Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Jordi Almeida

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Självklart är det stimulerande att även få in dramalärare i klassen som komplement. På Kulans sida med rådgivare hittar du kontaktuppgifter till dramatiker och dramapedagoger. Du kan också få tips på en mängd  dramaövningar på webbsidan Dramaövningar .  I blogginlägget publicerar jag några filmer från våra dramaövningar. Tanken med att visa filmerna är att ni förutom att få övningen gestaltad även skall kunna iaktta Jordis aktiva ledarstil. Tack alla kulturombud som generöst ställde upp på att bli filmade! Har du missat första inlägget från Jordis workshop? Det finns här: Dramaövningar i klassrummet ? Del tre från Kulans blogginlägg med Jordi kommer att handla om kunskapsrelaterade dramaövningar.

Träna lyhördhet

Vi fortsätter med enkla dramaövningar för att värma upp klassen. En uppvärmningsövning som går fort är räkna till 10. Tio deltagare ställer sig i en ring och skall räkna till 10 utan att kommunicera med varandra om vem som skall börja och vem som kommer säger nästa siffra. Syftet med övningen är att arbeta med lyhördhet och känslan att vara en del i ett sammanhang. Vår grupp klarade uppgiften med bravur på andra försöket.

Skapa en tillåtande stämning i gruppen

När vi skall göra att grupparbete krävs det att vi bejakar varandra för att få upp att få fram många idéer. Då kan det vara bra att mjuka upp gruppen genom att göra ja-leken. Den tar inte många minuter från lektionen. Som en introduktion till ja-leken och följa John fick vi börja med att vända på det och säga nej till alla förslag. Trots att vi visste att det var en övning kändes det hårt att få nej på våra förslag.

Nej-leken

Ja-leken eller Följa John

Vi delade snabbt in oss i grupper om tre eller fyra med roterande ledarskap. I övningen är det viktigt att inte tänka, vi gör rörelsen tills vi får en ny impuls, byter ledare men stannar inte upp. Tempo, tempo, tempo är en nyckel för att det skall bli bra gruppdynamik. Om eleverna stannar upp och tänker blir det prestationsinriktat.

En bejakande övning som gjorde oss varma och glada. Jordi berättade att han ibland bara nämnde ja-övningen utan att göra den i klassen för att de skulle komma ihåg vikten av generositet och öppenhet mot varandra. Det är också en övning i att lita på sina impulser. Så fort vi börjar att stanna upp och tänka förlorar övningen i värde. Övningen går bra att utveckla genom att ledaren lägger till uppgifter, att de skall styra med huvudet, magen , höften exempelvis.

I övningen försvinner för en stund klassens gruppindelningar vilket också är positivt.

Kreativitetsövning med högt tempo

Blocket uppvärmningsövningar avslutade vi med en kreativitets övning som även den även den byggde på snabbt tempo.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Dramaövningar i klassrummet med Jordi Almeida

Du har börjat arbeta med en ny klass och märker att det är en trist stämning i gruppen. Det finns några självutnämnda ledare och en tyst majoritet. Hur skall du arbeta för att få gruppen trygg och att eleverna är schyssta mot varandra? Vi som var med på Kulanträffen med läraren Jordi Almeida har ett förslag. Pröva några enkla dramaövningar.

P1020750

Att drama påverkar klassrumsklimatet styrks också av internationell forskning. I en artikel i Sydsvenskan med rubriken, En satsning på drama ger mer rörelse under skoldagen plus lugnare och tryggare elever finns följande citat ”På en OECD-blogg beklagar forskare att drama och teater används i så liten utsträckning i skolan, trots de starka belägg som finns för att drama stärker elevers läsande, skrivande och textförståelse. Finland, som ju ofta betraktas som ett föregångsland i skolfrågor, har i sin senaste läroplan för grundskolan skrivit in drama som arbetsform inom i stort sett samtliga skolämnen. Att införa drama på schemat har alltså potential att bidra till ökad samarbetsförmåga och kreativitet, stärkt språkutveckling och fördjupat lärande inom olika ämnen – i kombination med mer rörelse under skoldagen.”

Jordi Almeida är lärare i engelska på Sturebyskolan men han är också utbildad skådespelare och det är kunskaper från den utbildningen han tagit med in i klassrummet. Inom teatervärlden vet alla även demonregissörer vikten av en trygg ensemble och många repetitionsveckor läggs på att bygga den kokongen.

Dramaövning 1

Efter en inledande uppvärmningsövning gjorde vi ”Ta och få ögonkontakt-övningen. En enkel övning som ledde till många leenden. Jordi betonade kvaliteten av att det är klassens lärare som leder övningarna. Vi kan göra något som en tillfällig lärare/kulturaktör inte kan göra genom att vi har en långsiktig relation och att vi känner eleverna.

Telefonkompis

När Jordi tar emot en sjua inleder han terminen med en telefonkompisövning.  Jordi och klassen mentor väljer ut två och två elever som under en veckas tid skall ringa till varandra. Tips på vad de kan prata med varandra om kan vara är : intressen utanför skolan, hemlis som ingen vet. Telefonkompisen skall vara någon som de inte umgås med varje dag. Eleverna skall hitta en tid som kommer att fungera under hela veckan. Det skall vara samtal så SMS är inte tillåtet. I slutet av veckan lämnar eleverna in en lapp till mentor där de berättar vad de fått för uppfattning av telefonkompisen under veckan som varit och berättar något bra med hen som de inte upptäckt tidigare. Det skall så klart bara vara positiva saker. I början av läsåret kan det räcka med att de kollar läget med den andra men längre fram på terminen går det att lägga till ämnespecifika uppgifter de också skall tala om.

För att övningen skall bli bra är det viktigt att lärarna signalerar att det är en viktig övning. Övningen går inte ut på att alla skall vara bästis med varandra men den och andra dramaövningar leder till större tolerans och trygghet i gruppen enligt Sturebyskolans lärare.

Röstövningar

Många av oss lärare och elever fastnar i ett för högt tonläge, Jordi visade en övning som vi kan göra själva för att hitta ett tonläge där rösten ligger bekvämt. Både för att spara på våra stämband och nå ut i klassrummet.  Jordi demonstrerade på sig själv med en glaskaraff för munnen. Ett annat tips var att pröva olika tonlägen i duschen. När rösten studsar tillbaka har vi hittat vår optimala tonläge. När du pratar i det tonläget blir du inte trött.

Vi vill använda drama i klassrummet för att:

P1020747

Förslag från deltagarna på vad sätt de ville använda drama i klassrummet.

  • För att skapa sammanhållning, när vi arbetar med drama i gruppen blir vi en del i ett sammanhang.
  • Arbeta med lyhördhet
  • Uppmuntra mod, våga följa en impuls, våga prova
  • Använda oss forumteater
  • Arbeta med processteater för att bearbeta det vi läser i dramaform, det går utmärkt att dansa dna-spiralen och när eleverna gör det har de verkligen förstått, inte bara lärt sig innantill.
  • Gestalta bilder och text, vilket leder till en förstärkt upplevelse. Utgå från Mona-Lisa och be eleverna gestalta vad som hände precis innan, sätta sig in i olika författare, vad säger August Strindberg i den här frågan?
  • Arbeta med konstnärliga kvaliteér, estetiskt lärande
  • Få in nyanlända i gemenskapen.

Ja det var många önskemål och alla han Jordi inte med att beröra. Vi behöver nog minst en till träff för att få höra hur vi kan få in nyanlända elever i klassgemenskapen. Något som Jordi arbetat mycket med de senaste åren. Förra våren utmynnade ett år med dramaövningar på Dansens hus, eleverna spelade upp föreställningen Signalfel . ”40 högstadieelever på Sturebyskolan, svenskfödda och ensamkommande, har jobbat med en teaterföreställning under våren. Ämnet för pjäsen är kommunikation och missförstånd – knäppa, vanliga, ovanliga och onödiga missförstånd.– Helt enkelt när kommunikationen havererar. Som den kan göra ibland” säger Jordi Almeida i en intervju med lokaltidningen

Nästa blogginlägg med drama i klassrummet

Det andra blogginlägget  från kulturombudsträffen med Jordi Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama  tar vi med fler av övningarna vi gjorde som exempelvis , ja-leken och Följa John.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Drama underlättar språkinlärning

Arbetsprocess för att arbeta med drama

När jag började som lärare på Sturebyskolan och skulle hålla min första lektion var jag nervös. Hur skulle eleverna vara mot mig? Vad skulle de säga? Men när lektionen väl började märkte jag att väldigt få elever överhuvudtaget ville prata eller svara på frågor. Hur skulle de då lära sig ett nytt språk? Det var då jag förstod att jag måste hitta andra sätt att undervisa på, berättar Jordi Almeida, lärare i engelska på Sturebyskolan.

Jordi medverkar i Kulanträffen den 9 februari. Jordis elever kunde läsa och skriva engelska men ändå inte använda sig av språket. Han fick dem att pröva att jobba med kroppen; med rytm, rörelse och ord — och nu talar de ledigt. Han jobbar ämnesintegrerat med många ämnen.

jordi

Tips inför att skriva dramatik

Instruktioner som Jordi ger sina elever: Se till att göra förarbetet ordentligt! Det gör att det blir mycket lättare att jobba med scenen sedan. Beskriv så mycket ni kan.

  •  Kom ihåg att en scen inte behöver börja med, ” hej vad heter du?” Utan kan vara mellan människor som känt varandra i många år. Se till att din karaktärs intention är tydlig för dig själv. Då blir det lättare för er att skriva scenen samt för publiken att förstå vilka ni är och vad scenen handlar om. Bygg upp scenen i tre faser, en introduktion, en höjdpunkt och en vändpunkt/avslut. Scenen ska vara 4-7 minuter lång, varken mer eller mindre
  • Vad? Vad handlar er scen om ? Vad hände innan scenen börjar och vad händer efteråt?
  • Vem?  Vilka är karaktärerna? Vad har dom för intressen? Hur gamla är dom? Hur ser dom ut? Är de tjocka, smala? Har de mycket muskler? Är de svaga? Har de något handikapp? Är de sjuka, lyckliga, ständigt rädda, tuffa, har de långt/kort hår, tatueringar e.t.c.. Hur går din karaktär? Om din karaktär vore ett djur, vilket skulle han/hon vara? En elak person kan t.ex. liknas vid en orm eller ödla och kan till och med röra sig lite som en sådan. En rädd och stirrig person kanske liknar en ekorre i sitt sätt att vara. En person som både är elak och rädd och alltid vill komma undan, kanske bättre som råtta. Använd fantasin.
  • Vilken tid? Varför är ni där, vad har era karaktärer för intention/avsikt, vad vill de uppnå i scenen? Vill de såra, berätta något jobbigt, att se till att den andra karaktären inte lämnar rummet, att inte avslöja att din karaktär är kär i den andra karaktären, att stjäla något ur rummet utan att han/hon märker något?
  • Vad finns det för hinder för att kunna fullfölja karaktärens intention? Om en kamraten vill berätta för sin kamrat att han/hon är homosexuell, så kan ett hinder vara att kamraten har homofobi.
  • Vilken plats ? Är ni ute, inne, hos vem, hur ser platsen ut där ni är? Rita gärna!

Exempel på dramaövningar

följa john

De börjar alltid med olika uppvärmningsövningar för att skapa en förståelse för vad som krävs för att en scen skall bli bra.

1: övningen.  Syfte med övningen, nu har vi en scen, men vad vill karaktärerna? 

Eleverna i en ring och två frivilliga inne i ringen. Instruktioner: Person A skall jaga person B. A är handikappad och haltar och B har den egenheten att han spyr om han springer för fort. Uppgiften är löst när  A får fatt i B. Efter en stund så bryter Jordi och ställer frågan till gruppen, ”varför jagar A B” ? Olika förslag som ex.vis våldtäkt, ta pengar. Gruppen enas om att B tagit pengar eller sak från A. Jordi  pratar om hur man kan vända förloppet för att strama åt det dramaturgiskt , vad händer om A tappar något så man förstår att det är han som är skyldig till det han anklagar B för? Med övningen som utgångspunkt introducerar Jordi uppgiften att skriva för scenen. Han kopplar också jagad sekvensen till En midsommarnattsdröm med Helena och Demetrius  där Helena jagade Demetrius tills vändningen  kom med Pucks trolldryck. Om man har läst sig en scen utantill men glömmer bort texten kan man improvisera om man är kristallklar på vad karaktären vill.  Hur kan man driva scenen framåt genom en vändning /vändpunkt?

2:övningen. Syfte med övningen; bra att ha konkreta uppgifter

Tre personer inne  i ringen, två killar och en tjej. En av killarna bor ihop med tjejen. Flickvännen har gått till jobbet. Då passar pojkvännen på att bjuda hem sin kille, detta vet flickvännen inget om. (varken pojkvännen eller besöket) Nu börjar scenen med att flickvännen kommer tillbaka eftersom hon glömt sina nycklar i sovrummet. Jordi ställer följande frågor till aktörerna  ”Vad är din uppgift?” Publiken får svara på frågan: Kan vi ge han/hon en uppgift. Kan han/hon få en konkret uppgift? Publiken bestämmer att killen som gömmer sig i sovrummet är irriterad på sin pojkvän för att han inte berättat om deras relation för flickvännen och att han därför kommer att nysa oförsiktigt så att flickvännen hör att det är någon i sovrummet. Flickvännen försöker naturligtvis ta sig in i sovrummet men hindras av sin pojkvän som försöker med avledande manövrar, tills vändningen kommer, en nysning .

3: övningen. Syfte med övningen, vikten av att alla spelar med, att alla på scenen säger ja fysiskt och verbalt och bjuder in till samspel Jordi berättar att det är svårt att improvisera, om man ber några elever att improvisera så blir det lätt ”hej” , ”hej”, ”vad heter du?” De gör en övning där en kille är ute och går med en hund och vilken skillnad det blir när den som spelar hund spelar med och inte bara går med. Då får också hundägaren något att spela mot. Jordi är tydlig med att alla i gruppen skall säga ja till de omständigheter som skapas.

4.övningen. Syfte med övningen, det blir bättre och mer autentiskt ju mer specifik du är Viktigt att skapa sig en egen bild över scenen, fundera på hur man gör saker fysiskt , observera andra, exempelvis hur går olika personer ut med en hund. Att ha något att göra fysiskt på scenen så att man kopplar i autopiloten och bara är istället för att spela. En elev får komma fram i ringen och får till uppgift att diska. Först får hon bara stå en stund och diska och sedan kommer frågor duggande från Jordi. Var är kranen?, var är diskhon?, var är spisen? Etc, nästa fas är att han ger snabba instruktioner; plocka upp en tallrik, låt vattnet rinna av, skölj under kranen, lägg ned en svamp…………. Tredje fasen, han för in ett problem: i går åt du avokadomousse, en fläck från den finns kvar på tallriken, du har ont om tid, du tar kniven, du slinter, skär dig, tar en handduk, handduken tar eld på gasspisen……  

följa john 3

5:övningen. Alla förstod att syfte med övningen var att få alla att våga, släppa loss inför varandra . Utrymme skapas så att alla kan röra sig fritt i rummet, och därefter Jaleken. Eleverna delas in i grupper på två eller tre personer. Instruktioner: Ni får inte säga nej, en i gruppen skall hitta på rörelser, göra det fulaste, märkligaste den kan men alla måsta ha omdöme, inga trakasserier. Den som leder bestämmer själv när den skall byta det de gör. Jordi bestämmer när man skall byta ledare i gruppen. Eleverna fick därefter svara på frågan ” Varför gör vi det här?” och sedan Hur funkar  gruppen som grupp?  

följa john2

6:övningen. Syfte med övningen, 4 minuter är en lång tid på scenen om man inte fyller den och framförallt skillnaden mellan att spela att man letar och att leta.

Alla i en ring och så får en frivillig veta att hon skall låtsas leta efter en gömd 500 kronors sedel någonstans. Hon har 4 minuter på sig. Intresset från publiken svalnar ganska så snabbt och flickan drar pliktskyldigt ut alla lådor. Alla inser att 4 minuter är långt, det gäller att fylla scenen med något. Efter 4 minuter säger Jordi att det verkligen finns en 500 kronors sedel gömd i köket och att hon har 4 minuter på sig att hitta den Nu spelar hon inte att hon letar efter en 500 kronors sedel, hon letar efter en sedel och skillnaden är tydliga för oss alla som tittar. Under de 4 minuter om går så kommer Jordi också med inpass som ex.vis,  jag ser sedeln. Slutord Det vi gör här inne stannar mellan oss  

 Att läsa , tänka på till nästa gång gruppen träffas/läxa:

  • Läsa Skriva dramatik
  • Leta uppgifter i vardagen, om man ser någon elev tjafsa med en lärare, hur föräldrarna reagerar om man kommer upp tidigare än vanligt till frukost i skolveckan etc.
  • Fundera också på hur ni gör saker fysiskt allt fysisk kopplar bort det yttre. Hur diskar ni, tittar er i spegeln, sätter på ytterkläder?
  • Skrattar alla när de är glada?  De som är arga, ser de alltid arga ut? Robert de Niro har alltid ett litet leende i mungipan när han är elak.

Sturebyskolan spelar på stadens scener

Jordis dramaklass avslutar alltid läsåret genom att spela en föreställning utanför skolan och bjuder in kollegor, klasskamrater och vänner som publik. I maj har de flesta teatrar inte så många föreställningar, scenen står oanvänd och ljud- scen- och ljustekniker har inte mycket att göra. Det innebär att ni kan ha tur och få utnyttja teaterns scen utan att betala så mycket. De flesta teatrar och musikscener är också måna om att etablera goda kontakter med skolor i sitt närområde. Förra teateruppsättningen Signalfel spelades på Dansens hus. Bilden nedan är från Kulturhusetstadsteaterns stora scen. Scenframträdandet skedde inom ramen för Ta rummet i besittning, ett samarbetsprojekt mellan stadsteatern och Stockholms skolor.

???????????????????????????????

???????????????????????????????

Film från Sturebyskolans framträdande på Kulturhusetstadsteaterns Stora scen

En amatörfilm från Sturebyskolans framträdande på stadsteaterns stora scen 205 med föreställningen Life, Death och Lousy dinner . Tre akter framfördes på engelska. Filmen inleds med att dåvarande utbildningsministern Ibrahim Baylan inviger språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning. Ibrahim säger att skriva för teatern är ett språkbad och att det är ett viktigt steg föra att göra skolan och kulturen mer levande. Sturebyskolan börjar en bit in i filmen, 10.17. Vill ni se en fäktningsscen skall ni titta 20.48. Att prata engelska när en springer hoppar och rör sig i grupp måste vara optimalt för språkinlärningen, alla sinnen medverkar.

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff: Språkutvecklande metoder och information om Fogelströmåret

jordi

  • Arbeta med Fogelström och Mina drömmars stad under 2017.
  • Drama som metod, gruppstärkande, språkutvecklande. Föreläsning och provapåövningar
  • Vad innebär det att arbeta som kulturombud?

Vi berättar hur Stockholms skolor deltar i Per Anders Fogelström firandet. Stockholms stad erbjuder ett  digitalt galleri med möjlighet för skolor att exponera bilder, filmer och texter. Ett begränsat antal klasser får även trycka sin egen bok på temat Mina drömmars stad.  100 lärare erbjuds under våren en gratis stadsvandring om Fogelström. Tillsammans med Stadsmuseet  guider får du inspiration och information till att därefter själv gå med egna grupper.

Drama är en del av vardagen på Sturebyskolan. Det har förändrat hela stämningen, både i klassrummet och på skolgården. Att eleverna lär sig lättare genom teater märks på skolresultaten. Läraren i engelska, Jordi Almeida har lämnat skolböckerna och arbetar med manus på engelska. Genom drama i undervisningen vågar eleverna prata engelska på riktigt. De glömmer bort att vara genererade när de går in i en roll. Under detta läsår har skolan tagit nyanlända elever från Afghanistan vilka har anslutit till Jordis dramagrupp. Kulturrådet och DN har skrivit en artiklar om Jordis arbete med drama som språkutvecklande arbetssätt. På kulturombudsträffen berättar Jordi hur han arbetar och vi får pröva några av de övningar som Jordi gör med eleverna för att få dem att känna sig trygga, stärka klassgemenskap och elevers självkänsla.

Vi kommer också ha tid för samtal om kulturombudsuppdraget. Hur gör du för att nå ut med information till lärarna? Vet du hur du bokar de billigaste biljetterna på Kulan? Hur sovrar du i Kulans stora utbud av scenkonst? Vad vill du veta om Skapande skola? Hur kan Kulan hjälpa dig i ditt uppdrag? Kom gärna lastad med många frågor och synpunkter.

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Datum: 9 februari. Program pågår mellan 17.00-20.00. Vegetarisk byffé serveras från 16.30
Kostnad: kostnadsfritt för pedagoger i Stockholms skolor
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen
Information: elisabeth.soder@astockholm.se
Anmäl dig här:

Varmt välkommen! Elisabeth och Christina

Film med Jordi och elever

I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Jordi om varför han valt att arbeta med drama och hur arbetet går till. I filmen medverkar också några elever som berättar vad som hände med dem och gruppen när de började arbeta med drama.

Kulan på sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Hur arbetar du med Shakespeare?

001acdf8-aa63-4bf5-aa0e-16dc5aa68f09 foto lefteris Pitakakis/AP

Det är över 400 år sedan  William Shakespeare dog och fortfarande uppmärksammas hans pjäser i stora delar av världen. Mitt blogginlägg handlar om dramatikern, skådespelaren och dramaturgen William Shakespeare. Shakespeare skrev 38 pjäser och många av dem toppar fortfarande topplistorna över spelade verk i världen.  Jag tipsar om resurser och pedagogiska handledningar av lärare för dig som vill arbeta med Shakespeare i skolan. 

hamlet_2019_3628TREDJE Dramatens Hamlet 2019

Shakespeares manus och kända citat

Wikiquote har gjort en sammanställning av de vanligaste citaten med i de flesta fall en källhänvisning som exempelvis ”Att vara eller inte vara, det är frågan: månn’ ädlare att lida och fördraga ett bittert ödes styng och pilar eller att ta till vapen mot ett hav av kval och göra slut på dem med ens. Ur Hamlet akt 3 scen 1.[1] Och på engelska  Wikiquote To be, or not to be,—that is the question:  Hamlet (1600–01), Act III, scene 1. Enotes har också en samling av citat med källhänvisning, insatta i ett sammanhang och med kommentarer. Projekt Runeberg har manus i svenska översättning av Carl August Hagberg.

Shakespeares teater, the Globe

På Youtube finns många filmer om Shakespeare och hans pjäser. Filmen nedan berättar på ett lättillgängligt sätt om teatern och hur det var att arbeta i  teaterkompaniet eller att vara en i publiken. Låna gärna filmen Shakespeare in love ( finns på SLI/Medioteket). Filmen blandar fakta med vad man tror sig veta i en härlig skröna om Londons teaterliv i slutet av 1500 talet. Filminstitutet har gjort en filmhandledning om filmen .

Lärarhandledning till Hamlet

Dramaten har inför Sofia Jupithers uppsättningen av Hamlet tagit fram en lärarhandledning  som fungerar bra att arbeta med i klassen oavsett om eleverna sett föreställningen.

Blankvers

Shakespeare har inspirerat många andra

Shakespeares återkommande teman – förbjuden kärlek, svek och makt avhandlas  fortfarande och det finns många filmer som lånat betydligt mer av Shakespeare, för att ta några exempel: filmen Lejonkungen med kopplingar till Hamlet och den aktuella filmen Star Wars är ju nästan Shakespeares samlade verk .

Filmatiseringar av Shakespeares dramer

Många mediecentraler erbjuder Köpmannen i Venedig, Hamlet, Macbeth och Romeo och Julia för att nämna några av alla filmatiserade verk. Medioteket erbjuder 9 långfilmer baserade på Shakespeares dramer. Har du inte tillgång till en mediecentral finns många filmer även på YouTube. Vill du inte visa en hel föreställning finns många kända scener upplagda på YouTube. Här har Dramaten lagt upp balkongscenen med Christoffer Svensson och Sofia Pekkari från 2011. Romeo-och-Julia_LL-001

 Romeo-och-Juliet-001-168x300Böcker från Mediotekets Cirkulationsbibliotek

Vill du låna Romeo och Julia i gruppuppsättning finns den i olika versioner att låna från Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen har gjort ett intressant inlägg om de olika versionerna. ”Den äldsta kända berättelsen om Romeo och Julia skrev Matteo Bandello på 1500-talet. Här har vi en fin utgåva som LL-förlaget gjort. Texten är återberättad till lättläst löpande text av Ingamaj Beck och Eva Ede står för de fina illustrationerna. Denna utgåva ger oss dramat med alla de olika scenerna i översättning av Göran O. Eriksson. Han har skrivit ett förord till utgåvan som dessutom innehåller en ordentlig kommentarsdel i slutet. Som synes på omslaget till vänster är titeln här Romeo och Juliet, värt att notera om man ska söka den i bibliotekskatalogen! ”

Lättlästa böcker och serier om Shakespeares verk

LL-förlaget har gett ut Romeo och Julia, Othello och Hamlet. Hamlet  finns även som ljudbok. Du har väl inte missat Classical comics? Där kan du köpa dramer på engelska, original-, nutida- och lättläst engelska som du ser exempel på på bilderna.

rj-ot rj-qt rj-pt

Några av seriealbumen har också tomma talbubblor för elever att själva fylla med text. Alla böckerna är fantastiskt illustrerade av olika konstnärer.  På webbsidan finns många dramer att ladda ned utan kostnad. Lärare har ett samlat resursrum.  Så här skriver Classical comics om syftet med klassikersatsningen  ”Our main aim is to make classical literature appealing to all; needless to say, this starts with younger readers and in education. To aid in differentiation in classes of mixed abilities, our range provides multiple text versions of each title, with the range broken down into ”Shakespeare” and ”Classics”.

Shakespeare och musik

I Stockholm kan vi avnjuta Romeo och Julia kören . Den bildades 1991 för att fungera som musikaliskt inslag i en uppsättning av Shakespeares Romeo och Julia på Dramaten och framför framförallt musik från Shakespeares tid . I filmen nedan visar Akali att nutida Hip Hop också har kopplingar till Shakespeare i en Ted-föreläsning.

Historia och samhällsliv

I tidskriften Populär historia har Kent Hägglund skrivet artikeln Shakespeare – teatergeni i turbulent tid . Den berättar både om Shakespeares liv och aktuellt samhällsliv. På köpet får eleverna bekanta sig med ord som: kyrkoplikt, obestånd, landstrykare, puritan och pest. På Shakespeares sällskapets webbplats  finns artiklar om dramer och intervjuer med regissörer och skådespelare.

Engelsk webbplats med samlade resurser

Den här är den bästa webbplats jag sett om Shakespeare. Sidan är ett samarbete med bland annat the British museum.  Den innehåller allt som kan tänkas efterfrågas i skolarbetet, uppdelat på tema, kontext, genre och dramer.

header h header header s

Lärare berättar hur de arbetat med Shakespeare

Med TV-serien Skam har du en ingång till klassiker, Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergsskolan visar några av de referenser till Shakespeare som Skam innehåller och tipsar om hur du med serien som ingång kan arbeta med Shakespeare och Romeo och Julia. Eller bara som inspiration för alla elever som inte tänker på kopplingar mellan olika verk och att Shakespeare fortfarande, 401 år efter sin död påverkar vår kultur.

Jordi Almeida från Sturebyskolan berättar i den här filmen om varför han som lärare i engelska arbetar med drama och Shakespeare. I slutet av filmen får vi också höra elever berätta om arbetet. Eleverna har arbetat med Shakespeare under helt år med och gör en slutproduktion som de spelar på Stora scener i Stockholm.

Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergssskolan berättar: Mina elever i en åk 8 för 3 år sedan gjorde ett Shakespeare-projekt där jag matade dem med fakta om Shakespeare genom faktatexter, filmer och läromedel och sedan fick eleverna bestämma hur de ville redovisa sina kunskaper och de gjorde affischer, power points, filmer, sånger mm. Det roliga var att många elever var skeptiska till projektet från början men när de själva skulle producera något började de ställa frågor som tex vad Shakespeare åt till frukost eller om han hade glasögon. Flera redovisningar blev fantastiska. De ligger kvar på Blommensbergsskolans hemsida under arbetslaget Granit, på YouTube. Någon av filmerna med pappersdockor lades upp på Pedagog Stockholm. En film heter Shakespeare och stress, missa inte sista minuten där scenen ändras och du får se ett Romeo -musikalnummer. Eleverna som skrivit manus, producerat, agerar och sjunger  heter Ebba, Emmy och Agnes.  Filmen nedan gjordes av Hannes, Ludde, Erik, Joar och Kim från Blommensbergsskolans team/Granit.

Filmer av klasser som arbetat med Shakespeare

Hamlet är mäkta populär att filmatisera, en anonym skola/klass som berättar storyn på några minuter. Romeo och Julia berättad med legofigurer av elever i Peder Skrivares skola. Samma skola har också på sitt eget sätt tolkat Trettondagsafton . Det finns många filmer där elever valt att byta kön och titel, till Romeo och Julian exempelvis eller som i den här musikalen Julia och Julia från Karolinska skolan ( estetprogrammet årskurs 3). Hässelbyskolan har överfört Romeo och Julia, framförallt släktfejden till ett nyhetsinslag med både reklam och bloopers på slutet. En Midvinternattsdröm, elever i Funäsdalens skola år 9 framför en fri tolkning av Shakespears ”En midsommarnattsdröm”. På Akademi Båstad Gymnasium hålls varje år den prestigefyllda Agardhsgalan, där eleverna i årskurs 2 arbetar med, och filmatiserar, renässansdraman av Shakespeare och Moliére, en av filmerna som tävlade var Mac Beth . Herrgardsgymnasiet ger oss en en minecraftversion av Kung Lear  .

Didaktiska tips för klassrummet

På Shakespeares sällskapets webbplats finns ett förslag av Linn Heiel Ekeborg  på hur du kan arbeta med Shakespeare genom att utgå från känslor och konflikter som eleverna är förtrogna med ; skadeglädje, elakhet, förlåta och lita på. Alla känslor och situationer konkretiseras med scener från olika dramer.

First-page-first-folio-tempest Faksimil av första sidan i The Tempest från First Folio, publicerad 1623

feuer Donya Feuer, In the company of Shakespeare

In the Company of Shakespeare

Donya Feuer, regissör och dansare på Dramaten startade på 90-talet In the company of Shakespeare för Stockholms skolor. De lärare som anslöt sig till projektet fick tillsammans med eleverna läsa Shakespeares sonetter och pjäser på gammal engelska. Så här säger Donya i en intervju i DN ” – När man översätter förstår man verkligen. Och Shakespeare måste alltid översättas, också för en engelsman. Detta blir deras dikt, som de får med sig vidare i livet, liksom deras stund på scenen blir ett viktigt minne, ett band till Shakespeare och till teaterscenen.” Under 15 år arbetade Donya med Shakespeare tillsammans med tusentals elever från grundskolan och gymnasiet i Stockholm. Hon kallade eleverna för ”groundings”,  alltså samma sak som man kallade den stående publiken på Shakespeares egen teater, det vanliga folket, de som löst den billigaste biljetten. Maria Östling som då var elev på lärarhögskolan och under lång tid arbetade med Donya Feuers In the company of Shakespeare har publicerat artikeln Återblick på ett kulturprojekt och dess betydelse för ungdomars psykologiska utvecklingsprocess i mellanrummet i Shakespearsällskapet. I artikeln beskriver Maria arbetsprocessen med Donya och vad deltagandet betydde för henne som person. Jag rekommenderar artikeln varmt.  Läs artikeln i sin helhet här  Ett utdrag från artikeln: ”Vår arbetsprocess utgick alltid från förhållandet till texten. Vi började ofta med att läsa högt för varandra. Processen av att lyssna på de andras röster minns jag som värdefull. Vi översatte sedan texten till svenska med så många synonymer som möjligt, gärna på ett associativt sätt. Jag tror att detta gjorde oss medvetna om de många möjliga översättningar och tolkningar som en textrad kunde ha. Vi visste ofta, men inte alltid, vilken pjäs texterna kom från eller något om dess sammanhang i pjäsen. När vi hade översatt gick vi alltid tillbaka till engelskan igen, för att lära oss raderna utantill. Detta gjorde vi genom upprepningar av texten enskilt och tillsammans, och i en fysisk iscensättning av orden i en repetitionssal, ett rum eller på en scen. Donya regisserade scener där vi fysiskt rörde oss i förhållande till varandra i rummet och riktade replikerna på ett medvetet sätt. På detta sätt var det som att vi kunde låta språket komma in i kroppen och inte bara stanna i ett analyserande, reflekterande förhållningssätt till orden.” Kristina Lugns skriver om att lära sig innantill  ” By heart, Det betyder av hjärtat”. Det betyder också att kunna något utantill. Att kunna någonting utantill är att så av hjärtat ha läst innantill att texten blivit ’översatt’. Vi översätter från främmande språk till svenska. Vi översätter från svenska till vår egen svenska. Det vill säga att vi gör litteraturen till vår egendom genom att bokstav för bokstav tillägna oss diktarens personliga språk för sina erfarenheter.” Att nå utanför klassrummets väggar var en viktig del i  Donyas metodik. Donya var noga med att betona att eleverna inte spelade teater utan att de läste/gestaltade en text . Maria Östling skriver i sin artikel att framförandet var fysiskt, eleverna sprang, hoppade och gick enskilt eller i grupp medan de sa, sjöng, mumlade eller skrek sina repliker. Det tror jag var en av anledningarna till att det var så lätt för eleverna att våga sig över ”rampen och att komma ihåg ibland mycket långa textsjok.Jag har sett många av elevernas föreställningar, mycket beroende på att min äldsta dotter först genom skolan och sedan även på sin fritid blev uppslukad av In the company of Shakespeare . Föreställningarna framfördes för vänner och familj på Dramaten, Kulturhuset och Moderna museet. I föreställningarna var några textrader som återkom oavsett ålder på eleverna, bland annat den här strofen från Stormen ”Scen  II. Another part of the island. What have we here? A man or a fish? Dead or alive? A fish: he smells like a fish;” Kanske inte den mest djuplodande strofen men eleverna älskade att gestalta den. Jag är övertygad om att The company of Shakespeare lever kvar hos varje elev som hade förmånen att få vara med och att de aldrig glömmer arbetet med ” ”When my cue comes…” , vilket för övrigt gäller många kultur-och Skapande skola projekt. Så tack Kulturrådet för Skapande skola och att alla skolor har möjlighet att söka bidrag för att arbeta med estetiskt lärande.      

Kulan i social medier

Missa inte att gilla Kulan på Facebook och twitter , där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande. /Elisabeth kulan_avatar