Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
författarskola

Teater i undervisningen

Modeller för att samtala om teater och dramatik, skriva dramatik och sätta upp en scen eller pjäs.

Rävholmen 106

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

Dramaturgen Anna Berg delar med sig av en modell hon tagit fram, med inspiration från många andra. I modellen betonar hon hur viktigt det är att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera,  utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning. Här kan du läsa mer. 

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen. Här kan du läsa hennes sex inlägg.

 

P1020207 (1024x683)


Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h


Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492


Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

Elisabeth Croneberg, författare och dramatiker delar med sig av konkreta tips för att skriva dramatik, vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi kan tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

Tuvalisa Rangström, Skriva texter för opera och teater. På bilden är Tuvalisa på Globala gymnasiet och berättar hur hon arbetar som dramaturg.

IMG_6477 BESKUREN


Kulturaktörer, dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

Många av stadens kulturaktörer arbetar gärna med teaterprojekt i skolan. På den här sidan har jag en utbudssida med aktörer för skolan.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m

Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Författarskola med Magnus Ljunggren, del 2

magnus 6

Hur får vi vi en flyt i berättelsen?

Vilken turordningen av händelserna skall det vara i  beskrivningen? Viktigt och oviktigt?  Vad kommer först och sist?  Magnus slår ett slag för linbandemodellen , berättaren sitter i en korg i linbanan. Ibland  är berättaren i slutet av resan och vet allt och i bland i början.

Få igång flödet utan att fastna i felen, I en intervju för Skolverket berättar Magnus att ”när han besöker skolor som anordnar författarbesök vill han främst förmedla hur kul och inspirerande det kan vara att skriva. Men många elever som han möter ute på skolorna tycker att det är trist att skriva. Som dyslektiker vet han själv hur mödosamt det kunde vara att komma igång med skrivuppgifter och att slutföra berättelser. Han känner igen många med liknande problem ute på skolorna.

– Om en elev har skrivit något som hon är nöjd med, då känns det drygt att behöva skriva om, förbättra och utveckla. Jag vet, för jag får själv skriva om manus ibland upp till 50 gånger. Jag tror att det är viktigare att man får igång flödet och fantasin innan man påpekar fel och fastnar i detaljer. Skolan har nog tyvärr tappat en del skrivartalanger på det sättet. Ofta tittar man på korrekthet och utgår ifrån de uppsatta kunskapskraven, när man skulle vinna mer på att uppmuntra roliga, kreativa och okonventionella uppslag som främjar skrivandet i stort.”

Magnus besöker gärna skolor och pratar både om läsning och håller skrivarworskhops. Under flera år har Magnus deltagit i läsprojektet Läsning pågår, Stockholms stad erbjuder subventionerade författarbesök.

Berättelsens struktur

Skall författaren bestämma slutet först? För många elever kan det vara ett sätt att inte tappa den röda tråden. För att behålla läsaren, se till att det finns hinder på vägen. Veronica Grönte visar en  modell för detta på sidan Makete.  Veronica har också en sida där hon berättar om ett klassiskt dramaturgiskt upplägg, ta del av en föreläsning om dramaturgi på Multimediabyrån och underbart roliga filmer på You Tube som alla följer det klassiska upplägget, se ec. LottoÅke ( reklamfilm av Troell) eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar , om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses. Veronika delar frikostigt med sig av konkreta uppgifter för små och stora skrivuppgifter på Maketesidan

 

Berättarövningar för att komma igång

Övning 1, Helklass/ grupp En-ordsberättelse , skicka runt flera varv. Sedan fullfölja berättelsen. Berättelser som finns i rummet. Samma upplägg kan vi använda för att skriva sagor, skriva brev. Övningen hjälper till att ger riktning.

Övning 2, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass. Vi fick tidningar och en sax var och en. Uppgiften var att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams?

Övning 3, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass . Dagboksanteckning från mötet, hur skriver den här personen dagbok?

Övning 4,  Sexordsberättelse, Ernest Hemingway skrev en gång en berättelse som han tyckte var det bästa han någonsin åstadkom. ”For sale: baby shoes, never worn.”

Övning 5, Berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      
       

 

Karaktärer i berättelsen

Skall man bestämma sig för berättelsens karaktärer är det många frågor att besvara innan man sätter igång. Yrken, familj, intressen spinner ihop personen. Principen är att man skall ta små steg. Sedan ordna ett möte. Var kan de ha träffats?  Var är det här? Hur har det gått till , det måste hända något.

Magnus menar att Jag är det viktigaste instrumentet för en författare. Låt eleverna fundera över vilka böcker de gillar? Inspirera dem att läsa om och om. Knycka och göra det de gillar i andras texter till sitt eget.

 

 Hur skriva repliker?

  • Låt personerna prata på, redigera sen.
  • Använd sa och frågade vid anföringdvs  Undvik att skriva sa hon med eftertryck, eller argt eller sarkastiskt. Texten ska i sig uttrycka det här. Gestalta det. Inte heller skrek hon, väste hon, deklamerade hon…
    — Jag hatar dig, sa hon.
    — Jag hatar dig jag med, svarade han.
    — Vet ni vem som hatar mig? frågade lillbrorsan.
  • Undvik utropstecken – det ska bara vara där när det är nödvändigt.
  • Aldrig fråga svar:
    — Vem är du?
    — Bosse.
    — Vad gör du här.
    — Spelar bowling
    — Får du vara ute så här sent?
    — Ja.
    — Var är din pappa då?
    — Hemma…

Utan:
— Du får inte vara här så här sent

— Jag är bättre än dig i alla fall.

— Din pappa borde hålla ordning på dig.

— Du ska inte bry dig om min pappa.

— Vad heter du?

— Jag har gjort trehundra poäng en gång, det har inte du.

— Du svarar inte på min fråga.

— Inte du heller.

 

  • Undvik På tal om det-vändningar.

— Jag har världens största samling av modellbussar, sa hon.

— Ja, apropå bussar ja, sa han. Vet du att jag ska resa hem till mamma i helgen?

 

  • Undvik små ord, och hälsningsfraser.

— Hej det är jag. Hur mår du

— Jag mår bra… och du då?

 

  • Utveckling – inte omtagningar:

Har de som pratar nått klimax så ska man inte börja om igen.

— Vill du vara snäll och flytta på dig. Jag ser inte.

— Nej.

— Varför inte då.

— Jag har betalat dyrt för den här biljetten

— Du är väldigt självisk. Jag har betalat lika mycket, och ser inget för din hatt.

— Tror du jag bryr mig?

— Ska vi gå ut och göra upp om det?

— Gärna, om du törs.

— Jag kan slåss här inne om du vill?

— Nu?

— Självklart. Du får slå först…

 

  • Påstå istället för att fråga.

— Det här är visst vägen till Paris.

— De säger det.

— Då är det lämpligt att fortsätta på den då.

— Om det är dit du vill.

 

  • Vad vet de som pratar med varandra om?

´Äkta makar behöver inte tala om för varandra var deras dotter går i skolan

Två poliser behöver inte förklara för varandra vad fängelse är.

Bosse Parnevik berättar inte för Larry Normans fru att det är Larry Norman som ringer

 

  • Ett gräls struktur:

Generellt till personligt
Om saker, sedan handlingar och sist om egenskaper.

— Den här strumpan ligger alltid här.

— Släng den i smutsen då.

— Du är så lat.

— Du är latare

— Du är precis som din mamma

— Du är en egoist som inte tänker på andra.

 

Första delen i Magnus författarskolan handlade om:

En checklista för redigering, hur vi arbetar med det enklaste, textens yta. Här finns författarskola 1
Magnus Ljunggmarks webbplats
De workshop som Magnus hållit i att skriva för lärare har skett inom ramen för  KUL1415

de2c279bf3eb244c206bd78d24cca6e6

 

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder