Visar alla blogginlägg med nyckelordet:

källkritik

Mina drömmars stad, våra elevers historia?

…eller, en Stockholmare för 100 år sedan. I blogginlägget berättar jag om hur läraren Annika Rosenius arbetade för att göra Stockholm för 100 år sedan, till en angelägenhet för sina elever, varav många har sina rötter i länder utanför Sverige. Bilden på IF Olympias badpojkar från 1914 är hämtad från Stockholmskällan, och Annika använde den för att få eleverna att reflektera om fritiden för 100 år sedan.

Stockholm uppmärksammar att Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017. Utbildningsförvaltningen deltar i firandet genom ett digitalt galleri och ett erbjudande till 200 klasser om att få trycka en bok med temat mina drömmars stad utan kostnad. Inför det arbetet är det bra att fundera över hur det var att leva i huvudpersonen, Hennings stad. Här kan du läsa mer om utbildningsförvaltningens erbjudande.

Migration

Om eleverna inte upplever att det som skolan lär ut som historia är deras historia – var hamnar vi då? Annikas elever har läst om Dackefejden och Gustav Vasa men upplever elever från Eritrea, Libanon, Chile, Libanon, Polen och Indonesien att det också är deras historia? En fråga som läraren Annika Rosenius ställde sig när hon skulle arbeta med momentet migration i SO. I tidningen Alfa finns en artikel om Annikas migrationsprojekt där hon berättar att hon ville utgå från den lilla världen för att kunna göra en global utblick för att eleverna skall få syn på sig själva i historien.

”I stället för statyer, kungar, medeltiden och Stockholms blodbad har Annika Rosenius valt att skildra människoöden och det som kan knytas till dem. Hon valde medvetet att tala om Stockholm och stockholmare, inte Sverige och svenskar.– Nationaliteter och vad man känner sig som är så laddat. Det är lättare att känna sig som stockholmare och känna sig hemma i Stockholm. ”

Momentet bröts ned till att handla om Stockholm: Hur globalt var Stockholm för 100 år sedan? Vilka var stockholmarna? Hur såg man på invandring för 100 år sedan? Vilka utvandrade från Stockholm och vilka kom till Stockholm?  Hur påverkades Stockholm av världskrigen? Vilka varor kom till Stockholm från andra länder? Hur roade sig Stockholmarna? Vilka idéer kom utifrån?

Rollspel

Hon bestämde att eleverna skulle få möta gårdagens ungdom för att minska avståndet till dem och mellan nu- och dåtid. För att göra upplägget levande lät Anna eleverna redovisa faktaunderlaget i små korta rollspel. I ett av spelen fick de följande instruktioner, de skulle föreställa sig ett möte mellan en infödd stockholmare, en från landsbygden inflyttad stockholmare och en italienare som sålde gipsfigurer. Källmaterial till persongalleriet finns i Stockholmskällan. Enligt instruktionerna skulle de mötas på en spårvagnsstation. Scenen som de skulle spela upp skulle vara kort, ha en enkel handling med dialog och ett tydligt slut. Hur de arbetade med rollspelet och övningen Tre personer på tre minuter går att ladda ned från Stockholmskällan . Tidningen Alfa har också haft en artikel med Annikas upplägg    

Vad lärde vi oss? Reflektion

Eleverna tyckte att det var ett roligt sätt att arbeta med historia och att arbetssättet bidrog till att levandegöra historien för dem. Efter varje rollspel samtalade klassen om det som hände och Annika ställde de viktiga frågorna:  var ett sådant möte möjligt? Vilka likheter och skillnader finns mot idag? Avslutningsfråga blev, Vems historia har vi inte fått veta nu? Vad saknas i källorna? Tror vi att de tänkte på samma sätt som vi? Utifrån vad tror vi det?  Arbetet satte också sin prägel på andra ämnen, i träslöjd fick eleverna fundera över monument från sekelskiftet och skissa och tillverka statyer utifrån vad de tyckte borde finnas som statyer i staden. Istället för kungar och kända personer blev det exempelvis en person med en potatis i näven för att illustrera hungerkravaller, potatisköer och ransoneringskort.

Det bästa med projektet

Annika upplevde att eleverna nu känner att Stockholm är deras stad och att vi lärare har allt att vinna på att låta källstudier kompletteras med inlevelseövningar.

Primärkällor och inspiration

Mycket av materialet som eleverna arbetade med kom från Stockholmskällan . En inspirationskälla till upplägget var forskningscirkeln Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället. Cirkeln tog fasta på att elever som inte har sina rötter i Stockholm ändå kan se mönster och identifiera sig genom att lära känna människorna som kom till och var i staden. Projektet utmynnade i tidningsartikeln En stockholmare för 100 år sedan som är med i  senaste numret av So-didaktik.  För dig som blir intresserad av detta sätt att arbeta rekommenderar rekommenderar jag varmt artikeln som har med  många konkreta råd men också vad Annika skall  göra annorlunda vid nästa projekt.  Du kan också höra Annika berätta om projektet i en POD.

Annika Rosenius arbetar på St Eriks katolska skola

Kulan i social media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se