Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Jonas Hassen Khemiri

Khemiri och Pichler om arbetsprocessen bakom sin gemensamma film, ”Amatörer”

I en artikel i DN, Två hjärnor en gemensam dröm berättar Gabriela Pichler och Jonas Hassen Khemiri om varför de sökte sig till varandra för ett skrivprojekt. Resultatet visas snart på biograferna, filmen ”Amatörer ”. Blogginlägget har främst kommit till för att tipsa om Gabrielas och Jonas metod för att bygga upp en kreativ tillit. En metod som passar i alla grupparbeten. Inlägget avlutas med tips för att komma ingång med att skriva film med eleverna. Men först, en kort bakgrund till varför Gabriela Pichler och Jonas Hassen Khemiri valde att göra en film tillsammans.

bigOriginal

Gabriella var översköljd med erbjudanden efter det stora genombrottet med filmen Äta sova dö men hon tackade nej till allt eftersom hon ville få en chans att i lugn och ro fundera på hur hon skulle gå vidare. Det var bara en person hon kunde tänka sig träffa, författaren Jonas Hassen Khemiri. Orsaken till det var Jonas roman Ett öga rött  som var en stark läsupplevelse, ”– Jag minns känslan av att vilja återerövra sina föräldrars språk och kultur. Den träffade mig precis rätt, i en ålder då jag drevs av en vilja att nästan överkompensera för mina föräldrars anpassning till det svenska. Min pappa kom från Österrike och mamma är från Bosnien. I den åldern tyckte jag att de hade anpassat sig så mycket till det nya att de nästan utplånat sin egen bakgrund, berättar Gabriela Pichler.”DN

Jonas bok, Ett öga rött finns att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek för pedagoger i Stockholms kommunala skolor.

13011806_O_1-457x640

Jonas berättar i sin tur hur starkt intryck Äta sova dö gjorde ”Jag blev helt bortblåst. Varenda por i mig är liksom impregnerad av vanlig film, vilket gjorde att min hjärna försökte förstå Äta sova dö som en vanlig film. Men filmen hade en hel verktygslåda jag inte kände igen, som om den sa till mig: jag kommer inte att bete mig på det sättet, för jag försöker gestalta liv, inte alla de berättelser som du har sett innan. Det gjorde att Äta sova dö tog sig in i mig på ett annat sätt.”  DN . Jonas tog kontakt med Gabriella och frågade om hon ville göra en film med honom. Och resten är kanske snart historia, kan inte tänka mig annat än de två tillsammans blir ett vinnande team och medverkar till att Svensk film 2018 också blir ett fantastiskt filmår.

Filmen Äta sova dö kan du som är pedagog i Stockholms kommunala skolor låna eller streama från SLI/Medioteket.

Tillblivelsen av filmmanus

Tillsammans med filmens producent Anna-Maria Kantarius har de band till sex nationaliteter vilket underlättade deras önskan att börja filmarbetet med att inventera varandras  erfarenheter och historier. Minnen och känslor som sedan på olika sätt skulle kunna sippra ned i filmen. Utan någon uttalad plan delade de med sig av:  klipp, minnen, bilder, historier, ideér och konst som de stoppade ner i en stor godispåse/ dropbox-mapp i molnet. I mina öron låter som en variant av moodboard.

 

moodboard

Jonas och Gabriellas överenskommelse

Den viktigaste orsaken till den kreativa tilliten var överenskommelsen att inte värdera uppslag. Allt är tillåtet, som Gabriella säger till Jonas i intervjun ” visst, kom med en bra idé men skicka tio dåliga först så får jag flabba åt dig och du får flabba åt mig.”  Istället för att filtrera alla uppslag genom vår inneboende felfinnare så bejakade de sina egna och varandras ideér. Läs hela artikeln två hjärnor, en gemensam dröm i DN.

Trailer för ”Amatörer”

En film som enligt Gabriela är en hyllning till alla småstadsrebeller. Filmen har premiär den 16 mars. ”Välkommen till Lafors! Ett litet svenskt brukssamhälle i desperat behov av nystart. En gnista hopp tänds när den tyska lågpriskedjan Superbilly överväger att etablera sig på orten. 500 nya jobb skulle förändra allt! Nu gäller det att sätta Lafors på kartan meddelar kommunchefen och snart är beslutet om en kommunfilm fattat. Kulturbudgeten är dessvärre slut men kommunanställde Musse får en vågad idé; Vi låter skolungdomarna göra filmen – som ett skolprojekt i demokratins anda! Det är ju modernt, nytänkande – och gratis …” Citat från Triart

Gabriela Pichler berättar om äta sova dö

På en Skolbiodag som Svenska filminstitutet anordnade berättade Gabriella om arbetet med filmen Äta sova dö.

 

Vill du låta dina elever skriva filmmanus?

För några år sedan anordnade vi workshops för lärare i filmens dramaturgi med dramatikern Elisabeth Cronoborg. Det resulterade i två blogginlägg för Kulan, Dramaturgins byggstenar och Den dramatiska modellen.

Vill du ha hjälp att komma igång?

Kulan finns det många filmpedagoger som kan hålla workshops för lärare eller i klassrummet.

/Elisabeth Söder

Jonas Hassen Khemiri om livsviktiga texter

d20 Kulans julavslutning på Dansmuseet hade rubriken Låt musik och dans komma in i skolans textarbete Vi bjöd in författaren Jonas Hassen Khemiri samt läraren Rebecca Eriksson med några av hennes elever från Midsommarkransens gymnasium. Rebecka och eleverna berättade hur de arbetat med artikeln och boken Jag ringer mina bröder. Därefter berättade Jonas om livsviktiga texter. Kvällen avslutades med danceoke tillsammans med ÖFA-danskollektiv. En underbar kväll med ord, mod, blod, mingel, musik och dans P1020689

Så här arbetade vi med Khemiris text

Rebecca berättade hur hon arbetar med svenskämnet som demokratiämne, liksom utmaningen att kunna göra ämnet mer kreativt och lekfullt inom kursplanens ramar. Arbetet med Khemiris text Jag ringer mina bröder fungerade som en introduktion för olika texttyper,  genrekunskap . Artikeln är ett bra exempel på hur en kan hitta rytmen i språket genom att låta eleverna härma andras texter. Rebecca och eleverna samtalar om upplevelsen av textbearbetningen och skrivuppgiften. Momentet inleddes med två andra texter som också ville väcka opinion och påverka, kortfilmerna:  Kära pappa som är gjord av den norska hjälporganisationen Care samt kortfilm Svenne med avsändaren Svenska FN-förbundet. Kära pappa , hjälporganisationen Care Svenne av svenska FN-förbundet

Jag ringer mina bröder

Rebecka och eleverna har arbetat med Jonas artikel Jag ringer mina bröder som han skrev i samband med att en man sprängde sig själv och dog i en gränd i anslutning till Drottninggatan, mitt i julrushen, en dag i december 2010. Därefter fick de lyssna på Jonas uppläsning av sin artikel Jag ringer mina bröder . Artikeln närlästes gemensamt, Lässtrategier, textens innehåll, genre och språk. Meningar som ”Lämna Palestinasjalen hemma” analyserades. Vad betyder ”Palestinasjal”? Olika texttyper diskuterades. skärm rebecca 1 Därefter fick eleverna välja ett ämne som upprör dem i samhället och skriva en artikel om det och härma Jonas sätt att skriva.

skärmklipp rebecca2

En av eleverna delar med sig av sin text: ”Jag ringer min syster och säger: samhället fungerar som en morgontrött tonåring. Varningsklockorna ringer men vi orkar inte ta tag i det. Det löser sig, tänker alla. P1020693

Jonas Hassen Khemiris om litteratur

Texterna som räddade mitt liv, är Jonas Hassen Khemiris samtalsämne för kvällen. Jonas började med att tacka eleverna för att de arbetat med just hans text. Att det känns fint att skrivande blir som en stafettpinne. Att ord är fantastiska för att de överlever oss människor. Jonas berättade om sin första läsupplevelse som han som liten fick via pixi-boken, ”Dun till lillans täcke” och vidare till upplevelsen av att läsa The Outsiders av Susan. E. Hinton som tonåring. (The Outsiders finns att låna i gruppuppsättning på Cirkulationsbiblioteket, läs mer om boken på Cirkbloggen) Upplevelser av ord och förmågan, mycket tack vare sin pappa, att vrida och vända på ords betydelser och innebörd. Han tog ett ord som exempel: Återvändsgränd. Det ordet tyckte hans pappa om. Hans pappa kunde ordet på flera andra språk. Men det var det svenska ordet som han tyckte bäst om. Återvändsgränd. Inte ”dead end street” som är så definitivt uttryckt på engelska. Och andra språk. Att inte komma längre. Död. Slut. Det svenska ordet är bättre. Det tar stopp här, men det finns möjlighet att vända tillbaka. Att återvända. Från gränden. Jonas berättade att alla texter som han har läst under sin uppväxt och som han har tyckt om är texter som möjliggör för läsaren att ”vara i texten”. Att det finns tillräcklig med rum. Att läsa mellan orden och raderna. d31

Texter går också att lyssna på

Jonas kan inte separera böcker från musik. En låt kan vara som en novell. Ett tips han vill ge till lärare är gå in på webbsidan Rap genius . Det är svårt för de flesta av oss att hinna med att lyssna på varje ord i en hiphoplåt men på Rap genius kan vi läsa texten och få en förklaring rad för rad. Där finns det mängder av inspiration kring poetiska grepp med exempelvis homonymer som ofta används inom samtidsmusik och Hip-Hop. Passa på att briljera inför era elever. Ni kommer ”äga” klassrummet. En musiker som är betydelsefull för Khemir är rapparen Nas och 2015 fick Khemri för DN:s räkning åka till Berlin för att intervjua NAS. Vi fick under kvällen lyssna på låten Nas One Love - en låt i form av ett brev till en kompis som sitter i fängelse.

För det är såväl rappare, stå-uppkomiker som dramatiker som ger Jonas inspiration till sitt författarskap. Mod och blod är också viktiga ingredienser. Att på samma sätt som eleverna från Midsommarkransens gymnasieskola få skriva om det som engagerar. Och att få skriva fritt, på det sätt och med den stil som passar en själv.
d3

Får man skriva som man pratar?

En sak som eleverna reflekterade över när Rebecca frågade dem om hur det var att jobba med Jonas text var att de tyckte att det var skönt att få läsa något som är skrivet på samma sätt som man pratar. Och att de sedan fick skriva på ett sätt som de inte brukar få göra i skolan. Jonas mormor var lärare i svenska och han förstod precis vad de menade. Hans mormor hade ofta haft åsikter om hur hans böcker var skrivna. Att det inte var skrivna på ett korrekt sätt. Men Jonas är, liksom sin mormor, envis. Och fortsätter att skriva som han vill. Hans mormor blev mot slutet av sitt liv allt mer glömsk. Men bevisade gång på gång att ord och siffror kan hjälpa oss människor att skapa trygghet och stabilitet i livet. Ett ordspråk som Jonas mormor ofta återkom till, in i det sista, var: ”Jag är inte envis. Men jag ger mig aldrig.” Samtalet avslutades med att vi lyssnade på en rap-version av In the Cemetery Where Al Jolson is Buried av Amy Hempel. Därefter blev det dans. ÖFA danskollektiv bjöd in oss till danceoke. Kulan 2016 avslutades därmed med lite mod, lite blod. Och ganska mycket svett. P1020735

Varför Kulan behövs

Kulan finns för att Stockholms stad vill att alla barn och unga ska få uppleva kultur. Att alla stadens yngre medborgare ska få komma i kontakt med kulturaktiviteter som är för-, med och av barn och unga. Styr- och inspirationsdokument som finns till hjälp i detta arbete är läroplan och programmet Kultur i ögonhöjd. Kulan är ett verktyg som alla i stadens förskolor och skolor kan använda sig av. Läs allt om Kulan på pedagogstockholm.se/kulan. Kulan är inte bara en virtuell plats på webb- och i sociala medier. Kulan ordar också fysiska mötesplatser, där elever, lärare och aktörer från Stockholms fria kulturliv kan mötas för att dela med sig av tankar och idéer kring hur alla barn och unga ska få uppleva konst- och kultur. Vi ses 2017! För Kulan – Monica Eriksson. För att barn och unga växer av kultur. d306 dec 12   d11d10

Inbjudan till Kulans julfest, låt musik och dans komma in i textarbetet

Kulan arbetar för mångfald inom alla områden och vi är glada att ha med läraren Rebecca Eriksson som tillsammans med några elever berättar hur de arbetat med Jonas Hassen Khemiris angelägna artikel ”Jag ringer mina bröder”. Därefter ett samtal med Jonas om viktiga texter och att hitta rytmen i språket. Vi avslutar med en dansfest som gör oss glada och starka.

khemiri 8

Läraren Rebecca Eriksson samtalar med Jonas Hassen Khemri och oss om viktiga tex­ter och att hitta rytmen i språket. Vi får också lyssna på några av de hiphoplåtar som förändrat Jonas liv.

rebecca

På bilden ser du Rebecca och eleverna som håller fram texter de skrivit inspirerade av Khemiris text Jag ringer mina bröder :Jalal Revend Jag ringer samhället ,Linn Aastrup, Jag ringer mina systrar, Tim Gisseman Jag ringer den som vet bäst, Emily Yenidogan, Jag ringer mina systrar, Sara Leijonancker Jag ringer min syster ( Sara är inte med på bild) .

Utdrag från Khemiris text i DN

Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak i går. Har ni hört? En man, en bil, två explosioner, mitt i city.
Jag ringer mina bröder och säger: Nej ingen dog. Eller. En dog. Han dog. Han som inte är vår bror. Men visst. Vissa kommer försöka sammankoppla honom med oss. Hans namn, hans ursprung, hans hårfärg. Tillräckligt likt (eller inte likt alls).
Jag ringer mina bröder och säger: Akta er. Ligg lågt i några dagar. Lås dörren. Dra för gardinerna. Om ni måste gå ut: Lämna Palestinasjalen hemma. Bär inte på någon misstänkt väska. Höj volymen i lurarna så att ni inte blir berörda av folks kommentarer. Blunda för att slippa folks blickar. Viska på tunnelbanor, skratta lågt på biografer. Smält in, gör er osynliga, förvandla er till gasform. Väck ingens och jag menar ingens uppmärksamhet.
Jag ringer mina bröder och säger: Glöm det jag sa. Fuck tystnad. Fuck osynlighet. Gå ut på stan endast iklädda julgransljus. Ta på er neonfärgade overaller, orangea bastkjolar. Vissla i visselpipor. Vråla hål i megafoner (…)
Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak ikväll. Jag kom på tunnelbanan och fick syn på en väldigt misstänkt individ. Han hade svart hår och en ovanligt stor ryggsäck och hans ansikte var täckt av en Palestinasjal.
Jag ringer mina bröder och säger: Det tog bråkdelen av en sekund innan jag insåg att det var min spegelbild.”

danceoke

Kvällen avslutas med  en variant av ”jul-ringdans” danceoke under ledning av ÖFA-kollektivet, en dans som garanterat får med alla upp på dansgolvet. ”att vara alternativt, normbrytande och folkligt på samma gång är ÖFA-kollektivets stora styrka. Vi arbetar alltid normkritiskt och vi är övertygade om att vi måste frångå minoritetstänkandet och istället belysa och ifrågasätta den gällande normen inom en grupp, skola, organisation eller i hela samhället. Som ett konstnärskollektiv med bara kvinnor tar vi oss friheten att utmana det bipolära könstänkandet, vi framträder okommenterat och skapar plats för genusfria upplevelser”.
ÖFA-kollektivet går att boka med Kulanpremie på Kulan.

Välkommen till en kväll där vi vidgar textbegreppet!

Praktisk information och anmälningslänk

Målgrupp: kulturombud, intresserade pedagoger och skolbibliotekarier
Plats : Dansmuseet , Drottninggatan 17
Datum: 6 december klockan 17.00– 20.00. Från klockan 17.00 står en buffé framdukat på Dansmuseet i Bistro Rolf De Maré.
Kostnad: Kostnadsfritt för pedagoger i Stockholm. Finansieras av Kulan.
Information: Elisabeth Söder ,telefon: 08–508 33 822 E-post: elisabeth.soder@stockholm.se
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101447  Begränsat antal platser, först till kvarn  

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se