Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
filosofiska samtal

Scenkonstupplevelse – och sen då?

Lars Håkan Larsson, kulturombud på Höglandskolan ger exempel på hur du kan förbereda eleverna inför kulturupplevelsen och det väl så viktiga efterarbetet för att få eleverna att samtala och reflektera om det upplevda.    

Bildarbete av Thyra, åk 6 Ibland känns det som att vi varken har tid eller lust att göra något mer av våra kulturupplevelser. Ska det verkligen vara nödvändigt? Kan vi inte bara få låta upplevelsen vara precis som vi såg den och dessutom en skön flykt från det vardagliga skolarbetet? Jag kan väl till viss del hålla med, men det ligger så mycket värdefullt innehåll, så många timmar och hårt arbete i varje föreställning att det vore en synd att inte göra något. Här kommer tips på arbetssätt som går hem hos eleverna och som på samma gång utgör ett underlag för kommande redovisning av hur arbetet med kultur på skolan genomförs samt hur dessa pengar har använts. Om du vill behöver efterarbetet inte ta mer än ett lektionstillfälle – men du kan förstås välja att göra mer.

Att fånga in upplevelsen

I samband med att klassen informeras om vilken föreställning de ska se och vilka tider som gäller brukar jag visa en trailer, affisch eller teaterns hemsida. Eleverna får en chans att bilda sig en uppfattning, möjligen förväntningar men också möjlighet att själv leta efter mer information. På samma gång brukar jag tala om hur efterarbetet kommer att gå till och hur mycket tid det kommer att ta.

Minnesrunda: Att börja med en bestående av fyra, fem frågor  sätter fart på tankarna om föreställningen hos eleverna utan krav på analys eller tolkning. Vi använder en metod baserad på filosofiska samtal. Frågornas utformning beror förstås på om det är dans eller talteater. Här nedan är två förslag på frågor som fungerar i alla åldrar. De kan besvaras både enskilt eller i mindre grupper och tar cirka 10–15 minuter att genomföra.

Samtal av scenkonstupplevelsen

Teater: Efter dans/teaterföreställningen
Börja med att dela in klassen i grupper om fem personer.
Minnesrunda – 5 min Hur började föreställningen?
Hur såg scenrummet ut?
Vilka personer fanns med i pjäsen?
Vilka kläder hade de på sig?
Vad hörde ni för musik eller ljud?

Dans: Vad minns ni från föreställningen?
Kommer ni ihåg någon rörelse?
Fick föreställningen er att tänka på något speciellt?
Vilken känsla fanns i kroppen under och efter föreställningen?

Fördjupning, dans: Prata med penna i hand Hur många var det på scenen?
Var det både män och kvinnor på scenen?
Dansade de tillsammans eller var och en för sig?
Vad hade de för scenkläder på sig?

Prata med pennan

Rörelse: Vilken typ av dans var det – klassisk balett, modern dans, pardans eller annan?
Hur rörde de sig? Stort – litet, snabbt – långsamt, mjukt – hårt, tungt – lätt!
Kunde ni känna igen er i några av rörelserna?
Vad är dans för er?

Ljud: Vilken typ av musik var det i föreställningen? Kände ni igen någon?
Var det ljud från kropparna – tal, andning, stamp, annat?
Vad gjorde musik för upplevelsen av föreställningen?
Beskriv stämningen som musiken skapade i föreställningen?
Påverkade musiken dansens rörelser eller scener?

Rummet: Hur såg scenrummet ut?
Var det en låtsasvärld eller en verklig värld?
Vad skapade ljuset för stämning?
Beskriv vad som fanns på scenen?

Tiden: Var det en berättelse med en början och ett slut?
Var det delar av föreställningen som kom tillbaka flera gånger?

Att gå vidare

foto3 håkanfoto håkan

När eleverna har skrivit ner sina svar är det också viktigt att låta dem får redovisa svaren högt för varandra. Här brukar det ofta komma upp detaljer som andra missat eller glömt bort och tillsammans återskapar de sina egna upplevelser till en helhet. Därefter arbetet ta flera olika riktningar. Vi har skrivit recensioner, skapat affischer eller fortsatt prata om handlingen men nu utifrån ett värdegrundsperspektiv. Oavsett hur man väljer att fortsätta blir det någon form av tolkning av den egna upplevelsen. Olika aktiviteter kräver förstås olika organisation. Min erfarenhet är att arbetet fungerar bäst när man låter eleverna arbeta tillsammans genom att möblera om klassrummet så att bänkarna ger plats för fyra till fem personer kring varje bord. Utrusta varje bord med pennor och ett stort ark papper med frågorna.  Ibland har jag sett till att det finns en stor skål med popcorn på varje bänk eller ett fat med kakor. Det får eleverna att känna att övningen är lite speciell och blir därmed något mer samarbetsvilliga. Att bjuda på något gott är ett lätt sätt att hämta hem deras poäng och bli the ”good guy” och då blir det win-win så att säga. Det är också viktigt hur eleverna sitter och därför är en bordsplacering alltid bäst, oavsett om den slumpas eller styrs av oss lärare. Elever som känner varandra tenderar att lägga fokus på helt andra saker eller har lättare att ”följa John”. Om en av eleverna säger något negativt är det större sannolikhet att kompisarna hakar på utan att ifrågasätta varför, vilket i sin tur leder till att de blir snabbt klara och börjar vandra runt i klassrummet och störa de andra grupperna.

foto2håkan

Bildarbete av Emma A, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 

Samtalskort: Under tiden som grupperna besvarar frågorna, från minnesrundan eller fördjupningsfrågorna, delar jag ut ett par samtalskort vid varje bord. På samtalskorten står ett antal förhållningsregler som uppmuntrar eleverna till att vrida och vända på sina svar och våga pröva sina tankar på de andra, i tolkningen pratar vi inte om rätt eller fel men det vi säger måste på något sätt vara trovärdigt eller ha en betydelse. Samtidigt som jag går runt blir det tydligt vilka som behöver hjälp att komma vidare eller en puff i rätt riktning. Att arbeta vidare med tolkningen och på så vis låta samtalen fortgå i de givna grupperna kräver en annan typ av frågor.

samtalsksort2

Till exempel:

  • Var det något i föreställningen som grep tag och fick det att kännas i magen?
  • Hur var X relation till sin mamma?
  • Hur hade X det i skolan?
  • I föreställningen går X från att inte vilja leva till att faktiskt vilja det. Vad är det som får henne att göra det?

Efterarbete som bilduppgift

Bildarbete av Olivia, åk 6 Bildarbete av Fabian, åk 6Ett fördjupat samtal kring en dansföreställning kräver en annan typ av frågor. Här kan frågor kring dansrörelser, musik, scenografi osv. passa mycket bättre. Flera dans- och teatergrupper har idag väl genomarbetat arbetsmaterial som står en fritt att plocka ur och anpassa till ens egna syften och mål. Efterarbetet som bilduppgift Vid ett flertal tillfällen har eleverna, både enskilt och i grupp, jobbat vidare med upplevelsen genom att göra affischer. Lärarna har tagit tillfället i akt och kopplat besöket till en obligatorisk uppgift i bild. Den här sortens elevarbete är något som även kulturaktörerna är intresserade av att ta del av och ibland skickar vi eleverna arbeten tillbaka till dem vilket brukar vara uppskattat!  

Gör din egen affisch:Uppgiften är att utforma en affisch för att locka folk till föreställningen (skriv aktuell föreställnings namn).
Fundera sedan på om det finns något som skulle kunna sammanfatta föreställningen, det kan vara en person, händelse eller ett ting.
Planering-genomförande-utvärdering.
Beskriv din idé. Förklara dina tankar bakom idén.
Beskriv vilket material du ska använda dig av.
Gör en skiss på datapapper och bifoga den till detta dokument.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Bildarbete av Alex, åk 6

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Filosofiska samtal är en undersökande samtalsmetod vars syfte är att förstå hur andra tänker genom att ställa frågor och söka svar. Det är sällan frågor som ger svaret ja eller nej och det är heller inte nödvändigt att vi tycker likadant. Vad som däremot är viktigt är att de ord och begrepp som vi använder i samtalet står för samma sak. För min del handlar efterarbetet mycket om en demokratisk träning genom att lägga tyngden på hur vi pratar med varandra, respekterar varandras tankar och visar en nyfikenhet kring hur andra upplever eller hur konstnären väljer att se omvärlden, en värld vi alla delar. Att få ta del av elevernas tankar och funderingar i det här läget hjälper även mig på många sätt. Svaren på dessa frågor hjälper mig att redovisa hur kulturåret sett ut och på vilket sätt eleverna arbetar och utvecklas med hjälp av de estetiska lärprocesserna.

Lycka till med kulturarbetet!
Lars Håkan Larsson Ansvarig för biblioteket och kulturombud på Höglandsskolan
 
 
 
 

Lars Håkan Larssons presentation om för- och efterarbete av kulturupplevelser

Vi fick höra Lars Håkan berätta om arbetsmetoden på en kulturombudsträff. Presentationen är för tung att lägga upp på bloggen, men jag skickar gärna om du skriver din epost i kommentarfältet, eller skriv direkt till mig/Elisabeth

Bildarbete av Olivia, åk 6

Bildarbete av Arvid, åk 6

 
 
 
 

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombud mer än ett uppdrag

lars kulturombud

Lyckad kombination att vara skolbibliotekarie och ansvarig för skolans elevråd

Vid två tillfällen denna höst, år 2014 har jag fått möjligheten att berätta om mitt uppdrag som kulturombud för andra med samma eller liknande uppgift. Erfarenheten visar att förutsättningarna och tillgång till tid skiljer sig markant mellan skolorna och att kulturuppdraget allt som oftast ligger utöver ordinarie arbetsuppgifter. För egen del kombinerar jag mitt kulturombudsuppdrag med arbetet i skolbiblioteket och som ansvarig för skolans elevråd. En lyckad kombination helt klart och arbetet med elevrådet gör att jag kan få in kulturfrågan på dagordningen både vad det gäller planering liksom utvärderingen.

Höglandsskolan går elever från förskoleklass till åk 9, tvåparallelligt, och vi har en estetisk profil som innebär att eleverna har bild, musik och drama i halvklasser. Dramalektionerna kommer till uttryck att varje klass en gång per läsår sätter upp en föreställning som spelas upp för resten av skolan. Eleverna får scenvana och samtidigt erfarenhet att vara publik.

Omslag GymnasietOmslag GrundskolanOmslag huvudfolderOmslag fritiden

 

 

 

 

Riktlinjer i arbetet

Det blir lättare att utföra kulturombudsuppdraget om det finns ett uttalat mål. Jag utgår från riktlinjerna i Stockholms stads kulturplan Kultur i ögonhöjd. Det finns tre ledord; AV, MED och FÖR. Kan jag få med något av dessa ord när vi planerar aktiviteter så vet jag att jag är på rätt spår: Är det något för eleverna, t ex en föreställning eller är det en utställning med besök i verkstan där eleverna skapar något (av) eller kommer eleverna arbeta med något som de ska visa upp för andra? Det är frågor som bör få svar i planeringsstadiet. På Höglandsskolan vill vi också att eleverna när de slutar nian ska ha fått möjlighet att möta olika konstformer. Eleverna ska också få möjlighet att reflektera över det upplevda, sitt kunskapande och sin erfarenhet samt göra utvärderingar, både enskilt och i grupp. För lärarna är det också viktigt att aktiviteterna har stöd i Lgr 11.

Det gäller att inte drunkna

I början av mitt uppdrag som kulturombud handlade det mesta om att skicka vidare brev och utskick från olika kulturgrupper och institutioner men så jobbar jag inte alls idag. Istället gör jag mer aktiva val bland all inkommande post och telefonsamtal. Det gäller att vara lyhörd. Både för vad som erbjuds och för vilka behov som finns i klasserna. Det jag väljer sätter jag ihop som ett paket. Paketet består av information om föreställningen/utställningen samt en resplan som talar om hur lång tid alltihop tar från start från skolan tills det vi är hemma igen. Det kan låta enkelt men det är viktigt att skapa paketet som talar om tema eller handling samt hur mycket tid som kommer att gå åt till aktiviteten. Då blir det mycket lättare för läraren att bestämma om klassen ska gå eller inte. Min erfarenhet visar att det allt som oftast handlar om tid; Hinner vi tillbaka så att vi kan ha lektioner efter lunch? Hur långt bort är det? Behöver eleverna ha med sig egen lunch? Det gäller här att vara lyhörd och veta vad som är på gång i klasserna och det vet jag eftersom vi integrerar bibliotekets verksamhet i undervisningen och eftersom eleverna ofta kommer till skolbiblioteket och arbetar.

Förutom lyhördheten och att stå för en viss del av organiseringen är det bra att bereda sig för att ta i själv. Att vara den extra personal som följer med på aktiviteten gör det lättare för klasslärarna att komma till ett snabbt beslut. Jag brukar också se till att utflyktsblanketter och riskbedömningen blir gjord, om jag inte gör det själv ser jag till att påminna om att det måste göras.

En annan sida av all inkommande post är att det ofta föds nya idéer eller sätt att kombinera upplevelser och verkstäder med varandra. Just nu arbetar vi på ett projekt som består av författarträffar och dansverkstäder på temat berättande. Jag har redan varit i kontakt med DIS, Danskonsulenterna i Stockholms län. Att rådfråga någon av våra film-, dans- teater-eller musikkonsulenter gör att blir än mer genomförbart.

Jag har med åren även lärt mig att fråga om det går bra att ändra tid och speldatum. Om man vill komma med två klasser brukar det på de mindre teatrarna vara tillräckligt med publikplatser. Funkar det så får man ett ok annars är det bara till att hitta ett annat tillfälle. Det är alltid värt att fråga!

Bland det roligaste jag vet är när kulturen kommer till skolan. Att se lektionssalar förvandlas till ett scenrum där någonting magsikt utspelar sig stannar kvar i väggarna och eleverna kommer ofta ihåg denna förvandling. Men att ta emot besök innebär ofta mer arbete, både före, efter och under. Glöm inte bort att du som värd ibland behöver hjälpa till att bära tunga grejer, bjuda på kaffe eller lunch. Förarbetet kan också ta sin tid om man måste mörklägga lokalen och att se till att det finns rätt förutsättning för elkontakter och liknande.

lisa2

Tid för reflektion och utvärdering

Att låta eleverna fundera, enskilt och/eller tillsammans, över upplevelsen är viktigt ur två perspektiv. Det handlar om att ge eleverna utrymme att pröva sina tankar och funderingar med varandra och att man som kulturombud och projektplanerare vet vad eleverna tycker om aktiviteten, vad som funkat bra och vad som funkat mindre bra inför planering av kommande aktiviteter.

Det finns förstås många ingångar till hur man pratar om det upplevda. På väg hem från föreställningen brukar jag ofta sätta igång de spontana smågrupper som blir när man åker tunnelbana med frågan ”vad var det du fastnade för i föreställningen”. Ställ inga frågor om bra eller dåligt eller frågor som leder till allmänt tyckande utan eleverna måste kunna motivera sina svar. Väl hemma genomför vi enkäter som besvaras både enskilt eller i grupper. Jag har med framgång genomfört gruppenkäter i s.k. kafésittning. Eleverna paras ihop i grupper om fyra till sex personer. Varje bord har sin speciella fråga och när eleverna svarat på en fråga går de vidare till nästa. Jag måste erkänna att en del av framgången helt enkelt ligger i att ordna med något att äta och dricka. Vi ett par tillfällen har jag även hållit i ett filosofiskt samtal för att låta eleverna fördjupa sig i bara en fråga med utgångspunkt från det upplevda.  Det handlar om att gemensamt undersöka en fråga och se vad man kommer fram till. Alla behöver inte vara överrens men alla ska få möjlighet att säga sitt. Samtalet genomförs i flera steg där gruppmedlemmarna bland annat uppmuntras till ta tankepaus och att hjälpa varandra att prata och resonera med ord som har samma betydelse. Att reda ut vad begreppen står för och att de betyder samma sak för alla är en stor del av samtalet. I senaste numret av Lära #4/2014, sid 10, kan man läsa mer att samtala filosofiskt, Våga utmana elevernas tankar.

Nedan följer ett antal länkar till det jag tagit upp som är till hjälp i mitt uppdrag:

 

Lars Håkan Larsson
skolbibliotekarie och kulturombud på Höglandsskolan

Vill du läsa mer om hur Lars arbetar med kulturombudsuppdraget  kan du läsa blogginlägget Mitt liv som kulturombud . Där finns bland annat Lars PP-presentation och elevers utvärderingar av kulturevenemang/projekt.

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder