Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Fanzingo

Här hittar du filmare och filmpedagoger till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom film. Längre ned i inlägget får du också tips på övningar du kan göra själv med eleverna.

Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget. Medel från Skapande skola får användas till filmföreställning om det kombineras med en workshop av en filmpedagog eller annan person som innebär att filmupplevelsen leder till ett skapandeprojekt för eleverna. 

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1


Filmcentrum, erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med praktiskt filmskapande.

Att träna sin perception och sitt kritiska tänkande i förhållande till andras konstverk må vara en både krävande och givande form av skapande. Analytiska färdigheter, kännedom om berättartekniska grepp och den meningsskapande processen, tolkning är central för visuell läskunnighet – men deras Skapande skola-paket betonar mer än så det grundläggande egna konstnärliga skapandet. Eget skapande ingår alltid. Film ingår alltid. Erfarna filmarbetare ingår alltid.

Filmerna som görs är mellan 1 och 5 minuter. Det kan vara fiktiva eller dokumentära berättelser. De rekommenderar filmpraktiker som använder animation eller reportage med berättarröst. I utställningsrum online får inga barn som kan identifieras synas i bild. Teknik finns på skolan eller hyrs förmånligt. Erfarna och kompetenta filmare som pedagoger.

Filmcentrum lägger till ett kreativt utställningsrum som lanseras nästa år, med ett växande filmgalleri av Skapande skola-arbeten av unga – för framtiden.

Läs mer i deras kurskatalog här
Kontakt: Nina Rahm, nina@filmcentrum.se  0707674450

film


Animation

    •  Fanzingo,  Animation. De erbjuder en animationskurs på totalt 2 dagar. Första dagen får eleverna komma på en filmidé, rita bildmanus och sedan tillverka karaktärer och bakgrunder. Om ni önskar jobba med ett specifikt tema så går det bra att baka in i workshopen, tex “Vänskap”. Andra dagen animerar eleverna sina filmer med en iPad och stop motion-teknik. Eleverna lägger även till en berättarröst/dialog, musik och andra ljudeffekter. Filmen Humlan Hilma och nyckelpigan Ninni är ett bra exempel på vad eleverna hinner med under Fanzingos animationskurs.

  • Erik Hedman, Tivoli, animationsverkstad och modellbygge. Varje besök tar en halv dag. Det är önskvärt med ett särskilt projektrum. Besök 1: Vi lär eleverna grunden i animation och i mindre grupper får de göra en kort film. Besök 2: Grupperna bygger kulisser och figurer till tivolit av återvinningsmaterial. (Heldag) Besök 3: Tillsammans filmar vi och ljudlägger tivolifilmerna. Mellan besöken ska klassen arbeta självständigt.

tivoli2015mindre

  • Den Pedagogiska designbyrån, Animation på iPadEleverna skriver manus och animerar sedan sina berättelser med stop motion-teknik i iPads. Det går fint att arbeta ämnesintegrerat, men annars har vi olika knep för att få igång kreativiteten och manusarbetet. Filmerna blir någon minut långa och görs helt av eleverna men med lite hjälp från oss.

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4


Filmreportage

Fanzingo , Filmreportage Eleverna får lära sig göra egna reportagefilmer; från manus till färdigklippt reportage. Eleverna lär sig eget journalistiskt grävande, undersöka frågor, samla in fakta med hjälp av filmen som verktyg. Ett filmprojekt som enkelt kan integreras i olika skolämnen. Fanzingo står för all teknik men kan efter önskemål även göra projektet med skolans teknik.


Filmskapande

  • Fanzingo , Filmrally-Korta filmscener produceras på ett snabbt, roligt och lärorikt sätt! Eleverna lär sig filmskapandets grunder och att skapa film tillsammans. Allt med hjälp av en iPad och enklare klipprogram. Filmerna har premiär samma dag! Varje klass får delta i ett ”filmrally” med Fanzingo, antingen under en halvdag eller en heldag beroende på er bokning. Fanzingo börjar passet med en inspirerande introduktion i filmskapande och filmberättandes grunder. Det gör vi främst via olika korta filmer, filmklipp och övningar. Sedan delas klassen in i 4 -6 grupper för att skapa en kortare film. Eleverna får på så sätt arbeta praktiskt och kreativt och applicera sina nya filmkunskaper i filmskapandet. Gruppen drar en lapp ur en låda. På varje lapp står en känsla, tex.: överraskad, besviken, rädd, nervös, överlycklig mm. Den känslan ska gruppernas filmer landa i. De ritar ett bildmanus, filmar, klipper i iMovie- allt i en och samma padda.

screesn


Film för scen, scenografi

  •  Create Motion,  Film för scenHur kan film ingå som en del av en föreställning? Utifrån föreställningens innehåll och sceniska behov väljs vilka tekniker som ska användas. Filmerna visas som en backdrop bakom scenen och blir en del av den sceniska gestaltningen. De kan t. ex. användas för att föra berättelsen vidare, länka scener till varandra, ge tillbaka blickar, eller gestalta skeenden som är svåra att göra på scen, exempelvis slagsmål med monster, flygscener et c. Tekniker som animation, greenscreen, compositing och livetagningar. De arbetar med Istopmotion och Adobe Premiere Elements. Vid behov kan även en kurs i Qlab ges som är ett professionellt program som används för att köra film, musik och ljud under föreställningen.

Dansfilm

    • Dansfilm. Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. De använder olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö. Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i processen. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och nära vuxna. Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg från Create Motion har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare på Skarpnäcks skola och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.
    • SKARP6-633x356

Kortfilm

Stockholm filmfestival junior: med mobila filmverkstäder erbjuds elever att skapa egna filmer tillsammans med erfarna filmpedagoger! Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 1-3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.   filmfestival


Webbkurs i att göra film

  • Medioteket höll i en filmkurs, Ung i SHLM där elever från några gymnasieskolor gjorda kortfilmer med final på biografen Grand. Varje lektion dokumenterades och du får konkreta tips på hur du kan arbeta med film i klassen . Tolv lektionsplaneringar färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints.
  • Filmrikets digitala filmskola, lär dig skapa film och rörlig bild. Det finns instruktionsfilmer, övningar och texter om filmskapande. Du kan filtrera på ett ämne eller välja den övning som passar din pedagogiska verksamhet bäst.
  • Voodoo filmskola har samlat artiklar som lär dig göra film från manuskrivande till filmvisning.

Black1b


Film i undervisningen

  • Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet, både i att samtala om film och skapa film. Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet.
  • Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium, resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna WHitlocks gymnasium. Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?   
  • Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare.
  • Läraren Susanna Strömberg berättar hur hon arbetar med film i klassrummet.
  • Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama. Senast vecka 47 finns det blogginlägg till alla kulturformer.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Arbeta med #metoo

I Kulturhusets Stadsteaterns uppsättning av Våra drömmars stad uppträder Iman Talabani med en stark poetry slam dikt om könsroller, Tillfällig. Planerar du som lärare att prata om könsroller, alltifrån stereotypier till sexuella trakasserier så är den här filmen med Iman en stark ingång till lektionen.

Vad finns på Kulan?

Om du vill arbeta med Metoo och i ett vidare begrepp makt över den egna kroppen kan jag tipsa om följande föreställningar och workshops som går att boka via Kulan:

4a682b929acff872694ab83821aa8de0

  • Skapa bra känsla. Ett pedagogiskt samarbete mellan Fanzingo och RFSU Stockholm – kreativt lärande och fördjupad reflektion kring sexualitet, säkrare sex och relationer
  •  Pantomimteaterns workshop i att utforska kroppsspråkets betydelse
  •  Spångs orkester, Gråskalan. Respekt. Sexpositivism. Nyfikenhet
  •  Ung utan pung, Puss och snusk. Om kärlek, sex och relationer

a913ff0303df0b2ebbe584504e89cba7

Uppslag till det här inlägget fick jag av läraren Malin Appeltofft, lärare i so och svenska på Blommensbergsskolan. Malin frågade i facebookgruppen för svensklärare om det var någon som hade förslag på hur en kan arbeta med metoo i klassrummet och gjorde en sammanställning av de svar hon fick. Malin är förutom lärare även dramapedagog och går att boka på Kulan.

/Elisabeth

Malins lektionsupplägg

Jag gjorde detta upplägg i två klasser i åk 9 under en 80-minuters lektion.  Jag delade länkar och material med eleverna så att de kunde komma åt dem i lugn och ro efter lektionen. #metoo

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Skolverket

Vad är metoo?

Hon skapade #metoo – det här betyder hashtaggen

Hon startade ”Metoo” för tio år sedan

Från Weinstein till svenska profiler – så spreds #MeToo

Varje elev får ett eget papper och skriver sina tankar och åsikter som läraren tar in efter lektionen. Jag sa till mina elever att jag ville att de skrev sina namn men i andra klasser kanske det är bättre om eleverna får vara anonyma.

Elevernas förkunskaper och engagemang hade stor bredd, allt från dem som inte hade hängt med eller hade hört talas om metoo till de som hade full koll och var engagerade.

  1. På papper: Vad vet du om #metoo ? Vad tycker/tänker du om #metoo ?
  2. Prata i liten grupp.
  3. Gå igenom vad som menas med sexuella trakasserier. Jag tycker detta material är bra då det tar upp att alla, oavsett kön kan uppleva sexuella trakasserier. Det gjorde att alla kände sig delaktiga.
  1. Se filmen Sluta Tafsa :
  1. Diskussionsfrågor till filmen Sluta tafsa  http://res.sli.se/00/Media/KU/sluta-tafsa_lärarhandledning.pdf
  1. Kortfilm Kära Pappa

Förslag på frågor:

  • Vad är ett övergrepp?
  • Vem bär ansvar för att övergrepp ska upphöra? (Givet svar – förövaren, men viktigt att påpeka) • Vad gör vi om den ansvarige inte tar ansvaret?
  • Vad kan vi här inne göra?
  • Kvinnor hånas när de berättar, män hyllas när de erkänner brott – varför?
  • Hur går vi vidare efter metoo? Alltså INTE något tyckande kring huruvida det är ”överdrivet” eller ”synd om dem som hängs ut” utan fokus på problemet.
  • Kan vi ta med oss tankar / förslag på hur vi kan förändra normer/samhället i Tema Framtid? Skriv på ditt papper – lämna in till läraren.

cropped-10-tips-banner

Visade våldspyramiden om hur det börjar med språket , skämt mm och sedan slutar I övergrepp och mord. Fatta man:

Ta in elevernas lappar.

Var beredd på att det kan komma förslag och förtroenden från elever om hur de vill arbeta vidare eller att de berättar saker som har hänt och händer både på fritid och på skolan.

Jag gjorde stora delar av detta upplägg inför ett tema, nämligen Tema Framtid. Jag bad eleverna tänka efter och komma med förslag på hur vi kan ta med oss ”metoo” in i temat.

Källor: Skolverket, Umo www.umo.se, Sluta tafsa (film och handledning finns att låna på Medioteket SLI)  , Annika Sjödahls blogginlägg

Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergsskolan

PS Pedagog Stockholm har skrivit en artikel #metoo, det här gäller i skolan

Skapa bra-känsla – sexualundervisning med animerad film som verktyg

”Om man ska göra det själv, alltså göra en film om det sen, så blir det både lättare och mer intressant att lyssna och prata om, man lär sig lixom direkt”, elev årskurs 7.

Oavsett ämne så gör kunskap om ämnet en tryggare. Får man kunskap blir det också lättare att veta vad man vill säga ja till, vad man vill säga nej till och vad man vill vänta med. Och får man använda sin kreativitet och skapa något av det man fått lära sig sätter sig också kunskapen på ett annat sätt. Och när ord som kanske annars används som skällsord blir till något som man klipper ut och glittersprayar för att använda i en film, händer också något väldigt positivt med både stämning och attityd i klassrummet.

Presentation av projektet Skapa bra känsla

Ämnesövergripande projekt i svenska, samhällskunskap, biologi och bild

RFSU Stockholm och Fanzingos samarbetsprojekt Skapa bra-känsla startade i en vilja i att hitta metoder för att stödja lärare att arbeta med ämnesintegrerad sexualundervisning. RFSU Stockholm har sysslat med sexualupplysning för skolelever sedan 1996 och Fanzingo har arbetat med mediepedagogiska processer sedan 2006. Tillsammans har vi tagit fram en metod som berör svenska, samhällskunskap, biologi och bild på ett tydligt sätt. Eleverna får jobba med manus, bildskapande och lära sig om kroppen, om normer kring sex och sexualitet och om vikten av ömsesidighet bland annat. Eleverna gör sedan egna filmer av det de lärt sig via animationstekniken stop-motion. Det viktigaste med filmskapandet är budskapet i filmen. Och budskapet ska bygga på vad man själv som elev tycker är viktigt att lära andra, av det man själv fått veta mera om.

”Jag tycker det var bra eftersom vi fick lära oss mycket om sex och hur man gör olika grejer och hur man har säkrare sex. Vi fick också prata mycket själva och säga våra egna åsikter”, elev årskurs 8.

Vad är normalt? Eleverna berättar

Det är viktigt med ömsesidighet tycker eleverna

Att få använda kreativa uttryck underlättar sexsnack i klassen

Skapa bra-känsla har testats och utvecklats tillsammans med 200 högstadieelever från olika skolor i Stockholm under 2016. I utvärderingarna har eleverna beskrivit att arbetet med animerad film som verktyg har underlättat för samtal om sexualitet. De beskriver också att kunskapen man fått genom sexualupplysningen förankrats genom att man fått göra egna filmer om det man lärt sig.  Att man tycker att det varit roligt och lärorikt handlar mycket om att man själv fått diskutera och bestämma vad man vill lära andra och varför. En styrka med metoden är också att eleverna lär sig mycket även runt själva filmbordet på ett mer avslappnat sätt. När klassen delats in i mindre grupper för att göra varsin film cirkulerar sexualupplysaren bland grupperna och eleverna får då chansen att fördjupa sig i vissa samtal och frågeställningar i mindre grupper.

RFSU 5

”Detta var så oerhört bra!! Eleverna växte en halvmeter under dessa dagar och gruppen stärktes. Och som en av eleverna sammanfattade det hela: ‘Vi har lärt oss att det inte måste vara pinsamt att prata om sex’ – bättre betyg kan ni inte få.” Olof Olsson Klugman, lärare i svenska 7 – 9 Engelska skolan Norr

Skapa bra-känsla funkar som ett bra komplement till skolans ordinarie sexualundervisning. Och är det något som vi fått med oss under metodutvecklingen så är det lärarens centrala roll för bra sex- och samlevnadsundervisning. Skolan är en viktig informationskälla när det kommer till sex och samlevnad, speciellt när det gäller unga killar (Ungdomsbarometern, 2014) och att få flera chanser att ta in samma kunskap möjliggör att man faktiskt får kunskapen när man behöver den. Lärare som deltagit i projektet har tyckt att det gett konkreta verktyg att ta med sig in i andra lektioner, och en del har också beskrivit det som en ”kick off” för att komma igång med sexualkunskapen. Många har också sagt att insatsen med Skapa bra-känsla gör något mer än kunskapsinhämtning. Det kreativa och skapande i projektet gör något väldigt positivt för gruppdynamiken i klassen.

Rfsu

Vill du att vi kommer och jobbar kunskapande med dina elever träffar vi dem gärna. Skapa bra-känsla och Skapande skola  kan man beställa via Kulan

Samtal och upplevelser om identitet

kärrtrop2


Att prata om värdegrund i klassen för att komma åt grupprocesser och fastlåsta roller är svårt. Kunskap och fakta räcker sällan för att förändra elevernas attityder och värderingar. En föreställning däremot kan på ett helt annat sätt öppna hjärtan och göra att eleverna tar till sig svåra frågor och tänker på ett annat sätt än när de bara läser.  Får de dessutom vara medskapande leder det till en förståelse på ett djupare plan utan att de behöver känna att de avslöjat saker de vill hålla för sig själv.

I det här blogginlägget fokuserar jag på hur vi kan samtala om identitet. Jag börjar med att tipsa om en bok och föreställning av författaren Chih-Yuan för de yngsta eleverna. Därefter tips för alla åldrar, kulturformer och upplevelse eller workshop.

En av alla föreställningar på tema identitet som finns på Kulan

Föreställningen Guji Guji  ställer frågorna: Vem föds jag till? Vem blir jag?

Och hur?Ett krokodilägg råkar hamna i ett ankbo. Ur ägget kommer Guji Guji, en liten krokodil som kommer att växa upp som anka. Varken hans ankmamma eller hans anksyskon har några som helst problem med att han är lite olik dem, utan älskar honom precis som han är. Problemen börjar först när Guji Guji träffar tre vuxna krokodiler som vill övertyga honom om att han inte är en anka utan en blodtörstig ankätande krokodil precis som de. Om likhet och olikheter, kärlek, vänskap och att tänka själv. Den kinesiske författaren Chih-Yuans bok ger oss en helt ny variant av fula ankungen- temat. Arv trumfas över av miljö, mobbing erstts av inkludering och istället för ett förutbestämt öde får vi en huvudperson som genom sina handlingar skapar en egen identitet. Föreställningen spelar på Boulevardteatern och kan bokas med Kulanpremie.

Föreställningen är extra aktuell eftersom författaren fick Peter Pan priset på årets Bokmässa i Göteborg. I samband med ceremonin spelade teatern upp en scen från föreställningen. På bilden ser ni skådespelarna tillsammans med författaren.

IMG_0765

IMG_5324 2

Boken Guji-Guije  finns att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. På Storyline finns den uppläst och du kan se alla fantastiska illustrationer av författaren.

Mer dans, film, teater, musik och bild på temat identitet

Söker du på ämnesordet identitet på Kulan får du över 30 förslag på kulturaktiviteter, allt från förskola till gymnasium. Alla dans-, musik- och teaterföreställningar jag tar upp har Kulanpremie.

Föreställningen  <3 mig – ung utan pung goes online, en föreställning om unga, sex och internet. På nätet kan vi leka med identiteter, vara anonyma, bli sedda, bekräftade, rika som fattiga – det skiljer sig från IRL. Eller gör det?

 Avklätt och påklätt i konsten på Waldemarsudde,  nakenstudier från sekelskiftet 1900. Om sociala normer, könsroller, makt och identitet.

Barbie-Nils och Pistolproblemet av Teater Barbara.  En tuff berättelse om om hur modig man måste vara för att våga välja att vara den man är.

Workshop med Fanzingo, titta på reklamfilm, kortfilm och utvalda filmklipp och gör pedagogiska övningar kopplat till temat. Syftet är att arbetet kopplas till skolans likabehandlingsarbete och att eleverna får en djupare förståelse för könsroller, genus, normer och identitetsskapande.

Biografen Zita/Folkets bio erbjuder filmanalys , välj mellan sex starkt engagerande filmer – Ida, Girlhood, Franska för nybörjare, Kick it!, Den gröna cykeln, eller Tomboy.

Filmcentrum erbjuder workshops på temat Identitet, genus och självbild – hur ser jag på mig själv och andra?

Cirkus Tigerbrand och föreställningen Institutet för känslomässig forskning på besök. En nyskriven pjäs om känslor, identitet och integritet för barn och unga.

Jag vara Jag,  en dansföreställning av gruppen KolKo Ink. Med eller utan workshop om kropp och identitet, mitt i prick för den identitetsutveckling som målgruppen befinner sig i.

 Kameleonten-Identitet lärare pjäsen ingår i Teater De Vills fleråriga Identitetsprojekt som på olika sätt lyfter frågor kring identitet, självbild, självkänsla och självförtroende.

Kamratstödjaren  av Fria Teatern.  Erik går i 9:an och är killen som får 34 rosor på Alla Hjärtans Dag och ska bli hockeyproffs. Han gör alla till lags och har blivit vald till kamratstödjare. André går i 7:an. Han skulle helst vilja hoppa över högstadiet. Det enda han har lärt sig är att gråta utan att det syns. André och Erik är fångar i en värld av normer, förväntningar och ideal. Vad blir priset för att få leva det liv man vill?

Kapten Klänning – från brottsfall till pjäs  Dramatikern Cristina Gottfridsson föreläser om sitt arbete med pjäsen Fallet Kapten Klänning om länspolismästaren och serievåldtäktsmannen Göran Lindberg. Identitet, genus, klass, maktordning, ordningsmakt.

Maria Johansdotter 1702. En transpersons livsöde . En transpersons livsöde. En rockstjärna på 1700-talet. Nyckelharpspelaren Maria levde sitt liv som Magnus i Stockholm. På scen finns endast en berättare, en musiker och två stolar.

Teater De Vills föreställning Stoneface/Duckface handlar om att söka efter sin identitet, om pubertetens konsekvenser, känslan av att stå utanför och rädslan över att bli avslöjad!

Vitsvit,  Ilska, anpassning, uppror! Unga Klara dramatiserar och spelas Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit.Identitetssökandet är som starkast i tonåren, men det upphör aldrig. Under livets gång fortsätter vi att söka efter oss själva, vilka vi är och vad vi kommer i från – vi växer in i ett samhälle.

Missa inte: KUL1415 och Kulan  på sociala medier

Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

Elisabeth Söder