att upplåta Stora scenen till Stockholms skolor för språk- och demokratiprojektet Ta scenen i besittning, eller som vi sedan valde att kalla det,  Ta rummet i besittning så fick elever uppleva detta: ???????????????????????????????

”Det är en stor grej, man kan skryta om det”, ” lärt mig samarbeta i grupp, lyssna på alla”, ”Det är en sak man kommer komma ihåg resten av livet ”, ” Det har gjort en säkrare inför andra och man har lyckats att börja och avsluta ett projekt”, ” ”Dels att jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och även lyssna på varandra vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt framtida yrkesliv, ” Självförtroendebildande”, Ett minne för livet med klasskamraterna”, Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle vilja, jag känner mig stolt”,

???????????????????????????????
”Nu känns det att jag kan stå och säga vad jag tycker och känner framför stora grupper. ”det kommer att hjälpa mig mycket för att jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan vara stolt över det jag gör. Man lär sig att tro på sig själv och sin förmåga. Jag fick i alla fall en starkare självkänsla och kommer nog aldrig att tvivla på min förmåga, jag kommer att våga uppträda även fast jag skulle göra bort mig”,

hjorthmedh-det-syns-inte-45
Jag tycker att det här hittills varit ett jättekul projekt. För två år sedan hade jag aldrig vågat stå och prata inför 30 personer, nu  har jag pratat för 700!” , ”När jag skrev mitt manus så övade jag på att skriva och på grammatik. När jag jobbade med att lära mig texten så jobbade jag med uttal och flyt i språket och när jag spelade upp det fick jag självförtroende” ”Jag tycker jag har lärt mig väldigt, väldigt mycket.
Rävholmen 129
Att man utifrån någonting så minimaliskt som en mening eller ett fåtal ord kan man utveckla en idé till något monumentalt”, Att lära sig medvetenhet om mottagaren” Insikten om att någon faktiskt ska lyssna till det jag skriver är viktigt”, ”Hela klassen har kommit mycket närmare varandra”.

???????????????????????????????  

Ett axplock av elevernas kommentarer om Stockholms stadsteater

”De fick mig att vilja gå på teater!”, ”En plats där man inte blir bedömd och fylld med kultur”, ”Om man går på en pjäs nu efter att man stått på scenen så förstår man hur det känns för dom däruppe”, ”  Det betyder väldigt mycket, jag är verkligen glad att jag har fått ta del av det här projektet”, ”Den är en kultur, ett sätt att få alla att umgås, gemenskap”, ”man kan inte beskriva det men det var en skön känsla”  ”Jag har lust och vill vara med igen”, Nu vet jag hur det känns att stå där uppe och hur viktigt det är för publiken att visa respekt”, ”Jag är stolt att jag stått på Sveriges största scen”,

Rävholmen 068

Allt, jag lärde mig att prata bra svenska. ”Det var ett kul projekt, ” Jag har blivit inspirerad till teater och skulle gärna se fler pjäser på Stockholms stadsteater”, ”En rolig plats långt ifrån regnbågen”, ”Bra upplevelse och erfarenhet”, ”mer än vad det gjorde förut”, ”Det betyder mycket mer”, ”En teater jag spelat på”.

???????????????????????????????  

Ta rummet i besittning, Skolelever tar över Stora scenen

Från artikel i SVD. ”Under det gångna läsåret har ett flertal grund- och gymnasieskolor i Stockholm bjudits in att delta i projektet Låt eleverna ta Stockholms stadsteaters scen i besittning. Som namnet antyder handlar det om att under en dag bereda plats för ungas perspektiv och stimulera till att berätta deras egna historier på en scen som annars ofta tillhör den äldre generationen. Initiativet till projektet kommer från Stockholms stadsteater i samarbete med utbildningsförvaltningen. – Vi vill hjälpa skolorna att använda teater som ett pedagogiskt verktyg och i en tid av besparingar där dramapedagoger blir alltmer sällsynta fick jag idén att öppna Stora scenen och låta elever spela egenskrivna pjäser på teman som de tyckte kändes relevanta, berättar projektledare Maria Edholm-Chami på Stadsteatern som också hoppas att initiativet leder till att teatern breddar sin publik, framför allt bland unga och de med invandrarbakgrund.

???????????????????????????????
De skolor som anmält intresse fick skriva egna manus på mellan fem och tjugo minuter och sedan repetera pjäsen för egen maskin. Stadsteatern har bistått med enklare scenljus, minimal rekvisita i form av bord och några stolar och handledning för de lärare som önskat vid ett antal seminarietillfällen. Ljud har eleverna fått fixa själva och det märks att musiken spelat en viktig roll för flera av pjäsförfattarna. Det dunkar högt och ofta av allt från Britney Spears till Latin Kings under föreställningarna som avlöser varandra under dagen.
???????????????????????????????
Salongen är full av klasskamrater och familjemedlemmar och då och då hörs rop och visslingar. Stadsteatern inbjuder till kursen ”Ta rummet i besittning, du når ut!” om metoder för estetisk lärande för lärare i årskurs 7–9 och gymnasiet. Där ingår bland annat skrivarverkstad med författaren Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstrofer och Linda Kjellgren.

IMG_0012
Workshops med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh, skådespelaren Ann Petrén och Anna Takanen, regissör och skådespelare på Unga Klara.
  Alla skolor som deltar i kursen får också möjlighet att vara med på genomläsningar av manus, öppna repetitioner och rabatterade och kostnadsfria föreställningar. Som avslutning inbjuds skolorna att sätta upp elevernas egna pjäser på Stadsteatern i slutet av vårterminen. ”

??????????????????????????????? 

Film från Stora scenen ,Ta rummet i besittning

Inte ens alla skådespelare får spela på stora scenen

Repliken kommer från en ung kille som blir intervjuad av Lilla löpsedeln efter sitt framträdande på Stora scenen  

Vill du läsa mer om Ta rummet i besittning?

Eftersom det är ett projekt som jag känner varmt för så har jag skrivit flera blogginlägg om projektet på Kulanbloggen 

Inte bara Benny Fredrikssons förtjänst

Tacket skall så klart delas med många på Stockholms stadsteater,  främst Maria Edholm Chami som redan är omnämnd i inlägget. Maria kom på den briljanta idén att Stora scenen ibland stod tom i slutet på maj. Samtidigt fanns det personal kvar att bemanna den. Maria tänkte ”varför inte upplåta den till elever från Stockholms skolor som vill ta scenen i besittning? Maria knackade på hos teaterchefen Benny Fredriksson som instämde i att det vore en bra sak att erbjuda skolor.

Maria, jag är så glad att du bjöd in Stockholms skolor till detta fantastiska projekt och att jag fick arbeta tillsammans med dig och vara ansvarig för skoldelen. Men Benny som garant för scenprojektet gick det sedan lätt att få med andra på teatern. Alla som vi mötte på teatern under arbetsprocessen mot att spela på Stora scenen till själva finalen på teatern bemötte eleverna med så stor värme och tillmötesgående.

hjorthmedh-det-syns-inte-30
Under de år som projektet pågick hann vi arbeta med flera hängivna producenter som gav allt, tänker på er Anders Frennberg, Lisen Boalt och Niklas Borefors. Skådespelare som på olika sätt stödde projektet: Gerhard Hoberstorfer och Linda Kjellgren som hade inspirerade, roliga och insiktsfulla workshops för deltagande lärare, Helena Bergström som arbetade som moderator under två finaler, skådespelare som arbetade som coacher för klasserna varav jag måste nämna Leif André som gav allt för att eleverna skulle vara trygga och trivas under arbetsprocessen och på scenen. Ni ser också Leif på en bild från Stora scenen med ”sina” elever tidigare i inlägget. cb_STADSTEATERN_LEIF_TACK_OCH_FORLAT_01
Strindbergs Intima teater som upplät era lokaler för våra helgworkshops för lärare, hos er trivdes vi!  Dåvarande undervisningsrådet Ulla Wiklund på Myndigheten för skolutveckling som under alla år stöttat språkprojektet. När datumet för final på Stora  scenen närmade sig fick vi träffa scenmästare och pröva på att nå ut till sista raden, eleverna fick god tid att prata om sin scen med ljus och ljudtekniker. Jag kan inte föreställa mig något bättre grammatikpass än att sätta ljus på sin egen text. Under själva finaldagen var det dessutom många publikvärdar, scentekniker, producenter som var involverade. För eleverna och för undertecknad var det lärorikt att bli varse alla som behövs för att att vi skall få uppleva teatermagi. En teaterbiljett är inte dyr!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och vad skulle det blivit av alla våra storslagna planer om vi inte fått alla modiga och fantastiska lärare och elever att vilja vara med?

strindbargssenilabäst
Från hela mitt hjärta, tack Benny för att du upplät Stora scenen till Stockholms skolor och fick oss att känna oss som dina VIP-gäster. Elisabeth Söder

???????????????????????????????

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Elever skapar för att överbrygga gränser och skapa nya band

södera 4

Jag heter Hannah Wikforss-Green och går andra året på bildlinjen på Södra Latins Gymnasium. Jag är initiativtagare för Gränslöst skapande, en nystartad ideell förening på tjugo personer som genom konst, musik och skrivande vill skapa en plats för kulturintresserade ungdomar att få ett utlopp för sin kreativitet, med särskilt fokus på nyanlända elever i gymnasieåldern. Vårt mål är att skapa en integrerande miljö där man kan träffa nya vänner, nyanlända såväl som icke-nyanlända, få utöva sin passion helt gratis och såklart fika.

södra 2

Just nu håller vi på att planera inför en rad workshops som kommer ta plats sex veckor på raken i januari och februari med en musikdel, en konstdel och en skrivardel. På slutet av workshoparna kommer vi ha ett separat utställningstillfälle där de som skapat konst kan ställa ut, de som arbetat med musik kan spela upp och de som skrivit kan få läsa upp det de skapat samt få chansen att publicera sina texter i en tidning som vi kommer göra för projektet. Det hela kommer att äga rum på Södra Latin och det kommer vara 50 personer i konstdelen, 50 i skrivardelen och 24 i musikdelen.

södra 1

Experimentera med 122 andra ungdomar

På de olika workshoparna får man tillsammans med 123 andra ungdomar chansen att experimentera med olika material, instrument och skrivtekniker. Vi ska även bjuda in människor som jobbar inom dessa områden och be dem föreläsa om sin skapandeprocess. Än så länge är vi fortfarande i planeringsstadiet. Vi har nu stiftat en styrelse på fyra personer, shoutout till Monti, Sofia och Miriam– hittills har vi lyckats säkerställa lokalerna för projektet.

Vill du vara med och stödja projektet?

Men vi söker fortfarande finansiering i form av olika stipendier, vi välkomnar tips! Vi kommer eventuellt också att starta en kickstarter samt söka stöd från utbildningsförvaltningen. Utbildningsförvaltningen har redan stöttat oss på andra sätt än ekonomiska och kommer dessutom hjälpa oss att annonsera projektet.

södra 3

Skapande överbrygger gränser och skapar nya band

Jag har tänkt mycket på hur svårt det måste vara att lämna sitt land, sitt hem, sin skola, sina vänner, allt. Vi hoppas att ett gemensamt projekt runt skapandet ska kunna hjälpa den som kommer hit att hitta ett nytt sammanhang och nya vänner. Att få ett utlopp för sin kreativitet är något som vi ofta tar för givet och något som är så viktigt för att vi ska må bra. I vårt projekt hoppas vi att använda oss av kreativitetens frigörande krafter för att överbygga gränser och skapa nya band. Vi är taggade på att komma igång och är tacksamma för alla tips och allt stöd. Om ni vill följa processen för Gränslöst skapande kommer vi uppdatera här på bloggen och om någon vill nå oss kan ni göra det på granslostskapande@gmail.com .

/Hannah Green, elev på Södra Latins gymnasium

Inspiration och utbudsdag i estetiskt lärande

Kolla Kultur affisch

I ett tidigare inlägg på Kulan presenterade jag några av de kulturaktörer du får uppleva i salongen. Utöver det kommer det att hända många happenings i pauser.

I foajén kan du söka upp kulturaktörer som du är intresserad av eller varför inte ta chansen att upptäcka nya kulturformer och artister?

Här anmäler du dig till höstens träff på Folkoperan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=106745

Varmt välkomna!

Får alla elever uppleva The Wow Factor?

När jag gick på Lärarhögskolan hade vi animerade diskussioner om utbildningen skulle hållas separat från näringslivet. Jag hävdade med emfas vikten av att skolan skulle stå för sig själv utan att ta hänsyn till näringslivets behov. Nu är jag inte lika säker. Vi har samma ämnen som för 100 år sedan och i takt med att vi rasar i PISA rankingen går vi också tillbaka till den metodik vi hade för säg 60 år sedan. Men är PISA det bästa testet för att utvärdera den svenska skolan?  Sverige ligger inte sämst på alla rankinglistor, tittar vi på Current innovation index  och innovation scoreboard ligger vi i topp. 

Våra elever skulle kanske må bättre och utnyttja sin fulla potential om vi närmade oss näringslivets och samhällets behov? Ett näringsliv som efterfrågar kreativitet, uthållighet, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, världsmedborgare, emotionell intelligens, ledarskap, problemlösning, digital litteracitet och entreprenörskap. Kunskaper och färdigheter som ingår i alla kulturprojekt. Om detta handlar mitt inlägg som främst bygger på Ann Bamfords forskning och föreläsningar.

Vad behöver våra elever lära sig? I London beräknas ett av fyra jobb vara inom kultursektorn och kreativa näringar. Hur ser det ut för Stockholm? På bilden ser du Avicii en av våra kända dj:s. Jag kunde också lagt upp bilder på Rebecca & Fiona, Nause, Adrian Lux, Eric Prydz, John Dahlbäck som exempel på en kreativ näring.

avicii-wallpaper-5

När barnen är små märker vi att de lär sig genom alla sinnesorgan och det är något vi borde fortsätta med om vi tar hänsyn till nutida hjärnforskning. Numera vet vi mycket om hjärnan, vi kan se att ju fler sinnen vi aktiverar desto bättre för hjärnans utveckling. Trots den vetskapen har eleverna få möjligheter att uttrycka sig med alla sinnen i högre årskurser.
Tills dess elever får fler timmar med praktiskt estetiska ämnen och våra skolor har kreativa center med tillgång till konstnärligt material, kameror, symaskiner etc. och kulturpedagoger på samma sätt som vi har IKT-pedagoger har vi tillgång till modern teknik som innebär att elever kan skapa filmer, musik och programmera i alla ämnen.

ann bamford

The Wow Factor

Anne Bamford är fortfarande mest känd för sin forskningsrapport för Unesco, The Wow Factor  där hon undersökte 170 länders arbete med estetiska uttryck och kultur i skolan. Wow står för den känsla som uppstår hos en elev som är helt absorberad av sitt skapande. I rapporten visar hon på ett tydligt samband mellan länder som ligger i PISA-toppen och satsning på estetiska ämnen. Tydligast är det i USA ”där stater med mest traditionella system är de som har sämst resultat  medan de stater som har satsat på estetiska ämnen och mer kreativ undervisning har höjt sina skolresultat. Det gäller till exempel Chicago som hade några av de sämsta skoldistrikten men nu ligger de bland de bästa. ” Från Pedagogska  magasinet.

Något som kom fram i Unescorapporten och som förvånade mig är att alla konstnärliga projekt inte uppvisade det sambandet. Det räckte inte med att eleverna fick möjlighet att uppleva kultur och skapa. Kulturprojekt som upplevdes som dåliga försämrade tvärtom elevernas kreativitet. I The Wow Factor identifierades ett antal faktorer som gav kvalitet: att externa kulturaktörer medverkade och att eleverna lockades att utmana sig själva.

Effekter av kulturprojekt i skolan

”Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga, och det stärker det sociala samspelet i en klass.
– Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många mångkulturella klassrum med barn från hela världen bredvid varandra, säger Anne Bamford.
Ytterligare en effekt är att eleverna skolkar mindre i skolor med bra estetisk undervisning. Barnen trivs helt enkelt bättre i de skolorna, vilket inte ska underskattas.
– Om eleverna har roligt i skolan är chansen större att de anstränger sig och den energin överförs till alla ämnen.” Från Pedagogiska magasinet

Ann Bamfords råd för att uppnå kreativ stämning i klassrummet

• Man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
• Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
• Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
• Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
• Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.
Råden fick vi som besökte Skolforum och de nedtecknades  av Pedagog Stockholm /blogg

P1020013

Kreativitet och den svenska skolan

I november 2016 var Ann Bamford inbjuden av Karlstads universitet och Region Värmland för att prata om kreativitet i den svenska skolan. Tack till Tobias Berger på Pedagog Värmland som filmade.  Jag rekommenderar varmt att ni tar er tid och ser filmen för att sedan gemensamt reflektera över vilka åtgärder som kan vidtas på den egna skolan.
I filmen pratar Ann Bamford om skoldagens struktur, en erfarenhet jag har är att det är bra att schemalägga block på EM för ämnen som kan tänkas samarbeta i ämnesövergripande projekt, exempelvis, samhällskunskap, historia och svenska. Då finns det tid för kulturbesök, rejält med tid för skapande utan att avbrytas av schemat. Lärare som jobbar i team blir också modigare och vågar utmana eleverna, något som vi vet är viktigt för att kulturprojektet skall bli utvecklande. På Kulan hittar du kulturaktörer och rådgivare inom dans, cirkus, teater, drama, film, dramaturger, serietecknare och författarförmedling och mycket mer.
I föreläsningen pratar Ann bland annat om Sveriges resultat i olika rankinglistor. Det jag tycker är mest nedslående för Sveriges resultat i PISA är definitivt att de elever som inte lyckats uppnå ens lågt ställda baskrav ökar. I det första PISA testet var det 2% av eleverna som inte uppnådde den nivån nu är det 18% . Det är siffor jag vet skulle se annorlunda ut om eleverna arbetet med kulturprojekt där det fått en chans att lära och uttrycka sig på sitt sätt. Men det värsta av allt är att bakom dessa siffor är det unga människor som känner sig olyckliga och misslyckade i skolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombud, dansa på borden!

kia4 Clarisa och Kia från Cirkulationsbiblioteket

Ställ dig på bordet och sjung”,  Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Citatet gäller skolbibliotekarien men stämmer i hög grad också in på kulturombud. Vilka kanaler har du för att nå ut och få in synpunkter från kollegor och elever?  Citatet är från en föreläsning med Edward Jensinger, rektor och områdeschef i Malmö. Som kulturombud förväntas du vara insatt i Stockholms kulturutbud och ge tips, både för kulturupplevelser och för större ämnesövergripande projekt med kreativa inslag. I det här blogginlägget berättar jag om stöd för ditt uppdrag. Hör gärna av dig och berätta om hur du arbetar med ditt uppdrag.

Stöd i ditt uppdrag som kulturombud

Nationella styrdokument

Kultur har fått mer tyngd i våra kurs- och ämnesplaner. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av vad som står om estetiskt lärande under respektive ämne. Lisa Eklöv har också skrivit flera inlägg för Kulan  exempelvis inlägget Utveckla variationerna av undervisningsformer ”i  läroplanen för gymnasieskolan uttrycks följande: det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”.

Stadens styrdokument för kultur

I Stockholm är Kultur i ögonhöjd det barn- och ungdomskulturprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Alla barn och unga som växer upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande. Styrdokumentet finns att ladda ned för förskola, grundskola och gymnasium. Handboken är varvad med styrdokument och konkreta tips. I häftet får du information om Skapande skola, lyckade kulturmöten, kulturprojekt, litteraturtips, bedömning och ”läsameratips”. Omslag huvudfolderOmslag Grundskolan Omslag Gymnasiet Omslag förskolanFörskola Grundskola Gymnasium Kulturombudsuppdraget Det finns inget krav på att varje skola skall skriva en kulturplan men det är ett sätt att synliggöra uppdraget som kulturombud. Det ger också överblick så att skolan snabbt kan kontrollera att alla klasser fått sina två obligatoriska kulturupplevelser per läsår. I Stockholm har alla skolor ansökt om Skapande skola bidrag och i verksamhetsplanen för att få bidraget finns redan ett embryo till kulturplan. Så här arbetar några av våra kulturombud med sitt uppdrag. Lars Håkan Larsson, på Höglandsskolan har i flera blogginlägg för Kulan berättat om hur han för och efterarbetar kulturprojekt. I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Lisa Eklöv berättar om sitt kulturuppdrag under ett läsår  

Estetik, kultur och skapande i undervisningen

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Satsningen Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan” Skolverket Som stöd i vårt arbete med  har Skolverket tagit fram häften, fritt nedladdningsbara: webb_skapandeskola_del2-6 skapandeskola3-1webb_skapandeskola_del1-6 Med fokus på språk, lärande och identitet

Med fokus på digitala verktyg, lärande och kommunikation

Med fokus på upplevelser, känslor och stämningar

Med fokus på demokrati, normer och värden. 

Pengar till kultur

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda ”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts för kultur varierar mellan skolor. I ett tidigare blogginlägg på Kulan berättar jag om kulturpeng och skolpeng. Varför vi skall använda pengar från ämnet till kultur skriver Lisa Ekdahl från Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan. För att ge kultursatsningar extra tyngd kan det vara bra att bygga vidare på redan existerande  projekt som exempel subventionerade författarbesök i klassummet genom  Läsning pågår och Skapande skola. Då blir ett + ett mer än två .

Boka föreställningar på Kulan

Som kulturombud behöver du inte vara ansvarig för att boka föreställningar Alla som vill och  har skaffat en bokningskod hos KulturDirekt support@kulturdirekt.se kan boka föreställningar. För att få Kulanpremien som är 50 kronor i rabatt per föreställning och elev är det viktigt att du bokar  via Kulanpremien på Kulanwebben.

Omvärldsbevakning

Genom Kulans kulturkort har du i hos de flesta kulturaktörer möjlighet att besöka utställningar, föreställningar utan att betala om syftet är att undersöka om aktiviteten passar din skola. Men ring gärna innan så de vet att du kommer. Det är kulturaktören själv som bestämmer vad som ingår i kortet. Ta hjälp av Kulans kulturrådgivare som har överblick och är väl förtrogna med aktuella uppsättningar. Vi har dans-, cirkus och filmkonsulenter. Dessutom finns Teatercentrum, Författarcentrum, Centrum för dramatik, Länsmusiken, Konstnärscentrum Öst. Kulans veckobrev , Kulan på facebook  och Kulans  blogg. Lärarkvällar, nästan alla kulturaktörer anordnar egna lärarkvällar, vi skriver om dem i Kulans veckobrev men utbudet är gigantiskt. Vill du inte missa din favorit är det säkrast att gilla deras facebooksida. Utöver detta så går många aktörer samman och ordnar lärarkvällar. Vi har skola+ Museum=Sant som alternerar på olika museer och ligger i januari. Närmare 50 av Stockholms museer och kulturinstitutioner samlas och lärare kan träffa utställare, mingla och  lyssna till föredrag . Stjärnkalaset, chans att ära känna teatrarna, vilka scener de spelar på och vilken omfattande verksamhet de genomför samt som en liten ”belöning” också bli bjudna på hela föreställningar. Allt detta under en och samma eftermiddag och kväll. Skolbiodagen, oftast heldagsseminarium som avlutas med visning av hel film på kvällen.  På  Mediotekets SLI sida  finns omvärldsbevakning in om filmområdet. Likaså på Filmdagar FilmcentrumDansmässa som anordnas av DIS , Dans i Stockholms län och stad.

Nätverka med andra kulturombud

Varje termin anordnar vi kulturombudsträffar och Mötesplats Kultur skola där du också träffar kulturaktörer En film från kulturombudsträffen på Zebradans med målgrupp F-3 och danstema.  När det är möjligt filmar vi träffarna för att underlätta för kulturombudet att sprida inspirationen vidare till skolan.   En film från Danscentrum med Cirkustema Film från Mötesplats på Kulturfyren Film från Mötesplats med tema Skapande skola . Hoppas att du tycker att du har skolans bästa uppdrag som kulturombud !

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Vad skall din skola göra med bidraget från Skapande skola?

I år har alla skolor i Stockholm sökt bidrag för att arbeta med Skapande skola . Det är fantastiskt!
Vi som arbetar med kulturprojekt vet att estetiskt lärande  och kulturupplevelser sätter avtryck  i skolan, i klassen och för den enskilda eleven. På Kulans senaste Mötesplats berättade lärare och kulturaktörer om lyckade Skapande skola-projekt inom musik, dans, teater, film och bild/scenografi. Filmen från Mötesplatsen är några minuter. Vill du fördjupa dig i någon kulturprojekt eller kulturuttryck finns det länkar till varje film och blogginlägg i slutet av filmen.

På Kulan kan du också söka på Skapande skola som ämnesord. Då får du upp vilka kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola. Många erbjuder färdiga Skapande skola-paket. Men även om kulturaktörerna erbjuder färdiga paket finns det stora möjligheter för dig att påverka innehåll och upplägg så att det passar dig och din klass. Jag rekommenderar varmt att du bestämmer upplägget i samarbete med kulturaktören istället för att köpa ett färdigt paket .

Har den kulturaktör som du vill samarbeta med inte angett att de arbetar med Skapande skola? Ta kontakt ändå. Alla vill samarbeta med skolan.

På Kulan finns också konsulenter och centrumbildningar som har överblick av vad som finns inom respektive konstområde. Glöm inte att staden subventionerar författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår. Författarbesök i klassrummet kostar 800 kronor istället för närmare 3000 kr.  

Centrumbildningar och konsulenter för Skapande skola

Lycka till med  Skapande skola under läsåret 2016-17!

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

SKRIVPROJEKTET SOM ÖPPNADE MÅNGA DÖRRAR

FB_IMG_14534590976851080

Att kliva in som lärare i ett klassrum med sjuåringar framkallade en känsla av mild nervositet, färggrant glädje och glimmande framtidshopp. Jag har alltid jobbat med äldre barn. Hur ska det gå?

I augusti bytte jag skola och stadiet. Med mig tog jag alla idéer som fanns i huvudet redan och envishet i beslutet att lyckas. Jag tog med mig även erfarenheten att ämnesintegrering är det ultimata arbetssättet som jag måste behålla eftersom jag inget annat kan.

Vad betyder lyckas behöver jag filosofera ett tag till för att formulera några rader med någorlunda ödmjukhet.

Dagarna tillbringar jag på Björkhagens skola med en klass som jag beundrar och bär högt.

Ungarna har otroliga föräldrar som engagerar sig, byter skift för att kunna följa med på utflykt, ordnar kulturaktiviteter, hjälper till med praktiska trådar i mitt evinnerliga försök att bedriva en hållbar undervisning som består även av återanvändning av olika material som blir skräp där hemma men användbara delar av ett bygge eller pyssel här på skolan. De flesta hinner prata med barnen om skoldagen och läsa dagsrapporter på klassens Facebookssida. Att som förälder ha förväntningar på skolan är självklart, att som förälder kunna visa att man är nöjd är mindre självklart och något som jag upplever varje dag.

FB_IMG_14470731738151242

Tidigt såg jag mina elevers kreativitet genom muntliga redovisningar om saker de gjort, om känslor och händelser. Genom egna teckningar skapade de berättelser om livsviktiga saker som lek, skola, jämlikhet, mat, hem, kompisar, konflikter, nyfikenhet, fantasi, känslan att vara behövd och fika.

20151105_122233

SKAPANDE OCH ELEVINFLYTANDE

En elev ritade och tecknade i mängder från första skoldagen. Filmer och serier han sett hemma var stor inspiration. Papper översvämmade både hans bord och min kateder. Det upptog nästan all hans tid vissa dagar. Teckningarna bar på en berättelse som han och fyra kompisar till hittade på medan de lekte med lego.

En dag sa eleven: ”Jag vill göra en bok och den ska vara på biblioteket. På stora biblioteket. Borta i Björkhagen, du vet där vid kiosken! Inte kiosken i T-banan utan vid affären. Jag vill vara känd och rik. Folk ska köpa mina böcker. Du kan få rabatt Lili om du hjälper mig skriva!”

Vad gör man inte för lite rabatt när man uppbringar en lärarlön?

Vi bestämde att få ordning både på teckningar och berättelsen. Han berättade, jag skrev. Vi ändrade, han ritade mer. Vi berättade för klassen vad vi gör.

Alla skrek: Vi vill också skriva böcker!

Sagt och gjort. Hela november var en tecknar- och skrivarverkstad. Boksläppet med alla föräldrar ägde rum i samband med Luciafirandet. Under denna månad hände något med mig som lärare för yngre barn. Det uppstod en trygghet och erkännande att jag alltid vill vara där.

KREATIVA PROJEKT- TILLFÄLLE FÖR BEDÖMNING AV OLIKA FÖRMÅGOR

Jag fick lära känna mina elever på ett sätt som förde oss närmare, gav mig en riktig bild hur de tänker, hur de förstår en fråga, hur mycket de kan skriva, vilken hjälp de behöver i sin utveckling som berättare, vilka strukturer jag behöver skapa för att leda framåt.

Biblioteket i Björkhagen tog emot oss med öppna armar.

Hur gör jag för att eleven ska börja sitt kändisskap som han förknippar med författarjobbet? Den lokala tidningen Hammarby Skarpnäck var snabbt på plats när vi tågade till biblioteket i början av december. Utställningen varade i över en månad; klassen fick många fina skriftliga hälsningar av unga och äldre besökare.

20151221_100034

ELEVERS ALSTER MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS

I mitten av januari flyttade utställningen till skolbiblioteket. På Björkhagens skola går 860 elever. En central plats vid ingången är tydlig uppmuntran till elevernas skrivande och bekräftelse att olika rum tillhör dem också. Att elever kan skapa kultur och dela med sig!

20151214_101407 (800x600)

VAD HÄNDER SEDAN?

I februari implementerar vi elevernas böcker i värdegrundsprojektet Alla är viktiga. Vi läser en bok per dag. Jag har redan innan ordnat diskussionsfrågor, diagram och stödet för kamratbedömning.  Eleverna ska få möjlighet att ge respons till sina kamrater och ur diskussioner få ännu bredare verktyg för framtida skrivande. Jag kommer att luta mig bakåt med ett leende och konstatera att nervositeten som jag nämnde i rad ett är helt borta. Kvar är känslan att allt går. Det gäller att lyssna, höra, uppmuntra,slita av allt arbete och pröva. Se ingångar som väntar på att överträdas.

FB_IMG_14533679653423825

Innan böckerna tar plats i var och ens hem bygger eleverna bokens landskap i lera och placerar den på en kakelbit.

Det ligger kakelbitar i många källare. Ta vara på det.

Det finns författare i varje klassrum. Låt de ta plats i det offentliga rummet.

20151214_101429

Lili Kapper, lärare i 1c, Björkhagens skola, Johanneshov

Lili Kapper var med i bokprojektet KUL1415 med sin klass och boken Mystiska ungar på Kungsholmen. På Kul1415.se/skola finns den och alla andra böcker tillgängliga.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Kulan och KUL1415 på SETT

Monterföreläsningar och aktiviteter

I Utbildningsförvaltningens monter på SETT (F:50) kan du pröva på att animera och redigera film, göra egna animationsfigurer i lera. Just detta erbjuder vi mellan 10-12 på torsdag den 16 april. Du kan även se Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visa hur du filmar och redigerar med iPad, tisdag den 14 april kl 9.30 i montern. Elisabet har under KUL1415  hållit workshops i filmredigering för lärare. Sten Canevall, lärare från Lillholmsskolan finns i vår monter onsdag den 15 april kl. 12.30 och pratar om ORD, BILD och PUBLIK. Ni som har löst seminariebiljett kan höra Sten ge en längre föreläsning på temat, kl 11.00 samma dag i sal ES. KUL1415 har också anlitat Sten under året för att prata om bokproduktion.

Har du frågor och vill veta mer eller tycka till om KUL1415 och Kulan finns Elisabeth Söder i montern under tisdag och onsdag.Kom förbi och säg hej.

Föreläsningar med Kulan och KUL1415-anknytning

  • Från mitt flippade klassrum till vårt

khemri 1

I en artikel på Pedagog Stockholm finns en intervju med läraren Malin Larsson där hon bland annat berättar om hur hon och klassen arbetar med att stjäla på rätt sätt från olika författare. Artikeln handlar framförallt om hur klassens tillägnat sig Jonas Hassen Khemiris berättarteknik . Malin Larssons klasser är så klart också med och producerar böcker inom KUL1415. Några av dem träffar ni tillsammans med Malin på tisdag, klockan 14.30  sal M6,  Från mitt flippade klassrum till vårt . Malin började arbeta med flippat klassrum men upptäckte att det endast var hon som kommunicerade. Nu bekräftar eleverna sitt eget lärande genom att ”flippa” tillbaka.

  • 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion

båten 7

Alexandra Ljunkvist Sjölin, lärare på Sprintgymnasiet låter eleverna arbeta med alla sinnen för att kommunicera. Bilden ”Drömmen” kommer från en av de böcker som Alexandras elever har producerat inom KUL1415. På onsdag kl 14.30  sal E5  kan du höra Alexandra och Karin Rehman prata om, 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion.  Seminariet är för dig som undrar vad som kan fungera och hur du förbereder dig så det fungerar, i klassrummet.

  • Sten Canevall, en fena på att hitta externa samarbetspartners

cane2

På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet. En av de mest omtalade projekten kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet, Kliv in i konsten. Lokaltidningen Södra sidan skrev en förhandsrapport från samarbetet med Livrustkammaren. Eleverna valde varsin tavla från Nationalmuseet och med hjälp av kläder från Livrustkammaren har de gått in i tavlan med hjälp av Photoshop. Uppgiften är att bli en del av målningen och leva sig in i tiden så att de kan skriva en inre monolog till bilden utifrån det århundrade de valt. Har du inte möjlighet att höra Sten föreläsa på SETT har Kulan i fler inlägg bloggat om Stens verksamhet, bland annat det här inlägget som ger många bra tips om webbpublicering. Inlägget kommer från ett seminarium som Sten och hans kollega TuvaStina höll för lärare som anmält sig till KUL14154.

Onsdag 11.00-11.45, sal E5 föreläser Sten om ORD, BILD och PUBLIK. I den svenska skolan pågår ett förstklassigt pedagogiskt arbete. Resultatet når sällan utanför klassrummets och skolans väggar. Att få känna att man kommunicerar på riktigt, att de ord och bilder man tålmodigt och uthålligt producerat faktiskt når, påverkar och berör människor, är en magisk och stärkande erfarenhet. Om detta – digital tekniks underbart kommunikativa egenskaper och om hur vi når en balans mellan den och traditionella och analoga uttrycksformer handlar denna föreläsning.

  • Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

P1000018

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen. På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av hur Maria Bryant arbetar kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och Kulor i hjärtat, pp-presentation

Maria föreläser på tisdag 17.00-17.45, sal M6 – Multimodalitet och det vidgade textbegreppet – men vad bedömer vi?  Maria inspirerar och lyfter fram den nya idén litteraciteten i framtidens klassrum-

  • Varför arbeta med estetiskt lärande i alla ämnen?

bild till info

Det är rubriken på en heldag vi hade med Ylva Pettersson och namnet på en film med Ylva som  på några minuter visar på skillnader i elevers djupkunskaper beroende av om de enbart fått konsumera lärostoff eller om de arbetat som producenter  och estetiskt lärande.

På SETT pratar Ylva om ”Att bli en webbstjärna” onsdag kl 11.15 i sal M4 

  • Föra tanken vidare

Ulla i Bibblan

På KUL1415 finns två filmer där Ulla Wiklund tillsammans med Paul Collard pratar om estetiskt lärande. Bilden är från en Mötesplats som Kulan anordnade för kulturproducenter och kulturombud.

Torsdag 15.15-16.00, sal M5, Föra tanken vidare. Hur höjer vi kvaliteten i verksamheten genom reflektion? Kulturens och estetikens betydelse för en språkande förskola där både barn och vuxna lär sig reflektera. Ulla ger färgstarka och vägledande bilder av en förskola som bygger, tänker, leker, sjunger, målar, läser, skriver, dansar och prövar. När barnen börjar i förskoleklass ska de ha fått redskap att reflektera över sitt eget och andras skapande.

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder