Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
flash fiction

Hur många ord behövs för att fånga läsaren?

I bokprojektet Mina drömmars stad har många klasser har valt att skriva micronoveller eller som det också kallas, flash fiction. Korta noveller som helst inte skall ha mer än 400 ord. Novellen ska ha en huvudperson,  en början och ett slut. För att fånga läsaren på några korta rader är det viktigt att få med en vändpunkt tidigt i berättelsen.

En mästare på att uttrycka sig kortfattat är Ernst Hemmingway som lär ha skrivit följande berättelse på sex ord, ”FOR SALE, BABY SHOES, NEVER WORN.” En annan kort novell är Ett halvt papper av August Strindberg. Utifrån en telefonlista med namn och nummer får vi på färre än 600 ord en tillbakablick på huvudpersonens senaste två år – två år av förväntan och motgång, glädje och sorg. Ett liv, på ett halvt ark papper, briljant novell men eftersom den har 600 tecken så kvalar den kanske inte riktigt in som micronovell.

Foto: Jonn Leffmann Foto: Jonn Leffmann

Råd inför att skriva micro-novell

David Gaffney delar med sig av 5 tips i The Guardian:

  1. Start in the middle. You don’t have time in this very short form to set scenes and build character
  2. Don’t use too many characters. You won’t have time to describe your characters when you’re writing ultra-short. Even a name may not be useful in a micro-story unless it conveys a lot of additional story information or saves you words elsewhere.
  3. Make sure the ending isn’t at the end.In micro-fiction there’s a danger that much of the engagement with the story takes place when the reader has stopped reading. To avoid this, place the denouement in the middle of the story, allowing us time, as the rest of the text spins out, to consider the situation along with the narrator, and ruminate on the decisions his characters have taken.
  4. Sweat your title. Make it work for a living.
  5. Make your last line ring like a bell. The last line is not the ending – we had that in the middle, remember – but it should leave the reader with something which will continue to sound after the story has finished. It should not complete the story but rather take us into a new place; a place where we can continue to think about the ideas in the story and wonder what it all meant. A story that gives itself up in the last line is no story at all, and after reading a piece of good micro-fiction we should be struggling to.

Mälarhöjdens skola arbetar med micronoveller  i årskurs 8

En av de skolor som skrev micronoveller i bokprojektet var Mälarhöjdens skola , årskurs 8. Eleverna läste inledningen till Mina drömmars stad, om mötet mellan Henning och staden . Därefter gjorde de en stadsvandring på Södermalm för att lära känna Fogelströms miljöer och med kameran dokumentera staden  och elevernas möte med den. Parallellt så läste de romanen Apelsinflickan av Lena Kallenberg som handlar om Signe och Alice som växer upp på Södermalm i slutet av 1800-talet. De hade även besök av författaren och fick höra mer om industraliseringen och om livet som ung flicka under den tiden. Till bilderna som eleverna tog på sin södervandring skrev de micronoveller  som resulterade i boken Möten i staden i bild och ord. micronovell 1 ”Genom att kombinera olika texttyper, estetiskta uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap” Lpo 11 micronovell3 micronovell5micronovell4 Ulrika Randel, lärare i svenska och Rikard Nilsson lärare i bild, Mälarhöjdens skola. /Elisabeth Söder Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret. Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.