Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Katarina Lycken Rüter

Modalitetens betydelse

Jag bad gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter vara med på ett seminarium om multimodal bedömning för lärare som deltar i filmprojektet Ung i STHLM   Efter det att Katarina tackat ja bad jag också om en text om bedömning av multimodala texter till lärare.

IMG_4879

I brevet från Katarina tar hon upp hur lite stöd det finns för bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven i svenska på gymnasiet. Brevet är riktat till lärare som är med i filmprojektet UNG I STHLM men jag tycker att det är så viktigt resonemang att jag bad om lov att få dela med fler på Kulanbloggen. Vill du höra hur Katarina och andra resonerar  i bedömning av multimodala texter är du varmt välkommen till ett seminarium på Medioteket den 7 maj, Multimodal bedömning, så här tänker vi. Det är gratis att delta men anmälan är obligatorisk eftersom vi bjuder på filmisk förtäring.

feedback-3240007_1920

Katarina har tidigare skrivit ett inlägg om varför det är bra att arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet 

Modalitetens betydelse…

ett brev till svensklärarna som deltar i Stockholms stads filmprojekt Ung i STHLM

Jag vill inte skriva den här texten! Tanken var – och är fortfarande – att vi skulle ha ett samtal, kanske att jag skulle föreläsa lite eller hålla en längre inledning till ett samtal om bedömning av multimodala texter… inte att jag skulle leverera en skriven text. När uppdraget omvandlas till en skriven text förändras så mycket av förutsättningarna. Ord och tankar sätts i en helt annan kontext. Möjligheten att genom röst och gester tona ner, lägga in tvekan, öppna för ifrågasättanden… det blir något helt annat med bokstäver på skärm eller papper. Modaliteten har betydelse.

Just därför, just för att modalitet har betydelse, tror jag att vi gymnasielärare i svenska verkligen behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling. Ett samtal om detta, kopplat till projektet Ung i STHLM, kommer vi att ha den 7 maj. Se alltså denna text som en start på det samtalet, som de utgångspunkter jag vill bidra med i vårt gemensamma tankearbete framåt.

Min första utgångspunkt:

Vi som lärare har ett professionellt ansvar att läsa styrdokumenten med all den kunskap om världen vi besitter. I grundskolans svenskämnesbeskrivning kan texter vara “texter där ord, bild och ljud samspelar”, och där talas också dessa kombinats “dramaturgiska komponenter”, beskrivningar som betonar att mening skapas med olika modalitet. Grundskoleelever ska alltså kunna arbeta med att skapa mening i olika modaliteter. Vad säger det oss på gymnasiet?

I syftestexten för svenskämnet på gymnasiet står att vi ska ge eleverna “förutsättningar att utveckla sin förmåga i att orientera sig i, läsa sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter”. Vi som arbetar på gymnasiet behöver därmed ta ställning till vad en “textvärld” är. Innefattar den ljud, bild, rörlig bild? Mitt eget svar är ja. Det vill jag diskutera med er.

Min andra utgångspunkt
Vi har mycket lite stöd för vår bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven. Svenskkurserna på gymnasiet har snarast snävats in till att verkligen fokusera på enbart det verbala, och i första hand skriftspråkliga, meningsskapandet. Nu vet vi att det är både nödvändigt och nyttigt att ha ett starkt fokus på skrivande – men utifrån förståelsen att textvärldarna våra elever (och vi) har att förhålla oss till är multimodala med betoning på multi, kan vi inte släppa att det utöver verbalspråket finns andra modaliteter som används och behöver värderas. Elever ska kunna producera “texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation” (Sv1) – och då måste vi resonera, både med varandra och med våra elever, om vad som kännetecknar en sammanhängande, begriplig och mottagaranpassad multimodal text. Det vill jag diskutera med er.

Min tredje utgångspunkt
Det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar? Jag tror att det finns en poäng att i projekt som Ung i STHLM naturligtvis ha siktet mot en färdig produktion, men att kanske ha bedömningsfokus snarare i processen och de begreppsliga redskap som eleverna får använda där. Det vill jag diskutera med er.

Jag ville inte skriva den här texten – men nu är den här, bokstäver mot vitt. Den 7 maj ses vi, med andra förutsättningar. Jag ser fram mot det! Katarina Lycken Rüter

katarina

Inbjudan: Multimodal bedömning, så här tänker vi

Vi lärare behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling.

feedback-3240007_1920

Kvällen har tillkommit för att vara ett stöd för de lärare på gymnasiet som tillsammans med sina klasser är med i film- och scenkonstprojektet Ung i Stockholm.  Men vi har vidgat målgruppen till alla lärare som är intresserade eftersom vi vet att det finns en osäkerhet bland lärare om hur multimodala texter skall bedömas. Vi hoppas även att du som redan känner dig trygg i att bedöma multimodala texter anmäler dig och deltar med dina erfarenheter och tips. Vi utlovar en biobiljett per tips.smiley-163510_960_720

Program

Upplägg för seminariet – vi varvar föreläsningar  och praktiska workshops med resonemang om multimodal bedömning. Medverkande under kvällen är Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, lärarna Katarina Lycken Rüter och Anna Bergkvist.

  • Elin Jönsson, filmpedagog, pratar grundläggande om kamerans alfabet och grammatik. Elin visar exempel på hur hon planerar en filmuppgift för att underlätta bedömning och delar med sig av sina erfarenheter. Passet avslutas med en praktisk övning.
  • Anna Bergqvist talar om sina elevers deltagande i filmprojektet Ung i STHLM och vilken betydelse det haft för deltagande klasser. Anna kommer dessutom att berätta hur hon använder film – och bedömer densamma – i svenskundervisningen. Vi får se några elevexempel från litteraturundervisningen i svenska 3 och höra hur Anna tänker vid bedömning av dessa. Anna är lärare på Blackebergs gymnasium.
  • Katarina Lycken Rüter för ett resonemang om lärande, det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar?

bildmanus panorering_tiltKLAR

Kontakt och anmälan

Målgrupp: lärare på högstadium och gymnasium
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen.
Tid: 7 maj, 17.00-20.00. I pausen serveras filmisk förtäring.
Kostnad: gratis för lärare i Stockholms kommun.
Ung i STHLM bekostar arrangemanget.
Anmälan Ung i STHLM

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

 Ung i STHLM

Så här kan du arbeta med August Strindberg i klassen

När vi för några år sedan hade Strindbergsåret byggde vi webbplatsen Ett halvt ark papper och bjöd in alla klasser att lägga upp texter, bilder, ljud och filmer med Strindbergsanknytning. Läraren Katarina Rycken Rüter gav förslag på ämnes- och kursspecifika pedagogiska planeringar som utgår från webbplatsens material. ”Vad sägs om att diskutera språkpolitik, radikala folkskolelärare och stavningsreformer utifrån Strindbergs originalmanuskript, eller att diskutera Strindberg som den ultimata tonåringen utifrån Hugo Hanséns inledningstal för Strindbergsåret i Stockholm? Eller att helt enkelt arbeta med närläsning och förståelse av en av de finaste noveller som skrivits om livets skörhet och storhet…”

strindbergs nvovell 65_a

Elevers gestaltning av Strindberg i text, ljud och bild

Ni hittar alla fantastiska bidrag under rubriken dela. Vi fick in bidrag från alla nästan alla ämnen, från från mat på Strindbergs tid av Stockholms hotell och restaurang gymnasium, mat som vi till och med fick smaka på finalen av Strindbergsåret i Kulturhuset till Strindbergs alkemiska period/guldtillverkning som demonstrerades av Blackebergsgymnasium i ämnet fysik. I blogginlägget lyfter jag upp några bidrag från elever och klasser. Alla fantastiska bidrag hittar du under rubriken dela

Ett halvt ark papper som musik


blomback1300191_┬®web

Ett halvt ark papper som serie

etthalvtarkpapper_almida3

Ett halvt ark papper som stillbildsfilm

blomback1300232_┬®web

Ett halvt ark papper som radioteater

blomback1300095

  • Radioteater baserad på “Ett halvt ark papper” Allt viktigt är med men telefonlistan blev till telefonsamtal. Gärdesskolan

Nutida novell med Ett halvt ark papper som inspiration

7 035

Dikter baserade på Ett halvt ark papper

Strindberg som alkemist

blomback1300282

  • Bild från finalen på Kulturhuset då vi fick se elever från Blackebergs gymnasium göra guld

Mat på Strindbergs tid

blomback1300064

  • Bilden är från finalen på Kulturhuset då elever från Stockholms hotell och restaurang gymnasium tillagade och bjöd på mat från sekelskiftet. Tyvärr missade jag att lägga upp matsedeln, men det var gott och hade en strykande åtgång.

En av de viktigaste personerna för att webbplats och Strindbergfinal

blomback1300224

  • På bilden ser vi lärare Katarina Lycken, (då lärare på Östra reals gymnasium) som på finalen visade Ett halvt ark papper som julkalender med 24 luckor/filmer om Strindbergs liv inspirerade av Lars Gustafssons dikt, Omkostnader  i rörelsen  . Katarina  står för webbplatsen, eleverna för filmerna (innehåll och genomförande). Du kan följa Katarina på Ordfog.

Dags att uppmärksamma Per Anders Fogelström

2f34e595-ec00-4066-8481-e17e2160d314

Detta blir sista inlägget om August Strindberg på ett tag, jag har tidigare skrivit om inlägg om författaren Strindberg och den svåra konsten att läsa och översätta novellen Ett halvt ark papper.

I år uppmärksammar vi författaren och Stockholmsforskaren Per Anders Fogelström som skulle fyllt 100 år i år och det skall kultur- och utbildningsförvaltningen  fira genom att låta klasser trycka böcker med temat Mina drömmars stad. När vi för några år sedan hade Strindbergsåret byggde vi webbplatsen Ett halvt ark papper och bjöd in alla klasser att lägga upp texter, bilder, ljud och filmer med Strindbergsanknytning. Ni hittar alla bidrag under rubriken dela. Nu hoppas vi på ännu fler fantasifulla och fantastiska bidrag från Stockholms skolor.

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Hur var det att vara författare vid sekelskiftet?

För några år sedan fick jag ett roligt men svårt uppdrag. Sverige uppmärksammade att det var 100 år sedan August Strindberg hade dött. Stockholms utbildningsförvaltnings bidrag till nationens firande av Strindberg var att ge alla elever i Stockholms stad novellen Ett halvt ark papper. Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg ändrade vi upplägget till att skapa webbplatsen Ett halvt ark papper istället.

webbEH

Men hur skulle vi tänka för att skapa en gemensam läsupplevelse och känsla för författaren August Strindberg för de allra yngsta? Vi löste uppgiften genom att fokusera på Strindberg som författare och gjorde en animerad film på tre minuter som läraren Katarina Lycken Rüter skrev manus till. Filmen är tänkt för de yngsta eleverna men jag skulle utan tvekan använda den för äldre elever som en lättsam introduktion till Strindberg. I vårt filmmanus tog vi framförallt fasta på fakta som vi tänkte att våra yngsta elever skull tycka vara spännande. Filmen kan ni se i blogginlägget. Den finns också på webbplatsen under rubriken titta, där finns även andra filmer och bilder om och av Strindberg.

Författaren Lars Gustafssons parafras på Ett halvt ark papper, Omkostnader i rörelsen  sammanfattar August Strindbergs liv och författargärning på 21 rader. En dikt där varje koncentrerad mening ger upphov till frågor och samtal både om författarlivet och livet för hundra år sedan.

Omkostnader i rörelsen
Några tiotusen ark Lessebo bikupa.
Cirka trehundra engelska stålpennor.
Tre hustrur, inklusive barn.
Tjära och underhåll för en skötbåt.
Tjugotvå förhyrda stadsvåningar (olika städer)
möblerade och omöblerade.
Tvåhundratrettiotre pensionatsrum.
Femton förhyrda sommarställen.
Obestämt antal böcker,
sprättade och lästa,
liksom femtusen sidor korrektur.
Tjugotusen kilometer tågtransporter.
Tvåhundrafemtio förbrukade vänner.
Tjugofyra uttröttade översättare.
Tjugotvåtusenfemhundra skådespelartimmar.
Minst tio för alltid utskämda fiender.
Mikroskop, oljefärger, kamerlinser.
Trehundrafemtio franc retorter och kemikalier.
Trehundratjuogo kilometer promenader
(Därav tvåhundratre på Östermalm)

En örnfjäder och ett halvt ark papper

7 035solhemskolan 1

Elevarbeten

Lars Gustafssons parafras på Ett halvt ark papper har också inspirerat många elever att skriva parafraser. Du hittar alla elevarbeten på webbplatsen under dela. Denna parafras har Niclas Svensson från Matteusskola skrivit:

ett halvt ark papper13

Introduktion till Strindberg som författare

”Man är stött på mig för att jag inte är död, fastän man begravit mig många gånger”, sa Strindberg 1889. Huruvida vi är stötta eller inte är en av frågorna som regissören Hugo Hansén reder ut i sitt tal från invigningen av Strindbergsåret. Mer att läsa och lyssna om författaren Strindberg hittar du under rubrikerna lyssna och läsa. I Öppet arkiv finns också en kort presentation av August Strindberg och en filmatisering av novellen Ett halvt ark papper

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se