Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
filmens språk

Ta hjälp av film när du undervisar på distans

Här finns tips på var du hittar filmer, förslag på samtalsmodeller för att analysera och samtala om film, lektionsupplägg som eleverna kan följa när de gör film och tips till dig som lärare på hur du kan tänka vid bedömning av momentet.

Hitta film

  • I Stockholm har elever på kommunala skolor tillgång till fakta-, spel och dokumentärfilmer hemifrån via SLI/Medioteket. Till de flesta filmer finns lärarhandledning ofta båda av Mediotekets filmpedagoger och Filminstitutets pedagoger. 
  • Voodofilms sida kan du titta på bra kortfilmer från svenska independent filmare, exempelvis Ett kilo bomull:
  • Stockholmskällan finns film och rörlig bild från olika sammanhang och olika tidsperioder. Bland filmerna finns både nyhetsrapportering, reklam och dokumentärer. Bilden är från Barkarby flygfält 1943, Johansson SvD. film-1980x880
  • I Filmarkivet kan eleverna välja på animation, fiktionsfilm, journalfilmer, reklamfilmer och nyhetsinslag. De kan också söka på vanligt förekommande teman i skolan som: första världskriget, queer, husmorsfilmer, folkomrösningar, emigration och politik. Som lärare i samhällskunskap eller historia är valfilmerna och husmorsfilmerna oumbärliga när eleverna ska sätta in händelser i en kontext. De säger så mycket  om sin samtid.

filmarkivet

Samtala om film

  • Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet. ”De färdigheter som ingår i filmkunnighet är många och kan med fördel delas in i fyra grupper: att förstå vad som berättas, att förstå hur något berättas, att inta kritiska perspektiv och att ha kännedom om filmens kontext. Kategoriseringen underlättar för att tydliggöra vad man ska fokusera på och när. ” Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet. Annikas text innehåller många förslag på lektionsupplägg och övningar som kan göras hemifrån.
  • Svenska filminstitutet har publicerat en text, Filmpedagogik – Så funkar det  med många bra övningar och frågställningar som eleven kan reflektera över när de ser en spelfilm eller dokumentär. Det är många ingångar och det kan vara bra att dela upp arbetsuppgifterna till eleven på flera filmer, som exempelvis filmens dramaturgi, filmens karaktärer och berättar perspektiv.

så funkar det

Skapa multimodala texter och redovisningar

  • Dina elever erbjuds att kostnadsfritt ta del av Moderskeppets onlinekurs i digitalt skapande.under vårterminen. De kan välja eller ta allt inom: foto, bildbehandling, videoproduktion och design. Du som gymnasielärare eller skolledare får kostnadsfri tillgång till sajten för dig och dina elever terminen ut. Du får även förslag på kurser som dina elever kan börja med direkt, som inte kräver någon annan utrustning eller programvara än den egna mobilen. Du är igång med en slags hemundervisning inom kort. Klicka på länken och läs mer
  • I ett blogginlägg om filmskapande tipsar Kulan om resurser för att arbeta med film i skolan. I inlägget finns tips på många övningar för att skapa och redigera film som eleven kan göra hemifrån med sin mobil eller iPad.
  • Filmrikets digitala filmskola, lär dig skapa film och rörlig bild. Det finns instruktionsfilmer, övningar och texter om filmskapande. Du kan filtrera på ett ämne eller välja den övning som passar din pedagogiska verksamhet bäst.
  • Voodoo filmskola har samlat artiklar som lär dig göra film från manusskrivande till filmvisning.
  • I filmprojektet Ung i STHLM kan eleverna stegvis följa lektionsupplägg som förhoppningsvis resulterar i en kortfilm: Att berätta med kamera, Kamerarörelser, Bildmanus, Berätta med ljud/musik/tystnad och Klipptips.

kyrkogård9

Vårt tips till er som arbetar med filmskapande är att börja med att göra en film med så lite talad text som möjligt och koncentrera er på tekniken och dramaturgin först. Det är lättare för eleverna än att agera framför en kamera. I Ung STHLM började vi med att visa denna kortfilm på två minuter som inspiration på hur mycket vi kan berätta med genomtänkt manus , dramaturgi och ett viktigt budskap i slutet av filmen.

  

Bedömning av multimodala texter

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

  • I det här blogginlägget kan du läsa om hur Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska.
  • Mediotekets filmpedagogerna Elin Jönsson och Elisabet Jonsved tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 och ger förslag på hur du kan arbeta med film i klassrummet, alltifrån att se och samtala till bedömning av elevernas eget filmskapande. I blogginlägget finns många konkreta tips, modeller, övningsuppgifter och filmtips.

kyrkogård10


Distansundervisning

Eftersom många kulturaktiviter ställs in och skolor undervisar på distans så kommer Kulan att kontinuerligt publicera inlägg om kultur och konst som finns att tillgå på distans. Nästa inlägg kommer att handla om tillgänglig konst och kulturarv. Inläggen kommer att uppdateras kontinuerligt och tips från kulturaktörer, kulturinstitutioner och pedagoger tas tacksamt mot. Skicka tips till elisabeth.soder@edu.stockholm.se


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Film i undervisningen

Modeller och tips för att arbete med film i undervisningen, både för att samtala och göra egna filmer. Några modiga kollegor delar även med sig om av hur de resonerar vid bedömning av multimodala texter. Bilden kommer från Fanzingos skolverksamhet.

fanzingo


Filmkunnighet och styrdokument

Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet. ”De färdigheter som ingår i filmkunnighet är många och kan med fördel delas in i fyra grupper: att förstå vad som berättas, att förstå hur något berättas, att inta kritiska perspektiv och att ha kännedom om filmens kontext. Kategoriseringen underlättar för att tydliggöra vad man ska fokusera på och när. ” Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet. Annikas text innehåller många förslag på lektionsupplägg och övningar.

MIK Skolverket


Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocks gymnasium berättar varför hon använder sig av film i undervisningen i svenska. Undervisningen i ämnet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3


Övningar i filmkunskap

Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare:

  1. Filmintroduktions övning , tips för dig som pedagog men också förslag på hur du kan förbereda eleverna inför filmen.
  2. Upplevelsesamtal – direkt efter filmen
  3. Filmens språk – dramaturgi
  4. Filmens språk – Mise-en-scène ( visuella effekter)
  5. Filmens språk – Bildkomposition
  6. Filmens språk – klippning och montage
  7. Filmens språk – ljud
  8. Kortfilmsvisning i klassrummet
  9. Studera filmens karaktärer
  10. Studera filmens berättarperspektiv
  11. Normkritisk filmpedagogik

, så funkar det, Svenska filminstitutet


Bedömning av multimodala texter

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Filmpedagogerna Elin Jönsson och Elisabet Jonsved tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 och ger förslag på hur du kan arbeta med film i klassrummet, alltifrån att se och samtala till bedömning av elevernas eget filmskapande. I blogginlägget finns många konkreta tips, modeller, övningsuppgifter och filmtips.

kyrkogård10


Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium berättar hur hon resonerar inför bedömning, ”Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar: Läs hela blogginlägget om bedömning på Kulan 

anna.bergqvist@stockholm.se_


Kurser i filmpedagogik

Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Film och mediepedagoger

Vill du ha förstärkning av en professionell film- och mediepedagog har jag gjort en utbudssida där de presenteras.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Multimodala uttrycksformer och bedömning

Inlägget bygger på en presentation om multimodala uttrycksformer och bedömning som Mediotekets filmpedagoger, Elisabet Jonsved och Elin Jönsson höll på Pedagogiskt café.

multi

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Elin och Elisabets presentation tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 men upplägget passar alla lärare som är intresserade av att jobba med multimodala uttrycksformer.

Bilder, filmer och innehåll i inlägget är från Elins och Elisabets presentation. Jag som återberättar kvällen har gjort ett urval från den digra presentationen. Jag rekommenderar varmt Elisabets och Elins filmkurser på Medioteket. På bilden ser du Elin arbeta filmskapande tillsammans med en grupp elever från Blackebergs gymnasium.

/Elisabeth Söder

IMG_4906_2

Elisabeth och Elin inledde kvällen med att tipsa om Annika Wiks artikel Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet i Skolverkets Lärportal. Artikelförfattaren jämförde undervisning i film med hur vi lär barn att läsa och skriva. Då ser vi till att bokstav läggs till bokstav tills läskoden knäcks. Vi barnen att läsa och skriva steg för steg. Men när det gäller rörliga bilder verkar vi tro att eleverna redan kan allt mycket bättre än vi bara för att de använder mycket av sin tid till att se film på nätet. Men det innebär inte att eleverna har kritisk kompetens kring bildspråk. Därför är det viktigt att de i skolan också får en kompetens i att träna på filmens språk. Artikeln har många konkreta förslag på hur vi kan förbereda oss och arbeta i klassrummet med filmkunnighet, alltifrån att se och samtala till att göra film.

bildmanusexempel

Olika uttrycksformer och mötet mellan olika uttrycksformer

Vad är viktigast, det vi ser eller hör?

Filmen Did you put suger in my coffe? Yeas i did visar på ett roligt och pedagogiskt sätt hur musiken tvingar på oss en tolkning. Samma filmscen men med två olika musikspår pålagda. Hur påverkar det tolkningen av bilden?

Filmen har fått många välförtjänt positiva kommentarer på Youtube som Scorpios  ”Great video, made me wonder if we were ”programmed” to perceive specific music as the carrier of the specific emotion, or would someone who never saw any other movie would react and have same emotion as those that are used to this ”style”.

Typsnitt

Om vi läser KYRKOGÅRD, ett ord, vad ger det för associationer? Väljer vi ett annat typsnitt läser vi bilden annorlunda. Med det här typsnittet associerar många av oss till Dracula.kyrkogård

Om vi istället publicerar en bild på en kyrkogård får vi mer information. Vi kan räkna antalet gravstenar vi ser, berätta vilket material kyrkan är byggd av. Vi kan kanske placera kyrkogården geografiskt och gissa på ett ungefär när kyrkan byggdes.

kyrkogård290

När två modaliteter kombineras kan de förstärka och förvränga varandras egenskaper. I mötet mellan de olika uttrycksformerna uppstår nya betydelser. Som här när vi lägger till, Welcome to Marlboro Country på bilden från kyrkogården. Text kan vara bärande, bilden kan förstärka men samma text med andra bilder och en annan uttrycksform kan bli något helt annat. Därför är det intressant att låta eleverna plocka isär och titta på en modalitet i taget.

Övning i att låta två modaliteter krocka

Be eleverna att skriva en kort text med en tydlig känsla, exempelvis rofylld, skräck eller en neutral text, kanske en instruktionstext. Be dem därefter att med hjälp av trailerfunktionen i iMovie få mottagaren att ändra uppfattning om texten. Med iMovies trailerfunktion kan de välja tempo, musik, ljudeffekter, grafik och typsnitt. Berättelsen paketeras i den form de väljer, exempelvis  exempelvis : bollywood, romantik, skräck, superhjältar och sagoland. Vad är starkast, textinnehåll eller bild och ljud?

kyrkogård3m

Innan eleverna göra film

Det finns kunskap i bildspråket och den måste eleverna vara förtrogna med innan vi ber dem att göra en film. Det är viktigt att eleverna förstår filmens språk, vilka val som professionella filmarbetare gör.

kyrkogård6

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med
översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Det kan beskrivas som adjektiven i filmen.

Filmens grammatik

kyrkogård 3

kyrkogård5

Tips på inspirationsfilmer

Låt eleverna titta på några kortfilmer och leta efter olika bildutsnitt och därefter samtala om filmarens val. När är det är bra att använda  översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild? Olika perspektiv, vad får det för effekt att fotografera en person med grodperspektiv eller fågelperspektiv? Hur rör sig kameran ? Filmen nedan är hämtad från webbsidan International Youth Media Summit.
Ingen av filmerna är längre än 3 minuter. De flesta är utan dialog. Gemensam nämnare är ett budskap som de unga filmarna vill sprida vidare, det kan vara mot diskriminering, våld och sexism för att nämna några.

När eleverna gör film

Det finns betydelsebärande element i bildspråket som eleverna behöver vara förtrogna med för att ha en kritisk förmåga när de möter bildspråkliga budskap eller själva ska formulera sådana. Den här listan är bra att använda när elever ska analysera och prata om film. Om eleverna själva ska göra film bör de bara öva på några punkterna från listan i taget. Film är ett komplext berättarspråk och uppgifterna får inte vara oöverstigliga. Du som lärare måste vara tydlig med vad du ber eleverna om. Vad som är viktigt i just den här uppgiften.

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter ser vi samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. De olika bildutsnitten och vinklarna kan liknas vid adjektiven som broderar ut en text.

kyrkogård9

Uppgift och bedöming

För att kunna bedöma multimodala uttrycksformer behöver vi organisera vår undervisning så att det finns en transparens i vilka kunskaper och arbetssätt som ligger till grund för bedömningen och vara tydliga med vad vi bortser i från.

  • Vilka modaliteter (uttrycksformer) ska eleverna arbeta med?
  • Relevanta ord och begrepp inom respektive modalitet
  • Tema/budskap (Innehåll)
  • Teknik
  • Praktiskt tillvägagångssätt

kyrkogård10

film, vad jag bortser ifrån

Ung i STHLM, ett filmprojekt för elever på gymnasiet

Elin och Elisabet har ansvarat för filmprojektet Ung i STHLM. Ett språk- och integrationsprojekt som vände sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid fick möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetade Elin och Elisabet med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig. Här kan du följa upplägget med konkreta lektionsupplägg   Filmprojektet avslutades med att elevernas kortfilmer visades på biografen Grand. På bilden ser du Elin och Elisabet tillsammans med läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin som medverkade som dramalärare i Ung i STHLM.

minskat 1IMG_5469

Fler lärarröster om att bedöma arbeten i film

Här kan du följa Elisabet Jonsved och Elin Jönsson

Elisabet och Elin har skrivit flera läromedel för Medierådet, Bild är ett språk, Visuell gemenskap, Visuella mönster , Bilders makt och Konsten att övertyga. De driver också bildpodden.

film medierpdet


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Se film, prata om film och skapa film

Tips på aktörer som visar skolbio och erbjuder workshops i att göra film.

Alla elever i Stockholms skolor har möjlighet att se subventionerad skolbio. Under hösten 2018 har vi också en skolbiokampanj med några utvalda filmer som klasser kan se utan kostnad för skolan. Alla  skolbioföreställningar har filmhandledning med förslag på uppgifter och ingångar för samtal. caroline_eriksson_004_beskuren Att i skolan få uttrycka sig med film är viktigt. Det ökar förmågan att läsa filmens språk. Elever tycker att det är roligt att göra film. Att filma och redigera med iPad är enkelt vilket innebär att eleverna kan fokusera på filmens innehåll och språk. Vill du ha fortbildning i att arbeta med film erbjuder Medioteket kurser utan kostnad för lärare i Stockholms stad.

Workshops i filmskapande för elever

  • Porträttfilmer med greenscreen

green 1 583aec0be05d7ef57bcd58674431c347 Tillsammans med filmaren Helene Berg får eleverna utforska hur de kan använda greenscreen teknik för att filmisk gestalta en text. Eleverna arbetar fram ett text och bildmaterial under lektionstid. Filmworkshop med greenscreen därefter byts den gröna bakgrunden ut mot den målade bilden. Eleverna målar, filmar, redigerar och ljudlägger sina filmer. Syftet med projektet är att erbjuda olika verktyg för lärande och att väcka lust till ett eget skapande. Den digitala tekniken blir ett hjälpmedel för att kombinera olika typer av uttrycksformer på ett lekfullt och inspirerande sätt.


  • Dans och film

greeen2 a678de56a453c6d00711678fa63b44bb

Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg (Create motion) får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. Eleverna får testa olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning, och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö.Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i projektet. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och föräldrar.

Projektet genomförs i form av olika workshops. Beroende på antal klasser och elever skräddarsyr de ett projekt utifrån budget och skolans önskemål. Genom att skapa egna dansfilmer stärks elevernas förmåga att samarbeta och att hitta ett kreativt rörelse- språk. Här kan elever upptäcka en skaparlust med sina egna rörelser vilket stärker identiteten, självkänslan och lusten att röra sig.


  • Digital Biografi- en filmberättelse

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1

Digital Biografi av Cyntia Botello vill ge unga plats och utrymme att berätta på ett mer konstnärligt sätt och hitta sin egen estetik och våga experimentera.
Deltagarnas berättelser och personliga erfarenheter samlas in på deras egna villkor och tas tillvara. Vi alla har en bakgrund och livshistoria som är intressant att berätta. Syftet är att synliggöra, ta tillvara och levandegöra unga nyanländas bakgrund, erfarenheter, livsvillkor i dag och deras bild av hur framtiden kan utvecklas för dem.
I projektet gör eleverna korta filmer där de kan forma sina egna berättelser: ta utgångspunkt i vem de är, var de kommer i från, deras familj, erfarenheter de har, intressen, drömmar, kanske beskriva sin resa till Sverige, hur man har det i dag i ett nytt land, tankar om framtiden eller annat relaterad till deras liv.

Tanken med Digital Biografi är att skapa möten mellan nyanlända unga ungdomar födda och uppvuxna i Sverige. De får i projektet bekanta sig med att skriva ett manus och göra en film genom foto, redigering och produktion som konstnärlig uttrycksform. Digital Biografi är utformat så att alla kan vara med, både de som inte är bekanta med digitala resurser och/eller filmande till de som är mer erfarna. När filmerna är klara visas filmerna för varandra internt i gruppen.


  • Animation på iPad

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4

Den Pedagogiska Designbyrån lär eleverna att animera och redigera på iPad!
De kommer ut till er och gör filmer av berättelserna tillsammans med eleverna. Den Pedagogiska Designbyrån arbetar med iPads och erbjuder klasser att arbeta med greenscreen, cut-out, lera eller pixilation. De har all teknisk utrustning som behövs, och arbetar alltid två stycken mediepedagoger tillsammans. Eleverna arbetar under handledning, allt från att skapa karaktärer till att animera och redigera i iMovie.
I slutet av dagen ordnas en filmvisning.

  • Digitalt Berättande

green 10 993015c65caeaf2fa28da2afc47f12d7
En av de metoder Unga berättar använder är digitalt berättande. Det är en kort film, helst bara 1 minut lång. Den som skapar en digital berättelse börjar med att skriva ner sin historia och ofta finns det ett specifikt tema man jobbar utifrån. Berättelsen skall vara ur ett jag-perspektiv och den som gör berättelsen spelar in sin röst. Sedan gör man bildmanus och bestämmer vilken typ av bilder som ska vara med i filmern. Det kan vara teckningar, fotografier, animationer eller filmklipp. Eleven sätter ihop bilderna med röstinspelningen.
När berättelsen är klar avslutas workshopen med en gemensam visning och efterföljande diskussion om filmernas olika innehåll.

    • Gör film i skolan

green 6 44c2bcfb83e2dae624bb22ca7193ed3b Ge eleverna nya perspektiv och låt dem kliva in i rollen som regissörer, filmfotografer och skådespelare för en skoldag – närsomhelst på året! Med Stockholms filmfestival Juniors Mobila filmverkstad erbjuds  alla grundskolor och gymnasier i Stockholms län att skapa egna filmer tillsammans med deras  erfarna filmpedagoger. Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.


  • Filmcentrum

filmcentrum Hos FilmCentrum kan du beställa film för visningar i klassrum, anlita professionella filmpedagoger och boka hela projektpaket för Skapande skola. De erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med Filmanalys, MIK (Medie- och informationskunnighet) och praktiskt filmskapande. Från vårterminen 2018 erbjuder FilmCentrum Skapande skola-arbeten kopplade till de Globala målen. Skapande skola-arbete kring film är en utmärkt metod för att förena obligatorisk hållbarhetsundervisning med prioriterad MIK/medie- och informationskunnighet.


Kompetensutveckling för lärare

  • Språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM har tolv lektionsplaneringar, färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints
  • detaljplanering

avatar (1)



      • Mediotekets kurser i filmpedagogik

Black6b

Medioteket  ger kurser i filmpedagogik, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna.

Filma med iPad,  en kurs för dig som vill ha lite skjuts på vägen för att komma igång och filma med iPad tillsammans med dina elever. Du får lära dig grunderna i hur du berättar med en kamera. Filmpedagogen går igenom hur du skriver filmmanus, ritar bildmanus och filmar för att slutligen redigera materialet till en färdig film med förtext, eftertext, ljud och musik. Genom att själv göra en enkel kortfilm lär du dig grunderna i det filmiska språket.

Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Skolbio

green 8Medioteket_SkolbioStockholm_HT18_Miraklet-pa-berget Medioteket arrangerar filmvisningar för elever på biografer runtom i Stockholm. Från och med vårterminen 2018 kostar ett skolbiobesök 25 kronor per plats tack vara den nya Skolbiopremien. Filmerna ”Amatörer”, ”Jimmie”, ”Just Charlie” och ”Lady Bird” ingår i en kampanj för högstadiet, gymnasiet samt fritids- och ungdomsgårdar. Erbjudandet gäller skolor i Stockholms kommun.  Skolbio har för närvarande visningar på följande biografer: Tellus, Victoria, Sture, Bio Rio, Filmstaden Vällingby, Grand, Reflexen, Zita, Filmstaden Kista och Årsta Folkets hus.


Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n