Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
goda gåvor

En lärares resedagbok från Uganda

Poverty! Poverty! Poverty!

Orden upprepas av den tyska journalisten med medlidsam blick. Jag möter denna journalist under en schimpanssafari mitt i Kibale Forest National Park i Uganda. Hon skriver reportage om resor i Uganda och när vår schimpanstrekking avrundas med en promenad tillbaka till våra bilar frågar journalisten vilken lodge vi tillhör och vilken safari som väntar mig och min mamma som jag reser med.

Alex 33

-Well, we’re not here for the safaris…säger jag lite ursäktande. Fortsätter och försöker beskriva att jag inte valt att resa till Uganda för den fantastiska naturen och alla djurarter utan för att uppleva ”livet” i Uganda och att jag ska besöka olika skolor, aktivitetscenter och familjer.

Det är då orden Poverty! Poverty! Poverty! ekar från journalisten. Där och då stod jag bara still och nickade, lät henne berätta om sina egna upplevelser av skolbesök och hur fruktansvärt hon upplevt det och därför nu endast gör safaris.

Jag och min mamma sätter oss i den låga vita Toyotan och blickar upp och vinkar artigt adjö till journalisten och hennes två följeslagare i den höga Jeepen.

I bilen snurrar tankarna samtidigt som vi rullar förbi vackra landskap av människor som bygger sina lerhus, bär på gigantiska korgar med ris och människor som fraktar sitt liv på cyklar. Vi skrattar åt babianerna som passerar över vägen med sina rosa rumpor.

Vad är det egentligen som driver mig att uppsöka dessa platser? Vad lägger jag för innebörd i ordet fattigdom? Jag har inget exakt svar men jag vet att jag drivs av att uppleva nya platser som skiljer sig mycket från min egen värld och jag vet att jag inte är här för att titta på fattigdom.

Alex 34

Jag och min mamma reste runt i Uganda i 15 dagar under februari 2019. Första åtta dagarna reste vi med Deep Travel som är ett litet, mycket personligt och flexibelt resebolag som skräddasytt och verkligen gjort vår resa oförglömlig. Moa Ulander som driver resebolaget är från Sverige men lever med en ugandisk man sedan många år tillbaka i Uganda. Vår resa var upplagd utifrån våra personliga önskemål och intressen med matlagningskurs,

Alex 35B

olika studiebesök på skolor samt guidad tur av en lärarstudent på ett universitet. Vi besökte Zigge House ett aktivitetscenter för barn vars familjer saknar ekonomiska resurser. Vi gjorde schimpanssafari och safari i Queen Elisabeth park. Förutom allt detta har Moa guidat oss och lärt oss allt. Vi har hängt med på lokala gymmet, klubbar och träffat massor av gästvänliga människor.

Alex31

Sista veckan var vi i Kampala där vi besökte en skola som drivs i Kampalas slumområde samt fick träffa olika familjer som jobbar och bor i slummen. Vi gjorde även en guidad tur genom staden på motorcykel och avslutade guidningen med en oförglömlig helkväll på Ndere Cultural Centre där olika danser från ugandiska stammar presenterades under bar himmel.

I det här blogginlägget kommer jag berätta om ett studiebesök på grundskolan Sky Is The Limit. I nästa inlägg kommer jag skriva om besöket på aktivitetscentret Zigge House som drivs genom Sponsor Light. I tredje och sista inlägget får ni följa med till Ugandas huvudstad Kampala och besöka en skola som ligger i slummen.

Om du är intresserad av att själv göra en personlig, skräddarsydd resa så rekommenderar jag varmt att ta kontakt och resa med DeepTravel. Information finns på hemsidan www.deeptravel.se eller mobil: 0761370677.

Alex 50aFP_Rxenzori_view_1920

Har du andra frågor eller funderingar kan du maila mig: alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

Besök på Sky Is The Limit School

Skolan ligger i Fort Portal och är en, som vi i Sverige skulle kalla, grundskola. Skolan grundades 2006 och här går nu ca 400 elever. Sky Is The Limits grundare och rektor heter  och hon främjar barns möjlighet att gå i skolan vilket gör att hon tillåter elever komma och delta i undervisningen även utan skoluniform. Skolan ordnar även skollunch för alla elever vilket är ovanligt på skolor i Uganda. Även stöd med skrivböcker och pennor som annars köps av barn och familjer själva. En stor del av barnen som går på Sky Is The Limit kommer från familjer med mindre ekonomiska möjligheter och många av barnen har även rektor Rose som fosterhemsbarn.

Lärarkåren på Sky Is The Limit School. Längst ut till höger har vi grundare och Rektor Rose.

alex1

Klassrummen

alex3

alex2

Skolans bibliotek och rektorsexpedition

alex4

Ett skepp kommer lastat

Skolbesöket är så inspirerande och vi blir så varmt välkomnande och insläppta i varje klassrum. Energin och glädjen dessa elever har över att gå i skolan smittar verkligen snabbt av sig. Efter rundvandring blir vi inbjudna i biblioteket/rektors expedition för lunch och samtal.

Jag blir väldigt positivt överraskad när jag möts av alla böcker som finns på skolan. Även personalen på skolan är noga med att visa upp att de satsar på läsning och är stolta över de fyllda hyllorna. Men ju längre vi kommer i samtalet kring böckernas betydelse börjar det kännas lite olustigt. Rektor Rose berättar att en kvinna från England valt att skeppa över stora delar av alla dessa böcker som en gåva, ett bistånd. Självklart i god avsikt. Denna välvilja kan dock fungera i motsats när en tittar lite närmare på böckerna.

Att aldrig få identifiera sig med karaktärer

alex6

Alla böcker, många även av äldre årgång, är skrivna ur ett engelskt perspektiv och sammanhang. Berättelserna handlar om vita barn i ett europeiskt samhälle. När barnen här ska läsa dessa böcker kan det uppstå en mängd lässvårigheter på grund av att ord och begrepp inte kan härledas till barnens vardag och liv i Uganda. Både ord och bilder skapar svårigheter i läsförståelsen och läsupplevelsen blir då krånglig och upphackad som i sin tur skapar olust att fortsätta läsa.

På ett sätt kan en välja att se att dessa böcker ger barnen möjlighet att utveckla sitt språk och få förståelse för andra levnadsvillkor genom berättelserna men när det bara är dessa karaktärer och miljöer barnen möter i litteraturen anser jag att det inte är utvecklande. Att aldrig få identifiera sig med karaktärer eller att få se någon som liknar en själv bli representerad i böcker är inte positivt för självbilden.

Samma brist på representation i arbetat med nyanlända i Sverige

Vi pratar vidare om det komplexa i att få gåvor som kanske inte är så bra för barnen men att alla samtidigt är tacksamma för att få just böcker. Jag beskriver likheter jag upplever med bristen av representation när jag arbetar med nyanlända i Sverige. Vi möts i mycket intressanta samtal kring pedagogik där inne i det lilla rummet fyllt av gamla engelska böcker och väggar fyllda av citat. Vi drömmer om ett framtida projekt där alla de pengar det kostat att skeppa böcker över halva jordklotet istället ska gå till skrivprojekt på plats där eleverna få vara medskapare till berättelser med ugandiska författare. Vi pratar även om drömmen att ta fram litteratur på elevernas modersmål. I Uganda är engelskan officiellt språk men alla har även ett stamspråk och som Moa och Rosie berättar så finns det ca 49 olika stamspråk i Uganda.

alex8

Bistånd och goda gåvor är en komplex fråga

Så varför vill människor från en helt annan plats med helt andra levnadsvillkor fylla på deras hyllor med böcker de själva inte längre vill använda? Personligen tror jag det grundar sig i ett bristperspektiv. Att se och utgå ifrån vad som skiljer sig från vårt samhälle…Här tror jag det är viktigt att se resurserna. Bara för att det finns ekonomisk fattigdom betyder det inte att människornas tankar och idéer är fattiga. Under vår resa har jag fått tänka om flera varv. Så många gånger jag själv tänkt tanken att jag vill ”hjälpa och stötta” på olika sätt som verkligen inte varit några långvariga lösningar utan faktiskt när jag tänkt efter endast hjälpt mig och mitt samvete. Innan jag åkte hade jag fått tips att ta med mig pennor som jag sedan kunde dela ut på gator till barn som behövde till sin skolgång. Självklart packade jag nöjt ner mängder med överblivna pennor från mitt hem. Lika bra kändes det dock inte när jag i samtal med Moa förstod att just dessa pennor gör att barnen inte går i skolan utan hamnar ute på gatan för att sälja dessa pennor vidare så familjen kan få in pengar. Mina pennor som skulle bidra till en bättre skolgång förvandlades plötsligt till att ta barnen ur skolan. Bistånd och goda gåvor är en komplex fråga helt enkelt. Men samtidigt ganska enkelt på ett sätt. Att lyssna på människor som bor och verkar i landet och att det är deras behov och önskningar som är i fokus och inte vad vi tror att dessa människor behöver utifrån vårt levnadsperspektiv. Och att frakta dessa gåvor från Sverige är ju onödigt när du kan köpa pennor och material i Uganda och bidra till deras ekonomi.

Skolgården är full av nyfikna och aktiva barn.

alex7

Här är skolköket där lunch lagas.

alex9

Eleverna får sin lunch serverad.

alex10

”Speaking garden” är något som utformats på skolan tillsammans med Moa Ulander som varit med och utvecklat skolan sedan 2007. Det innebär att skolan använder skolgården och byggnaderna som läromedel. Ett multimodalt lärande helt enkelt.

alex12

Alex13b

I lärarens pratbubbla står det: ”Education adds years to life”

alex14

Väggar är dekorerade med förhållningsätt och uppmaningar som en del i ”Speaking Garden”.

alex15

Läsprojekt

DEAR är ett läsningsprojekt där det handlar om att uppmuntra till läsning en stund varje dag ”Droppa allt annat och läs”. Här uppmärksammades all läsning och förståelsen inför att vi möter texter överallt i vardagslivet. Att om du inte äger en bok kan du läsa på skyltar, på varor i affärer, på bilar, bussar, överallt bara du söker texter, bilder och läser en stund. Detta görs av alla på skolan, elever och personal och även vårdnadshavare uppmuntras att delta.

alex 43

Dramaövningar

Jag fick möjligheten att hålla en workshop med dramaövningar. När jag förklarade för eleverna att vi skulle göra en övning som jag brukar använda musik till men inte kommer ha möjlighet till det nu erbjuder två elever sig att spela på trummor. Så där och då gör vi övningen till egenkomponerad musik. Som pedagog i den situationen kändes livet lyxigt och lite extra meningsfullt.

alex21

Förutom alla intressanta samtal, fina möten och kreativa lektioner fick vi vara hedersgäster inför uppträdanden som de endast repat in för vårt besök. Dans, sång och tal hölls med full koncentration och seriositet.

Vi lämnade Sky Is The Limit fulla av hopp inför framtiden.

Alex22


Alexandra Ljungkvist Sjölin


Alexandra är lärare i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium, teater- och dramalärare och verksamhetsledare för teatergruppen Verket.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev