Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
identitet

En föreställning som skapar nytänkande och medkänsla hos publiken

eng skola

Fyra elever delar med sig av upplevelsen av att vara med på genrepet av föreställningen Hedwig and the Angry Inch :  Hanna och Fedelia, från Internationella Engelska Gymnasiet och Ella och Julius  från Södermalmsskolan.

Hanna och Fedelia 

Utan förkunskaper om vad vi snart skulle se, satte vi oss förväntansfulla i Göta Lejons teatersalong. Pjäsen introducerades med en snabb förklaring om var vi befann oss och vilket årtal det skulle föreställa. Efter det gör Hedwig en storslagen entré och lyser upp scenen med ett coolt musiknummer.

Genom föreställningens gång får vi följa kampen och se det svåra i att hitta sig själv och sin sexualitet. Som en liten pojke, utan den moderliga kärleken som ett barn behöver, dras Hedwig, då kallad Hansel, in i något han inte kan kontrollera eller förstå sig på. Han upptäcker kärlek och sex, vilket förändrar honom och hans syn på livet. Denna nya insikt fyller honom med glädje, den får honom att känna känslor han aldrig känt förut och får honom att ändra hela sin identitet. Men han upptäcker snabbt att även kärleken har sina baksidor. Han blir besviken, utnyttjad och ensam genom historien. Vi tror att när Hedwig träffar sin första stora kärlek eller som hon uttrycker det, sin andra halva får hon för första gången bekräftelse och uppfylls av en kortvarig kärlek. Det leder till att hon “hoppar på tåget” för att fly från sitt förflutna, och hon gör det utan att tänka efter. Med Hedwig’s syn på livet blir denna tragiska historia skildrad med komiska monologer och storslagna musikframträdanden. Allt detta leder fram till Hedwig and the Angry Inch’s fascinerande berättelse.

Berättelsen visar en kamp som på senare tid har växt fram i samhället. Det gör Hedwig and the Angry Inch till en väldigt aktuell pjäs för flera generationer att se. Berättelsen är inte baserad på en sann historia, men man ser tydligt att pjäsen är byggd på flera iaktagelser av Östberlin under 80-talet. Det som gör pjäsen relevant än idag är att normerna som var som starkast då, fortfarande lever kvar och påverkar oss idag. Normen har alltid inkluderat attraktionen till det motsatta könet och relationen mellan den hetrosexuella cis mannen och kvinnan. Transsexualitet står utanför allt vad normen säger är rätt, vilket bygger upp en skam och en osäkerhet om förhållandet till omvärlden. Hedwig bryter alla normens “lagar” vilket skapar nytänkande och medkänsla hos publiken.

Att som en ungdom idag, få bevittna Hedwig’s svåra livsresa gör att vi kan jämföra samhället nu och då. I Sverige kan vi se märkbara skillnader. Till exempel så är samkönade äktenskap en självklarhet idag, ingen av parterna behöver genomgå identitetsavgörande förändringar för att det ska vara lagligt. Vi har inte samma ramar att anpassa oss efter och vi ställer inte samma krav. Det går dock inte att undgå det faktum att utvecklingen har en lång väg kvar tills vi kan nå ett ultimatum där alla är jämlika. Därför tror vi att många kan känna igen sig i pjäsen.

Sammanfattningsvis tycker vi att förställningen var en cool och annorlunda upplevelse med Ola Salo hårt inlindad i Hedwigs galna karaktär och framförde den på ett underbart och konstnärligt sätt.

Ella och Julius

Jag tycker först och främst att musikalen var jätte bra och att man fick känslan direkt efter musikalen att man ville se den igen. Det som gjorde pjäsen så bra var först och främst att skådespelarna var väldigt bra och dom hade bra kontakt med publiken (speciellt Ola Salo). Pjäsen kändes väldigt levande då man blev en del av den. Jag skrattade mycket och blev väldigt tagen av allt som hände! Det var en bra handling och lätt att hänga med i fast ibland svårt att höra vissa meningar eller ord då det ibland gick fort så man fick lyssna med stort öra så att man inte missade något! Jag tycker att det var väldigt bra uppbyggt på scen med rekvisita som passade bra ihop med historien.
Ella

Ola Salos insats som den alltmer slitne Hedwig ger karaktären en tidigare outforskad vinkel, en attityd och en apati gentemot de många tragedier är en fräsch och underhållande Hedwig. Med nytt material och mindre skådespelare än vad som är väntat ger denna saga en ny intimitet, en värme när man sitter i salongen och hör Hedwig snubbla runt på scenen och återberättar hela hennes liv.
Julius

 

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder
elisabeth.soder@stockholm.se

Inspireras av lyckade Skapande skola-projekt

Kulan har anordnat flera möten för kulturaktörer och lärare där vi har resonerat om varför det är så svårt för kulturen att komma in i skolan. Nu går vi vidare och tittar in till några skolor där kultur används i undervisningen. På Mötesplats Kultur Skola den 24 februari berättar lärare och kulturaktörer om kultur-Skapande skola-projekt inom teater, musik, film och dans.

bild mötesplatsVi har bett dem berätta om ursprungstanken med kulturprojektet.
Vad det blev?
Framgångsfaktorer?
Hur lades samarbetet upp?
Har det satt avtryck i klassen?
Vad skall ni göra annorlunda nästa gång?

Följande Skapande skola-projekt presenteras från scenen:

sprint 3Sprintgymnasiet , Alexanda Sjölin, Aziza Ali och Hanna Roth från Unga Klara berättar om hur de arbetar med nyanlända och i många fall illiterata elever. Projektet utgår från elevernas erfarenheter och drömmar. Alexandra har tidigare skrivit ett blogginlägg om arbetet för Kulan.  Eleverna fick fylla en väska med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi . Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev sedan en kortfilm 

balett 1

Gärdesskolan, läraren Catharina Dreiman sätter tillsammans med sina elever i klass 4 upp pjäsen Den övergivna dockan i samarbete med bildkonstnären Caroline Romare. Ett ämnesövergripande projekt i svenska och samhällskunskap. Via Kulan bloggen har du möjlighet att följa arbetet med pjäsen från ax till limpa, stort och smått, problem och glädjeämnen. Du får konkreta tips på hur du själv kan tänka när du planerar ett dramaprojekt. I vår kan vi se det färdiga resultatet i Gärdesskolans aula.

sorg

Höglandsskolan; kulturombudet Lars  Håkan Larsson presenterar tillsammans med dansare från Dottertumören ett värdegrundsprojekt med dans och bild. När det värsta händer? Hur tar vi upp det i skolan och i klassen? I ett blogginlägg berättar Lars om hur de arbetade med sorg och saknad.

Högalidskolan3

Högalidsskolan, läraren Cecilia Askesjö och filmpedagogen Helen Berg berättar. Kulturprojektet inleddes med en halvdags workshop. Eleverna fick göra porträttfilmer med identitetstema. De filmade med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev lyckat och fortsatte under hösten. När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Läs om projektet på Kulanbloggen

axelsson

Östermalmsskolan tillsammans med Svenska Gospelverkstaden. Med Skapande skola projektet Keep The dream Alive vill de levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild  och berättelse som redskap. Keep The Dream Alive är en resa genom den musiken och historien. Från work songs och spirituals på slavfälten, via frihetsånger på gatorna och gospel i kyrkorna i 60-talets USA, till nutid och låtar som eleverna själva väljer. Allt vävs ihop till en föreställning som berör. Keep The Dream Alive har fokus på grundläggande värden enligt Lgr 11 och öppnar för ämnesintegrering mellan många olika ämnen, t ex historia, samhällskunskap, svenska, engelska och musik.

axelsson 2

Och mycket mer

Under kvällen kommer det att finnas tid att gå runt och titta på andra Skapande skola projekt som presenteras och så klart äta tillsammans med lärarkollegor och kulturarbetare för ett gemensamt utbyte av kultur i skolan. Kvällen inleds med en mingel- och mat-timme som ackompanjeras av musikerna Matti Norlin som spelar Kitchen sink blues. . Programmet från scenen pågår mellan 17.00 -20.00 med en rejäl kaffepaus och tid för samtal i mitten.

Anmälan

Kvällen bekostas av Skapande skola och är utan kostnad för skolan men anmälan är obligatorisk

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Samtal och upplevelser om identitet

kärrtrop2


Att prata om värdegrund i klassen för att komma åt grupprocesser och fastlåsta roller är svårt. Kunskap och fakta räcker sällan för att förändra elevernas attityder och värderingar. En föreställning däremot kan på ett helt annat sätt öppna hjärtan och göra att eleverna tar till sig svåra frågor och tänker på ett annat sätt än när de bara läser.  Får de dessutom vara medskapande leder det till en förståelse på ett djupare plan utan att de behöver känna att de avslöjat saker de vill hålla för sig själv.

I det här blogginlägget fokuserar jag på hur vi kan samtala om identitet. Jag börjar med att tipsa om en bok och föreställning av författaren Chih-Yuan för de yngsta eleverna. Därefter tips för alla åldrar, kulturformer och upplevelse eller workshop.

En av alla föreställningar på tema identitet som finns på Kulan

Föreställningen Guji Guji  ställer frågorna: Vem föds jag till? Vem blir jag?

Och hur?Ett krokodilägg råkar hamna i ett ankbo. Ur ägget kommer Guji Guji, en liten krokodil som kommer att växa upp som anka. Varken hans ankmamma eller hans anksyskon har några som helst problem med att han är lite olik dem, utan älskar honom precis som han är. Problemen börjar först när Guji Guji träffar tre vuxna krokodiler som vill övertyga honom om att han inte är en anka utan en blodtörstig ankätande krokodil precis som de. Om likhet och olikheter, kärlek, vänskap och att tänka själv. Den kinesiske författaren Chih-Yuans bok ger oss en helt ny variant av fula ankungen- temat. Arv trumfas över av miljö, mobbing erstts av inkludering och istället för ett förutbestämt öde får vi en huvudperson som genom sina handlingar skapar en egen identitet. Föreställningen spelar på Boulevardteatern och kan bokas med Kulanpremie.

Föreställningen är extra aktuell eftersom författaren fick Peter Pan priset på årets Bokmässa i Göteborg. I samband med ceremonin spelade teatern upp en scen från föreställningen. På bilden ser ni skådespelarna tillsammans med författaren.

IMG_0765

IMG_5324 2

Boken Guji-Guije  finns att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek. På Storyline finns den uppläst och du kan se alla fantastiska illustrationer av författaren.

Mer dans, film, teater, musik och bild på temat identitet

Söker du på ämnesordet identitet på Kulan får du över 30 förslag på kulturaktiviteter, allt från förskola till gymnasium. Alla dans-, musik- och teaterföreställningar jag tar upp har Kulanpremie.

Föreställningen  <3 mig – ung utan pung goes online, en föreställning om unga, sex och internet. På nätet kan vi leka med identiteter, vara anonyma, bli sedda, bekräftade, rika som fattiga – det skiljer sig från IRL. Eller gör det?

 Avklätt och påklätt i konsten på Waldemarsudde,  nakenstudier från sekelskiftet 1900. Om sociala normer, könsroller, makt och identitet.

Barbie-Nils och Pistolproblemet av Teater Barbara.  En tuff berättelse om om hur modig man måste vara för att våga välja att vara den man är.

Workshop med Fanzingo, titta på reklamfilm, kortfilm och utvalda filmklipp och gör pedagogiska övningar kopplat till temat. Syftet är att arbetet kopplas till skolans likabehandlingsarbete och att eleverna får en djupare förståelse för könsroller, genus, normer och identitetsskapande.

Biografen Zita/Folkets bio erbjuder filmanalys , välj mellan sex starkt engagerande filmer – Ida, Girlhood, Franska för nybörjare, Kick it!, Den gröna cykeln, eller Tomboy.

Filmcentrum erbjuder workshops på temat Identitet, genus och självbild – hur ser jag på mig själv och andra?

Cirkus Tigerbrand och föreställningen Institutet för känslomässig forskning på besök. En nyskriven pjäs om känslor, identitet och integritet för barn och unga.

Jag vara Jag,  en dansföreställning av gruppen KolKo Ink. Med eller utan workshop om kropp och identitet, mitt i prick för den identitetsutveckling som målgruppen befinner sig i.

 Kameleonten-Identitet lärare pjäsen ingår i Teater De Vills fleråriga Identitetsprojekt som på olika sätt lyfter frågor kring identitet, självbild, självkänsla och självförtroende.

Kamratstödjaren  av Fria Teatern.  Erik går i 9:an och är killen som får 34 rosor på Alla Hjärtans Dag och ska bli hockeyproffs. Han gör alla till lags och har blivit vald till kamratstödjare. André går i 7:an. Han skulle helst vilja hoppa över högstadiet. Det enda han har lärt sig är att gråta utan att det syns. André och Erik är fångar i en värld av normer, förväntningar och ideal. Vad blir priset för att få leva det liv man vill?

Kapten Klänning – från brottsfall till pjäs  Dramatikern Cristina Gottfridsson föreläser om sitt arbete med pjäsen Fallet Kapten Klänning om länspolismästaren och serievåldtäktsmannen Göran Lindberg. Identitet, genus, klass, maktordning, ordningsmakt.

Maria Johansdotter 1702. En transpersons livsöde . En transpersons livsöde. En rockstjärna på 1700-talet. Nyckelharpspelaren Maria levde sitt liv som Magnus i Stockholm. På scen finns endast en berättare, en musiker och två stolar.

Teater De Vills föreställning Stoneface/Duckface handlar om att söka efter sin identitet, om pubertetens konsekvenser, känslan av att stå utanför och rädslan över att bli avslöjad!

Vitsvit,  Ilska, anpassning, uppror! Unga Klara dramatiserar och spelas Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit.Identitetssökandet är som starkast i tonåren, men det upphör aldrig. Under livets gång fortsätter vi att söka efter oss själva, vilka vi är och vad vi kommer i från – vi växer in i ett samhälle.

Missa inte: KUL1415 och Kulan  på sociala medier

Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

Elisabeth Söder

Skapande skola i praktiken

Fruängens skola arbetar med identitet, genus och självbild 

ur filmen Tomboy

Filmpaketet “Identitet, genus & självbild” är ett av de paket som FilmCentrum erbjuder, som kan finansieras med Kulturrådets stöd för Skapande skola. Just det här paketet syftar till att få elever i högstadiet att reflektera kring hur genus skapas
och återskapas i samhället. Med film som verktyg får eleverna fördjupa sig i
ämnet, träna sin analytiska förmåga och synliggöra normer och föreställningar
som omger oss. En av de lärare som fastnat för upplägget är bildläraren
Katarina Zaguri Trancher som nu har bokat och genomfört projektet för en andra
gång, med årskurs 8 på Fruängens skola.

Projektets tema är kopplat till skolans likabehandlingsplan – som Fruängens skola jobbar med konstant – och själva uppgiften, att använda film som verktyg, är direkt kopplat till kursplanen i bild. Katarina förklarar:  “Högstadiet är en väldigt identitetssökande period, och då är det extra viktigt att prata om olika roller, som ofta är kopplade till kön. Vi måste prata om att det är okej att vara precis som man vill, även om det är utan- för normen och om hur man ‘ska’

vara. I längden tror jag verkligen att alla skolor skulle tjäna på att jobba
intensivt med detta tema, det är otroligt viktigt.”

I framtiden planerar Katarina att ta in fler ämnen, och på så sätt göra projektet ännu större. –Kanske man kan koppla in svenskan också? Då kan de få förbereda sina manus ännu mer…, resonerar Katarina.

Med hjälp utav två filmpedagoger får eleverna i årskurs 8 under tre dagar arbeta med projektet. Under den första dagen får eleverna se den hyllade franska filmen Tomboy

(Céline Sciamma, Frankrike 2011). Filmen är som en modern Dårfinkar och dönickar (Rumle Ham- merich, Sverige 1989) och handlar om en tjej som flyttar till en ny stad där hon av en slump utger sig för att vara “Michael”, vilket snart får en rad konsekvenser. Redan under filmens första scen hör man hur eleverna viskar till varandra är det en tjej eller kille?. – Där ser man hur man fungerar, att samhället är så beroende av att definiera personer utifrån kön,  säger filmpedagogen Annika Karlsson och fortsätter; om uppdelningen rubbas så uppstår det någon form av förvirring.

Under diskussionen efter filmvisningen har eleverna svårt att bestämma sig för om de ska kalla huvudkaraktären för “hon”, “han” eller kanske “hen”? Diskussionen innehåller både skratt och allvar. Eleverna är engagerade.

Därefter får eleverna titta på utvalda filmklipp, bland annat på reklamfilmer. Hur återskapar de stereotypa könsroller? Eleverna reagerar starkt på en reklamfilm om leksaker, och en elev konstaterar: “alltså egentligen är reklamfilmerna som är riktade till tjejer bara en övning inför ett vuxenliv, de stryker ju med leksaksstrykjärn, lagar låtsasmat, vårdar dockor, och leker med en låtsasdammsugare. Killarna i reklamfilmen leker med helt andra leksaker som tillhör en roligare fantasivärld, varför ska det vara så?”.

När diskussionen är över får eleverna, i grupper, skriva ett manus som berör ämnet identitet/genus/självbild. Det kan bli allt från reklamfilm till reportage, men de flesta grupperna väljer att göra spelfilm, ofta baserade på självupplevda händelser. En elev som åker skateboard vill göra en film om en tjej som skatar. Hon blir hela tiden ifrågasatt och måste “bevisa” någonting i skateparken. En annan grupp väljer att göra en film om en kille som kommer till den nya skolan iklädd en klänning. ”Det är

lättare att komma på ett manus när vi jobbar med ett specifikt tema” säger
Julia Elebrandt som är fotograf i den sistnämnda filmens team. Filmen vill de
döpa till ”Jag är Simon”.

Andra dagen, då alla grupper är färdiga med sina bild manus, går de ut och filmar. ”Det krävdes mycket planeringen för en sådan kort film”, säger Kristoffer Lindbom som spelar huvudrollen i filmen ”Jag är Simon”. ”Det svåraste var att rodda ihop alla statister, och att komma ihåg 180 graders regeln”, fortsätter Kristoffer.

Under dag tre så redigerar varje grupp sin film, och vid dagens slut är det dags för världspremiär!

Karaktären Simon i filmen blir utskrattad av sina klasskamrater, och han slänger tillslut klänningen i papperskorgen. I slutscenen står han och tittar på sig själv i spegeln. Han säger “Jag vill ju bara vara mig själv”. Eleverna jublar när eftertexterna rullar, och när skrattet har lagt sig ekar kanske filmkaraktärens önskan kvar. ”Det var så kul att se klasskompisarnas reaktioner”, säger fotografen Julia.

Förhoppningsvis behåller eleverna genusglasögonen på och vidhåller sitt normkritiska förhållningssätt när de möter andra filmer och bilder framöver!

Författare till inlägget är:

Annika Karlsson är filmutbildad på Fridhems filmlinje och sysslar
främst med dokumentärfilm. Annika har erfarenheter av att filma och arbeta
utomlands och har förutom projekt i bland annat Argentina, även bott och
pluggat i Dublin. Annika är även utbildad projektledare och har ett föredömligt
strukturerat tillvägagångssätt i sina elevprojekt.

Jessica Karlsson är filmpedagog, filmvetare och regissör. Hon har läst
filmveten- skap och studerat praktisk film på Malmö Högskola. I samarbete med
FilmCentrum har Jessica arbetat med ett flertal filmpedagogiska projekt i
skolan. Hon är specialiserad inom genustematik och problematiserar gärna, med
filmens hjälp, föreställningar om kön och identitet.

 

VAD ÄR SKAPANDE SKOLA?

Skapande skola syftar till att stärka arbetet med kultur i skolan. Satsningen avser såväl kommunala som fristående skolor, för åk f-9. Stockholms kommunala skolor har ett särskilt ansökningsförfarande. Information finns på Intranätet. För övriga  söker skolans huvudman hos Kulturrådet.  Målet med Skapande skola är att skolor och kommuner ska få möjlighet att arbeta mer med kultur, ge elever möjlighet att få ta del av olika  kulturformer, möta professionella kulturutövare och själva få ägna sig åt
kreativt skapande. Mer information om Skapande skola och hur man söker stöd
finns på Kulturrådets hemsida

 

 

/Elisabeth

Boka Marhaba Hej! En musikalisk berättelse om vänskap

Marhaba Hej! För endast 20 kr per elev kan du boka platser på en extra skolföreställning den 12 december.
 

När Gabbe en dag får en ny granne Nadin, blir det inte riktigt som han tänkt sig. Nadin är helt helt annorlunda än han själv; pratar högt på ett främmande språk och vill trumma och ha fest när det är läggdags i huset. Kan man vara vänner när man är olika? Är det möjligt att varar lika fast man ser olika ut? Hur gör man för att vara vänner och trivas tillsammans men samtidigt ha respekt för att alla är olika?

Med sång, saz, gitarr, daf och oud berättas historien om en spirande vänskap mellan två mycket olika
personer. Det är en fin och humoristisk föreställning med två samspelta och skickliga musiker.
Föreställningen ger också ett bra underlag för diskussioner om mångfald och identitet.
Medverkande: Nadin Al-khalidi, sång, saz, daf
Gabriel Hermansson, sång, gitarr och oud
Plats: Stallet, Stallgatan 7
Tid: Onsdag den 12 december kl 10
Målgrupp: 6- 9 år

Specialpris: 20 kr/elev, lärare gratis

Begränsat antal platser. Först till kvarn. OBS! Erbjudandet vänder sig endast till elever inom Stockholms stad.

Bokning: adriana.holmberg@lansmusiken.nu tel 08-545 703 16 eller Anita Bohlin tel 08-407 16 09.
Arrangörer: Länsmusiken i Stockholm i samarbete med Stallet, Folk och
världsmusik samt Stockholms stads kulturförvaltning.

Boka i dag!

Uppdatering 121130

Oj så populär denna föreställning är. Kul! Vi lägger till en extra föreställning klockan 13.00 samma dag. Skynda att boka, det finns redan en liten kölista!