Visar alla blogginlägg med nyckelordet:

källkritik

Nationalmuseum, en resurs i alla skolans ämnen

Nationalmuseum i undervisningen, rapport från Kulanträff på Nationalmuseet för pedagoger som arbetar på högstadiet och gymnasiet.

Nationalmuseets skolprogram

Det är ett stort intresse att besöka det nyrenoverade museet eftersom det varit stängt under 5 år. Museiepedagogerna har därför valt att vara sparsamma med att lägga upp skolprogram och teman. Just nu är alla så nyfikna på huset att det enda skolprogrammet som finns heter Nyfiken på Nationalmuseet . Upplägget har olika ingångar beroende på elevernas ålder. Med guide kostar det 1000 kronor per klass. Gör du guidningen själv är det bra att ladda ned den kostnadsfria appen för en guidad tur innan besöket alternativt be eleverna att ta med hörlurar och ladda ned appen. Jag skriver om appen längre ned i inlägget. På Nationalmuseums webb finns lärarhandledingar till följande teman:

• Omöjliga kroppar, om skönhetsideal -mode-och -genus 
• Vem är du? Här är jag , om porträtt och identitet

Nationalmuseums fria bilder

6 000 högupplösta bilder finns för fri nedladdning på Wikimedia Commons. De kan användas fritt till alla ändamål som att göra ett collage, trycka motivet på en T-shirt. Bilderna är också zoombara i museets egen webbdatabas men utan nedladdningsfunktion.

Pilotprogrammet Transformation

I vår erbjuder Nationalmuseet och Stockholms stadsteater några lyckliga gymnasieklasser att vara med i pilotprojektet Transformation. Lärdomar och erfarenheter från pilotprojektet ska sedan tas till vara i skolprogrammen om Kropp och identitet.

Transformationer bygger på att eleverna interagerar med skådespelare och museipedagoger. De kallar metoden imitationspedagogik. I upplägget får eleverna vara med om fyra nedslag i historien där de med hjälp av professionell handledning sminkas och blir klädda som det motsvarar rollgestalt och tidsepok. De fyra stoppen är 1700-tal, 1600-tal, sent 1800 tal och sist, nationalromantiken.

Skådespelarna Ann Petrén och Robert Fux samt Margareta Gynning och Alexander Kateb, konstpedagoger vid Nationalmuseum interagerar med eleverna. Utgångspunkten är fyra verk ur Nationalmuseums samlingar och fokus ligger på kroppsideal, hierarkier och porträttposer.

Appen välkommen till Nationalmuseet

Appen Välkommen till Nationalmuseet är gratis att ladda ned.  Den innehåll audioguider med berättelser om konst, detaljerade fakta och information om museet, samlingarna och utställningarna. Klickar du på ögat längst ned så kan du följa tidslinjen. Har du yngre barn kanske de föredrar att följa Nassim Al Fakir som gör olika nedslag i historien , en tavla eller föremål per århundrade.  

Guidad visning

I inlägget gör jag några nedslag från en diger och inspirerande visning som omöjligt kan få plats i bloggens format. I visningen fick vi en genomgång av alla epoker men här begränsar jag antalet epoker och konstföremål som vår guide Alexander Kateb pratade om.

Alexander är konstpedagog på museet. Så intressant att lyssna på att jag glömde leta rätt på en stol att sitta på vilket jag annars alltid släpar med mig på visningar. Eftersom jag inte är konsthistoriker varnar jag i förväg för att inlägget är baserat på anteckningar från vår guide men att Alexandre därefter inte har korrekturläst texten. Så med det sagt hoppas jag ge inspiration att besöka museet med klassen och använda er av det digra skolmaterial som erbjuds på webb och i app. Bäst är så klart en guidad visning.

Något som genomsyrade alla stopp med vår guide var källkritik. Alexander satte konstverken i ett historiskt perspektiv och fick oss att reflektera över val av motiv och ställa frågorna: Vad skildras inte? Vilka saknas på tavlan? Vad vill makten med att visa upp dessa tavlor?  Koppling mellan då och nutid. På tavlan ser du Gustav Vasa tala till dalkarlarna i Mora

Nationalmuseets trapphall

Visningen börjar i den magnifika trapphallen där framförallt maktens tavlor hänger. Gustav Vasa manifesterade och legitimerade sin makt som andra kungligheter i världen genom att samla på konst. Tavlor och konstföremål som numera finns på Nationalmuseum. Tavlor som skulle fostra sin befolkning genom att visa den tidens hjältar och viktiga krigarkungar som Gustav Vasa och Gustaf den 11 Adolf.

Skulpturerna har alla klassicistiska drag. I trapphallen hänger manliga motiv gjorda av manliga konstnärer. Så frågan från Alexander ” vilka är exkluderade?” är lätt att besvara.

I trapphallen ser vi  Carl Larsson tavla Midvinterbot. En av Carl Larsson mest omdiskuterade verk från 1896.

Motivet är fornhistoriskt och visar hur en kung offras för att blidka gudarna. Carl Larssons tavla väckte debatt. Många ansåg att motivet i Midvintebot hade ett tydligt rasistiskt inslag.

Tiden då den målades präglades av ett rasbiologiskt tänkande i Sverige. I det akademiska livet fanns det forskare som mätte skallben och försökte bevisa att det fanns en nordisk ras. Bland konstnärerna var bland annat Carl Larsson och Anders Zorn intresserade av rasbiologi och ansåg att den nordiska rasen stod över andra raser. Vår guide, Alexander frågade ”Vad säger tavlan  om tiden?”

Målningen debatterades ända upp på regeringsnivå och det bestämdes att den inte fick hänga i Nationalmuseum. En av de tongivande konstnärerna i kritiken mot målningen var konstnären Richard Berg. Richard Berg utnämndes 1915 till överintendent till Nationalmuseum. Först 1992 kom tavlan till Nationalmuseum, utlånad av en japansk samlare och 1997 kunde Nationalmuseum köpa tavlan genom donationer. 

En tavla som fått mer undanskymd plats i museet

En tavla, Karl XII:s likfärd, målad av Gustaf Cederström har efter Nationalmuseets renovering fått en mer undanskymd plats och vår guide pratar om den som vår tids fake news. Vi vet numera att kungen förmodligen sköts av sina egna och att återtåget inte var så magnifikt som det skildras av Cederström. 

Franska revolutionen och upplysningstiden

Här pratar Alexander om tavlan Drottning Marie Antoinette. Marie Antoinette är klädd i en klänning med turkiska influenser. Enligt vår guide så blev det efter revolutionen en backlash för starka kvinnor och citatet som felaktigt har tillskrivits Marie Antoinette, att folket kunde väl äta bakelser när de klagade över att de var så fattiga att de inte hade råd med bröd fick stor spridning. Det fanns en stor oro bland makten över vad som skulle hända när upplysningens texter sipprade ned till folket. Det blev viktigt att hitta en syndabock, Marie Antoinette.

Känsla istället för upplysningstidens betoning av förnuft

Klassicismen dominerade fortfarande men i stark konkurrens av romantiskt måleri och idyllisering av landsbygden. När det inte längre var politiskt korrekt att hylla konungar växte det fram en historieromantik. Betoningen av känslan vände sig mot revolutionens kult av förnuftet. Tavlorna ska väcka längtan, åskådaren ska se bortom horisonten. 

Ett exempel på romantiskt landskapsmåleri är Älvalek, målad av August Malmström. Motiv ur folktron, älvor ansågs vara naturväsen med främst onda krafter som kunde orsaka sjukdomar.

Nationalromantik

I den nationalromantiska epoken är det nordiska, natur och landsbygd viktigt. Midsommardansen av Anders Zorn har fått många av oss att tro att midsommar är en del av vår svenska historia. Men det var Zorn som såg till att resa en majstång på gårdstunet inspirerad midsommarstänger i Tyskland. Prästerna i Mora motsatte sig stångresning och dans eftersom det ansågs ogudaktigt. Men tavlan fick många efterföljare och stor spridning och har därefter satt sin prägel på svenskt midsommarfirande.

Naturens dramatik

I nationalromantiken skulle landet framstå som en storartad nation. I den här tavlan av Marcus Larsson, Vattenfall i Småland är det inte många smålänningar som känner igen sig. Genom målningen vill konstnären skapa en bild av smålänningen som bemästrar landskapets kraftfulla natur.

Kvinnliga målare

Konstnären Suzanne Roslin är kanske mest känd för de flesta av oss som Damen med slöjan, här avporträtterad av sin man Alexander Roslin. Men på den tiden var Suzanne mer känd målare än sin man, Alexander Roslin. Det var Suzanne som introducerade Alexander i Paris konstkretsar vilket så småningom ledde till att han fick många uppdrag som porträttmålare. Suzanne var invald i den franska konstakdemin och ställde ut på salongen i Paris.

På tavlan nedanför syns Suzanne Roslin med make och en beställare av porträtt. Tavlan kan ses som dåtidens marknadsföring Suzanne sitter med pastellkritor och mannen med sina oljepalett. De visar vad de kan, att det går att köpa tavlor av dem. Vid den här tiden fanns det många kvinnliga konstnärer och välbeställda kvinnorna anordnade salonger och läste de nya filosoferna.

Sekelskiftet och det lila rummet

Nu börjar industrialismen sätta sitt avtryck på konsten och vad som går att åstadkomma. Konsthantverk går att massproducera och konstnären får en helt ny färgpalett att experimentera med. Först nu går det exempelvis att producera lila färgpigment.

Nu kommer världsutställningarna. Vad ska vårt land berätta? Det handlade mycket om att skildra det vemodiga landskapet, skymning, röda stugor  och björkdungar.

Jämlikhet?

I slutet av 1800 talet växte suffragettrörelsen sig stark i Europa. Medelklassen tar plats och kvinnorna börjar kunna röra sig friare i städerna. 1870 fanns det fler kvinnliga dramatiker än män i Sverige.  Deras pjäser spelades för fulla hus på Dramaten och liknande teatrar. Det finns också många yrkesverksamma kvinnliga konstnärer som livnärde sig på sin konst. Som konstnärerna vi ser på bilden nedan. Det är nu viktigt för de kvinnliga konstnärerna att porträttera varandra när de utövar sitt arbete för det är inget som de manliga konstnärerna valde att avbilda. Bertha Wegman porträtterar konstnären Jeanna Bauck. Jeanna har sina yrkesattribut vid sin sidan, penslar och palett.

Skulpturgården

Guidningen avslutades i Skulpturgården. En samling skulpturer från olika konststilar som  idealism till realism. 1800talet var ett mansdominerat samhäller vilket avspeglas i rummet. Det finns endast en kvinna som är avbildad, författaren Fredrika Bremer. De flesta statyerna är gjorda i Carraramarmor men Fredrika Bremer fick nöja sig med att bli avbildad i gips.

Inför nyöppningen av Nationalmuseum beslöt man att det var dags att Fredrika också fick en marmorbyst i Carraramarmor.  Det blev dessutom utgångspunkt för ett pedagogiskt projekt om genus, porträttkonst och skulptörens arbetsprocess. Filmen skildrar hur Fredrika Bremer-bysten huggs i marmor i Carrara.

Visningen avslutades sinnligt och taktilt, något som annars är förbjudet i museet.

Nationalmuseums renovering

Vill du veta mer om Nationalmuseums renovering? Vad ligger bakom valet av färg i de olika rummen?Vilka överväganden i renoveringen ställdes museet inför? SVT har gjort en film om renoveringen som finns kvar på SVT play fram till den 10 april 2019.

Mina drömmars stad, våra elevers historia?

…eller, en Stockholmare för 100 år sedan. I blogginlägget berättar jag om hur läraren Annika Rosenius arbetade för att göra Stockholm för 100 år sedan, till en angelägenhet för sina elever, varav många har sina rötter i länder utanför Sverige. Bilden på IF Olympias badpojkar från 1914 är hämtad från Stockholmskällan, och Annika använde den för att få eleverna att reflektera om fritiden för 100 år sedan.

Stockholm uppmärksammar att Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017. Utbildningsförvaltningen deltar i firandet genom ett digitalt galleri och ett erbjudande till 200 klasser om att få trycka en bok med temat mina drömmars stad utan kostnad. Inför det arbetet är det bra att fundera över hur det var att leva i huvudpersonen, Hennings stad. Här kan du läsa mer om utbildningsförvaltningens erbjudande.

Migration

Om eleverna inte upplever att det som skolan lär ut som historia är deras historia – var hamnar vi då? Annikas elever har läst om Dackefejden och Gustav Vasa men upplever elever från Eritrea, Libanon, Chile, Libanon, Polen och Indonesien att det också är deras historia? En fråga som läraren Annika Rosenius ställde sig när hon skulle arbeta med momentet migration i SO. I tidningen Alfa finns en artikel om Annikas migrationsprojekt där hon berättar att hon ville utgå från den lilla världen för att kunna göra en global utblick för att eleverna skall få syn på sig själva i historien.

”I stället för statyer, kungar, medeltiden och Stockholms blodbad har Annika Rosenius valt att skildra människoöden och det som kan knytas till dem. Hon valde medvetet att tala om Stockholm och stockholmare, inte Sverige och svenskar.– Nationaliteter och vad man känner sig som är så laddat. Det är lättare att känna sig som stockholmare och känna sig hemma i Stockholm. ”

Momentet bröts ned till att handla om Stockholm: Hur globalt var Stockholm för 100 år sedan? Vilka var stockholmarna? Hur såg man på invandring för 100 år sedan? Vilka utvandrade från Stockholm och vilka kom till Stockholm?  Hur påverkades Stockholm av världskrigen? Vilka varor kom till Stockholm från andra länder? Hur roade sig Stockholmarna? Vilka idéer kom utifrån?

Rollspel

Hon bestämde att eleverna skulle få möta gårdagens ungdom för att minska avståndet till dem och mellan nu- och dåtid. För att göra upplägget levande lät Anna eleverna redovisa faktaunderlaget i små korta rollspel. I ett av spelen fick de följande instruktioner, de skulle föreställa sig ett möte mellan en infödd stockholmare, en från landsbygden inflyttad stockholmare och en italienare som sålde gipsfigurer. Källmaterial till persongalleriet finns i Stockholmskällan. Enligt instruktionerna skulle de mötas på en spårvagnsstation. Scenen som de skulle spela upp skulle vara kort, ha en enkel handling med dialog och ett tydligt slut. Hur de arbetade med rollspelet och övningen Tre personer på tre minuter går att ladda ned från Stockholmskällan . Tidningen Alfa har också haft en artikel med Annikas upplägg    

Vad lärde vi oss? Reflektion

Eleverna tyckte att det var ett roligt sätt att arbeta med historia och att arbetssättet bidrog till att levandegöra historien för dem. Efter varje rollspel samtalade klassen om det som hände och Annika ställde de viktiga frågorna:  var ett sådant möte möjligt? Vilka likheter och skillnader finns mot idag? Avslutningsfråga blev, Vems historia har vi inte fått veta nu? Vad saknas i källorna? Tror vi att de tänkte på samma sätt som vi? Utifrån vad tror vi det?  Arbetet satte också sin prägel på andra ämnen, i träslöjd fick eleverna fundera över monument från sekelskiftet och skissa och tillverka statyer utifrån vad de tyckte borde finnas som statyer i staden. Istället för kungar och kända personer blev det exempelvis en person med en potatis i näven för att illustrera hungerkravaller, potatisköer och ransoneringskort.

Det bästa med projektet

Annika upplevde att eleverna nu känner att Stockholm är deras stad och att vi lärare har allt att vinna på att låta källstudier kompletteras med inlevelseövningar.

Primärkällor och inspiration

Mycket av materialet som eleverna arbetade med kom från Stockholmskällan . En inspirationskälla till upplägget var forskningscirkeln Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället. Cirkeln tog fasta på att elever som inte har sina rötter i Stockholm ändå kan se mönster och identifiera sig genom att lära känna människorna som kom till och var i staden. Projektet utmynnade i tidningsartikeln En stockholmare för 100 år sedan som är med i  senaste numret av So-didaktik.  För dig som blir intresserad av detta sätt att arbeta rekommenderar rekommenderar jag varmt artikeln som har med  många konkreta råd men också vad Annika skall  göra annorlunda vid nästa projekt.  Du kan också höra Annika berätta om projektet i en POD.

Annika Rosenius arbetar på St Eriks katolska skola

Kulan i social media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se